Innehållsförteckning Ekonomisk översikt... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Ekonomisk översikt... 3"

Transkript

1 Delårsrapport 2014

2 Innehållsförteckning Ekonomisk översikt... 3 Resultat i kommunen och helårsprognos... 3 Förutsättningar till årets resultat... 4 Kommunens vision och strategiska mål... 4 Socialnämnden... 5 Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Borgholms Slott Samhällsbyggnadsnämnden Övriga nämnder Skatter och statsbidrag Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart Avstämning balanskrav Avstämning finansiella mål Befolkningsutveckling Likviditet Skulder Investeringar Personalekonomi Borgholm Energi Elnät AB med dotterbolag Omvärldsanalys Redovisningsprinciper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Investeringsredovisning Driftsredovisning... 48

3 Ekonomisk översikt Delårsrapportens syfte är att visa den ekonomiska situationen för Borgholms kommun och för koncernen Borgholm Energi Elnät AB per 30 juni samt att bedöma utfallet för år Resultat i kommunen och helårsprognos Kommunens resultat efter sex månader är plus 5,6 mkr. Prognosen för helåret är beräknad till cirka 11,9 mkr. I prognosen är bedömningen att Borgholms kommun även år 2014 kommer att klara målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga att kostnadsnivån inte överstiger 98 procent av skatter och bidrag. Det budgeterade årsresultatet är 9,8 mkr. Vid delåret visar verksamheterna ett underskott på cirka 4,4 mkr, exklusive projekt. De nämnder som bedöms avsluta året med ett underskott i förhållande till budget är kommunstyrelsen (4,0 mkr), socialnämnden (2,3 mkr) samt bostadsanpassningen (1,1 mkr). Utbildningsnämndens resultat är vid halvårsskiftet positivt och prognosen för året visar ett överskott på cirka 0,6 mkr. Samhällsbyggnadsnämnden förväntas visa ett resultat i paritet med budget. Övriga nämnder bedöms i nuläget visa underskott vid årets slut motsvarande 0,4 mkr. 3

4 Förutsättningar till årets resultat Sedan budgetåret 2013 är budget och kostnader för den tekniska servicen utfördelad på verksamheterna enligt modellen kostnader ska tas där de uppstår. Verksamheterna får därmed bära eventuella överskott/underskott som uppkommer inom serviceverksamheten. I budgeten 2014 har även IT-kostnader fördelats enligt samma princip. Skatteintäkterna har för perioden ökat med 5,2 mkr och nettot av generella statsbidrag har förbättrats positivt med 7,1 mkr. De generella statsbidragen omfattar såväl kostnadsutjämning som fastighetsavgift, varav fastighetsavgiften hittills ger en ökning på 1,3 mkr. Finansnettot har stärkts med drygt 0,7 mkr sedan årsskiftet vilket beror på det låga ränteläget. Ytterligare lån om 32 mkr kommer att omsättas under sommaren med lägre ränta till följd. Avskrivningarna har minskat med motsvarande 0,8 mkr jämfört med föregående år som är en effekt av de stora nedskrivningar som gjordes i samband med årsbokslutet Årets utbetalning av AFA kommer enligt SKL inte att bli av innevarande år och kommunen avvaktar beslut från AFA-försäkringsstyrelsen, som väntas i oktober. Om styrelsen beslutar om ytterligare utbetalning kommer detta att ske under 2015 och bedöms uppgå till cirka 4,0 mkr för Borgholms kommun. Den eventuella påverkan som en AFA-återbetalning skulle få finns med andra ord inte med i prognosen. Kommunens vision och strategiska mål Under året har kommunen bland annat fokuserat på vision och strategiska mål som beslutades i kommunfullmäktige i slutet av Målen har vi valt att formulera i balanserade styrkort under perspektiven Medborgare, Verksamhet & Process, Lärande & Förnyelse samt Ekonomi. 4

5 Socialnämnden Socialförvaltningen ansvarar för att på socialnämndens uppdrag utföra kommunens omsorg om äldre och funktionsnedsatta, socialpsykiatrisk verksamhet, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering individ- och familjeomsorg, budget- och skuldrådgivning samt boende för ensamkommande flyktingbarn. För verksamheten ansvarar Eva Karlström (M) ordförande socialnämnden och Ewa Ekman förvaltningschef. Socialförvaltningens verksamhetsområden Äldreomsorg (ÄO), Myndighetsavdelningen med Individ- och familjeomsorg (IFO), Försörjningsstöd, Biståndsbedömning, Ensamkommande flyktingbarn, Socialpsykiatri, Omsorg om funktionsnedsatta (OFN), Hemsjukvård, hemrehabilitering och hjälpmedel (HSV), Administration Verksamhetsidé Vi ger stöd, vård och omsorg med bästa kvalitet Vi ger människor (män, kvinnor, flickor och pojkar) stöd, vård och omsorg med bästa kvalitet. Med kundens fokus ges insatser i dialog utifrån den enskildes behov och förutsättningar för ett självständigt och meningsfullt liv. Värdegrunden, med extra fokus på värdeorden trygghet, respekt och meningsfullhet, är en självklar bas i all vår verksamhet. Bästa kvalitet i varje möte. Vision Bästa kvalitet i varje möte Värdeord Trygghet, respekt, meningsfullhet Socialförvaltningens målsättning är att medborgarna, som bor eller vistas viss tid av året i Borgholms kommun, i behov av våra insatser ges en trygg och meningsfull vardag. Stöd, vård- och omsorgsinsatser ska ges med ett respektfullt bemötande, utifrån den enskildes behov och förutsättningar, för bibehållen integritet och värdighet. Den enskilde ska vara delaktig i beslut som gäller stöd-, vård- och omsorgsinsatser för att så långt det är möjligt kunna ta ansvar för sitt eget liv. Förvaltningens insatser utgår från vår värdegrund med extra fokus på värdeorden respekt, trygghet och meningsfullhet. Den enskilde ska även ges möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället. Förvaltningens arbetar för en god jämlik folkhälsa både för barn och vuxna (män, kvinnor flickor och pojkar). Samverkan med andra verksamheter och huvudmän, internt och externt, bidrar till resursutnyttjande med fokus på den enskildes bästa. Medarbetarna är verksamhetens viktigaste resurs. Kännetecken för en utvecklingsintresserad och kvalitetsmedveten personal är bland annat engagemang, omtanke, tillräcklig kompetens och ett kundcentrerat förhållningssätt. Betydelsen av engagerade ledare som till- 5

6 sammans med medarbetarna vill arbeta för att nå uppsatta mål är avgörande för goda resultat. Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. Genomförandeplaner och värdighetsgarantier inom vård och omsorg är viktiga verktyg som ska användas för att värdegrunden och socialförvaltningens värdeord ska leda till stöd, vård och omsorg med god kvalitet för de som behöver våra insatser. Utveckling och kvalitet parallellt med effektiviseringar är en utmaning. Kvalitetsenheten (Q) på förvaltningen arbetar tillsammans med chefer/ledare och medarbetare med att utveckla verksamheten. Samverkan över gränser både internt och externt är avgörande för goda resultat. Nationell styrning märks tydligt inom vissa områden. De nationella frågorna finns med i de lokala strategierna i det balanserade styrkortet för verksamhetens utveckling. Kvalitetsarbetet syftar till kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. En offensiv kvalitetsutveckling kan beskrivas som en helhet där medarbetarnas värderingar, arbetssätt och verktyg är avgörande för att nå en högre kundtillfredsställelse med mindre resursåtgång. Kvalitetsledningssystem är ett verktyg för systematiskt arbete och beskrivs för vård- och omsorgsverksamheter i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9). Under 2012 påbörjades ett arbete med att utforma ett kvalitetsledningssystem på förvaltningen. Det har resulterat i att måldokument, utvecklingsplaner, riktlinjer och instruktioner är uppdaterade och publicerade på förvaltningens hemsida. Hörnstenar för offensiv kvalitetsutveckling är: Arbeta med processer Basera beslut på fakta VÄRDE FÖR MED- BORGAREN Arbeta med ständiga förbättringar Skapa förutsättningar för delaktighet Engagerat ledarskap och medarbetarskap Kommunfullmäktige har fattat beslut om övergripande mål vilka anger riktning för samtliga verksamheter i Borgholms kommun. Balanserat styrkort används som verktyg och metod för att styra och leda mot uppsatta mål. Följande fyra perspektiv beaktas: Medborgare, Verksamhet/Process, Lärande/Förnyelse och Ekonomi. Medborgare Socialnämnden tar ansvar för kommunfullmäktiges strategiska mål genom att ett av förvaltningens verksamhetsmål är goda resultat vad gäller kvalitet inom stöd, vård och omsorg. Medborgare som vistas i vår kommun ska känna sig trygga och nöjda med de insatser som erbjuds och som efter behov beviljas den enskilde. Att ge stöd, vård och omsorg med tillräcklig kunskap, god service och ett gott bemötande är verksamhetens mål. För att kunna mäta och jämföra verksamheten både över tid och med andra kommuner används kvalitetsregister och nyckeltal. Samarbete och samverkan lokalt, regionalt och nationellt är nödvändigt för att nå goda resultat för målgrupper som behöver insatser från 6

7 flera aktörer. Kvalitetsregisterdata visar god måluppfyllelse t.ex. för vård i livets slut samt bedömning av riskfaktorer i omsorg av äldre. Nyckeltal Medborgare Nedan presenteras de nyckeltal där data finns. HSV. Patienter med genomförda läkemedelsgenomgångar 24 %. Mål är 100 %. Bemötande i receptionen Stickprovsundersökning vid receptionen har genomförts i maj med ett gott resultat. Allmänt är respondenterna nöjda med personal och väntetider men missnöjda med lokalerna. ÄO. Brukare med genomförandeplaner upprättade inom 14 dagar Målet är att göra detta till 100 % men målet har inte uppnåtts för tertial 1. Utfallet var då 26 %. Aktivitet är att utbilda genomförandeplansombud inom äldreomsorgen (ÄO) vilket är ett arbete som pågår. Verksamhet/Process För socialnämndens ansvarsområden görs kopplingar till kommunfullmäktiges övergripande mål genom att vi ser positivt på externa utförare och valfrihetssystem samt arbetar för en ökad miljömedvetenhet. Beslut fattades i socialnämnden i november 2013 om att föreslå kommunfullmäktige att införa LOV inom hemtjänst i Borgholms kommun. I framtiden är det sannolikt så att verksamheten kommer att konkurrensutsättas. Kvalitetsfrågorna får ökad betydelse ur ett brukarinflytandeperspektiv då kunden avgör vilken aktör som får leverera service och omsorg. Beslut om LOV avvaktas. Miljöfrågorna ska få ökat utrymme och miljömedvetenheten ska öka hos samtliga medarbetare men några förändringar har positiva miljöeffekter. Antalet bilar har reducerats. Elcyklar används i större utsträckning och matdistributionen har upphört vilket innebär betydande minskning av bilkörning. Några enheter har påbörjat ett arbete med avfallssortering. 7

8 Nyckeltal verksamhet/process Beläggningsgrad i hemtjänst Beläggningsgraden i hemtjänsten har varit hög under året men vid delårsbokslutet har den varit nära 85 % som är målvärdet. Beläggningsgraden mäter utlagd tid i hemtjänsten. Aktiviteter inom verksamhet och process är att förbereda verksamheten för kommande konkurrensutsättning genom att ta fram kvalitetsgarantier. Detta är ännu inte påbörjat. Förvaltningen har fått LOV-beslut och har upphandlat konsult (för stimulansmedel) som ska ta fram förfrågningsunderlag m.m. Påbörjade aktiviteter är att avfall sorteras för att bidra till en bättre miljö samt minska användandet av engångsmaterial. Samt ersatt en del med cyklar. Lärande/Förnyelse Verksamhetsmålen som socialnämnden har fattat ska leda till att utveckling av verksamheten och kvalitetsledningssystem för ökat kundfokus och ökad kvalitet. För att nå målen är det flera områden som ska förbättras. För att leverera insatser med bästa kvalitet krävs kunskap och kompetens för uppgiften. Vi ska alltid vara professionella i möten med människor som är i behov av förvaltningens insatser. Vi ska utveckla vår verksamhet genom att leda för kvalitet på ett långsiktigt och systematiskt vis. Lagrummen styr våra processer och riktlinjer. Uppföljning och regelbunden egenkontroll ger värdefull information om följsamhet till riktlinjer, uppfyllda mål och resultat. Avvikelsesystem och rutiner för rapportering, handläggning och återkoppling ska ses som en naturlig del i verksamheten för ett ökat riskmedvetande och lärande. Kvalitetsledningssystem med ny portal på intranätet är i drift. Samtliga dokument som publicerats är uppdaterade. Avvikelserapportering används som ett av flera redskap för att förbättra verksamheten. Riktlinjer för egenkontroll och årshjul för systematisk uppföljning är framtagna under Beslutade insatser ska baseras på den enskildes behov och därmed vara jämlika, jämställdhetsperspektiv ska beaktas. Könsuppdelad statistik för uppföljning och ett tydliggjort genusperspektiv i alla analyser och beslut ska vara en självklar del i verksamheten i framtiden. Den höga sjukfrånvaron är bekymmersam, korttids sjukfrånvaron har minskat något jämfört med 2013 men den totala sjukfrånvaron är fortfarande över åtta procent. Ett långsiktigt arbete har startat för att utifrån ett salutogent synsätt skapa den goda arbetsplatsen med trivsel och arbetsglädje där ett mål är en ökad frisknärvaro. Alla medarbetare och chefer/ledare måste ta ansvar för att skapa trivsel och bra arbetsförhållanden där engagemang, samarbete och uppskattning ökar på arbetsplatserna. Vi är varandras arbetsmiljö. 8

9 Nyckeltal lärande/förnyelse HSV. Dokumenterad patientansvarig sjuksköterka 90 %. Om sjuksköterskan flyttas/byts följer inte alltid detta med i journalen men det finns alltid ett namn på varje patient. Målvärde 100 %. Sjukfrånvaro minskas med en procentenhet jämfört med föregående år Den totala sjukfrånvaron för förvaltningen har under perioden (jan-april) ökat med 0,93 procentenheter jämfört med föregående år. Däremot har den korta sjukfrånvaron minskat med 0,44 procentenheter. Målet är en sjukfrånvaro på 4,5 procent i kommunen och detta mål uppnås inte då utfallet för året är i snitt 8,76 procent frånvaro. Aktiviter inom lärande och förnyelse är att skapa kompetensutvecklingsplaner samt kompetensförsörjningsprogram som ledarutbildning. Ekonomi Utfall och prognos Arbete med att kostnader ska minska för stöd, vård och omsorg och närma sig jämförbara kommuner pågår. Besparingar har genomförts framför allt inom äldreomsorgen men de har till viss del varit svåra att visa då samtidiga kostnadsökningar för placeringar (inom LSS och IFO) har skett. Vid jämförelse mellan 2012 och 2013 har kostnader för särskilt boende minskat med 13 procent. Socialnämndens verksamhetsmål är att ha kostnadseffektivitet och fördela resurser efter behov. Inom äldreomsorgen är det framtaget ett resursfördelningssystem för hemtjänsten. Det ska tydligare fördela resurser efter behov. Vid ökad arbetsmängd/vårdtyngd ska ökade resurser följa insatsbeslut och vid lägre vårdtyngd sker det motsatta. Ökad kostnadsmedvetenhet är viktig. Samtliga kostnader i förvaltningen ses över. Nuvarande organisation för att hämta hem stimulansmedel och prestationsersättningar är mycket bra och den ska fortsätta utvecklas. 9

10 Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Centralt Bemanningsenheten Hälso- och sjukvård Särskilt boende Ordinärt boende Omsorgen om funktionsnedsatta Individ- och familjeomsorg SOCIALNÄMNDEN TOTAL I juni uppvisar socialförvaltningen underskott med 1,3 mkr. Intäkterna generar ett överskott om 0,4 mkr, driftskostnaderna ett underskott om 2,1 mkr samt personalkostnaderna ett överskott om 0,3 mkr. Socialförvaltningen har under första sex månaderna 0,5 mkr lägre personalkostnader (med hänsyn taget till löneökningar) jämfört med Intäkterna är högre då förvaltningen förväntas få in retroaktiv assistansersättning från försäkringskassan (feb-maj). Driftskostnaderna är höga vilket delvis beror på försörjningsstödet som står för en tredjedel av det underskottet. Osäkerhetsfaktorer för året är framförallt försörjningsstöd med höga utbetalningsnivåer under året och trots årets budgetökning visar verksamhetsområdet underskott. En ytterligare osäkerhetsfaktor är placeringar och då främst placeringar inom missbruk. Budgeten är slut efter maj månad och placeringarna har behövt förlängas. Det förebyggande teamet, som är en av aktiviteterna som ska minska kostnader för placeringar på sikt, ska implementeras under hösten och är en kostnad som i det korta perspektivet inte täcks av budgeten. Kostnader för transporter av mat och separata livsmedel till särskilt boende kommer belasta driftsbudgeten negativt precis som införandet av trivselpengen. Prognos för 2014 är -2,3 mkr. Intäkterna förväntas uppvisa överskott främst på grund av att assistansersättning från försäkringskassan varit högre än budgeterat. Personalkostnaderna förväntas också visa överskott då de under året varit lägre jämfört med förra året, samt har budgeten för året blivit återställd då förvaltningen fick en utökad budgetram. Driftskostnaderna kommer troligen uppvisa underskott och de stora posterna där är försörjningsstöd (prognos: -1,2 mkr) och vård av missbruk (prognos: -2,7 mkr). Dessa poster är svåra att prognistisera och bygger på de kostnader förvaltningen haft hittills under året. Nyckeltal ekonomi Ekonomi i balans I juni uppvisar socialnämnden ett underskott på 1,3 mkr. Prognosen för året är minus 2,3 mkr vilket gör att målet riskerar att inte uppfyllas. Delårsresultatet och årsprognosen är en förbättring mot föregående år. 10

11 Minska kostnaderna för försörjningsstöd jämfört med föregående år Kostnaderna för försörjningsstöd är 0,1 mkr högre i år jämfört med föregående år. Därmed uppnås inte målet om lägre kostnader för försörjningsstöd. Minska kostnaderna för placeringar jämfört med föregående år Kostnaderna för placeringar är i år cirka 1,0 mkr högre i år jämfört med förra året därmed uppfylls inte målet om lägre kostnader för placeringar. Åtgärder för detta är att utveckla hemmaplanslösningar och den hemmaplanslösning som är aktuell är förebyggande team vilket kommer att implementeras under hösten. Aktiviteter inom ekonomi som är aktuella är att implementera en tydligare budgetprocess. Det är igång och tydligheten ökar för varje år. Nästa aktivitet är att utveckla en tydligare beställare mellan kommunen och bolaget. Detta är påbörjat. 11

12 Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningen ansvarar att på utbildningsnämndens uppdrag utföra kommunens verksamhet för barnomsorg (1-5 år), förskoleklass (6 år), skolbarnomsorg, grundskola (årskurs 1-9), särskola, musikskola och bibliotek. För verksamheten ansvarar Christina Ateva (C) ordförande utbildningsnämnden och Lars Bylund förvaltningschef. Utbildningsförvaltningens verksamhetsområden Pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, fritidsgårdar, grundskola, särskola, musikskola och bibliotek. Vision Borgholms barn Lär för att möta framtiden såväl globalt som lokalt Lär för att möta framtiden såväl globalt som lokalt Värdeord Trygga barn växer här Utbildningsnämndens målsättning är att elever och barn i Borgholms kommun ska känna sig trygga och bli väl rustade för att möta framtiden såväl globalt som lokalt. Vi arbetar med detta bland annat genom ett gediget värdegrundsarbete där vi under de senaste åren, tillsammans med medarbetare och företrädare för politik och brukare, tagit fram ett antal kärnvärden som våra verksamheter står för. Dessa värden sammanfattas med orden Trygga barn växer här och de ska genomsyra alla våra mål och de åtgärder vi beslutar oss för! Medborgare Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län. Medborgarna som utbildar sig i kommunen ska få en kvalitativ utbildning som ger en bra grund för framtidens utmaningar. För att kunna mäta och jämföra verksamheten både över tid och med andra kommuner används det genomsnittliga meritvärdet och andel behöriga till yrkesprogram. Data för Borgholms kommun finns tillgänglig för 2014 men då kommunen har infört sommarskola är resultaten preliminära och beräknas höjas något. Nyckeltal Medborgare Andel elever som har behörighet till gymnasieskola är högst i Kalmar län Målet är att vara högst rankad i Kalmar län. Borgholms kommun har med meritvärdet 2013 förbättrats till rank 3 i länet vilket är en ökning från tidigare år. 12

13 Genomsnittligt meritvärde 2011 Rank 2012 Rank 2013 Rank Borgholm 202, , ,3 3 Emmaboda 204, , ,6 10 Hultsfred 201, , ,3 11 Högsby 208, , ,3 12 Kalmar 210, , ,5 8 Mönsterås 199, , ,2 9 Mörbylånga 211, , ,1 1 Nybro 202, , ,4 4 Oskarshamn 199, , ,1 5 Torsås 199, , ,0 7 Vimmerby 202, , ,8 6 Västervik 200, , ,0 2 Länsmedel 203,6 203,9 206,0 Riket 210,6 211,4 213,1 Det genomsnittliga meritvärdet är högst i Kalmar län Målet är att vara högst rankad i Kalmar län. Borgholms kommun har med andelen behöriga till yrkesprogram 2013 förbättrats till rank 2 i länet. Behörighet till yrkesprogram 2011 Rank 2012 Rank 2013 Rank Borgholm 88,4 5 83, ,0 2 Emmaboda 88,0 6 85,4 7 87,2 8 Hultsfred 86,0 7 85,7 6 80,2 11 Högsby 85,7 8 84, ,8 12 Kalmar 92,7 2 87,6 5 89,2 6 Mönsterås 81, , ,8 10 Mörbylånga 95,6 1 95,5 1 93,9 1 Nybro 82, ,2 3 91,3 4 Oskarshamn 90,4 3 84,7 8 89,7 5 Torsås 90,4 4 94,0 2 88,4 7 Vimmerby 84,8 9 84,5 9 92,2 3 Västervik 83, ,8 4 85,4 9 Länsmedel 87,4 87,1 87,7 Riket 87,7 87,5 87,6 Verksamhet/Process Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande. Syftet med målet 13

14 är att rusta Borgholms elever och barn för framtiden genom att de använder modern teknik i sitt lärande. Utbildningsförvaltningen har gått över från användandet av datorer till att också använda sig av Ipads i undervisningen har satsningar även gjorts genom att komplettera lärandet med användning av Cromebooks. Nyckeltal verksamhet/process Användande av modern teknik Målet är att öka användandet av modern teknik i lärandet för att rusta barn och elever för framtiden. December år 2012 Datorer Cromebooks Ipads Totalt December år 2013 Datorer Cromebooks Ipads Totalt Juni år 2014 Datorer Cromebooks Ipads Totalt Lärande/Förnyelse Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn är trygga i vår verksamhet. De pedagogiska verksamheterna arbetar systematiskt utifrån bland annat årligen reviderade likabehandlingsplaner för att säkerställa att trygga barn växer här. Nyckeltal lärande/förnyelse Andelen trygga barn/elever växer Målet är att öka andelen trygga barn i verksamheten. Andelen trygga barn har ökat kontinuerligt och har enligt senaste mätningen ökat till 95%. Trygga elever % % % 14

15 Ekonomi Utfall och prognos Utbildningsnämndens mål är att resursfördelningen inom verksamheten ska anpassas efter efterfrågan. Det görs genom ett gediget arbete mellan förvaltningens rektorer och chefer mot ekonomiavdelningen i såväl budgetarbetet som under årets gång. Arbetet skapar förutsättningar för en budget som kan hållas samtidigt som förvaltningen kan öka sin kvalité och förbättra övriga nyckeltal så att Trygga barn växer här! Juni Utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Centralt Norra rektorsområdet Köpingsvik Centran barnomsorg Viktoria Södra rektorsområdet Slottskolan Musikskolan Biblioteket UTBILDNINGSNÄMNDEN TOTAL Nyckeltal ekonomi Ekonomi i balans I juni uppvisar utbildningsnämnden ett positivt resultat på 0,9 Mkr. Intäkterna genererar ett överskott om 0,5 Mkr, driftkostnaderna ett överskott på om 1,2 Mkr samt personalkostnaderna ett underskott på 0,8 Mkr. Därav uppnås målet med ekonomi i balans. Prognosen för året är ett positivt resultat på 0,4 Mkr vilket gör att målet för 2014 beräknas uppfyllas. 15

16 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Direkt under fullmäktige har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens operativa verksamhet. I kommunstyrelsen och dess arbetsutskott sker beredning och behandling av ärenden rörande ledning, samordning och uppföljning av kommunens samlade verksamhet. Från kommunstyrelsen läggs också förslag till beslut inför behandling av ärenden i kommunfullmäktige. För kommunstyrelsen är Lisbeth Lennartsson (C) ordförande och förvaltningschef är Christina Madeling. Kommunstaben är en stödjande funktion till kommunens kärnverksamheter samt nämnder och styrelser. En viktig funktion är att arbeta med kommunens långsiktiga planering och styrning. Målen har vi valt att formulera i balanserade styrkort under perspektiven Medborgare, Verksamhet & Process, Lärande & Förnyelse samt Ekonomi. Kommunstaben fyller också en viktig funktion i att vara sammahållande och äga strukturen för såväl målformuleringen som den strategiska planeringen. Under första halvåret har arbetet i kommunstyrelsen och kommunledningskontoret varit omfattande och spänt över ett stort antal aktiviteter såväl kommunövergripande i kommunen som genomförande på nämndsnivå. Kortfattat kan de viktigare ärenden och frågor som varit specifikt bundna till kommunstaben sammanfattas utifrån det balanserade styrkortets perspektiv och kommunledningens verksamhetsmål: Vision och Målsättning Attraktiva, Kreativa Hållbara, Företagssamma Borgholm Kommunstyrelsen vision är: Attraktiva, kreativa, hållbara, företagsamma Borgholm. Verksamhetsmål Medborgare Skapa goda förutsättningar för alla att arbeta, leva och bo i kommunen. Mark- och Exploateringsfrågor Servicecenter Säkerhet- och beredskap Fastighetsstrategi Investeringar Skapa hög service och tillgänglighet för befintliga och nya företag. Näringslivsutveckling 16

17 Skapa möjlighet för lokala företag att delta i kommunens utveckling. Turismutveckling Företagsbesök Skapa förutsättningar för ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv. Kulturutveckling Verksamhet & process Skapa förutsättningar för kommunal verksamhet ska kunna drivas av företag eller som personalkooperativ. Näringslivsutveckling Öka samverkan med andra kommuner i syfte att förbättra verksamheterna. Regional kommunsamverkan Samverkan med jämförelsekommuner Samverkan specifika verksamhetsområden Skapa förutsättningar för miljö- och klimatarbete kopplat till långsiktig hållbar tillväxt och innovationer. Energieffektiviseringar Fastighetsstrategi Upphandling Lärande & förnyelse Utveckla medborgarinflytande, demokrati och jämställdhet. Medarbetarenkät Sociala medier Öka barn och ungdomars inflytande och delaktighet samt stärka det förebyggande arbetet genom samverkan. Youngsters 17

18 Skapa förutsättningar för en väl fungerande flyktingmottagning. Samverkan kommun-migrationsverket-landstinget-näringslivet (Camping/hotell) Skapa förutsättningar för en väl fungerande kommunal arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Sigtunamodellen Skapa förutsättningar så att den föreningsdrivna och kommunala kultur- och fritidsverksamheten ska ses som viktiga angelägenheter inom kommunens alla områden. Kulturutveckling Näringslivsutveckling Ekonomi - Utfall och prognos Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur och fritid Teknisk service Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen KOMMUNSTYRELSEN TOTAL För delåret uppvisar kommunstyreslen underskott med 3,3 mkr. Verksamheten teknisk service uppvisar det största underskottet. Det är framförallt turist-, gata/väg/parkering, park- och hamnverksamheten som har mindre intäkter och högre kostnader än budgeterat och det är osäkert om intäkterna når upp till budgeterad nivå på årsbasis. Hamn- och parkverksamheten överstiger budget med totalt 0,8 mkr efter sex månader och beror dels på högre underhållskostnader för hamnverksamheten och stormen Simone som har krävt uppröjningsarbete i skogen. Även kommunledningskontoret uppvisar ett underskott som beror på högre kostnader och mindre intäkter för parkeringsverksamhet och gemensam kostnad/intäkt. Arbetet med turismutveckling har inte kunnat genomföras i den takt som 18

19 planerats vilket också innebär en avvikelse mot budget. Arbetet förväntas dock komma igång under andra halvåret. Personalavdelningens underskott består i att den upphandlade företagshälsovården blev dyrare än budgeterat. Prognosen för helåret visar på ett resultat om minus 4,0 mkr. I resultatet har det tagits höjd för snöröjning 0,5 mkr under höst/vinter 2014 samt KS-beslutet om extra asfaltering motsvarande 0,5 mkr. Nyckeltal ekonomi Ekonomi i balans Vid summeringen av halvåret till och med juni uppvisar kommunstyrelsen ett underskott. Därmed uppnås inte målet med ekonomi i balans. Prognosen för året visar på ett underskott vilket gör att målet för 2014 beräknas att inte uppfyllas. 19

20 Borgholms Slott Slottsverksamheten ligger under kommunstyrelsens ansvarsområde. Statens fastighetsverk äger och förvaltar Borgholms Slott. Borgholms kommun ansvarar genom hyresavtal med Statens fastighetsverk för verksamheten på Borgholms Slott. Kommunstyrelsens ordförande är Lisbeth Lennartsson (C) och verksamhetsansvarig är Jan-Åke Johansson och administrativt ansvarig är Maria Johanson. Under sommaren är, förutom ordinarie verksamhet, sex evenemang/konserter bokade. Dessutom bedriver Statens fastighetsverk mellan åren ett av besöksnäringens största EU utvecklingsprojekt "Öppna portar. Under 2014 invigdes också den nya upplevelseutställningen om slottets och Ölands historia som heter Uppgång och fall. Slottet har även öppnat ett nytt kafé på gamla borggården. Ekonomi Utfall och prognos Borgholms Slott Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Borgholms slott Konserter Gästabud Kiosk/Entré Pedagogisk verksamhet Övriga program BORGHOLMS SLOTT TOTAL Borgholms Slott uppvisar ett resultat på -0,1 mkr efter det första halvåret. Prognosen är 0,0 mkr vilket även är verksamhetens uppdrag. Verksamheten har en nollbudget räknat över hela året och finansierar hela sin verksamhet genom verksamhetens egna intäkter. 20

21 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att planera, bygga och vårda en attraktiv och hållbar miljö för kommunens invånare, delårsboende och besökare. Samhällsbyggnadsnämnden tar ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland. För samhällsbyggnadsnämnden är Jan Erici (M) ordförande och Göran Borgö är förvaltningschef. Vår verksamhetsidé Vi tar gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland Vår Vision Vi ska vara kända som en effektiv, tydlig och serviceinriktad förvaltning som ger människor på Öland möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt utifrån miljömål och gällande lagstiftning. ger människor på Öland möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt utifrån miljömål och gällande lagstiftning Värdeord Demokrati, service och salutogent förhållningsätt. Demokrati Medborgarna är våra uppdragsgivare. Nämndens myndighetsarbete utförs i den demokratiska rättsstatens tjänst. Beslut grundas på saklighet och opartiskhet. Företagare och enskilda behandlas lika genom att lagar, regler och riktlinjer tillämpas lika för alla. I nära dialog med medborgarna får vi bra underlag för beslut. En omfattande medborgardialog stärker demokratin genom att människor ser att deras synpunkter tas tillvara. Kravet på legalitet, d v s att fatta beslut inom lagstiftningens gränser får aldrig åsidosättas. Service Medborgarna har rätt till god service och snabb handläggning av ärenden. Detta uppfylls av medarbetare med hög kunskap och kompetens. Nämnden har effektiva rutiner, bra internt samarbete och har satt upp tydliga servicemål som följs upp regelbundet. Genom Servicecenter får medborgarna ett gott bemötande och god tillgänglighet till handläggare och ärenden. Medarbetarna agerar som företagslotsar och bistår med information och rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv. Tillsyn, besök och kontroll i företag och hos verksamhetsutövare prioriteras. Salutogent förhållningssätt Verksamhetsutvecklingen är inriktad på en tydlig struktur och en gemensam kultur. Ledarskap och medarbetarskap fokuserar på det salutogena förhållningssättet, att göra sammanhang meningsfulla, begripliga och hanterbara. Upplevelse av mening och möjligheter är centralt för ett gott samarbete, för en god arbetsmiljö samt för tillit och förtroende mellan förtroendevalda och tjänstemän. 21

22 Verksamhetsplanering Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram en strategisk utvecklingsplan för åren Satsa framåt-täck bakåt 2.0. Planen är i form av ett balanserat styrkort. Medborgare och kund Nämnden erbjuder snabb service, rättssäker ärendehantering och korta handläggningstider. Lagar och regler beskriver hur vi får bete oss mot varandra, mot miljön och mot naturen. Nämnden ansvarar för myndighetsutövning, tar fram plan- och utvecklingsförslag, ger råd och stöd samt genomför tillsyn och kontroll inom Bygga, Bo och Miljö. Kommunmedlemmarnas åsikter är alltid viktiga i samhällsplaneringen och i ärendehandläggningen. Människors engagemang och delaktighet är alltid väsentligt för en fungerande demokrati. Nyckeltal Medborgare och kund Vi ska nå våra servicemål Minst 80 procent ska nås Vi ska genomföra vår tillsynsplan Minst 80 procent ska nås Vi ska genomföra våra prioriterade planuppdrag Minst 80 procent ska nås Analys: Första utvärderingen av målen görs efter sommarperioden. Ingenting tyder dock på att målen inte kommer att nås. Verksamhet och process Verksamheten är till för medborgarna och våra kunder och det är viktigt att dessa är nöjda. Alla kan inte få allt som man vill, men alla kan få ett bra bemötande och tydlig motivering av beslut. Arbetsprocesser kartläggs och analyseras för att förenkla och förbättra. Samarbete och helhetstänkande är nödvändigt för att klara de utmaningar, önskemål, förväntningar och lagkrav som nämnden har på sig. 22

23 Nyckeltal verksamhet och process Vi ska ha hög effektivitet med god resurshushållning Målvärdena för antal ärenden, beslut, planhändelser och tillsyn ska nås Vi ska ha färdiga och kända processbeskrivningar Minst 40 procent ska nås under 2014 Våra projekt som ingår i verksamhetsplanen ska genomföras Minst 80 procent ska genomföras. Av de med externa medel ska 100 procent genomföras. Analys: Målen bör kunna nås, utvärdering görs efter sommarperioden Lärande och förnyelse Nämnden arbetar för en attraktiv och hållbar samhällsutveckling som ger möjlighet för företagare och enskilda att utveckla sina verksamheter och förverkliga sina drömmar. I kommunen ska alltid finnas attraktiv och tillgänglig mark för etableringar, för året runteller delårsboende respektive för verksamheter. Aktiviteter genomförs inom samhällsbyggnadsområdet enligt verksamhetsplanen. Miljökvalitetsmålen följs. Nyckeltal lärande och förnyelse Årets miljökommun Vi ska förbättra vår position. Vi ökade med 54 placeringar till plats 89. Vi ska ha resurser för omvärldsbevakning och kompetensutveckling Målvärdet ska uppnås 23

24 Vi ska ha ett bra teamarbete, god arbetsmiljö och höga frisktal Frisktalet ska vara högre än 96 procent Analys: Målen ser ut att nås under innevarande år. För målet Årets miljökommun förbättrades kommunens placering med 54 placeringar bland landets alla kommuner till plats 89. Ekonomi Utfall och prognos Ekonomi eller hushållning innebär att prioritera bland tillgängliga resurser för att tillgodose önskemål och behov. Nämnden använder ekonomiska resurser som avgifter, externa intäkter och skattemedel effektivt och ändamålsenligt med syftet att leverera god service som uppfyller Borgholms kommuns mål. Ökade kostnader inom den avgiftsfinansierade verksamheten ska inte belasta skattebetalarna utan betalas av de företag eller enskilda som har nytta av tjänsterna. Samhällsbyggnadsnämnden Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Nämnd Administration Bygg Plan Miljö- och hälsoskydd SAMHÄLLSBGGNADSNÄMNDEN TOTAL Bostadsanpassning Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Bostadssociala bidrag Administration BOSTADSANPASSNING TOTAL Samhällsbyggnadsnämnden redovisar efter det första halvåret ett positivt resultat. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader inom förvaltningen. Planavdelningen uppvisar ett underskott som hänförs till externa konsulter inom översiktsplanering som inte ingår i nämndens uppsatta ram. Det prognostiserade årsresultatet indikerar på att utfallet överensstämmer med budget, förutsatt att nämnden får de extra anslag som har äskats för merkostnaden av bland annat föparna, (fördjupade översiktsplaner). De prognostiserade årsintäkterna understiger budget och det är bygglov, plan och enskilda avlopp som förväntas ha svårt att uppnå budgetmålet. Bostadsanpassningen är som tidigare år ofinansierat och det har inkommit cirka ett trettiotal fler ärenden första halvåret jämfört med samma period

25 Nyckeltal ekonomi Vi ska ha en ekonomi i balans Det ekonomiska resultatet ska vara positivt Vi ska ha hög självfinansiering Målvärdet ska nås Ärenden, beslut, planhändelser Målvärdena ska nås Analys: Den skattefinansierade delen av verksamheten är fortfarande låg, cirka 40 procent av nämndens omsättning, vilket är mycket lågt i jämförelse med andra kommuner. Framtida utveckling Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för en hållbar utveckling. Även kommunstyrelsen och Borgholm Energi AB har viktiga uppgifter inom samhällsbyggnadsprocessen så ett nära och gott samarbete med dessa är mycket viktigt. Samarbetet bör stärkas och samordnas. Flera medarbetare inom planavdelningen är eller kommer att vara föräldralediga. För att inte planarbetet ska försenas är det nödvändigt att komplettera med konsulter redan under hösten Kart & Gis-arbetet får allt större betydelse. En stor del av denna verksamhet saknas inom kommunen och tjänsterna köps in. I framtiden bör detta arbetsområde finnas inom kommunen för att stärka kompetensen inom Kart- och Gis, på samma sätt som många andra jämförbara kommuner redan har gjort. Kommunstyrelsens beställarroll bör förtydligas gentemot nämnden som utförare i planeller utredningsuppdrag. Ekonomiska medel måste skickas med i de uppdrag som lämnas. 25

26 Övriga nämnder Kommunrevisorerna granskar varje år all verksamhet inom kommunkoncernen. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Valnämnden genomför allmänna val. Ekonomi Utfall och prognos Övriga nämnder Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Revision Överförmyndare Allmänna val ÖVRIGA NÄMNDER TOTAL Övriga nämnder redovisar efter de sex första månaderna totalt sett ett negativt resultat. Överförmyndarna har högre kostnader än budgeterat då verksamheten ökar för varje år med en oförändrad budget. De icke-budgeterade intäkterna som är redovisade kan hänföras till överförmyndarverksamheten för återsökning hos migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn gällande det första halvåret. Revision och Allmänna val uppvisar överskott efter de sex första månaderna. Valnämnden har under våren genomfört EP-valet och under hösten sker det allmänna valet. Det prognostiserade årsresultatet för övriga nämnder uppgår till minus 0,4 mkr. 26

27 Skatter och statsbidrag Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart Prognosen baseras på den samhällsekonomiska bild som SKL tar fram. Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För i år prognostiseras ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och klart större lönehöjningar än förra året. Men den underliggande skatteunderlagstillväxten, exklusive regeländringar, vill ändå inte ta fart (diagram 1). När även höjningen av grundavdrag för personer som fyllt 65 år beaktas blir ökningstakten till och med lite lägre än år Det beror framförallt på att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter. Procent respektive procentenheter ,5 3,4 4,7 5,3 4, Sysselsättning Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: SKL. För 2015 och 2016 förutspår SKL i sin bedömning en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att lönerna höjs i snabbare takt. Då stiger också inkomstindex mer samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger extra pensionshöjningar. Effekten blir att skatteunderlaget, precis som man kan förvänta i en konjunkturuppgång, växer betydligt snabbare än genomsnittligt. År 2017 är bedömningen att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsättningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Dessutom ökar inte pensionsinkomsterna lika snabbt som åren innan. Då bromsar även skatteunderlagstillväxten in. 27

28 I reala termer (underliggande ökning av skatteunderlaget rensat för pris- och löneökningar i sektorns kostnader) växer skatteunderlaget mer än genomsnittet för förra konjunkturcykeln hela perioden. Avstämning balanskrav Enligt kommunallagen ska kommuner göra en avstämning mot balanskravet. Balanskravet innebär att kommunen ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar en kommun balanskravet om de har ett resultat på plus 1 kr. För Borgholms kommun uppgår det prognostiserade resultatet för år 2014 till plus 11,9 mkr, vilket innebär att kommunen klarar balanskravet. Avstämning mot balanskravet (mkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 11,9 11,8-8,7 0,6 3,0 Kalkylränta pensioner 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 Balanserat resultat 11,9 11,8-8,7 1,5 3,0 Avstämning finansiella mål Borgholms kommun har tre finansiella mål som ska bedömas över en period av fem år. Ekonomin ska utgöra begränsningar för verksamheten. Att ekonomin är i balans d v s att kommunen visar ett plusresultat kan ses som att ekonomin har utgjort begränsningar för verksamheten. Utifrån detta resonemang har kommunen klarat det första målet. (mkr) Totalt Resultat 63,6 26,7 21,8 11,9 11,8-8,7 Investeringarna ska självfinansieras. Resultat och avskrivningar ger ett utrymme för investeringar på 181,4 mkr. Målet är uppnått då kommunen har en investeringsvolym på totalt 121,3 mkr. (mkr) Totalt Resultat 63,6 26,7 21,8 11,9 11,8-8,7 Avskrivningar 117,9 24,0 23,3 18,9 33,2 18,5 Utrymme 181,4 50,7 45,1 30,8 45,0 9,8 Investeringar 121,3 17,0 28,0 25,0 14,7 36,6 28

29 Nettokostnaderna ska inte överstiga 99 procent av intäkterna från skatt och bidrag. Kommunens kostnader motsvarar 97 procent av intäkterna för skatter och bidrag. Kommunen bedöms klarat detta finansiella mål. (mkr) Totalt Nettokostnader Skatter o utjämning % 97% 97% 95% 97% 97% 102% Befolkningsutveckling 2014 De senaste 30 åren har Sverige vuxit med över en miljon invånare och beräknas passera 10 miljoner invånare under Ändå är det fler kommuner som har minskat sin befolkning under perioden än ökat och det är framförallt i storstadsregionerna som ökningen sker. Nationellt är det gruppen äldre men även nyfödda som förväntas öka, samt folkökning genom invandring. Vid senaste mätning i KIR (juni 2014) uppgår kommunens befolkning till invånare varav cirka 30 personer han hänföras till flyktingmottagning. Likviditet Strategin att stärka kommunens likviditet för att möjliggöra investeringar utan upptag av nya lån har fallit väl ut. Likviditeteten har i genomsnitt varit cirka 15,5 mkr bättre än föregående år samtidigt som kommunen under första halvåret har investerat motsvarande 13,2 mkr med egna medel. Den låga investeringsnivån första halvåret 2013 var motsvarande 2,1 mkr ger därmed en total likviditetsförbättring jämfört med föregående år motsvarande cirka 26 mkr. Under andra halvåret påbörjas större investeringar i Åkerboskolans kök samt renoveringen av Ekbacka, vilket medför att likviditeten kommer att bli ansträngd vid slutet av året. Bedömningen är att renoveringsbehovet av övriga fastigheter och inre hamnen i Borgholm kommer att sätta ytterligare press på likviditeten vilket innebär att kommunen för första gången under 2014 nyttjar krediten. 29

30 25000 Medelsaldo respektive månad och prognos för Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar medelsaldot för respektive månad inkl. prognos för andra halvåret Skulder Vid delåret uppgår kommunens totala summa för långfristiga lån till 257 mkr och ingen ytterligare upplåning har skett under perioden. Den genomsnittliga räntan för kommunens lån är 2,86 procent. Första halvåret var räntekostnaderna 0,7 mkr lägre än samma period Fördelningen rörlig kontra fast bindning av lån följer fastställd finanspolicy för Borgholms kommun. Kommunens borgensåtagande är 467,6 mkr där 467 mkr avser borgen för Borgholm Energi AB. 0,6 mkr avser borgensåtaganden för Folkets Hus i Borgholm. Investeringar Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till närmare 25 mkr för innevarande år varav cirka 4,0 mkr är överfört från Under första halvåret har större projekt i Byxelkroks hamn samt skolan i Gärdslösa färdigställts. Under andra kvartalet beslutades och genomfördes renoveringen av kajen i Stora Rör. Återstående arbete med stenläggning av kajen slutförs efter sommaren och hela projektet förväntas rymmas inom budgeten på 2,5 mkr. Under hösten planeras arbetet med renovering av såväl Åkerboskolans kök som Ekbacka. Båda projekten är för närvarande under upphandling. Under hösten fortsätter även arbetet med Borgholms försköning och renovering av torget. Borgholms hamn är delvis i dåligt skick och i skrivande stund har delar av en kaj rasat vilket medför att investeringar i inre hamnen måste tidigareläggas för renovering under hösten och början av Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram en mer långsiktig plan för investeringar som sträcker sig 5 år. Aktiveringsgränsen för investeringar höjdes från och med 1 januari 2014 från 12 tkr till 20 tkr vilket är en fortsatt låg nivå. 30

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Balanserat Styrkort, Borgholms Kommun Socialnämnden Vision Attraktiva Kreativa Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun

Balanserat Styrkort, Borgholms Kommun Socialnämnden Vision Attraktiva Kreativa Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun Balanserat Styrkort, Borgholms Kommun Socialnämnden Vision Attraktiva Kreativa Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun Medborgare Verksamhet & process Lärande & förnyelse Ekonomi Borgholms kommun ska

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Satsa framåt täck bakåt 2.0 Styrkort 2012 2014

Satsa framåt täck bakåt 2.0 Styrkort 2012 2014 Satsa framåt täck bakåt 2.0 Strategisk plan samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 2014 Mot nya utmaningar På unika Öland tar människor alltid nya kreativa initiativ, såväl under det lite lugnare vinterhalvåret

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016 Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet Nybro kommun Okt 2016 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet... 7 Hälsotal - total

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86 Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86 Vård- och omsorgsnämndens sammanfattning till kommunstyrelsen för perioden jan-juni samt prognos Liksom under tidigare prognoser under året

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter januari månad

Ekonomirapport 2016 efter januari månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Målstyrning utifrån god ekonomisk hushållning. Borgholms kommun

Målstyrning utifrån god ekonomisk hushållning. Borgholms kommun www.pwc.se Revisionsrapport Målstyrning utifrån god ekonomisk hushållning Lisa Åberg Malin Kronmar Oktober 2015 Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Syfte och revisionsfråga...2 1.3. Revisionskriterier...2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

105 Dnr 2011/200-040 KS

105 Dnr 2011/200-040 KS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer 2012-06-19 105-107 105 Dnr 2011/200-040 KS Budgetramar 2013. Kommunstyrelsen uppdrog 2012-04-17 57 till ekonomiavdelningen att

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen

Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen Granskning av delårsrapport 2015-08-31 Rapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.2-205/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och

Läs mer