10 råd från. Østfold FYLKESKOMMUNE. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Transkript

1 10 råd från 8. Ny teknik kräver ihärdig/flittig och enveten/vedvarende kommunikation. Vi måste hålla kontinuitet i arbetet med nyhetsbrev, 10. Våga testa! Om vi inget provar ser vi sällan utveckling! 9. Stötta eldsjälarna/drivkreftene i arbetet för utvecklingen av elfordon och biogas 1. Arbeta över geografiska gränser. Samverkan mellan elfordonslandet Norge och biogaslandet Sverige är positiv för båda parter. 2. Arbeta över mentala gränser. Det handlar om förändring av beteenden/atferd och attityder/holdinger. Förändringen sitter i våra huvuden. 3. Våga prova den nya tekniken. Vi måste testa, ladda/lade eller tanka/fylle och kunna köra under olika förhållanden. Det räcker inte att bara läsa om el- och gasbilar. 4. Utbyt erfarenheter. All/enhver ny teknik omgärdas av frågor/spørsmål. Det är bara genom att diskutera dessa som vi kommer vidare i utvecklingen. samt bidra till att skapa nätverk för att nå större genomslagskraft. 5. Skapa intresse genom offentliga invigningar/innsettelser, tester och debatter. Varje möjlighet till informationsutbyte är viktigt.6. Skapa/lag bred samverkan. Samverkan mellan kommuner, kommunala bolag/selskaper och det lokala näringslivet är en bra bas/utganspunkt för strategiska satsningar/initiativer. webbinformation/online och möten mellan nyckelaktörer/sentrale aktører. 7. Gör/Lag en plan för arbetet, med konkreta aktiviteter och delmål/milepæler. Vart vill vi vara om 5 år? Om 10 år? Østfold FYLKESKOMMUNE EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 Välkomna till Västra Götaland i Sverige, Akershus och Östfold i Norge! Vi tar steg för framtiden. Steg för att knyta samman Västsverige och Östra Norge till en region. Vi bygger en fossiloberoende fordonsflotta. En gång var drömmen villa, Volvo och vovve. Några ville ha vingar, siktade högt och sa SAAB. Och drömmen blev verklighet för många, i alla fall två av tre. Bilismen från USA blev global. Men medaljen hade en baksida. Trängsel, buller och luftföroreningar, smog, skogsdöd och förstörda hav. Några sa vi är tvungna att stanna tiden, gå tillbaka, andra sa tekniken ska lösa det hela. Vi arbetar för elfordon tillsammans. Vi skapar världens främsta gränsregion kring biogas och el för fordon. Tjänstemän och politiker kan inte bestämma vad människan ska göra. Men vi kan skapa möjligheter att välja klokt. Vi är på rätt spår, på rätt väg, med bilar som går på el. Vi tänker globalt och handlar lokalt. Vi är tillbaka till framtiden. Välkomna ombord! Lars Bäckström Landshövding Västra Götalands län Foto: Anders Weijrot

3 Nyteknik från gasdrift 1996 till elteknik 2014 En viktig del av miljöutvecklingen är introduktionen av ny teknik. Västsverige är en pionjär i Europa kring biogas till fordon, nu är det elfordon som står inför en bredare marknadsintroduktion. All ny teknik kräver pionjärer, aktörer som vågar testa den nya tekniken innan den är riktigt mogen. Det kan ta flera år innan en teknik nått ett stadium där eventuella tekniska problem arbetats bort. Under de första stadierna kan dessutom inköpspriser för fordon och tankutrustning vara höga. Elfordon är egentligen inte ny teknik, vid förra sekelskiftet fanns det fler elfordon än fossilbränslefordon i USA. Sedan slog lätttillgänglig bensin ut den begränsade eldriften. Antalet elfordonsmodeller på marknaden ökar nu snabbt. Nu finns både fordon med högsta rankning i det europeiska testprogrammet, och till priser som gör dem tillgängliga för aktörer som ligger långt framme i utvecklingen. Tryck: TMG Tabergs juni Layout: Ida Edgren, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Utgivare: Elbil från Nissan Leaf 100 år senare. Foto: Jakob Lagercrantz

4 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Kommuner som pådrivare Svenska kommuner är en viktig pådrivare i miljöutvecklingen. Kommunerna både köper fordon och transporttjänster, och är en viktig arena för att testa ny teknik. Kommunerna är dessutom en arbetsgivare som når många personer i en region. Genom de ofta kommunägda energibolagen har många kommuner en chans att påverka i just energi- och transportfrågor. Här finns exempel från introduktionen av biogas, där kommunerna var tidiga med att köpa gasfordon, att ställa krav på leverantörer, och genom att i de kommunala energibolagen göra nödvändiga investeringar. Många kommuner tar fram egna strategier för fordon med lägre utsläpp. Här har både gas- och elfordon en naturlig roll. Samverkan mellan kommuner Under projekttiden har arbetet inom och mellan kommunerna stärkts och utvecklats. Under våren 2014 genomförde Infragreen en turné för en fossiloberoende fordonsflotta. Med en elbil och två gasbilar besöks samtliga Fyrbodals kommuner för att skapa en gemensam målsättning och kommunicera arbetet för ett fossiloberoende Sverige 2030 till regeringen. Det är en styrka när flera kommuner enas om gemensamma mål, och tillsammans tar steg som driver på miljöutvecklingen. Kommuner bygger erfarenheter tillsammans, delar med sig av framgångar och motgångar, och drar förhoppningsvis nytta av varandras erfarenheter. Det finns till och med möjligheter att skapa bättre förutsättningar för investeringar genom att flera upphandlande aktörer går samman. Samtliga kommunalråd i Fyrbodal skriver under budkavlen, samma sker på norska sidan och budkavlen överlämnas till berörda departement i Stockholm. Fyrbodal Østfold & Follo Fossiloberoende gränsregion 2030 Fyrbodal, Østfold och Follo arbetar för att bli en världsledande gränsregion vad gäller användandet av el- och biogasfordon. Detta kräver norsk elfordonsexpertis och västsvensk Vi kommer att driva på arbetet lokalt och biogaserfarenhet. Det kräver utbyggnad av ladd- och regionalt genom att; tankinfrastruktur. Det krävs att kommunerna väljer bland annat el- och biogasbilar framför fordon med fossila utsläpp. Självklart ska biogasandelen vara hög ' delta i gemensamma gränsöverskridande i bränslet, och elen ursprungs- eller miljömärkt. utvecklingsprojekt. Våra kommuner ligger i glesbygd, eller i mindre tätorter. ' successivt förändra den kommunala fordonsflottan med sikte på fossiloberoende Här ställs speciella krav på mobiliteten, där personliga transportmedel ofta handlar om en blandning av bil ' aktivt arbeta för en infrastruktur som gör det och kollektiva transportmedel, samt it-lösningar som enkelt att välja förnybara bränslen istället för underlättar distansarbete. att tanka fossilt. Vi satsar även på pendel - parkeringar och väl fungerande kollektivtrafik. Kommunerna har en strategisk roll i den hållbara utvecklingen. Men vi behöver nationella initiativ, gärna ' utöver drivmedel och fordon arbetar vi aktivt i samverkan mellan två så nära knutna länder som med beteendefrågan för en hållbar mobilitet. Sverige och Norge. ' vi fokuserar på det lokala och regionala Vi, i vår kommun, vill bidra till att nå målet med en näringslivet så att omställningen till en fossiloberoende fordons flotta ger fossiloberoende fordonsflotta 2030 i Sverige och Norge. affärsnytta. Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Vi utvecklar världens bästa fossiloberoende gränsregion. Och vi börjar nu! Østfold FYLKESKOMMUNE Produktion: Bozzanova AB Tryck: Cela Grafiska AB Budkavle om fossiloberoende fordonsflotta 2030 i gränsregionen Sverige Norge. Grafisk form: Bozzanova

5 Invigning av snabbladdare Under har ungefär tio snabbladdningsstationer etablerats i Västra Götalands län, på bland annat Orust, vid Landvetter och på Överby köpcenter utanför Trollhättan. Den 6:e februari tog Trollhättan återigen ett stort steg för miljöutvecklingen av fordon. En stor snabbladdningsstation för elfordon invigdes vid köpcentrat i Överby, en av de få snabbladdningsstationerna i Sverige där flera elfordon kan snabbladda samtidigt. Invigningen skedde 18 år efter att Trollhättan tog ett strategiskt beslut att bli en pionjär för biogas till fordon. Denna satsning, som Trollhättan energi stod bakom, visar på betydelsen av att det finns en strategisk inriktning i en kommun som har ett tydligt sikte på riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta Här ser vi möjligheterna när en kommun och ett kommunalt energibolag samverkar, i nära kontakt med det lokala näringslivet. Invigning av snabbladdare i Överby, Trollhättan i februari Foto: Andreas Olsson/AO Foto Regionala satsningar I maj 2013 presenterades en utredning var regionen bör ha snabbladdare för att täcka in behovet i den västra delen av länet. Då fanns några snabbladdare under utveckling i Göteborg. Det var allt. Den rapport som låg till grund för kartan nedan var mycket viktig. Den visade dels att det inte krävs omfattande investeringar för att täcka så stor del av länet, dels visade den konkret var laddarna bör ligga. När projekten avslutas under 2014 kommer det att finnas ett tiotal snabbladdare i regionen, etablerade av olika externa aktörer både privata och offentliga. Det betyder att basinfrastrukturen är nådd. Nästa steg blir att bygga ut om det visar sig att efterfrågan ökar snabbt. Foto: Karin Beate Nøsterud/norden.org Därmed har Länsstyrelsen och Fyrbodals kommunalförbund bidragit genom att vara katalysator till en snabb utveckling. Västra Götaland och i synnerhet Fyrbodal stiger fram som en av de regioner som satsar på elfordon.

6 Tillgänglighet för alla Idag placeras elladdningsstolpar i Norge och Sverige på vanliga parkeringsplatser. Vid planering av snabbladdningsstation så tas i regel ingen större parkeringsyta i beaktning utan alla är lika smala. För att öka tillgängligheten behövs en fri yta mellan bil och laddningsstolpe och bredare parkeringar så att personer med rörelsehinder kan använda elbil. Sverige får med viktiga erfarenheter från den snabba utbyggnaden av snabbladdare i Norge. Vid etablering av nya laddningsstationer kommer dessa erfarenheter till nytta för Västsverige. Vi måste även arbeta för att få in direktiven i det svenska regelverket. Det handlar om en långsiktig hållbarhet och ett samhälle för alla. Sverige har goda möjligheter att planera för att bygga tillgängliga elladdningsstationer. I Norge har planeringen ännu inte innefattat att snabbladdningsstationerna ska vara tillgängliga för personer med fysisk funktionsnedsättning. Genom Infragreen har vi lyft frågan! När nu Fredrikstad, Sarpsborg och Moss har börjat satsa på kommunala bilar som går enbart på el finns möjligheten att anpassa utbyggnaden av laddningsplatser. Vi borde tillsammans, både i Sveriges och Norge, ställa krav på bredare och längre utrymmen på de elladdningsstationer som kommer att byggas men även vid de som redan är byggda. Jan-Erik Herranen från DHR Västra Götalands distrikt undersöker hur tillgängliga laddstationerna är för rörelsehindrade. Foto: Jakob Lagercrantz

7 Lånebilar Fortfarande har få människor kört elbil. Det är ett problem om man skall utvärdera ny teknik det är bara när man testat el- eller gasfordon som en aktör kan ta ett informerat beslut. Inom ramen för Infragreen erbjöds alla Fyrbodalskommuner möjligheten att låna två elfordon under en månad per kommun. Projektet krävde att de skulle användas först av kommunledningen, sedan av tekniska kontoret och avslutningsvis av hemtjänsten. På detta sätt fick hela kommunen chansen att testa. Kommunerna bloggade om sina erfarenheter på Lånebilssatsningen har blivit en succé. Flera hundra personer har kört elbil, det har diskuterats kring fika bord, och många kommuner utvecklar nu sina miljöfordonsstrategier för att inkludera elfordon. Lånebilarna har blivit en snackis och det är en bra bas för fortsatt utveckling. Kinesiska affärsmän på studiebesök under elemans på City Race Arena i Göteborg får testa elbil. Här en tidig Tesla. Foto: Martin Prieto Beulieu, Gröna Bilister

8 ch debatter. Varje möjlighet till informationsutbyte är viktigt. 6. Skapa/lag bred samverkan. Samverkan mellan kommuner, kommunala bol littig och 10. Våga testa! 4. Utbyt erfarenheter. All/enhver ny teknik omgärdas av frågo 9. Stötta eldsjälarna/drivkreftene i i sällan utveckling! 1. Arbeta över geografiska gränser. Samverkan mellan elfordonslandet Norge och biogaslandet Sverige är positiv för båda parter. 2. Arbeta över mentala gräns apa nätverk för att nå större genomslagskraft. /online och möten mellan nyckelaktörer/sentrale aktører. ed konkreta aktiviteter och delmål/milepæler. Vart vill vi vara om 5 år? Om 10 år?8. Ny teknik kräver ihärdig/f /fylle och kunna köra under olika förhållanden. Det räcker inte att bara läsa om el- och gasbilar.

9 samt bidra till att sk r/spørsmål. Det är bara genom att diskutera de sa som vi kommer vidare i utvecklingen. 5. Skapa intresse genom o fentliga invigningar/innsettelser, tester o arbetet för utvecklingen av elfordon och biogas Om vi inget provar ser v webbinformation 7. Gör/Lag en plan för arbetet, m er. Det handlar om förändring av beteenden/atferd och attityder/holdinger. Förändringen sitter i våra huvuden. 3. Våga prova den nya tekniken. Vi måste testa, ladda/lade eller tanka ag/selskaper och det lokala näringslivet är en bra bas/utganspunkt för strategiska satsningar/initiativer. enveten/vedvarende kommunikation. Vi måste hålla kontinuitet i arbetet med nyhetsbrev,

10 Krav till kommuner Fredrikstad og Moss har klare vedtak om bruk av elbil til kommunal tjeneste, men har begge erfaring med elbil som tilsier at anvendeligheten er begrenset foreløpig grunnet lade- og rekkeviddebegrensninger. Sarpsborg kommune ønsker å ta i bruk elbil i økt grad i tjenesten, det samme gjør Askim. To av disse kommunene starter opp uttestingen, og valget faller på de som raskest kan få på plass en ladeløsning. Samtlige 4 kommuner prioriteres i uttestingen grunnet interesse og tidligere erfaring. Det anses som mest verdifullt at bilene testes ut grundig hos kommuner som har mest erfaring med elbil og tyngst bruk. Kommunene som deltar i testen må forplikte seg til å utarbeide en detaljert erfaringsrapport basert på mal utarbeidet til prosjektet. All testinformasjon fra prosjektet skal være offentlig og vil publiseres både på prosjektet Infragreens nettsider og på Klima Østfolds nettsider. I tillegg vil hver kommune dele av sine erfaringer på sine nettsider og sosiale medium. Biogass Infragreen har bistått Østfold fylkeskommune med prosessen rundt utrulling av 105 biogassbusser i Nedre- Glomma området som utgjøres av byene Sarpsborg og Fredrikstad, gjennom foreberedelsene i første halvår Fra juli 2013 ble bussene satt i drift og Infragreen bidro til åpningsrrangementet med ministere og presse i juni 2013 og holdt et seminar om biogass for interesserte, sjåfører og presse. I forlengelsen av denne prosessen har Infragreen bistått MOVAR IKS (Moss og Omegn Vann, Avløp og Renovasjon), et selskap som eies av og leverer tjenester til 5 kommuner i regionen rundt Moss. Frem mot kunngjøring av anbud på renovasjonskjøring våren 2014 har Infragreen bistått med erfarings- og kunnskapsdeling fra tidligere prosesser og med kontakt med referanser innen avfallsbransjen som har erfaring med biogass. Infragreen har vært en pådriver for at all infrastruktur som etableres gjennom både buss- og renovasjonsanbud skal være offentlig tilgjengelig og mest mulig sentralt plassert. Ny fyllestasjon i Sarpsborg er plassert innen 1 km fra E6 og benyttes et halvt år etter åpning flittig av Posten. Fyllestasjon i Moss vil også være offentlig tilgjengelig og vil ligge kun 300 m fra E6 ved Moss. Neste fyllestasjon på veg nordover er i Oslo. Gjennom prosjektet Infragreen er fyllestasjoner for biogas sikret for hele E6- aksen til Oslo gjennom prosjektområdet.

11 Kommunene Lånebiler og elbilspool Gjennom uttesting av elbil i kommunal tjeneste har kommunene hatt en Nissan Leaf i ulike deler av tjenestene i en måned av gangen. Et krav for utleie fra prosjektet har vært at kommunene må oppsummere erfaringer fra bruken. Følgende punkter går igjen: Rekkevidde er for begrenset til mange av Uforutsigbar rekkevidde og lav ladehastighet Dårlig ladeinformasjon Ekstra utfordringer som tjenestebil på deling i kontorfellesskap, må sette av tid til å lade mellom bookingene. Av positive tilbakemeldinger har kommunene spesielt bemerket: Enkel å betjene og lett å kjøre - Oversiktlig og fin - God plass - Behagelig kjøremiljø Konklusjonen har vært i mange tilfeller at elbilen er uegnet for den tyngste bruken i hjemmetjenestene og/eller lignende tjenester. Videre gir elbilen begrenset bruk i en bilpool for administrasjonen da ladetiden er lang. Selv om elbilen Nissan Leaf har hurtiglademulighet, er det ingen kommunale anlegg eller kontorer som har denne typen ladetilbud. Hurtiglading krever at brukeren kjører til en hurtiglader og blir på stedet under ladetiden. For privat kjøring kan dette fungere, men for tjenestekjøring er dette noe som daglig drift ikke kan baseres på. Kostnad for montering av hurtiglader er estimert til 10 ganger høyere enn montering av utstyr og strømtilkobling for Mode 3 Type 2 22kW. Det vil derfor være aktuelt å teste ut hvorvidt 22kW AC-lading av kommunale kjøretøy eliminerer barrierer mot bruk av elbiler på de tyngste rutene. Den mestselgende elbilen Nissan Leaf, over solgt i Norge. Foto: Camilla Aarsrud

12 Full hurtigladedekning i regionen Ladeinfrastrukturutredningen fra 2011 for fylkene Hedmark, Oppland, Akershus og Østfold ble gjennomført av Civitas og Stavn. Samme selskap ble engasjert av Infragreen, sammen med Gordon Strömfelt som har gjort en lignende kartlegging i Västra Götaland, for å samle og oppdatere utredningen for prosjektområdet. Ladeinfrastrukturutredningen fra 2011 dannet grunnlag for full hurtigladedekning i Østfold, og gav en oppskrift på hvordan dette skulle gjøres. Gjennom oppfølgingen av utredningen har både Akershus fylkeskommuner og aktuelle kommuner behandlet konkrete prosjekter og gitt investeringsstøtte. Tredje og siste fase inkluderte fullføring av dekning på E18 mot Sverige og forsterking av aksen mellom E6 og E18 i tillegg til ladested i Fredrikstad. Infragreen bidro til gjennomføring av konkurranse og teknisk vurdering av ulike aktører for utbetaling av investeringsstøtte. Tre nye hurtigladesteder stod klart 19. Desember 2013, og prosjektområdet på norsk side har med det full hurtigladedekning. Hurtiglader i Sarpsborg. Foto: Camilla Aarsrud

13 Kommunal strategi for ladeinfrastruktur Gjennom en forankring av kommunens rolle som byggeier, arbeidsgiver, regulerings- og planmyndighet samt utviklingsaktør innen ladeinfrastruktur, vil ladeinfrastruktur og ladbare biler kunne bli en mer integrert del av samfunnet og barrierene mot slik teknologi svekkes. I sum er målet med prosjektet på begge sider av grensen at våre tiltak skal gjøre det enklere å benytte kjøretøy med fornybare drivstoff som med fossile drivstoff. Ladeinfrastrukturstrategien er en naturlig oppfølging av klima- og energiplanen, og en god anledning for kompetanseoppdatering på området. Strategien har som mål å forankre følgende momenter i kommunens organisasjon gjennom politisk behandling: Ambisjoner for ladetilbud på egne virksomheter Kravspesifikasjon og teknisk spesifikasjon for nybygg Krav til utbyggere Ladeinfrastruktur for egne kjøretøy Hurtiglading Skilting, merking og tilgang Valg av tekniske løsninger Infragreen har reist rundt til kommunene og avholdt oppstartskonferanser og gjennomgang av malen som er utarbeidet til formålet. Oppstarten handlet om hvordan man skal sikre at hensyn til ladeinfrastruktur innarbeides i kommunens plankrav og ivaretas i egne utbyggingsprosjekter. Den mest kostnadseffektive måten å legge til rette for elbil på er gjennom utbyggingsprosjekter når man likevel har elektriker tilstede og vegger åpne.

14 Tryck: TMG Tabergs juni Utgivare: Testprosjekt ladeinfrastruktur Frem til i dag har ladeinfrastruktur for personbiler i Norge i all hovedsak vært basert på den vanlige husholdningskontakten, også kalt Schuko. Det er også en stor andel Schuko-ladepunkter i Sverige. Denne kontakttypen er ikke konstruert for å overføre så store energimengder som kreves for lading av moderne elbiler. Lading over Schuko-kontakt gir heller ingen garanti for at sikkerheten er ivaretatt. I dag er det i hovedsak to plugger som er dominerende som dedikerte til elbillading. De betegnes som Type 1 og Type 2. Type 1 er godkjent for 230V opp til 32A 7,4kW. Type 2 er godkjent for 3-fas 400V opp til 63A - 43,5kW. Det er mulig å benytte de to kontakttypene i hver sin ende av en kabel. Norges mest solgte elbil, Nissan Leaf, er utstyrt med en Type 1 ladekontakt for normalladeing. Som det tidligere er nevnt i dette dokumentet anbefales Type 2 på infrastrukturen av blant annet Norsk Elektroteknisk Komite, EU og InfraGreen. For å lade en Nissan Leaf benyttes da en ladekabel som har Type 1 på kjøretøysiden og Type 2 kontakt på infrastrukturside. Infragreen har lagt til grunn valg av Mode 3 Type 2 ladekontakt som standard og har jobbet med å implementere dette hos alle involverte aktører i prosjektet. For å få erfaring og kunnskap med hvilke løsninger, egenskaper og funksjonalitet som er nødvendig for offentlig ladeinfrastruktur satte Infragreen i gang et testprosjekt for installasjon og bruk av Mode 3 Type 2 ladere av ulikt fabrikat. Alle kjente leverandører ble invitert til å gi et tilbud på deres produkter for uttesting. Følgende parametere ble vurdert: Klima Betjening Montasje- Oppstart Brukeroppfatning - Kommunikasjon

15 Veksten av ladbare bilar Grunnlaget for prosjektet var et identifisert behov for å samordne planlegging, utvikling og etablering av ladeinfrastruktur med kommunene i området. Gjennom en felles utredning av utbygging, konsept og spreedning av ladeinfrastruktur fra 2011, hadde fylkeskommunene Akershus og Østfold et faglig grunnlag for hva som var nødvendig og hvordan man ønsker å samarbeide. Det kommsersielle markedet for hurtiglading hadde så vidt kommet i gang i området etter flere insentiver og initiativer fra fylkeskommunene og Transnova. Markedet for lav- og mellomeffekts AC-lading var fortsatt umodent og preget av gratis lading. Veksten av ladbare biler i prosjektområdet på norsk side er betydelig og eksponentiell. Ingen annen fornybar teknologi har så stort volum av kjøretøy på norske veier. Akershus er i tillegg den regionen i verden med flest elbiler per innbygger. Prosjektets arbeid og innhold har lagt til grunn en utvikling mot storskala bruk av elbiler. Med storskala menes et marked der elbiler ikke bare benyttes av entusiaster og spesielt interesserte. Storskala setter større krav til en gjennomtenkt og stabil infrastruktur. Dette innebærer innarbeiding av ladeinfrastruktur i samfunnsplanlegging og ordinær infrastruktur, og utikling av et universelt og forutsigbart tilgangssystem og skilting for lading. Tilgjengelig og synlig ladeinfrastruktur er viktig både for eksisterende og fremtidige elbilister. Foto: Camilla Aarsrud

16 Østfold FYLKESKOMMUNE EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 5. Skapa intresse genom offentliga invigningar/innsettelser, tester och debatter. Varje möjlighet till informationsutbyte är viktigt. 6. Skapa/lag bred samverkan. Samverkan mellan kommuner, kommunala bolag/selskaper och det lokala näringslivet är en bra bas/utganspunkt för strategiska satsningar/initiativer. 7. Gör/Lag en plan för arbetet, med konkreta aktiviteter och delmål/milepæler. Vart vill vi vara om 5 år? Om 10 år? webbinformation/online och möten mellan nyckelaktörer/sentrale aktører. samt bidra till att skapa nätverk för att nå större genomslagskraft. 10. Våga testa! Om vi inget provar ser vi sällan utveckling! 1. Arbeta över geografiska gränser. Samverkan mellan elfordonslandet Norge och biogaslandet Sverige är positiv för båda parter. 2. Arbeta över mentala gränser. Det handlar om förändring av beteenden/atferd och attityder/holdinger. Förändringen sitter i våra huvuden. 3. Våga prova den nya tekniken. Vi måste testa, ladda/lade eller tanka/fylle och kunna köra under olika förhållanden. Det räcker inte att bara läsa om el- och gasbilar. 4. Utbyt erfarenheter. All/enhver ny teknik omgärdas av frågor/spørsmål. Det är bara genom att diskutera dessa som vi kommer vidare i utvecklingen. 9. Stötta eldsjälarna/drivkreftene i arbetet för utvecklingen av elfordon och biogas 8. Ny teknik kräver ihärdig/flittig och enveten/vedvarende kommunikation. Vi måste hålla kontinuitet i arbetet med nyhetsbrev, 10 råd fra