Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial"

Transkript

1 VTI rapport 52 Utgivningsår 25 Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial Slutrapport av WearTox-projektet Mats Gustafsson Göran Blomqvist Andreas Dahl Anders Gudmundsson Anders Ljungman John Lindbom Bertil Rudell Erik Swietlicki

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 52 Utgivningsår: 25 Projektnummer: Linköping Projektnamn: Effekter på epitelceller och alveolmakrofager av slitagepartiklar från beläggning, däck och dubbar genererade i provvägsmaskin Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl, Anders Gudmundsson, Anders Ljungman, John Lindbom, Bertil Rudell, Erik Swietlicki Uppdragsgivare: Vägverket Titel: Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial Slutrapport av WearTox-projektet Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 2 ord: Syftet med föreliggande projekt var att beskriva slitagepartiklar från dubbdäcksslitage av vägbana och att studera deras inflammatoriska effekt i mänskliga luftvägsceller. VTI:s provvägsmaskin har använts för att bilda rena slitagepartiklar från två olika beläggningar; en asfaltsbetong (ABT) och en skelettasfalt (ABS) med granit respektive kvartsit som huvudsakligt stenmaterial. Projektet byggdes under projekttiden även på med partikelstudier där odubbade vinterdäck (så kallade friktionsdäck) och två olika typer av vintersand (friktionsmaterial) användes. Dels provades tvättat stenkross, dels otvättad natursand i kombination med såväl dubb- som friktionsdäck. Resultaten visar att dubbdäcksslitage av beläggning bildar ca 4 5 gånger mer PM 1 än friktionsdäck, men visar också på stor skillnad mellan de två beläggningarna. ABT-beläggningen med granit orsakar flera gånger högre halter i experimenten. Storleksfördelningen för PM 1 har ett maximum vid ca 3 4 µm och mer än 95 % av massan är grövre än 1 µm. PM 1 domineras totalt av nybildat stenmaterial. Vid försöken upptäcktes även en fraktion mycket små partiklar, med en antalstopp runt några tiotals nanometer. Nanopartiklarnas ursprung är okänt, men då fördelningen av dessa förändrades då dubbdäck byttes till friktionsdäck, kan däcken antas vara källan. I experimenten med sandningsmaterial befanns den otvättade natursanden orsaka högst koncentrationer. Såväl dubb- som friktionsdäcksförsöken med natursanden gav högre halter än försöken med tvättat stenkross. Dubbdäck gav för båda friktionsmaterialen högre halter än friktionsdäck. I cellstudierna jämfördes slitagepartiklarnas inflammatoriska förmåga med PM 1 insamlat vid Hornsgatan i Stockholm och PM 1 från en tunnelbanestation i Stockholm. Sent i projektet kunde även dieselpartiklar tillgängliggöras. Resultaten från cellstudierna tyder på att PM 1 från ABT-beläggningen är minst lika inflammatorisk som dieselpartiklar och mer inflammatorisk än partiklar från tunnelbanan. Partiklarna från Hornsgatan var generellt mest inflammatoriska, men PM 1 från ABT var ofta i paritet, trots att PM 1 från Hornsgatan innehöll endotoxin som ger en extra effekt i den typ av cellförsök som använts i denna studie. PM1 från ABS beläggningen var genomgående mindre inflammatorisk än PM 1 från ABTbeläggningen. ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska bilagor

4 Publisher: Publication: VTI rapport 52 Published: 25 Project code: 549 SE Linköping Sweden Author: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl, Anders Gudmundsson, Anders Ljungman, John Lindbom, Bertil Rudell, Erik Swietlicki Project: Effects on epithelial cells and macrophages caused by wear particles from pavement, tyres and studs generated in a road simulator. Sponsor: Swedish Road Administration Title: Inhalable particles from the interaction between tyres, road pavement and friction materials Final report from the WearTox project Abstract (background, aims, methods, results) max 2 words: The aims of this project have been to describe PM 1 from studded tyre wear and to study their inflammatory effects in human airway cells. The VTI circular road simulator has been used to generate clean wear particles from two different pavements; asphalt concrete (ABT) and stone mastic asphalt (ABS), with granite respectively quartzite as the main stone materials. The advantage of using the road simulator is that the contribution from other sources can be minimised. During the project time, the project was expanded also to study particle generation by non-studded winter tyres (friction tyres) and two kinds of winter sanding agents, namely washed crushed stone and unwashed natural sand in combination with both studded and friction tyres. The results show that pavement wear by studded tyres generates about 4 5 times as much PM 1 as that by friction tyres, but also that the ABT pavement generates several times more PM 1 than the ABS pavement. The size distribution within PM 1 has a maximum around 3 4 µm and more than 95 % of the mass is larger than 1 µm. PM 1 is totally dominated by fresh stone material. A fraction of very small particles, with a number concentration peak at around 3 4 nm, was also discovered. Their origin is unknown, but since the number distribution shifted depending on which tyre type was used, a possible origin is the tyres. In the experiments using sanding material, the unwashed natural sand caused the highest PM 1 concentrations. Friction tyres on natural sand caused higher concentrations than studded tyres on washed crushed stone. Studded tyres generated more PM 1 than friction tyres but the difference was not as large as when no sanding material was used. In the cell studies the inflammation potential of the wear particles was compared with PM 1 from Hornsgatan in Stockholm and PM 1 from a Stockholm subway station. Later on in the project, diesel particles were made available for comparison. The cell study results show that PM 1 from the ABT pavement is at least as inflammatory as diesel particles and more inflammatory than PM 1 from the subway. The PM 1 from Hornsgatan generally had the highest potential, but PM 1 from the ABT pavement was often in parity. This despite the fact that the Hornsgatan PM 1 were the only particle sample where endotoxin could be detected. Endotoxin causes an additive effect in studies of inflammation potential. PM 1 from the ABS pavement generally had a lower potential than PM 1 from the ABT pavement. ISSN: Language: No. of pages: Swedish App.

5 Förord Detta projekt har genomförts av VTI i samarbete med Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik (EAT), Institutionen för design och Avdelningen för kärnfysik, Fysiska institutionen vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet samt Yrkesoch miljömedicin vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Projektledare har varit Mats Gustafsson, VTI. Initiativet till projektet togs av Bertil Rudell vid Hälsouniversitetet i Linköping i samarbete med projektledaren. Projektet utformades efter en forskningsansökan från VTI, Lunds tekniska högskola (LTH) och Linköpings universitet (LiU) i samarbete med Vägverket i Borlänge, som varit uppdragsgivare, med Martin Juneholm som ansvarig handläggare. Projektet byggdes ut under projekttiden ( till ) med två följdprojekt för att få en bättre bild av partiklarnas karaktäristik vid olika kombinationer av däck, friktionsmaterial och beläggning. En förkortad version av föreliggande rapport med fokus på de initiala försöken och cellstudierna finns även att tillgå (VTI rapport 521). I projektet har Anders Gudmundsson och Andreas Dahl vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik (EAT), Institutionen för designvetenskaper, LTH, ansvarat för mätningar och studier av partikelstorleksfördelningar, Erik Swietlicki vid Avdelningen för Kärnfysik, Institutionen för fysik, LTH, för grundämnesanalyser med PIXE samt Anders Ljungman och John Lindbom vid Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för molekylär- och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, LiU, för cellstudierna. Mats Gustafsson och Göran Blomqvist vid VTI har ansvarat för projektledning, försöksplanering, generering och mätning av partiklar samt analyser av PM 1 med elektronmikroskop. Författarna vill tacka Arash Gharibi, Kärnfysik, LTH, för arbetet med TEM och nanopartiklar, Thomas Lingefelt, Tunnfilmsteknik, Linköpings universitet, för arbetet med SEM, Tomas Halldin, VTI för ovärderlig hjälp med och underhåll av provvägsmaskinen, Christer Johansson, ITM, Stockholms universitet, för lån av high volume sampler och utbyte av partikeltyper, Claes de Serves och Jacob Almén vid AVL/MTC för dieselpartiklar samt Bo Carlsson och Håkan Arvidsson, båda VTI, för goda insatser vid provvägsmaskinen. Slutligen ett stort tack till Anna Bergström, VTI, som åtog sig det tunga jobbet som lektör vid granskningsseminariet. Linköping augusti 25 Mats Gustafsson VTI rapport 52

6 VTI rapport 52

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Summary 7 Läsanvisning 9 1 Inledning 11 2 Syfte 13 3 Metodik Partikelgenerering Partikelkaraktäristik Partikelkoncentration och storleksfördelning Grundämnessammansättning (PIXE) Partikelprovtagning, morfologi och sammansättning (SEM/EDX) Termodenuder, TEM och nanopartikelanalyser Mineralanalys Cellexponering Beredning av PM 1 -prover Beredning av celler och analys 23 4 Resultat Egenskaper hos slitagepartiklar inom PM Kombination 1: ABT och dubbdäck Kombination 2: ABS och dubbdäck Kombination 3: ABS och friktionsdäck Kombination 4: ABS, dubbdäck och stenkross Kombination 5: ABS, friktionsdäck och stenkross Kombination 6: ABS, dubbdäck och natursand Kombination 7: ABS, friktionsdäck och natursand Grundämnessammansättning i olika storleksfraktioner analyserade med PIXE Submikrona partiklar PM 1 -koncentrationens tidsutveckling vid olika kombinationer Mineralinnehåll i PM Cellexponering Viabilitet Cytokinfrisättning från makrofager Cytokinfrisättning från luftvägsepitel Kväveoxidfrisättning från musmakrofagcellinjen RAW Endotoxinanalys Filterpartiklars inverkan på cytokinfrisättningen från makrofager 73 5 Sammanfattande diskussion Partikelgenerering och -egenskaper Cellstudier 81 6 Slutsatser Partikelgenerering och -egenskaper Cellstudier 87 7 Referenser 88 VTI rapport 52

8 Appendix 1 Beredning av celltyper och analyser Makrofager från människa Epitelceller Makrofager från mus (RAW 264,7) Cellstimulering och viabilitetstest Antal försök Analyser Appendix 2 Partikelkaraktäristik för partiklar från Hornsgatan, tunnelbanan och dieselavgaser EDX-spektrum för material i beläggningar och däck Kvartsitbeläggning Däck Kross och granitbeläggning Natursand Appendix 3 Koncentrations/tid-diagram för kombinationer med friktionsmaterial Appendix 4 Använda förkortningar och en liten ordlista VTI rapport 52

9 Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial. Slutrapport av WearTox-projektet av Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl 1, Anders Gudmundsson, 1 Anders Ljungman 2, John Lindbom, 2 Bertil Rudell 2 och Erik Swietlicki 3 VTI Linköping Sammanfattning Höga halter av inandningsbara partiklar (PM 1 ) i omgivningsluften har en bevisad relation till befolkningens dödlighet och insjuknande i olika typer av luftvägssjukdomar. Det finns även indikationer på kopplingar till hjärt- och kärlsjukdomar. Partiklarnas negativa inverkan på vår hälsa har medfört att EU infört direktiv för hur höga halter som får förekomma i utomhusluften. I Sverige har detta direktiv omsatts i våra miljökvalitetsnormer för inandningsbara partiklar, som innebär att medelhalten under året får vara högst 4 µg/m 3 luft och medelhalten under dygnet högst 5 µg/m 3 luft. Dygnsmedelhalten får överskridas högst 35 dygn på ett år. Idag överskrids miljökvalitetsnormen i flera tätorter. De högsta halterna av PM 1 uppstår i hårt trafikerade väg- och gatumiljöer under torra perioder på vinterhalvåret. En del av partiklarna är förbränningspartiklar, men upp till 8 % av massan kan utgöras av slitagepartiklar från främst vägbeläggning, däck och bromsar. I miljöer där vintersandning används bidrar även denna till luftens partikelinnehåll. Den helt dominerande andelen av partiklarna är beläggningsslitage, som orsakas av vinterhalvårets dubbdäcksanvändning. Kunskapen om slitagepartiklarnas betydelse för PM 1 har medfört ett ökat intresse för deras egenskaper och huruvida partiklarna är lika hälsofarliga som förbränningspartiklar. Föreliggande projekt, WearTox, är en pusselbit i denna kunskapsuppbyggnad. I projektet har en provvägsmaskin använts för att bilda rena slitagepartiklar genom interaktion mellan dubbdäck och två olika beläggningar. Fördelen med den experimentella miljön är att bidraget till PM 1 från andra källor kunnat minimeras. Beläggningarna var en så kallad asfaltbetong (ABT) och en skelettasfalt (ABS) med granit respektive kvartsit som huvudsakligt stenmaterial. PM 1 från försöken samlades in och deras egenskaper studerades. Partiklarnas inflammatoriska egenskaper studerades i cellförsök där celler från mänskliga luftvägar exponerades och deras utsöndring av cytokiner uppmättes. Cytokiner är en typ av signalsubstanser som cellerna avger då de utsätts för t.ex. partiklar. Projektet byggdes under projekttiden på med försök där odubbade vinterdäck (så kallade friktionsdäck) och två olika typer av vintersand (friktionsmaterial) användes. Dels provades tvättat stenkross, dels otvättad natursand i kombination med såväl dubb- som friktionsdäck. 1 Andreas Dahl och Anders Gudmundsson, Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik (EAT), Institutionen för designvetenskaper, LTH. 2 Anders Ljungman, John Lindbom och Bertil Rudell, Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för molekylär- och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, LiU. 3 Erik Swietlicki, Avdelningen för Kärnfysik, Institutionen för fysik, LTH. VTI rapport 52 5

10 Resultaten styrker att dubbdäcksslitage av beläggning orsakar stora mängder PM 1, i storleksordningen 4 5 gånger mer än friktionsdäck, men visar också på stor skillnad mellan de två beläggningarna. ABT-beläggningen med granit orsakar flera gånger högre halter i experimenten. Halterna ökar med ökande hastighet. Storleksfördelningen för PM 1 var mycket lika för de två beläggningarna, med maximum vid ca 3 4 µm och mer än 95 % av massan grövre än 1 µm. Grundämnesanalys och mikroskopi visar att PM 1 totalt domineras av stenmaterial. Partiklarnas skarpa och kantiga former visar att partiklarna är nybildade. Vid försöken upptäcktes även en fraktion mycket små partiklar, med en antalstopp runt några tiotals nanometer (1-9 m). Dessa s.k. nanopartiklar utgör en försvinnande liten del av massan, men en mycket stor andel av antalet partiklar. Nanopartiklarnas ursprung är ännu okänt, men då storleksfördelningen av dessa förändrades då dubbdäck byttes till friktionsdäck, kan däcken antas vara en trolig källa. I experimenten med sandningsmaterial befanns den otvättade natursanden orsaka högst koncentrationer. Såväl dubb- som friktionsdäcksförsöken med natursanden gav högre halter än försöken med det tvättade stenkrosset. Dubbdäck gav för båda friktionsmaterialen högre halter än friktionsdäck. Natursandens innehåll av fina fraktioner redan från start förklarar de höga partikelhalterna. I stenkrosset var dessa fraktioner i huvudsak redan borttvättade och det mesta måste alltså produceras då materialet mals mot beläggningen av däckens rörelser. I cellstudierna jämfördes slitagepartiklarna med PM 1 insamlat vid Hornsgatan i Stockholm (som är den mätplats som visat på högst halter i Sverige) resp. från luften i en tunnelbanestation i Stockholm. Sent i projektet kunde även dieselpartiklar tillgängliggöras, varför även dessa kunde användas som jämförelsematerial. Resultaten från cellstudierna tyder på att PM 1 härrörande från dubbdäcksslitage av ABT-beläggningen är minst lika inflammatoriskt som dieselpartiklar och mer inflammatoriskt än partiklar från tunnelbanan. Partiklarna från Hornsgatan var generellt mest inflammatoriska, men PM 1 från ABT var ofta lika (eller nästan lika) inflammatoriska. Detta trots att PM 1 från Hornsgatan innehöll endotoxin, ett ämne som finns i vissa bakterier och som ger en extra effekt i den typ av cellförsök som använts i denna studie. PM 1 från ABS-beläggningen var genomgående mindre inflammatorisk än PM 1 från ABT-beläggningen. Sammanfattningsvis visar projektets resultat att dubbdäck bidrar i mycket högre grad än friktionsdäck till luftens innehåll av PM 1. Bildningen av PM 1 varierar, förutom med däcktypen, även med hastigheten och beläggningstypen. Slitagepartiklarna har i förhållande till jämförelsematerialet förhållandevis hög inflammatorisk potential. Partiklarnas inflammatoriska potential påverkas även av beläggningstypen. Sandningsmaterial bestående av otvättad natursand orsakar avsevärt högre PM 1 -bildning än tvättat stenkross, särskilt i kombination med friktionsdäck. Studien visar att slitagedamm från dubbdäcksanvändning och vinterdrift är en viktig källa till inflammatoriska partiklar i väg- och gatumiljöer, men också på potentialen att minska emissionerna av dessa partiklar genom t.ex. förbättrade beläggningsmaterial och förbättrad vinterdrift av gator och vägar. 6 VTI rapport 52

11 Inhalable particles from the interaction between tyres, road pavement and friction materials Final report from the WearTox project by Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl 1, Anders Gudmundsson 1, Anders Ljungman 2, John Lindbom 2, Bertil Rudell 2 and Erik Swietlicki 3 VTI SE Linköping Sweden Summary High concentrations of inhalable particles (PM 1 ) in ambient air have a proven relation to mortality and different kinds of airway disorders in the population. There are also indications of a connection to cardio vascular diseases. The negative health effects of particles have caused the EU to adopt a directive, which in Sweden has been implemented in environmental quality standards for inhalable particles. These standards are today exceeded in many cities in Sweden, especially in highly trafficked road and street environments in dry periods during winter. In contrast to what might be expected, most of the PM 1 do not originate from vehicle exhaust, but from the wear and resuspension of particles from the pavements, tyres and brakes. The most significant source seems to be pavement wear caused by studded tyre use. These facts have resulted in an increasing interest in the properties and effects of wear particles. The aims of this project have been to describe PM 1 from studded tyre wear and to study their inflammatory effects in human airway cells. The VTI circular road simulator has been used to generate clean wear particles from two different pavements; asphalt concrete (ABT) and stone mastic asphalt (ABS), with granite respectively quartzite as the main stone materials. The advantage of using the road simulator is that the contribution from other sources can be minimised. During the project time, the project was expanded also to study particle generation by non-studded winter tyres (friction tyres) and two kinds of winter sanding agents, namely washed crushed stone and unwashed natural sand in combination with both studded and friction tyres. The results show that pavement wear by studded tyres generates about 4 5 times as much PM 1 as that by friction tyres, but also that the ABT pavement generates several times more PM 1 than the ABS pavement. The size distribution within PM 1 has a maximum around 3 4 µm and more than 95 % of the mass is larger than 1 µm. PM 1 is totally dominated by fresh stone material. A fraction of very small particles, with a number concentration peak at around 3 4 nm, was also discovered. Their origin is unknown, but since the number distribution shifted depending on which tyre type was used, a possible origin is the tyres. 1 Andreas Dahl och Anders Gudmundsson, The Division of Ergonomics and Aerosol Technology, Department of Design Sciences, Lund Institute of Technology, Lund university. 2 Anders Ljungman, John Lindbom och Bertil Rudell, Division of Occupational and Environmental Medicine, Department of Molecular and Clinical Medicine, The Faculty of Health Sciences, Linköpings universitet 3 Erik Swietlicki, Division of Nuclear Physics, Department of Physics, Lund Institute of Technology, Lund university. VTI rapport 52 7

12 In the experiments using sanding material, the unwashed natural sand caused the highest PM 1 concentrations. Friction tyres on natural sand caused higher concentrations than studded tyres on washed crushed stone. Studded tyres generated more PM 1 than friction tyres but the difference was not as large as when no sanding material was used. In the cell studies the inflammation potential of the wear particles was compared with PM 1 from Hornsgatan in Stockholm and PM 1 from a Stockholm subway station. Later on in the project, diesel particles were made available for comparison. The cell study results show that PM 1 from the ABT pavement is at least as inflammatory as diesel particles and more inflammatory than PM 1 from the subway. The PM 1 from Hornsgatan generally had the highest potential, but PM 1 from the ABT pavement was often in parity. This despite the fact that the Hornsgatan PM 1 was the only particle sample where endotoxin could be detected. Endotoxin causes an additive effect in studies of inflammation potential. PM 1 from the ABS pavement generally had a lower potential than PM 1 from the ABT pavement. To sum up, the project results show that studded tyre wear contributes, in a much higher degree than friction tyres, to ambient air PM 1. Apart from tyre type, the formation of PM 1 also depends on speed and pavement type. Compared with the particle material in general, wear particles have a comparatively high inflammation potential. The particles' inflammation potential also depends on pavement type. Sanding material consisting of unwashed natural sand causes considerably higher PM 1 formation than washed crushed stone, especially in combination with studded tyres. 8 VTI rapport 52

13 Läsanvisning Pilotkaraktären hos föreliggande projekt har inneburit att åtskilliga mer eller mindre oväntade frågeställningar dykt upp kring det omfattande materialet. Ofta har det endast funnits möjlighet att spekulera i förklaringar och samband, vilket vi emellanåt gjort, men också ofta låtit bli. En del av de resultat som presenteras har därför förblivit i det närmaste okommenterade. Vi har dock valt att publicera resultaten i sin helhet, eftersom kunskapen om slitagepartiklars egenskaper är liten men behovet stort. En kondenserad version av denna rapport, med tyngdpunkt på cellstudierna och de partiklar som ingått i dessa finns även att tillgå (VTI rapport 521). Projektet har varit multidiciplinärt, vilket innebär att vokabulärer från flera discipliner används i rapporten. Likaså används ett flertal förkortningar för analysmetoder, instrument med mera. För att underlätta förståelsen finns en ordoch förkortningslista i appendix 5. Rapportens inledning ger en kort bakgrund till partikelproblematiken och slitagepartiklarnas roll i denna. Metodikdelen är relativt omfattande och uppdelad på dels partikelstudierna och dels cellstudierna. Delar av metodiken för cellstudierna har placerats i appendix 1. I resultatdelen 4.1 behandlas partikelkaraktäristiken för varje provad kombination av däck, beläggning och friktionsmaterial separat (kombination 1 7). Partiklarnas storleksfördelning, morfologi och grundämnessammansättning beskrivs här. I avsnitt 4.2 beskrivs resultaten från analyser med PIXE, vilka visar olika partikelstorlekars grundämnessammansättning med högre upplösning och för fler ämnen än vad som går med EDX-metoden som använts i föregående avsnitt. Avsnitt 4.3 behandlar särskilt egenskaperna hos de submikrona partiklar som kunde identifieras i kombinationerna 1 och 2. Partikelkoncentrationens tidsutveckling uppvisade intressanta mönster beroende på kombination, hastighet och mängd påfört friktionsmaterial. Dessa behandlas i avsnitt 4.4. Resultaten från cellstudien, där slitagepartiklars effekt på viabilitet, cytokinfrisättning och NO-frisättning i jämförelse med partiklar från vägmiljö, tunnelbanemiljö och dieselavgaser, återfinns i avsnitt 4.5. Resultatdelen följs av en sammanfattande diskussion kring partikelegenskaper och cellstudier samt slutsatser. I appendix återfinns, förutom delar av metodiken för cellförsöken och information om statistiskt underlag för cellstudier, även tillgängliga beskrivningar av jämförelsepartiklarna från gatumiljö och tunnelbana. Vad gäller dieselpartiklarna har ingen ytterligare data funnits att tillgå. VTI rapport 52 9

14 1 VTI rapport 52

15 1 Inledning Partikelföroreningar i omgivningsluften utgör en heterogen blandning av substanser såsom kol, metaller, nitrater, sulfater och flyktiga respektive partikulära organiska ämnen (Aarnio m.fl., 1998). Sammansättningen av dessa komponenter varierar beroende på den dominerande källan för partiklarna, årstid och meteorologiska förhållanden. Inandningsbara partiklar (PM 1, dvs. partiklar mindre än 1 µm) har under de senaste decennierna identifierats som den kanske allvarligaste luftföroreningen ur hälsosynpunkt. Epidemiologiska studier visar på ett övertygande samband mellan halten PM 1 i omgivningsluften och förekomsten av luftvägs- och hjärt-/kärlsjukdomar i befolkningen (Bascom m.fl., 1996; EPA 1996) samt befolkningens dödlighet. I Sverige har till exempel resultat från APHEIS (European Commission 24) dragit slutsatsen att partikelföroreningarna i Stockholm och Göteborg årligen orsakar 23 respektive 1 förtida dödsfall. Även andra fraktioner än PM 1 har studerats, då främst PM 2,5 och PM 1. Många studier visar att mindre partiklar tenderar att ge tydligare epidemiska samband (Bascom m.fl., 1996; Schwartz m.fl., 1996; Schlesinger, 2; Schwartz och Neas, 2). Det finns dock åtskilliga exempel även på motsatsen (Pekkanen m.fl., 1997; Ostro m.fl., 1999; Castillejos m.fl., 2; Loomis, 2). Toxikologiska studier har inte kunnat påvisa effekter vid motsvarande partikelkoncentrationer utan betydligt högre halter har krävts för att effekter skall uppstå. Det finns således en diskrepans mellan epidemiologi och toxikologi samtidigt som det är oklart vilka egenskaper hos partiklarna som orsakar de effekter man observerar. Måttet PM 1 ger ingen information om partiklarnas kemiska eller fysikaliska egenskaper och säger heller inget om partiklarnas storleksfördelning. Därför är måttet, som blivit standard för mätningar av inandningsbara partiklar i luften, egentligen dåligt lämpat för epidemiologiska studier om man inte förutsätter en renodlad partikeleffekt. Det finns dock toxikologiska studier som tyder på att andra egenskaper har betydelse, till exempel partiklarnas morfologi, yta och kemi (Murphy m.fl., 1998; Hetland m.fl., 21). Att försöka ta reda på vilka komponenter i och egenskaper hos partiklar som orsakar vilka effekter är av största betydelse för att möjliggöra identifiering av källorna och därmed vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förekomsten av den komponenten. Under slutet av 199-talet genomfördes partikelmätningar i sex svenska städer i det så kallade Kartläggningsprojektet, där syftet var att studera vilka halter som förekommer i gatu- respektive taknivå och studera partiklarnas ursprung (Areskoug m.fl., 21). Något förvånande visade det sig att den tydligt dominerande källan till partiklar i gatunivå under vinterhalvåret då halterna är som högst, inte är avgasrelaterade partiklar utan slitage av vägbana, däck och bromsar. Slitage av vägbanan orsakat av dubbdäcksanvändning bidrar alltså mycket starkt till partikelhalterna. Dessa resultat har styrkts av fortsatta mätningar främst i Stockholm (Johansson m.fl., 24). Den 1 januari 25 trädde miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar i kraft (SFS, 21). Denna stipulerar att dygnsmedelhaterna av PM 1 ej får överstiga 5 µg/m 3 (9-percentil) och att årsmedelhalterna ej får överstiga 4 µg/m 3. I flera kommuner i landet och även längs det nationella vägnätet överskrids dygnsnormen idag. I till exempel Stockholm är problemen i hårt trafikerade miljöer stora och längs många gator och vägar i länet överskrids VTI rapport 52 11

16 normen idag (Länsstyrelsen i Stockholms län, 24). På Hornsgatan har episoder där dygnsmedelhalten stigit till flera hundra µg/m 3 registrerats. I dessa trafikintensiva gatumiljöer varierar partikelhalterna över året ofta på så vis att halterna är förhållandevis låga under sommarhalvåret men stiger mot slutet av året för att oftast nå de högsta koncentrationerna under sen vinter och tidig vår. Orsaken är att stora mängder slitagepartiklar bildas genom slitage från dubbdäck som börjar användas med början i november. Studier, såväl i Norge som i Sverige, visar att PM 1 -halten under torra perioder är relaterad till dubbdäcksfrekvensen. I Stockholm har (Johansson m.fl., 24) visat att en 1 % minskning i dubbdäcksfrekvens orsakar en sänkning i PM 1 -halten med 1 15 µg/m 3. Dubbdäcksanvändningen genererar en stor del av partiklarna, men väderutvecklingen styr i vilken mån partiklarna virvlas upp i luften. Främst är det luftfuktighet och nederbörd som påverkar detta. Så länge vägbanan är fuktig binds partiklarna till ytan och partikelhalten i luft är låg. Då vägbanan torkar upp kan partiklarna virvlas upp av fordonens rörelser och halten öka kraftigt. Då slitaget är högre vid fuktig vägbana bildas alltså mer partiklar och förrådet på vägytan byggs upp. Därför kan halterna då vägbanan torkar upp efter en lång fuktig period bli särskilt höga (Johansson m.fl., 24). Nederbörd hjälper till att binda och forsla bort slitagepartiklarna till dagvattnet. Det är dock inte bara slitaget från dubbdäcken som är av vikt för halten PM 1 i gatumiljöer. I Finland visar studier att även vintersandningen är en viktig faktor (Kupiainen m.fl., 23; Kupiainen m.fl., 25). I laboratorieförsök har en så kallad sandpapperseffekt påvisats, vilken innebär att sanden sliter på beläggningsstenen då däck rullar över den och att valet av däck har mindre betydelse än vad som hävdas i till exempel Norge. Man lägger i Finland därför stor vikt vid val av god kvalitet på friktionsmaterial, minskad användning av friktionsmaterial, dammbindning och förbättrad vårstädning i till exempel Helsingfors (Långström, 22). I Norge har man å andra sidan inriktat sig på en begränsning av dubbdäcksanvändningen som den effektivaste åtgärden i kombination med förbättrad vägrengöring, dammbindning och hastighetsbegränsning (Berthelsen, 23; Oslo kommune och Statens vegvesen Region øst, 24). I Stockholm har Länsstyrelsen i Stockolms län på regeringens uppdrag tagit fram ett åtgärdsprogram för att minska halterna av PM 1 i Stockholm (Länsstyrelsen i Stockholms län, 24). Åtgärdsprogrammet föreslår tre huvudsakliga åtgärder som bör genomföras snarast. Dessa innefattar minskad dubbdäcksanvändning genom information och eventuellt avgifter, minskad trafik genom miljöavgifter och slutligen akutinsatser med dammbindning vid höga partikelhalter. Dammbindning sker oftast med någon typ av saltlösning som håller vägbanan fuktig. Försök i Norge visar att till exempel MgCl 2 fungerar förhållandevis effektivt för att dämpa PM 1. I Finland används sedan 198-talet CaCl 2 för dammbindning. I Sverige har normalt inte belagda vägar dammbundits annat än i samband med vårstädningen och då med vatten. I januari februari 24 genomfördes i Stockholm försök med CMA (kalciummagnesiumacetat) för dammbindning. Proven omfattade en del av Norrlandsgatan i centrala Stockholm och en sträcka på E4, norr om staden. Resultaten tyder på att CMA dämpar halten av PM 1 (Johansson m.fl., 24). I åtgärdsprogrammet dras även slutsatsen att förbättrade beläggningar och friktionsmaterial kan ha god potential att minska dammbildningen, men att mer kunskap krävs innan åtgärder kan föreslås. Föreliggande rapport utgör ett bidrag till kunskapsuppbyggnaden kring slitagepartiklarnas egenskaper och hälsoeffekter. 12 VTI rapport 52

Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial

Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial VTI rapport 52 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial Slutrapport av WearTox-projektet Mats Gustafsson Göran Blomqvist

Läs mer

PM 10 partiklar i trafikmiljö

PM 10 partiklar i trafikmiljö PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar

Läs mer

Inandningsbara partiklar från dubbdäcksslitage av vägbana egenskaper och inflammatoriska effekter i mänskliga luftvägsceller

Inandningsbara partiklar från dubbdäcksslitage av vägbana egenskaper och inflammatoriska effekter i mänskliga luftvägsceller VTI rapport 521 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Inandningsbara partiklar från dubbdäcksslitage av vägbana egenskaper och inflammatoriska effekter i mänskliga luftvägsceller Utdrag ur WearTox-projektet

Läs mer

Vinterdrift och vägdamm

Vinterdrift och vägdamm Vinterdrift och vägdamm Mats Gustafsson Innehåll Kort bakgrund Hur uppkommer vägdamm från en vägyta? Vinterdriftens bidrag till vägdamm Hur kan vinterdriften bidra till att minska förekomsten av vägdamm?

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/ Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks

Läs mer

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter Mats Gustafsson Innehåll Varför är slitagepartiklar intressanta? Källor och egenskaper Emissioner Effekter Åtgärder Sammanfattning Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Slitagepartiklar från vägbeläggning med gummiinblandad bitumen

Slitagepartiklar från vägbeläggning med gummiinblandad bitumen VTI notat 1-29 Utgivningsår 29 www.vti.se/publikationer Slitagepartiklar från vägbeläggning med gummiinblandad bitumen Jämförelser med referensbeläggning Mats Gustafsson Göran Blomqvist Per Jonsson Anders

Läs mer

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Bakgrund Under det senaste decenniet har många studier visat

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Vägbeläggningars damningsbenägenhet

Vägbeläggningars damningsbenägenhet VTI rapport 711 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Vägbeläggningars damningsbenägenhet Mats Gustafsson Göran Blomqvist Anders Gudmundsson Per Jonsson Erik wietlicki Utgivare: Publikation: VTI rapport

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Slitagepartiklar från vägbeläggningar med gummiinblandad bitumen

Slitagepartiklar från vägbeläggningar med gummiinblandad bitumen VTI notat 8-2011 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Slitagepartiklar från vägbeläggningar med gummiinblandad bitumen Jämförelser med referensbeläggning Mats Gustafsson Göran Blomqvist Cecilia Bennet

Läs mer

TEOM IVL s filtermetod

TEOM IVL s filtermetod SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord

Läs mer

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2013-05-08 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort Tre typer av vinterdäck Dubbdäck Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden Dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden Året-runt-däck är

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet. U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Dan Lindbeck Tfn: 08-786 49 23 PM 2010-12-22 Dnr 2010:1893 DUBBDÄCKSFÖRBUD Frågeställaren anger att det i Norge finns en avgift för dubbdäck. Frågan rör om det finns

Läs mer

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning VTI Rapport Version 2.0 2012-11-13 www.vti.se Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning Mats Gustafsson Göran Blomqvist Bengt-Åke Hultqvist 2 Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Metod... 5 2.1 Provvägsmaskin...

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas

Läs mer

www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson

www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson Inandningsbara partiklar i vår omgivningsluft är ett av våra svåraste föroreningsproblem. Partiklarna har många källor,

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelemissionerna

Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelemissionerna ITM-rapport 164 Delrapport från forskningsprojekt Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelemissionerna Christer Johansson, Tareq Hussein, Hans Karlsson Maj 2007 Institutionen för tillämpad

Läs mer

Uppdatering och förbättring

Uppdatering och förbättring SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Uppsala Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Hornsgatan från Jan 2010 Measuring station

Läs mer

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m)

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m) PM 2006 RIII (Dnr 314-1294/2005) Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Mikael Söderlund

Läs mer

Nanopartiklar från slitage av däck och vägbana

Nanopartiklar från slitage av däck och vägbana VTI rapport 660 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Nanopartiklar från slitage av däck och vägbana Mats Gustafsson Göran Blomqvist Eva Brorström-Lundén Andreas Dahl Anders Gudmundsson Mattias Hjort

Läs mer

Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelhalterna

Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelhalterna SLB rapport 2006:3 Delrapport från forskningsprojekt Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelhalterna Stockholm december 2006 Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelhalterna

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Nanopartiklar i luften du andas

Nanopartiklar i luften du andas Nanopartiklar i luften du andas Christina Isaxon Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi Adam Kristensson Avdelningen för kärnfysik Partiklar i luften? Vätskeform eller fast form Stabila, alltså

Läs mer

Camfil Farr svepelektronmikroskop. Camfil Farr clean air solutions

Camfil Farr svepelektronmikroskop. Camfil Farr clean air solutions Camfil Farr svepelektronmikroskop Camfil Farr Teknikbroschyr C a m f i l Fa r r s ve p e l e k t ro n m i k ro s ko p Camfil Farr clean air solutions Analyssystem Camfil Farr vilken luft andas du? Camfil

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

ITM-rapport 158. Betydelse av dubbdäck mm för PM10 halterna längs vägarna. Department of Applied Environmental Science

ITM-rapport 158. Betydelse av dubbdäck mm för PM10 halterna längs vägarna. Department of Applied Environmental Science ITM-rapport 158 Betydelse av dubbdäck mm för PM1 halterna längs vägarna Christer Johansson December 26 Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science 1 Innehåll

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

PM10 emission från betongbeläggning

PM10 emission från betongbeläggning ITM rapport 192 PM1 emission från betongbeläggning Christer Johansson, Hans Karlsson & Kai Rosman Ett projekt genomfört på uppdrag av December 29 Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 6:2013 Andel personbilar med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2012/2013 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN OCH NYNÄSVÄGEN

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning VTI rapport 78 Utgivningsår 213 www.vti.se/publikationer Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning Mats Gustafsson Göran Blomqvist Bengt-Åke Hultqvist Utgivare: Publikation: R78 Utgivningsår:

Läs mer

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola Att mäta m luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola 1 Inget nytt under solen Det har alltid funnits nanopartiklar i människans omgivning. När människan

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln Miljöförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2011-11-14 1.1 Mårten Spanne Miljöförvaltningen på uppdrag av Gatukontoret MHS Innehållsförteckning

Läs mer

ERFARENHETER FRÅN DUBBDÄCKSAVGIFTER I OSLO

ERFARENHETER FRÅN DUBBDÄCKSAVGIFTER I OSLO 11 2012 FINNMAP INFRA ERFARENHETER FRÅN DUBBDÄCKSAVGIFTER I OSLO RAPPORT ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se 11 2012 FINNMAP INFRA

Läs mer

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut. Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.

Läs mer

Partikelmätning. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping. Linköpings kommun linkoping.

Partikelmätning. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping. Linköpings kommun linkoping. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping Linköpings kommun linkoping.se Datum: April 2014 Handläggare: Helga Nyberg och Caroline Rydholm Organisation:

Läs mer

Partikelbildning från beläggningar - några påverkansfaktorer

Partikelbildning från beläggningar - några påverkansfaktorer Partikelbildning från beläggningar - några påverkansfaktorer Mats Gustafsson Göran Blomqvist Per Jonsson Anders Gudmundsson, LTH Andreas Dahl, LTH Innehåll» Kort om provvägsmaskinstudier» Syfte» Användningsområden»

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

Primära partikelkällor

Primära partikelkällor Primära partikelkällor Mekanisk generering Vågbrytning Slitage från fordon Asfalt, bromsar, däck Uppvirvling av damm Krossande, sågning, slipning, etc Sources: tut.fi, Senbang machinery Primära partikelkällor

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök i arbetsmiljö Anna Wallén Stockholms Universitet Diesel particles sampled from an exhaust pipe examined by electron microscopy. Single carbonaceous ultrafine particles

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2010-11-03 Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod Mätmetod: Kontinuerlig mätning av PM 2,5 -

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Denna sida har med avsikt lämnats tom.

Denna sida har med avsikt lämnats tom. Denna sida har med avsikt lämnats tom. 1(39) Datum: 2007-03-22 Beteckning: SA80A 2006:15982 Ert datum: 2006-06-21 Er beteckning: N2006/4800/TP Åtgärder för att minska emissionerna av partiklar från slitage

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment

Läs mer

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och

Läs mer

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden Exempel 1: Hygientester i operationssalar Problemformulering Postoperativa sårinfektioner

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport 2010 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringsmätning, med fokus på ultrafina partiklar, på ett företag som arbetar med teflon för ytbeläggning Håkan Tinnerberg Under senhösten 2009 fick vi

Läs mer

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella

Läs mer

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Partikelemissioner - spårtrafik Exempel på uppmätta partikelhalter i stationsmiljöer* Lund C 19 μg/m 3 Linköping

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37 i ÅRETS BÄSTA MEDLEMSTIDNING VINNARE AV GULDBLADET 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS UTREDNING: SÅ MÅNGA FLER TRAFIKOFFER MED FÄRRE DUBBDÄCK l m l j ö v ä n s ä k e r i g e k o n o m Årets Smartaste Bil

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Rapport om undersökning av byggdamm

Rapport om undersökning av byggdamm Rapport om undersökning av byggdamm Olle Nygren Dator Miljö Natur Jongården Berguddsvägen 14 918 03 Holmön Tel: 070-6636706 e-post: olle@damina.se Förord Denna mätning med Daminas diarienummer 1006/13

Läs mer

Vägtrafikens partikelföroreningar källor, effekter och åtgärder

Vägtrafikens partikelföroreningar källor, effekter och åtgärder Vägtrafikens partikelföroreningar källor, effekter och åtgärder Christer Johansson Miljöförvaltningen, SLB-analys, Stockholms stad Docent vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 37/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Pilotstudie: Exponeringsmätningar av dieselavgaser på företag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1 Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer