Årsredovisning 2005 FLENS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2005 FLENS KOMMUN"

Transkript

1 Årsredovisning 2005 FLENS KOMMUN

2 ÅRSREDOVISNING 2005 SAMMANDRAG.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande..2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 5 Ekonomisk översikt Kommunens företag.19 Personalredovisning. 21 Miljöredovisning..25 Gröna Nyckeltal 29 Redovisningsprinciper..31 Driftredovisning...33 Investeringsredovisning.. 34 Resultaträkning 35 Balansräkning.. 36 Finansieringsanalys Noter...38 Externa driftinkomster och driftutgifter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse koncernen.. 48 Resultaträkning. 50 Balansräkning BILAGOR Nyckeltal.52 Målavstämning 56

3 SAMMANDRAG År 2005 i korthet Årets resultat är +26,7 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 0,6 Mkr som har förbättrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 96,3 %. Vilket innebär att kommunens finansiella mål för år 2005 har uppnåtts. De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är socialnämnden 5,3 Mkr, kommunstyrelsen + 4,8. Socialnämndens avvikelse utgör ca 2 % av nämndens omslutning och kommunstyrelsens avvikelse utgör drygt 6%. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 19,6 Mkr vilket är en avvikelse på knappt 3 %. Årets nettoinvesteringar uppgår till 28,6 Mkr. Året har präglats av många mindre investeringar. Bland de större investeringarna kan nämnas bredbandsutbyggnad, upprustning av VA-nätet, inköp av undervisningsdatorer, ventilation i Bruksskolan och ombyggnad av Masmästargården. Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 658 Mkr vilket är 46 Mkr mer än Den procentuella ökningen mellan 2004 och 2005 är 7,5 % vilket är betydligt högre än under perioden då den årliga ökningstakten var på nivån 2-4 %. Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var personer, därav återfanns 942 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnaderna uppgick 2005 till 453 Mkr. Befolkning Befolkningen har under året minskat med 122 personer. Vid utgången av 2005 var antalet invånare Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete. Utveckling i korthet Antal invånare Skattesats kommunen, kr 21:38 21: :38 21:38 Skattesats kommunen och landstinget 31:10 31:10 31:10 31:10 31:10 Årets resultat, Mkr ,9-10,7 +26,7 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr ,2 +9,6 +3,3 Nettokostnadernas andel av skatteint, % ,3 Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvestering, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr K:\EKON\BOKSL05\2005 i sammandrag.doc

4 KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET Positivt bokslutsresultat 2005! Flens kommuns bokslutsresultat för 2005 uppgår till + 26,7 Mkr. Kommunens resultat enligt det lagstadgade balanskravet uppgår däremot till 4,5 Mkr då bl a 2004 år underskott täckts in samt viss avsättning gjorts för omräknad LSS-utjämning mm i budget Arbetet med att förbättra den kommunala ekonomin har pågått i flera år. Nu börjar vi se resultat av våra ansträngningar. Lotta Finstorp (m) De tre senaste årens kraftiga underskott har nu förbytts i ett positivt resultat som skapar framtidstro. Glädjande nog visar alla nämnder utom en positiva budgetavvikelser. Samtidigt har kommunens anslag för oförutsedda behov inte förbrukats fullt ut, kostnader för pensioner har blivit lägre än budgeterat och att kommunen har även ett positivt finansnetto. Trots att vi har en bit kvar för att känna full tillfredsställelse över ekonomin, ger detta ändå den arbetsro vi behöver för att göra långsiktiga politiska prioriteringar. Det förbättrade ekonomiska läget innebar att budgeten för 2005 reviderades i februari månad. Verksamheterna tillfördes 15,1 Mkr fördelat med 5,0 Mkr till tekniska förvaltningen, 9,2 Mkr till barn- o utbildningsnämnden, 1,0 Mkr till socialnämnden och till kultur-och fritidsnämnden 0,2 Mkr. Den positiva befolkningsutveckling kommunen hade 2002 och 2003 har tyvärr åter förbytts i en minskad befolkning. Nedgången blev 122 personer under Det negativa befolkningsresultatet beror på flera faktorer, inte minst en kraftig obalans mellan antalet födda och antalet avlidna invånare. Vid årsskiftet hade kommunen invånare. Reglerna för ekonomiskutjämning mellan kommunerna ersätter för antalet mantalsskrivna invånare. Den minskade befolkningen är därför ett stort orosmoln inför framtiden. Ett antal kommunala satsningar har genomförts under 2005, bl a Bredband till hela kommunen under 2006 Varez i Bosnien är Flens kommuns nya vänort Kvalificerad yrkesutbildning startades i nära samverkan med näringslivet Ett ökat antal studenter går vidare till högre studier Antalet bygglovsansökningar har ökat Vi ser ett antal nya utmaningar för kommunen framgent, t ex Tågstopp i Sparreholm Persontrafik på TGOJ-banan Nya bostadsområden i Malmköping, Sparreholm och Flen Gymnasiet kan bli ytterligare konkurrensutsatt genom förslaget frisök 2007 Det har under året utförts ett viktigt arbete av samtliga anställda och förtroendevalda. Jag vill rikta ett varmt tack till alla för ert engagemang! Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande

5 INLEDNING Tätorter Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Drygt 1/3 eller ca 6100 invånare bor i Flen, ca 2000 i Malmköping, 1700 i Hälleforsnäs, 800 i Sparreholm, 550 i Mellösa, 400 i Bettna, 210 i Skebokvarn och 110 i Vadsbro. Befolkning Flens befolkningsstruktur avviker något från rikets vilket framgår av nedanstående tabell. I åldersgrupperna 0-17 år är andelen ungefär lika med riket medan åldersgruppen är lägre. Däremot är grupperna 45 och äldre överrepresenterade jämfört med riket. FLENS KOMMUN Nuvarande Flens kommun bildades 1971 i den s.k. storkommunreformen då de fyra kommunerna Flen, Malmköping Mellösa och Bettna slogs samman till en kommun. Tabell 1 Åldersgrupp Flens kommun (2004) Flens kommun % Riket % (1.190) 7,1 7, (2.498) 14,8 13, (1.028) 6,5 8, (3.617) 21,3 26, (4.835) 29,5 26, (2.374) 14,6 11, (992) 6,2 5,4 SUMMA (16.534) Som framgår av tabellen ovan har befolkningen minskat under året med 112 invånare. Detta beror till största delen på ett negativt flyttningsnetto ( 196 st) och att antalet födda varit lägre än antalet döda (- 58 st). Däremot har vi haft ett positivt invandringsöverskott (+134 st), vilket bl. a. förklaras av den flyktingmottagning som finns i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivet domineras av småföretag och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation.

6 INLEDNING De största arbetsgivarna i kommunen framgår av tabellen nedan. Tabell 2 Företag Antal anställda, ca Flens kommun De la Rue Cash Systems AB 300 Volvo Parts AB 220 GB Glace AB 200 Danaher Motion 120 Migratiosnverket 100 Schneider Electric AB 90 SwitsBake AB 60 Vrena Mekaniska 55 Statoil Logistik 55 Sysselsättning och pendling Flens kommun har en nettoutpendling på ca 860 personer, vilket är en ökning med ca 60 personer sedan föregående år. Utpendlingen, som uppgår till ca sker i huvudsak till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping. Det är samma orter som återkommer vid inpendlingen, som uppgår till ca st. Arbetslöshet Tabellen nedan visar arbetslösheten i kommunen för samtliga i ålder år samt för ungdomar i åldern år. Flen har högre arbetslöshet jämfört med rikets genomsnitt. Uppgifterna är från oktober 2005 och kommer från arbetsmarknadsstyrelsen. Tabell varav åringar Öppet arbetslösa i åtgärder Totalt % 5,0 7,0 % län 4,6 7,0 % riket 4,0 6,0 Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. Mandatfördelning i fullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det är 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Tabell 4 Partier Socialdemokraterna 17 Alternativ Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Flens kommun styrs under mandatperioden av en majoritet, kallad Färgfemman, som består av partierna Alternativ 2000, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c) och Kommunstyrelsens ordförande är Lotta Finstorp (m).

7 Internationell ekonomi Den internationella konjunkturen har gått in i en lugnare fas sedan den dämpades under andra halvåret Dämpningen har bl a sin grund i uppgången av oljepriserna och en viss åtstramning av den ekonomiska politiken. Den starka utvecklingen av investeringarna, till följd av låga räntor och goda företagsvinster, driver dock på den globala tillväxten. Den amerikanska ekonomin har fortsatt varit starkt under Japan har vänt upp och den snabba utvecklingen i Kina fortsätter. Även i Euroområdet finns tecken på en viss konjunkturförbättring. Det ger förutsättningar för en god tillväxt i Sverige och en förbättring av sysselsättningen. Främsta hoten är bestående höga oljepriser samt stora bytesbalansunderskott i USA. Det är inte troligt att de senaste årens utveckling av de amerikanska underskotten kommer att kunna fortsätta på lång sikt. Åtgärder som minskar dessa underskott måste komma förr eller senare. Svensk ekonomi Den svenska tillväxttakten är god och sysselsättningen förbättras successivt. BNPökningen 2005 blev ca 2,5 % för att enl prognoserna öka till ca 3,0 % 2006 och att därefter dämpas något under Sysselsättningen vände svagt uppåt under våren 2005 och har därefter stärkts stegvis under året. Uppgången beror delvis på arbetsmarknadspolitiska åtgärder men även att den underliggande sysselsättningen har förbättrats. Justerat för de arbetsmarknadspolitiska insatserna kommer dock arbetslösheten att ligga kvar på en oförändrat hög nivå. Motorn i den svenska ekonomin växlade i år över från export till inhemsk efterfrågan. En stark ökning av hushållens reala disponibla inkomster för de närmaste åren beräknas leda till stigande privat konsumtion samtidigt som investeringsklimatet är gott. OMVÄRLDSANALYS 2006 lär hushållen våga shoppa loss med starkare spenderiver än de senaste åren, trots att sparandet förblir högt. Läget på arbetsmarknaden ljusnar, inkomsterna växer i god takt med välvillig assistans från regeringen som sänker skatter och höjer bidrag under valåret. Det senare följer ett traditionellt mönster. Under det senaste kvartseklet har hushållens konsumtion vuxit klart mer under valår, med 1,7 procent jämfört med 1,3 procent i genomsnitt. Från att ha haft en neutral påverkan på ekonomin 2005, läggs finanspolitiken om i kraftigt expansiv riktning. Samtidigt som finanspolitiken är expansiv nästa år kommer penningpolitiken att bli åtstramande. Man kan räkna med att räntan dras upp med minst en procentenhet under året från nuvarande 1,5 procent. Svenska löner bedöms öka i något högre takt än omvärldens, samtidigt som produktivitetsutvecklingen i Sverige ökar snabbare. Exportindustrin gynnas därför av ett fortsatt starkt konkurrensläge där kronans svaga värde är en gynnande faktor. Under 2004 vände investeringarna upp efter tre år av negativ utveckling. Industrins investeringar ökar starkt, men snabbast ökar bostadsinvesteringarna. Under 2005 förväntas investeringstakten ha kulminerat för att åren därefter successivt dämpas. Den kraftiga investeringsutvecklingen beror främst på att lönsamheten i företagen är betydande och att kapacitetsutnyttjandet är högt. Inflationen, mätt som förändringen av KPI var under 2005 knappt 0,9 %. I takt med en stegvis förbättrad arbetsmarknad väntas inflationstakten successivt stiga. Kommer däremot de höga energipriserna att bli bestående förstärker det pressen uppåt på priserna. Kommunernas ekonomi Efter stora problem med att få ekonomin att gå ihop under nästan hela 1990-talet har kommunerna sammantaget redovisat positiva resultat de senaste sex åren. År 2003 K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

8 och 2004 uppgick resultaten till ca 2 miljarder kronor per år. Resultaten ligger dock en bra bit under riktmärket för god ekonomisk hushållning 2 procent av kommunernas intäkter och skatter och generella statsbidrag. Den sammanlagda resultatnivån borde för 2004 varit drygt 6 miljarder kr. De senaste två åren har kommunerna sammantaget lyckats nå positiva resultat under år med svåra ekonomiska förutsättningar. Trots att skatteunderlaget ökade blygsamt, de generella statsbidragen ökade endast marginellt, kostnaderna inom LSSverksamheten ökade snabbt och kostnadsdrivande riktade bidrag inom skolan har erhållits, har kostnadsökningarna i fasta priser sammantaget varit mycket blygsamma under de senaste åren. Verksamheterna har anpassats till resurserna. Mycket talar för att kostnadsutvecklingen under 2005 har varit fortsatt återhållsam. Kommunerna har alltså valt att konsolidera sin ekonomi under det år som varit. Resurserna koncentreras Kommunernas resurser har allt mer kommit att koncentreras till skola, vård och omsorg. Under perioden ökade den del av det kommunala uppdraget som är obligatoriskt enligt lag från 86 till 91 procent av kommunernas kostnader. Den frivilliga delen utgjorde vid periodens slut endast 9 procent. Under perioden är det kostnaderna för utbildning samt äldre- och handikappomsorg som har ökat klart snabbast. Kostnadsutvecklingen har inneburit att kommunernas resurser allt mer koncentrerats till verksamheter som tillhandahåller individuella tjänster och som riktar sig mot särskilda grupper (elever, vårdtagare etc). Samtidigt har resurserna till verksamheter som inte har lika specifika målgrupper, till exempel infrastruktur eller kultur- och fritidsverksamhet, utvecklats mer blygsamt. OMVÄRLDSANALYS Befolkningsutvecklingen har haft stor betydelse för utvecklingen inom skolan medan framförallt ambitionshöjningarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) står för kostnadsökningarna inom handikappomsorgen. Sett över en längre period har andelen äldre som får hjälp i hemmet eller i särskilt boende kontinuerligt minskat. Men kostnaderna för äldreomsorg har ändå ökat eftersom kostnaden per vårdtagare stigit i snabb takt. Vårdtagarna har blivit allt äldre och mer vårdkrävande. Inom barnomsorgen har antalet inskrivna barn ökat något. En rad reformer och samhällsutvecklingen i stort har kontinuerligt ökat den andel av småbarnen som har kommunal finansierad barnomsorg. Inom individ och familjeomsorgen döljer en relativt blygsam kostnadsutveckling för hela verksamhetsområdet. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat medan kostnaderna för missbruksvård och barnoch ungdomsvård har ökat mycket kraftigt. Verksamheterna de närmsta åren På några års sikt är de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna ovanligt bra bl a beroende på att den demografiska utvecklingen fram till 2009 är mycket gynnsam. När den snabba ökningen av antalet gymnasieelever upphör år 2008 och 2009, samtidigt som antalet barn inom grundskolan fortsätter att minska i snabb takt, blir den demografiska effekten kring noll. Trots den gynnsamma demografiska utvecklingen återstår den stora utmaningen att internt fördela om resurserna mellan olika verksamheter. Ökad medvetenhet Inom sektorn finns en ökad medvetenhet om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökade pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens finansiella mål är i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten. K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

9 Viktiga händelser under året i Flens kommun Nedan följer i punktform händelser som på ett eller annat sätt påverkat kommunen eller den samlade kommunal verksamheten under året. Arbetsmiljöverket avslutade under början av året en omfattande sytemtillsyn i Flens kommuns samtliga förvaltningar. Fullmäktige avslog i januari yrkande från (s) att återkalla samtliga förtroendeuppdrag under innevarande mandatperiod och att därefter förrätta nyval till styrelser och nämnder. Kommunfullmäktige beslutade i februari månad att tillskjuta ytterligare 15,1 Mkr till verksamheterna under år Kommunfullmäktige antog i juni en avsiktsförklaring avseende vänskapsband med Varez kommun i Bosnien Hercegovina. Efter denna avsiktsförklaring har ett par vänskapsutbyten skett mellan de båda kommunerna. Statsminister Göran Persson fick bygglov för sin nya bostad på Torp vid sjön Båven i Flens kommun. Den politiska behandlingen om vad som skall hända med den nedlagda Skjortfabriken i Flen har pågått hela året utan att ärendet ännu har avgjorts. Fr o m drivs Malmahedens IP och fotbollsplanen på Bjurängen i föreningen Malmköpings IF:s regi. Beslut har tagits i fullmäktige att Violen ej ska användas som marknadsföringssymbol för kommunen som helhet. Däremot kan den användas i sammanhang där Flens stad profileras. Under året har kommunen kommit till nivån att 93 % av kommuninnevånarna täcks av bredbandsmöjlighet. Projektet Rena Bruket i Hälleforsnäs har fått en förstärkning av åtgärdsramen på ca 8 Mkr. Projektet har blivit något fördröjt och kommer att slutföras under Kommunen har beviljats EU-bidrag på över 3 Mkr för att kartlägga och utveckla personalens kompetens. EKONOMISK ÖVERSIKT Tuna Stålrör AB beslutade under 2005 att delvis flytta verksamhet från Hälleforsnäs till Eskilstuna. Ca 40 arbetstillfällen berörs. Rikstrafiken beslutade tillskjuta 16,7 Mkr varje år tom 2008 för tågtrafiken mellan Uppsala-Västerås-Eskilstuna och Norrköping, den s.k. UVEN. Kommunstyrelsen och kommundirektör Tomas Rikse kom under hösten överens om att han lämnar sitt uppdrag vid årsskiftet 05/06. Viktiga händelser efter räkenskapsårets slut. Några händelser av större vikt efter räkenskapsårets slut har inte inträffat. Förutsättningar för 2005 Äldre lagstiftning gäller Flens kommun antog budget 2005 och flerårsbudget innan förändringarna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen antogs, som innebär att en ny lagstiftning gäller om god ekonomisk hushållning. Budget 2005 är således den sista för kommunen som tillämpas enligt den äldre lagstiftningen. dvs utan krav på att åtgärdsplaner redovisas för fullmäktige. De mål som är upprättade behöver ej ha bäring mot god ekonomisk hushållning. Krav finns inte heller på att revisorerna skriftligt ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat etc. Grundbudget De allmänna ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner under 2005 såg vid tidpunkten för budgetarbetet något ljusare ut än tidigare år. När kommunfullmäktige i juni 2004 fastställde budget för 2005, med en omslutning på 894 Mkr var det en budget med ett svagt positivt resultat +1,6 Mkr. Budgeten/flerårsplanen innehöll också besparingar för att på sikt uppnå ekonomi i balans. I syfte att öka inflyttningen K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

10 Kommunal budgetrevidering I februari 2005 reviderades budget och flerårsplanen. Revideringen var bl a en följd av den uppdaterade skatteprognosen till kommunen finns satsningar på ca 25 Mkr under perioden på investeringssidan för att ta fram nya bostadsområden. som då förelåg samt effekten av det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet. I den reviderade budgeten användes de förväntade högre intäkterna till satsningar inom främst skola och teknisk förvaltning. Totalt tillfördes 15,1 Mkr till nämndernas ramar. Årets resultat Förändring av eget kapital Årets resultat, som är skillnaden mellan årets intäkter och kostnader uppgår till +26,7 Mkr. Tas hänsyn till jämförelsestörande poster är resultatet + 26,1 Mkr Mkr ,5 ÅRETS RESULTAT Resultat 6,9-12,0 3,6 Just m jämförelsest poster -10,7-17,9-16,2-2,8 26,726, Balanskrav Kommunens resultat uttryckt som kommunallagens balanskrav uppgår till +4,5 Mkr. Av avsnitt Balanskravet klaras framgår vilka poster som justeras i detta resultat. År Mkr EKONOMISK ÖVERSIKT ,5 20,7 ÅRETS RESULTAT Resultat -12,0 2,1 BALANSKRAVs resultat -17,9-10,7-11, , Budgetavräkning I årsbudgeten, inkl de beslut som tagits under året, beräknades en ökning av EK med +3,8 Mkr. I förhållande till den budget som antagits redovisas således ett budgetöverskott på +22,9 Mkr. Verksamhetsresultatet, dvs nämndernas ekonomiska utfall i förhållande till budget uppvisar ett budgetöverskott på +3,3 Mkr. Merparten av budgetavvikelsen på +22,9 Mkr återfinns således inom finansförvaltningen med +19,6 Mkr. Tabell 5 Nämnd /Förvaltning År 4,5 Budgetavvikelse KS/KLF, KF + 4,8 KS/Tekn förv + 2,6 Valnämnd + 0,0 Kommunala revisorer + 0,1 Överförmyndare + 0,1 Kultur- o fritidsnämnd + 1,1 Barn- o utbildningsnämnd + 0,1 Socialnämnd - 5,3 Bygg-, miljö o räddningsn + 0,0 Delsumma +3,3 Finansförvaltning +19,6 SUMMA +22,9 Avvikelserna i förhållande till budget är sammanfattningsvis, K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

11 Ej utnyttjade medel för kollektivtrafik + 2,4 Mkr Tidsmässiga förskjutningar av div driftprojekt + 1,6 Mkr Framskjutet fastighetsunderhåll +2,0 Mkr Kostnader för äldreomsorg i olika former 3,4 Mkr Ej ianspråktagna medel för pensionskostnader + 6,1 Mkr Bättre finansnetto än budget +3,7 Mkr Lägre skatteintäkter och generella bidrag än budgeterat 1,2 Mkr Ej utnyttjade medel för oförutsedda behov o budgeteringsreserv + 4,8 Mkr Budgetmässig täckning av gamla underskott + 5,1 Mkr Nämndernas resultat måste betraktas som en framgång. De organisations- och strukturförändringar som genomförts i enlighet med tidigare besparingsbesluten samt en medveten återhållsamhet, samt det resurstillskott som vissa nämnder fått under året är troligen huvudorsaken till verksamheternas positiva resultat. Överskotten inom kommunstyrelsens förvaltningar kan framförallt hänföras till medel som avsatts för specifika projekt som tidsmässigt förskjutits av en eller annan anledning. Kultur- och fritidsnämnden har visat allmän återhållsamhet med tilldelade medel förutom att vissa föreningsbidrag som budgeterats under 2005 kommer att utbetalas under Socialnämndens budgetunderskott kan återfinnas inom IFOdelens behandlingsgrupp, hemvården samt ökade kostnader för betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade. I övrigt hänvisas till resp. nämnds förvaltningsberättelser som finns sammanställda i dokumentet Nämndernas redovisning, verksamhetsåret EKONOMISK ÖVERSIKT Balanskravet klaras Balanskravet, dvs. att intäkterna täcker kostnaderna, ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. Kommunens resultat enligt balanskravet uppgår till +4,5 Mkr. Detta innebär att kommunen klarat detta krav under Huvudregeln runt balanskravet är att underskott ska återställas i framtiden. Kommunen har därför valt att täcka hela 2004 års underskott på 11,9 Mkr i samband med 2005 års bokslut. Uppkomna underskott ska täckas på två år. I den nya lagstiftningen gäller tre år. Flera delposter i den kommunalekonomiska utjämningen uppdateras efter det att kommunen antagit sin budget för kommande år i juni månad. I budget 2006 har en stor avvikelse uppstått vad gäller LSSutjämningen. Detta utjämningssystem är mycket känsligt för förändringar in den underliggande verksamhetsstatistiken, vilket kan leda till att bidraget alternativt avgiften förändras kraftigt mellan åren. Detta är vad som hänt Flens kommun för bidragsåret För att täcka in den budgetdifferens som utjämningssystemet nu uppvisar för 2006 har därför en avsättning gjorts på 9,8 Mkr. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen + 26,7 Mkr Avgår: Täckning 2004 års underskott - 11,8 Mkr Reavinster - 0,6 Mkr Avsättning LSS-utj mm - 9,8 Mk Tillägg: Synnerliga skäl enligt Kommunallagen 8kap, 5, 0 Mkr Återföring av tidigare avsättningar + 0 Mkr Justerat resultat + 4,5 Mkr K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

12 God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl. a, Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Finansiella mål I samband med att fullmäktige antog budget för planeringsperioden beslutades att eftersträva följande ekonomiska mål. Kommunens driftresultat ska uppgå till 10 Mkr varje år Verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Vi kan konstatera att kommunen uppfyllt dessa mål. EKONOMISK ÖVERSIKT Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1 har från år 2001 till 2005 ökat med 93 Mkr eller ca 16 %. Tabell Kommunalskatt Kostnadsutjämning LSS Generella statsbidrag och utjämning Skattenetto Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2004 och 2005 är 45,9 Mkr. Däri ingår slutavräkningen för 2004 års skatteintäkter med 0,5 Mkr och prognosen på slutavräkningen för ,6 Mkr. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning perioden För att få jämförelse har korrigering skett mellan år 2003 och 2004 pga bokföringsfel. Tabell 7 År Förändring % 5,8 4,4 2,2 2,1 7,5 Ökningstakten var 2003 och 2004 betydligt lägre än åren innan. För 2005 steg den kraftigt vilket har varit en av de bidragande orsakerna till kommunens positiva resultat för När förbättringen blev känd gjordes en kompletteringsbudgetering varvid verksamheterna tillfördes 15,1 Mkr. Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos i februari 2006 förväntas skatteintäkterna öka med 4,4 % 2006 och med drygt 4 % per år perioden Dessutom gör SKL den bedömningen att regleringsbidragen under åren får en positiv förändring beroende på att 1 Fr. o. m Kommunalekonomisk utjämning K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

13 statens anslag ökar mer än kostnaderna för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen. Trots dessa positiva signaler måste kommunen jobba på att ha en fortsatt låg kostnadsutveckling för att kunna möta det inkomstbortfall som uppstår pga den svaga befolkningsutvecklingen. Befolkningsutveckling Kommunen har åter kommit in i en negativ befolkningsutveckling. Minskningen blev 122 under året varefter invånarantalet uppgår till Inv Befolkningsutveckling sedan År EKONOMISK ÖVERSIKT 1,2%. Mellan år 2003 och 2004 minskade däremot nettokostnaderna med 2,2 Mkr eller 0,4 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir ökningen mellan 2004 och ,0 % medan förändringen mellan år 2003 och 2004 var en minskning med 1,4 %. Den minskning som skedde under 2004 har återigen förbytts mot en ökning av nettokostnaderna. Under samma period ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 45,9 Mkr eller 7,5 %. Motsvarande ökning mellan 2003 och 2004 var 5,6 Mkr eller 0,9 %. Vi kan konstatera att Flens kommun haft en kraftig ökning av ersättningarna från den kommunalekonomiska utjämningen och LSS-utjämningen. Som exempel kan nämnas att kostnadsutjämningsbidraget har ökat med 7,5 Mkr och LSS-utjämningen med 9,6 Mkr. Förändringen av nettokostnaderna är främst hänförligt till förändrade lönekostnader samt förändring av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. De avtalsmässiga löneförändringarna har under året ökat med i snitt 2,89 %. Befolkningsminskningen beror till största delen på ett negativt flyttningsnetto ( 196 st) och att antalet födda varit lägre än antalet döda. (- 58 st). Däremot har vi haft ett positivt invandringsöverskott (+134 st). Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse vad gäller storleken på erhållna medel från den kommunalekonomiska utjämningen. Under 2005 har varje mantalsskriven invånare den 1/ inbringat kr. Under budgetperioden planeras för en oförändrad befolkningsnivå på invånare. Nettokostnadernas utveckling Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2004 och 2005 med 7,3 Mkr eller ,8 Nettokostn utv i relation till skatte- o statsbidragsutv 10,5 5 4,4 2,2 3,7 2,1 7,5 1,2-0, Skatter o bidr Nettokostn Nettokostn andel av skattenettot Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin lö- K:\EKON\BOKSL05\Kopia av 05Förv berättelse mm.doc ver1.doc

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer