Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003

Transkript

1 Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003

2 Innehåll Anteckningar 1 Från när till fjärran 2 Det nya fastighetsdatasystemet 4 Kartor och handlingar tillvaratas i Arkivcentralen 5 En enhetlig karta över hela Finland 6 Kartplatsen har förnyats 7 Den geografiska informationen utgör en grund för informationssamhället 8 Ägoreglering förbättrar förutsättningarna för lantbruket 9 Fastighetsregistret är oumbärligt i en marknadsekonomi 10 Med på många ställen i världen 11 Statistik 12 Lantmäteribyråerna 13 Vi stöder oss på våra bestående värden Kunden är nöjd Personalen mår bra Vi kan vårt arbete Ekonomin är i ordning Grunddeviserna berättar om ett modernt och tillförlitligt informationshus Lantmäteriverket Fakta om landet Opartisk och tillförlitlig information En arbetsplats för experter Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället Lantmäteriverket Fakta om landet Lantmäteriverket svarar, tillsammans med andra kunskapsproducenter, för att dataförråden med uppgifter om terrängen, fastigheterna och markanvändningen utgör en helhet. Lantmäteriverket höjer hela tiden kvaliteten på sin verksamhet och förbättrar sitt kunnande. Foto Antero Aaltonen Tryckeri Erweko, Helsingfors 2004

3 Anteckningar om lantmäteriverksamheten 2003 Lantmäteriverket är ett ämbetsverk med experter på lantmäteri, fastighetsuppgifter och kartor. Antalet anställda är 1825 personer. Lantmäteriverket hör till Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och verkar i hela landet. Vi har 13 lantmäteribyråer på 35 orter från Mariehamn i väster till Ivalo i norr. Lantmäteriverkets omsättning år 2003 var 92,5 miljoner euro. Verksamheten finansierades till 52 % av inkomsten från kunderna och resten av finansieringen kom från statsbudgeten. Vi är inget affärsverk fastän vi finansierar verksamheten med medel som kommer direkt från kunderna. Privatpersoner, företag och myndigheter är betalande kunder. Lantmäteriverket är en föregångare bland statens ämbetsverk och vi tillämpar fördomsfritt ny teknik. Våra experter redogör här för de mest centrala och samhälleligt mest betydande projekten inom Lantmäteriverket under år Lantmäteriverket bygger informationssamhället. LANTMÄTERIVERKET FAKTA OM LANDET

4 Från när till fjärran 2 I Finland har man samlat in uppgifter om landet sedan år 1633, d.v.s. i 370 år. En särskild myndighet för ändamålet, numera vid namn Lantmäteriverket, fi ck man i Finland år De uppgifter som insamlats under århundradena är en del av våra omätligt värdefulla nationaltillgångar, må de sedan vara terränginformation man fått vid kartverksarbete eller fastighets- och gränsuppgifter som uppstått vid lantmäteriförrättningar. Lantmäteriverket sammanfattade år 1991 sin grundläggande uppgift i meningen: Lantmäteriverket - Fakta om landet. Framför allt är Lantmäteriverket ett kunskapshus, som ska se till att de dataförråd som fi nns där, kan användas till att förbättra de fi nländska levnadsförhållandena och för hela nationens bästa. Jordeböckerna som uppgjordes med tanke på beskattningen redan på Gustav Vasas tid, har med tiden bearbetats till ett egentligt jordregister och till det nutida digitala fastighetsregistret. Vid sidan av Lantmäteriverket upprätthåller också 86 kommuner fastighetsregister. Det pågår ett utvecklingsprojekt som kommer att resultera i ett enda gemensamt fastighetsregister som alla 87 registerförare ska uppdatera. Projektet är även internationellt sett exceptionellt krävande, eftersom uppgifterna, när projektet har slutförts, kan sökas utgående från kartan. Jämsides med uppgifterna om fastigheter innehåller det här nya fastighetsdatasystemet (UKTJ) också de uppgifter om ägarna som upprätthålls av Justitieministeriet. Det nuvarande fi nländska systemet med hemman och lägenheter baserar sig på storskiftet. Kartor och handlingar, både de som tillkommit i storskiftet och senare, förvaras varaktigt eftersom detta krävs med tanke på sakägarnas rättigheter och fastighetssystemets tydlighet. Verkets Arkivcentral byggs som bäst i Jyväskylä för att effektivisera verksamheten och för att utlokalisera funktioner. Dit koncentreras, förutom arkivmaterialet, hela ledningen för Lantmäteriverkets arkivfunktion samt driftsverksamheten i anslutning till databehandlingen. Arkivcentralen kommer att betjäna på elektronisk väg. Efter att Finland anslutit sig till den Europeiska Unionen har lantbrukslägenheterna blivit lika stora som i de andra medlemsländerna. Däremot är antalet skiften och avståndet mellan dem ovanligt stort, vilket kraftigt ökar lantbrukets kostnader. Lantmäteriverket har utvecklat en ny form av ägoreglering, med vilken man t.o.m. har lyckats halvera antalet skiften och på samma gång fördubbla storleken på de enskilda skiftena. Det här arbetsredskapet

5 har man med framgång använt också vid inrättandet av skyddsområden och vid trafi karrangemang. För fl era århundraden sedan inleddes insamlandet av uppgifter på byanivå. Numera försöker man åstadkomma gemensamma databaser över hela världen. Finländarna har sedan 1996 kunnat se Lantmäteriverkets kartuppgifter på Internet och i fortsättningen är Kartplatsen den viktigaste distributionskanalen också för Lantmäteriverkets övriga uppgifter och tjänster. På senare år har man på olika håll i världen börjat utveckla en infrastruktur för geografi sk information, där kartuppgifterna bildar grunden. Med hjälp av de positionsuppgifter som fi nns på kartorna kan man också införa annan information om dess position är känd. Infrastrukturen för geografi sk information skapar förutsättningar för bättre forskning och beslutsfattande och för ett otal kommersiella tillämpningar. Infrastrukturen inom landet utvecklas av Jord- och skogsbruksministeriet och delegationen som där verkar för den geografi ska informationen. På europeisk nivå arbetar man inom ramen för INSPIRE-projektet som startats av Europeiska unionens kommission. Vid årets slut var Lantmäteriverket med och grundade branschens globala organisation GSDI Association, som är registrerad under amerikansk lag i Washington DC. Jag vill tacka Lantmäteriverkets personal för goda arbetsprestationer samt Jord- och skogsbruksministeriet och andra intressentgrupper för ett konstruktivt och smidigt samarbete. Jarmo Ratia 3

6 Det nya fastighetsdatasystemet kommer Lantmäteriverket fi ck i början av 2003 överta förvaltningen av hela fastighetsdatasystemet. Man ansvarar även för förverkligandet av det nya fastighetsdatasystemet, som tas i bruk sommaren För närvarande upprätthåller 86 kommuner eget fastighetsregister i sina egna fastighetsregistersystem för de tomter och allmänna områden som fi nns inom kommunens detaljplaneområde. Lantmäteriverket å sin sida upprätthåller sitt fastighetsregister för områden som befi nner sig utanför detaljplaneområden. I fortsättningen sammanförs de här olika registren till ett enda Informationen fås fram genom att man på kartan visar var fastigheten finns. enhetligt landsomfattande fastighetsregister. Fastighetsdatasystemets förvaltningsuppgifter överfördes till Lantmäteriverket från justitieministeriet. Tingsrätterna ansvarar som förut för den egentliga inskrivningen och kompletteringen av lagfarts- och inteckningsuppgifter i systemets registreringsdel. Också systemet för informationstjänsten förnyas. Lantmäteriverket, Finlands Kommunförbund tillsammans med de fastighetsförande kommunerna samt justitieministeriet utvecklar tillsammans det nya fastighetsdatasystemet. Att förvaltningen fördes över till oss visar att vi åtnjuter ett stort förtroende eftersom fastighetsdata är en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Tidigare var denna hantering inte förankrad i lagen, men nu garanterar den nya lagen en stadig grund för systemet, konstaterar lantmäterirådet Arvo Kokkonen, som för tillfället är tjänstledig från Lantmäteriverket. Lantmäteriverket ansvarar för att det nya fastighetsdatasystemet kan tas i bruk sommaren Den största förändringen jämfört med tidigare är att systemet också innehåller information om fastigheternas kartor. I fortsättningen behöver den person som vill ha upplysningar inte veta fastighetsbeteckningar eller koordinater, utan informationen fås fram genom att man på kartan visar var fastigheten fi nns. Den information som fi nns i fastighetsdatasystemet är offentlig och kan överlåtas till alla som behöver den. Samma uppgifter om fastigheterna får man numera också, tack vare samarbete, såväl från lantmäteribyrån som från de kommunala myndigheterna.

7 Kartor och handlingar tillvaratas i Arkivcentralen Lantmäteriverkets Arkivcentral startar sin verksamhet i Jyväskylä från början av 2005 i det för ändamålet planerade nybygget. Lantmäteriarkiven från landets lantmäteribyråer överförs till de nya utrymmena, men arkivbetjäningen sker ändå fortsättningsvis på lantmäteribyråerna. Målsättningen för Arkivcentralen är att bevara historiskt och juridiskt viktiga kartor och handlingar samt att med hjälp av den nya teknologin göra dem mera lättillgängliga. Lantmäteriarkivet har ungefär utlåningar i året och av dem Målsättningen för Arkivcentralen är att bevara historiskt och juridiskt viktiga kartor och handlingar. är ca sådana lån som inte går till den egna personalen utan till utomstående. Det fi nns över hyllmeter handlingar, över 300 hyllmeter jordregister och specialförteckningar, över stora separata kartor, över kartor på rulle och närmare mikrofi lmskort i Arkivcentralen. Varje år tillkommer ca 46 hyllmeter nytt arkivmaterial och ungefär separata kartor. Arkivcentralen erbjuder möjligheten att undersöka hela lantmäteriarkivet under ett och samma tak. Här förvaras också unika kartor och handlingar ända från och 1800-talet. Med tanke på Lantmäteriverkets anseende, är det viktigt att kunna samla lantmäteriarkiven på en värdig plats och att kunna sköta om dem, säger Arkivcentralens direktör Marja Rantala. Den centrala målsättningen för framtiden är att de nya förrättningskartorna och -handlingarna, som produceras digitalt, också skall arkiveras digitalt direkt via produktionssystemen. 5

8 En enhetlig karta över hela Finland 6 Terrängdatabasen innehåller det mest exakta materialet som beskriver terrängen och den bebyggda miljön i hela Finland. Databasen är en central kunskapsbas för olika geografi ska informationssystem, så det är viktigt att en enda organisation upprätthåller materialet, säger lantmäterirådet Risto Nuuros, som är ansvarig för kartorna. Lantmäteriverket påbörjade produktionen av terrängdatabasen också för det nordligaste Finland när ansvaret för kartverksarbetet i övre Lappland överfördes från försvarsmaktens topografkår till Lantmäteriverket. En terrängdatabas som täcker hela landet står färdig senast Det kartverksområde som Lapplands lantmäteribyrå har ansvar för nästan fördubblades som en följd av den här överföringen från försvarsmakten. Dock är arbetet med terrängdatabasen i övre Lappland ett gemensamt projekt för hela Lantmäteriverket. Lapplands terrängdatabas skapas huvudsakligen genom att tolka redan befi ntliga kartor och fl ygfotografi er. En enhetlig terrängdatabas över hela Finland är viktig med tanke på den användbarhet materialet har. Eftersom det digitala materialet används i olika system måste det vara likformigt och kunna förstås logiskt, konstaterar Nuuros. Både tryckta kartor och kartutmatningar enligt beställning kan produceras ur terrängdatabasen. Försäljningen av de tryckta kartorna har legat på samma nivå en längre tid, medan däremot de skräddarsydda utskrifterna ökar snabbt. Terrängdatabasen är en central kunskapsbas för olika geografiska informationssystem. När terrängdatabasen är färdig uppdateras uppgifterna fortsättningsvis kontinuerligt. Vi söker en ny rytm och ett nytt sätt att uppdatera basen. T.ex. uppgifterna om vägnätet uppdateras redan nu varje år medan annan information uppdateras med 5-10 års mellanrum.

9 Kartplatsen har förnyats Kartplatsen för fackmän förnyades och togs i användning i november Tekniken för den här nättjänsten är totalt förnyad. Den nya Kartplatsen är den första i sitt slag som drar nytta av nättillämpningens servicegränsyta, som å ena sidan innehåller Lantmäteriverkets dataförråd och å andra sidan nättillämpningarna och de kunder som använder dem. Att beställa uppgifter och bearbeta kartor inom ramen för den nya servicen har gjorts lättare och funktionerna för kartbearbetningen är mångsidigare. Kartplatsen började som en kostnadsfri tjänst sommaren 1996 och den avgiftsbelagda Kartplatsen för fackmän kom följande år. Tanken på kartor via Internet var helt ny. Kartplatsen har skördat lagrar runt om i Europa och den var den första nationella karttjänsten i hela Europa. Man började se Kartplatsen som ett nytt sätt att distribuera kartmaterial och tjänster, säger lantmäteriingenjör Teija Tarvainen på Lantmäteriverkets försäljningstjänster. I dag är Kartplatsen en aktad brand image på nätet och tjänsten ger Lantmäteriverket högt anseende. Genom dataservice på nätet kan användarna så effektivt som möjligt använda Lantmäteriverkets dataförråd, konstaterar Lantmäteriverkets direktör för försäljningstjänster Antti Kosonen. och registeruppgifter, uppgifter om köpeskillingar, adresser och namnbeståndet. Kartplatsen har ungefär besökare i veckan. Under sju år har nästan användare registrerat sig på Kartplatsen för alla. Kartplatsen för fackmän har över betalande kunder. 7 Den nya Kartplatsen är den första i sitt slag som drar nytta av nättillämpningens servicegränsyta. Kartplatsen för alla är fortfarande öppen för alla och det kostar ingenting för privatpersoner att bläddra bland kartorna. Kartplatsen för fackmän är däremot avgiftsbelagd och därifrån får man numera ännu exaktare terrängkartmaterial och information, såsom fastighetsgränser

10 Den geografi ska informationen utgör en grund för informationssamhället 8 I det nutida samhället är nästan alla centrala datalager också kopplade till en position. Lantmäteriverket har en viktig uppgift när det gäller att bygga upp informationssamhället, som ju baserar sig på att positionsuppgifterna fungerar. Vi upprätthåller det geodetiska nätet och har grundläggande uppgifter om åkrar, fastigheter, byggnader, vattendrag, vägnätet m.m. Det här utgör grunden som andra sedan kan bygga på med egna uppgifter i olika lager, förklarar Lantmäteriverkets generaldirektör Jarmo Ratia. Lantmäteriverket realiserar Jordoch skogsbruksministeriets allmänna Lantmäteriverkets roll vad beträffar geografisk information omfattar alltså mycket mera än kartverksarbete. strategi för kartverksarbete. Verket hoppas också få en egen strategi för den geografi ska informationen och den skulle då vara mera omfattande och mera detaljrik än den landsomfattande strategin. Lantmäteriverkets roll omfattar alltså mycket mera än kartverksarbete, poängterar Ratia. Den landsomfattande strategin för geografi sk information utarbetas i Finland av delegationen för geografi sk information. Delegationen har tillsatts av Statsrådet och Jarmo Ratia är ordförande för delegationens sektion för strategi och allmänna ärenden. Delegationens strategiska mål är att befrämja samarbetet mellan olika verksamhetsområden, utgående från de behov som fi nns både inom landet och utomlands, så att en gemensam infrastruktur för den geografi ska informationen kan byggas upp och upprätthållas. Den nationella strategin måste också vara i linje med den allmänna europeiska linjen och med internationella projekt. Lantmäteriverket strävar även efter att inverka på de europeiska lösningarna genom ett nära samarbete med EuroGeographics. En fungerande infrastruktur för den geografi ska informationen betyder lätthanterliga karttjänster och tjänster för rutter och navigering till ett vettigt pris. Nyttan tangerar också säkerheten, rörelsefriheten och strävan att minska behovet av myndighetstjänsterna. Företagen får också möjlighet att bl.a. effektivisera verksamheten och marknadsföringen samt att vidareutveckla produkterna för geografi sk information. Myndigheterna får ett effektivt dataservicenät sinsemellan. Nyttan blir bl.a. att administrationen effektiveras, dubbelt arbete försvinner och kvaliteten på beslutsfattandet förbättras.

11 Ägoreglering förbättrar förutsättningarna för lantbruket Ägoregleringens målsättning är bl.a. att öka användningsmöjligheterna för lantbruksfastigheter och att underlätta trafi ksäkerhets- och skyddsprojekt. En ägoreglering sker i allmänhet på ett lantbruksområde i form av ett nyskifte eller ett projektnyskifte. Arbetet utförs av förrättningsmännen i samarbete med markägarna och experter. Tyngdpunkten för verksamheten ligger numera inom lantbruket där det fi nns stora fördelar att vinna med ett nyskifte. Nyskiftet föregås av en behovsutredning som i allmänhet startar på initiativ från markägarna, berättar Mikko Uimonen, som är ansvarig för ägoregleringsverksamheten vid Lantmäteriverket. I bakgrunden ligger den omskakande strukturomvandlingen på landsbygden. Storleken på gårdarna ökar, men en oändamålsenlig ägostruktur minskar ofta den nytta som borde kunna uppnås. I praktiken ligger gamla och nya åkrar utspridda på olika ställen och vägförbindelserna är långa eller opraktiska. Genom ägoreglering har gårdarna utvecklats t.ex. så att storleken på åkerskiftena har ökat, vägförbindelserna till ägorna har förbättrats eller lägenheten har fått ersättningsmark genom markbyte i samband med ett skyddsprojekt. på grund av t.ex. allmänna vägar, järnvägar, vattendragsprojekt eller skyddsprojekt. Så här kan t.ex. jordbruksmaskinerna beredas fri färdväg till åkrarna. Ägoreglering kan också vara ett sätt att minska plankorsningar vid järnvägsövergångarna. Man kan jämföra hur det var tidigare då ungefär 30 nyskiftesförrättningar inom jordbruket årligen var under arbete och då det tog ca 10 år att slutföra dem, med de ca 60 förrättningar som nu är anhängiga och som kommer att slutföras på några få år, berättar Mikko Uimonen. 9 En ägoreglering utförs av förrättningsmännen i samarbete med markägarna och experter. Ett annat betydande verksamhetsområde som ligger inom ramen för ägoreglering är de projektnyskiften som myndigheterna ansöker om. Av projektnyskiftena är 70 st. nu anhängiga. Det kan handla om att rätta till olägenheter som uppstått

12 Fastighetsregistret är oumbärligt i en marknadsekonomi 10 Fastighetsregistret är ett av landets grundläggande register som innehåller uppgifter om fristående jordinnehav, d.v.s. fastigheter. En fastighet kan vara bl.a. en lägenhet, en tomt enligt detaljplanen eller statens skogsmark. Till fastighetsregistret, som upprätthålls av Lantmäteriverket, hör också fastighetsregisterkartan som åskådliggör fastighetsindelningen, fastigheternas läge i förhållande till varandra. Den landsomfattande fastighetsregisterkartan i digital form blev klar år Det var en enorm förbättring eftersom man nu lätt kan få fram en fastighets alla skiften, Fastighetsregistret och fastighetsregisterkartan uppdateras genom det normala arbete som Lantmäteriverket utför. vilket inte var möjligt under den manuella tiden, berättar lantmäteriingenjör Suvi Rihtniemi. Fastighetsregistret och fastighetsregisterkartan uppdateras genom det normala arbete som Lantmäteriverket utför. När en fastighetsförrättning, t.ex. en styckning, har slutförts överförs uppgifterna automatiskt till fastighetsregistret. Det gör att kartan lever i realtid. Det är nödvändigt, för t.ex. kreditgivare, att det fi nns tillgång till tillförlitliga och riktiga uppgifter om jordinnehav och fastigheters omfång. En fastighet kan utgöra säkerhet för en kredit. Kreditgivaren får uppgifter, såsom areal och fastighetsbeteckning, från fastighetsregistret och med den här informationen får man sedan fram uppgifter om fastighetens ägare, konstaterar överingenjör Tuomas Lukkarinen. Även vid planering av markanvändningen och vid olika byggnadsprojekt måste man veta vilka som äger ifrågavarande mark. När en ny väg dras upp eller en gasledning planeras korsar de högst antagligen otaliga markägares egendom. Utan ett fungerande registersystem behövdes det en ansenlig mängd årsverken för att reda ut ägarförhållandena. Egentligen är fastighetsregistret grunden för allting. Då vi betraktar nya demokratier som bildas och går över till marknadsekonomi, kan vi se att ett fungerande fastighetsregister är en ovillkorlig förutsättning för detta, betonar Suvi Rihtniemi.

13 Med på många ställen i världen Lantmäteriverket deltar aktivt i branschens internationella verksamhet. Globaliseringen och EU-medlemskapet har gjort att det internationella samarbetet hela tiden växer. Varje år arrangeras ett möte för de nordiska generaldirektörerna och det inbegriper också verksamhet i olika arbetsgrupper. Det motsvarande samarbetsorganet för lantmäteri- och kartverksorgan på europeisk nivå är organisationen EuroGeographics, vars största projekt för tillfället är att producera en kartdatabas i skalan en miljon över hela det europeiska området. Heli Ursin från Lantmäteriverket är chef för projektet. Den Europeiska unionen växer år 2004 till att omfatta hela 25 länder. Av dessa är många s.k. före detta östblocksstater, där man inte har haft något riktigt fastighetssystem. Den europeiska organisationen Working Party on Land Administration (WPLA) sysslar med markkontroll och en av organisationens målsättningar är att befrämja och förbättra fastighetsregisterfunktionen inom ECE-området. Även i det här arbetet har Finland deltagit aktivt. Med fi nansiering från Jord- och skogsbruksministeriet har vi varit med och byggt upp fungerande fastighetssystem i de baltiska länderna. Finlands motsvarande verksamhet i Ryssland har fi nansierats av EU. Lantmäteriverket drar oundvikligen nytta av att vara med i olika internationella projekt och därmed är det till fördel för hela det fi nska samhället. Vi är med där utvecklingen sker, får höra om trender och om den nyaste tekniken och lösningarna, som även kan fungera hos oss, slår Heli Ursin fast. 11 Lantmäteriverket drar oundvikligen nytta av att vara med i olika internationella projekt. Utrikesministeriet har bekostat de utvecklingssamarbetsprojekt som nyligen blivit färdiga i bl.a. Kambodja, Nepal och Laos. I Kambodja hjäpte vi till med att bygga upp ett fastighetssystem medan vi i Nepal och Laos deltog i ett kartläggningsprojekt.

14 Omsättning milj. euro 100 omsättning planerad omsättning externa intäkter Inkomster och utgifter milj. euro inkomster utgifter 100 Inkomster per kundgrupp Kommuner 4 % Övriga 4 % Näringslivet 17 % Privathushåll 45 % Staten 30 % Utgifter för verksamheten löner 72 % hyror 10 % tjänster 9 % övriga kostnader 9 % Personalen per enhet De riksomfattande enheterna 14 % Lantmäteribyråerna 84 % Centralförvaltningen 2 % 1825 personer Personalens utbildningsnivå Högskola 25,4 % Grundskola 21,5 % Mellanstadium eller högre mellanstadium 53,1 % Verksamheten finansierades till 52 % av inkomsten från kunderna och resten av finansieringen kom från statsbudgeten. De mest efterfrågade fastighetstjänsterna och -produkterna (inte lantmäteriförrättningar) Produkt/tjänst intäkterna från produkterna/tjänsterna (1 000 euro) Material ur fastighetsdatasystemet Lagfartsansökningar, köpebrev och experthjälp Utdrag ur fastighetsregistret och fastighetsdatasystemet Markanvändningstjänster Bestyrkande av köp Material och utskrifter från den numeriska fastighetsregisterkartan Uppgifter och utskrifter ur köpeskillingsregistret Kopior av handlingar och kartor Utredningar om fastigheter Inlösningsförrättning 0,5 % Klyvning 1,1 % Allmän vägförrättning 1,8 % Rågång 3 % Enskild vägförrättning 6,2 % Lantmäteriförrättningar Annan förrättning 8,9 % Styckning 78,5% Antalet lantmäteriförrättningar st. Efterfrågan Produktion De mest efterfrågade kartprodukterna och tjänsterna Produkt/tjänst intäkterna från produkterna/tjänsterna (1 000 euro) Digitalt kartmaterial Grafiska kartor och förmedlade produkter Flygfotografering och flygbildstjänster Utskrifter Tolkning av satellitbilder (EU-övervakning av åkrar) Kartplatsens beställningstjänst Förrättningar sammanlagt st Skräddarsydda kartor (beställningsarbeten) Avgiftsbelagda tjänster för geografisk information

15 Lantmäteribyråerna NYLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post lantmäteridirektör Erkki Räsänen HELSINGFORS/BÖLE Semaforbron 12 K, PB 86, Helsingfors kundservice fax , 5222 HELSINGFORS/HUVUDPOSTHUSET Mannerheimplatsen 1 A, PB 813, Helsingfors kundservice fax LOJO Vichtisgatan 2, Lojo kundservice fax BORGÅ Linnankoskigatan 28 A, Borgå kundservice fax EGENTLIGA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post vasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Matti Kantanen ÅBO Självständighetsplan 2, PB 40, Åbo kundservice fax SALO Kirkkokatu 10 B, Salo kundservice , 4131 fax ÅLAND Torggatan 16, PB 68, Mariehamn kundservice telefax TAVASTLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post hame@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Seppo Sulku TAVASTEHUS Koulukatu 13, PB 117, Tavastehus kundservice fax LAHTIS Kirkkokatu 12 A, PB 11, Lahtis kundservice fax BIRKALAND-SATAKUNTA LANTMÄTERIBYRÅ e-post pisa@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pirkko Noukka TAMMERFORS Näsilinnankatu 48 D, PB 97, Tammerfors kundservice fax HUITTINEN Lauttakylänkatu 4, PB 43, Huittinen kundservice fax IKALIS Kauppakatu 12, PB 31, Ikalis kundservice fax BJÖRNEBORG Isolinnankatu 22 B, PB 123, Björneborg kundservice fax SYDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post kasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tage Westman KOUVOLA Kauppamiehenkatu 4, PB 1070, Kouvola kundservice fax VILLMANSTRAND Pormestarinkatu 1, PB 62, Villmanstrand kundservice fax SÖDRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ e-post esavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tuula Manninen S:T MICHEL Jääkärinkatu 10, PB 69, S:t Michel kundservice fax NYSLOTT Olavinkatu 24, PB 43, Nyslott kundservice fax NORRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ e-post psavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pekka Päivike KUOPIO Hallituskatu 12, PB 1052, Kuopio kundservice , 4448 fax IDENSALMI Luuniemenkatu 3, Iidensalmi kundservice fax NORRA KARELENS LANTMÄTERIBYRÅ e-post pkar@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pertti Saarelainen JOENSUU Kauppakatu 40 B, PB 79, Joensuu kundservice fax NURMES Kirkkokatu 14, Nurmes kundservice fax MELLERSTA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post kesu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Airi Kärki JYVÄSKYLÄ Kankaankatu 17, PB 56, Jyväskylä kundservice , 4711 fax SAARIJÄRVI Sivulantie 11, PB 121, Saarijärvi kundservice fax ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ e-post poh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Juhani Jokela VASA Wolffskavägen 35, PB 332, Vasa kundservice , 6536, 6537 fax ALAJÄRVI Paavolantie 1, PB 22, Alajärvi kundservice fax KARLEBY Karlebygatan 27, PB 1008, Karleby kundservice , 6332 fax NÄRPES Närpesvägen 5, PB 14, Närpes kundservice fax SEINÄJOKI Alvar Aallonkatu 3, PB 123, Seinäjoki kundservice , 4600 fax NORRA ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ e-post ppoh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Risto Pekkala ULEÅBORG Kansankatu 53, PB 121, Uleåborg 2 MARIEHAMN VASA NÄRPES BJÖRNEBORG Info i hela landet Lantmäteriverkets hemsida KARLEBY ÅBO 10 SEINÄJOKI IKALIS HUITTINEN SALO ALAJÄRVI 4 TAMMERFORS YLIVIESKA LAHTIS TAVASTEHUS LOJO TORNEÅ 1 ROVANIEMI 11 9 SAARIJÄRVI JYVÄSKYLÄ 3 BORGÅ HELSINGFORS 13 ULEÅBORG IVALO KEMIJÄRVI 7 KOU 6 KAJANA IDENSALMI KUOPIO S:T MICHEL 5 KUUSAMO 12 NYSLOTT VILLMANSTRAND NURMES kundservice , 4861, 4895 fax YLIVIESKA Valtakatu 4, PB 29, Ylivieska kundservice fax KAJANALANDS-NORDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post kaiko@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Matti Härkönen KAJANA Lönnrotinkatu 2 C, PB 168, Kajana kundservice fax KUUSAMO Kaiterantie 20, Kuusamo kundservice fax LAPPLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post lappi@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Markku Harju ROVANIEMI Hallituskatu 1-3 B, PB 8009, Rovaniemi kundservice fax IVALO Ivalontie 10, PB 48, Ivalo kundservice fax KEMIJÄRVI Kirkkokatu 16, Kemijärvi kundservice fax TORNEÅ Suensaarenkatu 2, PB 4, Torneå kundservice fax JOENSUU

16 Semaforbron 12 C PB 84, HELSINGFORS Tel , fax