Landstingsfullmäktige

Transkript

1 KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Möte nr 4 Sida 1(6) Landstingsfullmäktige Elin Beyersdorff Till landstingsfullmäktiges ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsfullmäktige Datum Tid kl 9.00 Plats Brofästet, Kalmar Tidplan 18/ Sammanträde med valberedning Sammanträdets öppnande Kaffe Fortsatt sammanträde, medborgarförslag Lunch Fortsatt sammanträde Kaffe Fortsatt sammanträde Tidplan 19/ Sammanträdets öppnande Kaffe Fortsatt sammanträde Lunch Fortsatt sammanträde Kaffe Fortsatt sammanträde Interpellationer Landstingsfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgängligt för allmänheten på landstingets kansli och på landstingets webbplats, Ltkalmar.se. Mötet är öppet för allmänheten. Föredragningslista 1. Godkännande av tidplan och föredragningslista 2. Val av justerare och tid för justering 3. Anmälan om eventuella interpellationer och frågor 4. Medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamn sjukhus Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus enligt följande. Landstinget i Kalmar län genomför kontinuerligt förnybara åtgärder vid sina fastigheter. En installation av solceller på Oskarshamns sjukhus planeras inte i nuläget men vid framtida nybyggnader inom fastigheten i Oskarshamn kommer lands-tinget, i enlighet

2 2 Föredragningslista med hållbarhetsriktlinjen för fastigheter, att överväga investering av solpanel för el. 5. Medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer med att det under det senaste året har genomförts olika åtgärder för att frigöra audionomtid och för att möta öron- näs- och halsklinikens köproblematik. Protokollsanteckning, landstingsstyrelsen Företrädarna för allianspartierna lämnade följande protokollsanteckning: Väntetiderna till audionom är som förslagsställaren mycket riktigt konstaterar oacceptabelt lång, vilket innebär att det är svårt att få rätt vård i tid. Landstingsalliansen har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat problemet, bland annat i samband med behandlingen av Landstingsplanen Vi vill även att audionomer ska omfattas av LOV (Lagen om vårdval). En ökad tillgång på audionomer skulle innebära större valfrihet och bättre tillgänglighet inom denna verksamhet. 6. Medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett. Överläggning, landstingsstyrelsen Christer Jonsson (C) föreslog bifall till följande ändringsförslag: Landstingsfullmäktige bifaller medborgarförslag 12/2015 med beslut om att ge landstingsdirektören i uppdrag att införa ett förenklat parkerings-betalningssystem vid sjukhusparkeringarna för att minska stressen hos patienter vid besök på sjukhuset, med möjlighet att använda datumstämplad bussbiljett vid kallelse till sjukhusbesök som parkeringsbiljett. Landstingsstyrelsen avslog ändringsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Kristdemokraternas samt Folkpartiet liberalernas ledamöter till förmån för eget alternativförslag. 7. Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2015 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden till handlingarna. Överläggning i landstingsstyrelsen, Allianspartierna föreslog bifall till följande tilläggsförslag: Delårsrapporten som presenteras innebär att det återigen är stora underskott i verksamheterna som redovisas. I anslutning till rapporten finns inga åtgärdsförslag presenterade utan det följer mönster från tidigare år att landstingsstyrelsen föreslås uppmana förvaltningarna att vidta åtgärder för att komma i balans. Denna typ av beslut har styrelsen tagit i princip varje år utan effekt. Därför bör nu styrelsen komplettera sitt beslut med begäran om åtgärdsplaner. Med anledning av ovanstående yrkar vi att förvaltningar med underskott ska redovisa åtgärdsplaner för budget i balans till landstingsstyrelsens sammanträde i december.

3 3 Föredragningslista Landstingsstyrelsen avslog tilläggsförslaget. Mot beslutet reserverade sig Allianspartiernas ledamöter till förmån för eget tilläggsförslag. 8. Landstingsplan med årsbudget för 2016 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget. 2. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B. 3. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37 kronor per skattekrona. 4. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2016, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i enlighet med bilaga att gälla från och med 1 januari 2016, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till kronor med ett tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. 7. Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till de politiska partierna, bilaga 8. Punkterna 4,5 och 7 föreslås förklaras omedelbart justerade av landstingsfullmäktige. Överläggning i landstingsstyrelsen, Allianspartiernas ledamöter föreslog bifall till Allianspartiernas förslag till budget och tillhörande förslag Claus Zaar (SD) föreslog bifall till Sverigedemokraternas förslag till budget och tillhörande förslag Landstingsstyrelsen avslog allianspartiernas förslag till budget och förslagen 1-4, 5:2, 5:3, 6-33, 35-39, 41, Landstingsstyrelsen avslog Sverigedemokraternas förslag till budget och tillhörande förslag Mot beslutet reserverade sig Allianspartiernas ledamöter och Claus Zaar (SD) till förmån för egna förslag. 9. Motion 1/2015 Informera om psykisk ohälsa på länets skolor Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 1/2015 Informera om psykisk ohälsa på länets skolor. Överläggning i landstingsstyrelsen, Pierre Edström (FP) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsförslaget. Mot beslutet reserverade till Pierre Edström (FP) till förmån för bifall till motionen.

4 4 Föredragningslista 10. Motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam med att landstingsdirektören ges i uppdrag att upprätta landstingsövergripande riktlinjer/rutiner för att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav om särskilt beaktande av barns behov av information, råd och stöd enligt 2 g hälso- och sjukvårdslagen. Överläggning i landstingsstyrelsen, Christer Jonsson (C) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsyrkandet. Mot beslutet reserverade sig Christer Jonsson (C) till förmån för bifall till motionen. 11. Motion 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motionen 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län med att ett liknande utvecklingsarbete redan pågår i landstinget i samverkan med länets kommuner i Bättre liv för mest sköra äldre i Kalmar län. Överläggning i landstingsstyrelsen, Pierre Edström (FP) föreslog bifall till motionen. Landstingsstyrelsen avslog bifallsyrkandet. Mot beslutet reserverade sig Pierre Edström (FP) och Claus Zaar (SD) till förmån för bifall till motionen. 12. Utredningsuppdrag 14/06 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige kompletterar Riktlinjer för hjälpmedels-förskrivning enligt landstingsservice förslag. Ändringarna gäller från och med den 1 januari Redovisning av förstudier avseende renovering av lokaler för behandlingsbad vid Länssjukhuset i Kalmar, ombyggnad för utökat reservkraftsystem vid Länssjukhuset i Kalmar samt utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att genomföra renovering enligt redovisat underlag för genomförandebeslut avseende behandlingsbadet vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige anvisar 13,5 Mkr för genomförande av renovering av behandlingsbadet vid Länssjukhuset i Kalmar. 2. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med IT-förvaltningen genomföra om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft enligt redovisat underlag för genomförandebeslut vid Länssjukhuset i Kalmar. Landstingsfullmäktige anvisar 10 Mkr för genomförandet av om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft vid Länssjukhuset i Kalmar.

5 5 Föredragningslista 3. Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att genomföra utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus redovisat underlag för genomförandebeslut. Landstingsfullmäktige anvisar 2 Mkr för genomförande av utökning av miljöstationen vid Västerviks sjukhus. 14. Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar att i Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning ska göras följande ändringar och tillägg: - Under rubriken Yrkeskategorier som utifrån grundkompetens är tänkbara förskrivare ska ortopedingenjör läggas till. - Under rubriken Ekonomi ska som en andra mening läggas till att Ett undantag är kostnaden för ortopedtekniska produkter som ska belasta Hälso- och sjukvårdsförvaltningen centralt. - Under rubriken Förskrivningsrätt och förskrivare ska som ett andra stycke läggas till Privatpraktiserande vårdgivare har förskrivningsrätt endast när särskilt beslut fattats därom. Inom hälsoval är privata hälsocentraler förskrivare på samma villkor som offentliga hälsocentraler. Beslut för övriga privata vårdgivare fattas av planeringsenheten. Ändringarna ska gälla från och med den 1 januari Försäljning av den avstyckade fastigheten Kungsljuset 4 till Kalmarhem Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner köpekontraktet gällande överlåtelse av fastigheten Kalmar Kungsljuset 4 till Kalmarhem AB till en köpeskilling av kr. 16. Reglemente för kulturnämnden samt ändringar i bestämmelser om ersättning till de förtroendevalda Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige antar Reglemente för kulturnämnden, att gälla från och med den 1 januari Landstingsfullmäktige beslutar att komplettera bestämmelserna om ersättning till de förtroendevalda med följande under rubriken Arvoden/årsarvoden: Kulturnämnden ordförande 20 % av riksdagsledamots arvode vice ordförande 75 % därav. Besluten gäller under förutsättning av att samtliga medlemmar i Regionförbundet godkänner övergången av ansvar för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet till Landstinget i Kalmar län. 17. Val av ett ombud och en ersättare att företräda landstinget vid bolagsstämma i Almi Företagspartner Kalmar län AB för 2016

6 6 Föredragningslista 18. Val av en lekmannarevisor och en ersättare för granskning av Almi Företagspartner Kalmar län AB:s räkenskaper och förvaltning för tiden från 2016 års ordinarie bolagsstämma t.o.m års ordinarie bolagsstämma 19. Val av en revisor och en ersättare för granskning av Stiftelsen Alvar och Berta Löttigers fond för reumatiskt sjuka i norra Kalmar län räkenskaper och förvaltning för Val av 2 ledamöter och 2 ersättare i Kommittén för stiftelsen landstingets Nödhjälpsfond för Val av en ledamot för NTF-förbunden i Kalmar län, Blekinge län och Kronobergs län 22. Val av ersättare i Länsstyrelsen i Kalmars Viltförvaltningsdelegation 23. Val av 5 ledamöter för kulturnämnden 24. Begäran om entledigande samt val av ny ersättare i styrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län 25. Anmälningsärenden - Motion 8/2015 Närtrafiken i Kalmar län. - Motion 9/2015 Laddinfrastruktur för elbilar. - Ny ersättare i landstingsfullmäktige efter Bo Andersson (V). - Ny ersättare i landstingsfullmäktige efter Christian Nytorpet (KD). - Ny ersättare i landstingsfullmäktige efter Elisabeth Englund (KD). - Ny ersättare i landstingsfullmäktige efter Per Olov Vickius (SD). - Ny ersättare i landstingsfullmäktige efter Kjerstin Berggren (SD). - Ny ledamot i landstingsfullmäktige efter Mikael Svärdshammar (SD). Ulf Nilsson (S) ordförande

7 Ärende 4

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Referens Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus enligt följande. Landstinget i Kalmar län genomför kontinuerligt förnybara åtgärder vid sina fastigheter. En installation av solceller på Oskarshamns sjukhus planeras inte i nuläget men vid framtida nybyggnader inom fastigheten i Oskarshamn kommer landstinget, i enlighet med hållbarhetsriktlinjen för fastigheter, att överväga investering av solpanel för el. Bakgrund I medborgarförslag 7/2015 föreslår Helen Hammarqvist att landstinget i Kalmar län ska undersöka möjligheten att installera solceller på Oskarshamns sjukhus. Landstingsservice har yttrat sig över medborgarförslaget. Landstinget i Kalmar län jobbar hela tiden aktivt med energieffektiviseringar och att dessa ska vara hållbara för medborgare och vår omvärld. Det finns idag styrande dokument för verksamheterna med fastställda mål inom flera hållbarhetsaspekter. Landstinget i Kalmar län ska vara en föregångare genom att aktivt minska sin påverkan på miljö samt att förebygga klimatförändringar genom att välja system som har lägre påverkan. Ett sätt är att uppnå detta är att producera el förnybart med egna anläggningar via sol och vind och sedan 2009 har landstinget solcellsanläggningar på två byggnadstak i Kalmar och under hösten 2015 även på en fastighet på Öland. Vidare framställs varmvatten för två fastigheter via solpaneler på tak. Under första halvåret 2016 kommer landstinget även att äga ett eget vindkraftverk som kommer att producera ca 30 % av elkraftbehovet, detta tillsammans med att elinköp i övrigt ska vara vattenkraftproducerad innebär att all elanvändning är hållbar och produceras förnyelsebart. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

9 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2(2) Vid alla nybyggnadsprojekt överväger landstinget installation av solenergianläggningar och försöker att i första hand integrera sollösningar i byggnadskonstruktionen, ett sätt kan vara solskydd över fönster. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besvara medborgarförslaget enligt följande. Landstinget i Kalmar län genomför kontinuerligt förnybara åtgärder vid sina fastigheter. En installation av solceller på Oskarshamns sjukhus planeras inte nuläget men vid framtida nybyggnader inom fastigheten i Oskarshamn kommer landstinget, i enlighet med hållbarhetsriktlinjen för fastigheter, att överväga investering av solpanel för el. Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Bilagor Medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus.

10 Marie Svensson Från: Skickat: Till: Ämne: den 5 juni :55 Landstinget i Kalmar län Medborgarförslag via ltkalmar.se INK D.nr. /5.lJ.'/.(J{:;./..f..... Forslag: För ett fortsatt arbete med hållbar utveckling: Att landstinget i Kalmar län undersöker möjligheten att installera so lceller på Oskarshamns sjukhus. En lämplig byggnad skulle kunna vara ovanpå taket till Operationssalarna. Namn: Helen Hammarqvist Gatudress: Tvärgatan 3d Postnummer: Ort: Påskallavik Epost: helen.hammarqvist@telia.com Acceptera: Jag accepterar 1

11 Ärende 5

12 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Referens Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer med att det under det senaste året har genomförts olika åtgärder för att frigöra audionomtid och för att möta öron- näs- och halsklinikens köproblematik. Bakgrund I medborgarförslag 10/2015 föreslår Bengt Harling att det på grund av den långa väntetiden bör anställas fler audionomer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har yttrat sig över medborgarförslaget. På Öron-, näsa- och halskliniken i Kalmar är audionomer den yrkeskategori som mäter hörsel och utför hörselrehabilitering såsom utprovning av hörapparater. Efterfrågan i samhället har stadigt ökat parallellt med att allt bättre teknologi ger möjlighet att hjälpa allt fler. Öron-, näsa- och halskliniken har sedan flera år förutsett att den ökande efterfrågan kommer att leda till längre köer och har som en konsekvens av detta signalerat ett behov av att anställa ytterligare audionomer. För att möta klinikens köproblematik och för att frigöra audionomtid har det under det senaste året genomförts olika åtgärder. Klinikens arbetssätt har setts över och möjligheten att lägga om vissa arbetsuppgifter har utretts. Kliniken har från och med 2015 fått en utökning med en heltidsanställd audionom som började sin tjänstgöring i juni detta år. Med tanke på det ökade antalet remisser samt att varje utprovad apparat genererar ett större merarbete med kontroller och annan service gentemot patienten, är det ännu för tidigt att uttala sig om dessa åtgärder har varit tillräckliga för att minska kön. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besvara medborgarförslaget med att det under det senaste året har genomförts olika åtgärder för att frigöra audionomtid och för att möta öron- näs- och halsklinikens köproblematik. Landstinget i Kalmar län Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

13 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2(2) Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Bilagor Medborgarförslag 10/2015 om att anställa fler audionomer.

14 Landstinget i Kalmar län Från: Skickat: Till: Ämne: noreply@ltkalmar.se den 24 augusti :38 Landstinget i Kalmar län Medborgarförslag via ltkalmar.se Forslag: För ett år sedan skrev min husläkare en remiss till hörselcentralen i Kalmar eftersom min hörsel har blivit så dålig att jag behöver hjälp med hörapparat. Jag fick då veta att väntetiden är 1 år! I dag, 23 augusti, när jag har stått i kö i 1 år får jag veta att väntetiden nu är 11/2 år! Mitt förslag är: Anställ fler läkare inom audionomi! När en husläkare skriver en remiss till hörselcentralen betyder det att patienten behöver hjälp genast! Inte 11/2 år senare! Namn: Bengt Harling Gatudress: Norra Långgatan 33F Postnummer: Ort: Kalmar Epost: bengtharling@hogmail.com Acceptera: Jag accepterar LANDSTINGET I KALMAR LÄN INK D.r.r.. f.~.~ -~. ~ ~. :-/~ i-'/..ndlagg 0 S AV ~/, n i<oi'1.'< ii.l Be u. {.' r S d o d '.f 1

15 Ärende 6

16 Verksamhets- och ledningsstöd Landstingsservice ekonomienhet TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Referens Sida 1(2) Medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett. Bakgrund I medborgarförslag 12/2015 föreslår Sture Karlsson att bussbiljetten som man får med kallelsen även ska kunna användas som parkeringsbiljett. Kalmar länstrafik (KLT) och Landstingsservice har fått möjlighet att yttra sig enligt förslaget som skulle innebära att de som har svårigheter att åka med buss beroende på dåliga bussförbindelser eller omöjliga busstider skulle erhålla gratis parkering vid färd med egen bil. Yttrande De synpunkter som framkommit vid diskussioner mellan KLT och Landstingsservice har varit enligt följande: I landstingets hållbarhetsprogram, som har som målsättning att bl.a. värna om miljön, finns en målsättning att minska utsläppen från biltrafik. Förslaget om fri parkering kommer med stor sannolikhet att motverka det målet. Om bussbiljetten även ska gälla som biljett för fri parkering så måste det gälla alla som får en kallelse med bussbiljett, eftersom landstingets datasystem inte kan välja att endast skicka parkeringsbiljett till de med dåliga bussförbindelser. Detta skulle kunna innebära att fler då tar bilen istället för att åka kollektivt och trycket på fler parkeringsplatser skulle bli ett faktum. KLT bygger successivt bilparkeringar där man kan ställa bilen för att byta och resa vidare kollektivt. Detta för att underlätta för våra besökare eftersom inte alla har närhet till en busshållplats. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

17 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2(2) Det har även diskuterats gratis parkeringar. Problemet har då varit att även allmänheten parkerar där, speciellt när det gäller centrala delar i länet. Ekonomiskt skulle fria parkeringar innebära ett intäktsbortfall om ca 3-4 Mkr. Landstingsservice och KLT har tagit del av rapporten från Medborgardialogen i Borgholm den 2 juni där det också framgår önskemål om att bussbiljetten skall kunna gälla som parkeringsbiljett och förstår att det är ett önskemål från flera. Landstinget har full förståelse för förslagsställarens synpunkter men med hänvisning till ovanstående föreslås att landstingsfullmäktige avslår medborgarförslaget. Göran Öberg Basenhetschef Bilaga Medborgarförslag 12/2015 om att kunna använda bussbiljett som parkeringsbiljett.

18 Landstinget i Kalmar län landst!nget I KALMAR LÄN Från: noreply@ltkalmar.se INK Skickat: den 4 september : Till: Landstinget i Kalmar län D. nr.. i.~. P..5:3. b_ ;:./.':l... Ämne: Medborgarförslag via ltkalmar.se HfJ 0,lAXCEifljc r sj_~~{+ KO?:.; Till Forslag: På kallelse till vårdinrättning finns bussbiljett min önskan är att den även skall kunna användas som parkeringsbiljett vid besöket. Anledningen är att m ånga har dåliga bussförbindelser så ett kort besök tar för lång tid. Förslaget gäller endast möjlighet att få parkeringsbiljett inte milersättning då andra ärenden kan utföras vid resan. Det skulle även spara pengar för landstinget som slipper betala anslutningstrafik. Namn: Sture Karlsson Gatudress : RåsdalS Postnummer: Ort: Loftahammar Epost: sturerosdal@gmail.com Acceptera: Jag accepterar 1

19 Ärende 7

20 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2015 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2015 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2015 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet ska detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2 Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. 3 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige lägga delårsrapporten för perioden till handlingarna. Bakgrund För kommuner och landsting gäller lag om kommunal redovisning. I lagen stadgas bl. a. att kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport avseende perioden har upprättats. Rapporten finns som bilaga till denna framställning. Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs årets första åtta månader med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. Allt siffermaterial redovisas därefter under rubriken Landstinget i siffror. Landstinget uppvisar i delårsbokslutet ett positivt resultat, d.v.s. intäkterna överstiger kostnaderna, med 162 Mkr. För helåret 2015 beräknas ett resultat på +12 Mkr, vilket är 122 Mkr sämre än det budgeterade resultatet. Helårsprognosen för förvaltningarna visar ett underskott mot budget på totalt 196 Mkr, medan Finansiering visar ett budgetöverskott på 74 Mkr. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

21 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) De största budgetunderskotten uppvisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 128 Mkr, Primärvårdsförvaltningen med 42 Mkr samt Psykiatriförvaltningen med 22 Mkr. Förvaltningar som uppvisar budgetunderskott i prognosen arbetar kontinuerligt med handlingsplaner för att minska kostnaderna. Verksamhetsdialoger förs kontinuerligt med samtliga förvaltningar. Landstingets revisorer ska behandla delårsbokslutet inför landstingsfullmäktiges behandling av ärendet. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Gunnar Jonsson Ekonom Bilaga Delårsrapport.

22 Delårsrapport

23 LANDSTINGET I KALMAR LÄN DELÅRSRAPPORT FOTO: BJÖRN WANHATALO PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN 2

24 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll INLEDNING 4 LANDSTINGETS VISION OCH VÄRDEGRUND 6 MEDBORGARE OCH KUND 6 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv 7 Kvalitet och patientsäkerhet 8 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård 8 Jämlikhet och jämställdhet 9 Integration och asylvård 9 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster 9 Kollektivtrafik 10 Mått Medborgare och kund 10 VERKSAMHET OCH PROCESS 11 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete 12 Utveckling i vården 13 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler 13 Regional utveckling 13 Mått Verksamhet och process 14 MEDARBETARE 15 Strategisk personal- och kompetensförsörjning 16 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare 16 Mått Medarbetare 16 EKONOMI 17 Omvärldsanalys 18 Finansiell analys 19 Resultat och kapacitet 19 Risk och kontroll 21 Resultatredovisning från förvaltningarna 22 Ekonomi - God ekonomisk hushållning 24 Landstinget i siffror 25 Redovisningsprinciper 38 3

25 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Inledning LANDSTINGET I KALMAR LÄN SUMMERAR ÅRETS ÅTTA FÖRSTA MÅNA- DER MED GODA RESULTAT FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH ETT FORTSATT FOKUS PÅ MEDICINSK KVALITET OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET. Länets akutvård rankas fortsatt högt och Västerviks sjukhus rankas som näst bästa sjukhus av AT-läkarna. Landstinget i Kalmar län rankas högst i mätningen om Bästa sjukhusmaten. Tillgängligheten till landstingets verksamheter är fortfarande god och arbetet med att nå en köfri vård till 2018 är prioriterat. Införandet av standardiserat vårdförlopp för cancer blir en stor förbättring för länets cancerpatienter och kommer innebära att ledtiderna förkortas ytterligare. Förberedelser har gjorts för att kunna starta upp med fem diagnoser under september Patientmedverkan är ett område som utvecklats under året. Delaktiga patienter och anhöriga krävs för att förbättra vårdkvaliteten. En del i detta arbete är framtagandet av en vårdöverenskommelse som beskriver både vårdens och patientens rättigheter och skyldigheter och ska fungera som stöd vid samtal och planering. Stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att personal- och kompetensförsörjning är i fokus inom hela landstinget. Ett sätt att möta framtida behov av kompetens är att fånga upp nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens. Under året har etableringskurser för nyanlända genomförts på folkhögskolorna med goda resultat. Landstinget fortsätter att ta ett långgående ansvar för hållbar utveckling. Direkta koldioxidutsläpp har minskat med 13 procent sedan 2012 vilket är ett steg mot målet att minska utsläppen med 20 procent till Kollektivtrafiken har under året utvecklats på ett positivt sätt med en resandeutveckling på 8,9 procent Länets befolkning uppgick efter första halvåret 2015 till personer. Jämfört med årsskiftet har antalet invånare ökat med 801 personer. Prognosen för landstingets helårsresultat visar ett resultat på +12 Mkr, vilket är 122 Mkr sämre än budgeterat resultat. Nettokostnadsutvecklingen är alltför hög och sett ur ett längre perspektiv måste kostnadsökningstakten minska. Budgetutfallet för verksamhetens nettokostnader är -162 Mkr, för skatter, utjämning och generella statsbidrag -3 Mkr samt för finansnettot +43 Mkr. Försämringen jämfört med föregående prognos beror på minskade statsbidragsintäkter samt ökade kostnader för läkemedel och bemanningsföretag. Inom samtliga verksamheter finns handlingsplaner som på kort och lång sikt ska leda till lägre kostnader. Högt prioriterat är handlingsplan med aktiviteter för att minska nyttjande av hyrbolag inom vården. Mer långsiktigt arbete pågår också för ett mer effektivt resursutnyttjande. Resurs- och kapacitetsplanering införs och arbetet med att säkra att rätt vårdadministration sker på rätt nivå ska genomföras 4

26 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets vision och värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet bedrivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi ska även arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Landstingets värdegrund bygger på människovärdesprincipen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konvention om mänskliga rättigheter och lika behandling. Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom fyra målområden: Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi Öppet Rätt kvalitet Engagerat God ekonomisk hushållning Kunnigt 5

27 LANDSTINGSPLAN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund LANDSTINGETS MÅL FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE 6

28 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund DET ÖVERGRIPANDE MÅLET ÄR FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE. VISIONEN OM ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV ÄR UTGÅNGSPUNKTEN I ALLT ARBETE. HÄLSAN SKA ÖKA, OCH OHÄLSAN OCH SKILLNADERNA I OHÄLSA SKA MINSKA. Ett tydligt individbaserat förhållningssätt och ett kundperspektiv ska finnas i alla landstingets verksamheter. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen och inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård till Patienter och närstående ska vara delaktiga i sin vård och behandling och ses som medskapare i vården. Integrationsarbetet ska stärkas. Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Landstingets arbete med att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa fortsätter liksom arbetet med att stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Landstinget har under många år satsat på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i alla verksamheter. Tillsammans med länets tolv kommuner är överenskommelsen att fokusera på hälsofrämjande insatser mot rökning, fetma och suicid. Arbetet för ett tobaksfritt län 2025 fortsätter och strategin färdigställs under hösten 2015 tillsammans med en handlingsplan. Arbetet med Tobaksfri Duo, ett projekt för att få bort tobaksbruket i länets högstadieskolor, fortsätter och ett motsvarande arbete har påbörjats i gymnasieskolorna i två kommuner i länet. Eleverna i årskurs nio besvarar en enkät angående tobaksfri duo en gång om året resultatet av metoden ska kunna följas. Resultatet har försämrats sedan föregående mätning, 84 procent uppgav att de inte röker i den senaste enkäten i jämförelse med 92 procent förra året. Utbildningsinsatser inom tobaksavvänjning och motiverande samtal har genomförts under året. Fysisk aktivitet är en stor del av hälsosamma levnadsvanor. Kom igång - satsningen som ska inspirera till fysisk aktivitet och vardagsmotion har genomfört evenemang i Västervik, Mönsterås och Oskarshamn. I Hultsfred har Sund Smart Stark Senior påbörjats, ett aktivitetsprogram för att få fler seniorer i rörelse. Kalmar län har den högsta andelen självmord bland män i landet. Under 2015 har landstinget tagit initiativ till ett länsövergripande handlingsprogram för suicidprevention, i samverkan med övriga samhällsaktörer. Planen är att införa ett standardiserat vårdförlopp för suicid. För att främja god munhälsa fortsätter Folktandvårdens arbete med fokus på preventiva insatser. Ett program för uppföljning av omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg har tagits fram, liksom en plan för omhändertagande av asylsökande. Ett riskbedömningssystem inom barntandvården har införts. Planering har påbörjats för att kunna införa daglig tandborstning med fluortandkräm i förskolorna. Barn och ungas hälsa Landstinget ska bidra till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa bibehålls och utvecklas. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är något som ökar i samhället och är därför ett prioriterat område. Barn- och ungdomshälsan, första linjens hälso-och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare, innebär en förstärkning av arbetet för psykisk hälsa bland länets barn och ungdomar. Verksamheten påbörjades i södra kommunerna under april och i norra delarna startar verksamheten upp under hösten. Arbetet med PSYNK, ett projekt för psykisk hälsa bland barn och unga fortsätter. Andra pågående projekt är suicidprevention, PRIO psykisk ohälsa och KUR, som har syftet att öka samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun och landsting, kring personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Ett arbete pågår för att tydliggöra vad som ska göras i området psykisk hälsa efter dessa projekt och resultatet ska mynna ut i en handlingsplan. Under 2015 har utbildningsinsatser genomförts inom flera områden. Barnhälsovården har under 2015 börjat arbeta utifrån den nya nationella riktlinjen för de barn som föds från och med Den nya vägledningen förstärker uppdraget kring arbetet till barn och familjer som lever med riskfaktorer och därmed har behov av extra stödinsatser. Äldres hälsa Utveckling av vård och omsorg sker i allt större utsträckning tillsamman med den äldre och närstående. För den enskilde äldre är det pågående arbetet med att öka antalet samordnade individuella planer (SIP) viktigt. Vid den samordnade individuella planeringen är den äldre och närstående delaktiga i sin planering tillsammans med olika vårdgivare inom landstinget och i kommunen. Ett mer proaktivt förhållningssätt håller på att införas med Geriatrisk riskprofil (GRP) och hälsosamtal för 75-åringar i primärvården. Den äldre erbjuds vid behov stöd och rådgivning i livsstilsfrågor, en samordnad individuell plan 7

29 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN samt en fast vårdkontakt för samordning av vård och omsorg. På länets sjukhus fortsätter arbetet med att göra riskbedömningar och sätta in åtgärder och följa upp risk för trycksår, undernäring och fall. Under 2012 till 2014 ökade antal 65 år och äldre i Kalmar län med drygt personer. Antalet vårdtillfällen låg trots det konstant under samma period och antal oplanerade återinskrivningar ökade marginellt. Under första halvåret 2015 har antalet oplanerade återinskrivningar och antal vårdtillfällen ökat något i jämförelse med motsvarande tid föregående år. Den undvikbara slutenvården fortsätter att minska och målsättningen på 15 procent eller mindre uppnås under samtliga av årets åtta månader. Flera av åtgärderna för att minska oplanerade återinskrivningar har endast påbörjats och har inte ännu fått full effekt. Det är ett långsiktigt arbete där både kvalitet och samverkan måste förbättras samt nya arbetssätt införas för att resultat ska nås. Länets kommuner inför ett beslutstöd under våren 2016 för kommunernas sjuksköterskor när det gäller att bedöma äldre som akut försämras i hemmet. Utbildning av instruktörer kommer att ske hösten 2015 där instruktörsteam med sjuksköterska från ambulansen och kommunen bildas. Detta kommer att bidra till att äldre får vård på rätt vårdnivå och inte i onödan behöver åka till akuten. För att förbättra medarbetarnas kompetens när det gäller psykisk ohälsa hos bland annat äldre planeras utbildning för instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa som sedan ska kunna utbilda inom landsting och kommun. Kvalitet och patientsäkerhet Arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda invånarna Sveriges säkraste hälso- och sjukvård har fortsatt. Alla verksamheter inom landstinget har stort fokus på systematiskt arbete, kontinuerliga uppföljningar och åtgärder gällande kvalitet och patientsäkerhet. Exempel på detta är bättre vårdprocesser, värdegrundsarbeten, mätningar, riskförebyggande arbete och ett ständigt fokus på att systematiskt förbättra vården ur patientens perspektiv. Andelen inneliggande patienter som hade trycksår mättes i mars månad och uppgick till 8,5 procent, varav 3,8 procent var sjukhusförvärvade. Andelen kvinnor med trycksår var 8,8 procent och män 8,3 procent. En stor del i kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet är medarbetarnas attityder och värderingar. Inom folktandvården har alla kliniker ett gemensamt fokus på kvalitet årligen där varje klinik granskar sig själva utifrån framtagna frågeställningar. Landstingets kliniska träningscenter (KTC) erbjuder medarbetare, studenter och den kommunala vård och omsorgen utbildningar inom kvalitet och patientsäkerhet med syfte att höja kompetensen. Som ett stöd i patientsäkerhetsarbetet arbetar primärvården sedan några år med en metod för teambaserad självreflektion och utbildningsbedömning i patientsäkerhetskultur. Inom primärvården har en ny ersättningsmodell för kvalitetsarbetet introducerats. Antalet projekt närmar sig det antal som enheterna planerade inför Stort fokus läggs på att förmedla goda exempel. Inom psykiatrin har patientsäkerhetsronder genomförts i både Kalmar och Västervik. Ytterligare fem ronder inplaneras under hösten. Delaktighet och bemötande Alla som är i kontakt med landstinget, så som invånare, resenär, studerande, patient eller närstående, ska alltid bli bemötta med respekt och god service. Flera insatser har gjorts under året för att förbättra bemötande och service med fokus på medborgarnas och kundernas upplevelse. Det övergripande värdegrunds- och bemötandearbetet, med bland annat Varje-dag-berättelser har vidareutvecklats med nya filmer. Ett arbete pågår också med en gemensam bemötandekod. Strategin Medborgare, patient, och närståendemedverkan har tagits fram under året och handlingsplaner håller på att arbetas fram. Handlingsplanerna omfattar patientens inflytande i den egna hälso- och sjukvårdssituationen, medverkan i utvecklingsaktiviteter, i ledning och styrning samt utveckling av medborgarinflytandet. Målen ska stämmas av mot patientlagen och den länsgemensamma modellen för brukare- patient- och närståendemedverkan. En vårdöverenskommelse har tagits fram som kommer att testas på ett antal utvalda hälsocentraler. Vårdöverenskommelsen ska ses som ett stöd för samtal och planering av vård och behandling för både patient och vårdpersonal. Syftet är att tydliggöra både patientens och vårdens rättigheter och skyldigheter. En vård utan köer inom hälso- och sjukvård En tillgänglig vård är en av de viktigaste frågorna sett ur invånarens perspektiv. Ett brett arbete pågår för att förbättra tillgängligheten. Aktiviteter är bland annat införande av standardiserat vårdförlopp för cancer, uppföljning av tillgänglighet för första besök och behandling samt återbesök, ledtider för akutmottagningen, remissflöden och ledtider för radiologi ska hälso- och sjukvården i länet vara köfri vilket innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg i en behandling. En tid ska kunna bokas direkt vid en konsultation. En handlingsplan med aktiviteter på kort och lång sikt för att uppnå målet är under arbete. För att bibehålla den goda tillgängligheten inom primärvården pågår ett ständigt förbättringsarbete. Tillgängligheten är fortfarande mycket god på länets hälsovalsenheter. Telefontillgängligheten visar en marginell förbättring och ligger därmed kvar på samma höga nivå. I stort sett samtliga patienter kommer i kontakt med primärvården samma dag och väntetiden på uppringning är låg. Tillgängligheten till läkarbesöken mäts med en ny, mer tillförlitlig, metod. Detta har inneburit en försämring i siffror men detta är en trend som man ser över hela landet. 8

30 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Tillgängligheten vad gäller hembesök av läkare fortsätter att öka i vårt län Vårdguiden har en viktig funktion för styrning av medborgarnas sjukvårdskonsumtion till rätt vårdnivå. Aktiviteter pågår för att förbättra tillgängligheten, till exempel genom utökning av tjänster och breddning av innehållet så att alla mottagningar erbjuder samma utbud. Efter augusti månad ses en förbättring av resultatet och 72 procent av 1177-samtalen besvarades inom nio minuter. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är målet att minst 80 procent av patienterna skall komma till första besök inom 60 dagar. Detta uppnåddes i fem av de åtta första månaderna. Resultatet för tillgänglighet vid operation och behandling uppnåddes vid sex av åtta månader. Vuxenpsykiatrin klarar tillgängligheten i fyra av åtta månader. Barn- och ungdomspsykiatrin har problem att klara kravet för fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar bland annat på grund av ökat tryck i verksamheten. Inom specialist- och sjukhustandvården får samtliga akuta eller prioriterade patienter tid omedelbart. Av allmäntandvårdens patienter får 18 procent vänta minst sex månader utöver överenskommen tid. Verksamheten har stort fokus på att minska köerna och nya medarbetare har rekryterats. Tandvårdsbussen är i arbete för att förbättra tillgängligheten för folktandvårdens kunder. Standardiserade vårdförlopp för cancer Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer innebär en stor förbättring för cancerpatienter och en ändrad inriktning för hela hälso- och sjukvården. Förändringen innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård och fokus ligger på kortare ledtider. Den nationella satsningen för standardiserade vårdförlopp startar med fem cancerdiagnoser i september 2015 och arbetet kommer att följas av ytterligare cancerdiagnoser under Alla patienter ska även ges en vårdöverenskommelse som innebär att patienten får en namngiven kontaktsjuksköterska, en skriftlig vårdplan samt multidisciplinära konferenser. Jämlikhet och jämställdhet Inom landstinget ska alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning få tillgång till samma rättigheter på lika villkor och med ett bra bemötande. Flera insatser pågår för att stärka landstingets arbete för en jämlik och jämställd verksamhet. En handlingsplan om jämställdhet håller på att tas fram utifrån den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR, och utbildningsinsatser i jämställdhet planeras. Arbetet med jämställd sjukskrivning fortsätter. En handlingsplan för att minska våld i nära relationer och tydliggöra hälso- och sjukvårdens ansvar blir klar under hösten Flera undersökningar har visat att patienter med psykiatrisk diagnos får sämre medicinsk behandling, har sämre levnadsvanor samt lever betydligt kortare än befolkningen i övrigt. En handlingsplan för att förbättra vården för denna grupp är under arbete för slutrapport innan årsskiftet. Ett arbete pågår för att hitta och stötta patienter i denna grupp med risk för metabola störningar. På folkhögskolorna har personal och studerande varit engagerade i Pride-veckan och utbildningsinsatser har gjorts för att öka kunskapen om hbtq-frågor. För att alla ska kunna studera på liknande villkor görs särskilda insatser för att uppnå en jämlik studiemiljö. På de allmänna, behörighetsgivande kurserna, ges särskilt stöd till 42 procent av deltagarna på grund av funktionsnedsättning. På allmänna kurser ges också särskilt stöd till 19 procent av deltagarna kopplat till att de har brister i svenska språket. Integration och asylsjukvård Varje nytillkommen länsinvånares resurser ska tas tillvara för att öka mångfalden, vilket bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Landstinget arbetar utifrån Kalmar läns integrationsstrategi och deltar i det länsövergripande arbetet med integrationsfrågor. En intern samarbetsgrupp inom landstinget har bildats för att arbeta med frågorna. För att möta antalet asylsökanden och deras behov av hälso- och sjukvård pågår ett arbete med att förstärka vissa verksamheter som barnhabilitering, rehabilitering och mödrahälsovård. Under året har landstingets integrationsarbete stärkts. Etableringskurser för nyanlända har genomförts och fortsätter under hösten på Gamleby, Vimmerby, Ölands och Högalids folkhögskola. Folkhögskolorna deltar i projektet Folkhögskolespåret med insatser för ensamkommande ungdomar och planering för studier och boende på folkhögskolorna görs i samverkan med kommunerna. Flyktingar och asylsökanden som har en sjukvårdskompetens identifieras av primärvården och en språkkurs med praktik genomförs för nyanlända med sjukvårdsbakgrund på Högalid och i Vimmerby. En överenskommelse är gjord med länets kommuner och landstinget om att en samordnad individuell plan (SIP) skall upprättas för varje asylsökanden med vårdbehov. Asyl- och flyktinghälsovårdens mål är att erbjuda samtliga nyanlända en hälsoundersökning och uppnår detta till mellan procent. Detta uppnås bland annat med mobila team som ska utvecklas vidare. Ett avtal har tecknats mellan Kalmar Länstrafik och Migrationsverket för att underlätta för asylsökande att nyttja kollektivtrafiken vilket på sikt kommer att bidra till bättre integration i hela Kalmar län. Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Landstinget följer strategin för införande av Nationell ehälsa för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Utvecklingen av e- hälsa och invånartjänster 9

31 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN möjliggör ytterligare kontaktvägar till vården för invånarna och andelen invånare och verksamheter som använder e- tjänster ökar. Tjänsten Journalen som innebär att patienten får digital tillgång till sin journal kommer att införas under hösten Breddinförande av webbtidbokning inom primärvården och Folktandvården är under arbete. Arbetet pågår med att öka användandet av redan befintliga tjänster. Ett basutbud har tagits fram för att länets invånare ska erbjudas samma tjänster. Det handlar bland annat om att kunna förnya hjälpmedel, förnya recept, beställa tid och av- eller omboka. Under året har ett enklare sätt för patientanmälan, frikortshantering och betalning för patientbesök införts. Arbetet har påbörjats med att implementera en behandlingsplattform för internetbaserade stöd- och behandlingsprogram. Utbildning och planering har genomförts för breddinförandet av metoden internetbaserad KBT (Kognitiv Beteendeterapi), i programmen ångest och depression. Under första halvåret 2015 var 55 patienter upptagna i behandlingsprogram för internetbaserad KBT och antalet är ökande. Sedan starten 2012 har totalt 188 patienter i länet påbörjat internetbaserad KBT. Målet med vård på distans är att skapa en mer jämlik, tillgänglig och kvalitativ vård för alla patienter oavsett var man bor. En plan för att skapa bättre geografisk vårdtillgänglighet för invånarna genom virtuella/digitala lösningar har tagits fram i samverkan med kommunerna. Två hälsocentraler, Högsby och Ankarsrums, har valts ut som piloter för att kunna utvärdera innan ett eventuellt breddinförande. Kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafiken har under perioden januari till augusti ökat med 8,9 procent. Ökning av resandet gäller 30-dagars periodkort och resande med enkelbiljett. Även kundnöjdheten har förbättras under året enligt kollektivtrafikbarometern. För att öka tillgängligheten för kunderna har öppettiderna för kundtjänsten successivt förlängts. Cykel- och pendelparkeringar blir allt viktigare för att få fler att välja kollektivtrafik. Under 2015 har ett arbete påbörjas med att anpassa hållplatser och resecentrum för att få pendlare att använda cykel eller bil i anslutning till busshållplatsen, samt ha ett likvärdigt utbud när det gäller funktionsanpassning. Kalmar läns trafik har som mål att fler människor med funktionsnedsättningar ska använda den linjelagda kollektivtrafiken. Förutom anpassningen av fordon och ett beaktande av den fysiska miljön kring hållplatser och stationer finns ett behov av att fortsätta att individanpassa information och bemötande. För de personer där alternativ saknas erbjuds särskild kollektivtrafik i form av färdtjänst och riksfärdtjänst. Punktligheten för busstrafiken är fortsatt god efter andra kvartalet. Fortsättningsvis ska även punktligheten följas för serviceresor. Nya trafikavtal gäller från 1 januari 2015 vilket innebär att samtliga fordon har den utrustning som krävs för att följa punktlighet Medborgare och kund: Friskare och nöjdare invånare Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Andel tobaksfria i årskurs 9 84 % 100 % Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad 33,8% 35 % Tillgänglighet samtalen som besvaras inom 9 minuter 72 % 95 % Kontakt med primärvården samma dag 97 % 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 81 % 100 % Tid till första besök (somatik och vuxenpsykiatri) inom 60 dagar 67 % 80 % Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar 72 % 80 % Tillgänglighet akutmottagningar (somatisk vård) som behandlas inom 3 timmar 69 % 80 % Tid till BUP inom 30 dagar 92 % 90 % Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar 77 % 80 % Andel av resenärerna som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 84 % 90 % Andel av resenärerna som åkt färdtjänstresa som är nöjda 91,5 % 95 % Andel av resenärerna som åkt sjukresa som är nöjda 92 % 95 % Studerande på folkhögskolorna som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt 96 % 90 % 10

32 LANDSTINGSPLAN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process LANDSTINGETS MÅL RÄTT KVALITET GENOM EFFEKTIVA PROCESSER - FÖR HÖG LIVSKVALITET OCH GOD HÄLSA 11

33 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process LANDSTINGETS MÅL ÄR RÄTT KVALITET GENOM EFFEKTIVA PROCESSER FÖR HÖG LIVSKVALITET OCH GOD HÄLSA. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre, neuropsykiatri och cancervård. Det hälsofrämjande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Varje dag kraften hos många! är landstingets strategi för att uppnå bästa tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för patienter och medborgare. Arbetet med förbättring är en naturlig del i samtliga av landstingets verksamheter. För medarbetarna innebär det deltagande i förbättringsarbete, rapportering av avvikelser, händelseanalyser och uppföljning av resultat. Det ständigt pågående förbättringsarbetet utvecklas kontinuerligt. Förbättringsprogram 11 med 19 förbättringsteam har pågått sedan förra hösten och avslutades under april månad. En del team har genomfört sitt förbättringsarbete i samverkan med kommuner eller med andra enheter inom landstinget. Ett nytt utvecklat förbättringsprogram har planerats och påbörjas under september månad. Ett stort antal förbättringsarbeten pågår runt om i verksamheten. Inom psykiatrin har ett av förbättringsarbetena varit att ta fram en markörbaserad journalgranskning. I stort sett alla hälsocentraler är igång och arbetar med ett eller flera kvalitetsprojekt inom något eller några av de prioriterade processerna. Ett förbättringsarbete har pågått inom IT med att förbättra ärendehanteringen, detta implementeras nu i verksamheten. Inom landstingservice är målet en förbättring per medarbetare. Efter årets första åtta månader har 75 procent av alla medarbetare lämnat minst ett förslag och genomfört en förbättring 12

34 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Utveckling i vården Hög vårdkvalitet uppnås genom kontinuerlig och systematisk tillämpning av evidensbaserad kunskap där nationella riktlinjer är en viktig bas. Under året har arbetet för ännu bättre resultat fortsatt. Utgångspunkten är deltagande i nationella kvalitetsregister och uppföljning, analys och åtgärder baserade på resultaten i Öppna jämförelser. Patientmedverkan är ett område som utvecklats under året med syftet att förbättra vårdkvalitet och värde för kunden. Under året har landstinget arbetat vidare med de prioriterade processerna som primärt fokuserat på vårdkedjearbetet men också på vårdkvaliteten. Resultaten för hjärtsjukvården förbättras stadigt, men långsamt. Det finns fortsatt flera förbättringsområden och det är också där hjärtprocessarbetet har fortsatt fokus. Landstinget fortsätter att arbeta utifrån de nationella riktlinjerna för vård och behandling och prioriterar preventivt arbete högt. Livsstilsmottagningarnas arbete har huvudsakligen inriktats på sekundärprevention för att förhindra fortsatt sjukdom, vilket innebär arbete framförallt med de patienter som har eller upplever att de har besvär med sin livsstil. Läkemedelsfrågorna har varit prioriterade under flera år. Utvecklingsarbetet utifrån den Nationella läkemedelsstrategin fortsätter tillsammans med en fortsatt uppföljning av antibiotikaförskrivningen. Arbetet med att införa sjukgymnast/fysioterapeut som första kontakt har fallit väl ut både när det gäller tillgänglighet och kvalitet. IT för en god vård Vårdens processer är alltmer IT-baserade och utvecklingen ger ökade möjligheter att bedriva en mer effektiv vård, att utveckla vårdprocesserna samt att uppnå förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet. En strategisk utvecklingsplan för bland annat kliniskt beslutsstöd, mobilitet och strukturerad vårdinformation har tagits fram under perioden. Fokus under 2015 är fortsatt att skapa nytta och effektivitet med IT-baserade tjänster i vården. Under året pågår ett antal nya införanden, till exempel anmälningsterminaler vid mottagningar, journalen som e-tjänst, nya Cosmic R8 med eremiss, samt digitala plattor för sjuksköterskor. Landstinget har tillsammans med sju andra landsting etablerat ett samarbete för utveckling och förvaltning av vårdsystemet Cosmic. Syftet är att skapa en gemensam plattform för innovation, att sänka kostnaderna för förvaltning samt att få ut mer nytta i form av effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Effektivare serviceprocesser Landstinget arbetar med att förbättra serviceprocesserna som stödjer vården i ett nationellt nätverk för landsting och regioner, Best service. Jämförelser görs via mätningar av ekonomi, servicegrad samt nöjd kundindex. Det senaste resultaten visar på absoluta toppen för patientkosten när det gäller nöjd kund, på samtliga sjukhus. Lokalvården är sammanlagt etta, trea och fyra bland sjukhusen när det gäller alla parametrar, men klart bäst när man enbart mäter kostnaden. Övriga processer har gjort klara förbättringar från tidigare mätningar. Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler Landstinget arbetar med utgångspunkt i hållbarhetsprogrammet mot en hållbar utveckling, där fokus ligger på att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra resurshanteringen. Landstingets direkta koldioxidutsläpp har minskat med 13 procent sedan basåret Minskningen beror bland annat på övergång till uppvärmning av fastigheter med förnyelsebara bränslen, färre tjänsteresor med flyg och mindre köldmedieläckage från sjukhusens kylanläggningar. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till Under 2015 har fokus har legat på avfallsfrågor, för att ytterligare förbättra resurshanteringen och öka materialåtervinningen. Arbetet med att minska miljöpåverkan från resor har fortsatt under året. Arbetet har inriktats på att förbättra tillgängligheten för videokonferenser. En energideklaration har arbetats fram för hur landstinget skall övergå till en mer miljöanpassad bilpool i enlighet med miljömålen. Under lång tid har arbetet mot fossilfri kollektivtrafik pågått. Landstinget närmar sig nu ett upplägg för miljökrav och struktur i pågående upphandling. Kalmar läns trafik har tillsammans med Jönköpings Länstrafik ansökt om finansiering till en förstudie kring fossilbränslefri tågdrift. Landstinget har arbetat för att aktivt göra hållbara upphandlingar. Ett nytt avtal inom kostverksamheten har tecknats vilket resulterat i att andelen inköpta ekologiska råvaror ökat Restaurangerna vid sjukhusen nådde 33,3 procent ekologiskt vid andra kvartalet. Matsvinn har under våren minskat något sedan föregående mätning. Som ett led i energiplanen för installerades och driftsattes geokyla vid länssjukhuset i Kalmar. Regional utveckling Trafikupphandlingen av busstrafik för 2018 följer planerad tidplan. Kalmar läns trafik deltar som en aktiv part i två pilotprojekt, Linnéstråket och Mer Kalmarsund inom ramen för det nationella utvecklingsprojektet Den Attraktiva Regionen. Projektet har som syfte att åstadkomma regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Åtgärdsvalsstudien för stråken Kalmar Linköping och Västervik - Linköping, vilka båda drivs av Trafikverket, har fortsatt under året. Arbetet har emellertid från hösten 2015 och framåt gjort ett tidsbegränsat uppehåll i avvaktan på resultatet av pågående utredningar på såväl central som 13

35 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN regional nivå om den framtida regionala administrativa strukturen. Upphandling av entreprenör för byggandet av ny fordonsverkstad för tågfordon har genomförts och verkstaden skall enligt avtal stå klar september Folkhögskolornas roll för bildning och hälsa Verksamheten på folkhögskolorna ska bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet. Söktrycket till folkhögskolornas kurser har varit högre än tidigare år, vilket visar att många unga ser folkhögskolan som ett viktigt alternativ. Integrationsarbetet har stärkts på skolorna och alla skolor har beviljats medel för att genomföra etableringskurser för nyanlända med rekrytering från arbetsförmedlingen. Kurser har genomförts på Gamleby, Vimmerby och Ölands folkhögskola. Målet är att deltagarna på länets folkhögskolor är nöjda och känner sig väl bemötta, så att de rekommenderar andra att studera på folkhögskola. Efter första halvåret syns en tydlig förbättring av resultatet och 96 procent av studerande uppgav att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Andel verksamhet på folkhögskolorna som kan relateras till hälsa och kultur har ökat under året och målet på 40 procent uppnåddes efter tertial två Verksamhet och process: Rätt kvalitet genom effektiva processer, för hög livskvalitet och god hälsa Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Riskbedömningar - nutrition, fallrisk och trycksår 72,51 % 90 % Följsamhet hygienregler 96,11 % 100 % Följsamhet klädregler 98,02 % 100 % Andel trycksår (sjukhusförvärvade) 3,8 % Årlig minskning Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inkl. aktuell läkemedelslista 50,4 % 80 % Antal antibiotikarecept 322 recept 300 recept Psykiatri - Vårdplan för patienter inom heldygnsvård 60 % 80 % Verksamhet på folkhögskolorna som kan relateras till hälsa och kultur 40 % 40 % Allmänna kurser på folkhögskolorna med möjlighet att få behörighet till högskolan 42 % 30 % Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter 77 % 75 % Hjärtsjukvården - kvalitetsindikatorer 66,67 % 80 % Diabetiker typ 1 - andel med stor risk för komplikationer 31,8 % 20 % Diabetiker typ 2 - andel med stor risk för komplikationer 12,5 % 10 % Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,04 % 15 % 14

36

37 Medarbetare LANDSTINGETS MÅL LANDSTINGET SKA VARA EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOSAM ARBETSPLATS 15

38 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medarbetare LANDSTINGETS MÅL ÄR ATT VARA EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOSAM ARBETSPLATS. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras, mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. bland annat i att antalet samarbeten med studenter ökar, till exempel från psykologutbildningen vid Linnéuniversitetet. Lärandeenheter har startat inom bland annat psykiatrin. Landstinget ingår i den regionala satsningen för ett vård- och omsorgscollege. Colleget kommer bland annat att ha en framtida betydelse för rekrytering av undersköterskor med hälso- och sjukvårdskompetens samt skötare med inriktning mot psykiatri. Strategisk personal- och kompetensförsörjning Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att vi behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Generationsväxlingen påverkar rekrytering av bland annat sjuksköterskor, psykologer och vissa läkarspecialiteter. Planering pågår för en offensivare rekryteringsstrategi, effektivare resursutnyttjare och för att ytterligare stärka landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Riktade utlandsrekryteringar har ökat under perioden och första omgången av utbildningstjänster för sjuksköterskor har startat med ett stort intresse för tjänsterna. Arbetet för att uppmärksamma och utbilda nyanlända med hälsooch sjukvårdskompetens fortsätter. En handlingsplan är även framtagen för att minska beroendet av bemanningsföretag. Samverkan med andra aktörer ökar. Det visar sig Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Projektet Rätt vårdadministration på rätt nivå pågår och inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en modell presenterats som kommer att införas vid samtliga kliniker för att bidra till en effektivare vårdadministration och samtidigt frigöra tid för patientnära arbete. Arbetet med att utveckla riktlinjen för önskad sysselsättningsgrad pågår med en inventering och kartläggning av förutsättningar. Sjuktalen visade en ökning under början av året men har de senaste månaderna stannat upp. Gruppen äldre kvinnliga medarbetare står fortfarande för den största ökningen. Flera förvaltningar arbetar med promotiva och förebyggande hälsofrågor. En landstingsgemensam utbildning av hälsoinspiratörer har genomförts Medarbetare: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen I delårsrapporten efter tre månader redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter 4,93 % 4,2 % 16

39 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi LANDSTINGETS MÅL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17

40 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi LANDSTINGETS MÅL ÄR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta resursinsats. Omvärldsanalys Ekonomi God hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. Den goda hushållningen är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälso- och sjukvård. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god hushållning att det ekonomiska resultatet måste vara större än vad som enbart krävs enligt lagen. För att klara kommande investeringar, pensionsåtagande och inte skjuta kostnader till kommande generationer måste budgeterade resultatmål uppnås. God hushållning förutsätter en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling som ger handlingsberedskap inför framtiden. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Ekonomiska förutsättningar Landstingets ekonomi påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Förändringar i samhällsekonomi, befolkning och arbetsmarknad påverkar landstingets intäkter i form av skatter, statsbidrag och utjämning. Återhämtningen som skett i svensk ekonomi beror framförallt på investeringar och hushållens konsumtion, en effekt av de låga räntorna och det förbättrade arbetsmarknadsläget. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Framöver bedöms dock den internationella tillväxten i många av Sveriges viktiga handelsländer förbättras, varför exporten stärks. 18

41 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sveriges kommuner och landsting beräknar att årets BNP ska växa med 3,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer med 3,7 procent. Arbetslösheten, som varit runt 8 procent de senaste åren, bedöms minska i år och nästa år då sysselsättningen stiger samtidigt som ökningen av antalet personer i arbetskraften dämpas. Det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle kunna anställas vid en ökad efterfrågan på arbetskraft. Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet Resultat Delårsresultatet efter augusti visar ett överskott, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna, med 162 Mkr. Motsvarande period för 2014 var överskottet 213 Mkr. Orsaker till resultatförsämringen jämfört med föregående år är minskning av riktade statsbidrag samt hög kostnadsutveckling för personalkostnader och bemanningsföretag. Prognosen för helåret visar ett resultat på +12 Mkr, vilket är 122 Mkr sämre än budget. Budgetutfallet för verksamhetens nettokostnader är -162 Mkr, för skatter, utjämning och generella statsbidrag -3 Mkr samt för finansnettot +43 Mkr. Försämringen jämfört med föregående prognos beror på minskade statsbidragsintäkter samt ökade kostnader för läkemedel och bemanningsföretag. I såväl delårs- som helårsresultatet ingår en jämförelsestörande intäkt med 38 Mkr avseende återbetalning av premier för avtalsförsäkringar (AFA) samt en jämförelsestörande kostnad för justering av pensionsavsättning med 15 Mkr. I helårsresultatet tillkommer en jämförelsestörande intäkt för beräknad vinst vid försäljning av fastigheter med 28 Mkr. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår delårsresultatet till +139 Mkr och prognosen för helåret till -39 Mkr. Efter avdrag för vinster vid försäljning av anläggningstillgångar visar prognosen för balanskravsresultatet -16 Mkr. Verksamhetens intäkter och kostnader Efter åtta månader har verksamhetens intäkter, exklusive återbetalning av premier för avtalsförsäkringar AFA, ökat med 20 Mkr eller 2,6 procent. Ökningen beror främst på högre trafikintäkter med 32 Mkr. Riktade statsbidrag har minskat med 20 Mkr. Flera riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, som patientsäkerhet och de mest sjuka äldre, avvecklades inför 2015 medan andra kom till, såsom satsningen på cancervården och kvinnors hälsa. Kömiljarden omvandlades från ett prestationsbaserat bidrag till en överenskommelse om tillgänglighet och samordning för en mer personcentrerad vård där medlen fördelas utifrån antal invånare. Landstinget i Kalmar län fick 2014 ett utfall som betydligt översteg prognos Årets resultat Årets resultat, exkl jämförelsestörande poster Balanskravsresultat 19

42 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN befolkningsandelen och efter åtta månader har bidraget minskat med 32 Mkr. På helårsbasis beräknas minskningen uppgå till 74 Mkr. Det schablonberäknade statsbidraget från Migrationsverket för asylsjukvård har ökat med 12 Mkr. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar ökar med 259 Mkr, motsvarande 5,3 procent. Den största kostnadsposten är personalkostnader för löner, arbetsgivaravgifter och pensioner som ökar med 137 Mkr eller 5,4 procent. Lönekostnader ökar med 4,8 procent, varav 2,7 procent hänför sig till utfallet av löneavtalen. Bidragande orsaker till ökninge n utöver avtalen är beslutade utökningar i budget för Arbetade timmar har ökat med 1,8 procent. En annan faktor som bidrar är högre sjukfrånvaro än 2014, som medför att sjuklönekostnaderna ökar med 6 Mkr eller 32 procent. Dessutom märks en ökning med 12 Mkr motsvarande 7 procent för övertid, OB och jour, som till stor del beror på behov av att täcka upp för vakanser. Pensionskostnaderna ökar med 34 Mkr motsvarande 9,9 procent. En orsak till ökningen är justering av pensionsavsättning som avser tidigare år. Kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att vara höga och efter åtta månader är ökningen 34,7 procent. Helårsprognosen har ökat med 3 Mkr i förhållande till föregående prognos och uppgår till 128 Mkr var kostnaden 101 Mkr. Köpt vård utanför länet visar en kostnadsminskning med 5,4 procent. Minskningen jämfört med föregående år beror framför allt på att enstaka svåra vårdfall medförde extremt höga kostnader under Kostnaderna vid Universitetssjukhuset i Linköping minskar något beroende på en reglering av för högt uppbokade kostnader Konsumtionen är i samma nivå som året innan. Kostnaderna för läkemedel totalt (både recept och rekvisition) har ökat med 35 Mkr eller 7 procent jämfört med samma period föregående år. Läkemedel inom ramen för ordnat införande står för 29 Mkr av ökningen, varav nya hepatit C-läkemedel har ökat med 18 Mkr. Månaderna maj-augusti visar en sjunkande trend för hepatit C men eftersom de senaste nationella diskussionerna har givit klartecken för att även behandla något lindrigare fall kan kostnaderna komma att öka igen. Avskrivningarna ökar med 10 procent bland annat beroende på färdigställandet av ny- och ombyggnationer vid länets sjukhus, tillämpning av komponentavskrivning samt anskaffande av accelerator för cancervård. Kostnaderna för externa lokalhyror stiger med 14,7 procent, vilket beror på nytillkommande lokaler men också på övergång från intern förhyrning i landstingsägda lokaler till extern förhyrning. Övriga kostnader för material, tjänster och köpt verksamhet ökar med 52 Mkr eller 3,9 procent. Trafikentreprenader och sjukresor ökar med 23 Mkr, vilket ingår i beslutade utökningar. Hälsovalsersättningar till privata hälsocentraler ökar med 10 Mkr motsvarande 14,6 procent. Indexuppräkningen uppgår till 2,7 procent. Orsaker till ökningen utöver index är ökat antal listade samt höjd ersättning för ST-läkare, läkemedel och hyror. Sjukvårdsartiklar och medicinskt material ökar med 7 Mkr efter att ha visat en trend med utplanande kostnadsökning under Ökning noteras även för IT-kostnader beroende på ny licensieringsmodell för Microsoft produkter samt utveckling av Cosmic. Finansnetto Efter åtta månader är finansnettot 3 Mkr lägre än samma period Prognosen för helåret visar på ett positivt finansnetto med 61 Mkr, vilket är 43 Mkr bättre än budget. Överskottet beror på en fortsatt god utveckling av pensionskapitalet i KLP som beräknas ge en avkastning i förhållande till budget med 52 Mkr. Ränteintäkterna på rörelsekapitalet når dock inte upp till budgeterad nivå på grund av det låga ränteläget, vilket medför en negativ budgetavvikelse på 10 Mkr. Skatte- och nettokostnadsutveckling För perioden januari-augusti ökar landstingets intäkter i form av skattemedel, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag med 152 Mkr eller 3,6 procent. I prognosen för helåret beräknas intäkterna öka med 4 procent. Prognosen grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings bedömning i augusti. En ettårig överenskommelse har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting om statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånerna I bidraget ingår även en kompensation för delar av kostnaden för hepatit C-läkemedel. På helårsbasis beräknas bidraget uppgå till 577 Mkr, en ökning med 22 Mkr jämfört med föregående år. I ökningen ingår då hepatit C-läkemedel avseende 2014 samt en avräkning för december 2014 med 8 Mkr vardera. Under 2015 erhåller landstinget även ett generellt bidrag som kompensation för landstingets ökade kostnader i samband med slopande av sänkt arbetsgivaravgift för unga. Bidraget uppgår till 3 Mkr. Helårsprognosen för skatteintäkter och utjämning uppgår till Mkr och innebär ett underskott mot budget med 44 Mkr. Övriga generella statsbidrag beräknas till 580 Mkr, vilket ger ett budgetöverskott med 40 Mkr. Nettokostnadsökningen, exklusive återbetalning av AFA-medel, uppgår efter augusti till 5,8 procent. I prognosen beräknas nettokostnadsökningen stiga till 6,4 procent, främst beroende på helårseffekten av intäktsbortfallet avseende riktade statsbidrag. För att nå landstingets resultatmål får kostnadsökningen inte vara högre än 3,9 procent. Nettokostnadsökningen ligger alltså på en nivå som betydligt överstiger nivån för att uppnå resultatmålet. 20

43 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN NETTOKOSTNADSÖKNING ACKUMULERAT MÅNADSVIS 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nettoökning Resultatmål 2% Mars April Maj Juni Juli Aug Prognos 5,5% 6,5% 6,4% 6,5% 6,4% 5,8% 6,4% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% Nettoökning Resultatmål 2% Investeringar Behovet av investeringar i landstingets verksamhet varierar mellan åren. Målet att med egna medel finansiera ny- och reinvesteringar i fastigheter och inventarier uppnås även Nettoinvesteringarna t.o.m. augusti uppgår till 145 Mkr, varav fastigheter 63 Mkr och övriga inventarier 82 Mkr. Jämfört med samma period 2014 är investeringsnivån 25 Mkr lägre. Planering och genomförande av projekt inom beslutad energiplan fortsätter. Prioriterade projekt för 2015 är geoenergi för kylning av serverhall och fortsatt utbyte av belysning i kulvertar och korridorer på sjukhusen. Bland tekniska projekt kan nämnas utbyte av ventilationssystem på Länssjukhuset i Kalmar. Inventarieinköpen består i huvudsak av medicinteknisk apparatur och IT-utrustning. Soliditet Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. En negativ soliditet betyder att skulderna är större än tillgångarna. Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, beräknas till 39 procent, en marginell ökning jämfört med föregående år. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, beräknas till -42 procent. Det innebär en förbättring med 2 procentenheter beroende på att ansvarsförbindelsen minskar. För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar bör det långsiktiga soliditetsmålet utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna. Risk och kontroll Likviditet Likviditeten efter augusti uppgår till 862 Mkr, en minskning jämfört med helåret med 213 Mkr. Förutom ett lägre resultat beror minskningen till stor del på inlösen av revers till Landstingets Ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), slutreglering av skatteavräkning samt avsatta pensionsmedel till KLP AB. Kassalikviditeten beskriver hur landstinget förmår möta finansiella utgifter under det närmaste året. Nyckeltalet räknas fram genom att omsättningstillgångarna, exklusive förråd och placerade pensionsmedel, sätts i relation till de kortfristiga skulderna. Nyckeltalet beräknas i nivå med föregående år. Placerade pensionsmedel Under året har ytterligare 50 Mkr avsatts till pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltningsbolag AB (KLP). Utvecklingen på den finansiella marknaden är viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets ekonomi. Hittills har bokförda ränteintäkter, vinster/ förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med drygt 90 Mkr. Efter en inledningsvis stark börsutveckling har sommaren präglats av oro för Greklands skuldsituation och för en försvagad tillväxt i Kina. Marknadsvärdet för de förvaltade tillgångarna har därför backat under sommaren och ökningen uppgår nu till 6,2 procent, motsvarande jämförelseindex var 5,2 procent. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgår till 57,3 procent av den totala portföljen. Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsåtagande omfattar pensionsavgifter, förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelser, som avser pension intjänad före Enligt KPA:s prognos beräknas pensionsåtagandet vid årets slut uppgå till 6,4 Mdkr, en ökning med 1 procent. I ökningen ingår justering av tidigare års avsättning med drygt 15 Mkr. Övrig ökning beror både på värdesäkring av pensionsåtagandet och på nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Landstingets förvaltade pensionsmedel har efter augusti 21

44 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN ett marknadsvärde på 1,4 Mdkr, vilket motsvarar 22 procent av det totala pensionsåtagandet. Medel för resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till investeringar och den löpande verksamheten. Borgensåtagande Landstingets borgensåtagande uppgår till 366 Mkr, varav 360 Mkr avser finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum. Resultatredovisning från förvaltningarna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett prognostiserat underskott på 95 Mkr exklusive köpt vård och läkemedel. För köpt vård och läkemedel beräknas ett underskott på 33 Mkr vilket innebär att förvaltningens totala budgetunderskott beräknas till 128 Mkr. Personalbudgeten uppgår till Mkr och budgetökningen för året är 65 Mkr eller 3,1 procent. I budgetökningen ingår nya budgeterade tjänster som beslutats i landstingsplanen avseende cancervård och radiologi. Övrig budgetuppräkning motsvaras av avtalsenliga löneökningar. Budgetunderskottet avseende personalkostnader beräknas till 62 Mkr. Kostnaden för bemanningsföretag som förväntas vara oförändrad 2015 jämfört med 2014 prognostiseras till 37 Mkr. Kostnaderna fortsätter att minska för medicinkliniken i Oskarshamn som nu har rekryterat läkare. Däremot ökar kostnaderna för sjuksköterskor i Västervik som i dagsläget har 35 vakanta tjänster. För köpt vård som regleras i regionavtalet beräknas kostnaderna i enlighet med fastställt avtal. När det gäller köpt vård på övriga sjukhus är kostnaden lägre i år än 2014 till och med augusti månad. Denna ekonomiska trend förutspås hålla i sig resterande del av året eftersom antalet pågående och väntande dyra patienter är lägre än vid motsvarande tidpunkt Underskott för den köpta vården beräknas till 16 Mkr. Kostnaden för läkemedel ökar kraftigt i jämförelse med föregående år. Ökningarna avser främst Hepatit C-läkemedel samt övriga biologiska läkemedel. Kostnaden för Hepatit C-läkemedel de åtta första månaderna uppgår till 18 Mkr och prognosen för helår beräknas till 27 Mkr. Den totala kostnadsökningen för läkemedel hittills under året uppgår till 36 Mkr och budgetunderskottet beräknas till 17 Mkr. Förbättringsarbetet kopplat till Best Service förråd har resulterat i låga kostnadsökningar för medicinskt material. För 2015 gäller fortsatt arbete inom följande områden med målsättning att nå en hög kvalitet och en ekonomi i balans: Handlingsplan för ekonomi i balans Resurs- och kapacitetsplanering Vårdnära service Följsamhet till upphandlat material Utveckling av yrkesroller Ordnat IT-införande och ITisering - införa ny teknik i verksamheten Undvikbar slutenvård, förstärkt utskrivning Spridning av andras goda resultat och dess effekter Reducering av bolagsbemanning Reducering av interna kostnader Vårdplatser och personaltäthet Nivåstrukturering, arbetsfördelning/profilering Kirurgiska vårdplatser, Oskarshamn Kostnad per patient Plan för att integrera ny teknik, e-hälsa och nya vårdformer Primärvårdsförvaltningen För verksamhet inom hälsoval beräknas ett negativt resultat motsvarande 37,7 Mkr. I jämförelse med 2014 års bokslut är resultatet 0,6 Mkr sämre. Störst prognostiserad kostnadsökning avser hyrläkare som i prognosen för helåret beräknats till 48 Mkr, en ökning med 11 mkr jämfört med Kostnaderna avseende egna läkare har under samma period minskat, men inte i samma utsträckning. Antalet utbildningsläkare har ökat vilket är positivt i det längre perspektivet då ST-läkarna på sikt blir specialister och kan minska hyrläkarbehovet. Kostnaderna för sjuksköterskor fortsätter att öka, men i mer långsam takt än under de närmast föregående åren. Antalet patientkontakter inom olika personalkategorier, har ökat under de senaste åren. Ökningstakten hittills under 2015 uppgår till ca 3 procent. Störst ökning av antalet besök är inom kategorin sjuksköterska där ökningen under 2015 års åtta första månader uppgår till 4 procent vilket motsvarar ca besök. Läkemedelskostnaderna beräknas bli lägre än 2014 vilket i huvudsak beror på patentutgångar på vissa läkemedel. Primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet utgörs av barnhälsovård, sjukvårdsrådgivning, asyl- och flyktinghälsovård, barn- och ungdomshälsan, psykologverksamhet, missbruks- och beroendevård samt fotvård. Den prognostiserade negativa budgetavvikelsen för dessa verksamheter har beräknats till 4,2 Mkr, vilket är 1,7 mkr sämre än i bokslutet Barn- och ungdomshälsan har ett beräknat budgetöverskott på grund av att verksamheten startas upp successivt. Kostnader inom psykologverksamheten har ökat som en följd av att fler PTP-psykologer anställts. Dessutom har statsbidragen avseende psykologernas KBT-behandlingar minskat över tid. Asyl- och flyktinghälsovården har som en följd av den ökade asylinvandringen ökade kostnader. Handlingsplan för ekonomi i balans Det viktigaste fokusområdet är att minska beroendet av hyrläkare. Viktiga komponenter i primärvårdens handlingsplan kan nämnas: Eget fokus på att minimera användandet av hyrläkare. Eget fokus på att bedriva bästa möjliga rekryteringsarbete. 22

45 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Eget fokus på att ha bästa möjliga omhändertagande av befintliga AT- och ST-läkare. Landstingets satsning på fler utbildningsläkare inom primärvården. Delvis hyrläkarstopp Tillskapande av s.k. utbildningscentral Begränsa möjlighet till bisysslor S.k. omvänd randning Ökat samarbete mellan hälsocentraler Omhändertagande av kompetens hos nyanlända med vårdbakgrund Användande av rekryteringsbolag Stort fokus ligger också på att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi genom att kontinuerligt följa upp besöks- och kontaktvolymer. Verksamhetens personalkostnadsökningar är en direkt följd av att volymer och tyngd ökat. Jämförande analyser av bemanningen på de respektive hälsocentralerna utgör grund för det kostnadsreducerande arbete som är ständigt aktuellt. Användandet av e-hälsotjänster kommer framöver att ge verksamheten möjligheter till effektiviseringar. Både genom att fler insatser i vårdprocessen kan göras av patienterna själva, men också genom att delar av det som idag hanteras manuellt av medarbetarna kan automatiseras i betydligt större omfattning. Samarbetet mellan olika enheter ska utökas i syfte är att stärka patientsäkerheten och reducera behovet av hyrläkare. Psykiatriförvaltningen Höga bemanningskostnader med ökat behov av att anlita bemanningsföretag, tillsammans med betydligt lägre statsbidragsintäkter i år gör att Psykiatriförvaltningen prognosticerar ett budgetunderskott på cirka 23 Mkr. Främsta orsak till förvaltningens stora budgetunderskott är fortsatt brist på kvalificerad personal vilket inneburit att verksamheten tvingats anlita bemanningsföretag i allt högre grad. Aktuell prognos innebär en ökning av kostnaden för hyrbolag på 16 Mkr jämfört med föregående år. Under senare år är det inte bara läkare som varit svårrekryterade utan också sjuksköterskor och psykologer. Det besvärande vakansläget har ytterligare förvärrats under året. Åtgärder för att minska beroendet av bemanningsföretag är flera, bland annat: Fortsatt satsning på utlandsrekrytering av läkare. Fyra utlandsrekryterade sjuksköterskor som tillträder våren 2016 Fortsatt satsning på psykiatri-at. Satsningar på att anställa och behålla ST. Utvecklat samarbete med Linnéuniversitetet som utökar och planerar för utbildningar av efterfrågade yrkeskategorier. Satsningar på att anställa och behålla PTP. Aktiv studie- och praktiksamverkan med bland andra Linnéuniversitet. Studenter från Linnéuniversitetets psykologprogram har i år gjort sin 15-veckors praktik inom Psykiatriförvaltningen. Satsningar på kompetensutveckling inom förvaltningen. satsning på Landstingets nya modell med utbildningstjänster (studier på halvfart). Läkemedelsbudgeten är sänkt med anledning av förväntade kostnadsminskningar i samband med patentutgångar. Under det första halvåret noterades inga synbara kostnadssänkningar, men efter sommaren märks en svag nedgång som väntas bestå året ut. Trots denna nedgång beräknas ett budgetunderskott på 3,8 Mkr för läkemedel. Långsiktigt kommer den stora satsningen på nya lokaler för specialistpsykiatrin i länet att innebära samordningsvinster med effektivare flöden i vården som resultat men förhoppningsvis också bidra till ökad attraktivitet i arbetsplatshänseende. Folktandvården Bra intäkter i kombination med lägre kostnader under semestermånaderna ger ett positivt resultat på 3,7 Mkr i delåret. Intäkts- och kostnadsökningarna följer målet för att behålla en ekonomi i balans. Prognosen för helåret är i stort sett oförändrad mot budget vilket innebär ett mindre överskott. Vakanser och ökade långtidssjukskrivningar ökar kravet på resursplanering framförallt för vissa kliniker inom allmäntandvården. Frånvaron blir kännbar särskilt på de kliniker som började året med vakanser och som trots support från andra kliniker fortfarande har svårt att få ihop ekonomin. Genom ett proaktivt arbete med att tidigt analysera avvikelser skapas bättre förutsättningar för en god ekonomi. Ett sätt kan vara att försöka sätta in överskottsresurser temporärt från kliniker med övertalig personal till de som har vakanser. Under året har antal besök minskat inom allmäntandvården medan antal åtgärder ökat. Inom specialisttandvården har däremot antal besök ökat framförallt inom tandregleringen som har ökat flödet av behandlade barn samt vuxna inom protetik. Det är en indikation på att arbetet med att engagera medarbetare och att ständigt försöka effektivisera processerna har lyckats. Fortsatt fokus ligger på att få bort köer med befintliga resurser, vilket per automatik ger Folktandvården en god ekonomi. Bildningsförvaltningen Bildningsverksamheten har ett positivt resultat för perioden och prognosen för helår pekar på ett överskott. Landstingets folkhögskolor är beroende av ett fortsatt gott samarbete med arbetsförmedlingen. Under våren har arbetsförmedlingen inte klarat att rekrytera till SMF-kurser i tidigare omfattning. Alla skolorna hade planerat för uppgiften och fick på kort varsel styra om resurser. Etableringskurserna för nyanlända har däremot genomförts på tre av skolorna och fyra nya kurser planeras från hösten. Folkhögskolorna bidrar i landstingets satsning när det gäller språkstöd och praktik för nyanlända med hälso- och sjukvårdsbakgrund. Uppdraget rör en bredare målgrupp och är 23

46 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN större än planerat, vilket också kommer påverka resultatet. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att förtydliga och förbättra uppföljningen. Månadsvis uppföljning har blivit särskilt viktig kopplat till den höga andelen extra uppdrag. Särskilt fokus ligger på utnyttjande av statsbidrag, både är det gäller volymbidrag och förstärkningsresurser. Insatser görs också för att förstärka intäkterna genom uppdrag och konferenser i mån av plats. IT-förvaltningen Förvaltningen prognostiserar ett underskott mot budget på 9,2 Mkr som främst beror på kostnadsökningar för Cosmic. Fler inköpta moduler och en ökad funktionalitet ökar underhållskostnaderna och programuppdateringarna. Andra orsaker till kostnadsökningarna är en ny licensieringsmodell för Microsoft produkter som gäller från och med maj, utbyte av arbetsplatsutrustning samt ny dikteringsutrustning. Kalmar Länstrafik Det sammantagna ekonomiska resultatet för Kalmar Länstrafik pekar på en ekonomi i balans. Under de första månaderna har resande- och intäktsutvecklingen följts nogsamt. Kostnaderna för serviceresor beräknas överskrida budgeten med ca 2 Mkr. Det nya trafikavtalet är i uppbyggnadsfasen och har hittills haft något högre kostnadsnivåer än beräknat. Det ökade resandet, främst i Kalmar stadstrafik och i stråktrafiken Kalmar-Oskarshamn, ger ett ökat behov av förstärkningstrafik. Lägre drift och underhållskostnader i Kustpilentrafiken och en låg indexhöjning under första halvåret beräknas ge ett överskott med 3,3 Mkr. P.g.a. att de tekniska förutsättningarna (telefonväxellösning) inte är klara släpar den planerade utvecklingen av en utökad kundtjänst vilket gör att avsatta medel på ca 1 Mkr inte kommer att utnyttjas under året. medarbetare. Landstingsservice prognostiserar ett positivt resultat mot budget om 0,1 Mkr. I resultatet ingår en reavinst vid försäljning av fastighet om 23 Mkr. Den relativt höga sjukfrånvaron har inneburit högre lönekostnader genom att vikarier har anlitats. En åtgärd för att komma till rätta med sjuktalet är Hälsosatsningen som bedöms bidra till ett bättre hälsotal på sikt. Som en effekt av införandet av komponentavskrivning påverkas driftskostnaderna för planerat underhåll positivt. Däremot ökar kostnader för porto, sophantering och transporter. Landstingsservice arbetar med flera satsningar, där effekter uppnås i olika delar av organisationen. Materialförsörjningsprocessen är ett av de områden som har analyserats och där åtgärder pågår för att effektivisera processen. En nyligen uppstartad FM-enhet med större fokus på produktionsfrågor är en annan satsning som pågår. Centraladministrerad verksamhet Det prognostiserade resultatet visar på en positiv budgetavvikelse på 1,7 milj. Landstingsdirektörens stab visar på ett överskott som b.la. beror på vakanta tjänster samt medel för beredskapsåtgärder. I ersättningssystemet inom hälsoval beräknas ett underskott vilket främst beror en ökning av antalet listade invånare med ca sedan årsskiftet. Utöver ersättningssystemet redovisas kostnader för läkemedel, ST/AT-läkare, jourverksamhet samt köpt vård. Underskott finns för jourverksamheten medan den köpta vården, läkemedel samt ST/AT-läkare beräknas ha en budget i balans. För den övriga verksamheten beräknas överskott som beror på att avsatta medel för forskning och uppstartkostnader som t ex handledning kommer inte användas fullt ut i år. Även personliga tjänster kommer i år lämna ett överskott Landstingsservice Landstingsservice uppdrag är att leverera varor och servicetjänster till landstingets samtliga verksamheter. Ambitionen är att uppnå en uppskattad och kostnadseffektiv verksamhet baserad på en gemensam värdegrund för samtliga Ekonomi: God ekonomisk hushållning Mått Utfall Målvärde Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 0,2 % 2 % Investeringar ska finansieras med egna medel 100 % 100 % 24

47 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2015 Budget Verksamhetens intäkter Not 1 850,3 791, , , ,3 Verksamhetens kostnader Not , , , , ,2 Avskrivningar Not 3-178,3-162,1-267,0-255,0-254,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,8 Skatteintäkter Not , , , , ,0 Utjämning och generella statsbidrag Not , , , , ,0 Finansiella intäkter Not 6 94,3 94,3 96,9 50,0 133,0 Finansiella kostnader Not 7-25,3-22,3-36,1-32,0-33,9 Resultat före extraordinära poster 162,4 212,8 12,0 134,4 161,2 ÅRETS RESULTAT Not 8 162,4 212,8 12,0 134,4 161,2 Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 81,6 84,3 128,4 Patientavgifter tandvård 91,9 90,1 135,4 Trafikintäkter 222,7 190,5 339,5 Försäljning hälso- och sjukvård 122,0 117,7 172,4 Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 32,6 29,6 47,0 Försäljning utbildningsverksamhet 7,0 6,5 8,4 Försäljning medicinska tjänster 6,8 8,0 14,1 Försäljning övriga tjänster 54,2 62,6 95,9 Försäljning material och varor 12,0 12,0 19,1 Specialdestinerade statsbidrag *) 150,4 170,7 350,3 Övriga erhållna bidrag 20,2 15,2 26,3 Återbetalning AFA försäkring 38,3 Realisationsvinster 5,9 0,1 12,0 Övriga intäkter 4,6 4,5 8,4 Summa verksamhetens intäkter 850,3 791, , , ,3 *) Specificering av större statsbidrag Tillgänglighet kömiljard 6,4 54,4 104,8 Tillgänglighet och samordning (Nytt 2015) 16,0 Bildningsverksamhet 42,2 40,0 60,4 Asylsjukvård 34,4 22,6 50,7 Minskad sjukfrånvaro 7,7 16,7 26,2 Rehab 13,4 13,3 24,9 Kalmar länstrafik 13,9 14,0 21,0 Patientsäkerhet 17,2 Psykiatrisatsning 1,8 3,2 15,2 Cancervård 2,1 Äldresatsning 1,1 2,0 12,7 Palliativregistret 4,2 1,6 4,9 25

48 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2015 Budget Not 2 Verksamhetens kostnader Löner , , ,7 Sociala avgifter -533,1-509,3-782,1 Pensionskostnader inklusive löneskatt -371,3-337,7-507,2 Övriga personalkostnader -41,6-37,2-66,9 Köpt vård Hälsoval -77,1-67,3-105,9 Köpt vård utanför länet -269,5-284,9-474,3 Trafikentreprenadkostnader -487,7-471,2-736,9 Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -55,1-50,4-82,7 Bemanningsföretag -86,0-63,9-100,7 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -60,3-50,1-81,1 Läkemedel inom förmånen -330,6-319,7-484,8 Läkemedel utom förmånen -155,5-131,8-210,4 Sjukvårdsartiklar, material och varor -250,1-237,5-378,4 Lämnade bidrag -60,5-65,6-100,6 Lokal- och fastighetskostnader -98,1-100,0-149,0 Energikostnader -33,6-34,9-59,3 Förbrukningsinventarier/material -35,6-34,1-68,2 Reparation/underhåll inventarier -22,6-20,4-32,0 Sjukresor -43,0-35,8-56,7 Transport-, rese- och fraktkostnader -51,1-51,2-81,8 Tele- och IT-kommunikation, post -25,5-24,7-39,6 IT-program och licenser -18,2-14,0-26,2 IT-tjänster -54,4-53,4-79,5 Konsultkostnader -9,6-12,0-23,6 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -16,6-15,5-23,2 Övriga tjänster -10,1-10,4-18,0 Realisationsförluster -0,4-1,3-1,5 Övriga kostnader -27,8-28,0-41,1 Summa verksamhetens kostnader , , , , ,2 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Vinst vid försäljning av fastigheter 28,0 11,2 Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar 38,3 38,3 Verksamhetens kostnader Justering pensionsavsättning -15,4-15,4 Avskrivningar Nedskrivning av byggnader -7,2 Summa jämförelsestörande poster 22,9 50,9 4,0 Not 3 Avskrivningar Planmässiga avskrivningar Mark och byggnader -91,9-82,0-124,1 Maskiner och inventarier -86,4-80,0-122,7 Summa planmässiga avskrivningar -178,3-162,1-267,0-255,0-246,8 Nedskrivningar -7,2 Summa avskrivningar -178,3-162,1-267,0-255,0-254,

49 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2015 Budget Not 4 Skatteintäkter Preliminära kommunalskattemedel 3 355, , , , ,7 Prognos för avräkningslikvid bokslutsår 4,9 14,8 7,4 5,0 Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår -4,6-5,0-4,6-11,8 Summa skatteintäkter 3 355, , , , ,0 Not 5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 630,4 614,4 945,6 945,3 921,6 Kostnadsutjämningsbidrag 84,7 73,6 127,1 130,3 110,4 Regleringsbidrag/-avgift -68,3-39,7-102,6-82,1-59,7 Strukturbidrag 2,4 2,3 3,5 3,5 3,5 Bidrag för höjd arbetsgivaravgift för unga 0,6 3,1 Bidrag för läkemedelsförmånen 389,9 374,0 577,0 540,0 556,2 Summa utjämning och generella statsbidrag 1 039, , , , ,0 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,1 6,3 2,1 10,0 8,0 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 2,6 Återföring av nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 5,2 5,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,1 0,1 0,2 Pensionsförvaltning 40,0 Avkastning på aktier och obligationer 39,9 32,4 41,5 40,1 Vinster vid försäljn av aktier och obligationer 53,1 47,5 53,1 73,5 Övriga finansiella intäkter 0,1 2,9 0,1 3,5 Summa finansiella intäkter 94,3 94,3 96,9 50,0 133,0 Not 7 Finansiella kostnader Reversränta LÖF -0,3-1,4-0,3-1,9 Övriga räntekostnader -0,1-0,1-0,1-0,1 Ränteuppräkning av pensionsskuld -21,6-15,5-32,3-32,0-23,2 Övriga finansiella kostnader -0,7-0,9-0,7-1,2 Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer -2,7-4,5-2,7-7,4 Summa finansiella kostnader -25,3-22,3-36,1-32,0-33,9 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 162,4 212,8 12,0 134,4 161,2 Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -5,9-0,1-28,0-14,6 Vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet Vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 156,5 212,7-16,0 134,4 146,6 Medel till resultatutjämningsreserv -19,5 Medel från resultatutjämningsreserv Synnerliga skäl Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen Årets balanskravsresultat 156,5 212,7-16,0 134,4 127,1 27

50 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN KASSAFLÖDESANALYS MKR Prognos Den löpande verksamheten Årets resultat 162,4 212,8 12,0 161,2 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar 178,3 162,1 267,0 246,8 Nedskrivningar 7,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring pensionsavsättning 115,8 89,6 164,4 123,3 Förändring övriga avsättningar Realisationsvinst/förlust -5,2 1,2-28,0-12,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 451,2 465,7 415,4 525,7 Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel -140,4-78,2-142,0-109,6 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 122,9 202,0 74,5 78,6 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 1,0-0,6 1,0 0,6 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -488,7-282,0-197,4 141,0 Medel från den löpande verksamheten -53,9 306,8 151,5 636,3 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -150,6-170,0-310,0-293,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6,1 0,3 29,0 20,0 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -14,5-5,2-14,5-5,2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 2,6 Medel från investeringsverksamheten -159,1-174,8-295,5-275,6 Finansieringsverksamheten Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder -0,1-0,1-0,1-151,4 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar 35,0 35,0 Medel från finansieringsverksamheten -0,1 34,9-0,1-116,4 Årets kassaflöde -213,0 166,9-144,1 244,3 Likvida medel vid årets början 1 074,7 830, ,7 830,4 Likvida medel vid årets slut 861,6 997,3 930, ,7 28

51 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN BALANSRÄKNING MKR Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Not , , , ,1 Maskiner och inventarier Not ,7 489,4 551,0 510,0 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 30,0 15,5 30,0 15,4 Långfristiga fordringar Not 13 12,2 12,2 12,2 12,2 Summa anläggningstillgångar 2 507, , , ,8 Omsättningstillgångar Förråd 18,3 20,5 18,3 19,3 Fordringar Not ,9 382,4 431,3 505,8 Kortfristiga placeringar Not , , , ,6 Kassa och bank 861,6 997,3 930, ,7 Summa omsättningstillgångar 2 525, , , ,3 SUMMA TILLGÅNGAR 5 033, , , ,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 16 Årets resultat 162,4 212,8 12,0 161,2 Resultatutjämningsreserv 106,6 87,1 106,6 106,6 Övrigt eget kapital 1 895, , , ,8 Summa eget kapital 2 164, , , ,7 Avsättningar Avsättning för pensioner Not , , , ,6 Summa avsättningar 1 954, , , ,6 Skulder Långfristiga skulder Not 18 3,6 155,0 3,6 3,7 Kortfristiga skulder Not ,5 977, , ,2 Summa skulder 915, , , ,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 033, , , ,1 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not , , , ,2 Kapitaltäckningsgaranti KLT AB Not 20 Borgensåtaganden Not ,4 470,9 366,4 435,5 29

52 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Årets investeringar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Ingående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Utgående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Summa utgående bokfört värde 0,0 0,0 0,0 Not 10 Mark och byggnader Ingående anskaffningsvärde 4 013, , ,3 Årets investeringar, genomförda 22,0 269,8 401,8 Årets försäljningar/utrangeringar -5,3 0,0-42,6 Nedskrivningar 0,0 0,0-7,2 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 4 030, , ,2 Ingående pågående investeringsvärden 37,2 313,4 313,4 Årets utgifter 68,8 66,2 125,5 Årets genomförda -22,0-269,8-401,8 Omklassificeringar Utgående pågående investeringsvärden 83,9 109,8 37,2 Ingående avskrivningar , , ,0 Årets avskrivningar -91,9-82,0-124,1 Årets försäljningar/utrangeringar 5,1 0,0 34,8 Omklassificeringar 0,0 0,0 Utgående avskrivningar , , ,2 Summa utgående bokfört värde 1 960, , ,1 Not 11 Maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde 697,5 609,5 609,5 Årets investeringar 49,2 63,8 92,5 Årets försäljningar/utrangeringar -2,2-4,6-4,6 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 744,5 668,7 697,5 Ingående avskrivningar -396,0-331,0-331,0 Årets avskrivningar -48,4-43,9-68,8 Årets försäljningar/utrangeringar 1,8 3,6 3,9 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -442,6-371,3-396,0 Summa utgående bokfört värde 301,9 297,4 301,5 30

53 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Tekniska hjälpmedel Ingående anskaffningsvärde 73,4 70,2 70,2 Årets investeringar 7,0 5,7 9,0 Årets försäljningar/utrangeringar -4,2-4,0-5,8 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 76,1 71,8 73,4 Ingående avskrivningar -54,1-51,4-51,4 Årets avskrivningar -5,8-5,3-8,1 Årets försäljningar/utrangeringar 4,0 3,7 5,4 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -56,0-53,0-54,1 Summa utgående bokfört värde 20,2 18,8 19,3 Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 519,1 470,1 470,1 Årets investeringar 25,7 34,3 65,9 Årets försäljningar/utrangeringar -1,1-5,1-16,9 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 543,7 499,2 519,1 Ingående avskrivningar -329,8-300,1-300,1 Årets avskrivningar -32,2-30,8-45,8 Årets försäljningar/utrangeringar 1,0 4,9 16,1 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -361,0-326,0-329,8 Summa utgående bokfört värde 182,7 173,2 189,3 Summa utgående värde Maskiner och inventarier totalt 504,7 489,4 510,0 Not 12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Bostadsrätter, 8 st 0,4 0,4 0,4 Aktier i -Kalmar läns Trafik AB 7,0 7,0 7,0 -Samtrafiken Sverige AB 0,1 0,1 0,1 -Kust till Kust 0,0 0,0 0,0 -Öresundståg AB 0,1 0,1 0,1 -Transitio AB 1,0 1,0 1,0 -Almi Företagspartner AB 1,5 1,5 1,5 -Kalmar läns Beställningscentral AB 0,1 0,1 0,1 -Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 0,0 0,0 0,0 -Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 19,7 5,2 5,2 -Inera AB 0,2 0,2 0,2 Summa 30,0 15,5 15,4 Not 13 Långfristiga fordringar Lån till Kalmar kommun (länsmuseum) 12,2 12,2 12,2 Lån till koncernbolag Summa 12,2 12,2 12,2 å 31

54 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 93,0 69,7 72,7 Momsfordringar 23,8 29,3 57,0 Statsbidragsfordringar 16,0 50,9 101,3 Preliminär avräkning skatt 5,4 14,8 5,0 Interimsfordringar 197,2 209,0 262,8 Övriga fordringar 47,5 8,6 7,0 Summa 382,9 382,4 505,8 Not 15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP varav -Aktier 657,8 558,2 566,2 -Räntebärande värdepapper 558,4 477,5 497,7 -Likvida medel 46,8 55,4 58,6 Summa 1 262, , ,6 Principer för värdering beskrivs under avsnittet Redovisningsprinciper, finansiella tillgångar. Aktier Anskaffningsvärde 657,8 558,2 566,2 Marknadsvärde 817,0 709,7 735,1 Ej bokförd värdeökning 159,2 151,5 168,9 Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta 558,4 477,5 497,7 Marknadsvärde inklusive upplupen ränta 562,9 493,6 507,6 Ej bokförd värdeökning 4,5 16,1 9,9 Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets kansli. Not 16 Eget kapital I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården med 2,3 Mkr. Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 1 838, , ,2 Tidigare intjänad ålderspension förtroendevalda inkl löneskatt 15,4 Pensionsutbetalningar -22,8-23,9-35,4 Nyintjänad pension 85,2 85,6 111,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 17,5 11,4 18,7 Förändring löneskatt 19,6 17,5 24,1 Nybeviljad särskild avtalspension 0,6 Övrigt 0,9-1,0 4,1 Summa 1 954, , ,6 Aktualiseringsgrad % 91,0 90,0 91,0 32

55 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension 5,4 10,1 8,3 Förmånsbestämd kompletterande pension 1 499, , ,9 Ålderspension inkl förtroendevaldas ålderspension 47,4 10,0 30,2 Pension till efterlevande 12,9 30,5 13,6 Visstidspension, fyra f.d. förtroendevalda 7,1 8,0 7,6 Löneskatt 381,6 352,4 359,0 Summa avsatt till pensioner 1 954, , ,6 Utöver avsättningarna finns också kortfristig skuld avseende avgiftsbestämd ålderspension till de anställda, vilket framgår av not 19. Landstinget har för närvarande tio förtroendevalda som omfattas av PBF (Pensions Bestämmelser Förtroendevalda) varav åtta med rätt till visstidspension. I händelse av att samtliga avtal skulle falla ut med pension då nuvarande uppdrag löper ut, tillkommer en kostnad som per uppgår till 11,3 Mkr inklusive löneskatt. Dessa visstidspensioner ingår i ansvarsförbindelsen enligt not 20. Not 18 Långfristiga skulder Beviljad kreditlimit 540,0 550,0 560,0 Outnyttjad del -540,0-550,0-560,0 Utnyttjat kreditbelopp 0,0 0,0 0,0 Långfristig förutbetald intäkt 3,6 3,7 3,7 Skuld till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 151,3 Summa 3,6 155,0 3,7 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 235,4 277,9 456,1 Statsbidragsskulder 19,6 34,8 27,2 Interimsskulder 579,6 590,5 692,9 varav - preliminär avräkning skatt 32,3 39,1 - skuld för pensioner, avgiftsbestämd ÅP 83,8 80,3 118,9 - semesterlöneskuld 190,9 184,6 259,4 - okompenserad jour 53,0 57,1 52,9 - övertidsskuld 26,2 25,3 24,8 - arbetsgivaravgifter 70,3 66,5 65,0 - särskild löneskatt 31,1 32,1 31,8 - övriga interimsskulder 124,3 112,3 101,1 Skatteskulder och övr löneavdrag 66,6 64,2 62,9 Kortfristig del långfristig skuld 151,3 Momsskulder Koncernskulder Övrigt 10,2 9,8 9,8 Summa 911,5 977, ,2 33

56 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 20 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse 4 317, , ,7 Tidigare intjänad visstidspension förtroendevalda inkl löneskatt 9,4 Pensionsutbetalningar -96,8-92,2-139,5 Ränte- och basbeloppsuppräkning 41,4 24,9 35,0 Förändring löneskatt -12,5-2,9-11,8 Bromsen -8,7-8,7 Ädelöverenskommelsen 89,0 89,0 Övrigt 3,9-25,2-24,5 Utgående pensionsförpliktelse 4 262, , ,2 Akualiseringsgrad % 91,0 90,0 91,0 Kapitaltäckningsgaranti KLT AB Borgensförbindelser Transitio AB*) 360,4 374,4 369,9 Stiftelsen Kalmar läns museum**) 6,0 4,0 6,0 KLT AB***) 92,5 59,6 Summa borgensförbindelser 366,4 470,9 435,5 SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER 4 628, , ,7 *) Landstinget har, LF , ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per har 5,1 Mdkr utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del som Kalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per till 360,4 Mkr. **) Landstinget har, LF , ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående till maximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per uppgår enligt engagemangsbesked till 6 Mkr. Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF , att se till att Kalmar Läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgår per till 13 Mkr. ***) Landstinget har, LS , ingått borgen för KLT AB avseende finansiering av spårfordon uppgående till maximalt 130,3 Mkr. Landstingets åtagande per uppgår enligt engagemangsbesked till 0 Mkr. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2015 uppgår premien till 24,9 Mkr. 34

57 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN INVESTERINGSREDOVISNING MKR Prognos Utgifter Pågående till- och ombyggnation 49,3 63,6 102,4 Pågående nybyggnation 11,2 2,6 6,1 Pågående reinvestering 8,2 17,1 S:a Byggnader 68,7 66,2 140,0 125,6 Medicinteknisk apparatur 49,2 63,8 92,5 Tekniska hjälpmedel 7,0 5,7 9,0 Övriga inventarier 25,7 34,3 65,9 S:a Inventarier 81,9 103,8 170,0 167,4 Summa utgifter 150,6 170,0 310,0 293,0 Inkomster Byggnader och mark -6,0-29,0-19,0 Inventarier -0,1-0,2-1,0 Summa inkomster -6,1-0,2-29,0-20,0 Nettoutgift 144,5 169,8 281,0 273,0 35

58 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FEM ÅR I SAMMANDRAG 2015(p) Utdebitering Kalmar län 11,37 11,37 10,87 10,87 10,21 Genomsnitt i riket 11,29 11,20 11,11 11,01 10,88 Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr ) Verksamhetens nettokostnader, Mkr ) Intäktsutveckling, % 4,0 5,1 3,3 6,3 2,1 Nettokostnadsutveckling, % 6,4 4,1 4,5 4,9 4,9 Finansnetto Årets resultat, Mkr Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr Eget kapital, Mkr Likviditet, Mkr Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, % Nettoinvesteringar, Mkr Pensionsavgifter Pensionsavsättning intjänade from Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse Totala pensionsförpliktelse Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % ) Fr o m 2014 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro som specialdestinerat statsbidrag. Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värden för är anpassade till den nya redovisningsprincipen. 2011: 20 Mkr, 2012: 19,6 Mkr 36

59 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATREDOVISNING FRÅN FÖRVALTNINGARNA MKR Budgetavvikelse Prognos Prognos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen , , ,8-127, ,6 Primärvårdsförvaltningen -152,2-108,2-190,5-42,0-145,4 Psykiatriförvaltningen -305,9-284,7-462,2-22,3-422,7 Folktandvården -43,7-43,9-69,3 1,6-69,1 Bildningsförvaltningen -25,8-25,5-49,3 2,1-47,6 Kalmar länstrafik -347,9-358,7-537,7 0,0-517,9 IT-förvaltningen Not1-2,4 11,4-17,5-9,2-4,7 Landstingsservice Not1-154,1-143,8-245,3 0,1-223,0 Centraladministrerad verksamhet Not1-695,9-704, ,8 1, ,4 Varav - Landstingsdirektörens stab -76,3-79,9-127,2 4,9-116,6 - Förtroendevalda -21,2-20,3-33,8 0,7-32,4 - Hälsoval -394,3-402,6-615,8-8,0-629,8 - Övrigt -204,2-201,9-333,0 4,0-315,6 Landstingsrevisionen -0,9-0,8-4,4 0,0-2,5 Summa för förvaltningarna , , ,7-195, ,8 Pensioner och övriga landstingsgemensamma driftkostnader Not2-53,3-47,3-100,6 34,2-60,7 Summa för driftredovisning , , ,3-161, ,6 därav poster utanför verksamhetsresultatet som överförs till Finansnetto -0,6 4,9 7,2 Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag 4 395, , ,6-3, ,0 Resultat före finansnetto 93,4 140,8-48,7-165,1 62,2 Finansnetto 69,0 72,0 60,7 42,7 99,1 Totalt för landstinget 162,4 212,8 12,0-122,4 161,2 Totalt balanskravsresultat 156,5 212,7-16,0-150,4 127,1 Not 1 Värden för 2014 är anpassade till 2015 års organisation Större organisationsförändringar: * Fr o m 2015 överfördes Teleservice från IT-förvaltningen till Landstingsservice. * Fr o m 2015 överfördes Utdataenheten från Centraladm verksamhet till IT-förvaltningen. Not 2 I värdet för och Prognos 2015 ingår intäkt för återbetalning av premier för avtalsförsäkringar med 38,3 Mkr. 37

60 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Det innebär att: intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta, tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed, värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde Sammanställd redovisning Enligt RKR 8.2 är landstinget skyldig att upprätta sammanställd redovisning. Eftersom inte något av företagens omsättning uppgår till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag är deras verksamhet, enligt rekommendationen, av obetydlig omfattning. Landstinget har därför gjort bedömningen att en sammanställd redovisning vid sidan av landstingets redovisning inte tillför ytterligare väsentlig information. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Jämförelsestörande poster särredovisas i not 2 till resultaträkningen. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. Statsbidrag Specialdestinerade/riktade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. Sjukskrivningsmiljarden Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fördelas mellan landstingen efter antal invånare samt utifrån hur sjukfrånvaron minskar i respektive landstingsområde. Eftersom vissa delar av bidraget är svårbedömda så redovisas bidraget enligt kontantprincipen dvs. i 2015 års bokslut redovisas det bidrag som baseras på resultatet föregående år. Samma princip har gällt tidigare år. Bidrag för läkemedelsförmånen För år 2015 finns en ettårig överenskommelse mellan staten och SKL avseende läkemedelsbidragets storlek. I bidraget ingår kostnader för läkemedel för behandling av Hepatit-C under år 2014 samt 70 procent av den beräknade kostnaden för år Föregående år fanns ingen överenskommelse utan regeringen fattade beslut löpande under året. I 2014 års bokslut redovisades de faktiska bidragen avseende januari-november och december baserades på SKL:s prognos. Utfallet för december 2014 blev 7,9 Mkr högre än beräknat och ingår i årets resultat. Kostnader Avskrivningar och ränta Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med att fastigheten tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll har en modell för komponentavskrivning inom fastighetsområdet tagits fram. Landstinget har valt en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt har åtta olika huvudgrupper tagits fram som i sin tur indelats i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Modellen infördes successivt med start under 2014 på årets samtliga nyaktiveringar. Under 2015 har anskaffningar, gjorda innan 2014, med bokfört värde över 15 Mkr och inte äldre än 10 år anpassats till modellen. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp. Byggnader år Markanläggningar år Byggnads- och markinventarier år Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år IT-utrustning 3 och 5 år 38

61 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Fast inredning och utrustning 10 och 15 år Övriga inventarier 5, 7 och 10 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en placeringspolicy som antagits av KLP Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i landstinget är beräknade enligt RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 ska inte tas upp som skuld eller avsättning. Dessa pensioner redovisas som kostnader i resultaträkningen vid utbetalning. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Flextidssaldo Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör. Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning. Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet Samtliga landsting redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet finns tillgänglig på Folktandvården kansli 39

62 Landstinget i Kalmar län Box 601, Kalmar Telefon Ltkalmar.se

63

64

65 Granskningsrapport Malin Kronmar Revisionskonsult Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Kerstin Sikander Cert. Kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Landstinget i Kalmar län Oktober 2015