Megalitgravar i Europa. Människor och kulturer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Megalitgravar i Europa. Människor och kulturer"

Transkript

1 Megalitgravar i Europa Människor och kulturer

2 2

3 MEGALITGRAVAR I EUROPA 1. MÄNNISKOR & KULTURER Lars Bägerfeldt 3

4 4

5 Megalitgravar i Europa. 1. Människor och kulturer. av Lars Bägerfeldt Tillägnad min mor Siv Lars Bägerfeldt, Falköping Tryckt på Kompendiet i Göteborg. ISBN

6 6

7 Förkortningar Tidsåtergivning f.kr. Exakt kalenderår före Kristi födelse bc Okalibrerad C14-datering BC Kalibrerad C14-datering Kulturer ABK Alföld bandkeramisk kultur DOK Dolkkultur EBK Erteböllekultur EGK Enkeltgravskultur GRK Gropkeramisk kultur KAK Kugleamphorakulturen KBK Klockbägarkultur KKK Kamkeramisk kultur LBK Linjebandkeramisk kultur PN Pottery neolithic (keramisk tid av äldsta neolitikum) PPN Prepottery neolithic (förkeramisk tid av äldsta neolitikum) SBK Streckbandkeramisk kultur SKK Snörkeramisk kultur SOM Seine-Oise-Marne kultur STY Stridsyxekultur TRB Trattbägarkultur Övrigt PIE Proto-indoeuropeiska språket, rekonstruerat LGM Late Glacial Maximum; den senaste istidens maximala fas Några tidsbegrepp mesolitikum neolitikum kalkolitikum eneolitikum tidigneolitikum mellanneolitikum yngre neolitikum senneolitikum jägarstenålder bondestenålder kopparstenålder, där kopparföremål utgör en väsentlig del av artefakterna kalkolitikum, (begreppet används främst för östra Medelhavsområdet och längre österut) äldsta delen av neolitikum den efterföljande och mellersta perioden av neolitikum föregår i förekommande fall den efterföljande perioden (endast Norden) bondestenålderns slutfas 7

8 Språkliga kommentarer MEGALITGRAV Rent språkligt betyder begreppet ordagrant grav som byggts av en eller flera stora stenblock, men i praktiken är inte alla forntida anläggningar som tillhör denna grupp byggda av stora steckblock. Inte heller finns det skäl att anta att de var gravar. Däremot var många av dem, delvis eller mestadels, byggda av stora stenblock, samt en viss andel inrymde döda personer, men detta gravrum eller dessa relikutrymmen var inte den primära funktionen. Benämningar av föremålstyper De namn som förekommer har inte alltid den betydelse de ger sken av. En stridsyxa är ett begrepp för en viss typ av yxor, men inte nödvändigtvis ett vapen. Likaså behöver inte megalitgravarnas primära funktion ha varit gravar, liksom domarringar inte behöver ha med det forna rättsväsendet att göra. Ytterligare ett exempel är fornlämningstypen rest sten, som kallas så även om den är omkullfallen. Sovställning, fosterställning och hocker En vanlig placering av den döde var att lägga dem på sidan med böjda knän och händerna uppdragna mot bröstet. Denna kroppsställning kan både kallas sovställning, fosterställning och hocker. VERSALER och gemener De typer av megalitgravar och andra fornlämningar som har utländska namn har återgetts med inledande stor bokstav, medan svenska ord och begrepp har skrivits med inledande liten bokstav. Därför skrivs Dolmen och dösar på olika sätt, liksom pyramider är ett utländskt ord men likväl ett svenskt begrepp. Likaså har kulturer vars förled återger ett ortnamn skrivits med inledande versal medan förleder som relaterar till form eller andra egenskaper har skrivits med inledande gemen bokstav. På Irland och på Falbygden Med begreppet Irland avses ön Irland och inte landet Irland, varför platserna anges på Irland och inte i Irland. Samma sak är det med Falbygden, där man lokalt benämner en viss placering som på Falbygden och inte i Falbygden. Referenser De sidor med referenser som tillhör denna bok har genom sitt stora omfång utgått, men de finns hos författaren. Endast direkta citat eller inhämtade bilder hänvisar till berörd publikation. 8

9 Förord Det mest förunderliga med megalitgravarna är inte stenarna i sig, utan det tomrum som finns mellan dem. När vi förstår vilka aktiviteter som förekom i kammaren, har vi också ringat in deras funktion och betydelse. Ett stort tack till alla kritiker och frågvisa elever som inte givit mig en lugn stund under alla dessa år och som tvingat mig att ompröva mina teorier åtskilliga gånger så att argumenten utvecklats och förändrats för att bli ännu bättre. Detta med en förhoppning om att mina ansträngningar skett i rätt riktning och kan vara till glädje för efterkommande forskare som har fortsatt nytänkande och som vill ifrågasätta dem på nytt för att komma ännu längre och fjärma sig från förlegade uppfattningar. Denna bok ska ses som en sammanfattning av de teorier som jag själv tror på och finner rimliga. Av utrymmesskäl har argument och källredovisningar ofta utgått. Därför är sådana teorier ofta utlämnade vilka jag inte tror på eller som går att motbevisa. Dessvärre är det inte alltid möjligt att nå fram till enhetliga teorier forskare emellan, eftersom det faktamaterial som ständigt utökas och vidgas är och förblir för sprött för att möjliggöra detta. Under överskådlig tid framöver är det våra personliga värderingar i en rad väsentliga frågor som avgör slutresultaten. Därför är det många gånger nödvändigt att man som forskare klarlägger sina subjektiva ståndpunkter, rörande människor och samhälle, för andra. Det är enda chansen att förstå slutsatserna och dess bakgrund. Tyvärr är detta en insikt som många forskare nonchalerar för att slippa avslöja vilken spröd grund de står på när de drar sina slutsatser. Med förhoppning om att den framtida forskningen av megalitgravar kommer att präglas att förnuftiga människor med stimulerande intelligens och en balans mellan fakta och fantasi, samt att den inte styrs av inskränkta förutfattade meningar, ty detta krävs för att tolka och förstå alla de hemligheter och okända händelser som dessa stenar ruvar på. Lasse Bägerfeldt

10 10

11 Innehåll EN SVUNNEN TID...15 MEGALITGRAVSBYGGARE...15 Det började i Europa...16 Människorna, språken och kulturerna...20 TOLKNINGAR EFTERÅT...22 Att upprätta teorier...22 Fakta, teori, hypotes och spekulation...23 Sanningsförmedlare eller teoripresentatörer...25 Närvaro och deltagande...29 FOLK OCH FÖRSÖRJNING...31 Familj, levnadsålder och barn...31 Manliga och kvinnliga roller...32 Boskap, odling och försörjning...33 Hantverk och handel...38 ALLIANSER OCH HIERARKIER...40 Hierarkisk struktur...40 Försvarsallianser och stamområden...43 Länder, välden och riken...46 Krig och erövring...47 FÖRSTÅELSE AV VÄRLDEN...49 Världsbild och perspektiv...50 Magi eller mystik...52 Meditation...54 Medvetandeförändringar...54 Andevärlden...57 Dröminformation och sjätte sinnet...59 Orakel och omen...60 Symboler, myter och riter...61 Världsbild, religion och gudavärld...64 Bruket av symboler och attribut...68 Kunskaper...69 NATURMILJÖ...74 Katastrofer före år 2000 f.kr

12 SAMHÄLLEN...79 FOLK, KULTURER OCH SPRÅK...79 Befolkningsmängd...79 Folkgrupper...83 Kulturgrupper...84 Språkgrupper...88 Religioner...91 Megalitgravsgrupper...93 FYSISKA VARIATIONER...98 Fysisk skillnad och genetiska särdrag...98 DNA-variationen i Europa Mitokondriskt DNA hos kvinnor Y-DNA hos män Invandringarnas tidpunkter och utbredning SPRÅK OCH VÄRLDSBILDER I EUROPA Språken vid tiden när jordbruket infördes Baskiska och iberokaukasiska Uraliska språk Schamansk religion Uralisk religion Indoeuropeiska språk Indoeuropeisk religion och dess gudaväsen Vedisk och hinduisk åskådning Österländska efterföljare Egeiska språk och dess världsbild Afroasiatiska språk VÄRLDSBILDER I FRÄMRE ORIENTEN Egyptisk åskådning Sumerernas samhälle Sumerisk åskådning Sumerisk-egyptiska skillnader och likheter Jämförelse med egeisk och indoeuropeisk religion Egyptiska, sumeriska och indoeuropeiska ord En rekonstruktion av sumerisk-egyptisk kosmologi MYTER OM GUDOMLIGHET Drömmande gestalter Ur-oceanens vatten Världspelare och livgivande träd Trappan till himlen och gången till underjorden Forntida kosmologier i Europa

13 SAMBAND OCH SÄRART Sambandens natur Folkgrupper och personlig identifiering Sociala strukturer Folkvandringar eller kulturanammande Kulturskiften och språkskiften Kulturella, språkliga och kosmologiska samband KULTURER KULTUR, ARV OCH IDENTITET Indelning och spridning Kulturbärarna Kulturattribut och kulturförändring Kulturmönstret i västra kontra östra Europa Det första jordbruket i södra och centrala Europa Variationsfulla kulturgränser Kultur och kosmologiska symboler FORNFYND OCH FORNLÄMNINGAR Kulturlandskap Handelsvägar Bebyggelse och inhägnader Gravar Båtar, vagnar och vägar Keramikkärl Yxor Koppar, guld och bärnsten Skrift och ristningar Ismannen Ötzi TIDIGA BONDEKULTURER Levanten Jeriko Egypten Anatolien och Cypern Sesklo, Dimini, Lerna och Karanovo Starčevo, Körös, Criş och Bug-Dniester Järnporten och Lepenski Vir Cardiumkultur Linjebandkeramisk kultur Alföld bandkeramisk kultur Limburg och La Hoguette

14 Cerny, Chambon, Chasséen och Cortaillod Rössen, med Hinkelstein och Grossgardtach Villeneuve-Saint-Germain och Blicquy Streckbandkeramisk kultur Lengyel Tisza och Tiszapolgár Vinča Hamangia Cucuteni/Tripolye och Dnieper-Don Kurgan, Jamna och Katakombkultur Baden Michelsberg Gatersleben, Jordansmühl och Baalberg etc Phyn och Altheim Wartberg, Horgen och Cham etc Windmill Hill och Peterborough Ware etc Iberiska kulturer Erteböllekultur Trattbägarkultur Kugleamphorakultur Kamkeramisk kultur Gropkeramisk kultur Schönfeld Snörkeramisk kultur Klockbägarkultur Aunjetitz KULTURERNAS SAMBAND Från naturkatastrof till kulturella vändningar Tidiga kulturmötet i västra Europa Kristid, offer, mord och massaker De brittiska öarna och Skandinavien Från TRB till SKK Den snörkeramiska kulturens ursprung Föremålens och traditionernas väg via kulturerna Folkliga samband och släktskap MEGALITISKA SAMBAND Megalitgravsbyggarnas ursprung Sociala allianser och motsättningar Bärare av kosmologiska symboler

15 EN SVUNNEN TID MEGALITGRAVSBYGGARE För omkring 6800 år sedan började man bygga stora stenkammargravar i Europa. Dessa byggnadsverk blev ett kännemärke för sin tid och saknar motsvarigheter under de efterföljande perioderna av forntiden. I dag kallar vi dem för megalitgravar, från de grekiska orden mega och lithos som betyder stor sten. Hur många som byggdes längs de europeiska kusterna under de efterföljande 2000 åren är svårt att uppskatta, men det tycks röra sig om närmare från norra Polen och Tyskland via Norden, Nederländerna och de brittiska öarna till Frankrike, Portugal och Spanien. En av många stenkammargravar i Europa, där vissa typer har uppställda väggstenar och takblock med överhäng. 15

16 Vilka var de som lät bygga megalitgravarna i Europa? Hur kan man komma på tanken att släpa ihop tonvis med sten och bygga stenrum med sådan hållfasthet att många av dem fortfarande finns kvar ännu i våra dagar? Vad var det som drev dem till att åstadkomma sådana byggnadsverk, som inte är nödvändiga varken för folkets försörjning eller för försvaret av bygden? Vad ville man uppnå med dessa byggnationer och hur uppfattades de av sin samtid? Vilka var engagerade i planerandet, byggandet och användandet av dem och i vilka syften? Var de bara väldiga gravrum där det mesta av kammaren fortfarande var ett tomt och outnyttjat utrymme efter flera sekler eller hade de även andra funktioner? Vad kan man ha gjort mer än att gravlägga ett litet urval personer? Hur få var det som berördes? Tänkte sig byggmästarna att megalitgravarna var en viktig del i samhället, även för alla dem som inte direkt berördes av de aktiviteter som pågick där? Om dessa byggnadsverk var så viktiga under knappt två årtusenden, varför ansåg inte de efterföljande generationerna samma sak och fortsatte traditionen? Kort och gott, varför byggde man megalitgravar? Det är denna fråga som har stimulerat skrivandet av denna bok, även om svaret inte alltid kan uppfattas så tydligt, ty än så länge är det varken säkerställt eller komplett. Det är inte lätt att skaffa sig en uppfattning om dessa människor och deras tänkande och värderingar. Var ska man börja? Vad är viktigast att ta fasta på? Är det språket och världsbilden eller är det kulturen och riterna? Hur mycket vet vi om människans vardag och särskilda ritualer under forntiden? Vad vet vi egentligen om allt annat som berör samhället? Hur mycket av det vi tror oss veta, är vid närmare granskning bara spekulationer? Går det över huvud taget att väva samman dagens fakta och teorier på ett sådant sätt att vi kan skönja motiven bakom dessa byggnadsverk eller måste vi vänta ytterligare några årtionden eller sekler? Det började i Europa Megalitgravar förekommer i många länder och i olika kulturer samt berör flera skilda tidsperioder runt om på jorden. Begreppet megalit säger inte så mycket i sig, eftersom det kan syfta på alla tänkbara byggnadsverk där stora stenblock använts. Med ordet megalitgravar brukar man dock mena de byggnadsverk som ingick i den byggnadstradition som började i Europa för närmare sju tusen år sedan och sedan spreds långsamt dels till nordligaste Afrika och dels österut längs Medelhavet och trakten omkring Svarta Havet innan det tog språnget till Indien och vidare ända bort till Japan, dit traditionen nådde först flera tusen år senare. En annan spridningsväg gick söderut, sannolikt via Egypten och ner till Madagaskar. 16

17 På en del platser kan idén att bygga enkla stenkistor ha uppkommit spontant, där de framstått som förstenade kopior av träbyggda rum. Ibland utvecklades de till större byggnader. Ofta kan man utifrån detaljer i konstruktionen se om de har ett ursprung från något annat område eller inte och på så vis förstå om de är knutna till den äldsta megalitgravstraditionen i Europa. Att det underförstått alltid finns en eller flera gravlagda personer i en megalitgrav behöver ingalunda betyda att det var detta som var deras primära funktion. Exempelvis är de megalitiska templen på Malta byggda efter exakt samma mall som megalitgravarna, men de är inga gravar. Istället är deras primära funktion, såsom namnet säger, snarast att betraktas som tempel. Under hela denna epok i Europas historia, med en varaktighet av ett par tusen år, kan man finna ett flertal närmast tidlösa likheter mellan olika typer vad gäller form, storlek och konstruktionsdetaljer. Kamrarna byggdes ofta i större format och var rejält tilltagna i storlek. Härinne insattes en eller flera avlidna personer, av religiösa, andliga eller politiska skäl. Det medför att bara en bråkdel av den kringboende befolkningen gravlades på detta sätt, men det innebär också att det stora rummet inte bara var en sluten gravkammare, utan att det även förekom andra aktiviteter här, varför man måste fråga sig hur dessa samverkade med varandra och vilken funktion som kan betraktas som den viktigaste. Under somliga perioder kan den monumentala gravläggningen ha varit det viktigaste i en del områden, medan andliga funktioner kan ha varit viktigast under andra perioder för de boende i bygden. Megalitgravar var inte bara gravar eller tempel, de var även symboler för den världsbild som beskrev förhållandet mellan liv och död, som gav de levande ett tillfälligt tillträde till de dödas värld. Symbolerna var både förstenade och återgavs i myter och riter, som bör ha förekommit i samband med användandet av megalitgravarna. De som vårdade dessa myter och ombesörjde riterna blev lika självklara som byggnadsverket i sig. Samtidigt bekräftades de personernas roller i den hierarkiska strukturen, vilka hade förmåga att uttyda innebörden i allt detta. På så vis var de dödas ben eller gravplatserna inne i kammaren nödvändiga, men inte mer än att platsen för benen kan ses som ett relikskrin där benen förvarades i väntan på att nyttjas i ritualer och ceremonier för de levandes skull. Därför var inte de ursprungliga megalitgravarna i Europa byggnadsverk för de döda, utan främst för de levande. Byggmästare, användare och de gravlagda Ska vi söka efter de människor som på något sätt berördes av megalitgravarna får vi olika resultat beroende på vilka vi frågar efter. En del av megalitgravarna, för att inte säga ganska många, är så pass avancerade eller 17

18 följer en viss mall och byggnadsregler så hårt att de måste ha byggts av personer med ansvar för att de byggdes på rätt sätt och uppfyllde dåtidens normer och önskemål, samt att eventuell anpassning till geometri och astronomi verkställdes. Dessa personer kan vi kalla för byggmästarna, som mycket väl kan ha ingått i gruppen av konkreta användare. För att kunna ringa in vilka i samhället som använde dem, måste megalitgravarnas olika funktioner först analyseras. Att de var platsen för gravläggning vet vi, likaså att offer skett intill dem, men detta kan ha skett i samband med gravsättningen. Andra konstruktionsmässiga egenskaper visar att kamrarna använts av de levande och inte bara varit en plats för gravar, men exakt vad de gjort och varför tillhör de svårare sakerna att utreda. Det är inte otänkbart av användarna haft olika roller och att de tillsammans eller var och en för sig utförde de sysslor som megalitgravarna var avsedda för. De flesta och viktigaste av dessa roller bör ha tilldelats de viktigaste personerna i samhället och bara individer som kom från de översta skikten i hierarkin. Enklare roller kan ha berört en bredare allmänhet och eventuellt gemene man i något avseende. Generellt sett bör vi dock enbart betrakta dem som en angelägenhet för dåtidens aristokrater. Utöver byggmästarna och användarna återstår de som gravsattes inne i kamrarna. Ett allmänt problem för dagens forskning är att dessa kamrar varit populära gravplatser under flera perioder av forntiden. I exempelvis södra Skandinavien är det mycket vanligt att finna gravläggningar från bondestenålderns slutskede, en tid när man hade återinfört traditionen att bygga stenkammargravar i form av hällkistor. Ytterligare en del gravläggningar kan vara från bronsåldern eller järnåldern. En del megalitgravar har många eller nästan bara spår av sekundära gravläggningar och lite eller ingenting kvar från den ursprungliga perioden. Därför måste man först försöka säkerställa i varje enskilt fall vilka personer som gravlagts under megalitgravarnas egentliga tidsperiod och vilka som kommit dit senare. Denna svårighet att åtskilja dem är så stor och antalet säkerställda gravsättningar från den primära tiden så pass få relativt sett, att det hittills har varit svårt att göra omfattande analyser enbart på de personer som tillhöra de ursprungliga gravsättningarna. Många forskare blandar ihop dem och försöker inte åtskilja dem, medan andra inte ens är medvetna om detta problem eller bryr sig om det. Av dessa skäl når vi inte byggmästarnas, användarnas eller ens de gravlagdas identitet på något enkelt sätt, om vi inte försöker sätta in de få fragmenten som finns i ett större sammanhang som ringar in folkegenskaperna i hela Europa under denna tid. 18

19 De viktigaste områdena, där det finns flest megalitgravar från tiden fram till c:a 3000 f.kr., ligger längs kusterna och knöts ihop av vattenvägar, men ursprunget kom bland annat från de säregna långhusen inom den linjebandkeramiska kulturen och dess närmaste efterföljare i Centraleuropa. 19

20 Människorna, språken och kulturerna För att förstå megalitgravarna måste vi närma oss människorna så mycket som möjligt, de som byggde dem och använde dem samt de som senare såg till att man inte längre upprätthöll traditionen. Det är lättare sagt än gjort. Från den tiden finns inga skrivna dokument eller några utförliga och detaljrika legender och sägner. Inte heller finns det några riter och förklaringsmyter att ta fasta på. Därför är det viktigt att försöka avgöra vilka de var rent genetiskt och kulturellt, för att på så sätt försöka ringa in vilket språk de talade och därmed vilken världsbild de bör ha haft. Den avgör i hög grad vilket mål megalitgravarna hade i dåtidens samhälle för dem som lät bygga dem. Genetiskt sett är det ingen påtaglig skillnad på människor (Homo Sapiens Sapiens) från olika tider eller på olika platser under de senaste åren. De som bodde i Europa under forntiden skilde sig inte nämnvärt från oss, som människor betraktade, bortsett från att de hade annan kunskap och andra moden samt andra värderingar som påverkade deras livssituation och syn på samhället. De hade samma förutsättningar till intelligent och intellektuellt tänkande, samma benägenhet att falla i skratt eller gråt samt kände en nyfikenhet eller en rädsla för okända ting. För att förstå världen och sin egen roll i samhället, utvecklades förklarande myter och bekräftande riter, vilka skilde sig från de som finns i dagens moderna västerländska samhälle och som vi tror på i dag och levandegör på olika sätt. De små skillnaderna, både vad gäller det fysiska utseendet och den exakta strukturen i vår DNA-sträng, kan berätta om folkförflyttningar och folkblandningar under forntiden. En del inträffade före byggandet av megalitgravarna medan andra skedde långt senare. Många gånger kan dessa folkförändringar klarläggas på ett mer konkret sätt genom vår uppdelning av dåtidens samhälle i ett flertal skilda kulturer, vars utveckling och förgrening kan spåras och klarläggas genom specifika föremålstyper och hårt reglerade traditioner som hölls vid liv under många generationer. En ganska viktig faktor att ta hänsyn till för att förstå deras tänkesätt och världsbild, är det språk som talades av dessa människor. Vi kan ana att det måste ha funnits några få huvudspråk i Europa vid övergången från jägarstenålder till bondestenålder, men av dessa är inte alla kvar och det är dessutom oklart vilka som berörs av megalitgravarna. Ett urval Varken DNA-forskningen, de forntida kulturerna eller språken är representativa för hela befolkningen eller för alla under en enskild tid. Slutsatserna om forntida förhållanden utifrån DNA- eller genforskningen bygger 20

21 på den nuvarande variationen hos befolkningen och måste tolkas på ett sådant sätt där man tar hänsyn till kända folkförflyttningar både under forntiden och historisk tid, men detta brukar inte leda till några större problem för den europeiska delen, trots ganska omfattande folkvandringar under de senaste två årtusendena och ett visst antal med okänd omfattning under perioderna dessförinnan. Ett annat problem med urvalet är att denna forskning bara fokuserar på männens farfars farfar etc. och kvinnornas mormors mormor etc., vilket gör att härstamningen utifrån denna forskning kan avvika väsentligt från den allmänna uppsättning med gener som personen har från alla sina förfäder. En metod som numera knappt används är den konkreta mätningen av människors fysiska egenskaper rörande hårfärg, ögonfärg, skallens form och andra egenskaper som kan vara ärftliga, samt därefter göra jämförelser i syfte att utreda släktskap och härstamning. Detta kompletterar DNAforskningen på ett betydelsefullt sätt. Kulturerna å andra sidan, såsom vi känner dem genom föremål, depåer och gravar samt en del så kallade boplatser, representerar aldrig hela befolkningen, utan bara hela eller delar av det övre skiktet, de som hade möjligheter och resurser att framställa praktföremål samt den sociala rättigheten att gravläggas på ett sätt så att de blev kvar till eftervärlden. Slutligen är de rekonstruerade urspråken inte några kompletta och riktiga språk som talades vid en bestämd tid, utan en samling ursprungliga ord och språkregler som inte nödvändigtvis var samtida med varandra, men som har det gemensamt att de utgör det äldsta kända steget av ett språk som återskapats. Här kan viktiga ord och begrepp saknas, liksom orsaken till varför ord som till synes har så olika innebörder heter samma sak, som om de på ett symboliskt plan var identifierade med varandra. Genom en ökad förståelse för folkförflyttningar och folkblandningar, kulturgränser och folken som upprätthöll dem, samt de värderingar och synsätt som gömmer sig i de språk de talade, kan man komma närmare denna tid och de människor som byggde megalitgravarna. 21

22 TOLKNINGAR EFTERÅT Att upprätta teorier Att försöka förstå megalitgravarna är inte möjligt om man inte först förstår dåtidens samhälle och kulturer, vilket i sin tur inte kan ske såvida man inte har insikt i deras värderingar, symboler och syn på såväl den fysiska som den andliga världen. Eftersom vi inte vet vad eller hur människorna tänkte, eller hur de uppfattade sina liv och sin omgivning, förstår vi inte heller den symboliska betydelsen av redskap och byggnadsverk. Å andra sidan kan vi systematiskt försöka utesluta alternativ och på så sätt ringa in och närma oss en förståelse av deras liv. Därför är det nödvändigt att skaffa sig en uppfattning om stora delar av samhället och dess egenskaper innan det är möjligt att närma sig megalitgravarna och de människor som använde dem. Sådan kunskap kan omöjligen betraktas som fakta rent generellt, utan består mestadels av teorier som emellanåt är ganska svaga och spröda. Därför är det viktigt att forskare liksom läsare av böcker och rapporter granskar trovärdigheten utifrån sin egen bedömning och på så vis antingen kommer fram till samma resultat eller helt egna resultat. Ur denna variation av tänkta eller möjliga resultat kan sedan ny forskning etableras och kanske komma ett steg längre. För egen del har jag under åren försökt publicera alla mina utredningar i diverse frågor, vilka tillsammans har haft till syfte att ge en mer rejäl och framför allt en bredare grund att stå på än vad som funnits tidigare. Detta förutsätter att man ifrågasätter alla sina arkeologiska lärare och kollegor, vilket sällan är populärt. Det förutsätter också att man ständigt ifrågasätter sina egna uppfattningar, vilket inte alltid är det lättaste. Att utesluta felaktiga alternativ och hypoteser För att överhuvudtaget komma någon vart i ett nytänkande, är det nödvändigt att använda sig av sin fantasi och tillåta sig att spekulera i allehanda frågor för att kunna granska konsekvenserna av vissa hypoteser. Ju vildare och vidare, desto bättre för att kunna skapa och sedan utesluta så många alternativa hypoteser som möjligt. Det som sedan blir kvar har en viss bärkraft eller trovärdighet, även om den emellanåt är mycket låg. Först när man kan argumentera för en hypotes och visa varför den förefaller trovärdig, övergår den till att bli en teori. Eftersom det går att argumentera på olika sätt och alla teorier innehåller subjektiva bedömningar, finns också möjligheten att det kan finnas flera olika parallella teorier sida vid sida som konkurrerar om att vara det slutgiltiga svaret. 22

23 För att bygga upp säkrare och mer trovärdiga teorier måste man arbeta mer långsiktigt och metodiskt. Då kan man utesluta ännu fler felaktiga förslag och alternativ. Fakta, teori, hypotes och spekulation För att kunna bedriva en aktiv forskning måste man ha kontroll på och en förståelse för ett flertal teoretiska begrepp och dess innebörd och samband. Redan här brister det hos många forskare och det är oroväckande lätt att hitta sådana fel i såväl doktorsavhandlingar som diverse rapporter. Fakta är alla odiskutabla sanningar, som inte är bundna till ett visst perspektiv eller vissa metoder. Hit hör egentligen bara ren matematik, exempelvis 1+2=3. När det sedan tillämpas i verkligheten, får man automatisk teoretiska problem som ibland kan uppfattas som försumbara och ibland raserar hela forskningen. Teorier är alla logiska slutsatser, uppkomna som en automatisk effekt av sambandet ur en serie utvalda faktorer, vilka kompletterats med subjektiva värderingar. Faktorerna kan i sin tur bestå av teorier eller påståenden som inte påvisats vara absolut sanna, vilket ger en kedjereaktion ner till de yttersta existentiella frågorna. Somliga teorier betraktas som så pass trovärdiga att vi uppfattar dem som fakta, vilket de dock inte är. Ändras de subjektiva värderingarna eller valet av faktorer, förändras också slutsatsen eller den automatiskt genererade teorin. Hypoteser är enkla påståenden, som bara har formulerats i avsikt att kunna granska och pröva deras trovärdighet. Ju enklare de är formulerade, desto lättare är de i regel att pröva. Om de kan påvisas ha en viss trovärdighet, kan de upphöjas till en teori, men om de inte är trovärdiga avskrivs de. Denna prövning av hypoteser är dessvärre inte odiskutabel i sig, utan utgår också från teorier som kan ha brister. Om prövningen sker på något annat sätt än den som blivit utvald, kan också utfallet bli annorlunda. Därför kan det ibland finnas skäl att ompröva gamla hypoteser. Spekulationer däremot är påståenden som är mer komplicerade än hypoteser och liknar teorier i sin struktur, men som saknar förankring och argument eftersom man har gått ett steg för långt. De är helt enkelt inte en automatiskt genererad slutsats, i varje fall inte med alla berörda faktorer och med så trovärdiga subjektiva värderingar som möjligt. Gränserna mellan dessa begrepp kan dessvärre definieras på olika sätt och det medför så klart att ovissheten hur olika forskare gör och vad de menar ökar. 23

24 Metodiskt sökande efter icke slumpmässiga samband Därtill måste man välja metod efter ändamålet och frågans art, för att så effektivt och komplett som möjligt nå fram till svaret. Metoden är det tillvägagångssätt man väljer för att generera ett automatiskt svar. Alla arkeologiska metoder går ut på att behandla ett visst antal objekt som har en eller flera likartade egenskaper, vilket sammanför dem och motiverar varför de tillhör den gemensamma gruppen som ska analyseras. Målet är att alla med denna eller dessa utvalda egenskaper ingår i gruppen, varken fler eller färre. När objekten är utvalda ska de jämföras och sorteras inbördes utifrån de likheter och olikheter som framträder rörande andra utvalda egenskaper. Denna sortering sker efter samma villkor som den redan utförda avgränsningen när studieobjekten valdes ut inför den planerade undersökningen. Alla avgränsningar utgår från likheter och olikheter rörande en eller flera utvalda egenskaper. Problemet är inte att avgränsa, för det finns ett oändligt antal sätt att avgränsa på. Problemet är att avgränsa på ett sätt som för förståelsen vidare och som motiverar själva jämförelsen. Därför måste begreppen likhet/olikhet sammanföras med begreppet samband och icke samband. Man vill på detta sätt bekräfta ett samband med något externt, där bara den avgränsade gruppen har ett sådant samband medan de som inte ingår i den avgränsade gruppen saknar sambandet. Det innebär i praktiken att den avgränsade gruppen, som har samband med något externt, även delar vissa egenskaper med objekt i någon annan grupp som inte ingår i undersökningen. Härigenom bygger man upp ett nätverk av samband respektive icke-samband mellan grupper och likhet/olikhet inom grupper av objekt. Samtidigt är det viktigt att uppdelningen mellan likhet/olikhet och i synnerhet sambanden inte är slumpmässiga, utan kan beräknas eller bedömas vara signifikanta och tyda på en bakomliggande och medveten styrning. Vetenskapens mål och ifrågasättandets betydelse Målet är att uppnå en allmängiltig slutsats, där man kan förvänta sig att alla eller i varje fall de flesta som tar del av valet av berörda faktorer och subjektiva metoder, samt valet av metoder, håller med om att detta förefaller vara det bästa sättet att generera en slutsats med dagens kunskap och erfarenhet. Trots denna enkla beskrivning av vad vetenskap står för, kan bedömningen variera av vilka faktorer, värderingar och metoder som ska användas och på vilket sätt. Forskning handlar inte om att finna sanningar eller kompletta lösningar, utan att finna de mest trovärdiga lösningarna på de frågor som har 24

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt)

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt) ARKEOLOGISK TEORI Lars Blomqvist (Bägerfeldt) Omslagsidé: Vill du bara förstå mer genom att titta i nyckelhålet, eller vill du ta steget till handling och öppna dörren? Lars Blomqvist (Bägerfeldt). Falköping

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Prestigeekonomi under yngre stenåldern

Prestigeekonomi under yngre stenåldern Roger Edenmo Prestigeekonomi under yngre stenåldern Gåvoutbyten och regionala identiteter i den svenska båtyxekulturen UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIK HISTORIA UPPSALA UNIVERSITET

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Forntiden i Rosengård

Forntiden i Rosengård Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten

Ämnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer

Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer Sonny Berntsson presenterar här delar av sin forskning om ikonografi, symboler, gravformer, textilmönster, livsträdet och kalendrar. Sonnys

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Högkulturerna. Historia.

Högkulturerna. Historia. Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG Av fil. lic., teol. kand. GÖTE KLINGBERG, Gävle MAN möter i kulturhistoriska framställningar ofta motsatsen mellan naturfolk och kulturfolk, mellan primitiva och civiliserade

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer