Förvaltningsberättelse Allmänt sid 3 Ekonomi sid 5 Personal sid 12 Miljö sid 18 Verksamheter sid 19

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvaltningsberättelse Allmänt sid 3 Ekonomi sid 5 Personal sid 12 Miljö sid 18 Verksamheter sid 19"

Transkript

1 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande kommenterar sid 2 Förvaltningsberättelse Allmänt sid 3 Ekonomi sid 5 Personal sid 12 Miljö sid 18 Verksamheter sid 19 Bilagor Årsredogörelser - nämnder Byggnadsnämnd sid 26 Kommundelsnämnd Dellenbygden sid 28 Kommundelsnämnd Forsa sid 3 Kommundelsnämnd Hudiksvall sid 32 Kommundelsnämnd Iggesund sid 34 Kommunstyrelse sid 36 Miljö- och räddningsnämnd sid 37 Omsorgsnämnd sid 39 Revision sid 4 Svågadalsnämnd sid 41 Teknisk nämnd sid 42 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd sid 44 Årsredogörelser - koncernföretagen sid 45 Kommunkoncernen (resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, noter) sid 51 Kommunen (resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, noter) sid 58 Större avvikelser per nämnd sid 68 Nyckeltal och tumvärden sid 68 Vi blir färre och äldre Läs mer på sid 3 Mycket händer inom utvecklingsplanen Läs mer på sid 4 Underskott på 39 miljoner - hur blev det så och vad gör vi åt det? Läs mer på sid 7 Antalet anställda ökar Läs mer på sid 12 Bra måluppfyllelse för individ- och familjeomsorgen Läs mer på sid 21 1

2 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Kommunens resultat för året slutade på minus 39 miljoner kronor. Tar man bort beräknade förluster på värdepapper som ännu inte sålts så återstår ett underskott på 15 miljoner kronor. Det underskottet måste vi täcka inom två år enligt statens krav på balans i kommunernas ekonomi. I budgeten för 23 har 11 miljoner kronor avsatts för att täcka underskottet. Höga personalkostnadsökningar - Budgeten för 22 utökades med 35 miljoner kronor till områdena vård, omsorg och utbildning, säger Sven-Åke Thoresen. Personalkostnaderna räknades upp med 3,5 % men de har ökat med 7 %. Varje procent kostar kommunen 1 miljoner kronor. I budgeten för 23 räknar vi med 4 % ökade personalkostnader. Verksamheterna har dessutom sedan tidigare ett sparkrav för personalkostnader med 2 miljoner kronor. Analys av problemområden Åtta av nämnderna håller sin budget medan de fyra övriga visar stora underskott. - Vi har under året gjort analyser av de områden där vi vet att de största problemen finns; äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och LSS (Lagen om stöd och service), säger kommunalrådet Sven-Åke Thoresen. Vi är i full gång med åtgärder utifrån resultatet av analyserna. Snabba ökningar inom LSS Behoven och kostnaderna har vuxit snabbare än beräknat särskilt inom äldre- och handikappomsorgen och inom individ- och familjeomsorg. Personalkostnaderna för enbart LSS har ökat med 18 % under året vilket är långt över budgeten. - Vi har ändå kunnat tillgodose alla behov när det gäller stöd enligt LSS, påpekar Sven-Åke. LSS och särskoleverksamheten får 12 miljoner kronor i tillskott i budgeten för 23. Hudikborna blir färre Vi blir också allt färre invånare i Hudiksvalls kommun. Om utvecklingen håller i sig blir det mindre skatteinkomster och statsbidrag än beräknat. Att det finns arbete är den viktigaste faktorn för att vi ska lyckas vända den nedåtgående trenden. - Här arbetar vi tillsammans med näringslivet och andra organisationer för att kommunen och dess näringsliv ska utvecklas och växa, säger Sven- Åke. Vi måste hjälpas åt Måluppfyllelsen för året är mycket god och det gäller nu att snabbt få jämvikt mellan verksamhet och ekonomi. - Vi måste ha balans i kommunens ekonomi, avslutar Sven-Åke Thoresen med eftertryck.här finns inga enkla lösningar utan vi måste med gemensamma krafter hjälpas åt. 2

3 Förvaltningsberättelse - Allmänt Folkmängden - minskade även 22 Öppet arbetslösa - fortsatt hög nivå Utvecklingsplanen - gemensamma koncentrerade satsningar för tillväxt i Hudiksvall Befolkning Hudiksvalls kommun är sedan 1995 inne i period av folkminskning. Den har följt på en, i stort sett, oavbruten tillväxt med 5 till 1 personer per år sedan mitten av sextiotalet. I kommunen bor nu drygt 37 invånare. Under fjolåret minskade vi med 24 personer vilket är mer än vi räknade med Folkmängdsförändringar i Hudiksvalls kommmun Utflyttade Inflyttade Folkmängden minskade i samtliga kommundelar och mest i kommundelen Hudiksvall; -164 personer. Såväl flyttningsnettot som födelsenettot var i fjol negativt i kommunen. 6 Döda 4 2 Födda -2 TOTAL FÖRÄNDRING om 1 år? Folkmängden och dess sammansättning är basen för den kommunala verksamheten och påverkar både behovet av kommunal service och skatteintäkter/statsbidrag. Fördelningen på olika åldersgrupper speglar efterfrågan på kommunal service. Av stor betydelse för kommunens planering är de relativt kraftiga förskjutningarna mellan olika åldersgrupper och hur vi anpassar de kommunala verksamheterna efter detta. Prognosen bygger bland annat på nuvarande mönster vad gäller in- och utflyttning och barnafödande enligt SCB:s riksprognos Utvecklingen i olika åldersklasser - Hudiksvalls kommun Gymnasium (16-18 år) (Obs 65-w år viktat: vikt 1, 8-89 vikt 6 och 9-w vikt 13) Äldre (viktat) Under perioden räknar vi med att behovet av gymnasieutbildning och service inom äldreomsorgen ökar medan behovet av skolbarnomsorg och grundskoleverksamhet minskar. Index (21 = 1) 1 9 Förskola (1-5 år) 8 Grundskola (6-15 år) Efterfrågan på förskoleverksamhet väntas hålla sig relativt konstant efter införandet av maxtaxa inom barnomsorgen och allmän förskola för 4-5 åringar. Sammantaget beräknas kostnadsförändringarna på grund av den ändrade befolkningsstrukturen ta ut varandra inom de olika verksamheterna. 3

4 Förvaltningsberättelse - Allmänt Näringsliv och sysselsättning I slutet av februari 23 var antalet öppet arbetslösa i kommunen 1 38 personer (5,7% av folkmängden år). Det är länets näst högsta öppna arbetslöshet. Den nedåtgående trenden avstannade för ett och ett halvt år sedan. För att målet om högst fyra procents arbetslöshet ska uppnås måste den öppna arbetslösheten minskas till ungefär 9 personer på årsbasis. Medeltalet den senaste tolvmånadersperioden har varit personer. Vintern 1993/94 var de arbetsmarknadspolitiska insatserna som störst och har därefter minskat kraftigt men är nu åter på uppgång sedan ett par år tillbaka. Totalt var 993 personer i februari 23 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (exklusive lönebidragsanställda). Det är en ökning med 15 % sedan föregående år. Mätt som andel av arbetskraften (den del av befolkningen i åldrarna år som önskar arbete) saknade ungefär 13 % arbete. Utvecklingsplanen Genom utvecklingsplanen har vi tagit ett samlat grepp om utvecklingen i kommunen. Tillsammans med lokala och regionala aktörer jobbar vi för att ge goda förutsättningar för näringslivets utveckling och därmed ökad sysselsättning och ökad folkmängd. Avsikten är att agera för tillväxt i den lokala ekonomin. Nyckelord är kvalitet, samverkan och koncentration. Samverkan mellan olika aktörer har utvecklats positivt under året. Mycket har hänt och många projekt pågår: Vi arbetar kontinuerligt med lobbying mot regeringen och andra centrala myndigheter angående forskning, utbildning, kommunikationer och infrastruktur. I stadsnätet ligger nu 15 mil optofiber nedgrävd och utbyggnaden fortsätter. Totalt kommer 77,8 miljoner kronor att satsas på bredbandsinvesteringar åren 22-24, varav kommunen satsar 42,1 miljoner. Näringslivet, kommunen och det fiberoptiska forskningslaboratoriet Acreo arbetar intensivt för att bli nationell testbädd. Hudiksvalls Företags Skola arbetar för att skapa tillväxt genom kompetensutveckling i nära samverkan med kommunens företag. Marknadsföringsprojekt Glada Hudik har genomfört serviceseminarier och certifierat 75 personer till Glada Hudik-ambassadörer. Bra service, kunskap om kommunen och ett positivt bemötande är viktiga delar i vårt utvecklingsarbete. Samverkan Skola och Arbetsliv (SSA) arbetar för att vi innan 24 ska vara främst i landet på samverkan inom området. Inom den nya näringslivsstrategin har flera aktiviteter påbörjats i samverkan mellan näringslivet, organisationer och kommunen. En grupp arbetar med attraktivt boende. I det ingår även kultur och fritid som viktiga ingredienser. Vi vill skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Därför pågår flera miljöprojekt, ett är Hornåprojektet. Besöksnäringen har skapat ett nätverk för större samverkan, utveckling och nyttjande av befintliga resurser. 4 Logotype för Glada Hudik - framtagen av Marknadsföringsprojekt Glada Hudik

5 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Priser Prisökningarna - måttliga Löneökningarna - högre än uppräkningarna Aktiemarknaden - vikande Räntenivån - stabil Ekonomiska mål - alla infriade utom resultatmålet Årets resultat - ett underskott med 39 miljoner kronor 8 av 12 nämnder - håller sina budgetar Vård, omsorg, utbildning - prioriterade områden som svarar för största kostnadsökningen Pensionskostnaderna - stigande De prognoser som levererades under första halvåret pekade på att världsekonomin var på väg upp ur lågkonjunkturen. Bilden har efterhand ändrats och osäkerheten om konjunkturen har ökat. Inflationstakten de senaste 12 månaderna var i december 2,3 % vilket är lägre än året före. I kommunens budget hade anslagen räknats upp med 1 % och då enbart inom områdena vård, omsorg och utbildning. Totalt för kommunen medför varje procents prisökning ökade kostnader med ca 3 miljoner kronor. Prisökningarna slår olika på kommunens verksamheter beroende på verksamheternas kostnadsstruktur, upphandlingsavtalens längd och annat. I budgeten för 23 har priserna räknats upp med 2 % för samtliga verksamhetsområden. Räntor och aktiekurser Räntenivån har varit relativt stabil och den korta koncernkontoräntan har hållit sig på ca 4 % under året. Inga större förändringar väntas under 23. Förändringar i räntenivåerna slår inte igenom direkt på kommunens ekonomi eftersom både upplåningar och placeringar görs i längre tidsintervaller med bundna räntor. En höjning av räntenivån påverkar kommunens finansnetto i positiv riktning eftersom kommunens finansiella tillgångar är större än låneskulden. 1, Statsfixing Januari Februari 23 Statsfixing, 6-månaders statsskuldväxel Statsfixing, 5-årig statsobligation 9, 8, 7, Procent 6, 5, 4, 3, 2, jan-96 jul-96 jan-97 jul-97 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan- jul- jan-1 jul-1 jan-2 jul-2 jan-3 Även utvecklingen på aktiemarknaden har betydelse för kommunen som har pengar placerade i aktier och aktiefonder. Kursutvecklingen har varit fallande och har medfört en icke realiserad kursförlust på kommunens långa placeringar på 24 miljoner kronor som belastat årets resultat. Tillgångarna är långsiktigt placerade och på sikt förväntas åter en värdestegring. 5

6 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Löner Personalkostnader (mkr) per månad linjär budget Kommunens verksamhet är personalintensiv. Kostnaderna domineras därför av personalkostnader för den egna personalen (ca 6 %) men även indirekt av personalkostnader via köpta tjänster. Varje procents ökning av personalkostnaderna ökar kommunens kostnader för den egna personalen med ca 1 miljoner kronor. Av kommunens anställda arbetar 8 av 1 inom områdena vård, omsorg och utbildning. Kostnadsökningar med 3-4 % De nya kommunala löneavtalen för 22 sträcker sig i de flesta fall från och med 1 april. Merparten av avtalen blev färdigförhandlade något senare under året och de retroaktiva beloppen utbetalades för flera avtalsområden under hösten 22. Löneavtalen har medfört personalkostnadsökningar på mellan 3-4 procent på årsbasis. I 22 års budget hade personalkostnaderna räknats upp med utgångspunkt från budgeten år 21. Inom områdena vård, omsorg och utbildning var uppräkningen 3 % medan den var 2 % för övriga områden. Miljardnivån passerad Personalkostnaderna passerade i fjol miljardnivån. Personalkostnaderna ökade med knappt 7 % till 1 9 miljoner kronor (21; 943 mkr) vilket är högre än budgeten och även något mer än prognosen vid halvårsskiftet. De verksamheter som redovisar de största ökningarna jämfört med år 21 är skolan samt äldre- och handikappomsorgen. Ökade personalomkostnader Personalkostnaderna påverkas bland annat av antal anställda, löneökningar, extra personal, övertid, sjukfrånvaro. Till viss del påverkades årets personalkostnader av vissa riktade satsningar som är helt finansierade via statsbidrag och projektbidrag. Ett exempel är Wärnerssonpengarna till skolan. De korttidsanställdas pensionsförmåner utökades vilket medförde högre personalomkostnader (PO). Cirka 1 procentenhet av fjolårets personalkostnadsökning beror på de riktade förändringarna och höjt PO. Personalkostnaderna minskas med 2 miljoner I budget 23 har personalkostnaderna för verksamheterna vård, omsorg och utbildning räknats upp med 4 % och övriga verksamheter med 3 %. Allt räknat utifrån budget 22. För att bryta den för höga kostnadsutvecklingen har nämnderna i budgetdirektiven för 23 fått uppdraget att föreslå åtgärder som varaktigt minskar personalkostnaderna med sammanlagt 2 miljoner kronor. Ekonomiska mål och riktlinjer Kommunens ekonomiska riktlinjer har till syfte att upprätthålla en god kommunal ekonomi i ett långsiktigt perspektiv. Det ska vara en ekonomi i balans. Under året har samtliga ekonomiska mål och riktlinjer uppfylltsförutom det som gäller årets resultat. Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med att stabilisera ekonomin utan att för den skull tappa i verksamhetskvalité. Pengar har avsatts till långa placeringar, vilande tillgångar har aktiverats, låneskulden har minskats och likviditeten hållits på en acceptabel nivå. De tillgångar som byggts upp har medfört ett positivt finansnetto som förstärkt resultatbudgeten och givit pengar till verksamheterna. De senaste åren har dock resultatutvecklingen varit fallande. Det är troligt att de största årliga intäkterna - skatteintäkter och statsbidrag - kommer att öka långsammare. Därför är det en nyckelfråga att ha en måttlig kostnadsutveckling och en årlig balans mellan verksamheter och ekonomi. Bokslutsresultatet visar på att det finns obalanser. 6

7 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Årets resultat Kommunen har under flera år redovisat positiva årsresultat men resultatutvecklingen är vikande. För att inte tillgångarnas värde ska urholkas av inflationen krävs att årets resultat är positivt. Ett positivt resultat ger ett tillskott till likviditeten och är samtidigt ett visst skydd mot oförutsedda händelser. Kommunens inriktning är att årsresultatet ska motsvara minst,5 % av summan av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar drygt plus 6 miljoner kronor. 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, -1, -2, Resultat (mkr) exkl jämförelsestörande poster Årets resultat är -39 miljoner kronor (21; -2 mkr) jämfört med budget. I resultatet ingår jämförelsestörande engångsposter med -24 mkr (21-12 mkr). Utvecklingen under första halvåret visade på några problemområden med en fortsatt för hög kostnadsutveckling. Prognosen för hela 22 pekade på ett underskott med 31 mkr. Resultatet blev sämre vilket kommer att försvaga budgeten 23. Resultaträkning - sammandrag (mkr) Budget Bokslut Avvik Verksamheter Nämnderna Pensioner, avskrivningar m m Nedskrivning aktievärden *) Summa Finansiering Skatt, statsbidrag Finansnetto Summa Årets resultat *) Orealiserade kursförluster s k jämförelsestörande post De största avvikelserna ligger inom de prioriterade områdena vård, omsorg och utbildning. Nettokostnaderna år 22 för dessa var 1 18 miljoner kronor (21; 946 mkr). Det är en ökning med 7,6 %. Ett antal åtgärder vidtogs tidigt under året för att förbättra situationen. Åtgärder riktades särskilt till de verksamheter som redovisat snabbare kostnadsutveckling än beräknat och därmed stora budgetavvikelser. Åtgärder av mera generell art vidtogs också: Översyn av delar av tekniska förvaltningen Översyn av individ- och familjeomsorgen Översyn av äldre- och handikappomsorgen Ny organisation för LSS-verksamheten Samverkan med andra kommuner Restriktiv hantering av vakanta tjänster Vardagsbesparingar 7

8 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Resultaträkning - sammandrag (mkr) (forts.) De ekonomiska ramarna för antogs i juni. Kommunfullmäktige gav dessutom ett tjugotal utredningsuppdrag för att få igång åtgärder så att kommunen snarast och även varaktigt får balans mellan verksamheter och ekonomi. Översyn av ekonomistyrningen Det är angeläget att budgetavvikelserna snarast åtgärdas så att inte fjolårets obalanser transporteras vidare och urholkar budgeten för I de fall budgetavvikelserna beror på volymökningar måste pengar skaffas genom effektiviseringar, rationaliseringar och/eller omprioritering mellan verksamhetsområden. De regler för verksamhets- och ekonomistyrning som kommunfullmäktige antog år 2 tydliggör resultatansvaret i organisationen. För att ytterligare markera ekonomistyrningens betydelse har en konsult fått uppdraget att se över hur ekonomistyrningen fungerar i kommunen. Resultatet av översynen kommer att rapporteras i mars 23. Ökade pensionskostnader En kostnadspost som ökat mer än beräknat är pensionskostnaderna. Det gäller såväl utbetalade pensioner som pensionsavsättningar vilket har sin grund i stigande löner och personalens åldersstruktur. Fallande aktiekurser Överskott på finansförvaltningen har tidigare år hjälpt upp årsresultatet men de fallande aktiekurserna har medfört sänkta värden på kommunens långa placeringar vilket minskat finansnettot. Det som påtagligt bidragit till att årets resultat inte blev sämre är slutavräkningen på skatteintäkterna 21 och det tillfälliga sysselsättningsoch nyanställningsstödet (statsbidrag) som infördes under året. Nettokostnader och budgetavvikelser Per nämnd Netto mkr Avvikelse mkr Byggnadsnämnd 7,2 1, Miljö o räddningsnämnd 27,3,3 Kommundelsnämnd Dellenbygden 157,9 1,1 Kommundelsnämnd Forsa 129,8-14,6 Kommundelsnämnd Hudiksvall 427,7-13,9 Kommundelsnämnd Iggesund 145,1-4,9 Kommunstyrelse 95,3,7 Omsorgsnämnd 98,2-13,9 Revision 1,1 Svågadalsnämnd 9,7,3 Teknisk nämnd 58,6 3, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 152,3,5 1 31,2-4,4 Finansförvaltning, barn- och äldreomsorgsavgifter, oförutsett -17,7 1, ,5-29,7 8 Per verksamhetsområde Netto mkr Avvikelse mkr Pedagogisk verksamhet 515,8-7,8 Barnomsorg 91,7,3 Grundskola 35,3-7,5 Gymnasieskola 12,1,6 Vuxenutbildning 16,7-1,2 Vård och omsorg 52,2-33,1 Individ- och familjeomsorg 89,6-5,6 Äldre- och funktionshindrade 412,6-27,5 Infrastruktur, skydd m m 86,9-2,8 Fritid och kultur 57,5 -,3 Arbetsmarknadsåtgärder 19,4 -,4 Affärsverksamhet 1,7 2,3 Politisk verksamhet 16,6 2,4 Centrala ofördelade kostnader 83,4 1, ,5-29,7 Tabellen anknyter till SCB:s indelning av de kommunala verksamheterna. De centrala verksamheternas kostnader har inte fördelats utan anges separat. Den positiva budgetavvikelsen för politisk verksamhet beror på att en del av nämndernas budgeterade belopp för oförutsett inte har fördelats ut till verksamheterna.

9 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Årets resultat och balanskravet Balanskravet innebär att en kommun som redovisar negativt resultat ett år ska täcka underskottet inom två år om det inte föreligger särskilda skäl. Som särskilda skäl räknas bland annat orealiserade kursförluster. Kommunens resultat, -39 miljoner kronor. innehåller ej realiserade kursförluster på -24 mkr. Med hänvisning till balanskravet räcker det för kommunen att ange hur 15 miljoner kronor av underskottet ska täckas under I budgeten 23 har 11 miljoner reserverats för att täcka underskottet för 22. Investeringar Kommunens bokförda värde på anläggningar, maskiner och inventarier var vid årets slut 96 miljoner kronor (21; 962 mkr). Under året har investerats för 79 miljoner (21; 12 mkr). Investeringar 22 (mkr) Budget Bokslut Skolor Servicehus 6 3 Övriga lokaler 1 1 Gator, park, hamn m m 11 8 Inventarier, IT 31 3 VA, renhållning Den budgeterade investeringsnivån på 94 miljoner för året innehåller både pågående och nya investeringar. Flera av de pågående investeringarna är förhållandevis stora och sträcker sig över flera år, till exempel ombyggnaden av Bromangymnasiet i Hudiksvall, vilket gör att det blir vissa förskjutningar mellan åren. Investeringar (mkr) I kommunens ekonomiska riktlinjer ingår att ha en investeringsnivå som motsvarar avskrivningarna, ca 8 miljoner kronor. Avsikten är att alla investeringar ska bekostas utan upplåning. För åren planeras investeringar på sammanlagt 177 miljoner vilket är en lägre investeringsnivå än tidigare. Prioriterade investeringar är skolor, servicehus, omdaning av Delsbo centrum samt gator och vägar Genomförs 3-5 Genomförda Likviditet mkr Likviditet Hudiksvalls kommun Likviditeten var högre än beräknat och motsvarade cirka 9 dagars utbetalningar. Kommunen har under flera år haft god tillgång på likvida medel. Från 22 och framåt har riktvärdet sänkts på likviditeten till att motsvara 5 dagars utbetalningar mot tidigare 1 dagar. Det sänkta kravet gör det möjligt att bekosta investeringarna utan ökning av upplåningen Under våren 23 kommer de pensioner som tjänats in under åren 1998 och 1999 att utbetalas till individuella pensionsplaceringar vilket kommer att trycka ner likviditeten. Det kan medföra att tillfälliga likviditetsunderskott får lösas genom att checkräkningskrediten tas i anspråk. 9

10 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Långa placeringar Kommunens långa placeringar omfattar medel till kommande pensioner och de försäljningsmedel som kommunen erhöll då Hudiksvalls Energiverk AB såldes Pensionsmedlen (192 miljoner kronor) placeras enligt kommunens placeringspolicy i räntebärande papper, svenska aktier och utländska aktiefonder. Av försäljningsmedlen (136 miljoner kronor) placeras ca 9 miljoner precis som med pensionsplaceringarna. Den kvarvarande delen placeras så att den kan användas till att bekosta investeringar inom utvecklingsplanen. Under året har 9 miljoner kronor tagits i anspråk av försäljningsmedlen till optofiberinvesteringar och för 23 och 24 används ytterligare 12 miljoner till Hudiksvalls Stadsnät Långa placeringar (mkr) Differens mot marknadsvärde Bokförd värdeökning/avkastning Långa placeringar Sedan starten 1997 har avkastningen på de långa placeringarna varit mycket god. Fallande aktiekurser har dock både 21 och 22 medfört orealiserade kursförluster som belastat respektive års resultat. För perioden räknas inte med några ytterligare kursförluster. Däremot beräknas den realiserade avkastningen bli lägre än tidigare, särskilt i början av perioden. 1 5 feb-97 dec-97 dec-98 dec-99 dec-1 dec-2 Låneskuld Kommunen lånar i första hand till investeringar i affärsmässig verksamhet eller till investeringar för vilka statliga räntebidrag lämnas. Till den affärsmässiga verksamheten togs nya lån upp med knappt 5 miljoner kronor under fjolåret. Taket för den årliga upplåningen till de affärsmässiga investeringarna är enligt riktlinjerna 1 miljoner. mkr Låneskuld affärsdrivande verksamhet övrig verksamhet För den skattefinansierade verksamheten hålls låneskulden oförändrad på ca 4 miljoner kronor i överensstämmelse med de ekonomiska riktlinjerna för perioden Låneskulden var vid årets slut 9 miljoner kronor varav 5 miljoner avser den affärsmässiga verksamheten som finansierar sina lånekostnader helt via avgifter. I januari 23 har den affärsmässiga (va- och renhållning) verksamhetens interna lån från kommunen gjorts om till ett externt lån. Upplåningen har därmed ökat med 31 miljoner kronor och kommunen fått ett tillskott av likvida medel. 1 Pensionsåtagande Kommunens pensionsskuld var vid årets slut 25 miljoner kronor (21; 7 mkr) och omfattar lokalt beslutade garantipensioner och pensioner på lönedelar över 7,5 basbelopp. Minskningen av skulden beror på att skulden tidigare innehöll individuella pensionsandelar som personalen intjänat under 1998 och Dessa betalas i mars 23 ut för individuella placeringar och redovisas därför bland de korta skulderna. Ansvarsförbindelse De pensioner som tjänats in före 1998 redovisas inte som en skuld utan endast som en ansvarsförbindelse. Den ökar årligen med räntan och minskar i takt med att pensioner betalas ut. Ansvarsförbindelsen var vid årets slut 633 miljoner kronor (21; 687 mkr).

11 Förvaltningsberättelse - Ekonomi Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden var vid årets slut 721 miljoner kronor (21; 75 mkr) varav 75 % avser de kommunala företagen. Åtagandena minskar successivt i takt med att lånen som kommunen borgar för amorteras. Det kommunala borgensåtagandet i bostadsrättsföreningar (6 st) som uppgår till 155 miljoner kronor (165 mkr) är ett åtagande som bevakas. Ett nytt och ett infriat borgensåtagande Under året har kommunen tagit på sig ett nytt borgensåtaganden på 15 kronor. Endast ett borgensåtagande har infriats med 13 kronor. Vad gäller kommunens ekonomiska resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med finansieringsanalys och noter jämte bilagor. De kommunala företagen De kommunala företagens ekonomi och verksamhet framgår av den gemensamma koncernredovisningen och respektive företags årsberättelse. Största möjliga nytta Kommunen har dubbelt intresse av sina koncernföretag. Förutom att kommunen är ägare så är vi även köpare av varor och tjänster från företagen. Det är kommunens mål att få största möjliga koncernnytta genom att åstadkomma lönsamhet i koncernföretagen via kostnadseffektivitet - inte via höga taxor och avgifter. God framförhållning De kommunala företagen har fortsatt att verka inom sina respektive områden på ett bra sätt under 22. Flera av koncernföretagen är verksamma på marknaden för bostäder och lokaler och flera insatser har gjorts och planeras för att stimulera efterfrågan och upprätthålla en god utveckling. Framförhållningen är god vilket gör det möjligt att planera in nödvändiga fortlöpande underhållsinsatser. Företagens resultat år 22 och 21 mkr Fastighets AB Glysis 5,4 4,4 Forssågruppen AB,3 -,5 Glysisvallen AB,,9 Hudiksvallsbostäder AB 5,9,7 Hudiksvalls Näringslivs AB,4,9 Stift Hälsinglands Museum,2,2 12,2 6,6 I övrigt hänvisas till efterföljande koncernredovisning jämte kommentarer. 11

12 Förvaltningsberättelse - Personal Antal anställda Antal anställda Kvinnor Män Den 31 december 22 var totalt 3 54 personer tillsvidareanställda i kommunen. Det motsvarar 2 82 årsarbetare. Omräkning till årsarbetare innebär att deltidstjänster läggs ihop till heltidstjänster. Två halvtidstjänster motsvarar alltså en årsarbetare Tillsvidareanställda Antal årsarbetare Jämförelse antal tillsvidare anställda åren 1999, 2 och Antal anställda den 31 december 1999, 2 och Antalet tillsvidareanställda har ökat med 189 personer mellan åren Omräknat till årsarbetare motsvarar det 14 årsarbetare Tillsvidare anställd Antal årsarbetare Totalt antal anställda per anställningsform Anställningsform Totalt antal anställda Tillsv anst Visstids anst Kvinnor Män Förutom tillsvidareanställning finns olika former av tidsbegränsade anställningar. Diagrammet visar totalt antal anställda personer per anställningsform. Andelen visstidsanställda utgör 14 % av de anställda. Utöver tillsvidare- och visstidsanställda finns timanställda, anställda med olika former av arrvodesersättningar och anställda i beredskapsarbete. De är inte med i redovisningen. 12

13 Förvaltningsberättelse - Personal Jämförelse anställningsform åren 1999, 2 och Anställningsform 31 december 1999, 2 och Tillsvidare anställda Visstids anställda Totalt antal anställda År År År Antalet anställda har under den senaste fyraårsperioden ökat med 193 personer. De visstidsanställda är 113 färre men antalet tillsvidareanställda har ökat med 36 personer. Från 1 januari 2 infördes en ändring i Lagen om anställningsskydd. Lagändringen innebär att mellan 1 januari 2 och 31 december 22 har 141 långtidsvikarier fått tillsvidareanställning. Nittiotvå av dessa inom verksamhetsområdet äldre- och handikappomsorg. Tillsvidareanställda per verksamhetsområde Tillsvidareanställda per verksamhetsområde Inom verksamhetsområdet äldre- och funktionshindrade arbetar 41 % av de tillsvidareanställda. Inom förskola, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning arbetar 4 %. År 2 var motsvarande siffror 39 respektive 42 % Äldre o funktionshindrade Infrastruktur, skydd m m Individ o familjeomsorg Vuxenutbildning Gymnasieskola Grundskola Fritid kultur Barnomsorg Särskilt riktade insatser Affärsmässig verks Lokaler Gemensamma verksamh Visstidsanställda per verksamhetsområde Visstidsanställda per verksamhetsområde Äldre- och funktionshindrade har den största andelen visstidsanställda, 38 %. Grundskolans andel av de visstidsanställda är 26 %. År 2 var motsvarande siffror 4 respektive 16 % Äldre o funktionshindrade Infrastruktur, skydd m m Individ o familjeomsorg Vuxenutbildning Gymnasieskola Grundskola Fritid kultur Barnomsorg Särskilt riktade insatser Affärsmässig verks Lokaler Gemensamma verksamh 13

14 Förvaltningsberättelse - Personal Åldersfördelning bland tillsvidareanställda Åldersfördelning tillsvidareanställda år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 - och äldre 58 Kvinnor Män Medelåldern för tillsvidareanställda är 46,2 år. För kvinnor 45,8 och för män 47,7 år. Åldersfördelning i procent Åldersintervall Kvinnor Män Totalt 2-29 år 6,9% 4,7% 6,5% 3-39 år 22,% 19,5% 21,5% 4-49 år 3,8% 25,2% 29,7% 5-59 år 33,2% 4,6% 34,6% 6 - och äldre 7,1% 1,% 7,7% Medelålder för tillsvidareanställda per verksamhetsområde 6 Medelålder tillsvidareanst per verksamhetsområde ,9 48,2 49,85 48,96 44,71 47,32 47,1 48,75 5,28 45,75 48,97 44,68 4 Äldre o funktionshindrade Infrastruktur, skydd m m Individ o familjeomsorg Vuxenutbildning Gymnasieskola Grundskola Fritid kultur Barnomsorg Särskilt riktade insatser Affärsmässig verks Lokaler Gemensamma verksamh 14 Antalet tillsvidareanställda som uppnår 65 års års ålder fram till år 212 Fram till år 212 uppnår 761 tillsvidare anställda 65 års ålder, därav Antal tillsvidareanställda som uppnår 65 år fram till vårdbiträden/undersköterskor, lärare och 9 inom tekniska förvaltningens ansvarsområde I praktiken är antalet pensionsavgångar högre. Under de senaste åren har i genomsnitt 62 tillsvidareanställda per år gått i pension. Den genomsnittliga åldern för dem har varit drygt år Antal/år Totalt

15 Förvaltningsberättelse - Personal Fördelningen kvinnor/män per yrkeskategori Fördelningen mellan kvinnor och män Fördelning kvinnor/män ,% 81,% Kvinnor Män Av kommunens 3 54 tillsvidareanställda är kvinnor och 579 män. Fördelning per yrkeskategori framgår av diagrammet till höger. Yrkeskategorier Kvinnor Män Totalt Vård- o omsorg Handläggare Specialist Föreståndare Baromomsorgspers Vårdpersonal Bildning-fritid Utbildning och fritid Arbetsledare Handläggare Fritidspersonal Kulturpersonal Lärare Skolpersonal Teknik Handläggare Arbetsledare Ekonomipersonal, kök Lokalvård Teknisk personal Administration Chef Handläggare Kontorspersonal Summa Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för tillsvidareanställda åren 1999, 2 och 22 Procent Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för tillsvidareanställda 31 december 1999, 2 och 22 89,16 89,37 9,63 97,9 97,88 96,57 9,79 9,92 91,75 År 1999 År 2 År 22 Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid fortsätter att öka, från knappt 63 % år 1999 till drygt 66 % år 22. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för tillsvidareanställda kvinnor har ökat under de senaste åren. Trots det så arbetar kvinnorna fortfarande deltid i större omfattning än männen Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för tillsvidareanställda per verksamhetsområde Genomsnittlig tjänstgöringsgrad kvinnor och män Deltidsanställningar bland både kvinnor 1, 1, 1, 1 99,4 och män är vanligast inom verksamhetsområdet äldre- och 98,9 96,8 98, 97,6 97,8 97, ,5 96,7 97, funktionshindrade ,7 94,3 94,8 93,9 96,2 93,2 95,7 Procent 9 89,1 88,7 89, , Gemensamma verksamh Lokaler Affärsmässig verks Särskilt riktade insatser Barnomsorg Fritid kultur Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Individ o familjeomsorg Infrastruktur, skydd m m Äldre o funktionshindrade Kvinnor Män 15

16 Förvaltningsberättelse - Personal Medellön för tillsvidareanställda åren 1999, 2 och Medellön för tillsvidare anställda 1999, 2 och År 1999 År 2 År 22 Medellönen för tillsvidareanställda har under de tre senaste åren ökat med 1,1 %. Kvinnornas medellön har ökat med 1,5 %. Det är högre än för männen, vars medellön har ökat med 9,3 %. 5 Kvinnor Män Totalt Medellön för tillsvidareanställda åren 1999, 2 och Medel- Medel- Medel- Ökning i lön lön lön % Socialsekreterare ,1% Sjuksköterskor ,7% Förest äldreomsorg ,8% Undersköterskor ,8% Förskollärare ,7% Grundskollärare ,7% Grundskollärare ,5% Gymnasielärare ,5% Ingenjör ,4% Arbetsledare, teknik ,1% Yrkesarb/hantverkare ,4% Brandman ,7% Kokerska ,3% Ekonomi/skolmåltid ,% Assistent, adm ,2% Antal sjukdagar för tillsvidare- och visstidsanställda Antal sjukdagar för tillsv- och visstidsanställda 22 fördelad på period och ålder Dag 1-28 Dag 29-9 Dag 91- Totalt Den totala sjukfrånvaron för tillsvidareoch visstidsanställda (inklusive sjukbidrag, rehabiliteringsersättning och arbetsskada) var under året drygt 124 dagar. Fördelning på sjukperioder och åldersintervall följer. 16

17 Förvaltningsberättelse - Personal Jämförelse av antalet sjukdagar för tillsvidare- och visstidsanställda åren 1999, 2 och Jämförelse av antalet sjukdagar för tillsvidare- och visstidsanställda 1999, 2 och 22 År 1999 År 2 År 22 Det totala antalet sjukdagar har ökat med 42 % mellan åren Ökningen mellan åren var betydligt högre, 26 dagar, än mellan åren 2-22 då antalet sjukdagar ökade med Dag 1-28 Dag 29-9 Dag 91- Totalt Antal tillsvidare- och visstidsanställda år 22 med sjukfrånvaro över 28 dagar Antal tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 28 dagar Dag 29-9 Dag 91- Under året var 35 tillsvidare- och visstidsanställda sjuka mellan 29-9 dagar och 422 sjuka mer än 91 dagar. Fördelningen på sjukperiod och åldersintervall framgår till vänster Jämförelse av antalet tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 28 dagar åren 1999, 2 och Jämförelse av antalet tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 28 dagar 1999, 2 och Det totala antalet tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 9 dagar har ökat med 148 personer mellan åren Ökningen var störst mellan åren Dag 29-9 Dag År 1999 År 2 År 22 17

18 Förvaltningsberättelse - Miljö Rombad i fiskevårdsprojektet Urinseparerande toalett Medel för goda exempel Agenda 21 Medel för goda exempel har gått till: Bromangymnasiet för ett projekt som syftar till att få förståelse för vad som påverkar flodpärlmusslans reproduktionscykel. Iordningställande av ängsmark vid Håstaängarna där det finns många rara växter. Området har börjat skötas för att bevara naturtypen. Det är också ett viktigt lekområde för förskolan och populärt bland barnfamiljer. Studiecirklar för kommuninvånare om allmänna miljöfrågor samt mer praktiska ämnen som till exempel kompostering. Miljöutbildningsprogrammet Agenda 21 för samtlig kommunal personal har fortsatt. I huvudsak har skolpersonal deltagit. Den gruppen är en av de viktigaste att nå med utbildningen. Lokala investeringsbidrag Kommunen fick bidrag från Miljödepartementet - Naturvårdsverket för ett nytt program för åren Programmet omfattar fyra projekt varav Fortum AB fick bidrag för två. Ett av projekten innebär en konvertering av olja och gas till bioenergi, samt utbyggnad av fjärrvärme i Delsbo. Det andra projektet medför att en fjärrvärmeledning mellan Iggesund och Hudiksvall byggs. Avsikten är att minska behovet av tallbecksolja i anläggningen i Iggesund. Dessutom är en avsikt att kunna ta till vara överskottsenergi från Holmens anläggningar i Iggesund. Övriga projekt i programmet är en fortsättning på Hornåprojektet omfattande tre delprojekt, samt konvertering av olja till solenergi för uppvärmning av vatten vid idrottsanläggningar i kommunen. 18 Det lokala investeringsprogrammet LIP som startade 2 fortsätter enligt planerna. Det ursprungliga Hornåprojektet har efter ansökan fått en förlängning med ett år. Förlängningen innebär att kommunens samtliga fastighetsägare med enskilda avloppsanläggningar erbjuds möjligheten att under år 23 installera urinsortering med 5 % bidrag. Staten står för hela bidragsdelen. I det ursprungliga projektet omfattades enbart fastighetsägare i Hög. Ett tiotal urinsorterande anläggningar har installerats i Högsområdet. Ett system för hämtning, lagring och spridning av urinen har införts. Naturvårdsplan Genomförande av kommunens naturvårdsplan fortsätter och arbete pågår med att försöka bilda naturreservat av ett av de prioriterade områdena i planen. Under året har också diskussioner pågått med länsstyrelsen om möjligheten att bilda naturreservat av Agön-Kråkön. Stora delar av öarna har naturvårdsvärden av högsta klass. Öarna är Natura-2-områden, vilket betyder att de ingår i EU:s nätverk för skyddsvärda områden. Fiskeplan Arbetet med att ta fram en fiskeplan för Hudiksvalls kommun har påbörjats. och kommer att fortsätta under 23. Länsstyrelsen bidrar med 5 % av kostnaderna. Att ta fram en fiskeplan är en åtgärd för att nå det nationellamiljömålet för levande sjöar och vattendrag. En fiskeplan är också viktig att ha som underlag när man vill återställa vattendrag och få till stånd en naturlig reproduktion av fisk. Kretslopp Gävleborg Kommunen har under året deltagit aktivt i ett länsövergripande projekt, Kretslopp Gävleborg. Grundtanken i Kretslopp Gävleborg är att knyta samman regionens intressen i ett nätverk. Projektet arbetar för ökad samverkan inom ramen för miljö- och kretsloppsfrågor. Intressenter i Kretslopp Gävleborg är länsstyrelsen och landstinget, samt alla kommunerna i länet utom Nordanstigs kommun. Adjungerade till Kretslopp Gävleborg är högskolan i Gävle, Almi och näringslivet. Kretslopp Gävleborg är delaktiga i framtagandet av länets tillväxtavtal. Sveriges Ekokommuner Kommunen har blivit antagen i föreningen Sveriges Ekokommuner, ett nätverk för kommuner inom miljöområdet. För att bli antagen som ekokommun har kommunen i kommunstyrelse och kommunfullmäktige antagit fyra systemvillkor för en ekologiskt hållbar utveckling: Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas Effektiv och rättvis resursomsättning. Stora delar av Agön - Kråkön har naturvårdsvärden av högsta klass. Öarna är Natura 2- områden, vilket betyder att de ingår i EU:s nätverk för skyddsvärda områden.

19 Förvaltningsberättelse - verksamheter Måluppfyllelse Vad verksamheterna skulle åstadkomma inom sina budgetar har angivits av kommunfullmäktige i ett antal mål. Nämndernas redovisningar (sid 26 och framåt) för det gångna året visar på en mycket god måluppfyllelse. Bedömningarna grundas på enkäter, på förfrågningar till brukare och i stor utsträckning på bedömningar av verksamhetsansvariga. Måtten är endast ungefärliga. Det väsentliga är att vi har en fruktbar utvecklingsprocess där vi upprätthåller och om möjligt förbättrar måluppfyllelsen. Arbetsplaner viktiga Under året har arbetet med kvalitetsutveckling och målstyrning fortsatt. Processen med mål och åtagande har utvecklats vidare och ett stort antal arbetsenheter har genomgått utbildning i att ta fram arbetsplaner som ett viktigt instrument för att tydliggöra mål, åtagande och resurser. Dialog i betydelsen att tänka tillsammans är en av hörnstenarna i arbetet. Förskola och grundskola Omfattning 397 mkr Budgetavvikelse -7,2 mkr Måluppfyllelse 2,9 Den enkät som gjordes i samband med den nya skolplanen visar på en relativt bra måluppfyllelse. Eftersom 22 är skolplanens första år och bara en enkät gjorts kan inga jämförelser göras över tiden. Barnomsorgen omfattar förskola, familjedaghem och fritidshem som bedrivs av kommunen eller av anordnare som kommunen stödjer. Kommunen har 26 förskolor. Ökad omsorgstid Under året fanns i den kommunala fritids- och förskoleverksamheten 2 71 barn (21; 1 978) enligt mätning 15 oktober. Omsorgstiden för samtliga förskolebarn har ökat med ca 9 % till 44 5 timmar per vecka (21; 4 9). De procentuellt största ökningarna har kommundelarna Forsa och Iggesund. Omsorgstiden visar den planerade närvarotiden multiplicerad med ett mått på omsorgsbehov som varierar efter barnens ålder. En förskola med en avdelning har lagts ned i Dellenbygden. I Hudiksvall har 36 avdelningar varit öppna under våren och 34 under hösten. Beredskap finns för att hålla samtliga 36 avdelningar öppna under 23. Nya reformer Under de senaste åren har ett antal nationella reformer genomförts inom barnomsorgen. Reformerna har påverkat efterfrågan på barnomsorg. Från och med 22 infördes maxtaxa som medfört sänkta barnomsorgsavgifter för föräldrarna i Hudiksvall med ca 1 miljoner kronor per år. Kommunen kompenseras för kostnaderna genom ökat statsbidrag. Från och med 23 införs rätt till avgiftsfri förskola i 15 timmar per vecka under skolterminerna för 4-5 åringar Bollnäs Gävle Förskola (kostnad kr/heltidsbarn) Ovanåker Ockelbo Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Hofors Sandviken Söderhamn 2 21 Länet Riket 19

20 Förvaltningsberättelse - verksamheter Förskola och grundskola forts. Osäkert barnafödande För förskolan visar befolkningsprognosen i stort sett oförändrat antal barn under de kommande tio åren. Men osäkerheten om det framtida barnafödandet är stor då värderingar och livsstilar kan förändras relativt snabbt. Vi planerar för att åldersgruppen innehåller 1 7 barn, med beredskap för avvikelser såväl uppåt som neråt. De 2 miljoner kronor som kommunfullmäktige avsatt till oförutsett för kvalitetshöjning inom barnomsorgen har fördelats ut till samtliga kommundelar i proportion till omsorgstiden. Även för 23 och kommande år har kommunen avsatt 2 miljoner kronor årligen till kvalitetshöjande insatser. Dessutom finns till samma ändamål 1,7 miljoner kronor som kommunen får i statsbidrag som en del i maxtaxereformen. Omfördelning blir stor utmaning Antal elever i den kommunala grundskolan var i oktober st (21; 4 65). Dessutom tillkommer ett fyrtiotal elever i Walldorfskolan och ett sextiotal elever i särskolan. I kommunen finns 23 skolenheter. Antalet elever fortsätter att sjunka. För grundskolan pekar prognosen på en successiv minskning under kommande tioårsperiod med 25 %. Hur resurser ska kunna frigöras från grundskolan för att flyttas över till gymnasieskolan och äldreomsorgen är en utmaning. Inom grundskolan krävs förändrad arbetsorganisation, lokalavveckling och ökad produktivitet. Elevantalet minskar med 1 3 under tioårsperioden till 3 8. Lokaler Diskussioner har förts om skolstrukturen särskilt i Dellenbygden vilket inneburit ett ökat brukar- och medborgarengagemang. Alternativet med friskolor har aktualiserats. Ett lokalanvändningsprogram håller på att tas fram för alla utbildningsformer. Processen att effektivisera lokalutnyttjandet vid Ede skola har påbörjats för att slutföras under 23. Vid Friggesunds skola har arbete börjat med att utveckla egna förhållnings- och arbetssätt när det gäller trakasserier och mobbning. Skolrestaurangen vid Ede skola valdes som en av tre finalister i tävlingen Årets matglädjeskola. Om- och tillbyggnaderna av skolorna i Sörforsa och Näsviken har slutförts och till hösten 23 kommer en komplett F-9 skola att vara i drift. Kök i samverkan med landstinget Hudiksvalls kommundel samarbetar sedan sommaren med landstinget om köksverksamheten för sju av kommundelens elva skolenheter samt tre förskoleavdelningar. Personalansvaret för kökspersonalen på de berörda enheterna har överförts till landstinget. Även Bromangymnasiet och Iggesundsskolan deltar i samarbetet. I Iggesunds kommundel har mycket tid lagts ned på att göra i ordning lokaler till barn och elever i Njutånger och Enånger. Dessa skolor har ett stort elevantal och har inte minskat i den takt som prognoserna pekat på. Skolskjutskostnaden har ökat kraftigt. Ytterligare åtgärder än de som redan vidtagits kommer att behövas för att få ned kostnadsökningen. Behov av särskilt stöd Många barn och ungdomar behöver särskilt stöd. Det riktade statsbidraget, Wärnerssonpengarna, har fortsatt att användas till specialpedagoger och andra förstärkningar. Statsbidraget ökar med 4 miljoner kronor per år under budgetperioden. Flera försök pågår med utvidgat samarbete mellan förskola, skola, fritid och individ- och familjeomsorg för att hitta nya former för stöd. Ansvaret för skolhälsovården för förskolan övergår från och med 1 juli 23 från landstinget till kommunen Bollnäs Gävle Grundskola (kostnad kr/elev) Ovanåker Ockelbo Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Hofors Sandviken Söderhamn 2 21 Länet Riket 2

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl. 15.00-16.30 Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Anne-Marie Johansson, repr för

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer