HUNDRA AR FINSK HEDNAMISSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUNDRA AR FINSK HEDNAMISSION"

Transkript

1 HUNDRA AR FINSK HEDNAMISSION BV MATT1 PELTOLA Starka vackelserorelser karakteriserar den forsta halften av det nittonde irhundradets kyrkohistoria i Finland. I minga trakter av landet skapade dessa nytt liv, liven hedningarnas salighet hade for minga hjartan blivit en brannande friga. I en del kretsar hade man till och med insamlat pengar, och medlen sandes till Sverige for att understiida Svenska Missionssallskapet, som grundats i medlet av trettiotalet. Men bide den varldsliga och kyrkliga overheten sig med oblida Sgon dessa stravanden. Over hela Europa drog sig vid den tiden reaktionens djupa skuggor samman. Dessa forkroppsligades framfiir allt i den ryske tsaren Nikolai I. En lingvarig process, som i slutet av trettiotalet fordes mot nigra av vackelserorelsens ledare i Finland har blivit ryktbar. Bland de framstallda anklagelserna utgjorde en viktig punkt aven sparbossorna, vilka en del praster hade haft i sina prastgirdar uunder forevandningen, att utbreda evangelium bland hedningarnas. Och annu si sent som 1853 varnade landets bida domkapitel genom hemliga cirkular prasterskapet for sidan penninginsamling. Men 1855 avled tsar Nikolai och hans eftertradare hade redan blivit kand som en van av reformer. Nu hade tillfallet kommit pi vilket missionsvannerna hade fitt vanta. I anledning av det forestiende 700-irs jubileet av akristendomens inforande i Finland,, under vilken benamning man ir 1857 firade minnet av det s.k. forsta korstiget, fick kristenhetens missionsplikt i pressen ett starkt framhavande. Ett besok av Karl Graul i Helsingfors, for att hilla missionsforedrag, bidrog aven till att intressera vidare kretsar for hednamissionen. Pi nigra ir var atmosfiiren i den min helt forandrad 28

2 att man i sammanhang med sagda jubileum kunde bestan~ma om uppbarandet av en kollekt for hednamissionen i alla kyrkor i Finland. De influtna medlen deponerades till dess det bleve mojligt att grunda ett missionssallskap. Silunda var marken beredd, och den 19 januari 1859 grundades Finska Missionssallskapet i Helsingfors. Den forsta ordforanden var Frans Ludwig Schauman, professorn i praktisk teologi vid Universitetet. Under de forsta Hren understijdde Finska Missionssallskapet tyskt missionsarbete, namligen Leipziger, Hermannsburger och Gossner missionen. Sallskapets sekreterare, faltprasten K. J. G. Sirelius, som snart utnamndes till missionsdirektor, var av den Hsikten, att egna finska missionarer horde sandas ut till hednalanderna, och att for den skull en egen missionsskola var av behovet pikallad. Ar 1862 oppnades silunda en missionsskola i Helsingfors och sex ir senare kunde de forsta eleverna ordineras. Ett par missionarer blev aven utbildade i Hermannsburg. Det visade sig vara en svk uppgift att valja det omride, Car de finska missionarerna skulle f i sitt arbete forlagt. Rhenska Missionsallskapets pioniar i Hererolandet, missionar Carl Hugo Hahn utivade ett avgorande inflytande pi den slutliga losningen. Han foreslog Finska Missionssallskapet, att verksamheten skulle inledas bland de Ovambostammar, som bodde i den nordvastliga delen av Sydvastafrika, och vilka han sjalv ett par ginger hade besokt. Enar vid samma tidpunkt en del andra mojligheter miste lamnas utan beaktande, godkande Finska Missionssallskapet forslaget. Sedermera gjorde missionar Hahn de unga finska missionarer, som utsandes 1868, fortrogna med det praktiska missionsarbetet i sin missionsstation, forran de sjalva vidtogo med arbetet i Ovamboland, dit de anlande &r Snart nog miste de finska missionarerna konstatera, att Ovambolandet ingalunda var nigot lattarbetat missionsfalt. Hovdingarna regerade med en absolut, despotisk makt, vars like man aven i dhtida Afrika sallan pitraffade. En brutal hedendom ridde overallt. F i manniskor visade intresse for missionarernas budskap. Vita slavhandlare, som frin norr trangde 29

3 in i landet, forsokte upphetsa ovambohovdingarna mot missionarerna. Klimatet kande intet forbarmande. Dartill voro de yttre omstandigheter, i vilka missionarerna miste arbeta, mojligast fattiga. Sallskapet, som icke agde nigon storre erfarenhet, hade sant ut alltfor minga missionarer, med beaktande av sallskapets begransade tillgingar. Med den forsta gruppen hade sammanlagt tio missionarer ankommit till Ovamboland. Missionarernas anseende led naturligtvis avbrack bland folket darigenom, att de i en del fall miste tigga om sitt uppehalle hos de hedniska ovambohiivdingarna. Forst efter 12% ir, i januari 1883, kunde de forsta hedningarna dopas i Ovamboland. Xven darefter skedde forsamlingarnas tillvaxt mycket lingsamt. Vid sekelskiftet hade forsamlingarna sammanlagt 752 medlemmar. I borjan av nittiotalet, di Finska Missionssallskapet en tid hade endast tvenne missionarsfamiljer ute pi futet, hade aven Rhenska Missionssallskapet upptagit arbete bland en av ovambostammarna. Efter forsta varldskriget overlat den tyska missionen detta omride till Finska Missionssallskapet. Aren efter det forsta varldskriget betydde ett genombrott i missionsarbetet bland ovambostammarna. Hela landet hotades ir 1915 av en hungersnod av s i stora mitt, att man icke ens i det av hunger ofta hemsokta Ovambolandet nbgonsin hade upplevat en sidan. Av en befolkning pi hogst sjalar skall minst ha gitt under. Lidandestiden hade gjort folket moget for att mottaga det kristna budskapet. Aven de yttre forhillandena hade blivit gynnsamma for den nya tron, nar ir 1912 hovdingen for stammen Ondonga, Car den finska missionen hade arbetat iangst, hade overgitt till kristendomen och aven bland de ovriga ovambostammarna hade de flesta hindren blivit undanrojda. I borjan av tjugotalet kunde arbetet i Ovamboland for den skull uppleva en harlig skordetid, nar stora massor ansloto sig till forsamlingen. Det hade varit omojligt for de finska missionkerna att beharska de nya uppgifterna utan den effektiva hjalp de kunde pirakna frin de infoddas sida. Men Br 1913 hade man oppnat 30.

4 ett lararseminarium, och i borjan av tjugotalet vidtog man aven med utbildandet av pastorer i Ovamboland. Missionar Martin Rautanen, en av pioniderna, som ir 1870 hade kommit till landet, och vilken sarskilt blivit kand sisom oversattare av Bibeln till ndonga-spriket, fick annu uppleva den dag i September 1925, di de forsta ovamboprasterna blev ordinerade. Vid tiden for det forsta varldskriget hade man dragit en konstlad grans genom ovambostammarnas omride mellan det portugisiska Angola och Sydvastafrika. Finska Missionssallskapet mbte noja sig med den sydliga delen av landet som arbetsfalt, vilket icke bjod pi nigra stiirre mojligheter att utvidga verksamhetsomridet. Ovambolandet ligger som en bebodd 6 i mitten av oerhorda oknar. I denna situation riktades de finska missionarernas blickar pi den maktiga Okavangoflodens omride, som flyter ram ungef'ar 300 km osterom Ovambolandet och tjanstgor som grans mellan Angola och Sydvastafrika. Flodstrandernas bebyggare ar nara beslaktade med ovambostammarna. Man foretog farder till Okavangogebitet, och i slutet av tjugotalet utstracktes Finska Missionssallskapets arbete aven till detta omride. THarr mbte missionarerna konstatera, att den katolska missionen redan under halvtannat Artionde hade varit i verksamhet framst vid nedre Okavango. Trots minga svkigheter har dock aven den evangeliska tron kunnat sli rot pi sodra stranden av den vackra floden. De hittills ganska smi firsamlingarna i Okavango-omridet ar forenade med Ovambolandets forsamlingar till en enhetlig evangelisk-luthersk Ovambo-Kavango-kyrka. Det sammanlagda medlemsantalet i denua kyrka, som ir 1954 blev sjalvstaudig, och som aven fitt den sydvastafrikanska regeringens officiella erkannande, har redan overskridit Det finska missionsarbetet i Sydvastafrika har uttryckligen framhivt vikten av att uppfostra ett afrikanskt ledarskap. Utom det teologiska seminariet, vid vilket kandidaterna t, ex. fir studera Nya Testamentet pi gmndspriket, ar ett lekmannainstitut verksamt, Car man vid sarskilda kurser utbildar personer for olika uppgifter i kyrkans tjanst. Missionens sjukvird och skolverksam- 31

5 het stir pi en hog nivi och fir regelbundet understod frin regeringen. Pi 1890-talet sig det ut som om Finska MissionssMlskapets arbete hade stagnerat i Ovarnboland. Men samtidigt hade ett storre intresse an nigonsin tidigare for hednamissionen vaknat i hemlandet. MQnga blickar riktades di mot fjarran astern, Car mogna fklt tycktes vanta pi att bli sktirdade. Av flere orsaker ansig man ett andra missionsfalt mycket onskvart, och ir 1902 hade Finska Missionssallskapet piborjat en ny verksamhet i den stora Hunan-provinsen i Kina. Pi nigra Br ville missionlerna besatta omridet med en befolkuing pi circa 3 miljoner manniskor. Visserligen var deras antal ringa, men de ville med hjalp av kinesiska evangelister bemastra uppgiften. Revolutionen ir 1911 och i synnerhet forvirringen sedan ir 1927 har skadat arbetet. Nar den nationalistiska regeringen i Kina ir 1949 brot samman och missionarerna m&ste lamna landet, hade forsamlingarna i det omride som anfortrotts Finska Missionssallskapet sammanlagt 2500 medlemmar. Missionens arbetskraft, missionarshustrurna medraknade uppgick till 20 personer. Tvenne missionarer stannade annu for en tid kvar pi sina poster, den sista av dem limnade Kina i slutet av ir Sedan flere ir har en finsk missionar varit verltsam vid det lutherska teologiska seminariet i Hongkong. Det nya missiohsfaltet pi sodra Formosa, vilket 6ppnades ir 1956, galler som en fortsattning pi Finska Missionss~llskapets arbete i Fjkran Ostern. iiven har har man fitt dopa de forsta hedningarna. Intresset for hednamissionen i den finska kyrkan har okat frin ir till ir efter andra varldskriget. Redan forran dorrarna i Kina hade blivit stangda, hade Finska Missionssallskapet intratt i det lutherska samarbetet i Tanganjika, Car gamla tyska missionsfalt forvaltades gemensamt. Pi hosten 1948 avreste de forsta finska missionarerna till Tanganjika, och i synnerhet sedan 1953 har Finska Missionssallskapets arbetsinsats blivit konsiderabelt storre, di sallskapet tog over ansvaret for Kondeomridet i Syd-Tanganjika. Trots inflationen har Finska Missionssallskapet silunda kunnat oka sin insats, oaktat den stat- 32

6 liga kontrollen av utlandsk valuta har satt vissa granser for utvidgandet av arbetet. Pi sallskapets omriden arbetar i detta nu i Sydvast-Afrika, Tanganjika, Formosa och Israel, Car sallskapet underhiller ett barnhem och en skola for judiska barn, sammanlagt over 120 missionarer, missionarshustrurna medraknade. Om en konkurrens mellan olika missionssallskap inom den finska kyrkan kan man knappt tala, d& circa 90 % av missionsverksamheten inom Finlands lutherska kyrka ar koncentrerad i Finska Missionssallskapet. Utom det sistnamnda finns det en enda missionsorganisation inom kyrkan, som medvetet arbetar pi grundvalen av den lutherska bekannelsen, namligen Lutherska Evangeliforeningen, vilken under narmare 60 ir arbetat i Japan. Skildringen av dess verksamhet liksom av de frikyrkliga missionsforetagen faller andi utanfor ramen for denna artikel. 3 - Norsk Tidsskrift for Misjon. -I.

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Föreningen har i sin verksamhet förbundit sig till Finlands evangelisk-lutherska kyrkas bekännelse, ordning och ekumeniska avtal.

Föreningen har i sin verksamhet förbundit sig till Finlands evangelisk-lutherska kyrkas bekännelse, ordning och ekumeniska avtal. FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPETS STADGAR 1 Namn och hemort Föreningens namn är Suomen Lähetysseura ry., på svenska Finska Missionssällskapet rf. Föreningens hemort är Helsingfors. 2 Syfte Finska Missionssällskapets

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV?

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? Vill du ha ett meningsfullt liv? Tänk att få ägna sig på heltid åt det som är meningsfullt och dessutom få lön för det! Om du känner en kallelse till att bli pastor,

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

SALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA

SALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv VÄRLDENS PENNINGSYSTEM RLJ-1270-SE JOHN S. TORELL 26 DECEMBER 2010 DEL 2: DET ANTIKRISTLIGA SYSTEMETS TEOLOGI Djävulen måste ha militära, politiska och finansiella befogenheter

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Svensk mission i Eritrea Med fokus på inter-religiösa relationer

Svensk mission i Eritrea Med fokus på inter-religiösa relationer Beteckning: Rel C ht 2004:6 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Svensk mission i Eritrea Med fokus på inter-religiösa relationer Fredrik Sågström Februari 2005 C-uppsats, 10 poäng Religionsvetenskap

Läs mer

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla 1 Kyrkans kris hur mår Kristi kropp? Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla som var där. Det har med olika förväntningar och inte minst olika förförståelser att göra. För min del handlar

Läs mer

TERLIAN, SAMHÄLLET I URALBERGEN

TERLIAN, SAMHÄLLET I URALBERGEN Missionskyrkan i Ryssland Svenska Missionskyrkans internationella missionsarbete var under samfundets första år helt och hållet inriktat på Europa eller närmare bestämt det nordiska närområdet: Finland

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt

BARA NÅD HELGELSENS VÄG. och. Einar Bäfverfeldt BARA NÅD och HELGELSENS VÄG Einar Bäfverfeldt Einar Bäfverfeldt Tryckt hos Författares Bokmaskin, Stockholm 2015 ISBN 978-91-637-9139-0 Där inte annat är angivet är bokens bibelcitat tagna från Svenska

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Församlingen och judarna

Församlingen och judarna Församlingen och judarna Inledning Alla kristna som besöker Israel funderar säkert på förhållandet mellan landet och profetiorna i GT. Men om man går runt bland pastorer och teologer i Israel kommer man

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Kom ihåg att många utbildningsanstalter beviljar studieveckor för utlandspraktik och att det lönar sig att förhandla om detta med sina lärare.

Kom ihåg att många utbildningsanstalter beviljar studieveckor för utlandspraktik och att det lönar sig att förhandla om detta med sina lärare. Utgiven av MISSIONSKOMMITTÉN I BORGÅ STIFT 2013 I denna broschyr har Missionskommittén i Borgå stift sammanställt de möjligheter till utlandspraktik och korttidstjänst utomlands som evangelisk-lutherska

Läs mer

MISSIONEN I NYARE SVENSK TEOLOGI

MISSIONEN I NYARE SVENSK TEOLOGI MISSIONEN I NYARE SVENSK TEOLOGI AV TEOL. DR. HELGE P:SON BACKhlAN Det hor till ett av de mest typiska och mest vagande tecknen pi den teologiska fronten av idag art missionstanken kommit att fi en alltmera

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden

Läs mer

GROW- CJUS FOR RlMBO

GROW- CJUS FOR RlMBO Till Norrtalje kommun Rimbo Framtid f6r med orden Vi?=GAR d - GROW- CJUS FOR RlMBO harmed avge foljande yttrande over forslaget till fordjupning av oversiktsplanen for Rimbo samhalle Vi ar tacksamma for

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

18 Beviljande av projektanslag för mission och internationell diakoni, 2016

18 Beviljande av projektanslag för mission och internationell diakoni, 2016 55/2016 18 Beviljande av projektanslag för mission och internationell diakoni, 2016 Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Behandling Under behandlingen gjordes 13 inlägg. Under behandlingen föreslog fullmäktige

Läs mer

Avundsjuk på episkopatet

Avundsjuk på episkopatet Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika

Läs mer

37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra?

37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra? Apostlagärningarna, bibelstudium 14 37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder, vad skall vi göra? 38 Petrus svarade dem: Omvänd er och

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kyrka för folket eller servicekyrka?

Kyrka för folket eller servicekyrka? Ledare SPT nr 5 2012 Kyrka för folket eller servicekyrka?»högt ÖVER SKOGENS TAGGIGA kontur lyfter hon sitt torn. Med sina metertjocka grundmurar står hon massivt murad på jorden. Men hennes spira lyfter

Läs mer

MISSION ÄR SAMARBETE - VI BEHÖVER DIG

MISSION ÄR SAMARBETE - VI BEHÖVER DIG MISSION ÄR SAMARBETE - VI BEHÖVER DIG Missionen berör och engagerar kristna världen över. Vill du också vara en länk i arbetet och delta i vårt uppdrag? Välkommen med som frivillig! Du kan påverka i sociala

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Vallonernas reformerta tro. Edgar Almén 2015-09-19

Vallonernas reformerta tro. Edgar Almén 2015-09-19 Vallonernas reformerta tro Edgar Almén 2015-09-19 Disposition Läroböcker och handböcker om skillnaden mellan lutherskt och reformert Problematiskt redan som beskrivning av nuläget Olika beskrivningar

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Vigselrätten och Svenska kyrkan

Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande 2014:1y Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:46 Med hänvisning till Läronämndens yttranden Ln 2007:1y och 2009:12y konstateras att det ur läromässig

Läs mer

1 efter trefaldighet, Jesus dop, Spår i snön

1 efter trefaldighet, Jesus dop, Spår i snön 1 efter trefaldighet, Jesus dop, Spår i snön När jag förberedde min predikan stannade jag upp och tittade ut genom fönstret i mitt arbetsrum. Ute var det verkligen en vinterdag. Snön låg flera decimeter

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern 231 Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern lät höra sin röst: Detta är min älskade Son, han är

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

NTs historiska böcker

NTs historiska böcker NTs historiska böcker s. 1 Matteus evangelium s. 3 Markus evangelium s. 4 Lukas evangelium s. 6 Johannes evangelium s. 8 Apostlagärningarna Matteus evangelium Den utlovade Messias Av Nya testamentets fyra

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005 KOLLEKTERNA ÅR 2006 Kyrkostyrelsen har i dag med stöd av 22 kap. 2 kyrkolagen beslutat att under år 2006 i Borgå stifts församlingar uppbärs följande kollekter:

Läs mer

Det biologiska perspektivet

Det biologiska perspektivet Det biologiska perspektivet Tess I sin bok Lyssna till Prozac berättar den amerikanske psykiatern Peter D Kramer om Tess - den första patient som han ordinerade Prozac till. Tess, en kvinna pi nigra och

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Sammanlagt 25 000 människor får hjälp via projektet.

Sammanlagt 25 000 människor får hjälp via projektet. Tack för vattnet! Den här skyddade vattenkällan används av 200 hushåll, det vill säga 2 000 människor. Vattenkällan i Sirinka ingår i ett projekt för kvinnornas rättigheter i Etiopien. Sammanlagt 25 000

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv

Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv Tanzania / Det kristna budskapet förändrar liv Ta med: de urklippta lapparna med påståendena (3 personer, 3 påståenden om var och en) och pappret med facit +bakgrundsfakta. Gruppen ska dela in påståendena

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Konfirmationen riten som söker sin teologi

Konfirmationen riten som söker sin teologi Ledare SPT nr 8 2012 Konfirmationen riten som söker sin teologi Även om konfirmationsfrekvensen de senaste decennierna har dalat, möter Svenska kyrkans församlingar genom ansvariga ledare fortsatt ett

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

DET ICRISTNA ARBETET BLAND JUDARNA JUST NU

DET ICRISTNA ARBETET BLAND JUDARNA JUST NU DET ICRISTNA ARBETET BLAND JUDARNA JUST NU AV G6TE HEDENQUIST ~Israels folk., som vi alska att kalla judarna - fastan de efter Jerusalem~ forstoring %r 70 e. Kr. och sarskilt efter Bar-Kochbas uppror i

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN I VÄRLDEN FINNS DET FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET ÖPPNAR SKOLDÖRREN FÖR BARN GENOM

Läs mer

Lärdomar från den ohederlige förvaltaren Förvaltarskap - på riktigt! Pengar är energi. Inledning. 1. Att se sanningens som den är

Lärdomar från den ohederlige förvaltaren Förvaltarskap - på riktigt! Pengar är energi. Inledning. 1. Att se sanningens som den är Inledning Kärlek till pengar är en rot till allt ont säger Paulus i 1 Tim 6:10. Pengarna kan få oss i bojor, lusten till pengar kan få oss att bli ogina och sänka blicken för våra medmänniskor; se Charles

Läs mer

1. Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta.

1. Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta. Markus 8 (8:1 9) Jesus bespisar fyra tusen 1 Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: 2 Det

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Samfundet Svenska kyrkan på engelska. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Yttrande från Läronämnden.

Samfundet Svenska kyrkan på engelska. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Yttrande från Läronämnden. Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2016:8 Samfundet Svenska kyrkan på engelska Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2016:62, som handlar om att namnet för trossamfundet Svenska

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Konformismens intolerans

Konformismens intolerans Ledare SPT nr 2 2012 Konformismens intolerans FÖRFATTAREN LENA ANDERSSON skriver på DN:s ledarsida den 2 januari om»demokrati som mentalitet». Det är en självrannsakande diskussion, med exempel hämtade

Läs mer

Missionsutmaningen fram till Jesu återkomst

Missionsutmaningen fram till Jesu återkomst KRISTIAN MOGENSEN Missionsutmaningen fram till Jesu återkomst De flesta kristna finns i dag i Afrika, Sydamerika och Asien VAR STÅR MISSIONEN I DAG? Går det bakåt överallt? Var har Herrens ord framgång?

Läs mer

Varför firar vi alla helgons dag? En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas

Varför firar vi alla helgons dag? En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas Martin Berntson, fil. dr i religionsvetenskap Allhelgonatiden utgör en av höstens ljuspunkter i Sverige. Denna tid, som infaller mellan slutet

Läs mer

Jerusalem den 5 juni 2013. Kära vänner!

Jerusalem den 5 juni 2013. Kära vänner! Sidan 1 av 6 Jerusalem den 5 juni 2013 Kära vänner! Dagen före midsommarafton hoppas jag åter få uppleva det som har gjort mig lika betagen genom åren svensk midsommar med den friska grönskan, blomstringen

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Vi reser tecken på Guds rike

Vi reser tecken på Guds rike Vi reser tecken på Guds rike Ett grunddokument om samverkan mellan Lutherska kyrkan i Costa Rica och Svenska kyrkan Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Epifania - Herrens Uppenbarelse - år A Ingångsantifon (jfr Mal 3:1, 1 Krön 29:12) Se, Herren kommer, världens härskare, och riket, makten och väldet

Epifania - Herrens Uppenbarelse - år A Ingångsantifon (jfr Mal 3:1, 1 Krön 29:12) Se, Herren kommer, världens härskare, och riket, makten och väldet 207 Epifania - Herrens Uppenbarelse - år A Ingångsantifon (jfr Mal 3:1, 1 Krön 29:12) Se, Herren kommer, världens härskare, och riket, makten och väldet vilar i hans hand. Inledning I Alexandria firade

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare: Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng

Läs mer

Relationen mellan mission och kyrka

Relationen mellan mission och kyrka ROLAND GUSTAFSSON Relationen mellan mission och kyrka ELM-BV HAR SOM MISSIONSSÄLLSKAP ett uppdrag att verka för Kristi rikes tillväxt även utanför Sveriges gränser, framförallt genom att sända missionärer.

Läs mer