CCI 2007 FI 16 2 PO 004 Regionalt mål för konkurrenskraft och sysselsättning Södra Finlands ERUF-åtgärdsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CCI 2007 FI 16 2 PO 004 Regionalt mål för konkurrenskraft och sysselsättning Södra Finlands ERUF-åtgärdsprogram 2007 2013"

Transkript

1 CCI 2007 FI 16 2 PO 004 Regionalt mål för konkurrenskraft och sysselsättning Södra Finlands ERUF-åtgärdsprogram Vi beklagar att denna svenskspråkiga översättning tillsvidare saknar det tabeller som finns i den finskspråkiga versionen. Därför rekommenderar vi att kontrollera tabellerna i den finskspråkiga versionen. Denna översättning kommer att ersättas snarast med en komplett version inklusive tabeller.

2 CCI 2007 FI 16 2 PO 004 REGIONALT MÅL FÖR KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING SÖDRA FINLANDS ERUF-ÅTGÄRDSPROGRAM Programdokumentet har godkänts genom kommissionens beslut

3 Arbets- och näringsministeriet bildades genom lagen om ändring av 1 i lagen om statsrådet (970/2007) och inledde sin verksamhet Uppgifterna för handels- och industriministeriet, arbetsministeriet (med undantag för invandrings- och integrationsärenden) samt inrikesministeriets utvecklingsavdelning för regioner och förvaltning (med undantag för region- och lokalförvaltningsenheten) överfördes till det nya ministeriet. Detta programdokument har efter kommissionens beslut om godkännande kompletterats med ministeriernas namnändringar till följd av reformen av ministerierna, men tillägg har inte gjorts i t.ex. det avsnitt som gäller beredningen av programmet. ISBN Edita Prima Oy, Helsingfors 2008

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Rättsgrund för programmet samt beskrivning av programmets struktur och beredningsprocess Centrala resultat av förhandsbedömningen Miljöutredning och bedömning av projektens miljökonsekvenser SITUATION OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR SÖDRA FINLAND Södra Finlands funktionella struktur, särskilda drag, befolkningsutveckling och flyttningsrörelse Ekonomisk utveckling Näringsstruktur Arbetskraft och sysselsättningsutveckling Kompetens Entreprenörskap och företagsverksamhet Trafik och datakommunikation Natur- och kulturmiljön De mest utsatta områdena i Södra Finlands ERUF-program Södra Karelen Östra Nyland Kymmenedalen Päijänne-Tavastland Egentliga Tavastland Egentliga Finland Nyland Stora städer Huvudstadsregionen Åboregionen Erfarenheter från strukturfondperioden Utnyttjande av resultaten av utvärderingen av strukturfondsperioden under perioden UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR SÖDRA FINLAND Strategins utgångspunkter Allmänna principer som styr verksamheten Hållbar utveckling Förverkligande av jämlikhet och icke-diskriminering Nätverkande och partnerskap Andra viktiga insatsområden med tanke på strategin SWOT-analys för Södra Finland Finansiering av olika program i anslutning till utvecklingen av Södra Finland åren Kopplingarna mellan Finlands strukturfondsstrategi och ERUF-programmet Val av insatsområden som stöder strategin för Södra Finlands program för konkurrenskraft och sysselsättning Insatsområde 1. Internationell konkurrenskraft Insatsområde 2. Specialiserad kompetens Insatsområde 3. Starka nätverk och centra Insatsområde 4. En effektiv och konkurrenskraftig samhällsstruktur Huvudmål för programmet 44

5 4. INSATSOMRÅDEN I SÖDRA FINLANDS ERUF-PROGRAM Utgångspunkter Främjande av företagsverksamhet (PO 1) Främjande av innovationsverksamheten och nätverkandet samt stärkande av kompetensstrukturerna (PO 2) Förbättrande av områdenas tillgänglighet och av verksamhetsmiljöerna (PO 3) Utveckling av stora stadsregioner (PO 4) Storregioner Tematisk fokusering av åtgärderna (PO 5) Tekniskt stöd (TL 6) Anpassning av EU-program till varandra FINANSIERINGSPLAN Utnyttjande av fondernas flexibilitet och kompletterbarhet UPPFÖLJNING AV EFFEKTIVITETEN OCH RESULTATEN Effektivitetsindikatorer och mätning av resultat SEA-direktivets uppföljningsindikatorer Samordning av gemenskapens sammanhållningspolitik och Lissabons nationella åtgärdsprogram 7. SYSTEM FÖR FÖRVALTNING OCH VERKSTÄLLANDE AV PROGRAMMET Information om programmen 85 BILAGOR 87 BILAGA 1. BEHANDLING AV SÖDRA FINLANDS ERUF-PROGRAM 87 BILAGA 2. EU-ARBETSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING 89 BILAGA 3. MILJÖRAPPORT 90 BILAGOR TILL MILJÖRAPPORTEN 95 BILAGA 4. STATSRÅDETS FÖRORDNING OM SKÄRGÅRDSKOMMUNER 99 BILAGA 5. HALKE-BESLUTET 100 BILAGA 6. ALLMÄN FÖRORDNING 1083/ BILAGA 7. SÖDRA FINLANDS KOMPETENSKONCENTRATIONER 113 BILAGA 8. DEFINITIONER AV ERUF-PROGRAMMENS INDIKATORER 114

6 1. INLEDNING 1.1 Rättsgrund för programmet samt beskrivning av programmets struktur och beredningsprocess Enligt Europeiska rådets förslag gällande strukturfonderna för perioden skulle hela Finland omfattas av målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Där presenterades även stödet för Finlands strukturfonder för perioden , som enligt priserna år 2006 totalt uppgick till miljoner euro. Enligt det nationella beslutet (Halke ) är Södra Finlands totala andel av dessa medel cirka 138 miljoner euro. Bestämmelser om beredningen och verkställandet av användningen av strukturfonder finns i Europeiska unionens allmänna förordning om strukturfonder (EG Nr 1083/2006) och i förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (EG Nr 1080/2006). I den allmänna förordningen fastställs de allmänna bestämmelserna gällande strukturfondernas verksamhet, verksamhetens innehåll, medelutdelning och förvaltningsförfaranden. I förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden fastställs fondens uppgifter enligt förverkligandet av konvergensmålet samt målet för konkurrenskraften och sysselsättningen, stödberättigande utgiftskategorier och särskilda bestämmelser om bl.a. behandlingen av de mest perifera områdena och innehållet i åtgärdsprogrammen. I Lissabonstrategin, som reformerats enligt Europeiska rådets slutsatser och de förenade riktlinjerna, framhävs medlemsstaternas åtgärder för att främja tillväxten och sysselsättningen inom hela EU. För att förbinda strukturfondsverksamheten till genomförandet av Lissabonstrategin och för att förbättra det strategiska greppet hos gemenskapens sammanhållningspolitik har strukturfondernas programmeringsprocess tre steg under programperioden Stegen är (1) Sammanhållningspolitikens strategiska riktlinjer, (2) Nationell strategisk referensram (senare Finlands nationella strukturpolitiska strategi) och (3) åtgärdsprogram. Principen är att riktlinjerna för sammanhållningspolitiken definierar de viktigaste insatsområdena för den följande programperioden som beaktas i beredningsarbetet i varje land och som består av uppgörandet av de nationella strategiska riktlinjerna och åtgärdsprogrammen. Europeiska unionens region- och strukturpolitiska mål för åren har presenterats i kommissionens meddelande En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden Genom gemenskapens sammanhållningspolitik främjas målen för Lissabon- och Göteborgsstrategin. Sammanhållningspolitikens strategiska riktlinjer fastställs av de primära målen för allokeringen av medlen i EU:s strukturfondsprogram Syftet med dessa mål är att: (1) göra medlemsstaterna, regionerna och städerna allt mer attraktiva, (2) främja innovationer, företagande och en kunskapsbaserad ekonomi samt (3) skapa nya och bättre arbetsplatser. I Finlands nationella strukturfondsstrategi har man i sin tur fastställt de för Finland centrala strategiska riktlinjerna för den följande strukturfondsperioden och styrt uppgörandet av åtgärdsprogrammen. Vid uppgörandet och genomförandet av åtgärdsprogrammen har man även beaktat Lissabonstrategin och det därmed anknutna nationella reformprogrammet. För att genomföra den nationella strukturpolitiska strategin har man för programperioden för Fastlandsfinland gjort upp fyra ERUF-delfinansierade åtgärdsprogram enligt storregion.

7 Dessa utgörs av målprogrammen för den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen i Södra Finland, Östra Finland, Västra Finland och Norra Finland. Uppgörandet och genomförandet av programmen styrs av den allmänna förordningen gällande strukturfonder (EG Nr 1083/2006), ERUF-förordningen (EG Nr 1080/2006) och kommissionens förordning om verkställandet av strukturfonder (EG Nr 1828/2006). I verkställandet beaktas dessutom andra principer som styr verkställandet av strukturfonderna, som t.ex. konkurrensutsättning och statsstöd. På det nationella planet styrs verksamheten för Europeiska unionens strukturfonder av lagen om strukturfonder där man i synnerhet fastställer verkställandet och förvaltningen av programmen. Enligt regionutvecklingslagen utgörs grunden för det regionala utvecklings- och programarbetet av den långsiktiga strategiska landskapsöversikten och landskapsprogrammet som preciserar planen och som är ett kortsiktigare åtgärdsprogram. I egenskap av regionutvecklingsmyndighet svarar landskapets landskapsförbund för samordnandet av programarbetet och för dess förenlighet med strukturfondsåtgärderna i landskapet. Åtgärdsprogrammet för Södra Finlands regionala mål för konkurrenskraft och sysselsättning omfattar Egentliga Finlands, Tavastlands, Päijänne-Tavastlands, Kymmenedalens, Östra Nylands, Nylands och Södra Karelens landskap. Beredningen av programmet inleddes redan med ett brev från IM, där instruktioner för uppgörandet av landskapsprogrammen för perioden meddelades. I brevet ombads landskapsförbunden att före slutet av 2005 bedöma resultaten av den pågående programperioden (både EU-programmen och de nationella åtgärderna samt de med regionutvecklingslagen förenliga specialprogrammen). Därtill ombads förbunden göra en SWOTanalys utifrån förändringarna i verksamhetsmiljön samt fastställa preliminära mål och insatsområden för landskapsprogrammen utifrån bedömningarna och landskapsöversikten. Inrikesministeriet meddelade närmare anvisningar om uppgörandet av ERUF-åtgärdsprogrammen i ett brev till landskapsförbunden Landskapsförbunden som fungerar som regionutvecklingsmyndighet hade i uppgift att bereda programmen i samarbete med andra regionala aktörer. I Södra Finland gavs beredningsansvaret för ERUF-programmet till landskapsförbundens samarbetsorganisation, Alliansen för landskapen i södra Finland, som genomförde det i samarbete med Päijänne-Tavastlands förbund. (Bilaga 1.) Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (SMB-lagen) tillämpades på det regionala ERUFåtgärdsprogrammet genom att utnyttja landskapsprogrammens SMB-förfarande. Södra Finlands ERUF-åtgärdsprogram för åren har uppgjorts utifrån beredningsarbetet för landskapsprogrammen samt utifrån de visioner och utredningar som Alliansen för landskapen i södra Finland låtit göra upp. I utvecklingen av landskapen fungerar åtgärdsprogrammet som ett samordnande ramprogram genom vilket målen för Europeiska unionens sammanhållningsstrategi och Lissabonstrategin för konkurrenskraft och sysselsättning anpassas till Finlands nationella mål och målen för landskapen i verksamhetsområdet. Utgångspunkten för detta åtgärdsprogram har varit att bilda en enhetlig uppfattning om problemen, utvecklingsbehoven och insatsområdena för utvecklingsåtgärderna i Södra Finlands programområde. En enhetlig uppfattning behövs bl.a. i genomförandet av projekt mellan landskapen, vilket EU-kommissionen särskilt har betonat. Syftet med utvecklingsstrategin är delvis att främja utvecklingen av Södra Finland till en enhetlig och attraktiv helhet utifrån landskapens starka sidor. Därigenom främjar man den ekonomiska utvecklingen och stärker Södra Finlands ställning i den internationella omgivningen och i synnerhet i Östersjöområdet.

8 Åtgärdsprogrammet omfattar beskrivningar av Södra Finlands sju landskap (Egentliga Finland, Tavastland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Östra Nyland, Nyland och Södra Karelen) samt av de stora stadsregionernas nuläge och utvecklingsutsikter, utifrån dem uppgjorda strategiska mål för utvecklingen samt prioriterade områden, finansieringsplaner och förfaranden för utvecklingsarbetet. ALLOKERING AV STRUKTURFINANSIERINGEN Målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning Phasing in-område genom phasing out-förfarande Tilläggsfinansiering 35 euro per invånare om året Åtgärdsprogrammet genomförs genom sex prioriterade områden som utgörs av: 1) främjande av företagsverksamhet 2) främjande av innovationsverksamhet och nätverkande samt stärkande av kompetensstrukturer 3) förbättrande av områdenas tillgänglighet och av verksamhetsmiljöerna 4) utveckling av de stora stadsregionerna 5) storregioner tematisk fokusering av åtgärderna 6) tekniskt stöd Följande centrala principer och mål har styrt beredningen och uppgörandet av Södra Finlands ERUF-åtgärdsprogram: inriktning av åtgärderna till de svagast utvecklade regionerna (den s.k. sammanhållningsprincipen); säkerställande av åtgärdernas enhetlighet med de strategiska riktlinjerna för unionens sammanhållningspolitik; säkerställande av åtgärdernas förenlighet med målen för Lissabon- och Göteborgstrategin; säkerställande av de olika fondernas samordning på regionnivå; åtgärdernas och genomförbarhetens förenlighet med strukturfondsprogrammen ESF, EJFLU och FFU. 1.2 Centrala resultat av förhandsbedömningen På initiativ av inrikesministeriet genomförde Suomen Aluetutkimus FAR i samarbete med Fin- Auguuri Oy en förhandsbedömning av utkasten till de EU-delfinansierade ERUFåtgärdsprogrammen för perioden Ansvarsorganisation för bedömningen var Suomen Aluetutkimus FAR. Föremålet för förhandsbedömningen var alla fyra ERUF-åtgärdsprogram för storregioner som uppgjorts i Finland. I bedömningsarbetet betonades ett tillämpande och interaktivt tillvägagångssätt, och huvudvikten låg på framtagandet av kunskap som kan utnyttjas praktiskt och omedelbart. Utkastet till programmet för Södra Finland lämnades till utvärderarna Dessutom deltog en utvärderare i EU-arbetsgruppens möte Respons om programutkastet presenterades på mötet I förhandsbedömningen konstaterades att regionens problem och utmaningar var väl identifierade i förslaget till program för Södra Finland. Ett problem i programmet för Södra Finland liksom i de andra programmen för storregioner var att utmaningarna under följande programperiod inte var relaterade till de tillgängliga resurserna under följande programperiod. Detta är ett problem som

9 även identifierats i regionen, men man har ansett att heterogeniteten och de olikartade problemen i Södra Finlands region inte ger möjlighet till särskilt tydliga avgränsningar. Strategin i programmet för Södra Finland ansågs på ett äkta sätt basera sig på visionerna om regionen, trots att problemet även här var att landskapen i Södra Finland avviker från varandra, vilket leder till olika betoningar. Vad gäller beaktandet av erfarenheterna av programperioden konstaterade man i bedömningen att bedömningarnas slutledningar hade lyfts fram på ett välavvägt sätt men inte beaktats i det nya programmets åtgärder i tillräckligt hög grad. Efter responsen gick man igenom problemet vad gäller strategin och verksamhetslinjerna, och man strävade efter att särskilja de faktorer som byggde på erfarenheter från föregående programperiod. Vid bedömningen av huruvida programmens strategier är i linje med de regionala strategierna, den nationella strategin och gemenskapens strategiska riktlinjer gav utvärderarna anvisningar om att klargöra linjen i synnerhet i relation till målen för Lissabonstrategin och för den reviderade nationella strategin. Utgångspunkten för programmet för Södra Finland är i synnerhet att främja tillväxten och därigenom sysselsättningen. Denna synpunkt strävade man efter att lyfta fram ännu tydligare vad gäller de prioriterade områdena. Enligt bedömarna framhävs i synnerhet programmet för kompetenscenter i Södra Finland när man bedömer det mervärde som programmen medför den nationella politiken. Vad gäller jämlikheten framhävdes den regionala jämlikheten och jämlikheten som hänför sig till invandrargrupper. Efter utvärderingsresponsen fäste man även uppmärksamhet vid jämlikheten mellan könen och olika åldersgrupper samt vid främjandet av den bl.a. genom att främja entreprenörskap inom vården. Miljöutredningen, som bedömer programmets miljökonsekvenser enligt SMB-lagen, var uppgjord på ett ändamålsenligt sätt. Vid bedömningen av målen för åtgärdsprogrammen betonade man att syftet är uppställa så realistiska och tydliga mål som möjligt. Utifrån bedömningen stöder de planerade åtgärderna i förslaget till ERUF-program för Södra Finland väl programmets strategi, och dess prioriteringar främjar uppnåendet av målen för programmet. De prioriterade områdena 1 och 2 ansågs delvis överlappa varandra, men de stöder uppnåendet av målen. 1.3 Miljöutredning och bedömning av projektens miljökonsekvenser Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) trädde i kraft Denna så kallade SMB-lag samt statsrådets förordning (347/2005) som kompletterar den innehåller en bestämmelse om den allmänna skyldigheten att bedöma miljökonsekvenserna i tillräcklig omfattning vid beredningen av planer och program samt bestämmelser om miljöbedömning av vissa planer och program. I inrikesministeriets anvisning om uppgörande av ERUF-åtgärdsprogram från konstateras att man i mån av möjlighet kan tillämpa SMB-processen som anknyter till beredningen av landskapsprogrammen. Södra Finlands ERUF-program för målet Sysselsättning och konkurrenskraft för åren är kopplat till de landskapsspecifika landskapsprogrammen som görs upp i landskapsförbunden med fyra års intervaller och som bedöms enligt SMB-lagen samt till de årliga realiseringsplaner i landskapsprogrammet som siktar på att genomföra dem. Utkastet till planen för deltagande och bedömning gällande beredningen av programmet var offentligt framlagt vid Päijänne-Tavastlands förbunds byrå. Man kunde också bekanta sig med utkastet på webbplatsen för Alliansen för landskapen i södra Finland Man kunde ge respons om planen för deltagande och bedömning under perioden för

10 offentlig framläggning (fram till ) per post eller e-post till Päijänne-Tavastlands förbund. Man har kunnat följa med beredningen av programmet på Päijänne-Tavastlands förbunds webbplats. Det regionala utvecklingsarbetet under programperioden siktar i sin helhet på en hållbar utveckling av regionen. När man granskar effekterna av Södra Finlands ERUF-program måste man samtidigt även beakta det övriga regionala utvecklingsarbetet, bl.a. landskapsprogrammen. Södra Finlands ERUF-program har uppgjorts på en mycket allmän nivå med tanke på identifieringen av miljökonsekvenserna. De projekt som finansieras genom programmet är ännu inte kända och inte heller vart projekten riktas. Därför har konsekvensbedömningen endast gjorts på en allmän nivå. Utredningen av de finansierade projektens effekter specificeras stegvis: i ansökningsfasen förutsätts att den sökande bedömer projektets miljökonsekvenser. På detta sätt främjar man bortgallringen av negativa miljökonsekvenser redan under ansökningsskedet. Ett enskilt projekt kan även ha indirekta eller lokala negativa miljökonsekvenser (t.ex. ökad trafik). Därför utreder finansiären projektets miljökonsekvenser enligt de kriterier som presenteras i miljöutredningen (bilaga 3), och miljöutredningen beaktas och utnyttjas som ett verktyg vid bedömningen av projektens lämplighet för programmet och deras miljökonsekvenser. Projekt med mer omfattande konsekvenser för miljön behandlas enligt ett förfarande som är förenligt med MKB-lagen eller genom Natura-bedömning. Under föregående programperiod fick man goda erfarenheter av MKB-gruppernas verksamhet, och utlåtandena har varit till nytta i valet av projekt och utifrån utlåtandena har man kunnat utveckla projekten i en miljövänligare riktning. Miljökonsekvenserna är positiva, men i allmänhet små I Södra Finlands ERUF-program finansierar man i regel inte åtgärder eller projekt som skulle ha betydande negativa miljökonsekvenser. Med programmet finansieras nästan enbart utvecklingsprojekt, och således är programmets miljökonsekvenser ofta indirekta. De egentliga miljökonsekvenserna uppstår i slutet av kedjan genom att en del av utvecklingsprojekten leder till investeringar som i sin tur inverkar på produktionen. Investeringarna finansieras främst med andra finansieringsinstrument, och deras miljökonsekvenser bedöms i samband med detta enligt nationella bestämmelser. Säkerställandet av mångfalden i naturen är en viktig del av strävan efter ekologisk hållbarhet. Detta har skötts genom naturskyddslagstiftningen och landskapsplanerna. Beröringspunkterna mellan Södra Finlands konkurrenskrafts- och sysselsättningsprogram och naturen och användningen av naturresurserna är snäva och i allmänhet indirekta. Genom programmet kan man dock finansiera sådana utvecklingsprojekt för natur- och kulturmiljöer som främjar näringslivet, och således kan programmet i viss mån även främja mångfalden i naturen. Eftersom programmets inverkan på naturen är relativt liten medför det inga väsentliga konsekvenser för Naturaområdena i Södra Finland. De naturvårdsprojekt som finansieras genom programmet kan ha små positiva effekter på Natura-områdenas naturliga tillstånd och rekreationsbruk. Programmets viktigaste betydelse med tanke på miljön är att det påskyndar och riktar den strukturella omvandlingen av näringsverksamheten. Den näringsverksamhet som utvecklas under programperioden skiljer sig från den tidigare vad gäller miljökonsekvenserna. Riktningen går från primärproduktion mot kunskapsintensiva branscher och tjänster. Till detta anknyter också införandet av ny miljöteknik och betoningen av miljöns kvalitet även inom traditionella

11 produktionsområden, och således kan man motiverat säga att programmet minskar närings- och produktionsverksamhetens miljöbelastning i södra Finland. Programmet har teman som på ett väsentligt sätt sätter fart på utvecklingen av miljökompetenskluster i södra Finland. I anslutning till miljöklustret kommer man att finansiera bl.a. tvärvetenskaplig forskning samt samarbetsnätverk mellan företag och forskningsinstitut. Utvecklingen av miljökompetensen och miljötekniken har troligen en positiv koppling till utvecklingen av miljöns tillstånd i regionen. Uppföljning av konsekvenserna Under programperioden följde man upp de miljöpositiva projektens relativa finansieringsandel av EU-finansieringen. Man fick positiva erfarenheter av att använda denna indikator, och därför fortsätter man att följa upp den under perioden Målnivån för indikatorn är att 18,5 procent, dvs. nästan en femtedel av finansieringen för ERUFåtgärdsprogrammet hänför sig till projekt med positiva miljökonsekvenser. Dessutom följer man upp hur programnivåns miljöindikatorer utvecklas under programperioden. Utifrån miljörapporten kan man konstatera att de olika landskapen i södra Finland har egna och gemensamma miljöutmaningar. Som sammanfattning av miljöutmaningarna kan man konstatera att följande ärenden är viktiga med tanke på hanteringen av miljörisker och hållbar utveckling: forskning i och användning av förnybara energikällor energibesparingar, främjande av användningen av bioenergi som har en positiv energibalans och som undviker miljöbelastningar främjande av en minskning av utsläpp från boende, näringar och trafik samt sanering av förorenade markområden säkerställande av samhällenas tillgång till vatten anpassning av miljövärden och planering av markanvändningen till varandra förbättring och bevarande av yt- och grundvattnets tillstånd åtgärder som minskar den belastning som lantbruket och glesbebyggelsen förorsakar och aktiva saneringsåtgärder Miljöutredningen finns i bilaga 3.

12 2. SITUATION OCH UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR SÖDRA FINLAND Programmet för Södra Finlands konkurrenskraft och sysselsättning omfattar hela Södra Finland, dvs. Södra Karelens, Tavastlands, Päijänne-Tavastlands, Kymmenedalens, Egentliga Finlands, Östra Nylands och Nylands landskap. Programområdet indelas i en storregion som täcker hela Södra Finland och utsatta områden som utgörs av de ekonomiska regionerna i Imatra, Västra Saimen, Heinola, Kotka-Fredrikshamn, Villmanstrand, Loimaa, Nystad, Lahtis, Kouvola, Riihimäki och Forssa samt de egentliga skärgårdskommuner som avses i skärgårdslagen och de skärgårdsdelkommuner som avses förordningen (1211/2004). (Bilaga 4) 2.1 Södra Finlands funktionella struktur, särskilda drag, befolkningsutveckling och flyttningsrörelse Södra Finland är ett spjutspetsområde för Finlands utveckling och huvudleden för landets export och import. Jämfört med hela Finland har Södra Finlands landskap: 12 % av arealen, 50 % av befolkningen, 60 % av bruttonationalprodukten, 63 % av forsknings- och utbildningsutgifterna, 65 % av importen och exporten, 76 % av motorvägarna och 95 % av utrikes flygtrafiken. Starka branscher i Södra Finland är bl.a. informations- och kommunikationsteknik, bio- och miljöteknik, tjänster, metall-, pappers- och trävaruindustri, oljeraffinering och kemisk industri samt jordbruk och livsmedelsindustri. Inom storområdet finns dock ekonomiska regioner där industrins strukturomvandling förutsätter kraftiga utvecklingsåtgärder för att förnya näringsstrukturen och skapa nya slags arbetsplatser. Södra Finland är huvudsakligen ett område med stark befolkningstillväxt, men flera kommuner i regionen lider av utflyttningsöverskott. Södra Karelen och Kymmenedalen har det största utflyttningsöverskottet. Tillväxten är störst i huvudstadsregionen, men tillväxt förekommer även i områden med långsammare befolkningsutveckling. LANDSKAPEN I SÖDRA FINLAND Södra Karelen Kymmenedalen Päijänne-Tavastland Östra Nyland Egentliga Tavastland Nyland Egentliga Finland År 2005 hade Södra Finland invånare, dvs. nästan 50 procent av hela landets befolkning. Sammanlagt finns det 140 kommuner. Fågelvägen är avståndet mellan områdets yttersta punkter i de västra delarna av Åbo skärgård och i de östra delarna av Södra Karelen är 500 kilometer. Landskapet med den tätaste bosättningen är Nyland (213 inv/km²) och landskapet med den glesaste bosättningen är Södra Karelen (24 inv/km²). Befolkningstätheten enligt landskap finns i tabellen nedan. BEFOLKNINGSTÄTHET ENLIGT LANDSKAP Landskap Folkmängd år 2005 Areal km² år 2005 Befolkningstäthet inv/km²

13 BNP/Invånare år 2004 Södra Karelens landskap Päijänne-Tavastlands landskap Egentliga Tavastlands landskap Kymmenedalens landskap Egentliga Finlands landskap Östra Nylands landskap Nylands landskap Totalt ,2% 6,5% 7,7% 7,1% 17,6% 3,6% 52,4% 100%

14 medeltal Södra Finlands storregion kan enligt finska förhållanden betraktas som en helhet med ett tätt servicecentralnät och ett huvudsakligen fungerande trafiknät. Området karakteriseras också av en tills vidare hög nivå på social- och hälsovårdstjänster och en relativt god tillgänglighet. Huvudstadsregionen, Åboregionen och landskapscentren är huvudcentra i Södra Finland. Centren och lederna bildar fysiska och funktionella utvecklingskorridorer. Mindre centra och landsbygden som områden för boende och näringsverksamhet utnyttjar huvudcentrens nätverk. På grund av det täta servicecentrumnätverket och trafiknätet bildar målområdets landsbygdsområden och centra en inbördes mosaikaktig helhet där avstånden mellan landsbygdsområdena och centren i regel är korta. Ett undantag utgörs av skärgårdsområdet, som på grund av sitt delvis isolerade läge skiljer sig från det övriga området, eventuellt med undantag för vissa landsbygdsregioner kring Saimen. Även i Södra Karelen finns perifera landsbygdsregioner. Den ökning av byggnadsbeståndet som befolkningstillväxten förutsätter kommer troligen i hög grad att koncentreras kring utvecklingskorridorerna, i synnerhet i områden som kan nås med spårtrafik. På detta sätt bildas ett omfattande nätverk av centra i Södra Finland. De viktigaste trafikknutpunkterna i nätverket utgörs av städerna, terminalerna för person- och varutransporterna, hamnarna och flygplatserna. I Södra Finland är huvudstadsregionen och i synnerhet Helsingfors Finlands viktigaste centrum såväl ekonomiskt och trafikmässigt som kulturellt. Finlands viktigaste export- och importhamnar ligger vid kusten i södra och sydvästra Finland. Regionen bildar den viktigaste länken mellan Europa som håller på att förenas och Ryssland som håller på att öppnas, och utgör också den mest betydande knutpunkten för den internationella trafiken i Finland. Södra Finland har internationell kompetens och utbildningspotential, som stöder näringslivets möjligheter till internationalisering. Regionen har dessutom traditioner och ökande förutsättningar för närområdessamarbete. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SÖDRA FINLAND FÖR ÅREN 2000, 2010 och År 2000 År 2010 År 2040 Södra Karelen Egentliga Tavastland Östra Nyland Kymmenedalen Päijänne-Tavastland Nyland Egentliga Finland Källa: Statistikcentralen

15 En snabbt åldrande befolkning är ett allmäneuropeiskt fenomen inom den närmaste framtiden. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos är andelen över 65-åringar av befolkningen 26 procent år Även i Södra Finland ökar andelen över 65-åringar i alla landskap under de kommande årtiondena. En åldrande befolkning innebär att den naturliga befolkningstillväxten stannar av och blir negativ i flera regioner. Då betonas också flyttningsrörelsens betydelse för områdenas befolkningsutveckling. DEN TOTALA NETTOINFLYTTNINGEN I SÖDRA FINLAND OCH I UTSATTA OMRÅDEN ÅREN 2000, 2002 OCH Södra Finland Utsatta områden Källa: Statistikcentralen Ekonomisk utveckling Södra Finland är ett mycket heterogent område, och landskapen skiljer sig från varandra vad gäller bl.a. bruttonationalprodukt, näringsstruktur och befolkningsutveckling. I de flesta landskap är den totala ekonomiska tillväxten positiv. Tillväxtskillnaderna i förhållande till den genomsnittliga utvecklingen i hela landet är relativt små, men tillväxtskillnaderna mellan landskapen i Södra Finland är rätt betydande. Tillväxtskillnaderna beror främst på att tillväxtkällorna i områdena avviker från varandra. I Kymmenedalen och Södra Karelen har produktionens tillväxt varit långsammare än i genomsnitt, även om tillväxten i Kymmenedalen år 2004 nådde upp till genomsnittsnivån i landet. Egentliga Finland har haft en god tillväxt vad gäller komponenterna produktion, sysselsättning och befolkning. I Egentliga Tavastland har tillväxten baserat sig på en positiv utveckling inom produktionen och sysselsättningen. Sysselsättningen utvecklades positivt även i Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen. Avvikelsen av den årliga förändringen i värdeökningen, sysselsättning och befolkning från utvecklingen i hela landet BTV-INDIKATORNS AVVIKELSER ENLIGT LANDSKAP ÅREN OCH PROGNOS FÖR ÅREN ,0 % -0,8 % -0,6 % -0,4 % -0,2 % 0,0 % 0,2 %

16 0,4 % 0,6 % 0,8 % Nyland Östra Nyland Egentliga Finland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Kymmenedalen Södra Karelen Källa: BTV-översikt/Petri Pihlavisto, Egentliga Finlands TE-central Näringsstruktur Enligt en noggrannare analys av landskapens näringsstruktur kan tillväxten förklaras med följande variabler: näringsstrukturens mångsidighet, förekomsten av tillväxtregioner, servicestrukturens utvecklingsgrad och tillgången till kompetent arbetskraft. En primär förutsättning för tillväxt är att regionen har en konkurrenskraftig och innovativ produktion och kompetent arbetskraft. Därefter blir näringsstrukturen och servicestrukturen långsamt mångsidigare till följd av den positiva tillväxten. Den nuvarande situationen i flera landskap är att de gamla starka områdena har tappat konkurrenskraft och att förnyelsen av produktionen inte har inletts bl.a. för att innovationsmiljön inte har fungerat. I Södra Finland har produktionen ökat inom industrin och tjänsterna. I synnerhet de offentliga tjänsternas tillväxt överstiger hela landets nivå. Handelns samt byggnadsproduktionens och primärproduktionens värde har sjunkit. Under perioden väntas tillväxt inom alla sektorers produktion, mest inom industrin och handeln, byggandet och de privata tjänsterna. Södra Finlands export ökar. Under den pågående tillväxtperioden har man hunnit inleda stora projekt, och orderstocken för hela branscher har stigit till en hög nivå. De positiva effekterna har även återspeglats i sysselsättningen. Sysselsättningen väntas öka allmänt och arbetslöshetsgraden sjunka. Den positiva utvecklingen påverkas också av antalet personer som lämnar arbetsmarknaden, åtminstone så att arbetslösheten ser ut att sjunka ytterligare i fortsättningen. Vad gäller landskapen i Södra Finland beror utvecklingen både av konjunkturerna för den internationella ekonomin och av inhemska faktorer. Efterfrågan på hemmamarknaden upprätthåller efterfrågan inom handeln, byggandet och flera tjänster. Det är sannolikt att efterfrågan på hemmamarknaden förblir god några år in i framtiden. I Östra Nyland förbättrar den kemiska industrin och dess byggprojekt den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Den pendlande befolkningen och arbetsresornas längd har ökat. Närheten till Helsingfors och huvudstadsregionen gör att tjänsterna växer långsammare. De största effekterna av strukturomvandlingen inom pappersindustrin riktas mot Kymmenedalen och Södra Karelen. I sydöstra Finland finns flera kommuner där pappersfabrikernas betydelse är stor (Imatra, Kuusankoski, Anjalankoski, Kotka, Villmanstrand, Joutseno och Rautjärvi). I dessa kommuner har både förändringarna i samfundsbeskattningen och skatteutjämningssystemet en negativ inverkan på kommunernas ekonomi. I Kymmenedalen och Södra Karelen har produktionens

17 tillväxt varit långsammare än i genomsnitt, även om tillväxten i Kymmenedalen år 2007 nådde upp till genomsnittsnivån i landet. Inga betydande tillskott av nya arbetsplatser är i sikte. Pappersindustrin minskar på tillverkningen av papperssorter med dålig lönsamhet, vilket innebär nedskärningar i antalet arbetstagare i en del enheter. Sydöstra Finlands säkerhetskluster väntas öka på antalet arbetsplatser orsaker till tillväxten är tjänster i anslutning till gränsbevakningen och t.ex. utvidgningen av helikopterbasen i garnisonen i Utti. I Egentliga Tavastland har tillväxten baserat sig på en positiv utveckling inom produktionen och sysselsättningen. Päijänne-Tavastland har en liknande produktionsstruktur som Egentliga Tavastland, och där har produktionen ökat i synnerhet inom industrin. Vad gäller Egentliga Finland är konjunkturläget för nyckelbranscherna positiv. Inom skeppsbyggnad har orderstocken stärkts. Samtidigt har nybyggen inletts inom byggnadsbranschen både inom offentligt byggande och inom byggande av affärslokaler. Även inom metallindustrin och byggbranschen har arbetslösheten sjunkit under Utvecklingen har varit särskilt positiv i både Åbo och Salo samt i viss mån i de ekonomiska regionerna i Nystadstrakten (bilindustri). Förändringarna och förändringsprognoserna i produktion och sysselsättning i landskapen beskrivs i följande diagram. PRODUKTIONSFÖRÄNDRING I SÖDRA FINLAND (INDEX, 100=2000) Källa: BTV-översikt/Petri Pihlavisto, Egentliga Finlands TE-central Nyland Päijänne-Tavastland Östra Nyland Egentliga Finland Egentliga Tavastland Kymmenedalen Södra Karelen Hela landet Arbetskraft och sysselsättningsutveckling Sysselsättningsläget i Södra Finlands storregion varierar i hög grad mellan landskapen. Sysselsättningsgraden i Nylands landskap och Egentliga Finland är högre än i genomsnitt men betydligt lägre i Södra Karelens och Päijänne-Tavastlands landskap än genomsnittsnivån i landet. Motsvarande situation gäller för arbetslöshetsgraden. Arbetslöshetsgraden år 2005 var högst i Södra Karelens (13,6 %) och Päijänne-Tavastlands landskap (12,9 %) och lägst i Nyland (7,9 %). Antalet långtidsarbetslösa har sjunkit under de första åren på 2000-talet, men dess andel av det totala antalet arbetslösa är fortfarande rätt hög i synnerhet i Tavastland och Nyland, cirka 30 procent.

18 Arbetslöshetsgraden för under 25-åriga unga i södra Finland har under de senaste åren sjunkit betydligt snabbare än den totala arbetslösheten, och den väntas fortsätta att sjunka. Under de närmaste åren präglas utvecklingen på arbetsmarknaden av att en stor mängd arbetskraft lämnar arbetsmarknaden. En del av denna arbetskraft utgörs av långtidsarbetslösa, vilket förefaller att sänka arbetslösheten och förbättra sysselsättningsgraden. I synnerhet landskapen i Nyland skiljer sig från de andra landskapen på grund av den kraftiga befolkningsutvecklingen, vilket även ändrat arbetskraftens åldersstruktur i en mer gynnsam riktning än i andra regioner. Utöver den åldrande befolkningen är en av de största utmaningarna på arbetsmarknaden i Finland under de kommande åren obalansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Till följd av På grund av denna utveckling kommer det att förekomma arbetslöshet vid sidan av en växande efterfrågan på arbetskraft. Till exempel i huvudstadsregionen har befolkningen en hög utbildningsnivå, men 15 procent av unga i åldern år saknar gymnasie- eller yrkesutbildning helt och hållet. Rekryteringsproblemen i Södra Finlands storregion har ökat inom bl.a. hälsovården samt transportoch byggbranschen, där visstidsanställningar är typiska. Efterfrågan på arbetskraft kommer att öka även i fortsättningen förutom inom de ovan nämnda branscherna i synnerhet inom välfärdstjänster. Problemen med tillgången till arbetskraft kommer att tillspetsas i synnerhet i regioner med inflyttningsöverskott, där befolkningen samtidigt ökar och åldras. Ökningen i efterfrågan på välfärdstjänster påverkas också av urbaniseringen och förändringarna i t.ex. vanor och attityder i anslutning till fritiden. Den största arbetskraftsökningen sker inom privata tjänsteföretag. Utländsk arbetskraft utnyttjas flitigt redan nu i bl.a. Nyland och Egentliga Finland i synnerhet inom byggbranschen och metallindustrin. Utnyttjandet av utländsk arbetskraft väntas bli vanligare även i andra landskap i Södra Finland och inom andra branscher. De unga som träder in på arbetsmarknaden kan inte helt tillfredsställa behovet av ny arbetskraft, och därför ökar användningen av arbetskraft med invandrarbakgrund för att lappa till arbetskraftsunderskottet. Huvudstadsregionen är redan idag det mest mångkulturella området i landet, och antalet och andelarna människor med utländsk bakgrund, olika modersmål och olika religionstillhörighet är höga jämfört med resten av landet. Inflyttningsöverskottet är en möjlighet för Södra Finland, men å andra sidan är integrationen av invandrarna i samhället en stor utmaning för bl.a. utbudet av utbildnings- och arbetskraftstjänster. SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING I SÖDRA FINLAND (INDEX, 100=2000) Källa: BTV-översikt/Petri Pihlavisto, Egentliga Finlands TE-central Nyland Päijänne-Tavastland Östra Nyland Egentliga Finland Egentliga Tavastland Kymmenedalen Södra Karelen

19 Hela landet Kompetens Utbildningsstrukturen hos befolkningen i södra Finland varierar i rätt hög grad mellan landskapen. Den proportionella andelen personer som saknar examen efter grundstadiet är högst i Östra Nyland, Södra Karelen och Päijänne-Tavastland. Ett särskilt drag hos Nyland är den stora andelen personer som endast avlagt studentexamen. Andelen yrkesexamen på andra stadiet är markant i synnerhet i landskapen i sydöstra Finland. Andelen personer som avlagt examen på institutnivå eller yrkeshögskoleexamen skiljer sig inte mycket mellan landskapen. Den proportionella andelen personer som avlagt högre högskoleexamen är däremot högst i Nyland och lägst i Södra Karelen och Kymmenedalen. Upprätthållandet av ett jämlikt utbud av utbildnings- och kulturtjänster är en viktig utmaning under de närmaste åren, eftersom ett fungerande nätverk av utbildnings-, kulturoch fritidstjänster också är en viktig regional framgångs- och attraktionsfaktor. UTBILDNINGSSTRUKTUREN I SÖDRA FINLAND ENLIGT LANDSKAP ÅR 2004, ÖVER 15-ÅRINGAR Källa: Statistikcentralen Södra Karelen Egentliga Tavastland Östra Nyland Kymmenedalen Päijänne-Tavastland Nyland Egentliga Finland % 40,65 38,71 20,64 40,66 34,13 25,21 39,35 37,50 23,15 38,93 40,09 20,97 40,54 38,09 21,37

20 33,27 34,01 32,72 37,74 37,70 24,56 Ingen examen Mellanstadium Eftergymnasial utbildning Antalet personer som avbrutit utbildning som leder till examen har under de senaste åren varit rätt stor. Andra framtida utmaningar utgörs av säkerställandet och förutseendet av att arbetskraftsbehovet och utbildningen motsvarar varandra på det regionala planet samt att nödvändiga stödåtgärder riktas till invandrare, så att de omfattas av grundutbildningen och den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen Entreprenörskap och företagsverksamhet Cirka 52 procent av alla finländska företags verksamhetsställen och cirka 56 procent av företagens personal finns i Södra Finland. Områdets betydelse som ett förmånligt läge för företagsverksamhet framhävs av ett stort köpkraftigt befolkningsunderlag, ett lämpligt läge med tanke på konsumenterna, en utvecklad trafikinfrastruktur, närhet till exporthamnar samt ett förmånligt läge i förhållande till marknaderna i det växande ekonomiska området i Ryssland och Östersjön. Andelen företagare av de sysselsatta i Södra Finland var år ,7 procent, vilket var något lägre än i landet i genomsnitt (12,1 %). Endast i Egentliga Finland och Östra Nyland översteg andelen företagare genomsnittsnivån i Finland. Kvinnornas andel av alla företagare varierar kraftigt mellan landskapen. I Södra Finland var kvinnornas andel år 2005 helt klart högst i Kymmenedalen (41,5 %) och lägst i Päijänne-Tavastland (26,4 %). I hela landet var kvinnornas andel 33,2 procent i genomsnitt. Mest kvinnliga företagare finns inom servicebranscherna, medan den produktionsinriktade företagsverksamheten huvudsakligen handhas av männen. Tillväxt- och exportföretagens andel är högre i landskapen i Nyland och Östra Nyland än i hela landet i genomsnitt; cirka 40 procent av alla exportföretag och cirka 35 procent av alla företag med snabb tillväxt i Finland finns i Nyland. Trots den mångsidiga näringsstrukturen i Egentliga Finlands landskap baserar sig tillväxten i området på rätt få exportdrivna branscher och rätt få företag inom dem. Därför varierar konjunkturerna i området kraftigt och de följer i synnerhet teknologiindustrins konjunkturer. Företagsverksamheten i Egentliga Tavastlands och Päijänne-Tavastlands landskap är fortfarande rätt traditionell och baserar sig på metall- och träförädling samt livsmedelstillverkning. Tjänsternas och de snabbt växande branschernas andel i landskapen är fortfarande liten, även om området har ett gynnsamt läge t.ex. med tanke på tjänsteproduktion. Även i Kymmenedalens och Södra Karelens landskap finns det knappt om tillväxtföretag. Produktionsstrukturen är dessutom rätt beroende av storindustrins utveckling, vilket har skapat välstånd i området men samtidigt också konjunkturkänslighet. Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är en betydande faktor som stärker konkurrenskraften och tillväxten. Regionernas konkurrenskraft baserar sig i väsentlig grad på företagens och arbetsplatsernas innovationsförmåga, dvs. förmåga att skapa nya eller utveckla

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Hävkraft från EU till. Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013

Hävkraft från EU till. Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Hävkraft från EU till Södra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

CCI 2007 FI 16 2 PO 003 Målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Västra Finlands ERUFåtgärdsprogram 2007 2013

CCI 2007 FI 16 2 PO 003 Målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Västra Finlands ERUFåtgärdsprogram 2007 2013 CCI 2007 FI 16 2 PO 003 Målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning Västra Finlands ERUFåtgärdsprogram 2007 2013 Programdokumentet har gordkänts med kommissionens beslut den 27 september 2007 Arbets-

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

NTM-centralen i Nyland

NTM-centralen i Nyland NTM-centralen i Nyland Strategi för åren 2016 2019 Samarbete skapar förutsättningar för ett bra liv Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland verkar i en miljö som är unik med finländska mått mätt.

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd

Läs mer

Arbetsrelaterad invandring

Arbetsrelaterad invandring Resumé Arbetsrelaterad invandring Att främja den arbetsrelaterade invandringen har varit ett i regeringsprogrammen framfört sätt att utöka arbetskraften och sålunda svara på det minskande arbetskraftsutbudet.

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

Nätverksträff inom MILJÖ

Nätverksträff inom MILJÖ Nätverksträff inom MILJÖ Härnösand 2016-10-26 9.30 Fika 10.00 Turism på naturens villkor 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Lunch 12.30 Exempel på pågående miljöprojekt 13.00

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: JULI 21 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 24.8.21 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: AUGUSTI 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 25.9.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: SEPTEMBER 212 Tfn 29 54 85 och 29 54 851 Får publiceras 23.1.212 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35

Läs mer

ESF ansökningsinfo. Ansökan till ESF i södra Finland

ESF ansökningsinfo. Ansökan till ESF i södra Finland ESF ansökningsinfo Ansökan till ESF i södra Finland 1.8.-1.10.2015 Ansökan till ESF i södra Finland 1.8-1.10.2015 Södra Karelen Prioriteringsområde 3: ET 6.1, 7.1, 8.1 Prioriteringsområde 4: ET 9.1, 9.2

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: AUGUSTI 211 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 2.9.211 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3

Läs mer

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen? RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 10.6.2016 3.10.2016 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särdrag

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde Insatsområde Passionerat Entreprenörskap i samverkan Fond Mål Indikator Målvärde Landsbygdsfonden EJFLU Förbättrad konkurrenskraft hos företag genom hållbart användande av humankapital Minskat sjukskrivningstal

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer