TEXTSAMLING OM TULLVÄRDE TULLKODEXKOMMITTÉN. Sektionen för tullvärde

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XXI TULL OCH INDIREKT BESKATTNING TULL B3-Allmän tullagstiftning XXI/1229/96 - SV rev. 3 Bryssel den 12 maj 1997 TEXTSAMLING OM TULLVÄRDE TULLKODEXKOMMITTÉN Sektionen för tullvärde Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien Telefon: växel , direktanknytning Fax: Telex: COMEU B Telegramadress: COMEUR Bryssel.

2 1 En textsamling om de lagbestämmelser och tillhörande texter som rör tillämpningen inom gemenskapen av GATT-överenskommelsen om tullvärde offentliggjordes i konsoliderad form senast Sedan dess har en utveckling ägt rum - texter har kodifierats i gemenskapens tullkodex, ytterligare avgöranden och kommentarer har antagits och avtalet har införlivats med Uruguayrundan. Detta dokument utgör en uppdaterad version av textsamlingen om tullvärde vad gäller instrument som antagits av Tullkodexkommittén - sektionen för tullvärde - och en sammanfattning av relevanta domar från Europeiska gemenskapernas domstol. Denna textsamling är tillgänglig på gemenskapens alla officiella språk. Den har ingen rättslig status. Den är huvudsakligen avsedd för medlemsstaternas förvaltningar, men kan spridas till alla intresserade parter. Exemplar av texten kan begäras skriftligen på följande adress: Europeiska kommissionen GD XXI - B 3 Rue de la Loi, 200 B Bryssel Fax: Det bör särskilt betonas att de giltiga texterna till gemenskapens förordningar och direktiv är de som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. De giltiga texterna till domar från Europeiska gemenskapernas domstol är de som offentliggörs i rättsfallssamlingen från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt.

3 2 INNEHÅLL Avsnitt A Avsnitt B Avsnitt C Avsnitt D Avsnitt E Gemenskapslagstiftning (endast hänvisningar) Kommentarer Slutsatser Andra åtgärder Domstolens domar

4 3 A. GEMENSKAPSLAGSTIFTNING (endast hänvisningar) 1. Tullvärde Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen 1 ("tullkodexen"), Artikel Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli ("tillämpningsföreskrifterna") om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, senast ändrad genom förordning (EG) nr 89/97 av den 20 januari , Artikel a. Bilaga Andra bestämmelser som rör fastställande eller registrering av tullvärde a) Tullformaliteter 1. Artiklarna 14 och 15 (tullkodexen) Skyldighet att uppvisa dokument och tystnadsplikt beträffande konfidentiella uppgifter Artikel 64 (tullkodexen) Deklaranter 2. Artiklarna 67 och 214 (tullkodexen) Bestämmelse om vilka värderingsregler som gäller när en tullskuld uppkommer. 3. Artikel 228 (tullkodexen) Anstånd med betalning beviljas inte då ofullständiga deklarationer bokförs därför att deklaranten, när den fastställda tidsfristen löpt ut, inte har lämnat de uppgifter eller dokument som behövs för den slutliga värderingen Artikel 218 (tillämpningsföreskrifterna) Artikel (tillämpningsföreskrifterna) Dokument som skall bifogas tulldeklarationer Vid ofullständiga deklarationer skall åtminstone preliminära värdeuppgifter lämnas; ytterligare tidsfrister för överlämning av de aktuella dokumenten; bokföring av tullbelopp och ställande av säkerhet 1 EGT nr L 302, , s EGT nr L 253, , s EGT nr L 17, , s. 28.

5 4 b) Tullförfaranden med ekonomisk verkan 4. Artikel 112 (tullkodexen) Tullager; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 520, 522 och 526 i tillämpningsföreskrifterna) Artikel 121 (tullkodexen) Artikel 135 (tullkodexen) Artikel 144 (tullkodexen) Artiklarna 151 och 153 (tullkodexen) Aktiv förädling; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 587, 594 och i tillämpningsföreskrifterna) Bearbetning under tullkontroll; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 664 och 666 i tillämpningsföreskrifterna) Temporär import; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 696 och 708 i tillämpningsföreskrifterna) Passiv förädling; bestämning av värdet av de temporärt exporterade varorna och förädlingsprodukterna (samt artikel 771 i tillämpningsföreskrifterna) c) Andra typer av hantering eller användning som godkänns av tullen Artikel 178 (tullkodexen) Frizon eller frilager; kostnaden för förvaring eller bevaring av varorna skall inte räknas in i tullvärdet 3. Andra tillämpningar a) Importerade varors värde vad gäller mervärdesskatt Artikel 11 B i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG), senast ändrat genom rådets direktiv 95/7/EG (EGT nr L 102, , s. 18) b) Statistik över utrikeshandeln Rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EGT nr L 118/95, s. 10) och kommissionens förordning (EG) nr 840/96 av den 7 maj 1996 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1172/95 (EGT nr L 114/96, s. 7) c) Lagstiftning inom de områden som omfattas av den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken - Diverse: se särskilt ingångsprissystemet (kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 (EGT nr L 337, , s. 66)

6 5 TEXTER FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) B. KOMMENTARER 1. Om tillämpning av artikel 32.1 b i tullkodexen 8 2. Om datamedier innehållande data eller instruktioner - artikel 167 i tillämpningsföreskrifterna Om royalties och licensavgifter Om växelkurser Om betydelsen av uttrycket "särskilja" Om dokument och information som kan krävas som stöd för en tullvärdedeklaration Om tillämpning av artikel 147 i tillämpningsföreskrifterna 33 C. SLUTSATSER 1. Växelkurser (reviderad) Vem som skall anses som köparen Konstruktionsarbete, utvecklingsarbete, konstnärligt arbete och formgivningsarbete som utförts inom gemenskapen Kostnader för arbete som utförts efter införseln Import genom filialer Uppdelning av transportkostnader för varor som fraktas med järnväg Flygtransportkostnader vid icke-kommersiell import Kostnader för inkassering av flygfraktskostnad Fördelning av transportkostnader Satser av kött med olika handelsbeskrivningar Köp av exportkvoter - textilprodukter (reviderad) Tullvärdet för prover som fraktas med flyg 53

7 6 13. Kostnader för verktyg Import genom agenter Kvotkostnader för äkthetsintyg Värdering enligt den deduktiva metoden av varor som säljs genom filialer Det pris som skall prioriteras enligt den deduktiva metoden Kostnader för överliggetid Värdering vid tillämpning av en övergångstulltaxa inom gemenskapen Kvotkostnader (import av maniok från Thailand) Provningskostnader Värdering av datorer med justerbar minneskapacitet (reviderad) Transportkostnader för varor som säljs fritt lager 66 D. ANDRA ÅTGÄRDER 1. Tullvärde för ljud-, bild- och filmupptagningar på magnetband (videoband) Uttalande om administrativ praxis beträffande artikel 156a 69

8 7 E. EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS DOMSTOLS DOMAR I SAMMANDRAG 1. Mål 7/83: Kvotkostnader Mål 290/84: Transportkostnader Mål 65/85: Vägningskostnader Mål 183/85: Värdet av skadade varor Mål 357/87: Importerade förpackningar Mål C-219/88: Äkthetsintyg Mål C-11/89: På varandra följande försäljningar, "inköpsprovisioner", kostnader för överliggetid, viktavvikelser Mål C-17/89: Transportkostnader, containertransport Mål C-79/89: Programvara (särskiljande av sammansättningskostnader) (före den 1 maj 1985) Mål C-116/89: Licensavgifter för utsäde Mål C-299/90: Inköpsprovisioner Mål C-16/91: Stödelement Mål C-21/91: Finansieringskostnader Mål C-59/92: Kvalitetsförlust - tid som skall ligga till grund Mål C-29/93: Kvotkostnader Mål C-340/93: Kvotkostnader 90

9 8 AVSNITT B KOMMENTAR NR 1 FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) OM TILLÄMPNING AV ARTIKEL 32.1 b I TULLKODEXEN ANGÅENDE VÄRDERING AV VAROR FÖR TULLÄNDAMÅL Inledning Tillämpningen av ovanstående bestämmelser bör vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar från Tullkodexkommittén (sektionen för tullvärde) är avsedd att ge vägledning när det gäller tolkningen av dessa bestämmelser. Rättslig grund Artikel 32.1 b i tullkodexen är tillämplig i de fall då de importerade varornas tullvärde fastställs enligt artikel 29 i den förordningen, även om avtalet endast avser bearbetning eller förädling av varorna, och köparen av de importerade varorna har levererat vissa varor eller tjänster (nedan kallade "stödelement") antingen kostnadsfritt eller till nedsatt pris för användning i samband med framställning och försäljning för export av de importerade varorna Denna bestämmelse skall tillämpas i enlighet med den förklarande anmärkningen till artikel 32.1 b ii i bilaga 23 till tillämpningsföreskrifterna. Denna anmärkning berör uttryckligen endast artikel 32.1 b ii, men det är rimligt att tillämpa den analogt även på de andra bestämmelserna i artikel 32.1 b. Landet som stödelementen levereras från Det har ingen betydelse från vilket land stödelement levereras när det gäller att fastställa huruvida artikel 32.1 b skall tillämpas på vissa varor eller tjänster. Till exempel kan de aktuella varorna, innan de levereras till producenten, befinna sig fysiskt i det land där de importerade varorna produceras, eller de kan ha transporterats till producenten från ett annat tredje land eller från gemenskapen själv. I enlighet med bestämmelserna i artikel 32.1 b iv kan värdet av konstruktionsarbete, utvecklingsarbete, konstnärligt arbete, formgivningsarbete, ritningar och skisser för produktionen av varorna inte läggas till enligt artikel 32.1 b om arbetet i fråga har utförts inom gemenskapen.

10 9 Transportkostnader och andra därmed förbundna kostnader Enligt punkt 2 i anmärkningen till artikel 32.1 b ii utgörs stödelementets värde antingen av kostnaden för dess förvärv eller för dess produktion, alltefter omständigheterna. Det finns ingen särskild bestämmelse om hur kostnaderna för leverans av stödelement till de importerade varornas producent skall behandlas. Följande är att anse som kostnader för leverans av stödelement: Transport- och försäkringskostnader Kostnader för lastning, lossning och hantering Följaktligen, när ett värde fastställs enligt artikel 32.1 b, skall kostnaderna för leverans av stödelement inte läggas till kostnaden för deras förvärv eller för deras produktion. De utgör dock en del av värdet i den mån de vid förvärv räknas in i priset. Exempel 1: Företag A inom gemenskapen beställer tillverkning av skjortor från företag B i ett tredje land X. A levererar till B kostnadsfritt det tyg och de knappar som skall användas vid tillverkningen av skjortorna. A köper tyget från företag C i tredje land I, med leveransvillkor "cif lossningshamn" i land X. A tillverkar knapparna i sin fabrik i tredje land Z. Såväl tyget som knapparna utgör stödelement enligt artikel 32.1 b. Tygets värde enligt denna bestämmelse är priset cif lossningshamn. Knapparnas värde utgörs endast av produktionskostnaderna; leveranskostnaderna räknas inte in. Belopp som skall räknas in i tullvärdet Enligt artikel 32.1 b påverkas det värde för ett stödelement som räknas in i de importerade varornas tullvärde av två faktorer: Behovet av fördelning I vad mån detta värde inte har räknats in i de importerade varornas pris Vägledning om fördelning ges i punkterna 1, 3 och 4 i anmärkningen till artikel 32.1 b ii.

11 I avtalet om leverans av de importerade varorna och på fakturan för varorna kan anges i vad mån värdet av ett stödelement inte räknas in i priset för de importerade varorna. Den del av värdet som inte ingår måste deklareras för tullmyndigheterna, normalt på formulär D.V.1, och räknas in i tullvärdet. För att fastställa denna del är det nödvändigt att också känna till stödelementets totala värde och, i enlighet med punkt 3 i ovannämnda anmärkning, hur detta värde fördelas. Exempel 2: Företag A i gemenskapen importerar skjortor som tillverkas på beställning av A:s material av företag B i tredje land X. Avtalet anger att A levererar materialet till B till 40 % av A:s kostnad. Fakturan från B till A anger ett belopp för "tillverkning och leverans av skjortor". Det kan antas att 40 % av kostnaden för materialet ingår i det belopp som B fakturerar A. Materialets värde enligt artikel 32.1 b är dess totala värde. Den del av detta värde som inte ingår i priset för de importerade varorna är 60 % av den totala kostnaden för stödelementet. Följaktligen är den del av stödelementets värde som skall räknas in i skjortornas tullvärde det senare beloppet. Exempel 3: Företag A ovan beställer tillverkning av jackor från företag B ovan. B köper material till jackorna självt, men A köper mönstren för jackorna från ett företag i tredje land Z, och levererar de kostnadsfritt till B. I fakturan från B till A anges "tillverkning och leverans av jackor". Värdet av mönstret ingår inte alls i priset för de importerade varorna. Följaktligen är den del av stödelementets värde som i enlighet med artikel 32.1 b skall räknas in i jackornas tullvärde lika med hela priset för mönstren. Anmärkning Se också mål C-116/89 vid Europeiska gemenskapernas domstol.

12 11 KOMMENTAR NR 2 FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) OM ARTIKEL 167 I TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTERNA OM VÄRDERING FÖR TULLÄNDAMÅL AV DATAMEDIER INNEHÅLLANDE DATA ELLER INSTRUKTIONER FÖR ANVÄNDNING I UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK DATABEHANDLING Tillämpningen av ovanstående bestämmelser bör vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar från Tullkodexkommittén (sektionen för tullvärde) är avsedd att ge vägledning när det gäller tolkningen av dessa bestämmelser I det följande definieras närmare ett antal uttryck i artikel 167 och ges belysande exempel Med "datamedium" avses varje medium på vilket data eller instruktioner har spelats in i en form som kan användas av utrustning för automatisk databehandling. Härmed avses bl.a. sådana datamedier som magnetband, skivor (inbegripet skivor som kan avläsas av ett optiskt avläsningssystem med laser) och disketter. Det omfattar inte integrerade kretsar, halvledare och liknande anordningar, eller sådana artiklar som videospel eller kassetter som innehåller sådana kretsar eller anordningar. Exempel på artiklar som kan innehålla integrerade kretsar, halvledare eller liknande anordningar är persondatorer, kalkylatorer, TV-apparater, videokassettspelare, hushållsapparater och teleutrustning Med "utrustning för automatisk databehandling" avses apparater eller utrustning i vilka data kan behandlas. Den omfattar inte endast apparater vars enda eller huvudsakliga funktion är att behandla data utan också utrustning som ingår i eller arbetar med apparater som fyller andra funktioner, t.ex. anordningar för automatisk databehandling som ingår i numerisk kontrollutrustning.

13 Med "data eller instruktioner" avses varje framställning av fakta, begrepp eller styrsystem som är skriven eller inspelad i maskinläsbar form och som lämpar sig för kommunikation, tolkning eller styrning eller behandling av databehandlingsutrustning. Häri ingår bl.a. datorprogram (dvs. system och tillämpningsprogram) samt tekniska rapporter och affärsrapporter, diagram och statistik Med "ljud-, film- eller videoupptagningar" avses kassetter, magnetband, skivor, film e.d. på vilka ljud och/eller bild har spelats in, bortsett från medier som innehåller datorprogram. Häri ingår inspelningar av musik, tal, filmsekvenser och fotografiska bilder, såväl stillbilder som rörliga bilder.

14 13 KOMMENTAR NR 3 FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) OM BETYDELSEN AV ROYALTIES OCH LICENSAVGIFTER FÖR TULLVÄRDET Inledning Tillämpningen av de principer som fastställs i gemenskapslagstiftningen om i vad mån royalties och licensavgifter ingår i de importerade varornas tullvärde bör vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar från Tullkodexkommittén är avsedd som en allmän vägledning i ämnet De gemenskapsbestämmelser som rör betydelsen av royalties och licensavgifter för tullvärdet är artikel 32.1 c, 32.2 och 32.5 i tullkodexen, tillämpningsföreskrifterna: artikel , bilaga 23 - förklarande anmärkningar till artikel 32.1 c och Räckvidden för uttrycket "royalties och licensavgifter" i artikel 32.1 c i tullkodexen fastställs i de förklarande anmärkningarna till artikel 32.1 c i tullkodexen och till artikel i tillämpningsföreskrifterna. En mera allmän definition återfinns i artikel 12.2 i OECD:s förslag till en konvention om dubbelbeskattning av inkomst och kapital (1977): "Varje ersättning som mottas för användning, eller rätten till användning, av upphovsrätten till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, inbegripet filmer, patent, varumärken, mönster, planer, hemliga formler eller processer, eller för användning, eller rätten till användning, av industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning, eller för information * om industriella, kommersiella eller vetenskapliga erfarenheter." * Vanligen kallad "know-how".

15 Normalt sker betalning av royalties eller licensavgifter i form av återkommande delbetalningar (t.ex. varje månad, kvartal eller år). Ibland kan betalning ske i form av ett engångsbelopp eller också ett första engångsbelopp (så kallad "tillhandahållandeavgift") följt av återkommande delbetalningar därefter. Delbetalningar beräknas normalt som en procentandel av intäkterna från försäljningen av de licensierade produkterna Följande definition av "know-how" ges i punkt 12 i OECD:s kommentar till artikel 12 i ovannämnda konvention: "All hemlig teknisk information, oavsett om den kan bli föremål för patent, som är nödvändig för industriell framställning av en produkt eller återgivning av en process direkt och under samma förhållanden. Eftersom det grundar sig på erfarenheter utgör know-how det som en tillverkare inte kan känna till enbart genom att undersöka produkten och enbart genom kunskap om tekniska framsteg." Rättigheter och know-how Handelsvillkor som omfattar betalning av royalties och licensavgifter är så gott som alltid föremål för formella skriftliga "licensavtal", i vilka den licensierade produkten, karaktären av de upplåtna rättigheterna och det tillhandahållna know-how, licensgivarens och licenstagarens skyldigheter och metoderna för beräkning och betalning av royalties och licensavgifter normalt specificeras i detalj I de flesta fall räcker det att granska licensavtalet för att få en uppfattning om betydelsen av royaltyn eller licensavgiften för de importerade varornas tullvärde. Det kan också vara nödvändigt att ta hänsyn till villkoren i försäljningsavtalet och förhållandet mellan detta och licensavtalet Behovet av att undersöka betydelsen av royalties och licensavgifter för tullvärdet står klart när licensavtalet avser de importerade varorna själva (dvs. de utgör den licensierade produkten). Detta är emellertid också nödvändigt om de importerade varorna utgör beståndsdelar eller komponenter i den licensierade produkten eller om de importerade varorna (t.ex. specialiserade produktionsmaskiner eller industrianläggningar) själva används för att tillverka licensierade produkter.

16 "Know-how" som tillhandahålls enligt licensavtal innebär ofta att mönster, recept, formler och grundläggande anvisningar för användningen av den licensierade produkten tillhandahålls. Om sådant know-how har utnyttjats vid framställning av de importerade varorna, måste det fastställas om kostnaderna för royalties och licensavgifter skall ingå i tullvärdet. I vissa fall omfattar licensavtal (t.ex. på franchisingområdet) tillhandahållande av tjänster, t.ex. utbildning av licenstagarens personal i tillverkningen av den licensierade produkten eller användningen av maskiner eller anläggningar. Tekniskt bistånd i form av management, administration, marknadsföring, redovisning m.m. kan också ingå. I sådana fall kan kostnader för royalties och licensavgifter för dessa tjänster inte räknas in i tullvärdet I många fall visar en granskning av licens- och försäljningsavtal att endast en del av royaltykostnaderna kan vara tullpliktig. Om de fördelar som är förenade med ett licensavtal utgör en blandning av element som kan vara tullpliktiga respektive icketullpliktiga, utan att licenstagaren faktiskt utnyttjar de icke-tullpliktiga elementen, kan det ändå vara lämpligt att bestämma att hela royaltyn eller licensavgiften skall räknas in i tullvärdet. Royalties och licensavgifter som hänför sig till de varor som skall värderas Vid en bedömning av huruvida en royalty hänför sig till de varor som skall värderas är huvudfrågan inte hur royaltyn har beräknats utan varför den har betalats, dvs. vad licenstagaren faktiskt får för denna utgift (se artikel 161 i tillämpningsföreskrifterna i detta sammanhang). Då en komponent eller beståndsdel i den licensierade produkten importeras, eller när det gäller importerade maskiner eller anläggningar, kan en royaltykostnad baserad på omsättningen för den licensierade produkten således hänföras helt, delvis eller inte alls till de importerade varorna. Betalning av royalties och licensavgifter som villkor för försäljning av de varor som skall värderas Den fråga som skall besvaras här är om säljaren är beredd att sälja varorna utan att en royalty eller licensavgift betalas. Detta villkor kan vara explicit eller implicit. I de flesta fall anges i licensavtalet om försäljning av de importerade varorna är knuten till betalningen av en royalty eller licensavgift. Något sådant villkor behöver dock inte nödvändigtvis föreligga.

17 När varor köps från en person och en royalty eller licensavgift betalas till en annan person, kan betalning av avgiften ändå under vissa omständigheter anses som ett villkor för försäljningen av varorna (se artikel 160 i tillämpningsföreskrifterna). Säljaren eller en närstående person kan anses kräva att köparen betalar avgiften om till exempel varor köps från en medlem i en multinationell koncern och royaltyn skall betalas till en annan medlem i samma koncern. Detsamma gäller om säljaren är licenstagare i förhållande till mottagaren av royaltyn och denne bestämmer försäljningsvillkoren. Beräkning av tillägget till det pris som faktiskt har betalats eller skall betalas för en royalty eller licensavgift (artikel 32.2 i tullkodexen och motsvarande förklarande anmärkning) I regel beräknas royalties och licensavgifter efter det att de varor som skall värderas har importerats. I sådana fall kan den slutliga värderingen skjutas upp med hänvisning till artikel i tillämpningsföreskrifterna. En allmän justering kan bestämmas på grundval av resultaten under en representativ period och uppdateras regelbundet. Detta är något som importören och tullmyndigheterna får komma överens om Om endast en del av royaltykostnaden anses kunna ingå i tullvärdet, är det särskilt önskvärt att samråd sker mellan importören och tullmyndigheterna Underlaget för en uppdelning av den sammanlagda kostnaden i tullpliktiga och icke-tullpliktiga element kan ibland finnas i själva licensavtalet. Till exempel kan en sammanlagd royalty på 7 % redovisas som 3 % för patenträttigheter, 2 % för know-how om marknadsföring och 2 % för användning av varumärken. Oftast ger dock avtalet inte någon sådan möjlighet. Värdet av rättigheter respektive know-how kan ibland fastställas genom beräkning av i vad mån know-how upplåts eller utnyttjas och subtrahering av denna summa från den totala royalty som faktiskt betalats eller skall betalas.

18 Dessutom kan på gemensam begäran av importören och tullmyndigheterna licensgivaren själv vara beredd att föreslå en lämplig fördelning utifrån sina egna beräkningar Dessutom kan, även om det vid första påseendet verkar omöjligt att göra en fördelning, en granskning av korrespondensen mellan licensgivare och licenstagare, interna rapporter av de förhandlingar som föregick upprättandet av licensavtalet eller diskussioner med en av de personer som har förhandlat fram licensavtalet ofta ge ett underlag för fördelningen. Undantag Enligt artikel 32.5 i tullkodexen skall inte royalties och licensavgifter läggas till det pris som faktiskt betalats eller skall betalas när de utgör 43. a) kostnader för rätten att reproducera de importerade varorna i gemenskapen, eller 44. b) betalningar som gjorts av köparen för rätten att distribuera eller återförsälja de importerade varorna, om sådana betalningar inte är ett villkor för försäljning av varorna för export till gemenskapen. Fall när artikel 32.1 d i tullkodexen inte skall tillämpas Bestämmelserna i artikel 32.1 a-e i tullkodexen, som rör tillägg till det pris som faktiskt betalats eller skall betalas, täcker var sitt område. Betalningar som omfattas av definitionen av royalties och licensavgifter skall således granskas endast med hänsyn till artikel 32.1 c i tullkodexen. Om kraven enligt den bestämmelsen inte är uppfyllda, skall sådana betalningar inte behandlas enligt artikel 32.1 d. Anmärkning Se också de rådgivande yttrandena från WCO och WCO:s fallstudier 8.1 och 8.2 angående tillämpningen av artikel 8.1 i avtalet samt mål C 116/89 vid Europeiska gemenskapernas domstol.

19 18 KOMMENTAR NR 4 FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) OM TILLÄMPNINGEN AV BESTÄMMELSERNA I TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTERNA RÖRANDE DE VÄXELKURSER SOM SKALL TILLÄMPAS VID FASTSTÄLLANDE AV TULLVÄRDET Reglerna om vilka växelkurser som skall tillämpas vid fastställande av de importerade varornas tullvärde återfinns i artikel i tillämpningsföreskrifterna. De följer de grundprinciper som fastställs i artikel 35 i tullkodexen, dvs. att de växelkurser som tillämpas skall korrekt återge valutans aktuella värde vid affärstransaktioner, vara offentliggjorda av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, och tillämpas under en bestämd tidsperiod De viktigaste punkterna i bestämmelserna är att de växelkurser som skall tillämpas vid bestämning av de importerade varornas tullvärde skall fastställas varje månad, att dessa kurser, såvida de inte påverkas av några betydande avvikelser på valutamarknaderna (se artikel 171.1), skall förbli oförändrade under en månad och att det finns en särskild regel för fastställande av växelkurser som skall användas i samband med periodiska deklarationer. 3. I de fall när växelkurserna fastställs så mycket som 14 dagar innan de skall börja tillämpas och normalt gäller oförändrade under en månad, underlättar reglerna tillämpningen av förenklade införselförfaranden. Bestämmelserna i artikel kommenteras nedan.

20 19 Artikel 168 I artikel 168 definieras vissa uttryck. Led a Med uttrycket "noterad kurs" förstås normalt den säljkurs som noteras på den eller de mest representativa valutamarknaderna. Det alternativ som anges i andra strecksatsen, dvs. en annan kurs än säljkursen, kan av den berörda medlemsstaten fastställas som den kurs som skall tillämpas. Om flera växelkurser noteras vid olika tidpunkter på samma dag, skall den kurs som skall tillämpas för tullvärderingsändamål vara den senast noterade kurs som offentliggörs på det sätt som anges i artikel 168 b. Led b Det är nödvändigt med hänsyn till artiklarna 168 och 172 att göra informationen om den "noterade kursen" tillgänglig för dem som behöver känna till den. Medlemsstaterna får välja den metod för att göra detta som passar dem bäst. Den valda metoden kan till exempel vara offentliggörande i en officiell tidning eller annat officiellt meddelande, finanspressen eller, i avsaknad av lämpligare alternativ, genom officiella tillkännagivanden som anslås på tullkontoren. Denna information kan också spridas genom teletext eller datoriserade informationssystem eller en kombination av ovannämnda alternativ. Led c Med uttrycket "valuta" avses inte endast nationella valutor utan också beräkningsenheter som kan användas i fakturor, såsom ecu och särskilda dragningsrättigheter. Artikel 169 Punkterna 1 och 2 De växelkurser som noteras på valutamarknaderna den näst sista onsdagen är de kurser som skall tillämpas under följande kalendermånad. Dessa kurser måste offentliggöras den dag då de noteras eller följande dag (i annat fall tillämpas bestämmelserna i artikel se nedan). Det bör observeras att dessa kurser kan ersättas av andra, t.ex. de kurser som skall tillämpas från den följande onsdagen eller någon senare onsdag. Detta blir fallet om bestämmelserna i artikel eller 2 skall tillämpas (se nedan).

21 20 Punkt 3 Denna bestämmelse berör den situation som uppstår när en växelkurs inte har noterats den näst sista onsdagen (antingen i fråga om alla eller vissa valutor) eller om de växelkurser som noteras den näst sista onsdagen inte offentliggörs den dagen eller dagen därpå. Noteringar kan utebli därför att valutamarknaderna hålls stängda på en allmän helgdag eller om handeln avbryts i avvaktan på en officiell kursjustering. Ett avbrott i handeln kan inträffa till exempel om ett tredje lands regering har för avsikt att justera sin valuta och begär att handeln med den valutan avbryts i hela världen under ett visst antal dagar. Offentliggörande kan utebli till exempel därför att den normala dagen för offentliggörande är en allmän helgdag, om ett avbrott inträffar i samhällsservicen, t.ex. ett elavbrott, eller om en offentlig åtgärd drabbar publiceringsprocessen eller distributionen av publikationer. Exempel på tillämpning av artikel 169.3: Det kan bli nödvändigt att tillämpa den senaste under de föregående fjorton dagarna offentliggjorda kursen om marknaderna är stängda på en onsdag så att inga kurser noteras den dagen. Till exempel, om den 24 december är en onsdag och marknaderna är stängda från lördagen den 20 december till och med torsdagen den 1 januari, skall de kurser som noteras på fredagen den 19 december tillämpas enligt artikel 169 från och med den 1 januari. Artikel 170 Denna bestämmelse berör situationer där vissa valutor sällan eller aldrig noteras i en medlemsstat eftersom de sällan efterfrågas på valutamarknaderna, eller där någon kurs undantagsvis inte har noterats och offentliggjorts under de föregående fjorton dagarna för valutor som normalt noteras. I dessa fall fastställer medlemsstaten vilka kurser som skall tillämpas på det sätt som den bedömer vara lämpligast. Till exempel kan tullförvaltningen följa råd från medlemsstatens centralbank eller från en publikation i en annan medlemsstat. Artikel 171 Syftet med denna bestämmelse är att säkerställa att de kurser som tillämpas vid fastställandet av tullvärdet håller sig inom ett rimligt intervall (5% över eller under) i förhållande till de kurser som noteras under samma tid på valutamarknaderna. Därför fastställs i artikeln att den kurs som noteras den sista onsdagen i månaden före ansökningsmånaden skall kontrolleras, och att den också kontrolleras varje vecka under den aktuella månaden. För detta ändamål är det nödvändigt att beräkna avvikelserna på 5 % över eller under de fastställda eller tillämpade kurserna, alltefter omständigheterna (se nedan). Om dessa avvikelser inte överskrids, skall månadskurserna tillämpas utan avbrott i enlighet med artikel 169.

22 21 Punkt 1 Kontroll av den kurs som noterats den sista onsdagen i föregående månad sker normalt på den torsdag när denna senaste onsdagskurs offentliggörs. Kurserna för den senaste onsdagen och kursen för den näst sista onsdagen (som skall gälla från den första dagen nästföljande månad) jämförs. Om kursen för den senaste onsdagen avviker med 5 % eller mera skall denna nya kurs tillämpas från följande onsdag i stället för den tidigare fastställda kursen. Den fortsätter att gälla fram till slutet av månaden om den inte i sin tur ersätts till följd av en veckokontroll av de noterade onsdagskurserna (se punkt 2 nedan). Punkt 2 Den kurs som noteras på en onsdag (och normalt offentliggörs på torsdag) jämförs med den kurs som tillämpas (dvs. normalt den kurs som noteras den näst sista onsdagen i föregående månad) för den aktuella månaden. Om den kurs som noteras på en onsdag avviker med 5 % eller mer från den tillämpade kursen skall den nya kursen ersätta den aktuella kursen, från och med nästföljande onsdag. Den fortsätter att gälla till utgången av månaden, om inte skyddsklausulen återigen träder i kraft under denna period. Punkt 3 Denna situation inträffar om valutamarknaderna är stängda på en onsdag och inga växelkurser noteras den dagen av den anledningen. Till exempel om den 1 januari är en onsdag och valutamarknaderna är stängda den dagen, blir de kurser som noteras tisdagen den 31 december de som används som jämförelse vid beslut om huruvida skyddsklausulen bör träda i kraft från och med onsdagen den 8 januari. Artikel 172 Syftet med denna bestämmelse är att tillåta deklaranter att tillämpa en enda växelkurs för hela den period för vilken de har bemyndigats uppvisa deklarationer vid övergång till fri omsättning i enlighet med förenklade förfaranden.

23 22 KOMMENTAR NR 5 FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) OM BETYDELSEN AV UTTRYCKET "SÄRSKILJA" VID TILLÄMPNINGEN AV BESTÄMMELSERNA OM VÄRDERING AV VAROR FÖR TULLÄNDAMÅL Inledning I tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna till den anges vissa element som skall räknas in i eller undantas från de importerade varornas tullvärde. Med hänsyn till kravet på likabehandling av importörer i detta avseende bör den praktiska tillämpningen av dessa bestämmelser vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar är avsedd att ge vägledning när det gäller betydelsen av uttrycket "särskilja" Ett villkor för att vissa element skall kunna undantas från de importerade varornas tullvärde är att de anges separat från det pris som faktiskt betalats eller skall betalas för varorna De element som avses är - importtullar eller andra avgifter som skall betalas i gemenskapen på grund av importen eller försäljningen av varorna - kostnader för arbete med konstruktion, uppförande, sammansättning, underhåll eller tekniskt bistånd som utförts efter införseln - kostnader för varutransport sedan varorna anlänt till platsen för införsel till gemenskapens tullområde - kostnader för rätten att reproducera de importerade varorna i gemenskapen - inköpsprovisioner - räntekostnader - data eller instruktioner på datamedier ) artikel 33 i tullkodexen ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) artikel 34 i tullkodexen och artikel ) 167 i tillämpningsföreskrifterna Liknade bestämmelser tillämpas i fråga om tullager (artikel 112 i tullkodexen). Punkt 4-7 nedan ger en allmän vägledning beträffande behandlingen av dessa element. Vissa av elementen kommenteras särskilt i punkt 8-17.

24 23 Allmänt För att uppfylla villkoret om att ett element skall "särskiljas" är det nödvändigt dels att framställa ett krav i de aktuella fälten i D.V.1-deklarationen, dels, i förekommande fall, att fastställa elementets karaktär och penningbeloppet Alla slags handelsdokument, inbegripet dokument med längre giltighetstid som avser mer än en importtransaktion (t.ex. avtal, varufakturor eller transportfakturor), som avser de varor som skall värderas kan i princip användas för att fastställa denna "karaktär" och detta "belopp". I avsaknad av sådana handelsdokument kan denna funktion i fråga om transportkostnader också fyllas om deklaranten lämnar en redogörelse med hänvisning till en frakttariff som normalt tillämpas för det aktuella transportmedlet och visar hur "beloppet" beräknades. Om tullmyndigheterna kräver det, kan deklaranten också vara skyldig att lämna in den tariff som han hänvisar till. Tullmyndigheterna har dock rätt att kontrollera att "karaktären" och "beloppet" inte är fiktiva. Denna kontroll är särskilt viktig om de begärda avdragen baserats endast på redogörelser som upprättas av köparen, säljaren eller deklaranten För att underlätta värderingen bör deklaranten se till att i förväg ha den dokumentation som avses i punkt 5 tillgänglig vid tidpunkten för godkännandet av tulldeklarationen. Om de nödvändiga dokumenten inte är tillgängliga vid denna tidpunkt, kan tullmyndigheterna bevilja deklaranten en tidsfrist, som fastställs bl.a. i enlighet med artikel 256 i tillämpningsföreskrifterna, för att skaffa de aktuella dokumenten och överlämna dem till myndigheterna. För att beviljas denna lättnad kräver tullmyndigheterna normalt att deklaranten ger en skriftlig försäkran om att han skall respektera den beviljade tidsfristen De villkor som nämns i punkt 4-6 ovan måste normalt uppfyllas innan undantag kan beviljas vid fastställande av tullvärdet.

25 24 Tullar och andra avgifter Vägledning beträffande innebörden av uttrycket "särskilja" när det gäller importtullar och andra avgifter som skall betalas vid import eller försäljning av varor har lämnats i ett rådgivande yttrande från WCO:s tekniska kommitté för tullvärde. I detta rådgivande yttrande sägs att importlandets tullar och avgifter inte ingår i tullvärdet om de till sin natur kan särskiljas från det pris som faktiskt betalats eller skall betalas. De är i själva verket allmänt tillgängliga I det här sammanhanget har orden "kan särskiljas" i sak samma betydelse som "särskiljbara". I det underlag som var utgångspunkten för yttrandet angavs inte tullar/avgifter separat på fakturan. Men man får givetvis utgå ifrån att yttrandet förutsätter att det finns någon tydlig uppgift antingen på fakturan eller i något annat följedokument om att det pris som faktiskt betalats eller skall betalas inkluderar dessa avgifter I enlighet med punkt 4 ovan bör det belopp som inte skall räknas in i tullvärdet anges i D.V.1-deklarationen. Data eller instruktioner (programvara) Vid fastställandet av tullvärdet av importerade datamedier som innehåller data eller instruktioner skall enligt artikel 167 i tillämpningsföreskrifterna endast kostnaden för eller värdet av själva datamediet tas med i beräkningen, förutsatt att kostnaderna för datauppgifterna eller instruktionerna eller deras värde kan särskiljas från datamediernas. Dessa element skall till exempel vid behov redovisas i D.V.1-deklarationen på följande sätt: - Kostnaden för eller värdet av data eller instruktioner. - Kostnaden för eller värdet av datamediet. - Det sammanlagda värdet för data eller instruktioner plus datamedier I praktiken kan två av de ovannämnda värdena ge den information som behövs för att särskilja kostnaden för eller värdet av data eller instruktioner. Tullmyndigheterna kan emellertid därutöver kräva att de aktuella beloppen fastställs på det sätt som anges i punkt 5 ovan.

26 25 Räntekostnader När det gäller frågan om att inte räkna in räntekostnader i tullvärdet fastställs i artikel 33.1 c ytterligare villkor utöver det att de skall "anges separat". Det kan förväntas att det dokument som innehåller den skriftliga överenskommelse om finansiering som nämns i bestämmelsen gäller som underlag för att fastställa det belopp som nämns i D.V.1-deklarationen i enlighet med punkt 5 ovan. Transportkostnader efter att varorna anlänt till platsen för införsel till gemenskapens tullområde (Utgår) Behandlingen av transportkostnader inom gemenskapen när det gäller varor som faktureras till ett fast pris fritt bestämmelseorten som motsvarar priset vid platsen för införsel till gemenskapens tullområde regleras av särskilda bestämmelser i artikel 164 b i tillämpningsföreskrifterna Om däremot varor importeras till ett pris som inkluderar leverans till en destination inom gemenskapens tullområde, får inte transportkostnaderna inom gemenskapen anges separat på fakturan eller i andra handelsdokument. Därför kan deklaranten i sådana fall förväntas ange på tulldeklarationen ett tullvärde som inte inkluderar transportkostnaden inom gemenskapen och ange denna kostnad i stället i D.V.1-deklarationen. Detta är givetvis inte i sig tillräckligt för att dessa kostnader skall anses ha "särskilts". Det belopp som skall frånräknas måste också fastställas på det sätt som anges i punkt 5 ovan Flera olika metoder kan godtas när det gäller att visa hur det belopp som skall frånräknas har beräknats. Exempel: 66. a) Om varor fraktas med olika transportmedel på grundval av ett enda transportdokument till en plats bortom platsen för införsel till gemenskapens tullområde, och om endast den sammanlagda kostnaden för denna transport har fastställts, kan den del som hänför sig till den transportkostnad som uppkommit efter införseln till gemenskapen, beräknad genom att dela upp kostnaden i förhållande till de sträckor som tillryggalagts såväl utanför som inom gemenskapens tullområde, accepteras med hänsyn till artikel 164 a i tillämpningsföreskrifterna.

27 b) Om den sammanlagda transportkostnaden inte är känd (t.ex. när det gäller ett "pris fritt bestämmelseorten"), eller om det av andra skäl inte anses lämpligt att fördela kostnaderna, är det godtagbart med hänsyn till artikel 164 a att från det pris som faktiskt betalats eller skall betalas dra av det belopp som motsvarar den faktiska kostnad som uppkommit för transport efter införsel till gemenskapens tullområde eller annars den normala kostnaden för sådan transport. I det senare fallet är det rimligt att de avdrag som har beviljats när det gäller intern transport inte skall vara större än kostnaderna enligt en frakttariff som normalt tillämpas för samma transportsätt i den berörda transportörens land. Summan av dessa avdrag får inte överskrida ett belopp som motsvarar den lägsta frakttariffen för gemenskapen.

28 27 KOMMENTAR NR 6 FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (SEKTIONEN FÖR TULLVÄRDE) OM DOKUMENT OCH INFORMATION SOM KAN KRÄVAS AV TULLMYNDIGHETERNA SOM BEVIS FÖR FASTSTÄLLANDE AV TULLVÄRDET Inledning En tullvärdedeklaration utgör ett meddelande där deklaranten lämnar de uppgifter som behövs för att de importerade varornas tullvärde skall kunna fastställas I likhet med andra deklarationer eller uppgifter som lämnas till tullmyndigheterna kan det vara nödvändigt att styrka de uppgifter som lämnas i en tullvärdedeklaration. En tullvärdedeklaration åtföljs ofta av vissa dokument (t.ex. fakturor) som stöd för de deklarerade uppgifterna. Om den nödvändiga information, i form av dokumentation eller i annan form, som skall styrka uppgifterna i en tullvärdedeklaration är otillräcklig, har tullmyndigheterna rätt att kräva att deklaranten lägger fram ytterligare uppgifter Uppgifter som har betydelse för tullvärdet lämnas på formulär D.V.1, som fastställs i bilagorna 28 och 29 till tillämpningsföreskrifterna. Ett D.V.1-formulär behövs dock inte alltid för att deklarera uppgifter för tullvärdering. I vissa fall kan tullmyndigheterna frångå kravet på en deklaration på ett D.V.1-formulär (se artiklarna och i tillämpningsföreskrifterna) eller tillåta variationer i presentationen av de uppgifter som krävs (se artikel 180 i samma förordning). Hänvisningar till fälten i formulär D.V.1 i det här dokumentet tjänar därför endast som vägledning och innebär inte att formuläret är ett krav. Rättslig grund I artikel 14 i tullkodexen fastställs att tullmyndigheterna generellt har rätt att kräva dokument eller upplysningar som underlag för en tullvärdedeklaration. Artikel 178 och följande i tillämpningsföreskrifterna innehåller en specificering av de skyldigheter som den som upprättar en tullvärdedeklaration påtar sig.

29 28 Dokument eller upplysningar som tullmyndigheterna kan kräva i samband med fastställande av tullvärde I artikel 14 i tullkodexen fastställs bl.a. att tullmyndigheterna skall förses med alla nödvändiga dokument och upplysningar för att de skall kunna fastställa tullvärdet. I bestämmelsen anges inte vilka dokument eller upplysningar som krävs för att styrka de olika uppgifter som deklareras På annat ställe i tillämpningsföreskrifterna hänvisas till särskilda dokument som kan användas för att styrka de uppgifter som har deklarerats, t.ex en kopia av fakturan, enligt artiklarna 181 och a, transportdokumentet och packlistan eller motsvarande dokument, enligt artikel Dessa dokument kan dock vara otillräckliga för att övertyga tullmyndigheterna om riktigheten av varje uppgift i en tullvärdedeklaration Följande exempel (som inte är uttömmande) anger några av de dokument som tullmyndigheterna kan kräva beroende på omständigheterna i samband med transaktionen eller om det råder tvivel beträffande några av eller alla de deklarerade uppgifterna a) En faktura avseende varorna, om det finns någon (fält 4 i D.V.1) Enligt artikel 181 i tillämpningsföreskrifterna skall deklaranten förse tullmyndigheterna med en kopia av den faktura på grundval av vilken de importerade varornas värde deklarerats. Naturligtvis kan en faktura bara läggas fram om de varor som skall värderas har sålts. Det finns emellertid också fall där varorna har sålts utan faktura. I sådana fall måste importören lägga fram de dokument som kan anses motsvara fakturan. En faktura kan användas/krävas inte endast för att fastställa det pris som avses i artikel 29 i tullkodexen, utan också för att styrka andra uppgifter, t.ex. följande: Varornas pris vid återförsäljning inom gemenskapen, för att göra det möjligt att tillämpa den deduktiva metod som beskrivs i artikel 30.2 c i tullkodexen Kostnaderna för stödelement (fält 14 i D.V.1).

30 b) Ett försäljningsavtal (fält 5 i D.V.1) kan användas/krävas som stöd beträffande olika aspekter i fakturan, t.ex eventuella inskränkningar, villkor eller ersättningar (fält 8 i D.V.1), eventuella överenskommelser mellan säljaren och köparen som påverkar varornas tullvärde (fälten 9 b och 16 i D.V.1), de avgifter som avses i fält 20 i D.V.1 (åtgärder som vidtas efter import), den valuta i vilken priset anges (artikel 35 i tullkodexen), avtal och andra dokument angående reproduktionsrättigheter för de importerade varorna (artikel 33 d i tullkodexen) c) Ett royaltyavtal för att fastställa huruvida en royalty (fält 9 a i D.V.1) skall ingå i tullvärdet och, om så är fallet, i vilken omfattning (fält 15 i D.V.1) d) Ett kommissionsavtal för att styrka eventuella tillägg för provisioner eller mäklararvode (fält 13 a och b i D.V.1) eller att inköpsprovisioner inte har betalats e) Transport- och försäkringsdokument för att fastställa bl.a leveransvillkoren (fält 3), kostnaderna för leverans till platsen för införsel (fält 17), kostnaderna för transport efter ankomsten till platsen för införsel (fält 19) f) Räkenskaper, särskilt importörens eller köparens, för att styrka den faktiska överföringen av medel till exportören eller säljaren eller för att ge upplysningar om provisioner, vinst eller allmänna omkostnader vid tillämpning av den deduktiva metoden eller metoden med beräknat värde g) Frakttariffer för att i vissa fall fastställa de transportkostnader som avses i följande bestämmelser: Artikel 32.1 e i tullkodexen Artiklarna a ii och 164 i tillämpningsföreskrifterna.

31 h) Andra dokument, t.ex handlingar rörande ägandeförhållandena i de företag som deltar i transaktionen för att styrka ett eventuellt samband mellan säljaren och köparen (artikel 143 i tillämpningsföreskrifterna), fakturor och försäljnings- eller överlåtelseavtal avseende kvotkostnader, fakturor avseende betalning av äkthetsintyg, avtal om reklam, marknadsföring och andra åtgärder som vidtagits efter införseln, finansiella handlingar, t.ex. för att fastställa räntekostnader, avtal, licensavtal eller andra handlingar rörande upphovsrätt. Utformning av dokument Dokument utgör bevis, och deras utformning kan variera. Deras huvuduppgift är att avspegla försäljningskedjan för varorna samtidigt som de innehåller uppgifter om de transaktioner som de avser. Därför bör tullmyndigheterna vara beredda att acceptera varje dokument, oavsett utformning, så länge som a) dokumentets äkthet inte ifrågasätts, b) uppgifterna i dokumentet är relevanta som stöd för de uppgifter som deklareras eller krävs Ett exempel på ett dokument som kan ha olika utformning är det dokument i vilket köparen anger vilka varor som han har mottagit och deras pris. Köparen och säljaren avtalar i förväg om att sådana dokument är godtagbara för detta ändamål. Uppgifterna i detta dokument är desamma som de som normalt förekommer på en faktura. Det förhållandet att det är köparen och inte säljaren som utfärdar dokumentet innebär inte att det måste avvisas på grund av bestämmelserna i artikel 181 i tillämpningsföreskrifterna. Tullmyndigheterna kan från fall till fall pröva om ett dokument kan godtas som underlag för fastställande av de importerade varornas tullvärde, med hänsyn till a) de möjligheter som finns att kontrollera uppgifterna i dokumentet, b) köparens trovärdighet, c) uppgifterna i försäljningsavtalet.

32 Utformningen av ett dokument kan också variera beroende på hur det överförs (t.ex. kopior som skickas med telefax eller på elektronisk väg). Även i sådana fall kan tullmyndigheterna godta sådana dokument eller bevis i annan form på de villkor som anges i punkt 8 (se också artikel i tillämpningsföreskrifterna). Följande gäller i tullsammanhang för fakturor: a) De behöver inte undertecknas eller vara original b) De kan betecknas som "endast för tulländamål" eller "proformafaktura" eller liknande. Dessa dokument kan godtas i vissa fall för varor (t.ex. gåvor, prover) som inte har varit föremål för försäljning. För varor som har sålts betraktas dock sådana fakturor som provisoriska och bör senare ersättas med en slutlig faktura c) De bör översättas om tullmyndigheterna kräver det. Personer som är skyldiga att uppvisa dokument och lämna upplysningar Enligt artikel 14 i tullkodexen skall "... var och en som är direkt eller indirekt inblandad i verksamhet som berör handeln med varor, på tullmyndigheternas begäran och inom föreskriven tid, förse tullmyndigheterna med alla nödvändiga dokument och upplysningar, oavsett vilket medium som används, och ge dem all nödvändig hjälp". Utöver bestämmelserna i artikel a i tillämpningsföreskrifterna fastställs i artikel 64 i tullkodexen att deklaranten är "varje person som kan uppvisa... eller låta uppvisa... för behörig tullmyndighet... alla de dokument som krävs...". Den som lämnar tullvärdedeklarationer har särskilda skyldigheter enligt artikel 178 i tillämpningsföreskrifterna. Han måste vara bosatt inom gemenskapen, ha tillgång till alla relevanta uppgifter.