Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial"

Transkript

1 VTI rapport 52 Utgivningsår 25 Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial Slutrapport av WearTox-projektet Mats Gustafsson Göran Blomqvist Andreas Dahl Anders Gudmundsson Anders Ljungman John Lindbom Bertil Rudell Erik Swietlicki

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 52 Utgivningsår: 25 Projektnummer: Linköping Projektnamn: Effekter på epitelceller och alveolmakrofager av slitagepartiklar från beläggning, däck och dubbar genererade i provvägsmaskin Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl, Anders Gudmundsson, Anders Ljungman, John Lindbom, Bertil Rudell, Erik Swietlicki Uppdragsgivare: Vägverket Titel: Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial Slutrapport av WearTox-projektet Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 2 ord: Syftet med föreliggande projekt var att beskriva slitagepartiklar från dubbdäcksslitage av vägbana och att studera deras inflammatoriska effekt i mänskliga luftvägsceller. VTI:s provvägsmaskin har använts för att bilda rena slitagepartiklar från två olika beläggningar; en asfaltsbetong (ABT) och en skelettasfalt (ABS) med granit respektive kvartsit som huvudsakligt stenmaterial. Projektet byggdes under projekttiden även på med partikelstudier där odubbade vinterdäck (så kallade friktionsdäck) och två olika typer av vintersand (friktionsmaterial) användes. Dels provades tvättat stenkross, dels otvättad natursand i kombination med såväl dubb- som friktionsdäck. Resultaten visar att dubbdäcksslitage av beläggning bildar ca 4 5 gånger mer PM 1 än friktionsdäck, men visar också på stor skillnad mellan de två beläggningarna. ABT-beläggningen med granit orsakar flera gånger högre halter i experimenten. Storleksfördelningen för PM 1 har ett maximum vid ca 3 4 µm och mer än 95 % av massan är grövre än 1 µm. PM 1 domineras totalt av nybildat stenmaterial. Vid försöken upptäcktes även en fraktion mycket små partiklar, med en antalstopp runt några tiotals nanometer. Nanopartiklarnas ursprung är okänt, men då fördelningen av dessa förändrades då dubbdäck byttes till friktionsdäck, kan däcken antas vara källan. I experimenten med sandningsmaterial befanns den otvättade natursanden orsaka högst koncentrationer. Såväl dubb- som friktionsdäcksförsöken med natursanden gav högre halter än försöken med tvättat stenkross. Dubbdäck gav för båda friktionsmaterialen högre halter än friktionsdäck. I cellstudierna jämfördes slitagepartiklarnas inflammatoriska förmåga med PM 1 insamlat vid Hornsgatan i Stockholm och PM 1 från en tunnelbanestation i Stockholm. Sent i projektet kunde även dieselpartiklar tillgängliggöras. Resultaten från cellstudierna tyder på att PM 1 från ABT-beläggningen är minst lika inflammatorisk som dieselpartiklar och mer inflammatorisk än partiklar från tunnelbanan. Partiklarna från Hornsgatan var generellt mest inflammatoriska, men PM 1 från ABT var ofta i paritet, trots att PM 1 från Hornsgatan innehöll endotoxin som ger en extra effekt i den typ av cellförsök som använts i denna studie. PM1 från ABS beläggningen var genomgående mindre inflammatorisk än PM 1 från ABTbeläggningen. ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska bilagor

4 Publisher: Publication: VTI rapport 52 Published: 25 Project code: 549 SE Linköping Sweden Author: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl, Anders Gudmundsson, Anders Ljungman, John Lindbom, Bertil Rudell, Erik Swietlicki Project: Effects on epithelial cells and macrophages caused by wear particles from pavement, tyres and studs generated in a road simulator. Sponsor: Swedish Road Administration Title: Inhalable particles from the interaction between tyres, road pavement and friction materials Final report from the WearTox project Abstract (background, aims, methods, results) max 2 words: The aims of this project have been to describe PM 1 from studded tyre wear and to study their inflammatory effects in human airway cells. The VTI circular road simulator has been used to generate clean wear particles from two different pavements; asphalt concrete (ABT) and stone mastic asphalt (ABS), with granite respectively quartzite as the main stone materials. The advantage of using the road simulator is that the contribution from other sources can be minimised. During the project time, the project was expanded also to study particle generation by non-studded winter tyres (friction tyres) and two kinds of winter sanding agents, namely washed crushed stone and unwashed natural sand in combination with both studded and friction tyres. The results show that pavement wear by studded tyres generates about 4 5 times as much PM 1 as that by friction tyres, but also that the ABT pavement generates several times more PM 1 than the ABS pavement. The size distribution within PM 1 has a maximum around 3 4 µm and more than 95 % of the mass is larger than 1 µm. PM 1 is totally dominated by fresh stone material. A fraction of very small particles, with a number concentration peak at around 3 4 nm, was also discovered. Their origin is unknown, but since the number distribution shifted depending on which tyre type was used, a possible origin is the tyres. In the experiments using sanding material, the unwashed natural sand caused the highest PM 1 concentrations. Friction tyres on natural sand caused higher concentrations than studded tyres on washed crushed stone. Studded tyres generated more PM 1 than friction tyres but the difference was not as large as when no sanding material was used. In the cell studies the inflammation potential of the wear particles was compared with PM 1 from Hornsgatan in Stockholm and PM 1 from a Stockholm subway station. Later on in the project, diesel particles were made available for comparison. The cell study results show that PM 1 from the ABT pavement is at least as inflammatory as diesel particles and more inflammatory than PM 1 from the subway. The PM 1 from Hornsgatan generally had the highest potential, but PM 1 from the ABT pavement was often in parity. This despite the fact that the Hornsgatan PM 1 were the only particle sample where endotoxin could be detected. Endotoxin causes an additive effect in studies of inflammation potential. PM 1 from the ABS pavement generally had a lower potential than PM 1 from the ABT pavement. ISSN: Language: No. of pages: Swedish App.

5 Förord Detta projekt har genomförts av VTI i samarbete med Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik (EAT), Institutionen för design och Avdelningen för kärnfysik, Fysiska institutionen vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet samt Yrkesoch miljömedicin vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Projektledare har varit Mats Gustafsson, VTI. Initiativet till projektet togs av Bertil Rudell vid Hälsouniversitetet i Linköping i samarbete med projektledaren. Projektet utformades efter en forskningsansökan från VTI, Lunds tekniska högskola (LTH) och Linköpings universitet (LiU) i samarbete med Vägverket i Borlänge, som varit uppdragsgivare, med Martin Juneholm som ansvarig handläggare. Projektet byggdes ut under projekttiden ( till ) med två följdprojekt för att få en bättre bild av partiklarnas karaktäristik vid olika kombinationer av däck, friktionsmaterial och beläggning. En förkortad version av föreliggande rapport med fokus på de initiala försöken och cellstudierna finns även att tillgå (VTI rapport 521). I projektet har Anders Gudmundsson och Andreas Dahl vid Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik (EAT), Institutionen för designvetenskaper, LTH, ansvarat för mätningar och studier av partikelstorleksfördelningar, Erik Swietlicki vid Avdelningen för Kärnfysik, Institutionen för fysik, LTH, för grundämnesanalyser med PIXE samt Anders Ljungman och John Lindbom vid Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för molekylär- och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, LiU, för cellstudierna. Mats Gustafsson och Göran Blomqvist vid VTI har ansvarat för projektledning, försöksplanering, generering och mätning av partiklar samt analyser av PM 1 med elektronmikroskop. Författarna vill tacka Arash Gharibi, Kärnfysik, LTH, för arbetet med TEM och nanopartiklar, Thomas Lingefelt, Tunnfilmsteknik, Linköpings universitet, för arbetet med SEM, Tomas Halldin, VTI för ovärderlig hjälp med och underhåll av provvägsmaskinen, Christer Johansson, ITM, Stockholms universitet, för lån av high volume sampler och utbyte av partikeltyper, Claes de Serves och Jacob Almén vid AVL/MTC för dieselpartiklar samt Bo Carlsson och Håkan Arvidsson, båda VTI, för goda insatser vid provvägsmaskinen. Slutligen ett stort tack till Anna Bergström, VTI, som åtog sig det tunga jobbet som lektör vid granskningsseminariet. Linköping augusti 25 Mats Gustafsson VTI rapport 52

6 VTI rapport 52

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Summary 7 Läsanvisning 9 1 Inledning 11 2 Syfte 13 3 Metodik Partikelgenerering Partikelkaraktäristik Partikelkoncentration och storleksfördelning Grundämnessammansättning (PIXE) Partikelprovtagning, morfologi och sammansättning (SEM/EDX) Termodenuder, TEM och nanopartikelanalyser Mineralanalys Cellexponering Beredning av PM 1 -prover Beredning av celler och analys 23 4 Resultat Egenskaper hos slitagepartiklar inom PM Kombination 1: ABT och dubbdäck Kombination 2: ABS och dubbdäck Kombination 3: ABS och friktionsdäck Kombination 4: ABS, dubbdäck och stenkross Kombination 5: ABS, friktionsdäck och stenkross Kombination 6: ABS, dubbdäck och natursand Kombination 7: ABS, friktionsdäck och natursand Grundämnessammansättning i olika storleksfraktioner analyserade med PIXE Submikrona partiklar PM 1 -koncentrationens tidsutveckling vid olika kombinationer Mineralinnehåll i PM Cellexponering Viabilitet Cytokinfrisättning från makrofager Cytokinfrisättning från luftvägsepitel Kväveoxidfrisättning från musmakrofagcellinjen RAW Endotoxinanalys Filterpartiklars inverkan på cytokinfrisättningen från makrofager 73 5 Sammanfattande diskussion Partikelgenerering och -egenskaper Cellstudier 81 6 Slutsatser Partikelgenerering och -egenskaper Cellstudier 87 7 Referenser 88 VTI rapport 52

8 Appendix 1 Beredning av celltyper och analyser Makrofager från människa Epitelceller Makrofager från mus (RAW 264,7) Cellstimulering och viabilitetstest Antal försök Analyser Appendix 2 Partikelkaraktäristik för partiklar från Hornsgatan, tunnelbanan och dieselavgaser EDX-spektrum för material i beläggningar och däck Kvartsitbeläggning Däck Kross och granitbeläggning Natursand Appendix 3 Koncentrations/tid-diagram för kombinationer med friktionsmaterial Appendix 4 Använda förkortningar och en liten ordlista VTI rapport 52

9 Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial. Slutrapport av WearTox-projektet av Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl 1, Anders Gudmundsson, 1 Anders Ljungman 2, John Lindbom, 2 Bertil Rudell 2 och Erik Swietlicki 3 VTI Linköping Sammanfattning Höga halter av inandningsbara partiklar (PM 1 ) i omgivningsluften har en bevisad relation till befolkningens dödlighet och insjuknande i olika typer av luftvägssjukdomar. Det finns även indikationer på kopplingar till hjärt- och kärlsjukdomar. Partiklarnas negativa inverkan på vår hälsa har medfört att EU infört direktiv för hur höga halter som får förekomma i utomhusluften. I Sverige har detta direktiv omsatts i våra miljökvalitetsnormer för inandningsbara partiklar, som innebär att medelhalten under året får vara högst 4 µg/m 3 luft och medelhalten under dygnet högst 5 µg/m 3 luft. Dygnsmedelhalten får överskridas högst 35 dygn på ett år. Idag överskrids miljökvalitetsnormen i flera tätorter. De högsta halterna av PM 1 uppstår i hårt trafikerade väg- och gatumiljöer under torra perioder på vinterhalvåret. En del av partiklarna är förbränningspartiklar, men upp till 8 % av massan kan utgöras av slitagepartiklar från främst vägbeläggning, däck och bromsar. I miljöer där vintersandning används bidrar även denna till luftens partikelinnehåll. Den helt dominerande andelen av partiklarna är beläggningsslitage, som orsakas av vinterhalvårets dubbdäcksanvändning. Kunskapen om slitagepartiklarnas betydelse för PM 1 har medfört ett ökat intresse för deras egenskaper och huruvida partiklarna är lika hälsofarliga som förbränningspartiklar. Föreliggande projekt, WearTox, är en pusselbit i denna kunskapsuppbyggnad. I projektet har en provvägsmaskin använts för att bilda rena slitagepartiklar genom interaktion mellan dubbdäck och två olika beläggningar. Fördelen med den experimentella miljön är att bidraget till PM 1 från andra källor kunnat minimeras. Beläggningarna var en så kallad asfaltbetong (ABT) och en skelettasfalt (ABS) med granit respektive kvartsit som huvudsakligt stenmaterial. PM 1 från försöken samlades in och deras egenskaper studerades. Partiklarnas inflammatoriska egenskaper studerades i cellförsök där celler från mänskliga luftvägar exponerades och deras utsöndring av cytokiner uppmättes. Cytokiner är en typ av signalsubstanser som cellerna avger då de utsätts för t.ex. partiklar. Projektet byggdes under projekttiden på med försök där odubbade vinterdäck (så kallade friktionsdäck) och två olika typer av vintersand (friktionsmaterial) användes. Dels provades tvättat stenkross, dels otvättad natursand i kombination med såväl dubb- som friktionsdäck. 1 Andreas Dahl och Anders Gudmundsson, Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik (EAT), Institutionen för designvetenskaper, LTH. 2 Anders Ljungman, John Lindbom och Bertil Rudell, Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin, Institutionen för molekylär- och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, LiU. 3 Erik Swietlicki, Avdelningen för Kärnfysik, Institutionen för fysik, LTH. VTI rapport 52 5

10 Resultaten styrker att dubbdäcksslitage av beläggning orsakar stora mängder PM 1, i storleksordningen 4 5 gånger mer än friktionsdäck, men visar också på stor skillnad mellan de två beläggningarna. ABT-beläggningen med granit orsakar flera gånger högre halter i experimenten. Halterna ökar med ökande hastighet. Storleksfördelningen för PM 1 var mycket lika för de två beläggningarna, med maximum vid ca 3 4 µm och mer än 95 % av massan grövre än 1 µm. Grundämnesanalys och mikroskopi visar att PM 1 totalt domineras av stenmaterial. Partiklarnas skarpa och kantiga former visar att partiklarna är nybildade. Vid försöken upptäcktes även en fraktion mycket små partiklar, med en antalstopp runt några tiotals nanometer (1-9 m). Dessa s.k. nanopartiklar utgör en försvinnande liten del av massan, men en mycket stor andel av antalet partiklar. Nanopartiklarnas ursprung är ännu okänt, men då storleksfördelningen av dessa förändrades då dubbdäck byttes till friktionsdäck, kan däcken antas vara en trolig källa. I experimenten med sandningsmaterial befanns den otvättade natursanden orsaka högst koncentrationer. Såväl dubb- som friktionsdäcksförsöken med natursanden gav högre halter än försöken med det tvättade stenkrosset. Dubbdäck gav för båda friktionsmaterialen högre halter än friktionsdäck. Natursandens innehåll av fina fraktioner redan från start förklarar de höga partikelhalterna. I stenkrosset var dessa fraktioner i huvudsak redan borttvättade och det mesta måste alltså produceras då materialet mals mot beläggningen av däckens rörelser. I cellstudierna jämfördes slitagepartiklarna med PM 1 insamlat vid Hornsgatan i Stockholm (som är den mätplats som visat på högst halter i Sverige) resp. från luften i en tunnelbanestation i Stockholm. Sent i projektet kunde även dieselpartiklar tillgängliggöras, varför även dessa kunde användas som jämförelsematerial. Resultaten från cellstudierna tyder på att PM 1 härrörande från dubbdäcksslitage av ABT-beläggningen är minst lika inflammatoriskt som dieselpartiklar och mer inflammatoriskt än partiklar från tunnelbanan. Partiklarna från Hornsgatan var generellt mest inflammatoriska, men PM 1 från ABT var ofta lika (eller nästan lika) inflammatoriska. Detta trots att PM 1 från Hornsgatan innehöll endotoxin, ett ämne som finns i vissa bakterier och som ger en extra effekt i den typ av cellförsök som använts i denna studie. PM 1 från ABS-beläggningen var genomgående mindre inflammatorisk än PM 1 från ABT-beläggningen. Sammanfattningsvis visar projektets resultat att dubbdäck bidrar i mycket högre grad än friktionsdäck till luftens innehåll av PM 1. Bildningen av PM 1 varierar, förutom med däcktypen, även med hastigheten och beläggningstypen. Slitagepartiklarna har i förhållande till jämförelsematerialet förhållandevis hög inflammatorisk potential. Partiklarnas inflammatoriska potential påverkas även av beläggningstypen. Sandningsmaterial bestående av otvättad natursand orsakar avsevärt högre PM 1 -bildning än tvättat stenkross, särskilt i kombination med friktionsdäck. Studien visar att slitagedamm från dubbdäcksanvändning och vinterdrift är en viktig källa till inflammatoriska partiklar i väg- och gatumiljöer, men också på potentialen att minska emissionerna av dessa partiklar genom t.ex. förbättrade beläggningsmaterial och förbättrad vinterdrift av gator och vägar. 6 VTI rapport 52

11 Inhalable particles from the interaction between tyres, road pavement and friction materials Final report from the WearTox project by Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Andreas Dahl 1, Anders Gudmundsson 1, Anders Ljungman 2, John Lindbom 2, Bertil Rudell 2 and Erik Swietlicki 3 VTI SE Linköping Sweden Summary High concentrations of inhalable particles (PM 1 ) in ambient air have a proven relation to mortality and different kinds of airway disorders in the population. There are also indications of a connection to cardio vascular diseases. The negative health effects of particles have caused the EU to adopt a directive, which in Sweden has been implemented in environmental quality standards for inhalable particles. These standards are today exceeded in many cities in Sweden, especially in highly trafficked road and street environments in dry periods during winter. In contrast to what might be expected, most of the PM 1 do not originate from vehicle exhaust, but from the wear and resuspension of particles from the pavements, tyres and brakes. The most significant source seems to be pavement wear caused by studded tyre use. These facts have resulted in an increasing interest in the properties and effects of wear particles. The aims of this project have been to describe PM 1 from studded tyre wear and to study their inflammatory effects in human airway cells. The VTI circular road simulator has been used to generate clean wear particles from two different pavements; asphalt concrete (ABT) and stone mastic asphalt (ABS), with granite respectively quartzite as the main stone materials. The advantage of using the road simulator is that the contribution from other sources can be minimised. During the project time, the project was expanded also to study particle generation by non-studded winter tyres (friction tyres) and two kinds of winter sanding agents, namely washed crushed stone and unwashed natural sand in combination with both studded and friction tyres. The results show that pavement wear by studded tyres generates about 4 5 times as much PM 1 as that by friction tyres, but also that the ABT pavement generates several times more PM 1 than the ABS pavement. The size distribution within PM 1 has a maximum around 3 4 µm and more than 95 % of the mass is larger than 1 µm. PM 1 is totally dominated by fresh stone material. A fraction of very small particles, with a number concentration peak at around 3 4 nm, was also discovered. Their origin is unknown, but since the number distribution shifted depending on which tyre type was used, a possible origin is the tyres. 1 Andreas Dahl och Anders Gudmundsson, The Division of Ergonomics and Aerosol Technology, Department of Design Sciences, Lund Institute of Technology, Lund university. 2 Anders Ljungman, John Lindbom och Bertil Rudell, Division of Occupational and Environmental Medicine, Department of Molecular and Clinical Medicine, The Faculty of Health Sciences, Linköpings universitet 3 Erik Swietlicki, Division of Nuclear Physics, Department of Physics, Lund Institute of Technology, Lund university. VTI rapport 52 7

12 In the experiments using sanding material, the unwashed natural sand caused the highest PM 1 concentrations. Friction tyres on natural sand caused higher concentrations than studded tyres on washed crushed stone. Studded tyres generated more PM 1 than friction tyres but the difference was not as large as when no sanding material was used. In the cell studies the inflammation potential of the wear particles was compared with PM 1 from Hornsgatan in Stockholm and PM 1 from a Stockholm subway station. Later on in the project, diesel particles were made available for comparison. The cell study results show that PM 1 from the ABT pavement is at least as inflammatory as diesel particles and more inflammatory than PM 1 from the subway. The PM 1 from Hornsgatan generally had the highest potential, but PM 1 from the ABT pavement was often in parity. This despite the fact that the Hornsgatan PM 1 was the only particle sample where endotoxin could be detected. Endotoxin causes an additive effect in studies of inflammation potential. PM 1 from the ABS pavement generally had a lower potential than PM 1 from the ABT pavement. To sum up, the project results show that studded tyre wear contributes, in a much higher degree than friction tyres, to ambient air PM 1. Apart from tyre type, the formation of PM 1 also depends on speed and pavement type. Compared with the particle material in general, wear particles have a comparatively high inflammation potential. The particles' inflammation potential also depends on pavement type. Sanding material consisting of unwashed natural sand causes considerably higher PM 1 formation than washed crushed stone, especially in combination with studded tyres. 8 VTI rapport 52

13 Läsanvisning Pilotkaraktären hos föreliggande projekt har inneburit att åtskilliga mer eller mindre oväntade frågeställningar dykt upp kring det omfattande materialet. Ofta har det endast funnits möjlighet att spekulera i förklaringar och samband, vilket vi emellanåt gjort, men också ofta låtit bli. En del av de resultat som presenteras har därför förblivit i det närmaste okommenterade. Vi har dock valt att publicera resultaten i sin helhet, eftersom kunskapen om slitagepartiklars egenskaper är liten men behovet stort. En kondenserad version av denna rapport, med tyngdpunkt på cellstudierna och de partiklar som ingått i dessa finns även att tillgå (VTI rapport 521). Projektet har varit multidiciplinärt, vilket innebär att vokabulärer från flera discipliner används i rapporten. Likaså används ett flertal förkortningar för analysmetoder, instrument med mera. För att underlätta förståelsen finns en ordoch förkortningslista i appendix 5. Rapportens inledning ger en kort bakgrund till partikelproblematiken och slitagepartiklarnas roll i denna. Metodikdelen är relativt omfattande och uppdelad på dels partikelstudierna och dels cellstudierna. Delar av metodiken för cellstudierna har placerats i appendix 1. I resultatdelen 4.1 behandlas partikelkaraktäristiken för varje provad kombination av däck, beläggning och friktionsmaterial separat (kombination 1 7). Partiklarnas storleksfördelning, morfologi och grundämnessammansättning beskrivs här. I avsnitt 4.2 beskrivs resultaten från analyser med PIXE, vilka visar olika partikelstorlekars grundämnessammansättning med högre upplösning och för fler ämnen än vad som går med EDX-metoden som använts i föregående avsnitt. Avsnitt 4.3 behandlar särskilt egenskaperna hos de submikrona partiklar som kunde identifieras i kombinationerna 1 och 2. Partikelkoncentrationens tidsutveckling uppvisade intressanta mönster beroende på kombination, hastighet och mängd påfört friktionsmaterial. Dessa behandlas i avsnitt 4.4. Resultaten från cellstudien, där slitagepartiklars effekt på viabilitet, cytokinfrisättning och NO-frisättning i jämförelse med partiklar från vägmiljö, tunnelbanemiljö och dieselavgaser, återfinns i avsnitt 4.5. Resultatdelen följs av en sammanfattande diskussion kring partikelegenskaper och cellstudier samt slutsatser. I appendix återfinns, förutom delar av metodiken för cellförsöken och information om statistiskt underlag för cellstudier, även tillgängliga beskrivningar av jämförelsepartiklarna från gatumiljö och tunnelbana. Vad gäller dieselpartiklarna har ingen ytterligare data funnits att tillgå. VTI rapport 52 9

14 1 VTI rapport 52

15 1 Inledning Partikelföroreningar i omgivningsluften utgör en heterogen blandning av substanser såsom kol, metaller, nitrater, sulfater och flyktiga respektive partikulära organiska ämnen (Aarnio m.fl., 1998). Sammansättningen av dessa komponenter varierar beroende på den dominerande källan för partiklarna, årstid och meteorologiska förhållanden. Inandningsbara partiklar (PM 1, dvs. partiklar mindre än 1 µm) har under de senaste decennierna identifierats som den kanske allvarligaste luftföroreningen ur hälsosynpunkt. Epidemiologiska studier visar på ett övertygande samband mellan halten PM 1 i omgivningsluften och förekomsten av luftvägs- och hjärt-/kärlsjukdomar i befolkningen (Bascom m.fl., 1996; EPA 1996) samt befolkningens dödlighet. I Sverige har till exempel resultat från APHEIS (European Commission 24) dragit slutsatsen att partikelföroreningarna i Stockholm och Göteborg årligen orsakar 23 respektive 1 förtida dödsfall. Även andra fraktioner än PM 1 har studerats, då främst PM 2,5 och PM 1. Många studier visar att mindre partiklar tenderar att ge tydligare epidemiska samband (Bascom m.fl., 1996; Schwartz m.fl., 1996; Schlesinger, 2; Schwartz och Neas, 2). Det finns dock åtskilliga exempel även på motsatsen (Pekkanen m.fl., 1997; Ostro m.fl., 1999; Castillejos m.fl., 2; Loomis, 2). Toxikologiska studier har inte kunnat påvisa effekter vid motsvarande partikelkoncentrationer utan betydligt högre halter har krävts för att effekter skall uppstå. Det finns således en diskrepans mellan epidemiologi och toxikologi samtidigt som det är oklart vilka egenskaper hos partiklarna som orsakar de effekter man observerar. Måttet PM 1 ger ingen information om partiklarnas kemiska eller fysikaliska egenskaper och säger heller inget om partiklarnas storleksfördelning. Därför är måttet, som blivit standard för mätningar av inandningsbara partiklar i luften, egentligen dåligt lämpat för epidemiologiska studier om man inte förutsätter en renodlad partikeleffekt. Det finns dock toxikologiska studier som tyder på att andra egenskaper har betydelse, till exempel partiklarnas morfologi, yta och kemi (Murphy m.fl., 1998; Hetland m.fl., 21). Att försöka ta reda på vilka komponenter i och egenskaper hos partiklar som orsakar vilka effekter är av största betydelse för att möjliggöra identifiering av källorna och därmed vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förekomsten av den komponenten. Under slutet av 199-talet genomfördes partikelmätningar i sex svenska städer i det så kallade Kartläggningsprojektet, där syftet var att studera vilka halter som förekommer i gatu- respektive taknivå och studera partiklarnas ursprung (Areskoug m.fl., 21). Något förvånande visade det sig att den tydligt dominerande källan till partiklar i gatunivå under vinterhalvåret då halterna är som högst, inte är avgasrelaterade partiklar utan slitage av vägbana, däck och bromsar. Slitage av vägbanan orsakat av dubbdäcksanvändning bidrar alltså mycket starkt till partikelhalterna. Dessa resultat har styrkts av fortsatta mätningar främst i Stockholm (Johansson m.fl., 24). Den 1 januari 25 trädde miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar i kraft (SFS, 21). Denna stipulerar att dygnsmedelhaterna av PM 1 ej får överstiga 5 µg/m 3 (9-percentil) och att årsmedelhalterna ej får överstiga 4 µg/m 3. I flera kommuner i landet och även längs det nationella vägnätet överskrids dygnsnormen idag. I till exempel Stockholm är problemen i hårt trafikerade miljöer stora och längs många gator och vägar i länet överskrids VTI rapport 52 11

16 normen idag (Länsstyrelsen i Stockholms län, 24). På Hornsgatan har episoder där dygnsmedelhalten stigit till flera hundra µg/m 3 registrerats. I dessa trafikintensiva gatumiljöer varierar partikelhalterna över året ofta på så vis att halterna är förhållandevis låga under sommarhalvåret men stiger mot slutet av året för att oftast nå de högsta koncentrationerna under sen vinter och tidig vår. Orsaken är att stora mängder slitagepartiklar bildas genom slitage från dubbdäck som börjar användas med början i november. Studier, såväl i Norge som i Sverige, visar att PM 1 -halten under torra perioder är relaterad till dubbdäcksfrekvensen. I Stockholm har (Johansson m.fl., 24) visat att en 1 % minskning i dubbdäcksfrekvens orsakar en sänkning i PM 1 -halten med 1 15 µg/m 3. Dubbdäcksanvändningen genererar en stor del av partiklarna, men väderutvecklingen styr i vilken mån partiklarna virvlas upp i luften. Främst är det luftfuktighet och nederbörd som påverkar detta. Så länge vägbanan är fuktig binds partiklarna till ytan och partikelhalten i luft är låg. Då vägbanan torkar upp kan partiklarna virvlas upp av fordonens rörelser och halten öka kraftigt. Då slitaget är högre vid fuktig vägbana bildas alltså mer partiklar och förrådet på vägytan byggs upp. Därför kan halterna då vägbanan torkar upp efter en lång fuktig period bli särskilt höga (Johansson m.fl., 24). Nederbörd hjälper till att binda och forsla bort slitagepartiklarna till dagvattnet. Det är dock inte bara slitaget från dubbdäcken som är av vikt för halten PM 1 i gatumiljöer. I Finland visar studier att även vintersandningen är en viktig faktor (Kupiainen m.fl., 23; Kupiainen m.fl., 25). I laboratorieförsök har en så kallad sandpapperseffekt påvisats, vilken innebär att sanden sliter på beläggningsstenen då däck rullar över den och att valet av däck har mindre betydelse än vad som hävdas i till exempel Norge. Man lägger i Finland därför stor vikt vid val av god kvalitet på friktionsmaterial, minskad användning av friktionsmaterial, dammbindning och förbättrad vårstädning i till exempel Helsingfors (Långström, 22). I Norge har man å andra sidan inriktat sig på en begränsning av dubbdäcksanvändningen som den effektivaste åtgärden i kombination med förbättrad vägrengöring, dammbindning och hastighetsbegränsning (Berthelsen, 23; Oslo kommune och Statens vegvesen Region øst, 24). I Stockholm har Länsstyrelsen i Stockolms län på regeringens uppdrag tagit fram ett åtgärdsprogram för att minska halterna av PM 1 i Stockholm (Länsstyrelsen i Stockholms län, 24). Åtgärdsprogrammet föreslår tre huvudsakliga åtgärder som bör genomföras snarast. Dessa innefattar minskad dubbdäcksanvändning genom information och eventuellt avgifter, minskad trafik genom miljöavgifter och slutligen akutinsatser med dammbindning vid höga partikelhalter. Dammbindning sker oftast med någon typ av saltlösning som håller vägbanan fuktig. Försök i Norge visar att till exempel MgCl 2 fungerar förhållandevis effektivt för att dämpa PM 1. I Finland används sedan 198-talet CaCl 2 för dammbindning. I Sverige har normalt inte belagda vägar dammbundits annat än i samband med vårstädningen och då med vatten. I januari februari 24 genomfördes i Stockholm försök med CMA (kalciummagnesiumacetat) för dammbindning. Proven omfattade en del av Norrlandsgatan i centrala Stockholm och en sträcka på E4, norr om staden. Resultaten tyder på att CMA dämpar halten av PM 1 (Johansson m.fl., 24). I åtgärdsprogrammet dras även slutsatsen att förbättrade beläggningar och friktionsmaterial kan ha god potential att minska dammbildningen, men att mer kunskap krävs innan åtgärder kan föreslås. Föreliggande rapport utgör ett bidrag till kunskapsuppbyggnaden kring slitagepartiklarnas egenskaper och hälsoeffekter. 12 VTI rapport 52

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Bakgrund Under det senaste decenniet har många studier visat

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Vägbeläggningars damningsbenägenhet

Vägbeläggningars damningsbenägenhet VTI rapport 711 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Vägbeläggningars damningsbenägenhet Mats Gustafsson Göran Blomqvist Anders Gudmundsson Per Jonsson Erik wietlicki Utgivare: Publikation: VTI rapport

Läs mer

www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson

www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson Inandningsbara partiklar i vår omgivningsluft är ett av våra svåraste föroreningsproblem. Partiklarna har många källor,

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Uppdatering och förbättring

Uppdatering och förbättring SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal

Läs mer

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln Miljöförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2011-11-14 1.1 Mårten Spanne Miljöförvaltningen på uppdrag av Gatukontoret MHS Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Partikelemissioner - spårtrafik Exempel på uppmätta partikelhalter i stationsmiljöer* Lund C 19 μg/m 3 Linköping

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-03611-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer VTI rapport 538 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer Mats Gustafsson Göran Blomqvist Andreas Dahl Anders Gudmundsson Erik Swietlicki Utgivare: Publikation:

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10

Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10 ITM Stockholms Universitet SMHI SLB Rapport 4:24 Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM1 Slutrapportering av FoU projekt Christer Johansson 1,2 & Michael

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)

Läs mer

Hälsoeffekter av partiklar

Hälsoeffekter av partiklar 2007:14 Hälsoeffekter av partiklar Tilläggsprogram 2006 SLB-ANALYS, MARS 2007 Förord Ett av Luftvårdsförbundets tilläggsprogram för 2006 har varit att redovisa kunskapsläget vad gäller partiklars hälsoeffekter

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet SLB 2:2008 Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet Christer Johansson 1,2, Michael Norman 2 & Mats Gustafsson 3 1 Institutionen

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Utvärdering av städmaskiners förmåga att minska PM 10

Utvärdering av städmaskiners förmåga att minska PM 10 VTI rapport 707 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Utvärdering av städmaskiners förmåga att minska PM 10 -halter Mats Gustafsson Cecilia Bennet Göran Blomqvist Christer Johansson Michael Norman

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge 11 november 2013 I de flesta EU-länderna är det inte obligatoriskt att ha vinterdäck på bilen, men det finns undantag... Innan semestern kan det löna sig att

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid Regeringsbeslut 18 2004-12-09 M2003/1891/Mk M2004/141/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi VTI notat 43 2001 VTI notat 43-2001 Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi Författare Henrik Åström FoU-enhet

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Vägdamm hur farligt är det?

Vägdamm hur farligt är det? Vägdamm hur farligt är det? Samuel Edvardsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Februari

Läs mer

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p.

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p. Tentamen Linköpings Universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik Kurskod och namn: Datum och tid: Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel: Betygsgränser: 732G21 Sambandsmodeller 2009-01-14,

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm

Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm VTI rapport 767 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm Mats Gustafsson Göran Blomqvist Christer Johansson Michael Norman Utgivare: Publikation:

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Självständigt arbete i tillämpad miljövetenskap 30 hp

Självständigt arbete i tillämpad miljövetenskap 30 hp Självständigt arbete i tillämpad miljövetenskap 3 hp Luftburna partiklar från E18 i Danderyd och dess påverkan på närliggande skolor Pernilla Helgesson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholm

Läs mer

Damningsminimerad vinter- och barmarksdrift Mått, medel och strategier

Damningsminimerad vinter- och barmarksdrift Mått, medel och strategier VTI rapport 701 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Damningsminimerad vinter- och barmarksdrift Mått, medel och strategier Mats Gustafsson Göran Blomqvist Per Jonsson Utgivare: Publikation: VTI

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer