Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Innehållsförteckning Ärende 12 Samråd för detaljplan för Domsand Fiskebäckstomt 2:1 med flera Bokslut Yttrande till kommunstyrelsen angående tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken avseende vindkraftsetablering Hornamossen 1:8 med flera Lokala trafikföreskrifter, parkeringsvillkor vid vårdcentrum ( :1) Lokala trafikföreskrifter, parkeringsvillkor vid vårdcentrum ( :2) Lokala trafikföreskrifter, parkeringsvillkor vid vårdcentrum ( :3) Bygglov för nybyggnad av ridhus/ekonomibyggnad, Munkaskog 1: Bygglov för tillbyggnad av vårdcentrum med familjecentral samt uppsättande av skylt, Stora Kärr 8: Yttrande över överklagandeskrivelse, Bränninge 3: Yttrande över överklagandeskrivelse, Äskhult 1: Bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage samt installation av braskamin, Ringborg 1: Redovisning av delegationsbeslut... 48

2 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare och övriga närvarande högra kammaren, Habo kommunhus torsdagen den 6 februari 2014 kl. 15:00-17:40 Zaine Andersson (M), ordf. Lars-Åke Johansson (S), vice ordf. Brita Erlandson (M) Jonas Sjögren (KD) Mats Lindén (S) Björn Åstrand (M), 12-19, Mats Lerjefors (C) Svante Modén, teknisk chef Jessica Leremar, t.f. plan- och byggchef Annica Malmer, miljöchef, 15:00-16:00 Marie-Helene Opdal, fysisk planerare, Nermin Avdic, bygglovsingenjör, Sara Rosengren, sekreterare Utses att justera Brita Erlandson Paragrafer: Ordförande Justerande Sekreterare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Protokollet förvaras på Tekniska kontoret Underskrift

3 Dnr BN12/94 12 Samråd för detaljplan för Domsand Fiskebäckstomt 2:1 med flera Beslut beslutar att skicka ut detaljplanen på samråd. Ärendebeskrivning I den fördjupade översiktsplanen för Habo tätort, antagen i februari 2011, finns planområdet utpekat för planerad utbyggnad. Området ägs av kommunen och ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Planområdet är på cirka 7,5 ha. Hela planområdet ligger inom Vätterns strandskydd på 300 meter. När en detaljplan ändras eller ersätts med en ny detaljplan återinträder strandskyddet. Habo kommun måste därför begära upphävande av strandskyddet för befintliga kvartersmark samt för den utökade kvartersmarken. För att upphäva strandskyddet måste särskilda skäl finnas. För den befintliga kvartersmarken är det särskilda skälet att marken är ianspråktagen sedan läge och att den inte har betydelse för strandskyddets syfte. Den utökade kvartersmarken ligger väl avskilt från strandlinjen av befintlig bebyggelse och gator. Kommunen ansöker hos länsstyrelsen om upphävande av strandskyddet i samband med samrådet. Domsandsområdets grönstruktur inventerades sommaren 2009 i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Habo tätort. Aktuellt område är inte utpekat som mark med högt bevarandevärde eller annan skyddad mark. Dock hittades en sällsynt växt, klubbfibbla, när befintlig detaljplan togs fram. Växten är rödlistad, hänsyn har tagits till detta. Planområdet utökas med 10 nya tomter för bostadsbebyggelse. Tomtstorleken ligger mellan m². Detaljplanen ger möjlighet att bygga friliggande villor i ett plan. Största byggnadsarea är satt till 120 m². Största byggnadsarea för garage är satt till 40 m². Grund för dessa mått är att man vill bevara stilen inom planområdet. För att lösa tillfart till några av tomterna måste en kort lokalgata byggas. Innan årsskiftet ska befintlig bebyggelse kopplas till det kommunala avloppsnätet och det är lämpligt att utökningen sker i anslutning till detta. ---

4 Dnr BN12/ Bokslut 2013 Beslut godkänner redovisat bokslut för år 2013 och översänder det till ekonomikontoret. Ärendebeskrivning Uppföljning av bokslut för år 2013 redovisas. --- Beslutet skickas till: Ekonomikontoret

5 Dnr BN08/ Yttrande till kommunstyrelsen angående tillstyrkan enligt 16 kap. 4 miljöbalken avseende vindkraftsetablering Hornamossen 1:8 med flera Beslut beslutar att lämna följande yttrande till kommunstyrelsen: Enligt Habo kommuns översiktsplan ska etableringar av torn och master och andra främmande landskapselement undvikas i områden som är utpekade som tysta. Kommunen har aldrig, förutom i skrivelsen i översiktsplanen, formellt tagit beslut om dessa frågor, man har heller inte tagit ställning till hur viktigt det är att de tysta områdena bevaras. Endast ett av de tretton vindkraftverk som ska uppföras i Habo kommun ska enligt tillståndsansökan placeras inom ett sådant tyst område, men vindkraftsetableringen som helhet kommer påverka två av kommunens utpekade tysta område till den omfattning att de inte längre kan definieras som tysta. anser att det är kommunstyrelsens ansvar att ta ställning till hur kommunen värderar de områden som utpekats som tysta områden. Ska dessa bevaras som tysta eller ska kommunen tillåta verksamhet som påverkar de tysta områdena negativt? Detta ställningstagande anser byggnadsnämnden att kommunstyrelsen måste ha tagit vid beslut gällande tillstyrkan av aktuell tillståndsansökan. Om kommunstyrelsen anser att de aktuella tysta områdena ska bevaras, kan inte byggnation av något av vindkraftverken tillstyrkas. Om kommunstyrelsen anser att etableringen är acceptabel utifrån vad översiktsplanen säger, och om man anser att det allmänna intresset av att vindkraften byggs ut väger tyngre än intresset att bevara de tysta områdena, ska etableringen tillstyrkas. För värdering av ansökan i övrigt, avseende exempelvis myndighetskrav samt etableringens inverkan på bland annat naturvärden och människors hälsa, hänvisar byggnadsnämnden till Länsstyrelsen Östergötlands miljöprövningsdelegation, som är tillståndsgivande myndighet. Likaså är det upp till länsstyrelsen att värdera de synpunkter på ansökan som inkommit från bland annat privatpersoner, intresseorganisationer och andra remissinstanser.

6 forts. 14 anser att kommunstyrelsen vid sitt beslut ska ta hänsyn till det yttrande som byggnadsnämnden lämnade i början av februari 2013 ( , 20) med anledning av länsstyrelsens remiss angående uppdatering av riksintresse för vindbruk. I nämnt yttrande uppges att området kring Bare mosse till stor del omfattas av ett naturreservat, ett Natura 2000-område, och är utpekat som riksintresse för naturvård. Vidare sägs att området med hänsyn till rådande landskapsbild bedömts vara känsligt mot vindkraftsetableringar och att del av området är utpekat som ett så kallat tyst område. Ärendebeskrivning O2 Vindkompaniet AB har för avsikt att uppföra en vindkraftspark i ett område som berör både Habo och Mullsjö kommuner. Etableringen avser högst 19 verk, varav 13 stycken i Habo kommun, med maximal totalhöjd om 175 meter. Denna åtgärd är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken (MB) och tillståndsprövningen görs av Länsstyrelsen Östergötlands miljöprövningsdelegation. Enligt 16 kapitlet 4 MB får tillstånd till en vindkraftsetablering endast ges om den kommun där anläggningen avses uppföras har tillstyrkt det. är i detta ärende remissinstans till kommunstyrelsen som tar beslut om Habo kommun ska tillstyrka tillståndsansökan eller inte. Tillståndsansökan innehåller bland annat en miljökonsekvensbeskrivning, buller- och skuggberäkningar, rapport från en arkeologisk utredning och fågel- och fladdermusinventeringar. Habo kommun har i remissutskicket även fått ta del av bland annat yttranden från berörda närboende och andra remissinstanser. Habo kommuns vägledande dokument För Habo kommun finns ett antal antagna vägledande dokument som berör vindkraftsetableringar generellt i kommunen. Nedan följer en kort beskrivning av dokumenten, samt hur dessa är relevanta i aktuell ansökan: Översiktsplan En översiktsplan omfattar hela kommunen, och dess syfte är att ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen är inte juridiskt bindande men ska ge en vägledning för beslut om hur markområden ska användas i kommunen. Habo kommuns översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 26 januari ) omnämner inte specifikt hur vindkraftsetableringar ska behandlas i kommunen. Dock framgår det att uppförande av nya vägar, master, torn och andra främmande landskapselement ska undvikas i stora opåverkade områden och i tysta områden.

7 forts. 14 Vindkraftspolicy Kommunfullmäktige i Habo antog år 2009 (KF ) en vindkraftspolicy som ska fungera som ett planeringsunderlag för kommunen och vara ett verktyg vid handläggning av vindkraftsärenden. Policyn innehåller analyser och avvägningar mellan motstående allmänna intressen såsom naturvård, kulturmiljövård, hälso- och miljöskydd och landskapsbild. Policyn anger också vilka områden i kommunen där en restriktiv hållning bör intas vid planering av vindkraftverk. Bare mosse, belägen nära tänkt etablering, är utpekat som ett restriktivt område då mossen bland annat är utpekat som naturreservat samt riksintresse för friluftsliv och naturvård. I policyn pekas också ett antal stora opåverkade områden ut. Dessa områden är inte genomskurna av stora trafikleder och kraftledningar eller är påverkade av buller och andra miljöstörningar, och de anses viktiga för människors hälsa och välbefinnande. Aktuellt etableringsområde ligger inte inom ett stort opåverkat område, det gör dock Bare mosse. Landskapsanalys med känslighetsanalys avseende vindkraft Som ett tillägg till vindkraftspolicyn antog Habo kommun år 2012 en landskapsanalys med tillhörande analys över landskapets känslighet gentemot vindkraftsetableringar (KF ). Landskapsanalysen beskriver ur ett historiskt och strukturellt perspektiv de olika landskapskaraktärer som finns i kommunen och känslighetsanalysen delar med hänvisning till bland annat synlighet, landskapskaraktärer och skyddade naturområden upp kommunen i olika känslighetsnivåer avseende vindkraft. Aktuell vindkraftsetablering ska enligt ansökan placeras i ett område som till stor del är mycket lite känsligt mot vindkraft, och till viss del i ett område som bedöms ha stor känslighet mot vindkraft. Tysta områden Med begreppet tyst område avses en sammanhängande plats som är relativt fri från störningar i form av buller från exempelvis trafik och industri. För att ett sådant område ska anses som tyst, får den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 30 db(a). I Habo kommun gjordes en inventering av tysta områden år 1998, vilken omnämns i gällande översiktsplan, och en ny inventering av tysta områden gjordes i samband med arbetet med landskapsanalysen år Den nya inventeringen pekar ut helt andra tysta områden än den förra, bland annat beroende på att buller från väg- tåg och flygtrafik ökat i kommunen. Enligt den nya inventeringen finns det ett antal tysta områden i kommunen varav det största omfattar stora delar av Hökensås.

8 forts. 14 Ett mindre tyst område ligger alldeles i närhet av Bare mosse och det tredje ligger söder om tänkt vindkraftsetablering. Ett av de planerade vindkraftverken kommer att placeras i ett utpekat tyst område, dessutom påverkar vindkraftsetableringen som helhet två av kommunens tysta områden i den grad att de inte längre blir tysta enligt ovanstående definition. Verksamhetsutövaren O2 Vindkompaniet AB menar dock att de områden som av kommunen utpekats som tysta, delvis påverkas av ljudkällor som inte tagits med i kommunens inventering. Verksamhetsutövaren har därför själv gjort en detaljerad studie över området, och kan enligt ansökan påvisa att bland annat befintlig motocrossbanan på Hökensås samt en civil skyttebana i närheten kan ge buller i området som överstiger 30 db(a). Natura 2000, riksintressen och naturreservat Bare mosse som ligger i direkt närhet till tänkt vindkraftsetablering är utpekat som naturreservat, Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård. Inget av vindkraftverken ska enligt ansökan placeras inom detta område, dock kommer två av vindkraftverkens bullermattor nå in över området. Påverkan på landskapsbilden De planerade vindkraftverken kommer att bli synliga från flera platser i Habo kommun. O2 Vindkompaniet AB har till ansökan bilagt så kallade fotomontage, som visar hur man från olika håll i kommunen visuellt kommer uppleva verken. Verken kommer att synas mer eller mindre tydligt, beroende på bland annat vegetationshöjd, från stora delar av kommunen. Bedömning Den inventering som gjordes av kommunens tysta områden år 2011 var just bara en nulägesanalys, det vill säga man konstaterade vilka områden som då inte var påverkade av buller över 30 db(a). I samband med analysen gjordes ingen värdering av hur dessa områden ska användas eller vilken påverkan som ska tillåtas i områdena. Kommunen har aldrig, förutom i skrivelsen i översiktsplanen, formellt tagit beslut om dessa frågor, man har inte heller tagit ställning till hur viktigt det är att de tysta områdena bevaras. Ska dessa bevaras som tysta eller ska kommunen tillåta verksamhet som påverkar de tysta områdena negativt? anser därför att kommunstyrelsen vid beslut om tillstyrkan av aktuell tillståndsansökan måste ta ställning till om de tysta områden som utpekats ska bevaras tysta eller inte. Om kommunstyrelsen anser att de aktuella tysta områdena ska bevaras, kan inte byggnation av något av vindkraftverken tillstyrkas.

9 forts. 14 Om etableringen anses acceptabel utifrån vad översiktsplanen säger om tysta områden, och om man anser att det allmänna intresset av att vindkraften byggs ut väger tyngre än intresset att bevara de tysta områdena, ska etableringen tillstyrkas. I övrigt anser byggnadsnämnden inte att det i några av kommunens vägledande dokument finns något som strängt talar emot aktuell vindkraftsetablering. Åtgärdens påverkan på bland annat djur- och växtliv och landskapsbild är inte ringa, men detta bör vägas mot det allmänna och nationella intresset av att vindkraften byggs ut i landet. anser det också positivt att ett stort antal verk byggs i grupp, vilket är bättre än alternativet då enstaka byggs på vitt spridda platser. Som framgår av ovanstående har tillståndsansökan inte analyserats i detalj, utan endast värderats utifrån de vägledande dokument som Habo kommun en gång tagit ställning till samt det remissvar som byggnadsnämnden tidigare lämnat i ärendet gällande uppdatering av riksintresse vindbruk. anser att kommunstyrelsen vid sitt beslut ska ta hänsyn till det yttrande som byggnadsnämnden lämnade i början av februari 2013 ( , 20) med anledning av länsstyrelsens remiss angående uppdatering av riksintresse för vindbruk. I nämnt yttrande uppges att området kring Bare mosse till stor del omfattas av ett naturreservat, ett Natura 2000-område, och är utpekat som riksintresse för naturvård. Vidare sägs att området med hänsyn till rådande landskapsbild bedömts vara känsligt mot vindkraftsetableringar och att del av området är utpekat som ett så kallat tyst område. utgår ifrån att länsstyrelsen som är tillståndsgivande myndighet tillser att alla myndighetskrav är uppfyllda innan en etablering kan bli aktuell. Likaså är det upp till länsstyrelsen att granska ansökan avseende bland annat påverkan på djur- och växtliv samt värdera de synpunkter som inkommit från bland annat privatpersoner och intresseorganisationer. --- Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

10 Dnr BN14/34 15 Lokala trafikföreskrifter, parkeringsvillkor vid vårdcentrum ( :1) Beslut Trafiknämnden beslutar om lokal trafikföreskrift om parkeringsvillkor vid Habo vårdcentrum enligt bilaga till beslut. Ärendebeskrivning Inom området för Habo vårdcentrum finns cirka 180 p-platser. Utöver dessa finns 20 stycken reserverade platser för tjänstefordon. Det kan ibland vara svårt för besökare vid Habo vårdcentrum att hitta parkeringsplats. Önskemål har därför framförts om att tidsbegränsa vissa parkeringsplatser för att öka omsättningen på platser. Tekniska kontoret har därför tagit fram förslag till parkeringsvillkor för parkering vid Habo vårdcentrum. Detta beslut berör hela parkeringsområdet söder om vårdcentrum med parkeringstid om 24 timmar. ---

11 Dnr BN14/33 16 Lokala trafikföreskrifter, parkeringsvillkor vid vårdcentrum ( :2) Beslut Trafiknämnden beslutar om lokal trafikföreskrift om parkeringsvillkor vid Habo vårdcentrum enligt bilaga till beslut. Ärendebeskrivning Inom området för Habo vårdcentrum finns cirka 180 p-platser. Utöver dessa finns 20 stycken reserverade platser för tjänstefordon. Det kan ibland vara svårt för besökare vid Habo vårdcentrum att hitta parkeringsplats. Önskemål har därför framförts om att tidsbegränsa vissa parkeringsplatser för att öka omsättningen på platser. Tekniska kontoret har därför tagit fram förslag till parkeringsvillkor för parkering vid Habo vårdcentrum. Detta beslut berör ett område vid tandvården samt ett område mot Kärrsvägen med en parkeringstid om 3 timmar. ---

12 Dnr BN14/35 17 Lokala trafikföreskrifter, parkeringsvillkor vid vårdcentrum ( :3) Beslut Trafiknämnden beslutar om lokal trafikföreskrift om parkeringsvillkor vid Habo vårdcentrum enligt bilaga till beslut. Ärendebeskrivning Inom området för Habo vårdcentrum finns cirka 180 p-platser. Utöver dessa finns 20 stycken reserverade platser för tjänstefordon. Det kan ibland vara svårt för besökare vid Habo vårdcentrum att hitta parkeringsplats. Önskemål har därför framförts om att tidsbegränsa vissa parkeringsplatser för att öka omsättningen på platser. Tekniska kontoret har därför tagit fram förslag till parkeringsvillkor för parkering vid Habo vårdcentrum. Detta beslut avser inom parkeringsområdet söder om vårdcentrum särskilt markerade parkeringsplatser vilka är avsedda för fordon som används för transport av rörelsehindrade med giltigt parkeringstillstånd. ---

13 Bygglov för nybyggnad av ridhus/ekonomibyggnad, Munkaskog 1:28 Beslut beslutar att: Dnr BN13/ Att sökt åtgärd är bygglovspliktig enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) då byggnaden efter en samlad bedömning inte kan anses utgöra en ekonomibyggnad som enligt 9 kap. 3 PBL får uppföras utan bygglov. 2. Bevilja bygglov för åtgärden enligt 9 kap. 31 PBL 3. Fastställa bygglovsavgiften till kronor. Sökanden Pär Månsson, Munkaskog Kastanjegården, HABO Motivering konstaterar att det på berörd fastighets relativt begränsade yta inte kan bedrivas något omfattande jordbruksverksamhet, det har inte heller framkommit att fastigheten brukas på annat sätt än just för hästhållning. Det står också klart att syftet med uppförandet av byggnaden även är att tillgodose ett lagerbehov för en verksamhet som inte har någon koppling till en jordbruksverksamhet. Med dessa förutsättningar anser byggnadsnämnden att byggnaden trots sin relativt enkla utformning inte kan ses som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Byggnaden bedöms uppfylla de krav som ställs i PBL:s andra och åttonde kapitel och åtgärden anses inte vara till betydande olägenhet för någon. Därför kan bygglov beviljas. Ärendebeskrivning På fastighet Munkaskog 1:28 avser sökanden att uppföra en byggnad vars yta ska uppgå till 880 m². Byggnaden ska utföras med faluröd träfasad och svart plåttak och dess taknockshöjd kommer enligt ansökan uppgå till drygt åtta meter. Fastighetsägaren anser själv att denna byggnad ska ses som en ekonomibyggnad som enligt PBL får uppföras utan bygglov. Sökanden skriver att han tillsammans med sin fru på gården driver verksamheten Kastanjegården i Habo, där den huvudsakliga sysslan är hästhållning. Unga hästar köps in, de utbildas och tävlas för att sedan säljas vidare.

14 forts. 18 Verksamheten bedriver också så kallat hästdagis till vilket utomstående lämnar in sina hästar för bete och tillsyn. I befintligt stall hyrs dessutom fyra hästplatser ut till utomstående. Idag rider man på den uppgrusade planen som är belägen där tänkt byggnad ska uppföras. Enligt ansökan är möjligheten till ridning på banan begränsad till den varma delen av året, då det under vintern inte går att rida ute. Att under vintertid kunna rida inomhus är ett av skälen till att sökanden vill uppföra aktuell byggnad, sökanden poängterar också att denna byggnad endast ska användas för verksamheten på gården samt av hyresgästerna. Fastighetsägaren menar också att möjligheten att på platsen rida inomhus på vintern kommer minska trafiken till och från platsen. Aktuell fastigheten omfattas av cirka 4,7 ha. Förutom en privatbostad med tillhörande privatiserad tomt, finns idag en stallbyggnad och garage, ängsmark, skog och den uppgrusade planen som idag används som ridbana. Det bete som finns på fastigheten räcker till hästarna under växtperioden, övrigt foder och strö köps in och ska enligt ansökan lagras i den nya byggnaden. Kastanjegården i Habo arbetar också med konsultation inför reparationer av lantbruksbyggnader, samt med underhåll och sanering av sådana byggnader. Material för denna verksamhet är skrymmande, och det finns behov av mer lagerutrymme vilket kan tillgodoses i den planerade byggnaden. Kastanjegården i Habo arbetar även med inköp och vidareförsäljning av instrument, verktyg och maskiner. Sammanfattningsvis ska byggnaden enligt ansökan användas till förråd för foder, spån och hindermaterial och med hjälp av en flyttbar sarg ska byggnaden också kunna avdelas och användas som ridhus. Del av byggnaden ska också användas som garage för lastbil och släp, samt för lagerhållning av material hörande till sanerings- och uthyrningsverksamheten. Synpunkter från grannar och remissinstanser Eftersom åtgärden ska utföras utanför detaljplanelagt område har berörda närboende fått ta del av ansökan. Ett yttrande har inkommit från ägarna till fastigheten Munkaskog 1:2 som påpekar vikten av att dagvatten från den nya byggnaden inte kommer ledas över deras mark. Fastighetsägarna uttrycker också oro över att en eventuellt ökad djurhållning på Munkaskog 1:28 ur hälso- och miljösynpunkt kan påverka deras caférörelse. Plan- och byggenheten har varit i kontakt med miljöförvaltningen om ovanstående fråga. Miljöförvaltningen ser inga hinder till att bygglov beviljas för sökt åtgärd och djurhållningen på Munkaskog 1:28 kommer i den omfattning som presenteras i ansökan inte påverka den caférörelse som bedrivs inom fastigheten Munkaskog 1:2.

15 forts. 18 Bestämmelser Plan- och bygglagens andra och åttonde kapitel beskriver vilka krav som ska ställas på ett byggnadsverk, bland annat ska en god färg och materialverkan uppnås och byggnaden ska vara lämplig med hänsyn till landskapsbild och funktion. Ett byggnadsverk får vidare bland annat inte ha negativ påverkan på människors hälsa och säkerhet och inte medföra olämplig trafikpåverkan. Om det finns förutsättningar för att dessa krav uppfylls, ska bygglov beviljas enligt 9 kap. 31 PBL. Enligt 9 kap. 2 PBL är det bygglovspliktigt att uppföra en ny byggnad. Dock krävs det enligt 3 PBL inte bygglov för en ekonomibyggnad som uppförs utanför detaljplanelagt område för jord- eller skogsbruksnäring. Boverket definierar begreppet ekonomibyggnad som en byggnad som är inrättad för jordbruk eller därmed jämförlig näring och som inte är avsedd för bostadsändamål. Som exempel på ekonomibyggnader nämner Boverket loge, lada, maskinhall, lagerhus och magasin. Det står i PBL inte närmare beskrivet hur man ska tolka begreppet ekonomibyggnad, vid bedömning i frågan måste man därför gå tillbaka till förarbetena till 1947 års byggnadslag, samt se till praxis på området. Av prop. 1947:131 framgår att en endast en byggnad som omedelbart sammanhänger med den aktuella näringen är undantagen krav på bygglov. Enligt gällande praxis ska man göra en helhetsbedömning om huruvida en byggnad ska ses som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad eller inte, och i en sådan bedömning ska bland annat omfattningen av näringsverksamheten vägas in, liksom byggnadens karaktär, utformning och ändamål. Det finns ett antal rättsavgöranden som är relevanta att jämföra aktuellt ärende med. Regeringsrätten (RÅ 2005, ref 53) ansåg att en stallbyggnad som uppfördes för en hästuppfödning med två heltidsanställda inte var att betrakta som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad, eftersom denna verksamhet utgjorde ett självständigt företag i förhållande till jordbruket på gården. Till samma beslut, och med snarlik motivering, kom kammarrätten i ett liknande ärende (Kammarrätten Göteborg mål nr ). I det förra fallet var två regeringsråd av skiljaktig mening, då de ansåg att hästnäringen var att betrakta som den huvudsakliga jordbruksverksamheten på gården, varför ridhuset skulle betraktas som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Ett annat avgörande (RÅ 1995 ref. 93) visar att ett ridhus kan anses vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. I detta fall anser man att ridhusets enkla standard samt det faktum att hästhållningen var en integrerad del av jordbruket på fastigheten utgjorde skäl att betrakta byggnaden som en ekonomibyggnad.

16 forts. 18 Bedömning Det byggnadsnämnden först måste ta ställning till är om aktuell byggnad ska bedömas som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad enligt 9 kap. 3 PBL eller inte. kan i ärendet konstatera att det på berörd fastighets relativt begränsade yta inte kan bedrivas något omfattande jordbruksverksamhet. Detta bekräftas också av sökanden som i ansökan gör gällande att man måste köpa in foder till sina hästar, det har inte heller framkommit att fastigheten brukas på annat sätt än just för hästhållningen. Det står också klart att syftet med uppförandet av byggnaden även är att tillgodose ett lagerbehov för en verksamhet som inte har någon som helst koppling till en jordbruksverksamhet. Givet ovanstående anser byggnadsnämnden att byggnaden trots sin relativt enkla utformning inte kan ses som en ekonomibyggnad enligt 9 kap. 3 PBL. Uppförandet av byggnaden bedöms därmed vara en bygglovspliktig åtgärd enligt 9 kap. 2 PBL. Området Munkaskog ligger utanför detaljplanelagt område, men det omfattas av den fördjupade översiktsplanen som är antagen för kommunen. Enligt denna plan är området utpekat som lämpligt för bostasändamål, men byggnadsnämnden har tidigare gjort bedömningen att detta inte ska begränsa enstaka byggnationer av annan funktion. Aktuell åtgärd anses med andra ord inte påverka tätortens utbyggnad på ett väsentligt sätt. Munkaskog ligger även inom ett område som är utpekat som riksintresse för naturvård och aktuell åtgärd ska uppföras inom strandskyddat område. Byggnationen anses inte ha någon betydande inverkan på djur-och växtliv och strandskyddsdispens är beviljad för åtgärden (byggnadsnämnden den 16 januari 2014, 6). Byggnaden bedöms uppfylla de krav som ställs i PBL:s andra och åttonde kapitel och bygglov kan därför beviljas. Miljönämnden har gjort bedömningen att djurhållingen på Munkaskog 1:28 inte kommer ha någon inverkan på den caférörelse som bedrivs inom fastigheten Munkaskog 1:2, och frågan om dagvattenhanteringen kommer diskuteras vid tekniskt samråd med mål att denna anordning inte ska påverka grannfastigheter på något negativt sätt. Trafikmängden i området bedöms, med utgångspunkt från de uppgifter som sökanden har lämnat, inte utökas i och med att aktuell byggnad uppförs. Om verksamheten utökas ansvarar fastighetsägaren för att detta sker utan negativ områdespåverkan avseende bland annat trafiksäkerhet. Avgift och giltighetstid Bygglovsavgiften om kronor är beräknad utifrån en av kommunfullmäktige fastställd taxa, och faktureras i separat brev. Kostnad för utsättning tillkommer.

17 forts. 18 Beviljat bygglov upphör att gälla om inte arbetet har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Viktig information till sökanden Kontrollansvarig och kontrollplan Byggherren är ansvarig för att byggnadsåtgärden utförs enligt de krav som ställs i lagar, förordningar och beslut som meddelats med stöd av PBL. Byggherren är även ansvarig för upprättandet av en kontrollplan utifrån vilken byggnadsarbetena ska kontrolleras. Kontrollplanen ska inlämnas till byggnadsnämnden senast vid det tekniska samrådet och fastställas i startbeskedet (se nedan). Vid upprättandet av kontrollplanen och under kontrollen av byggnadsarbetena ska byggherren till sin hjälp ha en kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska vara godkänd av byggnadsnämnden och ha en självständig ställning till den som utför byggnadsarbetet. I detta ärende godkänns Peter Lindqvist som är certifierad enligt 10 kap. 9 PBL. Tekniskt samråd Innan startbesked lämnas ska ett tekniskt samråd hållas, där byggherren och kontrollansvarig ska delta. Under det tekniska samrådet behandlas bland annat arbetets planering och organisation, tekniska frågor, BBR-krav och rutiner för utsättning etc. Startbesked Detta bygglov ger inte byggherren rätt att påbörja åtgärden förrän byggnadsnämnden lämnat ett startbesked. Startbeskedet lämnas först efter att det tekniska samrådet är utfört och byggnadsnämnden anser att åtgärden kan komma att uppfylla de krav som ställs i lagar, regler och förordningar. Om åtgärden påbörjas innan ett startbesked är lämnat, ska byggnadsnämnden påföra sökanden en byggsanktionsavgift enligt planoch byggförordningen (SFS 2011:338). Arbetsplatsbesök och slutsamråd Under byggarbetets gång ska någon representant från byggnadsnämnden träffa byggherren och kvalitetsansvarig vid ett arbetsplatsbesök. Då arbetet är slutfört ska ett slutsamråd hållas. De som deltagit under det tekniska samrådet ska även delta på slutsamrådet. Slutbesked Innan byggnaden får tas i bruk ska byggnadsnämnden utfärda ett slutbesked. För att ett slutbesked ska utfärdas ska byggherren intyga att byggnationen är utförd enligt bygglovshandlingarna. De handlingar som ska inlämnas till byggnadsnämnden innan ett slutbesked kan utfärdas definieras på det tekniska samrådet.

18 forts. 18 Om byggnaden tas i bruk innan slutbesked lämnats, ska byggnadsnämnden påföra byggherren en byggsanktionsavgift enligt plan- och byggförordningen (SFS 2011:338). Andra tillstånd Rubricerat byggnadsobjekt bedöms inte erfordra tillstånd från andra myndigheter. --- Beslutet delges: Sökande, granne med synpunkter Beslutet kungörs: PoIT Beslutet meddelas: grannar

19 Dnr BN13/ Bygglov för tillbyggnad av vårdcentrum med familjecentral samt uppsättande av skylt, Stora Kärr 8:1 Beslut beslutar att: 1. Bevilja bygglov för tillbyggnad av vårdcentrum med familjecentral på fastigheten Stora Kärr 8:1. 2. Bevilja bygglov för uppförande av skylt utanför entrén. 3. Godkänna de anmälningspliktiga åtgärder som i samband med tillbyggnaden kan komma att utföras i den befintliga byggnaden. 4. Fastställa bygglovsavgiften till kronor. Sökanden Habo kommun, Box 212, HABO Ärendebeskrivning Tekniska kontoret, genom dess fastighetsavdelning, har inkommit med en bygglovsansökan avseende tillbyggnad av vårdcentrum. Tillbyggnaden som omfattar cirka 320 m² ska inrymma en så kallad familjecentral, där bland annat öppen förskola och BVC ska bedriva verksamhet. Utanför entrén ska en informationstavla sättas upp, storlek och exakt utformning på denna bestäms i ett senare skede. behandlade ärendet vid sammanträdet den 16 januari 2014 ( 8), då man avslog bygglovsansökan. Sökanden har därefter omarbetat ansökningshandlingarna avseende fasadens färgsättning, i övrigt har några förändringar utifrån det ursprungliga förslaget inte gjorts. Tillbyggnadens byggnadshöjd uppgår till största del till 5,2 meter och där fläktrummet är placerat till 6, 0 meter. Enligt gällande detaljplan, fastställd 1977, får byggnadshöjden uppgå till maximalt 4,2 meter. I övrigt överensstämmer åtgärden med bestämmelser i detaljplanen. Med anledning av planavvikelsen fick berörda grannar yttra sig över det ursprungliga förslaget, men inga synpunkter inkom. Den förändring som gjorts i handlingarna nu berör inte byggnadens höjd, därmed anses det inte nödvändigt att grannar hörs igen. Bestämmelser Enligt plan- och bygglagens (PBL) andra kapitel ska ett byggnadsverk utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn tagen till stadsbilden och så en god helhetsverkan uppnås.

20 forts. 19 Enligt åttonde kapitlet PBL ska en byggnad vidare vara lämplig för dess ändamål och ha en god färg-, form- och materialverkan samt vara tillgänglig för människor med funktionsnedsättningar. Bygglov ska ges för en åtgärd som uppfyller ovanstående krav och om åtgärden överensstämmer med gällande detaljplan. Dock får bygglov lämnas även om åtgärden strider mot detaljplan, under förutsättning att avvikelsen är liten och inte strider mot planens syfte (9 kap. 31 b PBL). Bedömning Tillbyggnaden är utformad i samråd med kommande nyttjare och bedöms därmed vara lämplig för dess ändamål, det finns också goda förutsättningar för att Boverkets krav på bland annat brandsäkerhet, barnsäkerhet och tillgänglighet kan uppfyllas i byggnaden. Det finns vidare bra möjligheter att ta sig till platsen via gång-och cykelvägar och kollektivtrafik, likaså finns det en befintlig parkeringsplats som kan nyttjas för familjecentralens besökare. Planavvikelsen innebärande en högre byggnadshöjd än vad detaljplanen tillåter bedömer byggnadsnämnden som liten och den anses inte strida mot planens syfte (9 kap. 31 b PBL). bedömer tillbyggnadens höjdsättning och form som lämplig. Med den nu förändrade färgsättningen anser byggnadsnämnden att den harmoniserar med befintlig byggnad och har en god färg-, form, -och materialverkan. Åtgärden anses därför lämplig med hänsyn till stadsbilden och kraven på en god helhetsverkan (2 kap. PBL). Avgift Bygglovsavgiften om kronor är beräknad utifrån en av kommunfullmäktige fastställd taxa, och faktureras i separat brev. Kostnad för utsättning tillkommer. Om det visar sig att ärendet kräver mer åtgärder av byggnadsnämnden än vad som nämnts ovan, har byggnadsnämnden rätt att ta ut ytterligare avgift. Giltighetstid Beviljat bygglov upphör att gälla om inte arbetet har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Viktig information till sökanden Kontrollansvarig och kontrollplan Byggherren är ansvarig för att byggnadsåtgärden utförs enligt de krav som ställs i lagar, förordningar och beslut som meddelats med stöd av plan- och bygglagen.

21 forts. 19 Byggherren är även ansvarig för upprättandet av en kontrollplan utifrån vilken byggnadsarbetena ska kontrolleras. Kontrollplanen ska inlämnas till byggnadsnämnden senast vid det tekniska samrådet och fastställas i startbeskedet (se nedan). Vid upprättandet av kontrollplanen och under kontrollen av byggnadsarbetena ska byggherren till sin hjälp ha en kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska vara godkänd av byggnadsnämnden och ha en självständig ställning till den som utför byggnadsarbetet. I detta ärende godkänns Pawel Sobczyk som är certifierad enligt 10 kap. 9 PBL. Tekniskt samråd Innan startbesked lämnas ska ett tekniskt samråd hållas, där byggherren och kontrollansvarig ska delta. Under det tekniska samrådet behandlas bland annat arbetets planering och organisation, tekniska frågor, BBR-krav och rutiner för utsättning etc. Startbesked Detta bygglov ger inte byggherren rätt att påbörja åtgärden förrän byggnadsnämnden lämnat ett startbesked. Startbeskedet lämnas först efter att det tekniska samrådet är utfört och byggnadsnämnden anser att åtgärden kan komma att uppfylla de krav som ställs i lagar, regler och förordningar. Om åtgärden påbörjas innan ett startbesked är lämnat, ska byggnadsnämnden påföra sökanden en byggsanktionsavgift enligt planoch byggförordningen (SFS 2011:338). Arbetsplatsbesök och slutsamråd Under byggarbetets gång ska någon representant från byggnadsnämnden träffa byggherren och kvalitetsansvarig vid ett arbetsplatsbesök. Då arbetet är slutfört ska ett slutsamråd hållas. De som deltagit under det tekniska samrådet ska även delta på slutsamrådet. Slutbesked Innan byggnaden får tas i bruk ska byggnadsnämnden utfärda ett slutbesked. För att ett slutbesked ska utfärdas ska byggherren intyga att byggnationen är utförd enligt bygglovshandlingarna. De handlingar som ska inlämnas till byggnadsnämnden innan ett slutbesked kan utfärdas definieras på det tekniska samrådet. Om byggnaden tas i bruk innan slutbesked lämnats, ska byggnadsnämnden påföra byggherren en byggsanktionsavgift enligt plan- och byggförordningen (SFS 2011:338). Andra tillstånd Rubricerat byggnadsobjekt bedöms inte erfordra tillstånd från andra myndigheter.

22 forts Beslutet skickas till: Sökande Beslutet kungörs. PoIT Beslutet meddelas. grannar

23 Yttrande över överklagandeskrivelse, Bränninge 3:27 Beslut beslutar att på följande sätt bemöta överklagandeskrivelsen från Jens och Hanna Folkesson: Dnr BN13/232 Den 3 oktober 2013 avslog byggnadsnämnden i Habo kommun en bygglovsansökan avseende uppförande av inglasat uterum på fastighet Bränninge 3:27. Sökanden, Jens och Hanna Folkesson, överklagade byggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen. Folkesson menar att detaljplanebestämmelsen om tillåtet avstånd till tomtgräns inte är rimlig, eftersom detta endast skulle tillåta att man bygger ett uterum som är två meter brett. Folkesson menar att det nästan är standard idag att på ett enbostadhus få bygga till med ett inglasat uterum eller skärmtak och att flera boende i aktuellt området troligtvis skulle bli besvikna om man inte tilläts bygga en funktionell uteplats i anslutning till sitt kök. Den detaljplan som gäller för aktuellt område antogs år 2004 och bestämmelserna avseende avstånd till fastighetsgräns (4,5 meter för huvudbyggnad respektive 1,5 meter för uthus) är bestämmelser som nuförtiden ofta sätts i liknande detaljplaner. Syftet med dessa bestämmelser är bland annat att skapa en någorlunda enhetlig byggnation på ett område, möjliggöra att man på sin egen fastighet kan ta hand om sina byggnader samt säkerställa att brand inte kan spridas mellan byggnader. När detaljplanen för aktuellt område hade upprättats, startade byggnation där samtliga hus projekterades och levererades av samma husleverantör. Att projektören vid val av bostadsutformning och placering på tomten inte tog hänsyn till eventuellt kommande behov av uterum är inget som kan belastas byggnadsnämnden. En förändring av detaljplanebestämmelserna förutsätter att en ändring av detaljplanen sker och byggnadsnämnden ser idag inget behov av att på kommunens initiativ och bekostnad göra denna ändring. upplever inte heller något stort tryck på att byggnationer liknanden det nu aktuella uterummet ska tillåtas i området. Vill en privatperson eller annan intressent initiera och bekosta en ändring av detaljplanen ska denna sak prövas av byggnadsnämnden efter en ansökan om planbesked enligt 5 kap 2 plan- och bygglagen (PBL). Folkesson konstaterar att många på området har altaner som är byggda närmre tomtgräns än 4,5 meter, Folkesson undrar också över hur nära tomtgräns ett uterum eller skärmtak får byggas för att bygglov kan beviljas. Angående detta vill byggnadsnämnden upplysa om möjligheten att utan bygglov uppföra ett 15 m² stort skärmtak, vilket får placeras närmre tomtgräns än 4,5 meter om berörd granne så medger.

24 forts. 20 Likaså finns lättnader i bygglovsplikt avseende plank och murar kring uteplatser (se 9 kap. 4 PBL). En altan, det vill säga ett trädäck eller liknande som placeras på mark eller en bit ovan mark, är inte bygglovspliktig under förutsättning att dess höjd och utformning inte skapar en volym som uppfattas som en tillbyggnad av huvudbyggnaden. beklagar att Folkesson anser sig vara orättvist behandlad av byggnadsnämnden och tjänstemännen på plan- och byggenheten. Som Folkesson skriver så är ett inglasat uterum en vanlig form av tillbyggnad som uppförts på många platser i kommunen. förutsätter dock att dessa uterum uppförts med giltiga bygglov, beviljade efter handläggning med det enskilda fallets förutsättningar som utgångspunkt. Folkesson ifrågasätter varför byggnadsnämnden i aktuellt ärende tagit ut en bygglovsavgift om drygt kronor. Denna avgift är uträknad utifrån en av kommunfullmäktige antagen taxa, byggnadsnämnden ser i detta fall inga särskilda skäl till att sänka denna avgift. För övrigt bemötande av överklagandeskrivelsen hänvisar byggnadsnämnden till den bedömning man redovisat i beslutet från den 3 oktober Slutligen vill byggnadsnämnden kort redovisa hanteringen av bygglovsärendet avseende grannens garage, som Folkesson återkommer till i sin skrivelse. Berörd granne hade fått bygglov för uppförande av garage, men när garaget väl var uppfört visade det sig att dess utformning inte helt överensstämde med beviljat bygglov. Grannen fick därför söka nytt bygglov, Folkesson fick möjlighet att yttra sig i ärendet och gjorde också så. Folkesson valde dock att inte överklaga byggnadsnämndens beslut om att bevilja bygglov. Jäv På grund av jäv deltar inte Björn Åstrand (M) i handläggningen i detta ärende. --- Beslutet skickas till: Länsstyrelsen i Jönköpings län Klaganden

25 Yttrande över överklagandeskrivelse, Äskhult 1:6 Beslut beslutar att på följande sätt bemöta överklagandeskrivelsen från Bo Svenson: Dnr BN08/71 Beräkning av bygglovsavgiften i aktuellt ärende utgår från kostnad för nedlagd tid. Uträkning av timavgift baseras på den taxa som gällde år 2008 (antagen av KF , reviderad ) då ärendet först inkom till byggnadsnämnden. Enligt denna taxa ska timpriset bestämmas med utgångspunkt från den totala årskostnaden för den förvaltning eller den personal som arbetar med handläggningen. Hur man beräknar denna kostnad och hur man från den kommer fram till debiterbar tid, framgår av taxan. Ser man till de tjänstemän, två bygglovshandläggare samt en nämndsekreterare, som varit huvudansvariga för handläggningen av detta ärende framgår att den genomsnittliga bruttolönen uppgår till kr/år för perioden mellan 2009 och Detta ger enligt taxan en timkostnad på mellan 461 kr/tim och 564 kr/tim och att byggnadsnämnden i aktuellt ärende debiterat 500 kr/tim bedöms därför vara rimligt. Bo Svensson skriver att byggnadsnämndens handläggning av ärendet varit mycket långsam, kanske beroende på att handläggarna saknar erfarenhet av liknande ärenden. delar bilden av att ärendet, från ansökan till beslut, dragit ut på tiden men detta kan inte i första hand förklaras av att det är det första vindkraftsärendet som hanteras i kommunen. Till en början var ansökningshandlingarna bristfälliga vilket försinkade ärendet, och väntan på resultat från en arkeologisk utredning var förhållandevis lång. Det faktum att ett annat bygglovsärende, avseende ett intresse som stred mot vindkraftsetableringen, handlades parallellt med aktuellt ärende har också gjort att handläggningen dragit ut på tiden. Tänkt placering för de två verken har också ändrats under ärendets gång, vilket gjorde att stor del av handläggningen, bland annat utskick till remissinstanser och närboende, fick tas om. Bo Svensson beskriver att han bekostat ett stort antal utredningar som kommunen begärt. Detta finner byggnadsnämnden helt rimligt eftersom utredningarna, bland annat avseende arkeologi och buller, behövts för att kunna göra en korrekt och komplett bedömning av platsens lämplighet för åtgärden.

26 forts. 21 kan inte uttala sig över hur andra kommuner debiterar för sina bygglovsärenden. Lika mycket som ett ärende kan variera i storlek och svårighetsgrad, kan olika kommuners handläggningsrutiner variera. Dessutom finns det vindkraftsärenden som prövas mot en antagen detaljplan, vilket borde medföra lägre kostnader för en bygglovsprövning. Dock ska det konstateras att både nu gällande taxa och den taxa som gällde år 2008 framarbetats utifrån ett förslag från SKL (dåvarande Kommunförbundet). --- Beslutet skickas till: Länsstyrelsen i Jönköpings län Klaganden

27 Dnr BN13/ Bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage samt installation av braskamin, Ringborg 1:18 Beslut beslutar att: 1. Bevilja bygglov för nybyggnad av enbostadshus och garage samt installation av braskamin på fastigheten Ringborg 1: Fastställa avgiften till kronor. Sökanden Carl-Johan Forsgren och Sofie Fagerkvist, Skolgatan 21A, HABO Ärendebeskrivning På fastighet Ringborg 1:18 avser sökanden att uppföra ett enbostadhus i ett och ett halvt plan med en byggnadsyta om 111 m². I anslutning till bostadshuset ska ett uthus om 131 m² uppföras. Enligt sökanden ska detta användas som garage för familjens bilar, samt för förvaringsutrymmen då möjlighet för detta är begränsat i bostadshuset. Båda byggnaderna ska utföras med ljus träfasad och tegelröda betongpannor på tak. Fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område och berörda grannar har därför fått möjlighet att yttra sig över ansökan. Några yttranden har inte inkommit till byggnadsnämnden. Bestämmelser och bedömning Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska bygglov beviljas för en åtgärd som bland annat anses stämma bra överens med landskapsbilden och som är lämplig för dess tänkta funktion. anser att dessa krav är uppfyllda, och åtgärden anses inte heller vara till olägenhet för någon. Vidare finns det goda förutsättningar att på platsen anordna ett enskilt avloppssystem och enligt en samlad bedömning kan därför bygglov beviljas. Avgift Bygglovsavgiften om kronor är beräknad utifrån en av kommunfullmäktige fastställd taxa, och faktureras i separat brev. Kostnad för utsättning tillkommer. Om det visar sig att ärendet kräver mer åtgärder av byggnadsnämnden än vad som nämnts ovan, har byggnadsnämnden rätt att ta ut ytterligare avgift.

28 forts. 22 Giltighetstid Beviljat bygglov upphör att gälla om inte arbetet har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Viktig information till sökanden Kontrollansvarig och kontrollplan Byggherren är ansvarig för att byggnadsåtgärden utförs enligt de krav som ställs i lagar, förordningar och beslut som meddelats med stöd av Plan- och bygglagen. Byggherren är även ansvarig för upprättandet av en kontrollplan utifrån vilken byggnadsarbetena ska kontrolleras. Kontrollplanen ska inlämnas till byggnadsnämnden senast vid det tekniska samrådet och fastställas i startbeskedet (se nedan). Vid upprättandet av kontrollplanen och under kontrollen av byggnadsarbetena ska byggherren till sin hjälp ha en kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska vara godkänd av byggnadsnämnden och ha en självständig ställning till den som utför byggnadsarbetet. I detta ärende godkänns Göran Lundberg som är certifierad enligt 10 kap 9 PBL. Tekniskt samråd Innan startbesked lämnas ska ett tekniskt samråd hållas, där byggherren och kontrollansvarig ska delta. Under det tekniska samrådet behandlas bland annat arbetets planering och organisation, tekniska frågor, BBR-krav och rutiner för utsättning etc. Startbesked Detta bygglov ger inte byggherren rätt att påbörja åtgärden förrän byggnadsnämnden lämnat ett startbesked. Startbeskedet lämnas först efter att det tekniska samrådet är utfört och byggnadsnämnden anser att åtgärden kan komma att uppfylla de krav som ställs i lagar, regler och förordningar. Om åtgärden påbörjas innan ett startbesked är lämnat, ska byggnadsnämnden påföra sökanden en byggsanktionsavgift enligt planoch byggförordningen (SFS 2011:338). Arbetsplatsbesök och slutsamråd Under byggarbetets gång ska någon representant från byggnadsnämnden träffa byggherren och kvalitetsansvarig vid ett arbetsplatsbesök. Då arbetet är slutfört ska ett slutsamråd hållas. De som deltagit under det tekniska samrådet ska även delta på slutsamrådet. Slutbesked Innan byggnaden får tas i bruk ska byggnadsnämnden utfärda ett slutbesked. För att ett slutbesked ska utfärdas ska byggherren intyga att byggnationen är utförd enligt bygglovshandlingarna.

29 forts. 22 De handlingar som ska inlämnas till byggnadsnämnden innan ett slutbesked kan utfärdas definieras på det tekniska samrådet. Om byggnaden tas i bruk innan slutbesked lämnats, ska byggnadsnämnden påföra byggherren en byggsanktionsavgift enligt plan- och byggförordningen (SFS 2011:338). Andra tillstånd Innan startbesked lämnas ska sökanden inhämta tillstånd hos miljöförvaltningen för anläggande av enskilt avlopp. --- Beslutet skickas till: Sökanden Beslutet kungörs: PoIT Beslutet meddelas: Grannar

30 Redovisning av delegationsbeslut Delegationsbeslut bygglov. Ärendenummer BN14/1. Redovisning av bygglov fattade på delegation mellan 1 januari och 31 januari Delegationsbeslut slutbevis/slutbesked. Ärendenummer BN14/1. Redovisning av slutbevis/slutbesked fattade på delegation mellan 1 januari och 31 januari Delegationsbeslut startbesked. Ärendenummer BN14/1. Redovisning av startbesked fattade på delegation mellan 1 januari och 31 januari Delegationsbeslut anmälan. Ärendenummer BN14/1. Redovisning av anmälan fattade på delegation mellan 1 januari och 31 januari Delegationsbeslut övrigt. Ärendenummer BN14/1. Redovisning av anmälan fattade på delegation mellan 1 januari och 31 januari Delegationsbeslut parkeringstillstånd. Ärendenummer BN14/46. Redovisning av parkeringstillstånd fattade på delegation mellan 2 oktober 2013 och 16 januari Delegationsbeslut lokala trafikföreskrifter. Ärendenummer BN14/7. Redovisning av lokala trafikföreskrifter fattade på delegation den 21 november Delegationsbeslut belägenhetsadresser, lägenhetsnummer. Ärendenummer BN14/4. Redovisning av belägenhetsadresser, lägenhetsnummer fattade på delegation mellan 1 januari och 31 januari Delegationsbesluten förklaras härmed anmälda.---

31 Lokala trafikföreskrifter Datum Dnr :1 1 (1) BILAGA TILL BESLUT, BYGGNADSNÄMNDEN Habo kommuns lokala trafikföreskrifter om parkeringsvillkor vid Vårdcentrum i Habo Beslutade den 6 februari Habo kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 3 trafikförordningen (1998:1276) följande 1 Inom ett område vid Habo Vårdcentrum som framgår av kartbilaga 1 innefattande markerade parkeringsplatser får fordon parkeras under högst 24 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna eller parkera där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder ikraft den 1 mars 2014 då kommunens lokala trafikföreskrifter :0011 ska upphöra att gälla. Anders Bertilsson POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX E-POST info@habokommun.se

32 Habo Vårdcentrum Kartbilaga 1 Parkeringsvillkor

33 Lokala trafikföreskrifter Datum Dnr :2 1 (1) BILAGA TILL BESLUT, BYGGNADSNÄMNDEN Habo kommuns lokala trafikföreskrifter om parkeringsvillkor vid Vårdcentrum i Habo Beslutade den 6 februari Habo kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 3 trafikförordningen (1998:1276) följande 1 Inom ett område vid Habo Vårdcentrum mot Kärrsvägen samt ett område vid Tandvården som framgår av kartbilaga 1 innefattande markerade parkeringsplatser får fordon parkeras under högst 3 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna eller parkera där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan kl Denna författning träder ikraft den 1 mars Anders Bertilsson POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX E-POST info@habokommun.se

34 Habo Vårdcentrum Kartbilaga 1 Parkering 3 timmar