Hästavel (Pizelius) i0, 12-15de, då äro wätskorna som tjenligaste altsom deras slag iir förr el[ler] sednare mogit. [9]

Transkript

1 81 Hästavel (Pizelius) Beskällare Hingst9l bör ha alla en hästs goda egenskaper. Fölet liknar Fadem mäst. Dess goda egenska[pe]r äro antingen inre eller yttre. De inre åro Temperamentet. 2. dygder hörsamhet, fromhet, 3. Hälsa, 4. Ålder 5. Ärftliga. 6. fri fran ärftliga fel, 7. Gestalt, 8. Födslodelar, 9. Har. 1o. En skön hingst föder af sig dåliga föl och twiirt om. Skulle et skönt föl falla efter en swag hingst med et godt stod iir det et undantag. En dåligt föl kan komma af bra föriildrar men af denna odugliga racen kommer dugtig afwel och twärt om. Naturen återstiiller den fullkomlighet, som warit hindrad och twärtom. Med tiden iindras fölet dock efter 6 weckor iir det wissare. 2do En hingst från Söder af het temperament paras med et k:lt Nordldnrlskt sto. 3o. Disposition til dygder arfwes; men at et föl skall blifwa af samma öfning god som en tilriden hingst och sto, ät fabler. 49. Fröet deltar uti alla wätskor, således fortplantas också på fölet sundhet. 5o. Inga böra släppas ihop fön iin de iiro full wuxna. Från 5te, 7 elfler] 8de året ti1 i0, 12-15de, då äro wätskorna som tjenligaste altsom deras slag iir förr el[ler] sednare mogit. [9] 6o. En hingst skall wara Fruchtsam. Ofruchtsamhet kommer anten af naturen el[1er] af skötsel eller af sjukdom. 7q. Fri fran iirfteliga fel. Tillfiilliga hindra ho[nom] ei. Ärfia flytande ögon. Benknölar i hasen el[ler] Qweckdrag. Rotsen. Flussiga ben. Galla erc. 8o Hingstar från söder med felfria sto lyckas bäst. Små arabiske elllerf Barbariske med wåra stom ston afla af sig stora föi. Men Hingstar i landet böra wara af samma storlek. 9q. Skapet bör hållas rent. En swart och stark lem iir bäst. 10a. Hästar kunna finnas goda af alla slags fårgor. Dock wäljer man häldst swarta eller bruna. )l I Prizelius (1777) IV. Capitel. Von den erforderlichen Eigenschafen eines Beschelerr, sid

2 82 Sto som til afwel är tjenlig skal wara92 dels inre sådanne, som ti1 en hingst fordras, e11er yttre 1o dess kropps stiilining, [2o] lemmar,3. lår,4. jufwer. Man wäljer et sto af kalt Temperam.enl, som äter, dricker och wä1 föder fölet' En het duger ei. Kitsliga, odygdiga böra ei nyttjas. Sinnets fel ärfwes af modern. Låter stoet ei hingsten för ktslighet i Ryggen eller delen stiga på, ei fölungen di, duger ei. Honan bör ock wara frisk, felfri från arffel ' Stoet är et år före hingsten fiirdig och blir et ar förr för gammal til bestigning. Ej a1la ta föl fast de bestigas. Af 30 äro ofta ei mer än 10. Somliga råda at öpna åaern i :4.1s och 9de månan. Af flere ordsaker kan stoet kasta, af fölets fel, af fel i Direten, Rädsla, Scorbu.tisk, pu.rgerarule, hosta e/c' Inga arffel bör det ha, t.e. månadsblindhet. Yttre egenskaper äro förut nämda och isynnerhet fordras iong hals och longt lif' Födslodelarne skola wara nog stora, jufret isynnerhet. [10] Betäcka Ston93 stoen belåckas häldst 11å de lämnas i sin frihet. De som betiickas för hand, misslyckas. 3 slags frihet gifwes: 1e. I enrum med hingsten. 2. På betet ihop i hage med flere hingstar och flere Stoen. 3. J utmarken. J enrum lämnas de häldst, dock så at man ei är longt ifrån om något widrigt händer. Stoets skor borttages zrc. At släppa flere hingstar med flere Stoen i en hage har sina olägenheter. l{ingsten far då ei sit wanliga foder, äter ei gräs, far ei tid, arbetar ut sig. De slåss sins emellan och med ston, som äfwen förderfwas. De som på öpna betet bespringas, wet man ei af hwem, af en gammal elller] för ung, hwarai en usel afwel kommer. Til at förekornma desse olägenheter belåckes för hand, hwaraf aflen är usel. 3 Personer äro dertil nödiga. En holler Stoet, den andre drar stoets swans til sidan den 3!jg förer lemmen in. När hingsten rörer up och ned på 92 prizelin (1771) V, Cupitet. Von den erforderlichen EigenschaJien einer zur Zucht bestimmten Stute' sid I Prizelius (17'17lt vl. Capirel. Von Beschelez, sid '

3 83 rumptången så går fröet, ei då den röres på sidan. Kapson lägges på Hingsten. Röres ei swansen up och ned och knappen är swullen lik en tallrik, sä är acten förgäfwes. Hingsten bör ei dragas från Stoet, utan han lämnas efter behag. En ung paras första gången med en äldre. Den lägre sälles högre. At efter Sinds sätt inneslånga rummet duger ei, är farligt. Då stoet betiickes för hand, äro flera närwarande som wäcka fruchtan hos de parade. Då Stoet har lust märkes en gulaktig materia rinna kallad Hippomanes. Födslodelarne swälla upp. Söker och stallar, stutsen mot andra hästar, gnäggar. Man försöker med proberhingstar, som man låter bestiga ibland de sämre ston, at han ei får krärnpor. Bestigningen bör skje afton och morgon under kylan, och 9 dar derefter itereras. At rida stoen strax i traf i watn, el[ler] slå watn på dem är skadeligt dag warar stoets lust. För somliga längre eller kortare, ja då de äro drägtige. [11] At reta Stoet med läkemedel är skadeligt och förgäfwes. Bäst Zt at sälla Henne i stallet med Hingsten, som bäst kan reta henne. Då Stoet är halfgånget kan dess Fruchtsamhet bäst märkas. Förut wisas en tröghet emot wanligheten, samt är bättre til hull. När det är l/zgänget, rides hon i traf dock ei til swet och derpå låter det dricka 2 kelkar[?]ea kalt watn då röres fölet, som käns om flata hand lägges under buken wid nafwelen, då fötterna spjerna. Flanksidorna blifwa holiga, buken sänkes och Ryggen blir swankig under gödande. 2 månar före födslen bli[r] jufret hårdt och mjölkådrorna swälla. Slåss kallt watn i örat och det skakar hufwut är hon ei drägtig. J början af Mars begynna desse djur at känna sig hugade til at paras. Ston kunna redan i Janu.ari wisa sin lust men denna otidiga låter man gå förbi; Äfwen som göres med dem, som om hösten yppa sin lust. 3 månaders tid är deras rätta tid. Efter en lindrig winter, och då Stoen wäl fodras och solen baddar, kommer deras lust tidigare i Mars. Den 9de dagen sedan det fölat, har det lust åter at nalkas. En Hingst är nog för 20 a 24 Stoen. En Spansk 6 a 7. En Turkisk 10 a 12. Dock iir bäst at spara hingsten det mästa man kan. Bamn Sinds methode är onaturlig och ei antagelig. Han låter hingsten beläcka morgon och afton t hwar gång 2 dar å rad och den 3!jg rastas, och således äro 20 pä 15 dar expedicrade, hwllka i samma ordning åter i 3 omlopp el[1e]r 4. Han utwäljer April och Ma.i allenasl. Men ei alla ston bli då låtna. J Landstuterien belåcker hingsten 40 st. Ty om en måttelig dyr och framfödd arbelar ut sig på få år, iir skadan drägel[ig]. [12] 94 1 Prizelius (l'1'1'1) star:... ihr einen Eymer voll kaltes Wawer vor, wovon sie jetloch nur ein Peqr Ziige than darf... Avses möjligen käll-kar?

4 B4 Det angelägnaste ^t obseryera 2ir, 1o Hårens Färg.2. Delarnas goda proportion.3. Stoet och Hingsten fran olika climat. 1. Aldrig paras 2ne från samma Stuteri. Åsneflock med herdar. U Florinus (1722). Mulåsneproduktion Mulåsner komma mäst och häldst af åsnehingst med Sto eller twältom som är såmre. Ana Ziheons son fant dem i öke[n], då har vaktade sin Faders äsnor. Araberna antog detta bruk vid 1 ifos: bok Sedan äro de utspridda i Asien, Africa och Södra Europa, i Auver-qne, i tyskl[and]. ltalienske åsne H[ingstar] med stora ston ge dem. De löpa snält, draga tunga börder men ära mindre läraktiga. De afla ei af sig om icke i de warmaste orter. Hingstarne åro bångstyriga, kåta utan wärkan ' De lefwa 30 år och fullwuxna i 4de. De äro föga kranka. 95 I pn års bibelitve.sättning (rckså i Melinr ) heter det i 1Mos : Zibeons söner voro : Aja och Ana. Detite iir den Ana" som fatn de varma killor i öknen, då han v%ld.ade sin fader Zibeons åsnor. Hos Prizeliu:; (1?7?) heter den senate meningen: Dces ist tler Ata, der in der Wiisten Maulpferde crfnnd, da er "-eines Vlters Zillcott Esel hiitete.

5 85 Andra korsningar Åsnesto nred dur fallen, ko med åsne hingst ger jumor som har koswans och häste kropp, oxe hufwud utan horn. At få hannarne härtil moste man först reta dem med sina jämlikar, sedan binda om ögonen på honan och föra dem i rrörkt rum. En Jumart drar lispund. Mulåsnan har starkare rygg än hästen, går säkrare, fortare och födas lättare, Vårbruk. Ur Rozier (ed) Tome 3 (1783).