E C K E R Ö K O M M U N

Transkript

1 E C K E R Ö K O M M U N Budget 2013 Fastställd av kommunfullmäktige

2 Innehåll INLEDNING... 4 DRIFTSBUDGET C10 DRIFTSHUSHÅLLNING C110 ALLMÄN FÖRVALTNING C 101 Centralvalnämnden C 111 Revisorerna C 120 Allmän centralförvaltning C 130 Personalförvaltning C 350 Biblioteket C 140 Närings- och kulturverksamhet Näringsliv och turism Kulturverksamhet Lantbruksnämnden C 200 SOCIALVÄSENDET C 201 Socialförvaltning C 204 Barnomsorg C 205 Dagvård av barn på daghem C207 Övrig barndagvård C 212 Barnskyddsverksamhet C 207 Annan barn- och familjevård C 220 Äldreomsorg C 221Hemvård C 225 Stödtjänster C 222 Serviceboende C 223 Vård på åldringshem C224 Annan service för åldringar C 230 Specialomsorgen C 240 Handikappservice C 245 Missbrukarvården C 290 Övrig socialvård C300 UNDERVISNINGSFÖRVALTNING C301 Skolnämnden C305 Grundskolan Eckerö skola Kyrkby högstadieskola Träningsundervisningen

3 C325 Medborgarinstitutet C355 Idrotts och friluftsliv C360 Ungdomsverksamhet C400 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN C420 Byggnadstillsyn C440 Miljövård C450 Avfallshantering C500 TEKNISKA NÄMNDEN C501 Tekniskförvaltning C510 Byggnader och lokaler C511 Kommunala byggnader C512 Bostäder C520 Trafikleder C530 Parker och allmänna områden C540 Vatten- och avloppsverk C600 ÖVRIG VERKSAMHET C601Brand och räddningsväsendet C690 Övrig verksamhet C80 FINANSIERINGSDELEN C9 INVESTERINGAR BUDGETERAD RESULTATRÄKNING PERSONALSTRUKTUR Kommunalskatt KOMMUNSTYRELSENS BUDGETRAMAR AUGUSTI 2012 FÖR ÅR

4 INLEDNING ECKERÖ KOMMUNS UTVECKLING OCH ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR Verksamhetsidé Eckerö kommun strävar att i samråd med invånarna skapa och upprätthålla förutsättningarna för att, inom ramen för befintliga resurser, på ett möjligast rationellt och effektivt sätt producera kommunal samhällsservice som motsvarar efterfrågan bland kommuninvånarna. I sin verksamhet skall Eckerö kommun i möjligaste mån iaktta principerna om en hållbar utveckling och därigenom skapa förutsättningar för en god och frisk livsmiljö, där det är hälsosamt att bo och vistas. Forntid, nutid och framtid har alla en given plats i Eckerö. Det är min förhoppning att vi alla fortsätter att utveckla vår bygd utifrån den en gemensam föresats; i samklang med naturens villkor; dess förutsättningar och begränsningar, med ett bejakande av ett medvetet och hållbart förvaltarskap som sammanlänkar generationer och vårdar gemensamma livsvillkor. Under år 2013 gäller det att förverkliga tidigare principbeslut om att medverka vid bildandet av en stiftelse med ett självständigt verksamhetsansvar för Post- och tullhuset i Storby. Kennet Lundström Kommundirektör 4

5 NÄRINGSPOLITISKA PRIORITERINGAR Vägledande principer för Eckerö kommun är att förena hållbarhetsperspektiv, näringspolitik och tillväxtfaktorer som utgår från Eckerö som en självklar mötesplats i Östersjöregionen året om. Fortlöpande erfarenhets- och besöksutbyte kommer att förekomma med Norrtälje kommun, Uppsala turismakademi, Väddö lokala utvecklingsgrupp, Väddöbygdens Ideella Förening och Föreningen Roslagsambassadörer. Eckerö äger många viktiga infrastrukturella förutsättningar för att utveckla sitt näringsliv. Kommunen har i alla sammanhang önskat och försökt att framträda som en attraktiv och lättillgänglig mötesplats i Östersjöregionen. Åland har idag direkta passagerarförbindelser till tre huvudstadscentra i Finland, Sverige och i Estland i Östersjöregionen. Kommunen präglas av en handlingsinriktad entreprenörsanda. Bygden bjuder på många sevärdheter och naturupplevelser oavsett årstid. En viktig näringspolitisk satsning 2013 kommer att vara utvecklandet av Kyrkvikens bostadsområde och färdigställandet av industri- och hantverksområdet. Eckerö kommun understöder strävan efter en vidsträckt samarbetskonstellation med resekombinationer som också kan gynna både hela Åland och Eckerö. Näringspolitiken handlar om att vidmakthålla och att utveckla såväl primärnäringarna i jordoch skogsbruk som ett alltmer differentierat näringsliv. Informationsteknisk infrastruktur är en given komponent i dessa satsningar. Eckerö kommun önskar också medvetet uppmuntra en ekologiskt hållbar besöksnäring med företräde för idrottsturism (kanoter, gång, cykling) liksom möjligheterna att uppleva det maritima och det nordiska kulturarvet. Den separata gång- och cykelbanan som förenar hela Eckerö kommun på den väst-östliga diagonalen och erbjuder alla möjligheter att attrahera till fotvandringar och cykelturer, liksom motionspass och även idrottstävlingar. BEFOLKNINGSUTVECKLING Eckerö kommun strävar efter en stadig befolkningsökning genom inflyttning och bostadsbyggande. Kommunen har nu ett attraktivt bostadsområde och tomterna kommer att bjudas ut till försäljning under året. Kommunen har också tack vare färjförbindelsen till Grisslehamn relativt god kollektivtrafik för arbetspendling. Ålands Statistik- och utredningsbyrå har utrett elevunderlaget för Ålands grundskolor. I statistikrapporten framgår att elevunderlaget för landskapet är stabilt men att de kommunala variationerna är stora. Rapporten utgår från befolkningsprognoser och kommunala förväntningar på inflyttning. I Eckerö skola finns för närvarande 56 elever läsåret 2012/2013. Under 2013/2014 beräknas antalet elever vara 55 och under 2014/ elever. 5

6 Ålands befolkning ökade med 31 personer det första kvartalet 2012, vilket kan jämföras med en minskning på 5 personer det första kvartalet Det är framförallt Mariehamn som har haft befolkningstillväxt hittills i år, medan skärgårdens folkmängd har fortsatt att minska. Detta framgår av den preliminära kvartalsstatistiken över befolkningen. Ökning av både födda och döda Under tre första månaderna 2012 föddes det 80 barn, 14 flera än motsvarande tid i fjol. Antalet avlidna ökade med 10 och blev 91. Födelsenettot, födda minus döda, blev således minus elva personer totalt på hela Åland. Befolkningsrörelse och invånarantal i Eckerö kommun 1:a kvartalet 2012 Födelse- Flyttnings- Folk- Invånare Födda Döda netto netto ökning 1) Eckerö I ÅSUBs rapporten presenteras fyra olika framtidscenarier för befolkningsutvecklingen enligt kommun och ålder. Tyngdpunkten ligger på grundskolornas elevunderlag, dvs. befolkning i åldern 7-15 år. Befolkningsscenarierna omfattar även samtliga 1-årskohorter mellan år. Resultaten bygger på en sammanlänkning av befolkningsprognoser med kommunförvaltningens förväntningar angående elevunderlag och inflyttning. Samtliga scenarier visar hur snabbt det nära förestående åldrandet av befolkningen ökar andelen som fyllt 65 år medan antalet barn 7-15 år och framför allt befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) är relativt stabila. Befolkningsutveckling under trendscenariot efter åldersgrupp och år 6

7 VÄNORTER Eckerö kommun ingår i Nordens största vänortskedja som omfattar de åländska landskommunerna med Ålands Kommunförbund som sammanhållande länk samt kommunerna: Vänersborg, Sverige Kangasala, Finland Herning, Danmark Arsuk, Grönland Siglufjordur, Island Holmestrand, Norge Eidi, Färöarna Eckerö kommun har därutöver informella vänortsförbindelser med Norrtälje kommun, Sverige. Samarbetet med Norrtälje kommun sker genom utbyte, besök och praktiska projekt som gäller lokal utveckling, infrastruktur och turism. Eckerö kommun har särskilt samarbetat med Väddö lokala utvecklingsgrupp, Väddöbygdens Ideella Förening och Föreningen Roslagsambassadörer. MEDLEMSKAP I ORGANISATIONER, SAMVERKANSORGAN OCH KOMMUNALFÖRBUND Eckerö kommun ingår i: Räddningsområde Ålands landskommuner och gemensamma räddningsnämnden De Gamlas Hem k.f. Södra Ålands Högstadiedistrikt k.f. Ålands Omsorgsförbund k.f. Gemensamma lantbruksnämnden Ålands Kommunförbund Ålands Kommunala avtalsdelegation Finlands Kommunförbund Ålands Näringsliv (tidigare Ålands Handelskammare) Visit Åland (tidigare Ålands Turistförbund) Medborgarinstitutet (administrativt knutet till Mariehamns stad) Barnskyddsjouren på Åland Leader Åland r.f. Ålands Jakt- och fiskemuseum (medstiftare) Ålands Jord- och skogsbruksmuseum (medstiftare). Föreningen Norden på Åland 7

8 HÅLLBAR UTVECKLING Kommunallagen och Eckerö kommuns verksamhetsidé ansluter sig till iakttagandet av principerna för en hållbar utveckling. Dessa skall bibringa förutsättningar för en god och frisk livsmiljö, där det är hälsosamt att bo och vistas. Kommunstyrelsen har föreslagit följande miljövision för hela landskapet Åland: Åland är ett tryggt, självstyrt landskap som i samklang med naturens villkor; dess förutsättningar och begränsningar, bejakar ett medvetet och hållbart förvaltarskap som sammanlänkar generationer och vårdar gemensamma livsvillkor. Eckerö kommun söker inom ramen för beslut och planeringsinstrument att biträda de klimatpolitiska riktlinjer som Finlands kommunförbund har fastställt. Det övergripande syftet är att bromsa upp klimatförändringarna genom begränsningar och en successiv utfasning av användningen av fossila bränslen inom kommunens alla verksamhetsområden. På samma sätt som inom vattenskyddet anser Eckerö kommun att den praktiska effekten genom investeringar, utbildning, planering i det löpande kommunala arbetet, är mest angelägen och prioriterad. Utifrån kommunens verksamhetsidé identifierar Eckerö kommun tre tydliga profilområden för en hållbar utveckling: * attitydpåverkan och kunskapsuppbyggnad, bl.a. i skolans undervisning och inom kommunens personal och genom stöd till Agenda-gruppens arbete, * omställning till förnyelsebara energislag och allmänna energieffektiviserande åtgärder i kommunens fastighetsförvaltning * utbyggnad av avloppsledningsnätet som får direkt effekt i vattenkvaliteten parad med förbättringsåtgärder i reningsverket i Storby Naturvärdena i Eckerö kommun, tillsammans med lämpliga attraktioner, är bygdens främsta konkurrensfaktor för turism och rekreation. Bygdens traditionella näringar inom jordbruk och sjöfart innebär att det finns en stark och utbredd medvetenhet om ekologiska samband. Det är samtidigt viktigt att kommunen på många sätt kan vara en föregångare och en god företrädare för miljövärden - inför kommunens invånare och besökare. Vid de årliga busstidtabellsmötena värnar Eckerö om kollektivtrafikens förutsättningar att hävda sig, framförallt genom goda möjligheter till arbetspendling. Färjetrafiken i Berghamn gynnar kommunens kollektivtrafik till och från Mariehamn och bussanslutningar till större städer i Mälardalen-Stockholmsregionen. Eckerö kommun kommer även fortsättningsvis att söka främja goda kommunikationsmöjligheter. KOMMUNERNAS ORGANISATION Den kommunala självstyrelsen utgör ryggraden i det demokratiska samhällsskicket i de nordiska länderna och kommunerna har övertagit allt fler uppgifter och åtaganden. De mindre kommunerna har inte sällan en hög grad av kostnadseffektivitet som delvis kompenserar de 8

9 stordriftsfördelar som en större kommunal organisation erhåller. Demokratisk delaktighet måste även fortsättningsvis balanseras mot ekonomisk bärkraft. Eckerö har i sina remissyttranden och på offentliga arenor, konsekvent framhållit att ökad samverkan är att föredra framför kommunala sammanläggningar då den totala befolkningsmängden på Åland inte är tillräcklig för att uppnå reella stordriftsfördelar förutom inom ett antal sektorer, där samverkan redan inletts, pågår eller planeras. Ett större ekonomiskt underlag är således en bjudande nödvändighet för att balansera tyngre ekonomiska åtaganden inom välfärdssektorn. Kostnadsdrivande i dessa sammanhang är dock inte primärt kommunernas antal jämfört med t.ex. landskapsnivån eller kommunalförbundens, utan tjänsternas innehåll, kvalitet och servicenivå. Ålands landskapsregering har i budgeten för 2013 aviserat nödvändigheten av en effektivare e-förvaltning inom kommunerna. Ytterligare har betonats vikten av att utreda möjliga samordningsfördelar och ett långsiktigt och strategiskt tänkande inom förvaltningen. Kommunerna utgör, frånsett hälso- och sjukvården, den viktigaste och största leverantören av välfärdstjänster inom äldrevård, grundskola och barn- samt handikappomsorg, men också kultur och fritidsverksamhet. Kommunens invånarantal och deras samlade skatteförmåga bildar den ekonomiska bärkraften för välfärdstjänster och ekonomisk omfördelning. De större kommunernas betalningsförmåga, ställs inte sällan mot de mindre kommunernas kostnadseffektivitet och korta beslutsvägar. KOMMUNAL VERKSAMHET Finansieringen Beskattningen Kommunens skatteinkomster består av kommunalskatt, fastighetsskatt och andel av samfundsskattens avkastning. Vidare finns även källskatteinkomster. Kommunalskatten Kommunalskatten bestäms utgående från fysiska personers och dödsbons förvärvsinkomster. Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för inkomstskatten. Inkomstskattesatsen för hela Åland ligger i genomsnitt på 17,04 procent, vilket innebär en marginell höjning från Kökar höjde sin inkomstskatt med 1,00 procentenheter till 19,50 procent och Sund och Vårdö med 0,50 procentenheter till 19,00 respektive 18,00 procent. Geta och Lemland sänkte sina inkomstskattesatser med 0,25 procentenheter till 17,50 respektive 16,25 procent. Övriga kommuner behöll sin inkomstskattesats oförändrad jämfört med Av de åländska kommunerna har Lemland och Saltvik lägst inkomstskattesats, 16,25 procent och Finström och Kökar den högsta med 19,50 procent. För 2012 tar Sottunga som enda kommun på Åland ut fastighetsskatt på stadigvarande bostad, 0,50 procent. Finström tog bort sin fastighetsskatt på stadigvarande bostad för 2012 och har nu 0,00 procent i likhet med de övriga kommunerna. Fastighetsskatten för annan bostad är oförändrad för alla kommuner jämfört med 2011, 0,90 procent. Lemland höjde fastighetsskattens allmänna skatteprocent med 0,25 procentenheter, medan de övriga 9

10 kommunerna har den oförändrad från Brändö är den enda kommunen som inte tar ut någon allmän skatteprocent. Bilden nedan visar den allmänna skatteprocenten i kommunerna. Fastighetsskatt, allmän skatteprocent 2012 Vid beräkningen av kommunernas genomsnittliga skattesats har den beskattningsbara inkomsten använts. Skattesatser för kommunal inkomstskatt och fastighetsskatt 2011 och 2012 Kommunalskatt, Fastighetsskatt, procent procent Stadigvarande bostad Annan bostad Allmän skatteprocent Brändö 17,00 17,00 0,00 0,00 0,90 0,90 0,00 0,00 Eckerö 18,00 18,00 0,00 0,00 0,90 0,90 0,70 0,70 Finström 19,50 19,50 0,10 0,00 0,90 0,90 0,75 0,75 Föglö 17,25 17,25 0,00 0,00 0,90 0,90 0,70 0,70 Geta 17,75 17,50 0,00 0,00 0,90 0,90 0,50 0,50 Hammarland 16,50 16,50 0,00 0,00 0,90 0,90 0,20 0,20 Jomala 17,00 17,00 0,00 0,00 0,90 0,90 0,50 0,50 Kumlinge 18,50 18,50 0,00 0,00 0,90 0,90 0,40 0,40 Kökar 18,50 19,50 0,00 0,00 0,90 0,90 0,60 0,60 Lemland 16,50 16,25 0,00 0,00 0,90 0,90 0,15 0,40 Lumparland 18,50 18,50 0,00 0,00 0,90 0,90 0,30 0,30 Saltvik 16,25 16,25 0,00 0,00 0,90 0,90 0,20 0,20 Sottunga 18,00 18,00 0,00 0,50 0,90 0,90 0,70 0,70 Sund 18,50 19,00 0,00 0,00 0,90 0,90 0,75 0,75 Vårdö 17,50 18,00 0,00 0,00 0,90 0,90 0,15 0,15 Mariehamn 16,50 16,50 0,00 0,00 0,90 0,90 0,12 0,12 Landskomm. 17,47 17,49 0,02 0,00 0,90 0,90 0,47 0,49 -Landsbygden 17,45 17,44 0,02 0,00 0,90 0,90 0,48 0,51 -Skärgården 17,64 17,84 0,00 0,02 0,90 0,90 0,38 0,38 Åland 17,03 17,04 0,01 0,00 0,90 0,90 0,30 0,31 Fotnot: Uppgifterna för den genomsnittliga kommunalskattesatsen för 2011 är reviderade Ålands statistik- och utredningsbyrå 10

11 Inkomstskattesatser Hela Åland, 16,73 medeltal 16,7 17,05 17,04 17,03 17,04 Eckerö ,25 18,25 18,00 18,00 18,00 Intäkter från inkomstskatten Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget Fastighetsskatten Kommunfullmäktige fastställer årligen skattesatsen för fastigheter. För 2013 är fastslagan skattesatserna följande: Byggnader för stadigvarande boende 0,00 % Andra bostadsbyggnader 0,90 % Allmän fastighetsskatt 0,70 % Föreningshus 0,00 % Intäkter från fastighetsskatten Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget Medeltal för kommunal fastighetsskatt Jämförelsetalen gäller 2012 Stadigvarande bostad Annan bostad Allmän skatteprocent Hela Åland, medeltal 0,00% 0,90% 0,31 % Eckerö 0,00% 0,90% 0,70 % BS 2007 BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BU 2012 BU 2013 Lån Invånare Lån/inv

12 DRIFTSBUDGET Sammanställning av driftsdelens externa kostnader och intäkter Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag Nämnd 2013 FörslagKD 2013 Förslag KS 2013 Budget KF 2013 Ökn/minsk % C10 DRIFTSHUSHÅLLNING , , , , , , % C110 ALLMÄNFÖRVALTNING , , , , , , % Extern , , , , , , % VERKSAMHETENS INTÄKTER , , , , , , % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , , , % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , , , % C200 SOCIALVÄSENDET , , , , , , % Extern , , , , , , % VERKSAMHETENS INTÄKTER , , , , , , % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , , , % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , , , % C300 UNDERVISNINGSFÖRVALTNING , , , , , , % Extern , , , , , , % VERKSAMHETENS INTÄKTER , , , , , , % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , , , % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , , , % C400 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN , , , , , , % Extern , , , , , , % VERKSAMHETENS INTÄKTER , , , , , , % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , , , % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , , , % C500 TEKNISKA NÄMNDEN , , , , , , % Extern , , , , , , % VERKSAMHETENS INTÄKTER , , , , , , % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , , , % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , , , % C600 ÖVRIG VERKSAMHET , , , , , , % Extern , , , , , , % VERKSAMHETENS INTÄKTER 6 046, , , , , , % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , , , % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , , , % Totalsumma , , , , , , % 12

13 C10 DRIFTSHUSHÅLLNING C110 ALLMÄN FÖRVALTNING C 101 Centralvalnämnden 1001 Lagtings- och kommunalval 1002 Statliga val Verksamhetsidé för valnämnden Valnämnden ansvarar för den kommunala centralvalnämndens i lag angivna åligganden. Mandatperioden för centralvalnämnden är fyra år. Verksamhetsmål år 2013 Ej planerade val under perioden. Verksamhetsmål år Under 2014 förrättas Europaparlamentsval. Valet förrättas vart femte år i början på juni. Under 2015 förrättas kommunal- och lagtingsval. Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag Nämnd 2013 Förslag KS 2013 Budget KF 2013 Ökn Ökn % C110 ALLMÄNFÖRVALTNING ,50,00 -,00 0,0 % C101 CENTRALVALNÄMNDEN ,50,00 -,00 0,0 % Extern ,50,00 -,00 0,0 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN ,50,00 -,00 0,0 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 999, , ,00-100,0 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , ,00-100,0 % Totalsumma ,50,00 Kostnadsförändringar: 0,- Ej valkostnader Ekonomiplan: Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 C110 ALLMÄNFÖRVALTNING ,50,00 100, ,00 C101 CENTRALVALNÄMNDEN ,50,00 100, ,00 Extern ,50,00 100, ,00 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN ,50,00 100, ,00 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 999, , ,00 600,00 VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , ,00 Totalsumma ,50,00 100, ,00 13

14 C110 ALLMÄN FÖRVALTNING C 111 Revisorerna 1010 Revision Verksamhetsidé Revisorerna ska med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Övervakningen av kommunens förvaltning och ekonomi ordnas så att den externa och interna övervakningen tillsammans bildar ett heltäckande övervakningssystem. Fullmäktige väljer revisorer för sin mandatperiod. För mandatperioden har fullmäktige valt en revisor från Oy Audiator Ab och två lokala revisorer. Verksamhetsmål år 2013 Verksamheten sköts enligt bestämmelserna i kommunallagen och enligt kommunens förvaltningsstadga. Verksamhetsmål 2014 Verksamheten fortsätter som tidigare. Verksamhetsmål 2015 Verksamheten fortsätter som tidigare. Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag KS 2013 Budget KF Ökn % C110 ALLMÄNFÖRVALTNING , , , , ,00 49,5 % C111 REVISION , , , , ,00 49,5 % Extern , , , , ,00 49,5 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00 49,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00 49,5 % Totalsumma , , , ,00 Kostnadsförändringar: ,- Mötesarvoden -440,- Experttjänster ,- Ekonomiplan: Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 C110 ALLMÄNFÖRVALTNING , , , , ,00 C111 REVISION , , , , ,00 Extern , , , , ,00 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00 VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00 Totalsumma , , , , ,00 14

15 C110 ALLMÄN FÖRVALTNING C 120 Allmän centralförvaltning 1015 Kommunfullmäktige Verksamhetsidé för kommunfullmäktige Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för det strategiska beslutsfattandet samt övergripande planering och kapitalförvaltning i kommunens verksamhet. Under detta kostnadsställe är det av kommunfullmäktige antagna sponsor- och hyresavtalet med driftbolaget Eckerö Hallen Ab budgeterat. Sponsoravtalet omfattar Euro per år. Prestationstal Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Sammanträden Paragrafer Verksamhetsmål år Fullfölja och avtalsbinda den personella och organisatoriska samverkan som inletts under en försöksperiod 2011 med Hammarlands kommun inom ekonomiförvaltning och löneräkning. - Revidera nämndinstruktioner inför den nya mandatperioden i enlighet med beslut om nämndstruktur. Verksamhetsmål år En stabilisering av den kommunala ekonomin utgör den enskilt viktigaste uppgiften för kommunens förtroendevalda och tjänstemannaledning för att möjliggöra uppbyggandet av en långsiktig investeringsreserv. Ekonomin är ett medel för att tillgodose en långsiktig gynnsam utveckling med fortsatt inflyttning, tillväxt och konkurrenskraft för bygdens näringar, utbyggnad av infrastruktur samt i övrigt goda betingelser för den lokala kulturen och utbildningen, ekologisk hållbarhet och ett gott samarbete med övriga kommuner för gemensamma lösningar. Eckerö kommun söker aktivt att utveckla samarbetsmöjligheterna gentemot Hammarlands kommun inom alla nämnd- och förvaltningsområden, i synnerhet personalsamverkan inom allmän förvaltning, socialtjänst samt miljö-, byggnads- och teknisk förvaltning.. 15

16 Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag KS 2013 Budget KF Ökn % C110 ALLMÄNFÖRVALTNING C120 ALLMÄN CENTRALFÖRVALTNING 1015 Kommunfullmäktige , , , ,00-540,00 1,2 % Extern , , , ,00-540,00 1,2 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , ,00-540,00 1,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , ,00-540,00 1,2 % Totalsumma , , , ,00 Kostnadsförändringar: - 540,- Arvoden och bikostnader 3 010,- Tryckning och annonsering ,- Km-ersättning 500,- Utbildnings- och kulturtjänster 400,- Litteratur och kontorsmaterial 250,- Övriga kostnader ,- Ekonomiplan: Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 C110 ALLMÄNFÖRVALTNING C120 ALLMÄN CENTRALFÖRVALTNING 1015 Kommunfullmäktige , , , , ,00 Extern , , , , ,00 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00 VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00 Totalsumma , , , , ,00 16

17 C110 ALLMÄN FÖRVALTNING C 120 Allmän centralförvaltning 1020 Kommunstyrelsen Verksamhetsidé för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige för två år i sänder. Bestämmelser om kommunstyrelsens verksamhet återfinns främst i Kommunallagen och i kommunens nya förvaltningsstadga. Kommunstyrelsen skall leda kommunens förvaltning och ekonomi och följa med de lägre kommunala organens verksamhet, bevaka kommunens intressen och företräda kommunen om inte kommunfullmäktige beslutar annat. Styrelsen skall även bereda och verkställa fullmäktiges beslut samt övervaka att besluten är lagliga, utom i ärenden som berör fullmäktiges inre organisation samt val av styrelse och revisorer. Prestationstal Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Sammanträden Paragrafer Verksamhetsmål år utveckla och effektivisera arbetsrutiner på centralförvaltningen med tillhörande revidering av tjänste- och arbetsbeskrivningar med hänsyn till den utvärdering av försöksperiod med personellt och organisatoriskt samarbete med Hammarlands kommun som skall genomföras under slutet av modernisera och förbättra arbetslokalerna på Kommungården, alternativt planera för nybyggnation av kommunkansli och tillhörande servicefunktioner som också kan omfatta ett nytt bibliotek och verksamhetslokaler för teknisk förvaltning. Verksamhetsmål år Fortsatt konsolidering av ekonomin och uppbyggnad av investeringsreserv som kan kräva intern organisatorisk översyn och personalsamordning, Kommunstyrelsen fullföljer sin bevakning av samarbets- och samordningsmöjligheter mellan Eckerö och Hammarlands kommuner inom såväl socialförvaltningen som byggnads- och miljöteknikförvaltningarna. Samverkansfördelar inom kommunal service och infrastruktur skall utredas i samband med anläggandet av Hammarlands planerade bostadsområde på Öra vid Marsund. Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag KS 2013 Budget KF Ökn % C110 ALLMÄNFÖRVALTNING C120 ALLMÄN CENTRALFÖRVALTNING 1020 Kommunstyrelsen , , , , ,00-17,5 % Extern , , , , ,00-17,5 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00-17,5 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00-22,6 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , ,00-100,0 % Totalsumma , , , , ,00-17,5 % 17

18 Kostnadsförändringar: ,- Arvoden och lönebikostnader 8 885,- Kontors- och experttjänster -500,- IT-tjänster -500,- Tryckning och annonsering -500,- Km-ersättning 700,- Utbildnings- kulturtjänster 200,- Medlemsavgifter -130,- Litteratur 50,- Livsmedel -100,- Avskrivningar ,- Ekonomiplan: Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 C110 ALLMÄNFÖRVALTNING C120 ALLMÄN CENTRALFÖRVALTNING 1020 Kommunstyrelsen , , , , ,00 Extern , , , , ,00 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00 VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,00-923,00 Totalsumma , , , , ,00 18

19 C110 ALLMÄN FÖRVALTNING C 120 Allmän centralförvaltning 1025 Kommunkansliet Verksamhetsidé för kommunkansliet Kommunkansliet skall vara en effektiv och öppen förvaltning, som ger snabb och saklig service åt kommuninvånarna, de förtroendevalda och åt personal inom andra kommunala förvaltningsenheter. Tillgänglighet och kompetens skall utmärka kommunkansliets verksamhet. Kommunkansliets uppgifter är bl.a.: - beredning av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ärenden, centrala kanslifunktioner och data-funktioner, press- och allmän informationstjänst - rådgivning och information till kommunens invånare - ombesörjandet av kommunens ekonomiadministration, d v s bokföring, betalningsrörelser och budgetering samt samordnade försäkringsskydd - kommunens personalredovisning och löneräkning, förtroendevaldas arvoden, personalärenden och arbetarskyddet Resurser PERSONAL BS 07 BU 07 BU 08 BS 09 BS 10 BS 11 BU 12 BU 13 Kommundirektör Kommunekonom ,5 0,5 0,5 Lönebokförare Kanslist ,7 0,7 0,75 0,75 0,75 Byråsekreterare 0,8 0,8 0,8 1,2 1,2 1,2 Lokalvårdare timanställd 0,2 0,2 0,2 0,2 0,32 0,8 0,2 0,2 Personal per ,2 4,2 5 4,7 4,82 5,25 4,65 4,65 Bokföraren/löneräknaren, kanslisten och ekonomen betjänar även kommunens övriga kostnadsställen men kommunkansliet belastas med personalkostnaderna. Verksamhetsmål år Utveckling av arbetsorganisation och ärendeflöde inom kommunkansliet efter utvärdering och fastställande av nya tjänste- och arbetsbeskrivningar. - Införandet av ett elektroniskt ärendehanteringssystem för att effektivisera post-, diarie- och ärenderutinerna på kommunkansliet. 19

20 Verksamhetsmål år Fortsatta satsningar på personlig kompetens och fortbildning och realiserandet av samordningstjänster och även försök till samordning av kommunala förvaltningsuppgifter med främst Hammarlands kommun för att underlätta semesterläggning och vikariat. Radetiketter Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag KS 2013 Budget KF Ökn % C110 ALLMÄNFÖRVALTNING C120 ALLMÄN CENTRALFÖRVALTNING 1025 Kommunkansliet , , , , ,00 8,1 % Extern , , , , ,00 7,6 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00 7,6 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , , , ,00-200,00-0,9 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00 6,0 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , , , , ,00 25,8 % Intern , , , , ,00 18,8 % RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN , , , , ,00 18,8 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , , , , ,00 18,8 % Totalsumma , , , ,00 Kostnadsförändringar: ,- Inkomster Övriga intäkter -200,- Kostnader Personalkostnader ,- Köp av tjänster från Hammarlands kommun ,- Kontors- och banktjänster ,- Försäkringar -900,- Renhållning -100,- Soc. och hälsovårdstjänster 800,- Personalbefrämjande åtgärder ,- Litteratur -800,- Städ- och rengöringsmaterial -200,- Dispositions medel -200,- Övriga verksamhetskostnader 14,- Avskrivningar ,- Interna hyror ,- 20