RAPPORT Kalkylverktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Kalkylverktyg"

Transkript

1 RAPPORT Kalkylverktyg Lönsamhetskalkylering vid biogastillämpningar Leif Gustafsson Innovatum AB Trollhättan

2 Rapporten är utgiven av Innovatum Teknikpark Textförfattare: Leif Gustafsson, Innovatum AB Utgåva: 01.00, 15 februari

3 SAMMANFATTNING Kalkylverktyget framtogs för att möta de behov som Innovatum ställdes inför i de olika projekt som kom upp inom miljö- och energiteknik. Myndigheter och banker ställde krav som ofta var av sådan art att man endast kunde ge övergripande svar på lönsamheten. Innovatum gick igenom vad som fordrades för att på ett mer systematiskt och uttömmande sätt kunna ge de svar som efterfrågades. Innovatum gick också igenom det egna behovet av ekonomisk redovisning och uppföljning som behövdes i de olika projekten. Innovatum hade vid denna tid just blivit projektägare till projektet Biogas Brålanda som var av sådan dignitet att om man kunde få fram ett kalkylverktyg som mötte de krav som detta projekt ställde skulle man med största sannolikhet även uppfylla kraven för andra liknande projekt. Kalkylverktyget skulle byggas upp i moduler som gjorde att det skulle vara förhållandevis enkelt att anpassa till de olika projektens krav. Det innebär att för mindre projekt behöver endast delar av kalkylverktyget utnyttjas. Var det endast en smärre del som användes anpassades kalkylverktyget till detta för att förenkla användandet. Det huvudsakliga ekonomiska kravet var att kalkylverktyget skulle kunna beräkna projektens lönsamhet i första hand som internränta över en 20-årig sikt. Kalkylverktyget skulle utifrån givna randvillkor också generera resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesanalys. Utöver detta skulle önskade nyckeltal beräknas. Dessutom skulle simuleringar och därmed generering av samband presenterade i diagramform vara enkla att genomföra. Kalkylverktyget har visat sig mycket användbart för att belysa ekonomiska samband inom ett projekt. Några exempel på detta redovisas i rapporten. På grund av att kalkylverktyget skall kunna möta ett brett spektrum av krav är det stort och ganska komplext. Detta medför att man bör vara väl förtrogen i kalkylverktygets uppbyggnad och de samband som råder vid beräkningarna för att inte köra fast. Dessutom bör man ha vana att arbeta med Excel. Svårigheter uppträder i första hand då man måste anpassa kalkylverktyget till ett speciellt projekt. Att använda sig av kalkylverktyget för projekt som ligger inom ramen för kalkylverktyget uppställda krav bereder inga problem. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 5 1 Bakgrund 7 2 Krav på kalkylverktyget 7 3 Principiell uppbyggnad 8 4 Indata Allmänt Substrat Moduler Simuleringar 12 5 Utdata 12 6 Hur kalkylverktyget har använts 14 7 För- och nackdelar 14 8 Exempel på simuleringar 15 5

6 6

7 1 Bakgrund Inom Innovatum uppstod tidigt behovet av att kunna göra lönsamhetskalkyler på olika projekt. När det gällde enklare projekt var detta inte något större problem. Det blev dock mer akut då projektet Biogas Brålanda började ta form. Man bestämde då att inom Innovatum ta fram en kalkylmodell som kunde hantera en mer komplex situation. Hittills hade kalkyler använts för att beräkna lönsamheten hos t ex en lantbrukare vid uppsättande av en rötningsanläggning där rågasen kunde antingen säljas för uppvärmningsändamål eller användas för framtagning av el. Det kunde också vara en lönsamhetskalkyl över uppsättandet av en uppgraderingsanläggning där gasen köptes från reningsanläggningar och/eller lantbrukare. I Biogas Brålanda var situationen mer komplex. Man önskade få bekräftat att det var mer ekonomiskt att varje lantbrukare rötade sin egen gödsel och därefter använde sig av ett ledningsnät för transport av rågasen i stället för att med lastbil transportera gödseln till en central rötningsanläggning och sedan transporteras tillbaka den rötade gödseln till lantbrukarna. Vidare var man intresserad av att veta om det var lönsamt hela vägen från det att lantbrukaren själv rötar sin gödsel till dess att fordonsgas kunde säljas vid egna gastankstationer. Detta var en mycket mer komplex situation att göra en lönsamhetskalkyl över jämfört med tidigare fall. Erfarenheten från kommersialisering av projekt var att myndigheter och banker också önskade se affärsplaner innehållande resultat- och balansräkningar med tillhörande kassaflödesanalys. Eftersom projekten oftast avviker från varandra skulle kalkylverktyget utformas på sådant sätt att det skulle vara förhållandevis enkelt att korrigera/lägga till/dra ifrån delar av kalkylsystemet för att anpassa kalkylverktyget till aktuellt projekt. Kalkylverktyget togs fram inom Innovatum samt tillämpades och vidareutvecklades i Biogas Brålanda. Arbetet med kalkylverktyget uppstartades av Henrik Rössberger men övertogs och vidareutvecklades av Leif Gustafsson. Peter Eriksson, Hushållningssällskapet och projektledare i Biogas Brålanda har starkt bidragit i utformning av indatadelen. Syftet med denna rapport är endast att övergripande förklara vad kalkylverktyget klarar av och vilka olika typer av resultat som kan beräknas eller simuleras. Rapporten är alltså inte någon form av manual som i detalj förklarar hur indata skall användas eller hur kalkylverktyget beräknar olika saker. 2 Krav på kalkylverktyget I projektet Biogas Brålanda ingick så många olika typer av anläggningar (moduler) att det inte ansågs rimligt att lantbrukarna ensamma skulle äga hela kedjan från rötning till försäljning av fordonsgas vid tankstationer. Det skulle förmodligen förutom lantbrukarna behövas ytterligare ett eller flera bolag för att ta hand om helheten. I projektet Biogas Brålanda blev resultatet att förutom att lantbrukarna bildade en ekonomisk förening så bildades ett nätbolag och ett driftbolag. Önskan från Innovatums sida var att få fram ett kalkylverktyg där man kunde beräkna hur de olika delarna/modulerna påverkade lönsamheten och som sedan möjliggjorde att modulerna kunde fördelas på olika bolag. Man önskade också att kalkylmodellen möjliggjorde att simuleringar av olika indata kunde göras. Kalkylverktyget som togs fram användes sedan i anpassad form inom projektet Biogas Brålanda men har också använts inom andra projekt. För att här förenkla förståelsen kommer underlag 7

8 från Biogas Brålanda användas då kalkylverktyget genomgås. Biogas Brålanda kan förenklat ritas som fig.1 nedan. Från lantbrukarnas egna rötningsanläggningar kopplas rågasen via lokala gasledningar till en stamledning som går till en central uppgraderingsanläggning. Fig.1 Mellan rötningsanläggningen och stamledning kopplas gastorkar, mätningsutrustningar och apparatur för tryckhöjning. Efter det att rågasen nått den centrala uppgraderingsanläggningen uppgraderas rågasen till fordonsgas och går via stamledningen ut till gastankstationer och/eller förbrukare. De intressenter som fanns i projektet vid kommersialiseringen var naturligtvis intresserade av hur fördelningen av det överskott som genererades skulle ske. Projektet Biogas Brålanda drevs med inriktningen att uppkomna överskott skulle fördelas i förhållande till insatt kapital och till vilken risk detta sker. Förenklat kan detta uttryckas att internräntan på de olika modulerna skulle bli lika hög om man antog att risken var lika fördelad. Det ålåg sedan de ingående parterna att bli överens om hur en olik riskfördelning skulle påverka avkastningen. För att kalkylverktyget inte skulle bli för komplicerat beslöts att använda sig av projektets internränta (IRR) som ett mått på lönsamheten. Förenklat kan internräntan sägas vara den ränta man får på satsade pengar. Kalkylverktyget beräknar ett försäljningspris på fordonsgas för en viss internränta. Då man har en ganska god bild på vad som är kommersiellt gångbart kan man efter några kalkylkörningar bestämma vilken internränta projektet ger och att man kan sälja fordonsgasen. Om en internränta medför att ett försäljningspris blir för högt får man undersöka vid vilken internränta man får ett möjligt försäljningspris på fordonsgasen. Då man kan tänka sig att olika intressenter har krav på olika nivåer på lönsamheten (olika risktagande) skulle kalkylverktyget också kunna hantera att lönsamheten mätt som internränta skulle kunna vara olika på olika moduler. 3 Principiell uppbyggnad Utifrån de krav som ställts på kalkylverktyget byggdes detta principiellt upp enligt fig. 2. Först beräknas det försäljningspris från den första modulen som behövs för att den första modulen med sin investering och driftskostnader skall ge önskad avkastning, internränta. 8

9 Kalkylverktyget startar beräkningen och beräknar internräntan utgående från ett lågt försäljningspris (utpris). Försäljningspriset höjs sedan successivt i små steg tills önskad avkastning uppnås Detta framräknade utpris användes sedan som ett inpris i nästa modul som utifrån denna moduls investeringar och driftkostnader beräknar det utpris som behövs för att uppnå den begärda internräntan. Dessa beräkningar fortsätter till dess man erhållit utpriset = försäljningspriset på gastankstationen. Försäljningspriset på gastankstationen jämförs med det som gäller på kommersiella gastankstationer och om det beräknade priset är lägre så kan kravet på internränta höjas och om försäljningspriset är högre får kravet på internräntan sänkas. Utifrån dessa beräkningar kan avkastningen vid ett tänkt försäljningspris på gastankstationen beräknas och man kan då se om den beräknade avkastningen/lönsamheten/internräntan är tillräckligt intressant. Fig.2 Då beräkningarna ger avkastningen/internräntan på varje ingående modul och därmed utpriset per Nm 3 metangas finns också ett bra underlag för diskussioner/förhandlingar om man t ex skall köpa uppgraderingen från någon annan eller om man själv skall avstå från att sätta upp egna gastankstationer och i stället sälja fordonsgas till någon som redan äger gastankstationer eller är intresserad att sätta upp sådana. 4 Indata 4.1 Allmänt Kalkylverktyget är uppbyggt så att man i första omgången antar att alla investeringar sker år 0 och att all övrig verksamhet startar upp direkt år 1. I det verkliga livet sker det naturligtvis inte på detta sätt utan uppstartsfasen kanske pågår i tre fyra år eller mer. Då kalkylverktyget är uppbyggt i modulform kan en justering för detta ske. Varje moduls investeringstidpunkt kan bestämmas separat att ske vid en viss tidpunkt eller om investeringen skall ske under flera år. Beroende på livslängden hos respektive modul sker återinvestering efter utgången livslängd. Kalkylsikten, totalt, är normalt på 20 år vilket medför att om livslängden är 5 år så sker tre återinvesteringar av denna modul. Hänsyn kan tas till hur teknisk utveckling påverkar framtida priser. Om livslängden är t ex 15 år så sker en återinvestering och då kalkylsikten är 20 år beräknas ett restvärde på den återinvesterade modulen till 2/3 av anskaffningsvärdet då den använts i 5 år av livslängden 15 år då kalkylsikten har nått 20 år. För att hålla komplexiteten på ingående kalkylformler på en rimlig nivå har livslängderna på investeringarna begränsats till att sättas till ett antal år som är jämnt delbart med 5, d.v.s. 5 år, 10 år, 15 år, 20 år etc. 9

10 Lönsamheten, internräntan, kan beräknas dels för olika inflationstakter och om prisutvecklingen på metangas avviker från inflationen med en över åren fast procentandel. Om inflationen antas till 2 % kan prisutvecklingen för metangas sättas till (inflationen + x) % över åren. Det skall observeras att de visade indatabilderna innehåller påhittade värden och att indatabilderna eller visade resultat inte har någon koppling med varandra varför kontrollräkning inte är möjlig. 4.2 Substrat Kalkylverktyget är i första hand framtaget för att användas i biogasprojekt även om det går, efter smärre korrigeringar, att använda det i andra sammanhang. Det första indatabladet är därför knutet till vilka substrat som kommer att användas. Man fyller i vilken mängd substrat som skall rötas och vilken TS-halt substratet har. Resultatet av detta blir hur många Nm 3 (normalkubikmeter) alternativt kwh av metangas som går att få fram. Detta är en mycket vanlig metod att beräkna vad substratet ger vid rötning. Indatatabellen framgår i fig. 3. INDATA TILL KALKYLMODELL (Samtliga kostnader är per år och i SEK) På "Indata, allmänna" fyller man i den mängd substrat som skall gå igenom den kompletta anläggningen. Ingår i den kompletta anläggningen flera gårdar skall mängden motsvara mängden från samtliga gårdar. På respektive flik anges sedan antalet "delinvesteringar" som skall genomföras. Typ av initial generell information Pris- och kostnadsinflation i %/år 2,0% Prisökning i %/år biogas utöver inflation Kan endast användas på fliken "TOTALKALKYL". El pris (externt) per kwh 1,00 kr Vad skall rötas och hur mycket per år? Substrat Mängd Fördelning TS halt Mängd TS Fördelning VS % CH 4/kg VS Summa MWh/ton TS Summa ton % % ton % av TS m 3 CH 4 MWh Kogödsel % 9% % 77% , Grisgödsel % 7% % 85% , Hönsgödsel 0 0% 65% 0 0% 85% ,993 0 Vallgröda 0 0% 30% 0 0% 90% ,814 0 Spannmål 0 0% 85% 0 0% 89% ,956 0 Slakteriavfall 0 0% 15% 0 0% 80% ,752 0 Kommunalt slam 0 0% 23% 0 0% 65% ,429 0 Organiskt avfall 0 0% 15% 0 0% 84% ,626 0 Annat 0 0% 0% 0 0% 0% Summa % Energiproduktion, kwh/år Gasproduktion m 3 CH 4/år = Rubriker och dylikt. Fälten skall i normalfallet ej ändras = Inlagda parametrar som ändras vid behov Fig.3 = Indatafält som skall fyllas i = Av kalkylmodellen beräknade värden Indata skall inte ifyllas här I den nedre högra delen av indatabladet framgår vad rötningen ger uttryckt i energiproduktion [kwh] och gasproduktion [Nm 3 ]. Det är denna mängd metangas som kommer att gå igenom systemet. Här räknas hela tiden med ren gas även om man på vissa delar kommer att transportera rågas endast innehållande ca 60 % metangas. Hänsyn till detta måste tas vid dimensionering av rörledningarna. På indatabildens nedre del anges vad de olika fältens färgmarkering innebär. Dessa färgmarkeringar gäller hela kalkylverktyget igenom. Vid användandet av kalkylverktyget är det mycket viktigt att inte ändra vita fält då dessa beräknas självt av 10

11 programmet. Om man av misstag ändrar ett fält är det viktigt att ha en kopia på programmet till hands. Normalt är alla vita fält låsta för att man skall undvika denna typ av fel. 4.3 Moduler I dagens läge kan kalkylverktyget hantera upp till högst 9 olika typer av moduler. En modul kan dock bestå av ett antal lika enheter som t ex det antal rötningsanläggningar som kommer att ingå. I dessa fall får man anta en genomsnittsstorlek med därtill kopplad investeringsstorlek och genomsnittliga driftskostnader. En modul består i kalkylverktyget av en eller flera lika enheter av en viss produkt med pris och driftskostnader Nästa indatablad innehåller de olika modulernas indata i form av investerings- och driftskostnader. I fig. 4 visas indata för en modul. Investeringsdelen ser lika ut för samtliga moduler, max 9 st., medan driftskostnadsdelen (Övriga omkostnader) kan variera beroende på typen av modul och vilka indata för driftskostnader som finns tillgängliga. Den modul som här visas exempel på är en uppgraderingsanläggning. De fält som är bruna skall fyllas i. Gula fält kan ändras vid behov. Vita fält ändras inte. Vid olika projekt kan det ibland vara lämpligt att ändra även vita fält. Man skall då ha kunskap om hur kalkylen räknar så att man ändrar på ett sådant sätt att inga problem uppstår. Uppgraderingsanl Antal uppgraderingsanläggningar 1 Investeringskostnad/enhet, SEK kr Genomflödande volymvärden Prod. Metangas m Total kostnad Pris ink.genomflödande gas kr/m3 4,14 kr Prod. metangas till försäljning m Investering Investering kr Avgår i investeringsstöd 45,00% kr Behov att finansiera kr Avskrivningstid (år) 15 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Räntesats 5,00% Restvärde - Förbättr.grad i Annuitetsfaktor 0,0963 %/år (Fast) Summa kapitalkostnad per år kr 0% IRR % Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 0,50% Personalkostnader, tim*timkostnad kr År Månad Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 5,58 kr 5,58 kr Underhållskostnad, 0 kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg - 0,18 kr - 0,18 kr Driftkostnad, 0 kr/anl o år - kr 0% "Säljpris" / m 3 5,40 kr 5,40 kr Elbehov, fast + rörlig 100kW*tim kr kwh pris Omsättning kr kr Försåld värme, 50% av elbehov kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Övrigt, förädlingskostnader kr Förbättr.grad % Summa övr. omkostnader kr 0% Fig.4 Efter det att alla modulers indatafält fyllts i är det dags att göra första körningen. Efter man har fyllt i kraven på önskad IRR (internränta) antingen per modul eller samma för alla moduler klickar man på KÖR. Se fig

12 I bilaga 1 visas en bild över modulernas indatablad. Syftet med bilden är att visa mängden indata som fordras i ett projekt liknande Biogas Brålanda. Detta indatablad tillsammans med indatabladet för substraten är vad som behöver fyllas i (bruna celler) för att kalkylverktyget skall ta fram IRR samt Totalkalkylens resultaträkning. Det stora arbetet i ett projekt likt Biogas Brålanda är att få fram anskaffningskostnader och driftskostnader för alla moduler. Inom Innovatum och Hushållningssällskapet har en stor kunskapsbank avseende detta byggts upp Rötningsanläggning Önskad IRR MODULER Bidrag IRR 20 År IRR 30 År Inpris Utpris IRR (alla) KÖR 12,10% IRR 30% 12,11% 12,45% - 3,50 kr 15,00% 12,10% 12,10% Lokal Gasledning 0,1565 IRR 30% 12,10% 12,73% 3,50 kr 3,84 kr 6,00% Mätutrustning Önskar man individuella IRR IRR 30% 12,11% 12,60% 3,84 kr 4,30 kr 6,00% ifylls kolumnen "Önskad IRR" Gastork och kolumnen "IRR (alla)" IRR 30% 12,10% 12,48% 4,30 kr 4,55 kr 6,00% sätts lika med 0. Är värdet i Tillgasledning kolumnen "IRR (alla)" skiljt IRR 30% 12,11% 12,74% 4,55 kr 4,94 kr 6,00% från 0 så räknar modellen efter Uppgradering detta värde även om kolumnen IRR 30% 12,11% 12,49% 4,94 kr 5,99 kr 8,00% "Önskad IRR" har värden Frångasledning skiljda från 0. IRR 30% 12,11% 12,74% 5,99 kr 6,37 kr 6,00% Tank Bil 10,41 kr Röd siffra inkl moms IRR 30% 12,10% 12,59% 6,37 kr 8,33 kr 8,00% Tank Buss 9,44 kr Röd siffra inkl moms IRR 30% 12,10% 12,59% 6,37 kr 7,55 kr 8,00% Kalkylmodellen är inställd att klara beräkningar för IRR>= 5%. Om indata ändras så att IRR för en modul blir negativ stoppas beräkningen. Man måste då gå in i Kalkylmodellens makro och justera det värde som anger startpunkten för beräkningen av IRR. Man får öka detta värde så att IRR blir positivt. Skulle beräkningen stanna på ett IRR-värde som är högre än det önskade har man höjt ingångsvärdet för mycket och man måste sänka ingångsvärdet så att IRR sjunker. Ingångsvärdet måste ligga i ett intervall som medför att IRR inte blir negativt men inte heller högre än det önskade. Detta medför att man vid ändrade indata måsta anpassa ingångsvärdet så att 0 < IRR < Lägsta värde på IRR som är intressant. Fig Simuleringar Ett av kraven var möjligheten att genomföra simuleringar. I en vanlig körning är samtliga parametrar låsta och ett resultat beräknas. Vid simuleringar varieras olika parametrars värde och påverkan på resultaten noteras. Detta görs lämpligen i tabellform som sedan enkelt kan överföras i diagramform. Under pkt 8 Exempel på simuleringar redovisas ett antal diagram som är resultatet av simuleringar inom olika projekt. 5 Utdata När man har klickat på KÖR kör programmet igenom modul efter modul och bestämmer respektive moduls utpris för att uppnå önskat IRR. Den första modulens utpris går in som inpris för nästa modul varvid denna moduls utpris beräknas. Detta fortgår till dess modulen Tankstation, Buss utpris har beräknats. Som näst sista modul beräknas utpriset för modulen Tankstation, Bil. Detta utpris uppräknat med moms kan sedan jämföras med aktuellt marknadspris. Skulle utpriset bli lägre än marknadspriset kan IRR för beräkningen höjas och nytt utpris för modulen Tankstation, Bil beräknas. När detta utpris väl stämmer med marknadspriset har man en god indikation var projektets avkastning mätt som internränta ligger. Skillnaden mellan Utpris/Nm 3 och Inpris/Nm 3 för en viss modul är vad det kostar att utnyttja den modulen per Nm 3 metangas. Detta värde är bra att veta för att kunna bestämma om man skall köpa denna tjänst eller utföra den själv. I tabellen nedan, fig.6, som redovisas i kalkylverktyget, framgår t ex att uppgraderingen kostar 1,05 kr/nm 3 metangas med det krav på IRR som ställts. 12

13 DIAGRAMUNDERLAG KAPITAL RÖRLIG TOTAL UTPRIS TILLÄGG SLUTPRIS KOSTNAD KOSTNAD KOSTNAD RÖTN ANLÄGGN kr kr kr 3,50 kr 3,50 kr LOKAL GASL kr kr kr 3,84 kr 0,35 kr MÄTUTRUSTN kr kr kr 4,30 kr 0,45 kr GASTORK kr kr kr 4,55 kr 0,26 kr TILLGASLEDN kr kr kr 4,94 kr 0,38 kr UPPGR ANLÄGGN kr kr kr 5,99 kr 1,05 kr FRÅNGASLEDN kr kr kr 6,37 kr 0,38 kr TANK, BIL kr kr kr 8,33 kr 1,96 kr 10,41 kr TANK, BUSS kr kr kr 7,55 kr 1,18 kr 9,44 kr Fig. 6 Samtidigt som beräkningarna enligt ovan genomförs tar kalkylverktyget fram en resultaträkning, Totalkalkyl, under det förenklade villkoret att alla investeringar görs år 0 och att hela systemet är helt igång från och med år 1. Om man i den tidigare kalkyleringen antagit att alla moduler skall uppnå samma internränta ger en beräkning av IRR i Totalkalkylen för hela systemet samma IRR. Har man valt olika krav på de olika modulernas internränta ger Totalkalkylen nu systemets genomsnittliga IRR. Då kalkylverktyget utifrån investeringar och driftskostnader beräknar resultat och internränta per modul är det förhållandevis enkelt att fördela Totalkalkylen på flera företag. I Biogas Brålanda kopplades modulen Rötningsanläggning till Lantbrukarna, modulerna Lokal Gasledning, Gastork, Tryckhöjning med mätutrustning samt Stamledningar till Nätbolaget. De kvarvarande modulerna Uppgradering, tankstationer för Buss och Bil lades hos ett Driftbolag. Beräkningar för de olika modulerna lades i det företag där de hörde hemma och totalkalkylen fördelades på dessa tre företag. Här kunde också justeringar göras om t ex startfasen skulle ta lite längre tid. En sådan justering medför kanske att investeringar senareläggs och att detta påverkar internräntan. Påverkan kan vara olika stor för de olika företagen. Eftersom detta sker transparent kan en diskussion tas mellan företagen av hur resultatet av förändringarna skall fördelas mellan företagen. När man kommit så långt att projektet fördelats på de aktuella företagen har kalkylverktyget gjort det mesta av sitt jobb. Det kan nu vara intressant för respektive företag att titta på sina moduler och undersöka hur kalkylen för det egna företaget påverkas för olika åtgärder. Det finns i ett sådant läge inte behov att använda det ursprungliga kalkylverktyget. Vad man i stället gör är att plocka ihop sina moduler i ett nytt eget kalkylprogram. Detta kan ske relativt enkel genom att ta delar ur det ursprungliga kalkylverktyget och sätta ihop detta till ett program som tar fram resultat- och balansräkning med kassaflödesberäkning. Med detta förenklade program går det att genomföra simuleringar för att komma fram till den bästa lösningen inom givna ramar. I dessa kalkyler finns det inget behov att ta fram beräkningarna per modul utan man beräknar IRR för varje fall med ändrade indata. Inom projektet Biogas Brålanda gjordes uppdelning av Totalkalkylen på tre företag inom ramen för kalkylverktyget. Detta kom sedan att ligga som en del av det underlag som behövdes vid diskussioner/förhandlingar företagen emellan. Fördelen med att det skedde inom ramen för kalkylverktyget var att samtidigt som diskussioner pågick om hur kakan skulle fördelas med hänsyn till insatser och risker pågick arbetet med att säkerställa att indata var så relevanta som möjligt. Eftersom ändrade indata påverkade Totalkalkylen var det viktigt att de olika intressenterna kunde bli överens om vilka indata som skulle gälla och om detta skulle påverka fördelningen av kakan. I de olika företagens beräkningsdelar kan vissa egna simuleringar genomföras för att se hur resultat- och balansräkning samt kassaflödet påverkades av olika indata. Man kan förändra hur uppstarten skall ske. För att företagens olika resultat- och balansräkningar med kassaflödesanalys behöver ytterligare några indata. Storleken på aktiekapital och vilken soliditet som skall 13

14 gälla behöver anges. I bilaga 2 visas resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesanalys för ett tänkt scenario för ett bolag. I övre delen på resultaträkningen finns vissa indata (bruna celler) som kan varieras vid simuleringar. Övriga företags resultat- och balansräkningar med kassaflödesanalys har i princip samma uppställningar. Indatafälten varierar dock något mellan de olika företagen. Om man antar att de övergripande indata är riktiga så blir det hela ett nollsummespel, d.v.s. en förändring hos ett företag påverkar ett eller båda de övriga företagen. Efter det att man emellan företagen kommit överens om vad utgångsläget är kan var och en försöka förbättra sin situation. Det kan dock vara lämpligt att i sina överenskommelser ha vissa kontrollpunkter då det i början av kommersialiseringen är omöjligt att förutse alla förändringar som kommer att ske. Det viktigaste är att man är överens om de principer som skall gälla vid fördelningen av kakan. En sådan fråga kan t ex vara hur ersättningen till lantbrukarna för rågas skall justeras med hänsyn till förändringar i prisnivån på fordonsgas. 6 Hur kalkylverktyget har använts Kalkylverktyget har använts i ett antal projekt varav Biogas Brålanda är det största. Inga projekt och frågeställningar är exakt lika utan varje projekt fordrar viss anpassning. Ofta går det dock att använda kalkylverktyget rakt av även om inte hela kapaciteten används. Ibland efterfrågas samband mellan priser och lönsamhet varför ett antal körningar måste genomföras så att ett diagram kan presenteras som belyser/visar sambandet. Inom Innovatum finns det några olika variationer på kalkylverktyg. Oftast är projekten inte så komplexa som Biogas Brålanda varför det räcker att plocka ut vissa delar ur kalkylverktyget och på så sätt uppnå en enklare hantering. Detta gör det också lättare att hantera simuleringar för det aktuella projektet. 7 För- och nackdelar En av fördelarna med kalkylverktyget är att modulerna kan ha olika avkastningskrav och att kalkylverktyget talar om vad priset är för att modulen skall utföra sitt arbete. För att klara detta behandlas avkastningen/internräntan separat för varje modul. Detta gör det också enklare om man vid kommersialiseringen av ett projekt önskar fördela ingående moduler på flera företag. Projektet Biogas Brålanda uppdelades på tre företag. Lantbrukarna ingick i projektet med 18 lika anläggningar vilka tillsammans sågs som ett företag. Det andra företaget tog hand om infrastrukturen, d.v.s. lokala gasledningar, gastorkar, mätinstrument och stamledningar och det tredje bolaget tog hand om uppgradering av rågasen från rötningsanläggningarna till fordonsgas. Vidare låg det i det senare företagets ansvarsområde att sälja den uppgraderade gasen. Då varje modul behandlas var för sig blir det relativt enkelt att fördela modulerna på de olika företagen och genom detta kunna få fram resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesberäkning för respektive företag. Möjligheten att få fram resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesanalys har vid kommersialisering av olika projekt visat sig mycket värdefullt då de underlättar diskussioner med myndigheter och banker. Kalkylverktyget är mycket användbart vid uppstart av större projekt där man ser framför sig att kommersialiseringen kommer att medföra att projektet uppdelas på flera intressenter. Kalkylverktyget ger en mängd information om vad som händer om man delar upp projektet på det ena eller andra sättet. Detta sker helt transparent för de ingående intressenterna. Denna transparens gör det mycket enklare vid förhandlingar/diskussioner då samtliga parter ser vad olika alternativ resulterar i. När man kommit så långt att projektet brutits upp i olika delar som nämnts ovan för Projektet Biogas Brålanda vill antagligen varje intressent/företag göra sina egna beräkningar/bedömningar. Det är då enklare att inte ha så komplexa modeller utan man 14

15 kan då plocka ut sina delar i kalkylverktyget och sätta ihop till ett enklare kalkylverktyg som då endast innehåller de moduler som direkt berör det egna företaget. Kalkylverktyget är flexibelt och går att anpassa till de flesta behov. För ett visst projekt kan efter diskussion med t ex projektledare och andra intressenter överenskommas vilka krav som ställs på kalkylverktyget varefter detta anpassas till dessa krav. Detta, som tidigare sagts, låter sig relativt enkelt göras genom att använda det ursprungliga kalkylverktygets olika beräkningsdelar i den utsträckning som behövs. En nackdel med kalkylverktyget är dess storlek och komplexitet. Att använda sig av kalkylverktyget är i sig inte svårt så länga man håller sig inom vissa randvillkor. Problem kan uppstå om man önskar att förändra dessa randvillkor. Detta kan medföra att justeringar i beräkningsformlerna i programmet behöver göras. För att klara detta behöver användaren veta hur programmet är uppbyggt och hur det arbetar. Är det ett stort projekt, likt Biogas Brålanda, är det ekonomiskt fördelaktigt att använda sig av Innovatum för att göra de stora beräkningarna och sedan låta Innovatum ta fram ett anpassat kalkylprogram för att kunna göra simuleringar och liknande jämfört med att ta fram egna ekonomiska kalkyler. 8 Exempel på simuleringar De frågor som man ofta önskar få belysta är hur lönsamheten, IRR %, påverkas av förändringar av olika parametrar. Det kan röra sig om förändringar i försäljningspriser, volymer, bidrag och inflationstakt. En parameter som får stor påverkan på IRR är hur prisutvecklingen på fordonsgas blir i förhållande till inflationen. För att belysa denna fråga visas i fig. 7 prisutvecklingen för eldningsolja, dieselolja jämfört med konsumentprisindex (inflationen) för åren Under denna tidsperiod har inflationen i genomsnitt varit 2,1 % per år. Motsvarande siffror för eldningsolja och dieselolja är 7,6 % respektive 8,1 %. Det är ganska sannolikt att denna trend fortsätter även om det är svårt att säga hur stor skillnaden kommer att vara. I de flesta kalkyler som görs används en årlig inflationstakt på 2 % och att skillnaden i årlig prisutveckling för fordonsgas och inflation kommer att uppgå till 1 %. En annan fråga som oroar är påverkan på IRR beroende på hur snabbt man kommer igång. Bäst är naturligtvis att volymen direkt når 100 % men verkligheten är oftast annorlunda. Det kan ta upp till 4 år och ibland även längre innan man når kalkylerad nivå. Hur påverkar detta kalkylen? Det finns också många frågor som inte går att kalkylera. En sådan fråga kan vara om tillgången på fordonsgas blir tillräcklig och omvänt om marknaden kommer att efterfråga fordonsgas i samma takt som den produceras. Då detta är ett nytt område som ur miljösynpunkt kan bli mycket viktig finns olika former av bidrag att söka. Hur mycket påverkas lönsamheten vid olika nivåer på erhållna bidrag? För de olika projekt som Innovatum varit inblandad i har de flesta av dessa frågor ställts. Simuleringar har genomförts så att projektägare, projektledare och andra inblandade parter har fått efterfrågat beslutsunderlag. Här kommer ett antal exempel som visar hur resultaten från simuleringarna kan redovisas. Diagrammen är av varierande ålder och redovisade värden kanske inte gäller längre men det viktiga här är hur simuleringarna kan redovisas och inte den absoluta nivån på värdena. 15

16 INDEXTAL JÄMFÖRELSE INFLATION - PRISUTVECKLING ELDNINGSOLJA 1 - DIESELOLJA Källa: SCB Inflation Eldningsolja 1 Dieselolja Fig ÅR Fordonsgas kr/m 3 13,00 TANKSTATION BIL: SAMBAND STÖD, PRIS OCH IRR % 12,50 12,00 11,50 11,00 30/0 30/10 30/20 30/30 30/40 30/50 DAGSPRIS 10,50 10,00 9,50 9,00 8,50 8, IRR % Fig.8 I diagrammet, fig.8, visas hur priset på fordonsgas påverkas av olika krav på internräntan och hur detta påverkas av två olika typer av bidrag varav ett bidrag utgår med 30 % på rötningsanläggningar medan det andra bidraget på andra ingående moduler kan variera mellan 0 50 %. Om man kräver att IRR=12 % och bidragen utgår med 30/20 % (4e kurvan nedifrån) 16

17 Avkastn. IRR % DRIFTBOLAG SCENARIE : Samband IRR, volym och pris 25,0 20,0 PRIS 80% 15,0 85% 90% 95% 10,0 100% 105% 110% 115% 5,0 120% 0,0 80% 85% 90% 95% 100% 105% 110% 115% 120% VOLYM metangas -5,0 Fig. 9 måste priset uppgå till 10,50 kr/nm 3. Man ser också att om priset är 10 kr/nm 3 och bidragen är 30/20 % blir IRR 10,3 %. I diagrammen, fig.9, och fig. 10 visas sambandet mellan IRR, volym och priser för Driftbolag och Lantbrukare om priserna varieras mellan % samtidigt som volymerna kan variera mellan % från de nominella värden på pris och volym som gäller för fallet. Om det pris Lantbrukaren, fig.10, får från början är 110 % och volymen 115 % mot vad man tidigare trott går IRR från ca 9,3 % till drygt 14 %. I diagrammet, fig. 11, visas sambandet mellan volym och IRR vid olika alternativ för uppstart. I Alternativ 3 uppnår volymen 60 % första året, 80 % andra året och det tredje året 100 % av tänkt volym. I Alternativ 5 uppnås inte full volym förrän år 5. I diagrammet, fig. 12, visas påverkan på IRR vid olika gaspriser och olika volymer. För att ett projekt i normalfallet skall vara intressant bör IRR vara större än den bankränta som man får betala. Om man lånar till hela investeringen till 5 % och internräntan är 5 % så får man tillbaka så mycket pengar i projektet att man kan betala tillbaka lånet inklusive ränta till banken men utöver detta blir det inga pengar över. I diagrammet, fig. 13, visas ett exempel på hur sambandet mellan volym, pris på fordonsgas, IRR och om prisutvecklingen för fordonsgas överskrider inflationen (2 %) med 2 5 %. Självfallet påverkas resultatutfallet på IRR av den relativa storleken av de ingående komponenterna om dessas prisutveckling följer inflationen eller gasprisutvecklingen. 17

18 Avkastn. IRR % LANTBRUKAREN SCENARIE: Samband IRR, volym och pris 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 PRIS 80% 85% 90% 95% 100% 105% 110% 115% 120% 6,0 4,0 2,0 0,0 80% 85% 90% 95% 100% 105% 110% 115% 120% VOLYM metangas Fig. 10 INTERNRÄNTA % 25 SAMBAND VOLYM - INTERNRÄNTA Gaspris = 10,00 kr/m 3 inkl moms Alt 1: 100% Alt 2: 80%, 100% Alt 3: 60%, 80%, 100% Alt 4: 40%, 60%, 80%, 100% Alt 5: 20%, 40%, 60%, 80%, 100% Antagen bankränta VOLYM metangas m 3-5 Fig.11 18

19 INTERNRÄNTA % 16 SAMBAND VOLYM - GASPRIS - INTERNRÄNTA ,50 kr/m3 9,75 kr/m3 10,00 kr/m3 10,25 kr/m3 10,50 kr/m VOLYM metangas m 3-4 Fig.12 INTERNRÄNTA % SAMBAND VOLYM - GASPRISUTVECKLING - INTERNRÄNTA Inflation 2%/år, Gaspris = 10 kr/m 3 GASPRIS +2% GASPRIS+3% GASPRIS+4% GASPRIS+5% VOLYM metangas m 3 Fig.13 19

20 Internränta IRR % Avkastning som funktion av volym 12,0 10,0 8,0 1 st gasturbin 2 st gasturbiner Infrastruktur 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 20% 40% 60% 80% 100% Andel av nu tillgänglig volym -4,0 Fig. 14 Fig.14 visar en simulering över möjligheten av att förbättra IRR under ett uppstartningsförlopp. Den gröna kurvan visar hur IRR ändras med volymen. Om man inte har ett utdraget uppstartsförhållande utan från första dagen kan köra med 100 % av tillgänglig volym så skulle IRR bli ca 10,5 %. I verkligheten kommer uppstarten ske under ett antal år varvid man då rör sig på den gröna kurvan från vänster till höger. Man önskade se om man kunde förbättra lönsamheten genom att starta upp en gasturbin som genererar el och värme när volymen är låg och sedan när en gasturbin inte längre räcker sätta in ytterligare en gasturbin för. När volymen blir ca 80 % är det dags att sälja av gasturbinerna och börja försäljning av fordonsgas. Genom att investera i gasturbiner när volymen är låg kan investeringar i infrastruktur och uppgraderingsanläggning senareläggas och då gasturbinerna genererar positiv IRR och andra investeringar kan senareläggas blir IRR för det totala projektet högre. På sikt kan volymen också komma att överskrida 100 % av nu tillgänglig volym med ett högre IRR som följd. 20

21 Bilaga 1. Här visas en bild över modulernas indatablad. Syftet med bilden är att visa mängden indata (bruna celler) som fordras i ett projekt liknande Biogas Brålanda. RÖTNINGSANLÄGGNING Önskad IRR KÖR MODULER Bidrag IRR 20 År IRR 30 År Inpris Utpris IRR (alla) Antal rötningsanläggningar, st 18 Rötningsanläggning 8,00% Investeringskostnad/enhet, SEK kr IRR 30% 8,00% 8,44% - 3,01 kr 15,00% 8,00% 8,00% Lokal Gasledning 0,0258 Ingående värden IRR 30% 8,00% 8,69% 3,01 kr 3,26 kr 6,00% Gasproduktion, CH4 m3/år Mätutrustning Önskar man individuella IRR Energiproduktion kwh/år Metangas m 3 IRR 30% 8,00% 8,69% 3,26 kr 3,70 kr 6,00% ifylls kolumnen "Önskad IRR" Värmebehov i % av prod. gas 0% 0 Gastork och kolumnen "IRR (alla)" Prod. metangas till försäljning m IRR 30% 8,01% 8,45% 3,70 kr 3,93 kr 6,00% sätts lika med 0. Är värdet i Tillgasledning kolumnen "IRR (alla)" skiljt Investering IRR 30% 8,01% 8,70% 3,93 kr 4,22 kr 6,00% från 0 så räknar modellen efter Investering kr Uppgradering detta värde även om kolumnen Avgår i investeringsstöd 30% kr IRR 30% 8,01% 8,45% 4,22 kr 5,17 kr 8,00% "Önskad IRR" har värden Behov att finansiera kr Frångasledning skiljda från 0. Avskrivningstid (år) 20 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år IRR 30% 8,01% 8,70% 5,17 kr 5,45 kr 6,00% Räntesats 5,00% Tank Bil 9,09 kr Röd siffra inkl moms Restvärde - Förbättr.grad i IRR 30% 8,00% 8,70% 5,45 kr 7,27 kr 8,00% Annuitetsfaktor 0,0802 %/år (Fast) Tank Buss 8,15 kr Röd siffra inkl moms Summa kapitalkostnad per år kr 0% IRR 30% 8,00% 8,70% 5,45 kr 6,52 kr 8,00% IRR % Kalkylmodellen är inställd att klara beräkningar för IRR>= 5%. Om indata ändras så att IRR för en modul blir negativ stoppas beräkningen. Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Man måste då gå in i Kalkylmodellens makro och justera det värde som anger startpunkten för beräkningen av IRR. Man får öka detta värde så att Personalkostn/anläggn = kr kr År Månad IRR blir positivt. Skulle beräkningen stanna på ett IRR-värde som är högre än det önskade har man höjt ingångsvärdet för mycket och man måste Miljömätningar/anläggn = kr kr Total Kostnad / år kr kr sänka ingångsvärdet så att IRR sjunker. Ingångsvärdet måste ligga i ett intervall som medför att IRR inte blir negativt men inte heller högre än det Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 2,89 kr 2,89 kr önskade. Detta medför att man vid ändrade indata måsta anpassa ingångsvärdet så att 0 < IRR < Lägsta värde på IRR som är intressant. Underh.kostn/anläggn = kr kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,12 kr 0,12 kr Driftkostnad - 0% "Säljpris" / m 3 3,01 kr 3,01 kr Elbehov, drift anläggn. = 2% kr kwh pris Omsättning kr kr Värmebehov, kwh/ton = 7, kr 0,86 varav Vinst / år / angiven volym kr Temp.höjn i värmepump 20 - kr Förbättr.grad % Summa övr. omkostnader kr 0% LOKAL GASLEDNING UPPGRADERINGSANLÄGGNING Antal lokala gasledningar, st 18 Antal uppgraderingsanläggningar 1 Investeringskostnad/enhet, SEK/m 150 kr Investeringskostnad/enhet, SEK kr Genomflödande volymvärden Genomflödande volymvärden Prod. Metangas m Total kostnad Prod. Metangas m Total kostnad Pris ink.genomflödande gas kr/m3 3,01 kr Pris ink.genomflödande gas kr/m3 4,22 kr Antal meter nedlagt rör Prod. metangas till försäljning m Investering Investering Investering kr Investering kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Behov att finansiera kr Behov att finansiera kr Avskrivningstid (år) 30 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Avskrivningstid (år) 15 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Räntesats 5,00% Räntesats 5,00% Restvärde - Förbättr.grad i Restvärde - Förbättr.grad i Annuitetsfaktor 0,0651 %/år (Fast) Annuitetsfaktor 0,0963 %/år (Fast) Summa kapitalkostnad per år kr 0% Summa kapitalkostnad per år kr 0% IRR % IRR % Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Personalkostnader, 0 kr/m ledning - kr År Månad Personalkostnader, tim*timkostnad kr År Månad Miljömätningar, 0 kr/m ledning - kr Total Kostnad / år kr kr Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 3,23 kr 3,23 kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 5,15 kr 5,15 kr Underhållskostnad, kr/anl o år kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,04 kr 0,04 kr Underhållskostnad, 0 kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,02 kr 0,02 kr Driftkostnad - 0% "Säljpris" / m 3 3,26 kr 3,26 kr Driftkostnad, 0 kr/anl o år - kr 0% "Säljpris" / m 3 5,17 kr 5,17 kr Elbehov - kr kwh pris Omsättning kr kr Elbehov, fast + rörlig 100kWh kr kwh pris Omsättning kr kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Försåld värme, 50% av elbehov kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Övrigt - kr Förbättr.grad % Övrigt, förädlingskostnader kr Förbättr.grad % Summa övr. omkostnader kr 0% Summa övr. omkostnader kr 0% MÄTUTRUSTNING/TRYCKHÖJNING FRÅNGASLEDNING Antal mätutrustningar, st 18 Antal frångasledningar, st 1 Investeringskostnad/enhet, SEK kr Investeringskostnad/enhet, SEK kr Genomflödande volymvärden Genomflödande volymvärden Prod. Metangas m Total kostnad Prod. Metangas m Total kostnad Pris ink.genomflödande gas kr/m3 3,26 kr Pris ink.genomflödande gas kr/m3 5,17 kr Prod. metangas till försöljning m Prod. metangas till försäljning m Investering Investering Investering kr Investering kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Behov att finansiera kr Behov att finansiera kr Avskrivningstid (år) 10 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Avskrivningstid (år) 30 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Räntesats 5,00% Räntesats 5,00% Restvärde - Förbättr.grad i Restvärde - Förbättr.grad i Annuitetsfaktor 0,1295 %/år (Fast) Annuitetsfaktor 0,0651 %/år (Fast) Summa kapitalkostnad per år kr 0% Summa kapitalkostnad per år kr 0% IRR % IRR % Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Personalkostnader, 7800 kr/anl kr År Månad Personalkostnader, 0 kr/anl - kr År Månad Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 3,69 kr 3,69 kr Substratkostnad - kr Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 5,41 kr 5,41 kr Underhållskostnad, kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,01 kr 0,01 kr Underhållskostnad, kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,04 kr 0,04 kr Driftkostnad - 0% "Säljpris" / m 3 3,70 kr 3,70 kr Driftkostnad - kr 5% "Säljpris" / m 3 5,45 kr 5,45 kr Elbehov, kwh/anl o år kr kwh pris Omsättning kr kr Elbehov - kr kwh pris Omsättning kr kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Övrigt - kr Förbättr.grad % Övrigt - kr Förbättr.grad % Summa övr. omkostnader kr 0% Summa övr. omkostnader kr 0% GASTORK TANKSTATION, BIL Antal gastorkar, st 18 Antal tankstationer bil, st 1 Investeringskostnad/enhet, SEK kr Investeringskostnad/enhet, SEK kr Genomflödande volymvärden Ingående värden Prod. Metangas m Total kostnad Prod. Metangas m Total kostnad Andel Bil % Pris ink.genomflödande gas kr/m3 3,70 kr Pris ink. Genomfödande gas kr/m3 5,45 kr ,00% Prod. metangas till försöljning m Prod. metangas till försöljning m Investering Investering Investering kr Investering kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Behov att finansiera kr Behov att finansiera kr Avskrivningstid (år) 15 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Avskrivningstid (år) 10 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Räntesats 5,00% Räntesats 5,00% Restvärde - Förbättr.grad i Restvärde - Förbättr.grad i Annuitetsfaktor 0,0963 %/år (Fast) Annuitetsfaktor 0,1295 %/år (Fast) Summa kapitalkostnad per år kr 0% Summa kapitalkostnad per år kr 0% IRR % IRR % Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Personalkostnader, 7800 kr/anl kr År Månad Personalkostnader, 0 kr/anl - kr År Månad Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 3,93 kr 3,93 kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 7,23 kr 7,23 kr Underhållskostnad, kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,00 kr 0,00 kr Underhållskostnad, kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,04 kr 0,04 kr Driftkostnad - 0% "Säljpris" / m 3 3,93 kr 3,93 kr Driftkostnad - kr 5% "Säljpris" / m 3 7,27 kr 7,27 kr Elbehov, 1000 kwh/anl o år kr kwh pris Omsättning kr kr Elbehov 0,00 kr kwh pris Omsättning kr kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Övrigt - kr Förbättr.grad % Övrigt kr Förbättr.grad % Summa övr. omkostnader kr 0% Summa övr. omkostnader kr 0% TILLGASLEDNING TANKSTATION, TUNGA FORDON Antal tillgasledningar, st 1 Antal tankstationer buss, st 2 Investeringskostnad/enhet, SEK kr Investeringskostnad/enhet, SEK kr Genomflödande volymvärden Ingående värden Prod. Metangas m Total kostnad Prod. Metangas m Total kostnad Andel Buss % Pris ink.genomflödande gas kr/m3 3,93 kr Pris ink.genomflödande gas kr/m 3 5,45 kr ,00% Prod. metangas till försöljning m Prod. metangas till försöljning m Investering Investering Investering kr Investering kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Avgår i investeringsstöd 30% kr Behov att finansiera kr Behov att finansiera kr Avskrivningstid (år) 30 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Avskrivningstid (år) 10 Kan endast väljas i 5, 10, 15, 20, 25 resp. 30 år Räntesats 5,00% Räntesats 5,00% Restvärde - Förbättr.grad i Restvärde - Förbättr.grad i Annuitetsfaktor 0,0651 %/år (Fast) Annuitetsfaktor 0,1295 %/år (Fast) Summa kapitalkostnad per år kr 0% Summa kapitalkostnad per år kr 0% IRR % IRR % Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Övriga omkostnader Resultat beräknat på specif. avkastningskrav 8,00% Personalkostnader, 0 kr/anl - kr År Månad Personalkostnader, 0 kr/anl - kr År Månad Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Miljömätningar, 0 kr/anl - kr Total Kostnad / år kr kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 4,18 kr 4,18 kr Substratkostnad - Driftkostn.% av Total Kostnad /m 3 6,50 kr 6,50 kr Underhållskostnad, kr/anl kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,04 kr 0,04 kr Underhållskostnad, 0,35 kr/m 3 gas kr av värmebehov Prisjustering/Pålägg 0,03 kr 0,03 kr Driftkostnad - 0% "Säljpris" / m 3 4,22 kr 4,22 kr Driftkostnad - 5% "Säljpris" / m 3 6,52 kr 6,52 kr Elbehov - kr kwh pris Omsättning kr kr Elbehov - kr kwh pris Omsättning kr kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Värmebehov (kostnad) - kr 0,80 kr varav Vinst / år / angiven volym kr Övrigt - kr Förbättr.grad % Övrigt - kr Förbättr.grad % Summa övr. omkostnader kr 0% Summa övr. omkostnader kr 0%

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan Mar 2008 jämfört med Jan Mar 2007 Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 15,6 MSEK (27,0) Rörelseresultatet

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2013-11-07 Antal timmar: 14:15-19:15 Ansvarig lärare: Per Forsberg, Mats

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB VA-verksamheten RESULTATRÄKNING VA Belopp i kr Not 2013-01-01-2012-01-01- 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 12 094 363 11

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2006 Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy JANUARI DECEMBER 2006 Omsättningen ökade med 160 % till 67,5 MSEK (26,0). Rörelseresultatet ökade

Läs mer

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB TEIE53 Extra case Far & Flyg AB 1. Samtliga uppgifter behandlar företaget Far & Flyg AB. Läs därför noga igenom den introducerande beskrivningen av företaget. Läs även hela uppgiften innan du löser den.

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Iniris AB (publ) Rapport för första kvartalet 2007

Iniris AB (publ) Rapport för första kvartalet 2007 Iniris AB (publ) Rapport för första kvartalet 2007 Omsättningen för perioden uppgick till 214 Tkr (125) Resultat efter finansiella poster uppgick till -1 733 Tkr (-1 759) Resultatet per aktie uppgick till

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015 Ökad omsättning med bra rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 84,1 MSEK (76,8), vilket motsvarar en tillväxt om 9,4 % (23,4) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,2) vilket

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Valuation Konkurrentrapport

Valuation Konkurrentrapport Org.nr: -67 Valuation Konkurrentrapport Om Valuation Företagsvärderingar Information Om Valuation Företagsvärderingar Bakgrund Valuation Företagsvärderingar startades och ägs av ett antal partners. Vi

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009 Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 3,7 (-) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag

LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING. Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag LÖNSAMHETSBEDÖMNINGAR OCH REDOVISNING Ett avsnitt av kursen Affärsplanering för tillväxtföretag VILKA ÄR VI? Katarina Eklund Joakim Bråtemyr Auktoriserad revisor Revisor Katarina.eklund@bdo.se Joakim.bratemyr@bdo.se

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 Delårsrapport för perioden 2015 01 01 till 2015 06 30 Försäljning och resultat Ur värdepappersportföljen har under perioden försäljningar skett motsvarande en omsättning på

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 DELÅRSRAPPORT Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 1 DATUM FÖR EKONOMISK INFORMATION Delårsrapport för perioden 1 januari till den 30 juni

Läs mer

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser.

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser. Niomånadersrapport 2007 Publiceras 2007-10-26 (NGM: MSAB B) Nettoomsättningen under perioden uppgick till 31,83 Mkr (17,32) Resultatet efter finansiella poster var 13,61 Mkr (7,00) Resultat per aktie 0,777

Läs mer

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög.

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Hexatronic Scandinavia AB (publ) Kvartalsrapport 1 för perioden 1 september 2010 till 30 november 2010 Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Försäljningsansträngningar inom båda bolagets

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT Q3 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER STYRELSEN FÖR MOBISPINE AB Väsentliga händelser under perioden Mobispine har nu lyckats med överflyttning av i princip samtliga operatörskontrakt

Läs mer

Resultatet per aktie för perioden uppgår till - 0,01 SEK (-0,02 SEK) /138 milj aktier (69 milj aktier).

Resultatet per aktie för perioden uppgår till - 0,01 SEK (-0,02 SEK) /138 milj aktier (69 milj aktier). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 31/3 2011 Faktureringen under perioden uppgick till 2,0 MSEK (1,7 MSEK), vilket är en förbättring med 0,3 MSEK (17,6 %) jämfört med motsvarande

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening Årsredovisning för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening 769626-4147 Räkenskapsåret 2014 1 (7) Styrelsen för Häggådalens Fiber Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. för. Bostadsrättsföreningen Hejaren 3

ÅRSREDOVISNING. för. Bostadsrättsföreningen Hejaren 3 Bostadsrättsföreningen Hejaren 3 Sid 1 (9) ÅRSREDOVISNING för Bostadsrättsföreningen Hejaren 3 Styrelsen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december 1999. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Delårsrapport januari juni 2015 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) (siffror inom parantes avser samma tidpunkt föregående år) Nettoomsättningen uppgick till 2.638 TSEK (2.432) Resultat

Läs mer

2014-01-01-2014-06-30

2014-01-01-2014-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport, jan-jun 2014, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

CWS Comfort Window System AB

CWS Comfort Window System AB 556574-9826 Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Styrelsen för får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Bolagets sjätte räkenskapsår Redovisningen omfattar

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Kvartalsrapport Q1-2004 Publiceras 2004-04-22

Kvartalsrapport Q1-2004 Publiceras 2004-04-22 Kvartalsrapport Q1-2004 Publiceras 2004-04-22 Nettoomsättningen under perioden uppgick till 1,3 Mkr Resultatet efter finansiella poster var 0,67 Mkr Bolaget har levererat SoftGSM X-Ray till England Bolaget

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068 Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Koncernen Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 100,0 (50,6) TSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning.

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning 6 - noter

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Namn (KOD): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150324

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Årsbokslut. Idrottsföreningen Friskis&Svettis 889601-2625

Årsbokslut. Idrottsföreningen Friskis&Svettis 889601-2625 1(6) Årsbokslut Idrottsföreningen Friskis&Svettis Styrelsen för Idrottsföreningen Friskis&Svettis får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt Hexatronic Scandinavia AB (publ) Bokslutskommunike 1 september 2009 till 31 augusti 2010 Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt På grund av flera förseningar i projekt har försäljningen minskat

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

Älvsborgsvind AB (publ)

Älvsborgsvind AB (publ) Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport jan-jun 2015, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer