Ekonomirapport 2016 efter juli månad

Transkript

1 Ekonomichef Christina Bäckström Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter juli månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet Västerviks kommun Budget 2016 ekonomisk planering visioner, prioriteringar och resurser följer kommunfullmäktige utvecklingen i den så kallade delårsrapporten efter första och andra tertialet, det vill säga efter april och augusti samt i årsbokslutet per december. De två senare rapporterna följer även upp målen och granskas också av revisionen. Kommunstyrelsen följer löpande utvecklingen av kommunens ekonomi i ekonomirapporter som upprättas månadsvis. Prognos 2016 Helårsprognosen för 2016 visar efter juli månad ett prognostiserat resultat på 36,7 mnkr vilket är en positiv avvikelse från budget med 7,8 mnkr. Sedan föregående månadsrapport (per maj månad) har Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterat en ny skatteprognos som innebär en kraftig försämring av skatteintäkterna för Västerviks kommun. Enligt den senaste prognosen blir skatteintäkterna 2,1 mnkr lägre än budget. Prognosavvikelsen består i övrigt av 2,3 mnkr i realisationsvinster samt 7,6 mnkr i överskott på kommunstyrelsens förvaltning. Investeringar 2016 Investeringsbudgeten för 2016 är beslutad till 33,4 mnkr. Till detta kommer en av Kommunfullmäktige beslutad hamninvestering på 6,0 mnkr (KF ) samt ombudgeterade medel från 2015 med 29,6 mnkr, totalt 69 mnkr. Investeringarna per juli uppgår till 11,3 mnkr. Kommentarer från kommunstyrelsen Utfallet för KS som helhet ligger under budget. Prognosavvikelsen för helåret ligger på 7,6 mnkr.

2 Följande avvikelser mot lagd budget har hittills uppstått: Vakanser på ledningskontoret prognostiseras leda till en avvikelse på 1,6 mnkr. Underskott för kapitaltjänstkostnader ger en prognosavvikelse på -600 tkr för samhällsbyggnad. På Arbete och kompetens ligger kostnader för försörjningsstöd under budget, prognos är en avvikelse på 3,0 mnkr. På Kommunservice har intäkterna varit högre och kostnaderna lägre inom flera verksamhetsdelar. Enheten prognostiserar ett resultat på helårsbasis som är 3,0 mnkr bättre än budget. För räddningstjänsten är prognosen för helåret svår att göra innan kostnaden för sensommarens skogsbränder har summerats. Bedömningen just nu är ett överskott på drygt 600 tkr. Kommentarer från barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden lämnar efter juli månad fortsatt en helårsprognos utan avvikelse mot budget. För perioden ser resultatet mycket positivt ut, vilket framförallt kommer av att intäkterna är högre än budgeterat. På kostnadssidan ser vi fortsatt viss eftersläpning av fakturering från andra kommuner gällande interkommunala elever. Vi har också en större vikt av kostnader för höstterminen som inte har kunnat budgeteras på ett periodiserat sätt. Nedbrutet på verksamhetsnivå har vi tidigare haft prognoser utan avvikelser, men med tendenser till överskott för förskolan, respektive underskott för grundskolan och fritidsverksamheten. Vi ser nu att dessa resultat håller i sig, och justerar därför prognosen för dessa skolformer, dock med ett balanserat totalresultat. Gymnasiets resultat och tendens ser något bättre ut än tidigare rapporter, men prognosen kvarligger utan avvikelse. Prognosen är ett något lägre antal interkommunala elever än vad man tidigare trott, vilket gör att risken för underskott är något lägre. Underskottsrisken kommer helt av ett högre antal interkommunala elever än vad som budgeterats för. Komvux och SFI har ett sämre utfall än tidigare, men en fortsatt positiv tendens. Prognosen kvarligger dock på noll. Intäkterna släpar, vilket påverkar periodens resultat negativt, men kommer avhjälpas under hösten. Svårigheter att rekrytera gör att personalkostnaderna inte ökar i samma takt som intäkterna, vilket gör att verksamheten ur ett ekonomiskt perspektiv pekar mot ett överskott. Kommentarer från socialförvaltningen Socialnämnden lämnar efter juli månad fortsatt en prognos utan avvikelse mot budget för helåret. Resultatet för perioden är också fortsatt positivt, till stor del genom ökade statsbidragsintäkter, som härrör från verksamhet som inte är resultatpåverkande i stort, det vill säga där ett överskott rullas vidare till nästkommande år. Det har redan tidigare funnits oro för underskott inom främst äldreomsorgen, och i viss mån även omsorgen för funktionsnedsatta. Både enheters förmåga att klara budget samt ökningen av framförallt hemtjänsttimmar skapar denna oro. Aktivt arbete med schemaläggning har 2 (11)

3 pågått under en längre tid och under hösten träder mycket av den planeringen i kraft, vilket gör att underskotten lokalt bör minska. Intäkter om närmre 10 mnkr finns inte heller med i utfallet utan kommer påverka det positivt. Löneöverenskommelsen med kommunal kommer att ha stor inverkan på kostnadsutvecklingen, något som finns med i budgetförslaget för För den effekt avtalet har på 2016 föreslår nämnden äskande av medel ur resultatutjämningsfonden. Äskandet framläggs när arbetsgivare och fack nått en överenskommelse. Kommentarer från Miljö- och byggnadsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen lämnar efter juli månad en helårsprognos som överensstämmer med budget. I resultatet ingår bidrag för flyktingmedel med 83 tkr. Överskottet inom bygg beror huvudsakligen på högre intäkter för bygganmälan jämfört med budget och kostnad för personal. Totalt sett följer förvaltningen budgeten för personal med ett visst överskott. Skatter och statsbidrag Enligt den senaste skatteprognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) i augusti 2016 kommer intäkterna för skatter och statsbidrag att hamna 2,1 mnkr under budget. Det är en kraftig försämring jämfört med föregående prognos som visade på 6,7 mnkr bättre än budget. Enligt SKL utvecklades den svenska ekonomin mycket starkt under 2015 men under första halvåret 2016 har utvecklingen varit mer dämpad. Sedan föregående skatteprognos har bedömningen av antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn påtagligt sänkts. Detta innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned vilket påverkar bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi. Med anledning av det preliminära taxeringsutfallet för år 2015 som Skatteverket publicerade i augusti har SKL justerat ned det preliminära taxeringsutfallet för år Ändrad redovisning av semesterlöneskuld Från och med mars månad 2015 tillämpar Västerviks kommun ett nytt sätt att redovisa intjäning av semesterlöneskuld. Anledningen till förändringen är att få en jämnare fördelning över årets tolv månader och därmed kunna göra en bättre prognos. Sett till hela året innebär det ingen skillnad på kostnader men förändringen gör att jämförelsen av lönekostnad med samma period 2015 inte blir rättvis eftersom det gamla systemet fortfarande tillämpades då. 3 (11)

4 Bilagor: Bilaga 1 Resultaträkning kommunen, Koncernprognos Bilaga 2 Investeringsredovisning Bilaga 3 Balanskravet Bilaga 4 Resultat Bilaga 5 Lönekostnader Bilaga 6 Nettokostnader Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: att godkänna ekonomirapport 2016 efter juli månad, med ett prognostiserat resultat för året på 36,7 mnkr vilket är 7,8 mnkr högre än budgeterat. Anders Björlin Kommundirektör Christina Bäckström Ekonomichef 4 (11)

5 Bilaga 1 Resultaträkning med prognos för kommunen Månadsrapport juli 2016 Utfall Utfall Budget Prognos Prognos juli 2015 juli årets avvikelse mnkr resultat budget 2016 Barn- och utbildningsnämnd -419,9-418,5-738,6-738,6 0,0 Kommunstyrelse -185,4-174,2-332,4-324,8 7,6 Reavinster tomtförsäljning 3,7 2,3 0,0 2,3 2,3 Miljö- och byggnadsnämnd -6,4-6,5-11,3-11,3 0,0 Revision -0,4-0,6-1,7-1,7 0,0 Socialnämnd -457,2-449,2-783,6-783,6 0,0 Överförmyndare -2,1-2,5-3,4-3,4 0,0 Summa nämnder , , , ,1 9,9 Justering för externredovisning: -12,6-18,0-30,3-30,3 0,0 Resultat före avskrivningar , , , ,4 9,9 Avskrivningar -9,5-9,8-21,2-21,2 0,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,6 9,9 Skatteintäkter och statsbidrag 1 087, , , ,3-2,1 Finansiella intäkter 16,4 15,8 36,0 36,0 0,0 Finansiella kostnader -1,1-0,2-21,0-21,0 0,0 Semesterlöneskuld, ökning -4,6-3,0-3,0 0,0 Resultat 12,7 69,1 28,9 36,7 7,8 Återföring av poster som avräknas från balanskravsresultatet Realisationsvinster -3,7-2,3 0,0-2,3-2,3 Resultat mot balanskrav 9,1 66,9 28,9 34,4 5,5 Helårsprognos för de kommunala bolagen Koncernprognos juli 2016 Budget Prognos Prognos 2016 årets avvikelse mnkr resultat budget 2016 Västerviks kommuns Förvaltnings AB 95,7 93,6-1,8 Västervik Resort AB 3,4 1,0-2,4 Västervik Biogas AB 0,1-0,8-0,9 För fullständig redogörelse över budgetuppföljningen hänvisas till Månadsrapport för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB med dotterbolag. 5 (11)

6 Investeringsredovisning, kommunen Bilaga 2 Mnkr bruttoinv. jan-juli 2016 budget 2016 Husvagnen (handelsområde) 0,00 3,00 EXPLOATERINGSVERKSAMHET 0,00 3,00 nettoinv. jan-juli 2016 budget 2016 Slottsholmen 0,80 7,60 Sjöstaden Dp3 0,00 3,40 Förlängning flygbanan 0,00 5,60 Södra infarten 0,30 2,70 GC-väg Lunnargatan/Getrudsvik 0,00 2,00 GC-väg Ljungheden 0,10 1,00 Särskilda insatser, mindre tätort 0,00 1,60 Centrum/stadsutveckling 1,40 3,40 Åtgärder enlgit ny trafikplan 0,20 2,70 GC-väg Kvännaren -0,30 0,50 VA KV sågen 0,00 3,50 Förnyelse lekplatser 0,10 0,60 Gränsö naturreservat 0,60 0,60 Gamla deponier 0,00 1,00 Dagvattenåtgärder 0,00 2,10 Hållbar utveckling 0,00 0,50 Spötorget 0,00 5,00 Mindre investeringar 1,60 3,90 Lucerna bottenförstärkning 4,10 6,00 GATOR/FASTIGHETSINVESTERINGAR 8,90 53,70 KOMMUNSERVICE SERVER/LAGRING 0,80 1,20 FRITID INVENTARIER 0,00 0,25 ARBETE/KOMPETENS TEKNISK UTRUSTNING 0,80 1,55 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INVESTERINGSRAM 0,40 8,30 BARN OCH UTBILDNING INVESTERINGSRAM 0,40 1,00 ÖVR. SKATTEFIN. INVESTERINGAR 2,40 12,30 SUMMA SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR 11,30 66,00 SUMMA INVESTERINGSVERKSAMHETEN 11,30 69,00 6 (11)

7 Bilaga 3 Balanskravet Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Det kommunala balanskravet är ett minimikrav. Kommuner ska även ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamhetsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en plan för hur återställning av det negativa resultatet ska ske. Enligt nedanstående tabell har kommunen inte något underskott att återställa. Prognos Resultat enl balanskravet 2016 Ingående balanskravsresultat 0 Prognostiserat årsresultat 36,7 Realisationsvinster -2,3 Prognostiserat årsresultat efter balanskravsjusteringar 34,4 Avsättning resultatutjämningsreserv Utgående prognostiserat balanskravsresultat 34,4 Synnerliga skäl (RIPS) Balanskrav att återställa enligt prognos 0 7 (11)

8 Bilaga 4 Ackumulerat resultat Ackumulerat resultat mnkr jan -3,8 30,3 7,6 15,9 8,3 feb 24,9 33,8 1,8 23,5 21,7 mars 32,6 19,7 14,7 45,0 30,3 april 2,0 6,8 9,5 56,6 47,1 maj 15,9 11,2 13,1 65,0 51,9 juni 30,9 25,2 2,2 45,1 42,9 juli 89,0 82,3 12,7 69,1 56,4 aug 90,7 103,8 31,4 sep 101,6 101,8 39,4 okt 98,1 105,9 42,9 nov 132,5 90,0 37,8 dec 108,9 63,8 50,3 8 (11)

9 Bilaga 5 Lönekostnader Löner per månad mnkr jan 131,6 131,3 137,5 141,2 3,7 feb 130,2 129,9 135,9 141,0 5,1 mars 128,6 129,9 125,0 137,3 12,3 april 139,1 137,6 133,8 147,4 13,6 maj 129,4 134,8 135,1 143,0 7,9 juni 120,9 122,8 140,5 153,0 12,5 juli 84,9 82,7 144,1 151,9 7,8 aug 132,6 124,1 146,2 sep 123,7 137,1 139,1 okt 131,0 133,8 133,8 nov 128,9 136,0 142,3 dec 141,6 132,4 125,8 Observera att det p g a ändrad redovisning av semesterintjäning inte ger en rättvis jämförelse av lönekostnaden mot föregående år. 9 (11)

10 10 (11)

11 Bilaga 6 Nettokostnader förvaltningar per månad Nettokostnader mnkr jan 134,9 139,6 146,8 142,4-4,4 feb 146,1 149,1 160,2 154,7-5,5 mars 145,1 150,0 140,1 136,4-3,7 april 155,0 153,0 154,8 143,2-11,6 maj 140,2 153,5 153,1 153,3 0,2 juni 139,1 140,6 163,8 170,9 7,1 juli 96,3 95,8 149,3 148,1-1,2 aug 132,2 141,3 144,9 sep 147,3 156,5 149,2 okt 154,2 147,6 152,1 nov 142,5 166,7 153,9 dec 156,7 148,1 138,6 Observera att det p g a ändrad redovisning av semesterintjäning inte ger en rättvis jämförelse av nettokostnaden mot föregående år. 11 (11)