Megalitgravar i Europa. Människor och kulturer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Megalitgravar i Europa. Människor och kulturer"

Transkript

1 Megalitgravar i Europa Människor och kulturer

2 2

3 MEGALITGRAVAR I EUROPA 1. MÄNNISKOR & KULTURER Lars Bägerfeldt 3

4 4

5 Megalitgravar i Europa. 1. Människor och kulturer. av Lars Bägerfeldt Tillägnad min mor Siv Lars Bägerfeldt, Falköping Tryckt på Kompendiet i Göteborg. ISBN

6 6

7 Förkortningar Tidsåtergivning f.kr. Exakt kalenderår före Kristi födelse bc Okalibrerad C14-datering BC Kalibrerad C14-datering Kulturer ABK Alföld bandkeramisk kultur DOK Dolkkultur EBK Erteböllekultur EGK Enkeltgravskultur GRK Gropkeramisk kultur KAK Kugleamphorakulturen KBK Klockbägarkultur KKK Kamkeramisk kultur LBK Linjebandkeramisk kultur PN Pottery neolithic (keramisk tid av äldsta neolitikum) PPN Prepottery neolithic (förkeramisk tid av äldsta neolitikum) SBK Streckbandkeramisk kultur SKK Snörkeramisk kultur SOM Seine-Oise-Marne kultur STY Stridsyxekultur TRB Trattbägarkultur Övrigt PIE Proto-indoeuropeiska språket, rekonstruerat LGM Late Glacial Maximum; den senaste istidens maximala fas Några tidsbegrepp mesolitikum neolitikum kalkolitikum eneolitikum tidigneolitikum mellanneolitikum yngre neolitikum senneolitikum jägarstenålder bondestenålder kopparstenålder, där kopparföremål utgör en väsentlig del av artefakterna kalkolitikum, (begreppet används främst för östra Medelhavsområdet och längre österut) äldsta delen av neolitikum den efterföljande och mellersta perioden av neolitikum föregår i förekommande fall den efterföljande perioden (endast Norden) bondestenålderns slutfas 7

8 Språkliga kommentarer MEGALITGRAV Rent språkligt betyder begreppet ordagrant grav som byggts av en eller flera stora stenblock, men i praktiken är inte alla forntida anläggningar som tillhör denna grupp byggda av stora steckblock. Inte heller finns det skäl att anta att de var gravar. Däremot var många av dem, delvis eller mestadels, byggda av stora stenblock, samt en viss andel inrymde döda personer, men detta gravrum eller dessa relikutrymmen var inte den primära funktionen. Benämningar av föremålstyper De namn som förekommer har inte alltid den betydelse de ger sken av. En stridsyxa är ett begrepp för en viss typ av yxor, men inte nödvändigtvis ett vapen. Likaså behöver inte megalitgravarnas primära funktion ha varit gravar, liksom domarringar inte behöver ha med det forna rättsväsendet att göra. Ytterligare ett exempel är fornlämningstypen rest sten, som kallas så även om den är omkullfallen. Sovställning, fosterställning och hocker En vanlig placering av den döde var att lägga dem på sidan med böjda knän och händerna uppdragna mot bröstet. Denna kroppsställning kan både kallas sovställning, fosterställning och hocker. VERSALER och gemener De typer av megalitgravar och andra fornlämningar som har utländska namn har återgetts med inledande stor bokstav, medan svenska ord och begrepp har skrivits med inledande liten bokstav. Därför skrivs Dolmen och dösar på olika sätt, liksom pyramider är ett utländskt ord men likväl ett svenskt begrepp. Likaså har kulturer vars förled återger ett ortnamn skrivits med inledande versal medan förleder som relaterar till form eller andra egenskaper har skrivits med inledande gemen bokstav. På Irland och på Falbygden Med begreppet Irland avses ön Irland och inte landet Irland, varför platserna anges på Irland och inte i Irland. Samma sak är det med Falbygden, där man lokalt benämner en viss placering som på Falbygden och inte i Falbygden. Referenser De sidor med referenser som tillhör denna bok har genom sitt stora omfång utgått, men de finns hos författaren. Endast direkta citat eller inhämtade bilder hänvisar till berörd publikation. 8

9 Förord Det mest förunderliga med megalitgravarna är inte stenarna i sig, utan det tomrum som finns mellan dem. När vi förstår vilka aktiviteter som förekom i kammaren, har vi också ringat in deras funktion och betydelse. Ett stort tack till alla kritiker och frågvisa elever som inte givit mig en lugn stund under alla dessa år och som tvingat mig att ompröva mina teorier åtskilliga gånger så att argumenten utvecklats och förändrats för att bli ännu bättre. Detta med en förhoppning om att mina ansträngningar skett i rätt riktning och kan vara till glädje för efterkommande forskare som har fortsatt nytänkande och som vill ifrågasätta dem på nytt för att komma ännu längre och fjärma sig från förlegade uppfattningar. Denna bok ska ses som en sammanfattning av de teorier som jag själv tror på och finner rimliga. Av utrymmesskäl har argument och källredovisningar ofta utgått. Därför är sådana teorier ofta utlämnade vilka jag inte tror på eller som går att motbevisa. Dessvärre är det inte alltid möjligt att nå fram till enhetliga teorier forskare emellan, eftersom det faktamaterial som ständigt utökas och vidgas är och förblir för sprött för att möjliggöra detta. Under överskådlig tid framöver är det våra personliga värderingar i en rad väsentliga frågor som avgör slutresultaten. Därför är det många gånger nödvändigt att man som forskare klarlägger sina subjektiva ståndpunkter, rörande människor och samhälle, för andra. Det är enda chansen att förstå slutsatserna och dess bakgrund. Tyvärr är detta en insikt som många forskare nonchalerar för att slippa avslöja vilken spröd grund de står på när de drar sina slutsatser. Med förhoppning om att den framtida forskningen av megalitgravar kommer att präglas att förnuftiga människor med stimulerande intelligens och en balans mellan fakta och fantasi, samt att den inte styrs av inskränkta förutfattade meningar, ty detta krävs för att tolka och förstå alla de hemligheter och okända händelser som dessa stenar ruvar på. Lasse Bägerfeldt

10 10

11 Innehåll EN SVUNNEN TID...15 MEGALITGRAVSBYGGARE...15 Det började i Europa...16 Människorna, språken och kulturerna...20 TOLKNINGAR EFTERÅT...22 Att upprätta teorier...22 Fakta, teori, hypotes och spekulation...23 Sanningsförmedlare eller teoripresentatörer...25 Närvaro och deltagande...29 FOLK OCH FÖRSÖRJNING...31 Familj, levnadsålder och barn...31 Manliga och kvinnliga roller...32 Boskap, odling och försörjning...33 Hantverk och handel...38 ALLIANSER OCH HIERARKIER...40 Hierarkisk struktur...40 Försvarsallianser och stamområden...43 Länder, välden och riken...46 Krig och erövring...47 FÖRSTÅELSE AV VÄRLDEN...49 Världsbild och perspektiv...50 Magi eller mystik...52 Meditation...54 Medvetandeförändringar...54 Andevärlden...57 Dröminformation och sjätte sinnet...59 Orakel och omen...60 Symboler, myter och riter...61 Världsbild, religion och gudavärld...64 Bruket av symboler och attribut...68 Kunskaper...69 NATURMILJÖ...74 Katastrofer före år 2000 f.kr

12 SAMHÄLLEN...79 FOLK, KULTURER OCH SPRÅK...79 Befolkningsmängd...79 Folkgrupper...83 Kulturgrupper...84 Språkgrupper...88 Religioner...91 Megalitgravsgrupper...93 FYSISKA VARIATIONER...98 Fysisk skillnad och genetiska särdrag...98 DNA-variationen i Europa Mitokondriskt DNA hos kvinnor Y-DNA hos män Invandringarnas tidpunkter och utbredning SPRÅK OCH VÄRLDSBILDER I EUROPA Språken vid tiden när jordbruket infördes Baskiska och iberokaukasiska Uraliska språk Schamansk religion Uralisk religion Indoeuropeiska språk Indoeuropeisk religion och dess gudaväsen Vedisk och hinduisk åskådning Österländska efterföljare Egeiska språk och dess världsbild Afroasiatiska språk VÄRLDSBILDER I FRÄMRE ORIENTEN Egyptisk åskådning Sumerernas samhälle Sumerisk åskådning Sumerisk-egyptiska skillnader och likheter Jämförelse med egeisk och indoeuropeisk religion Egyptiska, sumeriska och indoeuropeiska ord En rekonstruktion av sumerisk-egyptisk kosmologi MYTER OM GUDOMLIGHET Drömmande gestalter Ur-oceanens vatten Världspelare och livgivande träd Trappan till himlen och gången till underjorden Forntida kosmologier i Europa

13 SAMBAND OCH SÄRART Sambandens natur Folkgrupper och personlig identifiering Sociala strukturer Folkvandringar eller kulturanammande Kulturskiften och språkskiften Kulturella, språkliga och kosmologiska samband KULTURER KULTUR, ARV OCH IDENTITET Indelning och spridning Kulturbärarna Kulturattribut och kulturförändring Kulturmönstret i västra kontra östra Europa Det första jordbruket i södra och centrala Europa Variationsfulla kulturgränser Kultur och kosmologiska symboler FORNFYND OCH FORNLÄMNINGAR Kulturlandskap Handelsvägar Bebyggelse och inhägnader Gravar Båtar, vagnar och vägar Keramikkärl Yxor Koppar, guld och bärnsten Skrift och ristningar Ismannen Ötzi TIDIGA BONDEKULTURER Levanten Jeriko Egypten Anatolien och Cypern Sesklo, Dimini, Lerna och Karanovo Starčevo, Körös, Criş och Bug-Dniester Järnporten och Lepenski Vir Cardiumkultur Linjebandkeramisk kultur Alföld bandkeramisk kultur Limburg och La Hoguette

14 Cerny, Chambon, Chasséen och Cortaillod Rössen, med Hinkelstein och Grossgardtach Villeneuve-Saint-Germain och Blicquy Streckbandkeramisk kultur Lengyel Tisza och Tiszapolgár Vinča Hamangia Cucuteni/Tripolye och Dnieper-Don Kurgan, Jamna och Katakombkultur Baden Michelsberg Gatersleben, Jordansmühl och Baalberg etc Phyn och Altheim Wartberg, Horgen och Cham etc Windmill Hill och Peterborough Ware etc Iberiska kulturer Erteböllekultur Trattbägarkultur Kugleamphorakultur Kamkeramisk kultur Gropkeramisk kultur Schönfeld Snörkeramisk kultur Klockbägarkultur Aunjetitz KULTURERNAS SAMBAND Från naturkatastrof till kulturella vändningar Tidiga kulturmötet i västra Europa Kristid, offer, mord och massaker De brittiska öarna och Skandinavien Från TRB till SKK Den snörkeramiska kulturens ursprung Föremålens och traditionernas väg via kulturerna Folkliga samband och släktskap MEGALITISKA SAMBAND Megalitgravsbyggarnas ursprung Sociala allianser och motsättningar Bärare av kosmologiska symboler

15 EN SVUNNEN TID MEGALITGRAVSBYGGARE För omkring 6800 år sedan började man bygga stora stenkammargravar i Europa. Dessa byggnadsverk blev ett kännemärke för sin tid och saknar motsvarigheter under de efterföljande perioderna av forntiden. I dag kallar vi dem för megalitgravar, från de grekiska orden mega och lithos som betyder stor sten. Hur många som byggdes längs de europeiska kusterna under de efterföljande 2000 åren är svårt att uppskatta, men det tycks röra sig om närmare från norra Polen och Tyskland via Norden, Nederländerna och de brittiska öarna till Frankrike, Portugal och Spanien. En av många stenkammargravar i Europa, där vissa typer har uppställda väggstenar och takblock med överhäng. 15

16 Vilka var de som lät bygga megalitgravarna i Europa? Hur kan man komma på tanken att släpa ihop tonvis med sten och bygga stenrum med sådan hållfasthet att många av dem fortfarande finns kvar ännu i våra dagar? Vad var det som drev dem till att åstadkomma sådana byggnadsverk, som inte är nödvändiga varken för folkets försörjning eller för försvaret av bygden? Vad ville man uppnå med dessa byggnationer och hur uppfattades de av sin samtid? Vilka var engagerade i planerandet, byggandet och användandet av dem och i vilka syften? Var de bara väldiga gravrum där det mesta av kammaren fortfarande var ett tomt och outnyttjat utrymme efter flera sekler eller hade de även andra funktioner? Vad kan man ha gjort mer än att gravlägga ett litet urval personer? Hur få var det som berördes? Tänkte sig byggmästarna att megalitgravarna var en viktig del i samhället, även för alla dem som inte direkt berördes av de aktiviteter som pågick där? Om dessa byggnadsverk var så viktiga under knappt två årtusenden, varför ansåg inte de efterföljande generationerna samma sak och fortsatte traditionen? Kort och gott, varför byggde man megalitgravar? Det är denna fråga som har stimulerat skrivandet av denna bok, även om svaret inte alltid kan uppfattas så tydligt, ty än så länge är det varken säkerställt eller komplett. Det är inte lätt att skaffa sig en uppfattning om dessa människor och deras tänkande och värderingar. Var ska man börja? Vad är viktigast att ta fasta på? Är det språket och världsbilden eller är det kulturen och riterna? Hur mycket vet vi om människans vardag och särskilda ritualer under forntiden? Vad vet vi egentligen om allt annat som berör samhället? Hur mycket av det vi tror oss veta, är vid närmare granskning bara spekulationer? Går det över huvud taget att väva samman dagens fakta och teorier på ett sådant sätt att vi kan skönja motiven bakom dessa byggnadsverk eller måste vi vänta ytterligare några årtionden eller sekler? Det började i Europa Megalitgravar förekommer i många länder och i olika kulturer samt berör flera skilda tidsperioder runt om på jorden. Begreppet megalit säger inte så mycket i sig, eftersom det kan syfta på alla tänkbara byggnadsverk där stora stenblock använts. Med ordet megalitgravar brukar man dock mena de byggnadsverk som ingick i den byggnadstradition som började i Europa för närmare sju tusen år sedan och sedan spreds långsamt dels till nordligaste Afrika och dels österut längs Medelhavet och trakten omkring Svarta Havet innan det tog språnget till Indien och vidare ända bort till Japan, dit traditionen nådde först flera tusen år senare. En annan spridningsväg gick söderut, sannolikt via Egypten och ner till Madagaskar. 16

17 På en del platser kan idén att bygga enkla stenkistor ha uppkommit spontant, där de framstått som förstenade kopior av träbyggda rum. Ibland utvecklades de till större byggnader. Ofta kan man utifrån detaljer i konstruktionen se om de har ett ursprung från något annat område eller inte och på så vis förstå om de är knutna till den äldsta megalitgravstraditionen i Europa. Att det underförstått alltid finns en eller flera gravlagda personer i en megalitgrav behöver ingalunda betyda att det var detta som var deras primära funktion. Exempelvis är de megalitiska templen på Malta byggda efter exakt samma mall som megalitgravarna, men de är inga gravar. Istället är deras primära funktion, såsom namnet säger, snarast att betraktas som tempel. Under hela denna epok i Europas historia, med en varaktighet av ett par tusen år, kan man finna ett flertal närmast tidlösa likheter mellan olika typer vad gäller form, storlek och konstruktionsdetaljer. Kamrarna byggdes ofta i större format och var rejält tilltagna i storlek. Härinne insattes en eller flera avlidna personer, av religiösa, andliga eller politiska skäl. Det medför att bara en bråkdel av den kringboende befolkningen gravlades på detta sätt, men det innebär också att det stora rummet inte bara var en sluten gravkammare, utan att det även förekom andra aktiviteter här, varför man måste fråga sig hur dessa samverkade med varandra och vilken funktion som kan betraktas som den viktigaste. Under somliga perioder kan den monumentala gravläggningen ha varit det viktigaste i en del områden, medan andliga funktioner kan ha varit viktigast under andra perioder för de boende i bygden. Megalitgravar var inte bara gravar eller tempel, de var även symboler för den världsbild som beskrev förhållandet mellan liv och död, som gav de levande ett tillfälligt tillträde till de dödas värld. Symbolerna var både förstenade och återgavs i myter och riter, som bör ha förekommit i samband med användandet av megalitgravarna. De som vårdade dessa myter och ombesörjde riterna blev lika självklara som byggnadsverket i sig. Samtidigt bekräftades de personernas roller i den hierarkiska strukturen, vilka hade förmåga att uttyda innebörden i allt detta. På så vis var de dödas ben eller gravplatserna inne i kammaren nödvändiga, men inte mer än att platsen för benen kan ses som ett relikskrin där benen förvarades i väntan på att nyttjas i ritualer och ceremonier för de levandes skull. Därför var inte de ursprungliga megalitgravarna i Europa byggnadsverk för de döda, utan främst för de levande. Byggmästare, användare och de gravlagda Ska vi söka efter de människor som på något sätt berördes av megalitgravarna får vi olika resultat beroende på vilka vi frågar efter. En del av megalitgravarna, för att inte säga ganska många, är så pass avancerade eller 17

18 följer en viss mall och byggnadsregler så hårt att de måste ha byggts av personer med ansvar för att de byggdes på rätt sätt och uppfyllde dåtidens normer och önskemål, samt att eventuell anpassning till geometri och astronomi verkställdes. Dessa personer kan vi kalla för byggmästarna, som mycket väl kan ha ingått i gruppen av konkreta användare. För att kunna ringa in vilka i samhället som använde dem, måste megalitgravarnas olika funktioner först analyseras. Att de var platsen för gravläggning vet vi, likaså att offer skett intill dem, men detta kan ha skett i samband med gravsättningen. Andra konstruktionsmässiga egenskaper visar att kamrarna använts av de levande och inte bara varit en plats för gravar, men exakt vad de gjort och varför tillhör de svårare sakerna att utreda. Det är inte otänkbart av användarna haft olika roller och att de tillsammans eller var och en för sig utförde de sysslor som megalitgravarna var avsedda för. De flesta och viktigaste av dessa roller bör ha tilldelats de viktigaste personerna i samhället och bara individer som kom från de översta skikten i hierarkin. Enklare roller kan ha berört en bredare allmänhet och eventuellt gemene man i något avseende. Generellt sett bör vi dock enbart betrakta dem som en angelägenhet för dåtidens aristokrater. Utöver byggmästarna och användarna återstår de som gravsattes inne i kamrarna. Ett allmänt problem för dagens forskning är att dessa kamrar varit populära gravplatser under flera perioder av forntiden. I exempelvis södra Skandinavien är det mycket vanligt att finna gravläggningar från bondestenålderns slutskede, en tid när man hade återinfört traditionen att bygga stenkammargravar i form av hällkistor. Ytterligare en del gravläggningar kan vara från bronsåldern eller järnåldern. En del megalitgravar har många eller nästan bara spår av sekundära gravläggningar och lite eller ingenting kvar från den ursprungliga perioden. Därför måste man först försöka säkerställa i varje enskilt fall vilka personer som gravlagts under megalitgravarnas egentliga tidsperiod och vilka som kommit dit senare. Denna svårighet att åtskilja dem är så stor och antalet säkerställda gravsättningar från den primära tiden så pass få relativt sett, att det hittills har varit svårt att göra omfattande analyser enbart på de personer som tillhöra de ursprungliga gravsättningarna. Många forskare blandar ihop dem och försöker inte åtskilja dem, medan andra inte ens är medvetna om detta problem eller bryr sig om det. Av dessa skäl når vi inte byggmästarnas, användarnas eller ens de gravlagdas identitet på något enkelt sätt, om vi inte försöker sätta in de få fragmenten som finns i ett större sammanhang som ringar in folkegenskaperna i hela Europa under denna tid. 18

19 De viktigaste områdena, där det finns flest megalitgravar från tiden fram till c:a 3000 f.kr., ligger längs kusterna och knöts ihop av vattenvägar, men ursprunget kom bland annat från de säregna långhusen inom den linjebandkeramiska kulturen och dess närmaste efterföljare i Centraleuropa. 19

20 Människorna, språken och kulturerna För att förstå megalitgravarna måste vi närma oss människorna så mycket som möjligt, de som byggde dem och använde dem samt de som senare såg till att man inte längre upprätthöll traditionen. Det är lättare sagt än gjort. Från den tiden finns inga skrivna dokument eller några utförliga och detaljrika legender och sägner. Inte heller finns det några riter och förklaringsmyter att ta fasta på. Därför är det viktigt att försöka avgöra vilka de var rent genetiskt och kulturellt, för att på så sätt försöka ringa in vilket språk de talade och därmed vilken världsbild de bör ha haft. Den avgör i hög grad vilket mål megalitgravarna hade i dåtidens samhälle för dem som lät bygga dem. Genetiskt sett är det ingen påtaglig skillnad på människor (Homo Sapiens Sapiens) från olika tider eller på olika platser under de senaste åren. De som bodde i Europa under forntiden skilde sig inte nämnvärt från oss, som människor betraktade, bortsett från att de hade annan kunskap och andra moden samt andra värderingar som påverkade deras livssituation och syn på samhället. De hade samma förutsättningar till intelligent och intellektuellt tänkande, samma benägenhet att falla i skratt eller gråt samt kände en nyfikenhet eller en rädsla för okända ting. För att förstå världen och sin egen roll i samhället, utvecklades förklarande myter och bekräftande riter, vilka skilde sig från de som finns i dagens moderna västerländska samhälle och som vi tror på i dag och levandegör på olika sätt. De små skillnaderna, både vad gäller det fysiska utseendet och den exakta strukturen i vår DNA-sträng, kan berätta om folkförflyttningar och folkblandningar under forntiden. En del inträffade före byggandet av megalitgravarna medan andra skedde långt senare. Många gånger kan dessa folkförändringar klarläggas på ett mer konkret sätt genom vår uppdelning av dåtidens samhälle i ett flertal skilda kulturer, vars utveckling och förgrening kan spåras och klarläggas genom specifika föremålstyper och hårt reglerade traditioner som hölls vid liv under många generationer. En ganska viktig faktor att ta hänsyn till för att förstå deras tänkesätt och världsbild, är det språk som talades av dessa människor. Vi kan ana att det måste ha funnits några få huvudspråk i Europa vid övergången från jägarstenålder till bondestenålder, men av dessa är inte alla kvar och det är dessutom oklart vilka som berörs av megalitgravarna. Ett urval Varken DNA-forskningen, de forntida kulturerna eller språken är representativa för hela befolkningen eller för alla under en enskild tid. Slutsatserna om forntida förhållanden utifrån DNA- eller genforskningen bygger 20

21 på den nuvarande variationen hos befolkningen och måste tolkas på ett sådant sätt där man tar hänsyn till kända folkförflyttningar både under forntiden och historisk tid, men detta brukar inte leda till några större problem för den europeiska delen, trots ganska omfattande folkvandringar under de senaste två årtusendena och ett visst antal med okänd omfattning under perioderna dessförinnan. Ett annat problem med urvalet är att denna forskning bara fokuserar på männens farfars farfar etc. och kvinnornas mormors mormor etc., vilket gör att härstamningen utifrån denna forskning kan avvika väsentligt från den allmänna uppsättning med gener som personen har från alla sina förfäder. En metod som numera knappt används är den konkreta mätningen av människors fysiska egenskaper rörande hårfärg, ögonfärg, skallens form och andra egenskaper som kan vara ärftliga, samt därefter göra jämförelser i syfte att utreda släktskap och härstamning. Detta kompletterar DNAforskningen på ett betydelsefullt sätt. Kulturerna å andra sidan, såsom vi känner dem genom föremål, depåer och gravar samt en del så kallade boplatser, representerar aldrig hela befolkningen, utan bara hela eller delar av det övre skiktet, de som hade möjligheter och resurser att framställa praktföremål samt den sociala rättigheten att gravläggas på ett sätt så att de blev kvar till eftervärlden. Slutligen är de rekonstruerade urspråken inte några kompletta och riktiga språk som talades vid en bestämd tid, utan en samling ursprungliga ord och språkregler som inte nödvändigtvis var samtida med varandra, men som har det gemensamt att de utgör det äldsta kända steget av ett språk som återskapats. Här kan viktiga ord och begrepp saknas, liksom orsaken till varför ord som till synes har så olika innebörder heter samma sak, som om de på ett symboliskt plan var identifierade med varandra. Genom en ökad förståelse för folkförflyttningar och folkblandningar, kulturgränser och folken som upprätthöll dem, samt de värderingar och synsätt som gömmer sig i de språk de talade, kan man komma närmare denna tid och de människor som byggde megalitgravarna. 21

22 TOLKNINGAR EFTERÅT Att upprätta teorier Att försöka förstå megalitgravarna är inte möjligt om man inte först förstår dåtidens samhälle och kulturer, vilket i sin tur inte kan ske såvida man inte har insikt i deras värderingar, symboler och syn på såväl den fysiska som den andliga världen. Eftersom vi inte vet vad eller hur människorna tänkte, eller hur de uppfattade sina liv och sin omgivning, förstår vi inte heller den symboliska betydelsen av redskap och byggnadsverk. Å andra sidan kan vi systematiskt försöka utesluta alternativ och på så sätt ringa in och närma oss en förståelse av deras liv. Därför är det nödvändigt att skaffa sig en uppfattning om stora delar av samhället och dess egenskaper innan det är möjligt att närma sig megalitgravarna och de människor som använde dem. Sådan kunskap kan omöjligen betraktas som fakta rent generellt, utan består mestadels av teorier som emellanåt är ganska svaga och spröda. Därför är det viktigt att forskare liksom läsare av böcker och rapporter granskar trovärdigheten utifrån sin egen bedömning och på så vis antingen kommer fram till samma resultat eller helt egna resultat. Ur denna variation av tänkta eller möjliga resultat kan sedan ny forskning etableras och kanske komma ett steg längre. För egen del har jag under åren försökt publicera alla mina utredningar i diverse frågor, vilka tillsammans har haft till syfte att ge en mer rejäl och framför allt en bredare grund att stå på än vad som funnits tidigare. Detta förutsätter att man ifrågasätter alla sina arkeologiska lärare och kollegor, vilket sällan är populärt. Det förutsätter också att man ständigt ifrågasätter sina egna uppfattningar, vilket inte alltid är det lättaste. Att utesluta felaktiga alternativ och hypoteser För att överhuvudtaget komma någon vart i ett nytänkande, är det nödvändigt att använda sig av sin fantasi och tillåta sig att spekulera i allehanda frågor för att kunna granska konsekvenserna av vissa hypoteser. Ju vildare och vidare, desto bättre för att kunna skapa och sedan utesluta så många alternativa hypoteser som möjligt. Det som sedan blir kvar har en viss bärkraft eller trovärdighet, även om den emellanåt är mycket låg. Först när man kan argumentera för en hypotes och visa varför den förefaller trovärdig, övergår den till att bli en teori. Eftersom det går att argumentera på olika sätt och alla teorier innehåller subjektiva bedömningar, finns också möjligheten att det kan finnas flera olika parallella teorier sida vid sida som konkurrerar om att vara det slutgiltiga svaret. 22

23 För att bygga upp säkrare och mer trovärdiga teorier måste man arbeta mer långsiktigt och metodiskt. Då kan man utesluta ännu fler felaktiga förslag och alternativ. Fakta, teori, hypotes och spekulation För att kunna bedriva en aktiv forskning måste man ha kontroll på och en förståelse för ett flertal teoretiska begrepp och dess innebörd och samband. Redan här brister det hos många forskare och det är oroväckande lätt att hitta sådana fel i såväl doktorsavhandlingar som diverse rapporter. Fakta är alla odiskutabla sanningar, som inte är bundna till ett visst perspektiv eller vissa metoder. Hit hör egentligen bara ren matematik, exempelvis 1+2=3. När det sedan tillämpas i verkligheten, får man automatisk teoretiska problem som ibland kan uppfattas som försumbara och ibland raserar hela forskningen. Teorier är alla logiska slutsatser, uppkomna som en automatisk effekt av sambandet ur en serie utvalda faktorer, vilka kompletterats med subjektiva värderingar. Faktorerna kan i sin tur bestå av teorier eller påståenden som inte påvisats vara absolut sanna, vilket ger en kedjereaktion ner till de yttersta existentiella frågorna. Somliga teorier betraktas som så pass trovärdiga att vi uppfattar dem som fakta, vilket de dock inte är. Ändras de subjektiva värderingarna eller valet av faktorer, förändras också slutsatsen eller den automatiskt genererade teorin. Hypoteser är enkla påståenden, som bara har formulerats i avsikt att kunna granska och pröva deras trovärdighet. Ju enklare de är formulerade, desto lättare är de i regel att pröva. Om de kan påvisas ha en viss trovärdighet, kan de upphöjas till en teori, men om de inte är trovärdiga avskrivs de. Denna prövning av hypoteser är dessvärre inte odiskutabel i sig, utan utgår också från teorier som kan ha brister. Om prövningen sker på något annat sätt än den som blivit utvald, kan också utfallet bli annorlunda. Därför kan det ibland finnas skäl att ompröva gamla hypoteser. Spekulationer däremot är påståenden som är mer komplicerade än hypoteser och liknar teorier i sin struktur, men som saknar förankring och argument eftersom man har gått ett steg för långt. De är helt enkelt inte en automatiskt genererad slutsats, i varje fall inte med alla berörda faktorer och med så trovärdiga subjektiva värderingar som möjligt. Gränserna mellan dessa begrepp kan dessvärre definieras på olika sätt och det medför så klart att ovissheten hur olika forskare gör och vad de menar ökar. 23

24 Metodiskt sökande efter icke slumpmässiga samband Därtill måste man välja metod efter ändamålet och frågans art, för att så effektivt och komplett som möjligt nå fram till svaret. Metoden är det tillvägagångssätt man väljer för att generera ett automatiskt svar. Alla arkeologiska metoder går ut på att behandla ett visst antal objekt som har en eller flera likartade egenskaper, vilket sammanför dem och motiverar varför de tillhör den gemensamma gruppen som ska analyseras. Målet är att alla med denna eller dessa utvalda egenskaper ingår i gruppen, varken fler eller färre. När objekten är utvalda ska de jämföras och sorteras inbördes utifrån de likheter och olikheter som framträder rörande andra utvalda egenskaper. Denna sortering sker efter samma villkor som den redan utförda avgränsningen när studieobjekten valdes ut inför den planerade undersökningen. Alla avgränsningar utgår från likheter och olikheter rörande en eller flera utvalda egenskaper. Problemet är inte att avgränsa, för det finns ett oändligt antal sätt att avgränsa på. Problemet är att avgränsa på ett sätt som för förståelsen vidare och som motiverar själva jämförelsen. Därför måste begreppen likhet/olikhet sammanföras med begreppet samband och icke samband. Man vill på detta sätt bekräfta ett samband med något externt, där bara den avgränsade gruppen har ett sådant samband medan de som inte ingår i den avgränsade gruppen saknar sambandet. Det innebär i praktiken att den avgränsade gruppen, som har samband med något externt, även delar vissa egenskaper med objekt i någon annan grupp som inte ingår i undersökningen. Härigenom bygger man upp ett nätverk av samband respektive icke-samband mellan grupper och likhet/olikhet inom grupper av objekt. Samtidigt är det viktigt att uppdelningen mellan likhet/olikhet och i synnerhet sambanden inte är slumpmässiga, utan kan beräknas eller bedömas vara signifikanta och tyda på en bakomliggande och medveten styrning. Vetenskapens mål och ifrågasättandets betydelse Målet är att uppnå en allmängiltig slutsats, där man kan förvänta sig att alla eller i varje fall de flesta som tar del av valet av berörda faktorer och subjektiva metoder, samt valet av metoder, håller med om att detta förefaller vara det bästa sättet att generera en slutsats med dagens kunskap och erfarenhet. Trots denna enkla beskrivning av vad vetenskap står för, kan bedömningen variera av vilka faktorer, värderingar och metoder som ska användas och på vilket sätt. Forskning handlar inte om att finna sanningar eller kompletta lösningar, utan att finna de mest trovärdiga lösningarna på de frågor som har 24

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Inblick i ett kulturarv

Inblick i ett kulturarv Inblick i ett kulturarv Ett lån från framtiden (slutversionen av mitt eget bidrag till en gemensam bok) Lars Bägerfeldt & Projekt Kulturarv Herrljunga Inblick i ett kulturarv. Ett lån från framtiden. av

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

En tankeresa med EGYPTISK KOSMOLOGI

En tankeresa med EGYPTISK KOSMOLOGI En tankeresa med EGYPTISK KOSMOLOGI Lars Bägerfeldt 2 En tankeresa med egyptisk kosmologi av Lars Bägerfeldt Ur Oändlighetens hav uppsteg ett berg och härifrån varseblev man den första soluppgången. Kosmologi

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer