Planerings- förutsättningar Strategiskt program för boendeplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planerings- förutsättningar Strategiskt program för boendeplanering"

Transkript

1 Planerings- förutsättningar Strategiskt program för boendeplanering Remissversion

2 Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

3 Innehåll Inledning 2 Syfte med planeringsförutsättningarna 3 Metod och material 3 Avgränsningar 3 Lagstiftning som styr bostadsförsörjningen 3 Bostadsförsörjningslagen 4 Nytt förslag till bostadsförsörjningslag 4 Nationellt mål för bostadspolitiken 5 Dokument 5 Översiktsplan 5 Regional utvecklingsplan 7 Stråkstudie Finspång- Norrköping 8 Begrepp och definitioner 9 Trygghetsboende 9 Skillnader mellan trygghetsboende och äldreboende 9 Skillnader mellan trygghetsboende och seniorboende 9 Särskilt boende 10 Seniorboende 10 Serviceboende (andra namn förekommer också) 10 Studentboende/ Ungdomsbostad 10 Ungdomsboende 11 Flyktingboende 11 Bostadsbrist 11 Kvarboendeprincipen 12 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjning 12 Det kommunala planmonopolet 12 Markpolitik 13 Villkor för allmännyttan 13 Styra via ägardirektiv och bolagsordning 15 Ekonomiska förutsättningar för bostäder och byggande 16 Kommunikationer 17 Omvärldsanalys 17 Läget på bostadsmarknaden. Nationellt: Ekonomiska förutsättningar: 18 Läget på bostadsmarknaden Nationellt: Befolkningsutveckling 19 Läget på bostadsmarknaden Nationellt: Bostäder 19 Läget på bostadsmarknaden: Östergötland 21 Bostäder för särskilda grupper 21 Läget på bostadsmarknaden: Stockholm 23 Läget på bostadsmarknaden: Norrköping 24 Vad är ett attraktivt boende 25 Nationell bostadspolitik 26 Olika åldrar- olika tankar- olika förutsättningar 27 Äldre 28 Unga 30 Bostäder för olika grupper 31 Planeringsförutsättningar: Finspång 32 Kortfakta om Finspång. 32 Befolkning 32 In och utflyttningar 34 Läget på bostadsmarknaden: Finspång 34 Vad tycker Finspångsborna om sin kommun 37 Bilaga 1 41 Bilaga 2 42 I

4 Inledning Bostaden är en av livets mest centrala delar. Vi vill alla bo i bra bostäder till rimliga kostnader på orter där vi trivs. Var vi väljer att slå ner våra bopålar har många olika orsaker. Idag är läget på bostadsmarkanden på många orter ansträngt. Bostadsbristen är stor och priserna höga. På andra orter minskar befolkningen och kommunerna jobbar hårt för att locka människor till orten. Finspång har idag ett gynnsamt läge. Befolkningen ökar och vår närhet till Norrköping skapar möjligheter att bo i Finspång mitt i en större arbetsmarknadsregion. Vi har en stor arbetsgivare i Siemens som anställer människor från hela regionen. Men läget är inget värt om vi inte genom planering och beslut använder oss vårt goda utgångsläge. Kommunen har enligt lag ansvar för bostadsförsörjningen men många andra faktorer, utanför kommunpolitikens kontroll, spelar in om det överhuvudtaget ska byggas några bostäder. I detta dokument ges en överblick över några av alla de aspekter som påverkar byggandet Alla kommuner ska enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) anta mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Beslut om reviderade riktlinjer ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Det gäller alla kommuner oavsett hur läget på den lokala bostadsmarkanden ser ut. Ett bostadsförsörjningsprogram ska beskriva behovet av olika bostäder för olika grupper. Det senaste bostadsförsörjningsprogrammet för Finspångs kommun är från Kommunstyrelsen har slagit fast att ett nytt bostadsförsörjningsprogram ska tas fram. Ansvariga för framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet är Miljö- och samhällsbyggnadsberedningen. Beslut om programmet i sin helhet, både bakgrundsmaterial samt mål och riktlinjer, antas av kommunfullmäktige. Politiker i en kommun påverkar bara till viss del byggandet i kommunen. Andra aspekter såsom ekonomiskt läge, läget på arbetsmarkanden, trender, människors förväntningar, samt nationella beslut och lagstiftning påverkar också. Till syende och sist är det marknaden som till största delen styr byggandet av bostäder dvs kommer någon att vilja bo på orten och i de bostäder som byggs. För att utarbeta mål för bostadsbyggande krävs ett visst utredningsunderlag. Detta underlag kan t.ex. vara statistik över befolkningsutvecklingen, demografisk utveckling, en behovs- och marknadsanalys av efterfrågan på bostäder, bedömning av bostadsmarknadens långsiktiga behov, en analys av bostadsbehovet för särskilda grupper, marknadsförutsättningar etc. Kommunen kan även föra en dialog med byggherrar för att få en tydlig bild av vad det finns för önskemål. Detta dokument är en del av ett sådant underlag.

5 Syfte med planeringsförutsättningarna Syftet är att ge en bred kunskapsbas kring olika aspekter som påverkar byggande och planeringen av bostäder och bostadsområden till de politiker som ska ta beslut om mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Finspångs kommun. Dokumentet ska ge en bred bild av alla de faktorer som påverkar om det över huvudtaget kommer att byggas några bostäder samt vilka möjligheter kommunen har att påverka byggandet Metod och material Inför framtagandet av planeringsförutsättningarna valdes ett antal aspekter som kan påverka planerandet och byggandet av bostäder ut. Under processens gång har kunskapsmaterial kring dessa aspekter hämtats in. Planeringsförutsättningarna är baserade på statistik, rapporter och dokument, lagstiftning, pågående utredningar, enkäter, kommunens egna prognoser, samtal med medborgare, företag och föreningar, omvärldsanalys och trendspaningar. Avgränsningar Denna utredning fokuserar på bostäder för permanentboende. I uppdraget, vars syfte var att titta på behovet av bostäder, har inte ingått att titta på lokaler eller fritidshus. Viktigt att notera är också att det självklart finns andra aspekter än de som tas upp i denna utredning som påverkar byggandet av bostäder. Inom flera områden skulle djupare analyser behöva göras för att få en mer tillförlitlig bild. Det gäller exempelvis hur olika grupper i befolkningen resonerar kring sitt boende. De två grupper jag valt att titta lite närmare på i denna utredning är unga och äldre då deras behov av bostäder ofta är aktuella i debatten. Det betyder inte att andra gruppers behov är oviktiga. I en av rekommendationerna längst bak i dokument föreslås att vi tittar vidare på fler gruppers behov på bostadsmarknaden. Lagstiftning som styr bostadsförsörjningen Flera olika lagar och bestämmelser reglerar en kommuns ansvar för bostadsförsörjningen. Framförallt är det lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar men även förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar, socialtjänstlagen (2001:453), lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) samt plan- och bygglagen (2010:900, PBL) har betydelse. Enligt PBL har kommunen ansvar för den planläggning samt andra åtgärder som krävs för att det ska kunna byggas bostäder EU-rättsliga förutsättningar för kommunal bostadspolitik. sid 3 3

6 Bostadsförsörjningslagen Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar reglerar kommunens ansvar för planeringen av bostäder. Bostadsförsörjning handlar i grunden om att anpassa beståndet till ändrade förutsättningar. Kommunen ska enligt lagen fastställa mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. I riktlinjerna ska det tydligt framgå hur kommunen avser att gå till väga för att nå uppsatta mål. Enligt Boverket kan riktlinjerna dessutom innehålla planerade insatser så som metoder, medel, strategier eller specifika åtgärder för att nå uppsatta mål. Arbetet med bostadsförsörjningen blir särskilt angeläget vid stora befolkningsförändringar t.ex. i tillväxtregioner med stor inflyttning men arbetet är lika viktigt för kommuner med vikande befolkningsunderlag eller med andra relevanta förändringar i befolkningsstrukturen. Punkterna i bostadsförsörjningslagen är följande (Bostadsförsörjningslagen i sin helhet med kommentarer finns som bilaga 2.) Varje kommun ska planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder (1 ). Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige (1 ) Om det behövs ska kommunen samråda med andra kommuner som berörs av planeringen (1 ) Kommunen ska anordna bostadsförmedling om detta behövs för att främja bostadsförsörjningen (3 ). Kommunen ska lämna uppgifter om bostadsförsörjningsplaneringen, om regeringen begär det. (5 ). Nytt förslag till bostadsförsörjningslag Boverket har under en tid utrett frågan om en ny bostadsförsörjningslag. Den 26 juni lämnade regeringen en proposition om ny bostadsförsörjningslag till riksdagen. Bestämmelserna i den nya lagen väntas införas 1 januari I vårt arbete med Bostadsförsörjningsprogram för Finspång har hänsyn tagits till de nya aspekter som kan komma att införas. Om arbetet med bostadsförsörjningsprogram inletts men inte beslutats före den 1/ om fattas inte arbetet av den nya lagstiftningen. Kopplingen mellan tillväxtarbetet och bostadsförsörjningen stärks enligt det nya förslaget. Obligatoriska moment gällande processen för antagande av riktlinjer införs och föreslås minst innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt planerade insatser för att nå målen. Förslagen i nya lagen syftar i första hand till att precisera vilket innehåll som ska ingå i riktlinjer för bostadsförsörjning samt att ge bl.a. länsstyrelsen 4

7 och andra regionala aktörer insyn i bostadsförsörjningen på lokal nivå. På så sätt vill regeringen öka trycket på kommunerna att ta fram riktlinjer som ger förutsättningar att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet även ur ett regionalt perspektiv. 2 Uppgifterna i programmet ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. 3 Om riktlinjerna inte innehåller det som lagen anger kan regeringen enligt förslaget förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. 4 Nationellt mål för bostadspolitiken Regeringen har satt upp ett nationellt mål för bostadspolitiken det lyder: Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Dokument Det är inte enbart i ett bostadsförsörjningsprogram som planer kring bostadsbyggande tas upp. Också i andra, kommunala och regionala, dokument berörs bostäder och förutsättningar för byggande och boende. Nedan redogörs kort för två dokument som har bäring på bostadsförsörjningen i Finspångs kommun Översiktsplan En Översiktsplan beskriver kommunens viljeinriktning för mark- och vattenanvändningen i kommunen. Den svara på frågan var vi ska bygga. Ett bostadsförsörjningsprogram svara på frågan vad vi ska bygga. Finspångs översiktsplan antogs 2011 och tar sikte mot utvecklingen till Planen beskriver befolkningsutvecklingen, vilka orter i kommunen som växer och vilka som minskar befolkningsmässigt. Översiktsplanen ger förslag på var kommunen behöver satsa och på vad. Den tar ett brett grepp kring frågor som attraktivitet, näringsliv, bostäder, utvecklingsmöjligheter samt Finspångs förhållande till omvärlden. För att åstadkomma en hållbar stadsutveckling måste stadsplanering utgå från en helhetssynoch på att bygga täta, funktionsblandade och gröna tätorter. I första hand ska tidigare exploaterade områden nyttjas och befintliga områden förtätas. Genom att skapa ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur uppnås en struktur som ger förutsättningar för 2 Regeringens proposition 2012/13:178 sid 27 3 Ibid sid 14 4 Regeringens proposition 2012/13:178 sid 13 5

8 miljöanpassade transporter och en minskad bilanvändning, och samtidigt bidra till en god livsmiljö. 5 I Översiktsplanen har kommunfullmäktige slagit fast ett antal punkter som har bäring på behov och önskemål kring olika bostäder och bostadsförhållanden. Vara invånare i kommunen år 2019 Attrahera nya invånare i främst åldern år som är den mest flyttningsbenägna åldersgruppen. Fokus på Finspångs tätort och stråken mot Norrköping och Linköping som har störst potential att locka nya invånare Planberedskap för att erbjuda ett varierat bostadsutbud Utveckla boende och service för olika skeden och behov för äldre. Utveckla attraktiva möjligheter till boende på landsbygd. Kommunen ska ha en god planberedskap och tillgänglig mark i tillräcklig omfattning för ett tillgodose företags behov för etablering och expansion. Regional samverkan för att framtidssäkra tillgången till bredband med hög kvalitet och prestanda där attraktiva tjänster erbjuds för såväl stora som små företag Ny bebyggelse på landsbygden prioriteras i kollektivtrafikstråk för att minska klimatpåverkan från transporter. Knyta samman kommundelar i en helhet för boende, arbete, utbildning, kultur, service och fritid Planera för fler attraktiva småhustomter Skapa attraktiva boendemiljöer både i nya och befintliga bostadsområden Behovet av bostäder med varierande lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer ska tillgodoses över hela kommunen Se över det befintliga bostadsbeståndet och anpassa lägenheterna efter dagens behov för att möta efterfrågan 5 Översiktsplan för Finspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige

9 Tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet ska öka för att möjliggöra kvarboende Behovet av särskilt boende för funktionsnedsatta ska tillgodoses Underlätta för enskilda och företag att bygga i Finspångs kommun Utöka antalet tomter för villa och radhusbebyggelse Skapa förutsättningar som gör det möjligt, för de som vill, att lämna boende i villor och radhus till förmån för hyres- och bostadsrätter Omvandla det äldre beståndet av hyresrätter så att det överensstämmer bättre med invånarnas behov Göra en översyn av befintligt boende inom kommunens verksamheter för äldre och funktionsnedsatta så att de stämmer överens med verksamhetens behov och är fullvärdiga bostäder enligt gängse normer Göra en översyn för att se över de mer långsiktiga behoven av bostäder för äldre och funktionsnedsatta Tillskapa nya tomter i samarbete med lokala grupper. Hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer I det fortsatta arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet måste dessa redan tagna beslut vägas in och prioriteras. Regional utvecklingsplan Den regionala utvecklingsplanen, också kallad RUP, har i samverkan med olika aktörer, tagits fram av Regionförbundet Östsam och är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. RUP sträcker sig till 2030 och ska vara vägledande för kommuner, landstinget, statliga myndigheter, näringsliv och det civila samhället. I RUP slås fast att boendet är en central del i människors liv. Östergötland kan erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Förbättrade boendemöjligheter för unga och äldre anses strategiskt viktigt. Syftet med RUP är att ge en samlad strategi för regionens utveckling utifrån de förutsättningar som råder i Östergötland. I den regionala utvecklingsplanen ges ett antal rekommendationer. Tanken är att kommuner, landsting, själva eller tillsammans med andra, ska jobba med rekommendationerna. Utveckla de storregionala sambanden. Regional och mellankommunal översiktlig planering 7

10 Regional strukturplan Samordnad kommunal översiktsplanering Begränsa exploateringen av jordbruksmark Prioritera utbyggnad av orter med goda förutsättningar Främja koncentrerad bebyggelse Planera för bilfria resor Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken Starka kollektivtrafikstråk Effektiva omstigningspunkter Utveckla möjligheten att kombinera cykel- och kollektivtrafikresor Samordna resor i glest befolkade områden Lokal service genom social ekonomi Syftet med rekommendationerna är att skapa en än mer attraktiv region som möjliggör för fler att bo och verka i olika delar av Östergötland. Östsam ser ett behov av att locka arbetskraft likväl som företag till regionen. Det ska vara möjligt att bo och arbeta i olika delar av länet samtidigt som nya idéer för att utveckla landsbygden måste hittas. Kommunerna uppmanas att hitta de funktionella samband som finns i regionen eftersom fysik planering inte kan stanna vid kommungränsen. Sammantaget kan sägas att rekommendationerna syftar till en ökad samordning i länet för att underlätta för människor i deras vardag. I RUP går att hitta många förslag, idéer och frågeställningar att använda i det fortsatta arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Stråkstudie Finspång- Norrköping Finspång genomförde 2009 en stråkstudie tillsammans med Norrköping. Studien mynnade ut i nio stycken åtaganden som antogs i båda kommunerna. Fyra av dessa åtaganden har koppling till boendeplanering. Kommunerna åtar sig att verka för blandade boendeformer i kommande detaljplaner. Kommunerna åtar sig att undersöka möjligheterna för kvarboende i området i livets olika skeden. Kommunerna åtar sig att se över möjligheten att utöka lovplikten i stråket. 8

11 Kommunerna åtar sig att gemensamt planera för att morgondagagens omsorgsbehov Gemensamt planera för att morgondagagens omsorgsbehov tillgodoser den demografiska utvecklingen i området. För att nå effekt i dessa frågor skulle Samverkan med Norrköping utifrån stråkstudiens åtaganden behöva utökas, både på tjänstmannanivå och på politisk nivå. Begrepp och definitioner I bostadsdebatten dyker förslag om att bygga olika typer av specialbostäder upp. Nedan görs ett försök att definieras några av de begrepp som förekommer i debatten. Trygghetsboende Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. 6 Trygghetsboende är ett boende för äldre personer som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Fler och fler servicehus omvandlas idag till trygghetsboende. Det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Du hyr eller köper din bostad på eget initiativ. 7 Skillnader mellan trygghetsboende och äldreboende Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård i ett trygghetsboende. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Skillnader mellan trygghetsboende och seniorboende Eftersom det finns seniorboenden, som i likhet med trygghetsboende, är funktionellt utformade och har gemenskapslokaler, bovärd och trygghetslarm är det i vissa fall liten eller ingen skillnad mellan ett seniorboende och

12 ett trygghetsboende. Åldersgränsen för att få flytta till ett trygghetsboende är att minst en av de som ska flytta in är minst 70 år. 8 Särskilt boende Särskilt boende är en bostad med service och omvårdnad dygnet runt. I boendet ges alla hjälpinsatser som den enskilde behöver i det dagliga livet. Personer som har ett omfattande och varaktigt behov av hjälp, som inte kan tillgodoses av hemtjänst, kan få bo i särskilt boende. Behoven kan vara av både fysisk och psykisk art. Det är det enskilda behovet som styr, inte diagnos eller behovens orsak. Den enskilde ska kunna bo kvar livet ut.9 Särskilt boende är ett biståndsbedömt boende. Seniorboende Seniorboende är en boendeform för personer som är eller kommer att bli pensionärer inom en snar framtid. Ibland kallas dess boenden för 55+ boenden. På ett seniorboende ordnas ofta gemensamma aktiviteter såsom exempelvis bridgekvällar, snickarkurser, studiecirklar eller bara gemensamt fika. Det är ofta bostadsrättsföreningar som bildar seniorboende. Kommunen erbjuder ingen omsorg kopplat till ett seniorboende. 10 Serviceboende (andra namn förekommer också) Den här typen av bostäder består av ett antal lägenheter med tillgång till gemensam service dygnet runt genom en fast personalgrupp. Lägenheterna ligger ofta samlade i samma eller kringliggande hus. Syftet är att personer med funktionsnedsättningar skall ha möjlighet att bo självständigt och samtidigt ha tillgång till stöd, service och omvårdnad. Som boende har man tillgång till utrymmen för gemenskap och service.11 Studentboende/ Ungdomsbostad Det finns idag ingen definition enligt lag på vad ett studentboende är. Däremot nämns studentbostäder i olika regler och förordningar. I förordningen 2003:506 om investeringsstimulans till byggande av mindre hyresbostäder och studentlägenheter definieras studentbostäder som bostadslägenheter för studenter vid universitet och högskola, om bostäderna uteslutande upplåts med hyresrätt. 12 Det är vanligt att besittningsskyddet är begränsat på så sätt att det villkoras med att den boende bedriver studier i viss utsträckning. Enligt Boverkets Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter- Boverket. sid 31 10

13 FÖR U T S Ä T T N I N G A R byggregler behöver man inte i enskilda bostadslägenheter för studerande och ungdomar med en bostadsarea på max 35 kvadratmeter följa annars gällande regler kring åtskilda rum för matlagning, vila, daglig samvaro. Dessa kan sammanföras i gemensamma utrymmen. 13 Boverket har på regeringens uppdrag utrett hur det kan byggas fler bostäder för studenter och ungdomar. Den 27 juni 2013 lade Boverket fram ett förslag som handlar om att minska kraven exempelvis vad gäller ytor och buller i lägenheter som ska byggas specifikt för studenter. Tanken är att byggkostnaden ska minska och att det därmed ska bli mer attraktivt att bygga. I förslaget vill Boverket att begreppen Studentbostad och ungdomsbostad definieras och läggs in i Plan och bygglagen 14 Ungdomsboende Med ungdomsboende menas oftast ett boende inom socialtjänstens hägn där ungdomar som av olika anledningar inte kan bo hemma eller i egen vanlig bostad kan bo. Till detta boende finns personal kopplad. Ibland menas också lägenheter som är lite billigare, som ungdomar förväntas ha råd med. Detta är ingen definierad boendeform utan en term som används i debatten för att beskriva små biliga lägenheter som främst ungdomar kan ha råd med. Flyktingboende Flyktingförläggning kallas en av Migrationsverket driven anläggning med bostäder och service för nya asylsökande. På boendet finns personal för att göra utredningar kring de boendes situation. Migrationsverket kallar boendeformen anläggningsboende (ABO), till skillnad mot eget boende (EBO), som den asylsökande själv ordnar. Anläggningsboende omfattar såväl Migrationsverkets egna anläggningar liksom lägenheter som verket kontrakterar i vanliga bostadsområden. I slutet av 2011 fanns cirka personer i anläggningsboende. 15 Det är migrationsverket som står på kontraktet. Bostadsbrist I den bostadspolitiska debatten pratas det ofta om bostadsbrist. Många kommuner nämner att de har bostadsbrist. Begreppet är mer komplext än att enbart betyda att det råder brist på bostäder då antalet lägenheter är färre än antalet som önskar en bostad. Bostadsbrist kan betyda olika saker i olika kommuner. Brist kan vara att det finns för få lägenheter i förhållande till behovet men kan också vara att det finns brist på en viss sorts lägenheter, att det finns tillräckligt många bostä- 13 Boverkets byggregler 3:211 och 3: Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter- Boverket. sid Migrationsverket: Boende och ekonomiskt stöd 11

14 der men av fel sort. Ett exempel är om antalet äldre ökar men lägenheter både i storlek och anpassade efter äldres behov saknas. Brist kan också definieras som att det totalt i hela kommunen finns en balans mellan utbud och efterfrågan men i vissa delar av kommunen finns det en brist. Det finns brist där människor vill bo och ett överskott på platser människor flyttar från. En brist behöver inte alltid innebära nyproduktion av bostäder utan kan också exempelvis handla om en plan för renovering. Kvarboendeprincipen Kvarboendeprincipen har varit en ledstjärna för äldreomsorgen under andra hälften av 1900-talet. Begreppet innebär generellt att den som har behov av vård och omsorgsinsatser inte skall behöva tvingas flytta till kommunens särskilda boende, utan att det för individen skall finnas alternativa lösningar som möjliggör kvarboende i den egna bostaden. Sett ur ett historiskt perspektiv har kvarboendeprincipen varit en röd tråd som har medfört flertalet samhälleliga reformer med mål att förbättra levnadsförhållandena för äldre i deras bostad.16 Med kvarboende menas i första hand att kunna bo kvar i sitt hem livet ut. I begreppet kvarboende kan också inkluderas att flytta till en annan, mer tillgänglig, bostad i det ordinära beståndet i samma bostadsområde. Det kan också avse att om man flyttat till särskilt boende så ska man inte behöva flytta en gång till om ens vårdbehov ökar.17 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjning I den bostadspolitiska debatten hörs ofta att kommunen måste bygga mer. Den kommunala organisationen bygger inga privatbostäder. Däremot har kommuner ett antal verktyg för att kunna påverka aktörer på marknaden att vilja vara intresserade av att bygga i kommunen. Nedan redogörs vilka möjligheter kommunerna har att påverka byggandet. Det kommunala planmonopolet Enligt 1 kap. 2 plan- och bygglagen är det kommunerna som har det avgörande inflytandet över användningen av mark och vatten vilket brukar beskrivas som att kommunerna har planmonopol. Regleringen av markens användning och av bebyggelse inom kommunen sker genom översiktsplan och detaljplaner Seniorboende en ny bostadsform för äldre En studie om uppkomsten av seniorboende och varför äldre väljer att bo i denna boendeform. Gabriella Harrison och Charlotte Elmér sid 8 17 Bo kvar hemma- möjlighet eller tvång. tidskriften äldre i centrum nr kap. 3 andra stycket PBL. 12

15 Vilka befogenheter en kommun har att styra via översiktsplan och detaljplaner regleras i plan och bygglagen. Markpolitik Att äga mark är ett betydelsefullt verktyg för att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik. Kommunerna kan genom eget markinnehav påverka vad som byggs, var det byggs och när det byggs. Med stöd av planmonopol, ett strategiskt markinnehav och en tydlig prispolitik vid avyttring av mark, kan kommunerna utveckla såväl näringslivet och infrastrukturbyggandet som bostadsbyggandet i den riktning som lagts fast i den övergripande planeringen19. Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseform eller storlek på bostäder. Kommunen kan också anta policys för prissättning samt för fördelning av mark. Kommunallagens likställighetsprincip anger gränserna för kommunernas handlingsutrymme vid försäljning av mark. Mark som säljs av kommuner för bostadsändamål skall säljas till marknadspris. Undantag medges för interntransaktioner, där kommuner ges möjlighet att t.ex. överlåta mark till ett lägre pris till ett bolag som är helägt av kommunen. En del kommuner säljer mark som ska upplåtas för hyresrätt till ett lägre pris än om marken skulle upplåtas för bostadsrätt. Argumentet som används är att betalningsviljan, det vill säga marknadspriset skiljer sig åt. Kommuner kan också för att sälja mark till ett lägre pris ställa motkrav. Ett sådant motkrav är att lägenheter på den anvisade marken byggs med hyresrätt. Andra kommunala motkrav kan vara tid för färdigställande, byggande av lekplatser, parkeringar, belysning och gångvägar. 20 Många kommuner har antagit policys och riktlinjer för vad som ska gälla vid marktilldelning. Någon sådan policy finns inte i Finspång. Det är viktigt att komma ihåg att ovanstående möjligheter, att välja vem som ska bygga och vad som ska byggas och att ställa krav, enbart finns för de kommuner där det finns intressenter som vill bygga. I många kommuner byggs det inte alls. Där ligger utmaningen istället i att hitta sätt att locka människor till sig och få igång byggandet. Villkor för allmännyttan I många kommuner finns ett allmännyttigt, alltså ett kommunalt, bostadsbolag. Möjligheten för kommunpolitiker att styra det allmännyttiga bostadsbolagets byggande har minskat de senaste åren. Idag verkar allmännyttan i mångt och mycket på samma marknad och med samma villkor som privata hyresbostadsbolag. 19 Markpolitik och kommunala markpriser. Boverket juni Markpolitik och kommunala markpriser. Boverket juni sid 11 13

16 Det övergripande syftet för ett kommunalt bostadsföretag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunfullmäktige kan via sitt ägardirektiv styra allmännyttan så att målen och riktlinjerna i bostadsförsörjningsprogrammet helt eller delvis uppnås. Allmännyttan ska tillgodose olika bostadsbehov, inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden, utan även tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster. Det allmännyttiga bostadsbolaget ska drivas i allmännyttigt syfte och efter affärsmässiga principer. Enligt SABO innebär det: Affärsmässighet handlar framför allt om ett förhållningssätt. Bolaget ska alltid utgå från vad som är bäst för bolaget och endast vidta åtgärder och göra investeringar som bedöms bli lönsamma. Det handlar då om lönsamhet på lång sikt, inga krav finns på kortsiktig lönsamhet. Kravet på att tilllämpa affärsmässiga principer innebär inte att bolagen måste agera precis som privata hyresvärdar. Det viktiga är att det inte sker några större avvikelser vad gäller hyrorna i form av underprissättning. 21 Affärsmässiga principer innebär vidare att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter. Relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässig och ekonomierna åtskilda. Kommunen ska ställa motsvarande marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsföretag som likartade aktörer, det vill säga aktörer som har ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande gör. Ett marknadsmässigt avkastningskrav utgår alltid från den lokala marknadssituationen och varje företags egna förutsättningar. För aktörer med ett långsiktigt perspektiv är det också det långsiktiga resultatet och inte den kortsiktiga lönsamheten som står i fokus 22. Kommunen får normalt inte skjuta till medel för att täcka underskott i det allmännyttiga bostadsföretaget och kommunen kan inte kräva att bostadsbolaget vidtar åtgärder som inte är lönsamma för bolaget. Ansvaret för bostadsförsörjningen kan aldrig övergå från kommunen till det allmännyttiga bostadsbolaget. Om kommunen önskar få en bostadsförsörjningsåtgärd utförd kan kommunen välja att utföra åtgärden i egen regi eller upphandla den enligt reglerna om offentlig upphandling. Det egna bolaget 21 Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar- En kommentar från SABO. sid 9 22 Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar- En kommentar från SABO. sid 14 14

17 kan då lägga ett anbud, men får inte särbehandlas och ersättning för uppdraget ska lämnas på samma sätt oavsett vilket företag som utför det. 23 När Vallonbygden ska bygga nya hus agerar de på samma sätt som privata aktörer på samma bostadsmarknad. Vallonbygden kan inte sätta lägre hyror än andra aktörer och de måste likt privata aktörer på samma marknad bedöma projektet utifrån dess lönsamhet. Syftet med dessa regler för allmännyttan som infördes 2009 är att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag men att det måste ske i sådana former att konkurrensen inte snedvrids. Lagen har utformats så att det svenska regelverket inte strider mot EU:s konkurrensoch statsstödsregler. Det avkastningskrav som kommunerna ställer på det allmännyttiga bostadsbolaget måste ta hänsyn till marknadssituationen, beståndets belägenhet, ålder och underhållsstatus liksom den risk man är beredd att ta. 24 Ett allmännyttigt bostadsbolag har rätt att ta samhällsansvar men det får inte snedvrida konkurrensen. 25 Styra via ägardirektiv och bolagsordning Kommunfullmäktige styr allmännyttan via framförallt ägardirektiv och bolagsordning. I ägardirektiv och bolagsordning fastställer ägaren ( kommunen eller helägt kommunalt moderbolag) syftet med bolaget och dess verksamhet. Ägaren ska ge sina motiv för att äga bolaget och vilken kommunnytta det väntas ge. I ägardirektivet kan ägaren ge en fördjupad bild av idén med sitt ägande. Ägardirektiv är ett dokument i första hand riktat till styrelse och verkställande ledning. Ägardirektivet är en bas för affärsplanearbetet och strategiarbetet. 26 I bolagsordningen för Vallonbygden står att bolaget enligt sin bolagsordning har till föremål för sin verksamhet att inom Finspångs kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter för bostadsändamål och bygga bostäder, affärslägenheter, lokaler och därtill hörande kollektiva anordningar. Bolaget har till ändamål att med iakttagande av likställighets- och 23 Ibid. sid 9 24 Hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar- En kommentar från SABO. sid Prop. 2009/10:185. Sid Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag- en handledning. SABO och SKL 15

18 självkostnadsprinciper främja bostadsförsörjningen inom Finspångs kommun och svara för förvaltningen av fastigheter med lokaler och bostäder för kommunens verksamhet. 27 Ekonomiska förutsättningar för bostäder och byggande Det är marknaden det vill säga betalningsviljan som styr nyproduktionen av bostäder. Den som bygger bostäder vill se en lönsamhet i sina projekt d.v.s. få objekten uthyrda eller sålda till ett pris som gör att projektet blir lönsamt. Idag ges i stort sett inget statligt stöd för byggande bostäder. För den som bygger vissa bostäder för äldre( för exakta former se boverket.se) finns visst investeringsstöd att tillgå. Dessutom ges visst stöd för att exempelvis installera solenergi. Man kan också söka stöd för innovativt byggande av studentbostäder samt för att inventera mark för studentbostäder. 28 Mer om dessa stöd finns att läsa på Boverkets hemsida. Bostadsrätter och villor kan renoveras eller byggas om med hjälp av ROTavdrag. ROT-avdraget gäller inte hyresrätt. Den som har lån på sin bostad kan göra ränteavdrag i sin deklaration. Faktorer som påverkar priset på bostaden är bland annat markpriset, material, löner, kommunens taxor och avgifter, kostnader för krav som kommunen ställer för att den som bygger får tillgång till marken exempelvis gång- och cykelvägar, belysning och parkeringsplatser, kostnader för arkeologiska utgrävningar, kostnader för miljösanering, detaljplan och bygglov. Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades Den ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter och begränsas i båda fallen uppåt. Privatpersoner som ska låna till en bostad kan idag ta lån upp till 85 procent av bostadens marknadsvärde. En del banker ställer också krav på amorteringstakt. Swedbank exempelvis vill att alla lån över 75 procent av marknadsvärdet ska amorteras på minst 15 år. Den som vill bygga på en så kallad svag bostadsmarknad, en bostadsmarknad som kännetecknas av en långsiktig och varaktig negativ befolkningsutveckling, kan få svårt att låna till nybygge eller renovering eftersom produktionskostnaderna ofta överstiger marknadsvärdet. Regeringen tillsatte den 14 juni en utredning för att se över hur kommunala bostadsbolag i kommuner med stor utflyttning ska kunna verka framöver. 27 Bolagsordning för Vallonbygden AB Antagen av bolagsstämman

19 Kommunikationer Människor har i alla tider bosatt sig nära kommunikationsstråk. Där järnvägen drogs bosatte sig människor och byar och städer växte fram. Även idag är kommunikationer viktiga. Närheten i mil är inte alltid det som avgör människors resväg utan kvalitén på vägen och tiden det tar att förflytta sig har ofta större betydelse. Snabba kommunikationer mellan Finspång och omvärlden, både för företag och privatpersoner, påverkar om Finspång kommer ses som en attraktiv ort. Sedan Riksväg 51 förbi Svärtinge byggdes har restiden mellan Finspång och Norrköping minskat. Bra vägar och en utbyggd kollektivtrafik spelar stor roll för om människor ska välja att bosätta sig på en ort. Snabba kommunikationer till Norrköping och sedan vidare i Sverige eller omvärlden är viktiga för företag och boende i Finspång. Byggandet av snabbjärnvägen Ostlänken, som kommer att ha stopp i Norrköping och Linköping, kommer att påverka Finspång. Enligt en studie från högskolan i Jönköping är Finspång en av de orter som påverkas positivt av att Ostlänken byggs. Enligt deras teoretiska modell kommer Finspång att öka med 33 invånare enbart genom bygget 29. En viktig förutsättning för boende på landsbygden är IT-kommunikation. Ska företag och människor kunna verka på andra orter än centralorten är utbyggnaden av bredband en viktig överlevnadsfaktor. Omvärldsanalys Beslut och trender i omvärlden påverkar boende och boendeplanering i Finspång. Hur vill människor bo, vad är viktig när bostaden och bostadsorten väljs, hur ser arbetsmarknaden i kommunen och länet ut, hur väl fungerar kollektivtrafiken, hur attraktivt upplevs Finspång, är alla frågor som påverkar boendet och bostadsförsörjningen i Finspångs kommun. I följande kapitel ges några exempel på några nationella trender vad gäller bostaden och boendemiljön och som kan påverka bostadsförsörjningen i Finspång. Dock ska man vara medveten om att nationella trender, speciellt de som sker i städer inte nödvändigtvis behöver stämma för mindre kommuner som Finspång eller att trenden kan komma senare och då se annorlunda ut. För att förutsättningarna för byggande och planering ska vara så goda som möjligt är det viktigt att fundera över hur utvecklingen på andra ställen påverkar Finspång. Vilka fördelar och nackdelar innebär en viss utveckling för oss? Vilka utmaningar står Finspång inför om läget i andra kommuner ut- 29 Föreläsning på east Sweden 14 oktober

20 vecklas i en viss riktning? Hur påverkas Finspång av nationella, regionala och lokala beslut och förändringar? I detta kapitel har jag tittat närmare på en del av omvärlden, väl medveten om att andra aspekter och händelser självklart också kan påverka och ha betydelse för utvecklingen i Finspång. Läget på bostadsmarknaden. Nationellt: Ekonomiska förutsättningar 30 : Utgiften för boendet är den enskilt största konsumtionsutgiften för svenska hushåll betalade boende i hyresrätt i genomsnitt knappt 29 procent av sin disponibla inkomst för boendet. Motsvarande siffror för bostadsrätt och egnahem är 21 respektive 17 procent. Högst ekonomisk standard efter att boendet är betalt hade samboende (under 65 år) utan barn, boende i egna hem eller bostadsrätt. Lägst ekonomisk standard hade ensamstående personer med barn boende i hyresrätt samt ensamboende pensionärer i hyresrätt. 31 Enligt konjunkturinstitutet andas både hushåll och företag en försiktig optimism gällande den ekonomiska utvecklingen i Sverige. (mars 2013). Konjunkturinstitutet spår att konjunkturen i Sverige tar fart andra halvåret Konsumtionen bedöms öka Arbetslösheten i riket förväntas ligga stabilt runt 8,2 procent under två år framåt. Mellan ökade hushållens disponibla inkomster med 2,4 procent vilket är mer än prisutvecklingen på bostäder. En anledning till detta är de skattesänkningar som skett sedan Räntorna tros vara fortsatt låga under 2013 men hushållen tror på sikt på högre räntor. Svenska folket har en hög skuldkvot (skulder i förhållande till disponibel inkomst) men den har stabiliserats vilket antas bero på bolånetaket Priserna på småhus och lägenheter stiger. Priset för en genomsnittsvilla ligger på 2,35 miljoner enligt mäklarstatistiks senaste rapport. Priset på en bostadsrätt är kr per kvadratmeter. I Stockholms innerstad är priset 62000kr per kvadratmeter. Priset på bostadsrätter har ökat mer än priset på småhus. 30 Boverkets indikatorer maj Hushållens boendeekonomi 2009 med prognos för

21 Läget på bostadsmarknaden Nationellt: Befolkningsutveckling 32 Befolkningen i Sverige ökar och bedömningen är att vi passerar 10 miljoner invånare Vi har en hög invandring, vilket ställer stora krav på vissa kommuner, men också ett högt födelsenetto i våra stortstadsregioner. Det är i storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) som den största befolkningsökningen, 76 procent sker. I 130 av landets 290 kommuner minskar befolkningen. Efter år 2013 förväntas ökningstakten i den del av befolkningen som är över 19 år att avta. Dock beräknas befolkningen över 19 år ändå att växa med i genomsnitt drygt per år den kommande femårsperioden. Om byggandet inte ökar betydligt från dagens nivåer så kommer situationen på bostadsmarknaden i många kommuner att försvåras ytterligare. Den så kallade ungdomspuckeln, det vill säga de stora barnkullar som föddes runt 1990, börjar nu komma ut i arbetslivet med nya behov och önskemål som följd. Enligt SCB når antalet unga i åldrarna år en topp 2013, då det beräknas finnas närmare unga kvinnor och män i dessa åldrar. Efter 2013 minskar åldersgruppen, för att nå en ny botten 2020 när åldersgruppen utgörs av de små kullar som är födda i slutet av 1990-talet. Därefter förväntas en stabil ökning av antalet unga igen. Andelen äldre i befolkningen har ökat de senaste åren och kommer även att öka stadigt framöver. Närmare en femtedel av Sveriges befolkning var 65 år eller äldre år De närmaste tio åren väntas personer över 65 att öka med närmare och i slutet av 2050-talet räknar SCB med att 25 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Ökningen förklaras av 1940-talets babyboom, men också av att vi lever allt längre. Medellivslängden ökade med över fyra år mellanåren 1990 och 2009 och antalet i befolkningen som är 100 år eller äldre ökade från 127 till personer mellan 1970 och Läget på bostadsmarknaden Nationellt: Bostäder 33 De mest aktuella bostadsrelaterade frågorna sammantaget för Sveriges kommuner just nu enligt 2013 år bostadsmarkandsenkät är att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen, bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt att öka inflyttningen till kommunen. Läget på bostadsmarknaden ser väldigt olika ut i Sveriges olika kommuner. Även inom kommuner kan behov och förutsättningar se olika ut. En kommun kan ha brist på bostäder i centrala delar och överskott i ytterområden. Det kan också finnas brist på en viss typ av bostäder men överskott på en annan typ. Också kommuner som uppger att de har ett överskott av bostäder kan ha brist på vissa typer av lägenheter. 32 Boverkets indikatorer. Maj Bostadsmarknaden rapport från Boverket 19

22 Befolkningen ökar I Sverige. Det föds fler än det dör och det invandrar fler än det utvandrar. Till 2018 bedöms folkmängden vara 10 miljoner. Det är storstadsregionerna samt högskoleorterna som växer snabbast och det är också dessa kommuner som enligt egna bedömningar har bostadsbrist. Det råder främst brist på små lägenheter såsom ettor och tvåor. Kommuner med positiv befolkningsutveckling gör bedömningen att det behöver byggas mer bostäder, främst hyresrätter. Höga produktionskostnader, svag ekonomi för hushållen samt överklagade detaljplaner bedöms vara anledningarna till det låga byggandet. 129 kommuner har en negativ befolkningsutveckling. Det är framförallt kommuner med mindre än invånare som minskar och de ligger främst i Norrland, Bergsslagen och Östra Götaland. De små kommuner som ändå ökar i befolkning är kommuner som antingen ligger i en storstadsregion eller är en högskoleort. Kommuner som uppger att de har ett överskott av bostäder är kommuner som har en negativ befolkningsutveckling. 85 procent av Sveriges kommuner, 126 stycken, uppger att de har brist på hyresrätter. 30 procent av kommunerna uppger en brist på bostadsrätter. I många kommuner finns det planer på att bygga men planerna räcker inte för att täcka behovet. 39 kommuner bedömer att de har ett överskott av bostäder. 67 % av befolkningen bor i kommuner som har en brist på bostäder. Det behöver inte nödvändigtvis påverka de som redan bor på orten förutom de som ska ta sig in på bostadsmarknaden och de som har behov av en annan sorts bostad. Den som söker en liten bostad har det särskilt svårt att hitta ett passande boende. Bristen på matchning av bostäder är vanligast i storstädarna dels därför att där är bostadsbristen generellt större och dels lockar storstaden stora grupper yngre människor vilka efterfrågar mindre lägenheter. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter har minskat markant. Det är främst i Stockholm som sådana beslut tagits. I dag är den främsta anledningen till försäljning av allmännyttan att frigöra kapital för renovering och köp av nya lägenheter. Under 2012 påbörjades bygget av totalt nya bostäder. Under 2013 ska enligt Boverkets prognos bostäder påbörjas. År 2014 påbörjas bostäder. Antalet nya småhus 2014 bedöms bli 5400 vilket är den lägsta siffran på 15 år. Det finns planer för att bygga 7900 bostadsrätter 2013 och 7500 hyresrätter. Andelen planerade hyresrätter minskar mellan 2012 och 2013 med 5 procent. Boverkets bedömning är att ökningen av bostadsbyggandet det närmaste året kan komma att bli långsammare än efter finanskrisen

23 Nybyggnadstakten på småhus har minskat med 60 procent sedan Dock är läget på andrahandsmarknaden bättre vilket antas beror på bolånetaket samt ROT-avdraget som gör det förmånligt att renovera. Under slutet av 2012 kan vi se en ökad försäljning av småhus i Mälardalen, Stockholm och Göteborg. Boverket tror på ett ökat byggande när det gäller hyresrätter. Markanden för bostadsrätter bedöms vara svag och byggandet av småhus väntas öka enbart i tillväxtområden. Läget på bostadsmarknaden: Östergötland 34 Varje år genomför länsstyrelsen på Boverkets uppdrag en enkätundersökning hur kommunerna själva ser på bostadsutvecklingen. Länsstyrelsen sammanställer sedan svaren i dokumentet Bostadsläget i Östergötland regional bostadsmarknadsanalys. Noteras ska att svaren bygger på kommunernas egna bedömningar och att kommunerna troligtvis arbetar mycket olika med hur man besvarar på enkäten. Sammantaget för bostadsmarknadsläget i Östergötland kan sägas att bostadsbyggandet ökade mellan 2011 och Ökningen beror enligt sammanställningen främst på en kraftig ökning av antalet nybyggda hyresrätter i Linköping. Samtidigt som andelen nybyggda hyresrätter ökar så minskar andelen nybyggda småhus. Samtliga kommuner förutom Linköping bedömer att bostadsproduktionen under 2013 och 2014 kommer att öka (utifrån 2012 års nivå) Andelen lediga lägenheter i allmännyttan har halverats sedan förra undersökningen. Ingen kommun uppger att deras allmännyttiga bostadsbolag har svårigheter att hyra ut lägenheter. Åtta av länets kommuner uppger att de har brist på hyresrätter, främst små lägenheter och lägenheter med fler än fyra rum. Kommunerna uppger att vissa grupper har svårare än andra att få en bostad. Framförallt handlar det om de grupper som efterfrågar små lägenheter såsom ungdomar, ensamstående, äldre som vill sälja villan men också studenter. Bostäder för särskilda grupper Vad gäller bostäder för vissa grupper så uppger majoriteten av kommunerna att de behöver jobba aktivt med planering och byggande av särskilt boende för äldre. Endast fyra kommuner upplever att behovet av särskilt boende för äldre är täckt idag. I flera kommuner planerar främst privata fastighetsägare att med hyresrätt bygga senior- och/eller trygghetsbostäder. 34 Bostadsläget i Östergötland Regional bostadsmarknadsanalys. 21

24 Bristen på bostäder för funktionshindrade bedöms vara ännu större än bristen på särskilt boende för äldre. Tre kommuner av tretton bedömer att behovet är täckt i dagsläget. Alla kommuner i Östergötland har tecknat avtal om mottagande av nyanlända flyktingar. Antalet varierar mellan personer. Kommunerna säger att bostäder är en begränsande faktor för mottagandet. Linköping och Norrköping har i sin överenskommelse gällande flyktingmottagande skrivit att bostadsfrågan ska beaktas vid mottagande. De flesta kommuner samverkar på olika sätt med allmännyttan för att hitta bostäder till nyanlända flyktingar. Några kommuner samverkar även med privata hyresvärdar. Noteras ska att varken Åtvidaberg eller Valdemarsvik har något allmännyttigt bostadsbolag. Länsstyrelsen har under året arbetat med att kartlägga hemlösheten i länet. Mer om det arbetet kan man läsa i rapporten Hemlöshet i Östergötland- En lägesbeskrivning av hemlöshetens omfattning och karaktär samt pågående arbete. Kommunerna i Östergötland jobbar olika vad gäller att tillgodose bostadsbehovet för de grupper som står utanför bostadsmarknaden. I Norrköping exempelvis har man ett väl utvecklat arbete via sin bostadssamordnare medan man i andra kommuner löser problemen när de uppkommer. Hälften av kommunerna hyr ut bostäder i andra hand till hushåll som av någon anledning inte kan klara boendet själva. Några kommuner har överenskommelser med bostadsbolagen för hitta lösningar exempelvis gällande hyra eller de krav som ställs på hyresgästen till exempel inkomst. Flera av kommunerna skulle vilja bygga mer än vad som görs i dagsläget. Viktigaste hindret för byggande anges vara ekonomi såsom höga produktionskostnader, hårda lånevillkor samt svag inkomstutveckling för hushållen. Linköping och Norrköping anger många överklaganden av detaljplaner som en av anledningarna till det låga bostadsbyggandet. Båda kommunerna har detaljplaner för cirka 3000 lägenheter som av olika anledningar inte kommer igång. Fler kommuner än tidigare bedömer att de har bostadsbrist i centralorten. Endast i Österbymo (Centralort i Ydre kommun) bedöms det finnas ett överskott av bostäder. För att komma tillrätta med den upplevda bristen på bostäder arbetar många kommuner aktivt med att öka byggandet. Många kommuner uppger att de arbetar med att öka inflyttningen till kommunen samt att öka tillgången på bostäder i attraktiva lägen. Andra för kommunerna i Östergötland angelägna frågor enligt bostadsmarknadsenkäten är bostadsförsörjning för äldre och funktionshindrade, trygghetsskapande åtgärder samt tillgänglighet i offentliga miljöer samt att få igång byggandet av hyresrätter till rimliga hyror. 22

25 Länsstyrelsen avslutar rapporten med att slå fast att alla Östergötlands kommuner behöver utveckla sitt arbete med boendeplaneringen för att uppnå de krav som ställs i lagstiftningen. Bra bostäder och goda boendemiljöer påverkar både välfärd och tillväxt och är därför en viktig del av kommunernas strategiska planering. Behoven av en övergripande boendeplanering blir större när situationen på bostadsmarkanden blir kärvare och konkurrensen hårdare på grund av långvarigt låg byggande. Länsstyrelsen menar att det behövs tas ett större grepp och skapas en sammanhållen bild av bostadsfrågan. Riktlinjerna för bostadsförsörjning behöver i flera kommuner att aktualiseras och byggas på ordentliga behovsanalyser samt uppsatta mål och visioner. En annan slutsats från länsstyrelsen är att det mellankommunala samarbetet behöver förbättras för att matcha utvecklingen mot en gemensam bostadsoch arbetsmarknad. Läget på bostadsmarknaden: Stockholm Under 2012 ökade Storstockholm (Stockholms kommun och län) med invånare varav , ungefär ett helt Finspång, var flyttnetto. Under samma period byggdes det 7300 nya bostäder. Enligt rapporten Läget i länet- Bostadsmarknaden i Stockholms län 2013 görs bedömningen att det behövs nya bostäder för att fullfölja prognosen om 2,6 miljoner invånare Det innebär att det behövs byggas bostäder per år, en fördubbling mot vad som byggs idag, för att klara en ökningstakt med personer årligen.36 Problemet i det antagandet är att befolkningen sedan 2009 har ökat med över per år37. Genomsnittpriset för ett småhus i Storstockholm var under mars 2013 knappt 3,85 miljoner kronor. Priset för en bostadsrätt i Storstockholmsregionen ligger enligt mäklarstatistiks senaste mätning från mars-maj 2013 på över kronor per kvadratmeter. Snittpriset i riket är per kvadratmeter. Innanför tullarna i Stockholm ligger kvadratmeterpriset på kronor. I Finspång ligger snittpriset på 3340 kronor per kvadratmeter Läget i länet- Bostadsmarknaden i Stockholms län sid 6 36 Regional utvecklingsplan för stcokholmsregionen. sid Boverkets idikatorer maj 2013 sid

26 Alla kommuner i Stockholms län har brist på hyresrätter vilket gör det svårt för många grupper, framförallt ungdomar, att ta sig in på bostadsmarkanden. Läget på bostadsmarknaden: Norrköping Norrköping är Finspångs närmaste stora stad. Utvecklingen i Norrköping påverkar Finspång och Finspångsbor. Det handlar om utvecklingen på bostadsmarknaden men också exempelvis arbetsmarknad och kollektivtrafik Enligt statistik från Dag Johansson, statistiker i Norrköpings kommun pendlar ca1900 personer från Norrköping till Finspång varje dag. I motsatt riktning pendlar ca 1400 personer. Finspång har ett pendlarnetto i förhållande till Norrköping på nästan 500 personer. Deras vardag påverkas av hur kollektivtrafiken går, hur trafiksituationen ser ut i de båda kommunerna och om det finns bostäder att efterfråga. En jämförbar bostad kostar 1,8 gånger mer i Norrköping än i Finspång. I Linköping är priset för samma villa 2.5 gånger högre.39 I Norrköping har det tidigare aldrig varit ett problem att få tag i en ledig bostad. Idag är på grund av en växande befolkning situationen en annan med långa köer främst till små lägenheter i centrala lägen. Kommunen gör i Bostadsmarkandsanalysen 2013 själva bedömningen att det råder bostadsbrist i Norrköping. Bostadsbyggandet har legat på en låg nivå och nybyggnationen har framförallt bestått av småhus och av flerfamiljshus bestående av bostadsrätter. Den senaste 20 åren har det tillkommit 160 nya lägenheter per år40 I samma analys slås fast att man i Norrköping arbetar för att skapa bostäder i attraktiva lägen samt att kunna erbjuda boende till rimliga hyror. Norrköpings kommun tillsatte under hösten 2012 en Byggakut vars uppgift är att hitta förslag för att öka byggandet samt för att undanröja hinder så att planerade bostadsbyggnadsprojekt kan komma igång. 41 Byggakuten ger förslag på en rad en rad olika regler som skulle kunna ändras för att öka på byggandet i Norrköping. Dessutom menar man att betalningsviljan för boendet är mycket lägre i Norrköping än i jämförbara kommuner. 42 I Bostadsmarknadsanalysen för 2013 slår Linköpings och Norrköpings kommuner fast att en anledning till att det inte byggs lika mycket som skulle 39 Samtal med Peter Kronqvist Mäklare på Fasighetsbyrån 40 Slutrapport från Norrköpings byggakut. sid 6 41 Slutrapport från Norrköpings byggakut. sid 4 42 Slutrapport från Norrköpings byggakut. sid 6 24

27 vara önskvärt är att de flesta detaljplaner överklagas samt svårigheter för den som ska bygga att få lån. Vad är ett attraktivt boende Attraktivitet ligger många gånger i betraktarens öga. Ekonomen Edward Glaeser har definierat en attraktiv plats som en plats där många människor väljer att bo och arbeta. 43 Han menar att när fler människor får det bättre kommer också fler att ha möjlighet att välja sina boendemiljöer och vilja betala mer för ett attraktivt boende 44 Människor vill bo på orter där det är möjligt att konsumera varor och tjänster men man vill också bo på orter där man kan konsumera trivselvärden. De viktigaste trivselvärdena är enligt Edward Glaeser 45 1) Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror. exempelvis affär, restaurang och teater 2)Estetiska och fysiska egenskaper. Exempelvis väder och arkitektur 3)Kvalitén på offentliga tjänster. Bra skolor och trygga områden 4) Kvalitén på infrastrukturen Om dessa kvalitéer finns inom en kilometer från bostaden så ger det större efterfrågan och högre priser på bostadsrätter 46. För att effekten ska uppnås måste det dock samtidigt bo och arbeta människor i området. Enligt Glaeser har tillgången till skolor i närområdet ingen påverkan på just bostadsrättspriserna. I arbetsrapporten Attraktiva stadsmiljöer slår man fast att i en tid då många värderar sin tid mer och mer kommer det att ställas krav på att olika typer av service ska finnas nära. Externhandelsområden och närservice i centralorter kommer att komplettera varandra. Funktionsuppdelade städer som gör vardagsbestyren tidskrävande kommer inte att vara attraktiva i framtiden Attraktiva boendemiljöer. En studie om Generation Y: boendepreferenser. Arbetsrapport kulturgeografiska inst. Uppsala universitet. Filippa Palmgren sid Ibid sid Attraktiva boendemiljöer. En studie om Generation Y: boendepreferenser. Arbetsrapport kulturgeografiska inst. Uppsala universitet. Filippa Palmgren sid Värdering av stadskvalitéer. 47 Attraktiva boendemiljöer. En studie om Generation Y: boendepreferenser. Arbetsrapport kulturgeografiska inst. Uppsala universitet. Filippa Palmgren sid.16 25

28 I projektet Vad gör attraktiva miljöer attraktiva-- En studie av flyttarens dilemma har man forskat på vad som får oss att flytta till andra städer eller regioner samt försökt att förstå varför vissa platser anses mer attraktiva än andra. Vi flyttar enligt denna forskning ogärna till platser vi inte vet något om. Livsfasen styr i mångt och mycket valet av bostadsort. Barnfamiljer och unga par funderar på kvaliteten på skolor. Äldre värderar närhet till släkt. Goda lokala kommunikationer samt huspriser är andra faktorer som väger in. Däremot verkar inte klimatet vara en faktor för val av bostadsort. Inte heller tycks kommunala skattesatser spela någon roll, åtminstone inte för dem som flyttar mellan regioner. Skatten kan däremot spela roll för dem som flyttar inom en region. Dessutom verkar vi inte påverkas av reklam för en ort.48 I den regionalpolitiska utredningen från början av 2000-talet presenterades tesen att vi i första hand inte flyttar till en ny ort på grund av jobb utan det är andra, mer miljörelaterade aspekter som får oss att flytta. I studien Vad gör attraktiva miljöer attraktiva En studie av flyttarens dilemma har 800 personer som flyttat intervjuats. Där framkom en annan bild. Det är i första hand jobb och studier som gör att vi byter kommun. 36 procent av de tillfrågade uppgav att de flyttat på grund av jobb, 22 procent angav studier. Endast var tionde uppgav miljörelaterade skäl, vilket var färre än de som angett att flyttorsaken var familjebildning eller separation. Resultaten visar också att höginkomsttagare värderar jobb och karriär högre och är mer benägna att flytta. Stora regioner lockar till sig mer människor. Här finns ett stort utbud av arbetsgivare och en möjlighet att göra karriär och öka sin lön. Allt annat lika, visar det sig att hög lön är en attraktivitetsfaktor liksom möjligheten till alternativa arbetsgivare.49 Enligt Björn Andersson på Vallonbygden i Finspång anser de boende i Vallonbygden att ett attraktivt boende är ett boende på våning 1 med uteplats nära naturen. Det ska finnas garage och området ska vara småskaligt. Det ska finnas separat uteplats och egen entré, ett slags radhusboende med hyresrätt, samt att bostaden ska vara lättskött Nationell bostadspolitik Under denna rubrik redogörs kort för vad regeringen just nu själva för fram som de viktigaste bostadspolitiska frågorna. Informationen är hämtad från ett 48 ntevaraflyttbeslut.4.2d90e1b81116cee9c4e html 49 Den goda staden. Ekonomi, attraktivitet och stadsutveckling. sid

29 informationsblad med Stefan Attefall, bostadsminister som undertecknare, med namnet Så får regeringen fart på bostadsbyggandet. 50 Förslag för en enklare plan- och byggprocess- utreds inom regeringskansliet Förändrade regler för byggande av student- och ungdomsbostäder utreds inom regeringskansliet. Kommunerna ska ta regional hänsyn i sina riktlinjer för bostadsförsörjningen En utredare ska se över hur man kan göra det mer effektivt att pröva kommunala beslut som överklagats med stöd av Plan- och bygglagen. Uppdraget ska senast redovisas den 15 mars Sänkning av byggsanktionsavgifterna Utreda situationen på svaga bostadsmarknader. Klar 2015 Översyn av byggfelsförsäkringen- Utreds inom regeringskansliet. Hitta sätt att förbättra reglerna för strandskydd Stöd för innovativt byggande av bostäder för unga Olika åldrar- olika tankar- olika förutsättningar Människor i olika åldrar har olika förutsättningar och behov på bostadsmarknaden. Självklart riskerar alltid en sådan här förklaring att bli alltför generell och vi ska därför vara medvetna om att det finns variationer inom grupper som beror på exempelvis bostadsort, kön eller socioekonomi. Nedan beskrivs de två grupper som enligt de flesta rapporter beskrivs ha det svårast på bostadsmarknaden och för vilka de stora utmaningarna förväntas komma, nämligen äldre över 65 samt ungdomar. Totalt i hela befolkningen trivs 7 av 10 i det bostadsområde där man bor. Villaägare trivs i något större utsträckning bättre än boende i hyresrätt och höginkomsttagare trivs mer än de som har en lägre inkomst. Äldre trivs bättre än yngre. 51 Generellt kan sägas att människors krav på bostaden är högre idag än för några år sedan. Enligt Vallonbygden vill de boende idag ha tvättmaskin, 50 Så får regeringen fart på bostadsbyggandet. Faktablad från socialdepartementet 51 Ungdomars boende- lägesrapport rapport 2013:17. Regeringsuppdrag. sid 30 27

30 diskmaskin samt parkeringsplatser eller garage för två bilar. Ungdomar vill inte bo i en etta utan önskar sig en tvåa. Många önskar bo med människor som liknar en själv. Äldre vill bo med äldre, yngre vill bo med yngre och invandrade äldre vill bo med sina landsmän.52 Äldre Andelen äldre i befolkningen ökar. Mellan 1975 och 2005 ökade andelen äldre (över 65 år) från 2,7 % av befolkningen till 5,4 %. Prognosen för 2030 är 7,7% 53. Vi blir äldre och får också fler friska år. 54 En ökad andel äldre kommer i många kommuner att innebära en välfärdspolitisk utmaning. Speciellt då den arbetande befolkningen inte ökar i samma takt. De som arbetar ska försörja en växande andel äldre samt de barn och unga som ännu inte hunnit ut i arbetslivet. Det är stor skillnad i behov hos en person som är 65 år och kanske har några år kvar i arbetslivet och en person som är närmare 100 och har stora behov av hjälp i sitt dagliga liv. Gruppen äldre blir mer och mer heterogen, dels för att spridningen i åldrar är så stor men också för att andelen utrikesfödda äldre aldrig varit större. Under 2012 genomförde PRO en undersökning om boende och boendemiljö bland sina medlemmar. Runt 4000 personer svarade på enkäten. 77 procent anser att bostadsfrågan är en mycket viktig fråga. 98 procent upplever att de trivs bra i sitt nuvarande boende. De flesta äldre bor kvar i sina hem. Den dominerande boendeformen för personer upp till 75 år är villa. Bara 1 av 20 över 65 år bor i särskilt boende. De flesta anpassar sitt boende så att de kan bo kvar länge eller flyttar till ett mer anpassat boende utan exempelvis trappor eller trädgård. Hälften av de äldre mellan bor i flerfamiljshus och de flesta i åldergruppen hyr sin bostad 55 Det viktigt att komma ihåg att de flesta äldre aldrig kommer att flytta till ett permanent vård- och omsorgsboende. 56 Möjligheten till ett självständigt liv och att kunna ta hand om sig själv är central för de flesta äldre. Rätten att inte behöva bli omhändertagen av sina anhöriga hamnar i topp bland äldres önskningar i Kairos Futures undersökning Framtidens äldre. De äldre 52 Samtal med Vallonbygden Äldres boende Idag och i framtiden. Rapport från PRO. sid 7 54 Ibid. sid 7 55 Ibid sid Äldres boende Idag och i framtiden. Rapport från PRO. sid 14 28

31 som anser att anhöriga ska ta hand om dem har minskat drastiskt under samma tidsperiod. 57 Att självständighet värderas högt visar sig också när äldre får uttala sig om bostaden och bostadsområden. I en rapport från PRO kring vad som är viktigt i boendemiljön hamnar aspekter som närhet till olika typer av service såsom affär, vårdcentral och kommunikationer samt möjligheten att kunna bo kvar i sitt närområde högt. När affären eller vårdcentralen försvinner minskar möjligheten att kunna klara sig själv. Bilen är viktig i många äldres liv 58 PRO menar att det är viktigt att tidigt i planeringen av bostäder och bostadsområden få med de äldres åsikter och att planerare i kommunerna måste inse att det är skillnad i prioriteringar och behov på nyblivna pensionärer och de över 80 år 59 I PRO:s rapport framkommer att många äldre önskar sig lite mer service kopplat till sitt boende, en slags hustomte som kan hjälpa till när något exempelvis går sönder. Trygghetsvärdar är något annat som efterfrågas. Frågan om blandat boende togs upp i PRO:s undersökning och där är åsikterna blandade. Många kan tänka sig att exempelvis pensionärer och unga bor i olika hus men i samma bostadsområde 60 Äldre tillbringar mer tid i bostaden och bostadsområdet än andra grupper. Med stigande ålder blir det viktigare att området är lummig och grönt, tryggt, att grannarna är skötsamma och att de som bor i området är lika varandra. Bostaden ska vara bekväm och lättskött samt anpassad efter eventuella funktionshinder. 61 Äldre är inte särskilt flyttbenägna. En förändring kan skönjas hos 40- talisterna som är mer flyttbenägna än äldre generationer. Många av de som bor i villa är beredda att betala för tjänster såsom städning och trädgårdsskötsel. För de som bor på landsbygden är bilen en avgörande faktor för att kunna bo kvar. Många som bor kvar i sitt nuvarande boende gör det av ekonomiska skäl samt att kunskapen om alternativa boenden är låg. De som flyttat till seniorboende har gjort det av främst två skäl, dels som ett slags livstilsboende, att få ett bra boende i en social gemenskap och dels för 57 Framtidens äldre- Rapport från Kairos Future. sid Boende och livsmiljö- en rapport från PRO. sid Boende och livsmiljö- en rapport från PRO. sid Ibid. sid Äldres boende idag och i framtiden. En rapport från PRO. sid 14 29

32 ökad tillgänglighet. De som flyttat till trygghetsboende uppger främst hälsoskäl som anledning till flytten. 62 Unga Vilka som definieras som unga varierar i olika undersökningar och rapporter. Ibland är det alla mellan 16-34, ibland åringar, ibland alla under 30. Under denna rubrik tas endast personer över 19 år upp. Yngre personer studerar oftast fortfarande på gymnasiet, bor hemma och efterfrågar inget eget boende Boendet är den faktor som har störst inverkan på hur bra unga människor trivs på den plats där de bor. Faktorer som anses viktigast för trivseln i boendet är läget, platsen och sociala kontakter. Detta är faktorer som är svåra att överföra vid ett byte av bostad och något som generellt minskar människors rörelsebenägenhet.63 Unga vuxna som vill flytta hemifrån stöter på en rad svårigheter. Framförallt handlar svårigheterna om bristen på bostäder på orter dit unga vill flytta nämligen storstäder och högskoleorter. Där är också bostadsbristen, främst på smålägenheter, stor. Unga konkurrerar dessutom med andra grupper; exempelvis äldre som vill flytta från villan och ensamstående i alla åldrar om samma bostäder. Unga vuxna har inte i samman utsträckning som andra åldersgrupper möjlighet att köpa en bostad. Ungdomsarbetslösheten ligger idag enligt SCB:s statistik från maj 2013 på 26,9 procent. 64 Dessutom har unga många gånger inte sparat ihop till det kapital som behövs till egeninsatsen. Att inte ha ett arbete är en försvårande faktor också i kommuner där det finns lediga hyreslägenheter då många bostadsbolag kräver fast inkomst för att få en bostad. Cirka 30 procent av åringarnas disponibla inkomst (inkomst minus skatt samt tillägg av bidrag ex socialbidrag, barnbidrag och bostadsbidrag) går till bostadsutgiften. Andelen har ökat från ca 25% 2007 till dagens ca 30% åringar i Storstockholm betalar en något lägre andel än övriga Sverige av sin inkomst till boendet. 65 Unga mellan som flyttat hemifrån bor företrädesvis i hyresrätt. 40 procent av samtliga mellan år bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. I den siffran ingår de som fortfarande bor kvar hemma och många av dem 62 Ibid sid Ungdomars boende- lägesrapport rapport 2013:17. Regeringsuppdrag. sid Ungdomars boende- lägesrapport rapport 2013:17. Regeringsuppdrag. sid 28 30

33 bor i villa. Av de som flyttat hemifrån bor 65 procent av ungdomarna med svenskt bakgrund i hyresrätt och 70 procent av ungdomarna med utländsk bakgrund i hyresrätt. Flest åringar med förstahandskontrakt finns i Stormalmöområdet och lägst andel finns i Storstockholm. 66 Andelen personer mellan år som ökat sitt kvarboende hemma har ökat något. Ökningen beror på att kvinnorna i åldersgruppen ökat sitt kvarboende och männens i princip stått stilla 67. Unga kvinnor i åldern år har dock ändå i större utsträckning än män en egen lägenhet med förstahandskontrakt 68 Störst skillnad mellan män och kvinnor finns i större städer över invånare som inte definieras som storstad. 69 Ungdomar i åldern med utländsk bakgrund bor i högre utsträckning än jämnåriga med svensk bakgrund kvar hemma, 45 respektive 32 procent. 70 Bostäder för olika grupper Befolkningen kan delas in i olika grupper där några grupper har svårare än andra att ta sig in på bostadsmarknaden. Anledningen till att jag i detta underlag har valt att fokusera på ålder, det vill säga äldre och ungas situation är på bostadsmarknaden, är att i debatten om bostäder, i nästan alla svar från medborgare och de underlag som legat till grund för detta dokument diskuteras just äldre och unga. Det är för dessa grupper som de stora utmaningarna förväntas ligga Alla grupper baserade på ålder kan självklart delas in i andra grupper baserade på exempelvis kön, etnicitet, funktionshinder osv. I detta skede har en sådan analys inte gjorts. I de framtida riktlinjerna kan olika typer av boende för olika grupper komma att aktualiseras. I svaren i bostadsmarknadsenkäten ser vi att behovet av bostäder för funktionshindrade är stort. Hur situationen på detta område ser ut i Finspång bör utredas vidare. 66 Ungdomars boende- lägesrapport rapport 2013:17. Regeringsuppdrag. sid Ungdomars boende- lägesrapport rapport 2013:17. Regeringsuppdrag. sid Ibid sid Ibid. sid Ungdomars boende- lägesrapport rapport 2013:17. Regeringsuppdrag. sid 22 31

34 Planeringsförutsättningar: Finspång Kortfakta om Finspång 71. Antal invånare: Medelålder 44,2 år. Medelinkomst: kr Andel högskoleutbildade: 15,5 % Öppen arbetslöshet 8.8 % Största privata arbetsgivare: Siemens Industrial Turbomachinery AB Största offentliga arbetsgivare: Finspångs kommun Befolkning Befolkningens utveckling och sammansättning är en av de faktorer som på sikt påverkar en kommuns planering och ekonomi allra mest. Budgetförutsättningarna för en kommun styrs till stora delar av hur åldersammansättningen i kommunen ser ut; hur många barn det föds, hur många i arbetsför ålder som bor i kommunen samt hur många äldre som är i behov av kommunens äldreomsorg. Finspångs kommun har som mål att nå invånare år De kommande 10 åren kommer två större demografiska förändringar att inträffa i Sverige. Den ena är att majoriteten av den stora 40-talistgenerationen når 65-årsstrecket vilket innebär att stora grupper lämnar arbetsmarknaden. Den andra är att den stora generationen född i början av 1990-talet når förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar arbeta eller studera, ibland på annan ort 72. Båda dessa förändringar får konsekvenser på exempelvis bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och inom utbildningssystemet. Det är viktigt att komma ihåg att beräkningar om framtiden alltid är osäkra och kan komma att ändras. I Finspångs kommun bodde i juni stycken personer. Under första halvåret 2013 ökade invånarantalet med 111 personer. Det föddes 116 barn och 131 personer avled under samma period. Vi har ett positivt flyttnetto då 549 personer flyttade till kommunen och 422 flyttade härifrån Ekonomifakta Befolkningsprognos Finspångs kommun. statisticon, statistics och research. sid SCB, befolkningsstatik Finspångs kommun 32

35 Historiskt sett har, förutom några år i början av 90-talet, kommunens befolkning minskat sedan mitten på 1970-talet. 74 Under perioden förväntas genomsnittsåldern i Sverige öka från 41.1 till 42,2 år. Samma siffror för Finspångs kommun innebär en ökning från 44,1 i genomsnittsålder till 44,9. Genomsnittsåldern i Finspång är tre år högre än i riket. Finspångs befolkningspyramid är typisk för kommuner i samma storlek. Andelen äldre är högre än i riket medan andelen i åldrarna är lägre. De stora barnkullar som föddes i början av talet har nu lämnat gymnasieskolan och finns antingen till största delen i studielivet eller arbetslivet ( här räknas också arbetssökande in). Gruppen år minskar kraftigt i de flesta kommuner när barnen i 1990-talspuckeln började gymnasieskolan var antalet åringar i Finspångs kommun ca 900 stycken. År 2021 förväntas åringarna vara 700 stycken bodde ca åringar i kommunen. 75 Första halvåret 2013 föddes det 116 barn i Finspångs kommun. Antalet 0-5 åringar förväntas öka från 1200 stycken år 2000 till nästan 1600 år För åldrarna 6-9 samt år sker under samma period en minskning från i ena fallet 1200 personer till lite över 1000 personer samt för åringarna från 900 personer till 800 personer. 76 Gruppen vuxna, mellan förväntas öka svagt fram till 2021.Över en längre historisk period, från 1980 och fram till idag har gruppen år minskat från nästan till idag ca 4500 personer, en siffra som enligt prognosen håller sig ganska stabil. 77 Gruppen äldre över 65 år är den åldersgrupp som förväntas öka mest i nästan alla landets kommuner. Orsaken är att den stora 40-talistgenerationen går in i pensionsåldern. Mellan åren 2000 och 2020 förväntas gruppen år att öka med 1000 personer i Finspång. Gruppen över 80 ökar i en långsammare takt från ca 1200 till 1500 under samma tidsperiod. 78 Gruppen 66-åringar är den enskilt största gruppen i Finspångs kommun. I riket som helhet är gruppen 47 åringar den största gruppen. 74 Översiktsplan för Finspångs kommun. sid 8 75 Befolkningsprognos Finspångs kommun. statisticon, statistics och research. sid Ibid 77 Ibid sid Befolkningsprognos Finspångs kommun. statisticon, statistics och research. sid 14 33

36 In och utflyttningar Den största gruppen utflyttare från kommunen finns i åldrarna vilket är tiden precis efter avslutad gymnasieutbildning. Den största gruppen inflyttare till Finspång är 29 samt 31-åringarna. En slutsats som vi skulle kunna dra av dessa siffror är att många flyttar från kommunen efter gymnasiet för att studera eller arbeta på annan ort och att flera av dessa flyttar tillbaka till kommunen efter avslutad utbildning och/eller när man har bildat familj. Återflyttarna är dock inte lika många som de som flyttar ut från kommunen i de tidiga 20-åren. Inom övriga åldersgrupper är flyttningarna mindre 79 Vi skulle behöva vet mer om vilka det är som flyttar till och från Finspång avseende deras socioekonomi, utbildning, värderingar eller status på arbetsmarknaden. För att få mer exakta svar på dessa frågor krävs djupare undersökningar och analyser Enligt Peter Kronqvist på Fasighetsbyrån i Finspång kan vi skönja en trend där barnfamiljer från främst Linköping och Norrköping sneglar på boende i Finspång när de ska köpa hus. Ett hus i Norrköping är 1,8 gånger dyrare än ett likvärdigt i Finspång. För Linköping är siffran 2,5 gånger dyrare. 80 En begynnande trend är att par i 60-årsåldern säljer sitt boende i Finspång för att flytta till boende i Norrköping för att på så sätt har nära till de olika aktiviteter som den större staden kan erbjuda. Genom att studera in- och utflyttningar kan vi se vilka som flyttar till och från kommunen. Som beskrevs ovan måste ytterligare analyser av in och utflyttarna göras för att kunna dra några vidare slutsatser. Genom de fakta vi har, dvs ålder, kan vi ändå se vilka som lämnar respektive flyttar till kommunen samt vilka som bor kvar hela livet.. Detta ger oss svar på vilka typer av behov och utmaningar som kommunen står inför vad gäller byggande av bostäder, skolor, förskolor äldreboende osv Läget på bostadsmarknaden: Finspång Finspång är en till ytan stor kommun men en större centralort och flera mindre tätorter. Under våren svarade tjänstemän i Finspångs kommun samt på Vallonbygden på länsstyrelsens bostadsmarkandsenkät. Samma undersökning genomfördes i Östergötlands alla kommuner. Enkäten ligger till grund för en samlad bedömning över bostadsmarknadsläget i Östergötland. Frågarna i enkäten handlar om bostäder, bostadsbrist, tillgång på nya bostäder, behov av olika typer av bostäder, nybyggnadsplaner och så vidare. Kommunerna får kryssa i redan förformulerade svarsalternativ. I Finspång som helhet görs bedömningen att det råder balans på bostadsmarknaden. I Centralorten finns det en brist på bostäder och i övriga kommundelar ett överskott. 79 Ibid. sid Samtal med xxx den xx/xx på Fasighetsbyrån i Finspång. 34

37 I svaren gör vi bedömningen att det är särskilt svårt för stora barnfamiljer, inflyttade pga. arbete, boende som kräver ett attraktivt läge samt boende som kräver god tillgänglighet, att få tag på passande bostad i Finspång. Den tjänstemannamässiga bedömningen i 2013 års bostadsmarknadsenkät är att det råder brist på större lägenheter såsom 3:or och större, både hyresrätt och bostadsrätt, samt på villor och radhus. Det skulle behöva byggas mellan nya hyresrätter under kommande år för att som helhet nå balans på bostadsmarknaden. Vår bedömning är att det inte är några svårigheter för ungdomar mellan att få tag på en bostad. Bedömningen är att det kommer att byggas 25 stycken bostäder (alla typer av bostäder) under 2013 och 40 under Behovet av nya bostäder är större än planerna på nyproduktion. I större städer kan man se en trend att familjer boendes i lägenhet i centrum bor kvar även när barnen kommer trots att man har ekonomiska möjligheter att köpa en villa. En sådan trend går inte att se i Finspång. Både Björn Andersson på Vallonbygden och Peter Kronqvist på Fastighetsbyrån menar att villatrenden, för den som har ekonomisk möjlighet, är stark i Finspång. När barnen kommer vill man bo i villa. I Vallonbygden fanns det den 1 januari stycken outhyrda lägenheter. Under 2012 sålde vallonbygden 126 lägenheter till en privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Anledningen till försäljningen var att ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning av övriga beståndet, möjliggöra nyproduktion samt effektivisera förvaltningen. Under 2012 köpte Vallonbygden 21 lägenheter samt utökade beståndet med 8 nyproducerade lägenheter. I Finspång precis som i övriga landet görs bedömningen att det är främst de höga produktionskostnaderna samt överklaganden av detaljplaner som förhindrar och försvårar nyproduktion av bostäder. Kommunen har ett samarbete främst med Vallonbygden för att få fram bostäder till dem som av olika anledningar inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Hyresgästen hyr då i andra hand och kommunen står för kontraktet. Dessa bostäder ligger både i särskilda hus och utspridda i det övriga beståndet. Den långsiktiga tanken är att den boende ska kunna ta över hyreskontraktet. Finspångs kommun arbetar uppsökande för att på så sätt förebygga vräkningar samt med att förhandla med bostadsbolaget om särskilda lösningar. Kommunen samarbetar både med Vallonbygden och privata hyresvärdar när det gäller bostäder för flyktingar. 35

38 I Finspång finns inga särskilda bostäder enbart för ungdomar eller studenter. För några år sedan inledde vallonbygden ett samtal med studentkåren vid Linköpings universitet kring studentbostäder i Finspång men intresset var lågt och samtalen ledde inte vidare. När det gäller olika bostäder för äldre görs bedömningen att behovet är stort, speciellt av särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Här ser sektorn en brist även på fem års sikt. Det finns idag inga konkreta planer på att bygga seniorbostäder eller trygghetsbostäder i Finspång. 81 Olika typer bostäder för just äldre är den typ av bostad där flest uttrycker ett behov. Både tjänstemän som arbetar med frågan och pensionärsorganisationerna ser ett behov av bostäder anpassade efter den äldre befolkningen. Önskemål om trygghet, social gemenskap, lättskött boende är några åsikter som kommer fram. Högby nämns som ett positivt exempel. I dagsläget står 70 personer i kö till en bostad på Högby. I flera samtal uttrycks en oro för äldres framtida situation på bostadsmarknaden. Om några år kommer en stor grupp äldre att ha behov av ett lättskött, centralt boende där man slipper gå i trappor. Många hus i Vallonbygdens bestånd saknar idag hiss vilket bedöms bli en stor utmaning. Det är viktigt för hela flyttkedjan att den som så önskar kan lämna villan och flytta till en lägenhet. En annan utmaning är att Vallonbygdens bostäder byggdes till stor del på 60-talet och har ett renoveringsbehov. Detta behov måste prioriteras mot eventuell nybyggnation. Trycket på att köpa tomter i Finspång är för närvarande ganska lågt. Det gäller både privatpersoner likväl de som bygger flerfamiljshus. Kommunen har släppt tanken på att enbart marknadsföra orter med billiga tomtpriser då erfarenheten visar att det inte varit framgångsrikt. En orts attraktivitet bedöms på annat sätt än enbart genom billiga tomtpriser. Kommunen äger väldigt lite mark på landsbygden. Det är få förutom de som har någon anknytning till landsbygden i Finspångs kommun som vill bygga nytt där. 82 I Översiktsplanen har kommunfullmäktige slagit fast att kommunens viktigaste utbyggnadsområden ligger i och i närheten av tätorten. I tätorten finns flera möjligheter till förtätning av befintlig bebyggelse bland annat i Hårstorp, Dunderbacken och Torstorp. 81 Bostadmarknadsenkäten Finspång. 82 Samtal med Jan-Erik Heintze och Marika Östermar

39 Bebyggelsen i Finspångs tätort bör kompletteras för att skapa en mer sammanhållen stad som ger bra förutsättningar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Översiktsplanen pekar ut stråket mot Norrköping som särskilt viktigt ur utbyggnadshänseende. För detta område har en särskild stråkstudie gjorts vars förslag klubbats i kommunstyrelsen. I stråkstudien föreslås ett antal åtaganden. Förslagen handlar om att se över lovplikten i stråket, att det ska finnas en gång- och cykelväg genom stråket, samverkan kring kollektivtrafikplanering, planera för blandade boendeformer, se över vilka olika omsorgsbehov det finns i stråket samt skapa nya mötesplatser 83. Just nu pågår ett arbete i samverkan med Norrköping för att realisera stråkstudiens förslag. Bland annat görs en pendlarstudie för att studera till vilka områden i Norrköping och Finspång som pendlarströmmarna går. Vad tycker Finspångsborna om sin kommun En del av underlaget i dessa planeringsförutsättningar bygger på Finspångsbornas åsikter om sin kommun. Under februari och mars låg en enkät ute på kommunens hemsida där Finspångsborna fick svara på frågor om sin ort, sitt boende, hur man ser på Finspångs kommun. Man fick också ge förslag till utveckling av kommunen och vilken typ av boende man ansåg sig sakna. Under de ca två månader som enkäten låg ute svarade ca 70 personer på enkäten. Ålderspridningen har varit från år med en övervikt av personer mellan år. Enkäten är inte på något sätt statistiskt säkerställd och ska endast ses som en möjlighet för de Finspångsbor som är inne på kommunens hemsida att ge synpunkter kring bostadsutvecklingen i kommunen. För att få veta mer och kunna få ett mer säkerställt resultat av vad Finspångsbor i olika skeden av livet anser behövs ytterligare och djupare studier. De som svarat har också haft åsikter om sådant som inte kommunpolitiker primärt beslutar om samt om frågor som inte kommer att behandlas i ett bostadsförsörjningsprogram. En enkät har också varit utlagd på Mariagårdens öppna förskola under april och maj. Tanken var att nå föräldrar. Där var svaren mycket färre, endast 15 personer svarade på enkäten och svaren skiljer sig inte åt från de svar som kom in via hemsidan. Förutom enkäten har samtal förts med kommunala pensionärsrådet, Elevrådet på Bergska skolan, lokala utvecklingsgrupper, debatt i kommunfullmäktige samt med en bostadsrättsförening i Viggestorp. 83 Stråkstudie Finspång- Norrköping 37

40 Enkätsvaren ger generella svar medan samtalen har fokuserat på förutsättningarna för den grupp som samtalen berör (äldre, ungdomar, boende på landsbygd) Samtalen har förts i olika konstellationer, ibland med enbart tjänstemän eller enbart politiker och ibland med båda grupperna närvarande. Det som uppfattas som bra med Finspång är närheten. Närhet till naturen, närhet till centrum, nära till skolor och förskolor men också nära till större städer där framförallt Norrköping och Stockholm nämns. Norrköping benämns ofta i svaren som stan. Många av svaren uttrycker sig positivt kring saker som hänt i Finspång de senaste åren. Det som nämns är bygget av Arena Grosvad, Kulturhuset och den nya gymnasieskolan men man nämner också ett större utbud av restauranger som något positivt. Många upplever att det finns en bra mix av bostäder och att det är lätt att parkera när man besöker centrum. Att det är lugnt och nära till naturen är något som många tar upp. När man ska nämna saker som är mindre bra med Finspång tar flera upp att kommunikationerna till Norrköping och Linköping borde bli bättre, främst på kvällstid. Även priset på kollektivtrafiken, som man anser är för högt, tas upp. En del tycker att kommunpolitikerna fokuserar för lite på förutsättningarna att bo och verka på landsbygden medan andra tycker att frågan får för mycket fokus. Många, främst de yngre som svarat, är missnöjda med att det inte finns några bra klädbutiker. Skatten anses vara för hög liksom tomtpriserna. Många tar upp att det finns delar av kommunen som är slitna, flera nämner lekplatser som ett exempel. Bostäder kring vatten anses kunna locka fler att flytta till Finspång. I enkäten har de som svarat fått ge förslag på åtgärder för att göra Finspång till en mer attraktiv kommun att bo i. Många av svaren handlar om centrum och att göra centrum mer attraktivt med fler affärer och restauranger. Slitna områden bör åtgärdas. Skolan och förskolan engagerar många. Nattis och mindre klasser i skolan tas upp. I enkäten framförs också förslag på att göra om Bergska skolan till hyreslägenheter samt att göra villatomter i området som tidigare var Folkets park. Flera har förslag på hur man ska marknadsföra Finspångs kommun. En del föreslår att man ska marknadsföra småorterna samt visa att Finspång är en ort där det finns attraktiva och välbetalda jobb. Flera vill att kommunen utvecklar turismen. I enkäten ville vi också ha svar på vilka bostäder som man uppfattar saknas. Förvånande många svarade att man tycker att det borde byggas fler attrak- 38

41 tiva och kanske lite annorlunda bostäder. Många har också svarat att det behövs fler billiga hyresrätter. Radhus med hyresrätt har varit ett förslag som flera har tagit upp. Olika typer av senior- och trygghetsboenden för olika ålderskategorier föreslås också. De ungdomar vi träffade på Bergska skolan satt alla i elevrådet, gick sista året på gymnasiet och var alla kvinnor varför generella slutsatser om ungdomsgruppen utifrån deras svar inte ska göras. För att kunna dra sådana slutsatser behövs bredare underlag. Det mest intressanta som framkom i samtalet var att flera av dem hade ambitionen att flytta tillbaka till Finspång efter sina studier. Om kommunikationerna till Linköping, där flera av dem ska studera, var bättre samt om det fanns studentlägenheter i Finspång skulle de kunna tänka sig att bo kvar även under studietiden. De tycker att Finspång utvecklats positivt de senaste åren vad gäller utbud i form av restauranger och nöjesställen. Dock uttryckte de att tonåringar som inte är myndiga och inte sysslar med sport har ett litet utbud i Finspång. Några av dem bodde utanför centralorten och uttryckte en önskan om bättre kommunikationer till centralorten. Trygga gång- och cykelbanor, bland annat ordentligt upplysta, efterlystes av gruppen 84. Samtalet med pensionärsgrupperna i Finspång, PRO. SPF och kommunala pensionärsrådet fokuserade helt på äldres boende. De som är mest aktiva i dessa organisationer är företrädesvis pigga pensionärer. Dock tar man i samtalet stor hänsyn till sina äldre kompisar. Det finns enligt dessa grupper ett stort behov av bostäder där du bor i eget boende men där det finns möjlighet att äta tillsammans, få hjälp med hushållsarbete och snabb kontakt med vårdkunniga personer. Den sociala samvaron beskrivs som oerhört viktig. Att ha någon att prata eller äta tillsammans med och att någon saknar mig om jag inte dyker upp är viktigt. Boende med gemensamhetslokaler är oerhört eftertraktat. 85 Ett par gånger per år genomför kommunen möten med de lokala utvecklingsgrupperna på landsbygden. Den 18/ handlade samtalet om bostadsförsörjningsprogrammet. För dem är det viktigt att landsbygdens orter marknadsförs. De upplever att de detaljplaner som finns på landsbygden måste moderniseras då boendet idag ser annorlunda ut än på 60 och 70 talen då detaljplanerna antogs. Även på landsbygden finns ett behov av olika boenden för äldre. De uttrycker också ett behov av bostäder som ungdomar som önskar bo kvar på landsbygden kan efterfråga 84 Samtal med elevrådet på Bergska skolan Samtal med PRO, SPF och lokala pensionärsrådet

42 Då många av de som bor på landsbygden pendlar med bil till sina arbeten uttrycks ett behov av bättre vägar. Många orter (Grytgöl nämns i samtalet) är återvändarområden, alltså områden dit bördiga från orten flyttar tillbaka. Det finns på dessa orter ett behov av moderna tomter samt förskola/skola. För de orter som ligger på gränsen till annan kommun utrycker man ett önskemål om mer mellankommunalt samarbete Möte med lokala utvecklingsgrupper

43 Bilaga 1 41

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 13 MILJÖSKYDDSENHETEN N AT U R M I L J Ö E N H E T

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:178

Regeringens proposition 2012/13:178 Regeringens proposition 2012/13:178 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Prop. 2012/13:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 juni 2013 Fredrik

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande. Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län

BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande. Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 I Uppsala län Bostadsmarknadsenkäten en unik koll på bostadsmarknaden Länsstyrelsen följer utvecklingen

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Bostadsmarknaden 2015 2013 Bostadsmarknadsanalys Meddelande 2015 2013 : 10 XX Bostadsmarknaden i Hallands län 2015-06-12 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2015-10 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M --2015/10--SE

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Rapport 2012:12 REGERINGSUPPDRAG. Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Rapport 2012:12 REGERINGSUPPDRAG. Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen Rapport 2012:12 REGERINGSUPPDRAG Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen Boverket juni 2012 Titel: Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen Rapport:

Läs mer

2007 års Bostadsmarknadsenkät,

2007 års Bostadsmarknadsenkät, 405-08915-2006 2007 års Bostadsmarknadsenkät, bostadsmarknad och byggande i Blekinge län Rapport nr 2007:12 Innehållsförteckning Bostadsmarknadsläge 2007-2008 2 Bristsituationer 3 Uthyrningssvårigheter

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige 1998-12-14 23/98:2 Justerad av kommunfullmäktige 2002-12-16 23/02:2 Reviderad av kommunfullmäktige 2003-10-20 54 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-23

Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-23 Bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020 antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-23 Bostadsfo rso rjningsprogram fo r Avesta kommun 2015-2020 Sammanfattning I Avesta kommun växer befolkningen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Halmstads Fastighet AB (härefter benämnt bolaget) skall enligt bolagsordningen i allmännyttigt syfte äga och förvalta

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

ägardirektiv till allmännyttiga kommunala Bostadsaktiebolag

ägardirektiv till allmännyttiga kommunala Bostadsaktiebolag sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag en handledning ägardirektiv till allmännyttiga kommunala Bostadsaktiebolag förord Innehåll Förord 2 varför arbeta med ägardirektiv? 3 Varje kommun har ett ansvar

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013 Rapport 2012:8 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Boverket juni 2012 3 Förord Janna

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer