En lugn hamn i Buenos Aires

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En lugn hamn i Buenos Aires"

Transkript

1 En lugn hamn i Buenos Aires Argentina bistår Sverige Under andra världskriget låg det sällan färre än åtta eller nio svenska fartyg samtidigt i Buenos Aires hamn. De satte verkligen sin prägel på omgivningen dels därför att de var många, dels därför att några båtar till och med var målade med breda blågula band. Ett ögonvittne minns att det såg ut som en Boca Juniors fest. Bakom högtrafiken av svenska fartyg i Buenos Aires hamn låg förstås mycket allvarligare orsaker. När tyskarna ockuperade Danmark och Norge i april 1940, upprättade de en minspärr vid Skagerack. En del av den svenska handelsflottan låstes därför in i Östersjön, medan andra fartyg fick ligga ute i flera år. Många av dessa fartyg kom att segla för de allierades räkning. Sjömännen blev på det viset de enda svenskarna vid fronten. Sextio procent av fartygen förlorades genom krigshandling och 1,400 människor miste sina liv. Andra uteseglare insattes av bolagen i fraktfart på nya rutter, bl.a. mellan Nord- och Sydamerika. Svenske prästen i Buenos Aires skrev i december 1939: Fartyg, som vi förr aldrig sett på våra breddgrader, ha nu besökt oss i stort antal, bl.a. vår fullriggare Abraham Rydberg, som denna gång fick utbyta Australien mot Argentina. De upseendeväckande blågula båtarna var inte vilka handelsfartyg som helst. De tillhörde det begränsade antal lejdfartyg som England och Tyskland hade gett särskilt tillstånd att anlöpa och avgå svenska hamnar med laster som var absolut nödvändiga för landets ekonomi, såsom livsmedel, olja och råvaror till industrin. Ett villkor i avtalet var att Sverige bara skulle bedriva handel med andra neutrala stater. Eftersom Argentina förblev icke-allierat ända till krigets slutskede, kom landet att spela en nyckelroll i den svenska folkförsörjningen: mellan 1941 och 1944 stod Argentina för 25% av allt lejdgods som fördes in i Sverige. I Buenos Aires lastades under svenska beskickningens ledning fem båtar i månaden med spannmål, kött och kemikalier. Lejdhandeln fick en stor betydelse också för Argentina, som därigenom kunde avyttra en del av sitt stora spannmålsöverskott. Kriget hade naturligtvis skapat hinder för landets vanliga export, och vid järnvägsstationerna på pampas låg hela berg av majs eller vete: tågen eldades nämligen med spannmål, liksom bogserbåtarna i hamnen... Sveor mobiliseras Svenska sjömän, diplomater och affärsmän i Argentina gjorde viktiga insatser för sitt fosterlands försörjning, oberoende och därmed neutralitet under kriget. Bredvid deras insatser förtjänar Svenska Damföreningens modesta men beundransvärda bidrag att nämnas. Kolonins kvinnor hade ägnat sig åt välgörenhet sedan 1929, då pastor Nils Bååthe hade uppmuntrat bildandet av en damförening ansluten till församlingens verksamhet. Gruppens ordförande Jenny Kihlberg, änka efter den kände arkitekten, och ett trettio-tal medlemmar sålde bland annat handarbeten för att stödja Svenska Hjälpföreningens äldreomsorg.

2 Under andra världskriget engagerade sig över hundra svenska kvinnor i hjälpaktioner för de ockuperade länderna Danmark och Norge, fiskarbefolkningen i Bohuslän, Rädda Barnen, Sjömansvårdsstyrelsen, m.fl. Med ministerhustrun Cornelia Winther och fru Signe Prichard i spetsen, anordnade damerna teaterföreställningar och filmvisningar, samt penning- och varuinsamlingar (där argentinska firmor stod för huvudparten av donationerna). De skickade dessutom sjuttiofyra lårar och balar till Sverige med egenhändigt tillverkade plagg. För sitt arbete fick Svenska Damföreningen i Buenos Aires ett officiellt erkännande av Röda Korset. Dess ordförande ställde dessutom upp som en mycket uppskattad assistent i arbetet med lejdfartygen. Den svenske diplomaten Lennart Petri skulle senare minnas att Mrs. Prichard som såsom fröken Ekman 25 år tidigare hade varit anställd vid svenska beskickningen... var en sällsynt dugande person (som) hjälpte oss på det ovanliga villkoret att ingen avlöning fick utgå till henne. Femlingarna Tidigare i boken har det berättats om den lustiga Indianklubben och deras vilda fester vid sekelskiftet på Colorado-bergen -- en ungkarlslya på calle Perú (se kapitel IV). Under andra världskriget skvallrades det i svenska kolonin om ett annat ungkarlshushåll och de minst lika uppsluppna tillställningarna som sades anordnas av de fem rederi-anställda gossarna som bodde där. En av de s.k. Femlingarna, Filip Hansson, ger här en mer balanserad bild av det legendariska gänget: Under kriget började ett antal svenska rederier kasta ögonen på de trafikmöjligheter som utan tvivel kunde erbjudas utanför de närmaste hemmavattnen. Europa var och skulle förbli lamslaget under oöverskådlig framtid. Kanske Sydamerika kunde bli intressant för trafik i olika riktningar? Under åren tog vissa planer fart och man började sända ut unga män för att de skulle lära upp sig och få erfarenheter för framtida eventuella nya trafikområden. Sålunda placerade Johnson Line två stycken påläggskalvar i Buenos Aires, Olof Alm med tungvikt på shipping och Jan Björkman som väl var mer inriktad på den kommersiella sidan. Svenska Lloyd sände ut Morten Hoogland, Rederi AB Svea sände Curt Högberg och Svenska Orient Linien skickade ut Filip Hansson. Dessa fem unga och ensamma ynglingar blev så småningom goda vänner, både privat och i arbetet. Någon konkurrens förelåg ju inte alls i detta initialläge utan alla fem försökte hjälpa varandra att komma igång med fruktbärande idéer. Att hitta bostad var inte svårt för någon. Det fanns gott om bra och billiga helpensioner och s.k. service flats, men det var ensamt och tråkigt. Därför frågade sig femlingarna så småningom: varför inte slå oss samman och med gemensamma kostnader få till stånd en bra och representativ bostad? Så erbjöds en möjlighet. En uruguaysk diplomat hade ett hus på Santa Fe (i närheten av Plaza San Martín) som han ville hyra ut. Det passade precis... Vi fick huset för en mycket billig hyra och kunde med gemensamma medel även bekosta en kokerska och tidvis även en betjänt (butler). Detta ansågs kanske i svenska kolonin för en aning extravagant, och det var det ju, men det gick ihop för oss med de begränsade tillgångar vi hade... Det arbetades mycket hårt och vi hade långa arbetsdagar vardag som helgdag. Det talades i svenska kolonin om att femlingarna var ett gäng playboys som bara roade sig. Detta är inte sant! Visst roade vi oss och hade både glada och mer seriösa parties och middagar. Men vi jobbade alla för att förkovra oss och senare deltaga i mer eller mindre framskjutna positioner i våra respektive bolag. Det var först i början av 1945 eller slutet av 1944 som vi bildade

3 femlingarna som sedan existerade i cirka ett år. Därefter spreds vi alla i olika riktningar. Olof Alm gick via Johnson Line till Eugenides organisation och sedan till Handelskammaren. Jan Björkman gick tillbaka till Johnsons i Stockholm. Morten Hoogland blev manager för en avdelning inom Maersk & Co. i Köpenhamn och sedan direktör vid Broströms Stockholms-kontor. Filip Hansson blev med tiden chef för SOL:s utelinjer. Curt Högberg blev så småningom chef för hela Rederi Svea-koncernen. En annan legend inom sjöfarts-kretsar var smålänningen och mångmiljonären K.G. ( Kåge ) Nilsson, som representerade ett antal rederier i Buenos Aires genom bolaget S.A. Importadora y Exportadora de la Patagonia. Han blev känd eller ökänd för sina s.k. practical jokes. Vid ett tillfälle bjöd han ett större antal gäster ur kolonin -- bland annat alla på svenska beskickningen och deras fruar -- på en grillfest ute på sin quinta i Pacheco. Han överraskade de kvinnliga inbjudna med presenter inköpta i USA: baddräkter som de skulle få inviga i hans pool samma eftermiddag. Det var bara det att baddräkterna upplöstes när de kom i kontakt med vatten... Svenska präster i San Telmo Svenska församlingen grundades redan 1918, men den kyrkliga verksamheten bedrevs i vanliga lägenheter i San Telmo i över 25 år. En präst utsänd av den svensk-amerikanska Augustanasynoden, Efraim Ceder, började hålla gudstjänster för svenska kolonin 1917 i ett av engelsmännens kapell. Så fort en kyrkoordning antagits, vände sig pastor Ceder och församlingen till ärkebiskopen Nathan Söderblom med en begäran om anslutning till Svenska Kyrkan. Missionsstyrelsen biföll begäran och lovade skicka ut en avlönad svensk präst om församlingen bekostade pastorsbostaden och upptog ett kontinuerligt arbete bland sjömännen. Av utrymmesskäl kan de första åren med pastor Rudolf Münther ( ) och David Wahlberg ( ) inte behandlas här. Tre viktiga punkter bör dock belysas: församlingens önskan att tillhöra Svenska Kyrkan från första stund, Svenska Kyrkans tidiga insikt att just en sjömanskyrka behövdes i hamnstaden Buenos Aires och ärkebiskopen Söderbloms nyckelroll både i dess grundande och i dess fortsatta arbete. År 1927 blev nämligen pastor Wahlberg änkeman, liksom sina båda företrädare, och ville lämna sin tjänst. Församlingen hade dessutom ekonomiska bekymmer. Missionsstyrelsen beslöt att arbetet i Buenos Aires skulle läggas ned. Ärkebiskopen, som inte hade varit närvarande vid det sammanträdet, övertygade styrelsen att upphäva beslutet och skicka ut den unge nyvigde prästen Nils Bååthe. En säker Bååthe i stormen Under sina nästan 20 år i Buenos Aires ( ) kom pastor Bååthe att utföra ett betydelsefullt arbete för sina tre parallella församlingar: sjömännen, den fast bosatta kolonin i Buenos Aires och svenskarna i Misiones. Till och med 1941 var han ensam svensk präst i hela Sydamerika. Han fick resa långa vägar för att hålla gudstjänster och döpa barn i svenska familjer bosatta i Uruguay, Paraguay, Chile och ännu längre ut i förskingringen. När pastor Erik Janulf anlände strax före jul på väg mot sin nya församling i Oberá, kunde han bekräfta att Bååthe hade fullt upp i Buenos

4 Aires: under 1941 hade han gjort 543 sjukbesök, följande år skulle det bli 949. Ett ovanligt stort antal sjömän var intagna på sjukhus. Många hade förlorat sina liv till sjöss -- inte ens i Sydatlanten gick fartygen säkra för tyskarna. I januari 1943 skickade Missionsstyrelsen ut Georg Järbel för att bli assisterande sjömanspastor i Buenos Aires men han tvingades återvända till Sverige. Han och de andra ombord på lejdbåten Ecuador fick först bevittna hur två andra fartyg, lejdbåten Brasil och tankfartyget Svea Jarl gick till botten efter att ha stött på tyska minor utanför Norges kust. Påskdagen 1944 anlände assisterande sjömansprästen Gunnar Norell och hans hustru Anita till Argentina för att bistå Bååthe med välbehövlig extrahjälp. Under kriget blev kyrkan i Buenos Aires en viktig tillflyktsort och samlingsplats för svenska sjömän, både de som sökte trygghet i sin kristna tro och de som helt enkelt ville läsa tidningar och böcker på sitt eget språk. Det var många som ville tala på tu man hand med prästen; andra sökte förströelse i fotbollsmatcher mellan olika besättningar eller i Bååthes lektioner i spanska. Den enda svenska kyrkan i ett icke krigförande land blev ett slags världscentrum för sjömansvårdsarbetet och församlingen i Buenos Aires tog vara på sitt priviligerade läge: Under det att sex svenska sjömanskyrkor i Europa totalförstördes och flera blev svårt skadade, fick man i Buenos Aires möjlighet att bygga en ny kyrka, som vid krigsslutet stod färdig för invigning. För att söka en första donation från rederiägaren Axel Ax:son Johnson, gick pastor Bååthe och minister Wilhelm Winther till högsta möjliga instans: i mars 1942 bad de kontrollofficern ombord på ett av lejdfartygen, kommendör Hardy Wachtmeister, adjutant hos kungen, att ta upp frågan med Gustaf V. Kungen talade i sin tur med generalkonsul Johnson -- och inom kort fick svenska församlingen i Buenos Aires ta emot en telegramremissa på 100,000 kronor som grundfond till kyrkbygget. En kyrka byggs på fast grund Kring årsskiftet sänkte tyskarna totalt fem lejdfartyg och det blev stopp i trafiken i några månader. Detta innebar knappast en minskning av antalet svenska sjömän i Buenos Aires: sju stora båtar låg till exempel kvar i hamn över jul. Gudstjänsterna var mycket välbesökta och till vardags var sjömännens läsrum fullpackat med folk. Behovet av en ordentlig egen kyrka började bli trängande. Även tidigare, under mer normala förhållanden, hade svenskarna fått låna antingen norska eller danska kyrkan för att överhuvudtaget få plats vid större högtidsdagar. I december 1942 gick Bååthe och undrade över hur han skulle ordna julklappar till alla sjömän som befann sig i staden, långt borta från sina familjer. Föga anade han att sjömanskyrkan kollektivt skulle få en historisk julklapp. En vecka före jul ringde Svenska Föreningens ordförande, SKF-chefen Curt Schenström, och berättade att hans bolag beslutat donera 25,000 pesos till kyrkans byggnadsfond. Ett par dagar senare kom ett bidrag på samma summa från LM Ericsson och dagen före julafton inropade prästen på offentlig auktion en tomt på hörnet Azopardo-Garay till ett mycket förmånligt pris. Vad var naturligare än att vi kallade den för jultomten? skrev Bååthe.

5 Pingstdagen den 28 maj 1944 lades grundstenen till svenska kyrkan. Ett byggnadskontrakt hade slutits med ingenjör Kjell Henricksen sedan den schweizisk-argentinske arkitekten Edmundo Kleins ritningar godkänts i Sverige. Över 300 personer deltog i högtiden, därav ett större antal representanter för svenska handelsflottan. Besättningarna hade dragit sitt strå till stacken -- man hade faktiskt tävlat mellan båtarna för att åstadkomma det bästa insamlingsresultatet. Sjömansvårdsstyrelsen bidrog naturligtvis också till bygget. Högtiden inleddes med psalmen Vår Gud är oss en väldig borg. Sedan läste pastor Bååthe upp vad som stod på det pergament som skulle läggas ned i ett skrin under grundstenen precis på den plats där kyrkans altare skulle stå: Denna grundsten lades, då det andra världskriget pågått i fyra år och nio månader. Över hela världen mullra krigets åskor. Vi, som bygga denna kyrka, göra det i djupaste tacksamhet mot Herren Gud Allsmäktig, som nådigt bevarat både våra fäders land, Sverige, och det land, vars gästfrihet vi åtnjuta, Argentina, från krigets hemsökelse. Give Gud sin välsignelse! I det nergrävda skrinet lades dessutom en skatt bestående av dagens nummer av La Prensa och La Nación, en samling svenska kyrkliga tidskrifter, en uppsättning ritningar av kyrkan samt några svenska och argentinska mynt. Kort före kyrkan var helt färdig för invigning hölls den 13 maj 1945 en tacksägelsegudstjänst för freden i dess samlingssal. Två dagar senare antogs en ny kyrkoordning lik den som gällde för de svenska församlingarna i Paris, London och Berlin, som knöt fastare band till hemlandet. Och med första svenska fartyget som avgick till Argentina efter krigsslutet reste biskop Torsten Ysander från de medeltida kyrkoruinernas stad Visby för att inviga en nybyggd kyrka i Buenos Aires. Biskopen väckte en hel del uppståndelse på en pressmottagning när han berättade att den yngsta kyrkan i hans eget stift, Gotland, hade invigts Pärlan vid hamnen I mitten av Buenos Aires gamla hamnkvarter ligger en liten pärla. Svenska kyrkan är ett kulturarv ur konsthistorisk synpunkt. Före och efter dess invigning strömmade det in donationer till dess utsmyckning. Prediksstolen och altartavlan anspelar båda på sjömanstemat. Den imponerande orgeln byggdes av en hantverkare i tredje generationen orgelmakare, Santiago E. Poggi, och betalades till stor del av AB Bofors. Av direktör och fru Olof Orstadius mottog församlingen en vacker brudkrona av förgyllt silver besatt med månstenar och safirer. Den första som bar brudkronan var deras dotter Naima. Generalkonsul Fritz Brander donerade ett faksimilexemplar av Gustav Vasas bibel från Särskilt uppmärksammade blev de unika glasmålningarna av den framstående argentinska porträttmålaren Jorge Beristayn. Denne tusenkonstnär (för han var också en duktig musiker, en bibliofil med en av världens mest imponerande samlingar böcker, f.d. argentinsk mästare i sabelfäktning samt f.d. chef för Colón-teatern...) hade stannat sin bil framför den nybyggda svenska kyrkan och blivit så tagen av den att han erbjöd sig att skapa och donera en serie

6 glasmålningar åt kyrkorummet. Fyra fönster visar scener ur Gamla och Nya testamentet och ett femte avbildar sex huvudfigurer i den svenska kristendomens historia. De beristaynska målningarna omskrevs i argentinska och spanska konstpublikationer. Bland annat fick de mycket god kritik i en artikel 1947 av chefen för Museo Nacional de Bellas Artes, Juan Zocchi, fast han ställde en naturlig fråga: Var det inte lite underligt ändå att en konstnär verksam vid modernismens och funkis-stilens höjdpunkt hade fått för sig att måla gotiska fönster? Svaret låg i att universialisten Beristayn i sin ungdom hade fascinerats av glasmålningarna i franska medeltidskatedraler och alltid velat skapa någonting liknande. Svenskarna hade privilegiet att ta emot hans generösa gåva -- och tackade honom för hans insats med såväl kommendörstecknet som Nordstjärneorden och Vasaorden. Kyrkans ansikten Kyrkans egentliga betydelse framgår naturligtvis inte från en beskrivning av dess arkitektur eller inredning. Det är dess andliga och kulturella funktion som samlat folk vid högtider och vigslar, dop och begravningar, konserter och julbasarer. När man tänker på kyrkan, tänker man ofta på de personer som arbetat där under årens lopp: assisterande prästen Gunnar Norell som ersatte pastor Bååthe 1948 och förblev Buenos Aires-svenskarnas kyrkoherde fram till sin död 1969; den gladlynte prästen Olle Ek ( ) som hade en utmärkt sångröst och som förespråkade fördelarna med ett nordiskt kyrkligt samarbete; eller ungersk-födde Béla Leskó ( ) som hade varit första rektorn för Sydamerikas lutherska prästseminarium ( La Facultad ). Leskó var en högutbildad och viktig figur i ekumeniska sammanhang men församlingen minns honom som en ödmjuk och omtänksam präst, liksom hans efterträdare, Paul Lundell ( ). Sjömanskyrkan styrdes av en f.d. sjökapten, Sven Winterstam. Utan det kvinnliga elementet -- i form av prästfruar, sekreterare och husmödrar -- hade den kyrkliga verksamheten inte kunnat bedrivas. Britta Rydberg höll ordning på prästerna som kyrkans sekreterare i 27 år; Hilma Hallengren, Eva Holmgren och idag Inger Söderlund de Salazar har agerat som broar mellan de svenska församlingarna i Oberá och i Buenos Aires. Personligheterna och händelserna har varit många i svenska kyrkans historia -- så många att det omöjligen går att beskriva dem alla här. Istället för att försöka få en överblick över flera årtiondens verksamhet, ägnas detta kapitel främst åt den mycket speciella perioden som församlingen upplevde på 1940-talet. De himmelska åren Efter andra världskriget minskade avståndet mellan Sverige och Argentina dramatiskt: Den 30 november, 1946, endast två månader efter invigningen av SAS första transatlantiska flygrutt till New York, invigde flygbolaget en andra rutt till Rio de Janeiro och Montevideo. Fem månader senare förlängdes den till Buenos Aires. En affärsresa till olika filialer i Sydamerika som tidigare hade tagit flera månader kunde nu avverkas på några veckor.

7 Sista lejdbåten från Sverige anlände den 9 juni 1945, försäkrar Monica Willmott på Ambassaden. Hon var nämligen en av passagerarna ombord. Lejdtrafiken upphörde förstås i och med freden men sjötrafiken mellan Sverige och Argentina förblev intensiv i flera år. Under kriget hade svenskarna fått upp ögonen för jordbruksjätten på södra halvklotet och intresset för ömsesidig handel ökade bara. Ungefär en Johnson-båt i veckan fullbordade resan Stockholm- Göteborg- Antwerpen- Recife- Bahía- Rio- Santos- Rio Grande- Montevideo- Buenos Aires. Svenska beskickningens pressattaché Martin Rogberg fångade den optimistiska stämningen 1945 i sin reportagebok om Argentina, Följ med till framtidslandet. Entusiasmen inom kolonin för den nya kyrkan samt det fortsatt höga antal sjömän som vistades i Buenos Aires innebar skyhöga besökssiffror både på gudstjänster och till vardags. Under verksamhetsåret juli juni 1948 besöktes kyrkans lokaler av 20,400 personer, vilket slog alla tidigare och senare rekord. På den tiden låg båtarna kvar i hamn i ett par veckor och sjömännen hann tröttna på kroglivet. På sjömanshemmet, eller Minnet som det kallades, blev de ompysslade med bullar och kaffe. Där kunde de dessutom läsa svenska tidningar och beställa telefonsamtal till hemlandet. Minnet stod färdigt i mitten av 1946 men invigdes officiellt i januari 1947 av Prins Bertil som befann sig på genomresa i spetsen för en svensk handelsdelegation. En prästs arbetsbeskrivning Det har poängterats att prästerna som sändes till Buenos Aires delvis eller huvudsakligen hade till uppgift att ägna sig åt sjömansvård. Men vad är egentligen sjömansvård? I sin engagerande bok Uppdrag i Sydamerika (1983), relaterar Nils Bååthe vad det hela gick ut på. Att det omfattade både andliga och mer vardagliga frågor. Dels ägnade han sig åt själavård genom att besöka fartygen och hålla långa pratstunder med manskapet i deras hytter. Dels ställde han upp när det gällde att lösa en rad desto mer världsliga problem: det kunde vara frågan om att hitta äkta skandinaviskt snus åt en sjöman som låg på sjukhus; eller kunde det innebära att han ombads översätta ett kärleksbrev till en argentinska från en lättmatros som bara kunde svenska! En realistisk präst förstår att unga sjömän inte bara stiger i land för att sitta i kyrkbänken och Bååthe hittade ofta på roliga aktiviteter åt sin turistande flock. Utflykter till Buenos Aires zoo, La Recoleta, La Plata och Luján var populära. En sommarutflykt till San Isidro för att bada i Río de la Plata slutade med att pastor Bååthe och nitton svenska sjömän fick marschera mellan två beridna poliser till närmsta comisaría. Grabbarna hade nämligen klätt av sig helt och hållet för att ta sig ett dopp, som de var vana vid att göra hemma -- men detta ansågs förstås vara fruktansvärt oanständigt i Argentina. Polischefen i San Isidro fick sig ett gott skratt när den svenske prästen förklarade vilken oavsiktlig kulturkrock som hade inträffat... Prästens andra målgrupp var naturligtvis den fast bosatta svenska kolonin. Förutom den självklara roll han spelade i både religiösa och andra svenska traditioner -- vid en julotta, ett dop, firandet av en nationell högtid, o.s.v. -- tog han på sig att besöka äldre och ensamstående i periferin. Just Bååthe var bra på att värva tillfälligt besökande svenskar som föreläsare på kyrkan

8 -- allt från nobelpristagare som The Svedberg och Ulf von Euler till olika författare och kulturpersonligheter. Lokala konstnärer såsom Molina Campos och Jorge Beristayn, bland många andra, bjöds in till kyrkan inom ramen för Föreningen Argentina-Svensk Ungdom. Ungdomsföreningen, som räknade 150 medlemmar, hade bildats på initiativ av pastor Bååthe och pressattaché Martin Rogberg i juni 1947 med en speciell betoning på kulturellt utbyte. Teaterscenen som hade byggts upp i kyrkans samlingssal kom till användning. Kyrkan var överhuvudtaget en populär träffpunkt: Man gick ner dit på kvällarna för att dricka kaffe och spela ping-pong. Och vi spelade teater. En pjäs hette Kvinnor eller någonting och var så modern. Bröderna Kottmeiers fruar (Karin Beskow och Eira Kjellberg) var med och Birgit Ekerén och några andra... berättar Daisy Mellberg. Ibland räckte det inte med en kopp kaffe när svenskarna skulle umgås. Flera personer har berättat med glimten i ögat att i trädgården gick det en stig från kyrkan till sjömanshemmet. Den hade trampats upp av alla som snabbt efter gudstjänsten sprang dit för att ta sig en öl. Svenska Föreningens 50-årskalas Vid klubbens 50-årsjubileum 29 oktober 1948 deltog två kvarlevande grundare, John Axel Zedoff och Harald Mörtstedt -- och den tredje, John Wester, skickade hälsningar från Uppsala. En ung och grön medlem som hette Rolf Schröder fick lov att vara med på den högtidliga festen bland veteranerna. (Det uppskattade han tydligen, för senare blev han klubbens ordförande i 24 år.) Samma vecka som jubiléet publicerade tidningen La Prensa en ledare som uttryckte ett hopp om att handelsutbytet mellan Argentina och Sverige skulle fortsätta att öka. Ledarartikeln hyllade kvalitén av både svenska varor och svenska affärsmän -- de sistnämnda därför att de var så pålitliga. En minnesskrift sammanställdes åt klubben av Curt Ågren och pressattaché Martin Rogberg och gavs ut i mars Under kriget hade klubbens familjefester ställts in men månadsluncherna fortsatte som vanligt och gav medlemmarna tillfälle att ta del av nyheter från hemlandet: besökande kontrollofficerare från lejdfartygen ombads tala vid luncherna om de senaste händelserna i Sverige. Tack vare uppsvinget som lejdhandeln innebar för många svenska firmor i Buenos Aires, kunde rekordartade byggnadsdonationer drivas in till det påtänkta Sverigehuset. Pengarna investerades i två olika tomter i norra delen av San Telmo, en på Perú 552 som köptes i april 1943 och såldes inom två år och den andra på Venezuela 540 som köptes 1945 efter det att generalkonsuln Axel Ax:son Johnson gjort ytterligare en donation till byggnadsfonden. Två tongivande herrar Curt Schenström var klubbens ordförande i sammanlagt 21 år över fyra årtionden: 20-, 30-, 40- och 50-talet. Det sades i kolonin att han hade hamnat i Sydamerika av en ren slump: han och en grupp andra nyexaminerade och reslystna civilingenjörer påstods ha valt resmål genom att spetsa en roterande jordglob på en blyertspenna och med en bindel för ögonen. Schenström hamnade i Lima, Peru. Som verkställande direktör i SKF organiserade han bolagets samtliga sydamerikanska filialer. Svenska kolonin minns honom som en av de mest aktiva medlemmarna i koloni- och föreningsliv under nästan ett halvt sekel.

9 Fritz Brander kom till Argentina 1907 som handelsstipendiat och etablerade tillsammans med Johs Bergström en egen firma som importerade trävaror, pappersmassa och cement och senare representerade företagen Bofors, Götaverken, Höganäs, Caterpillar, m.fl. ( Brander & Bergström, Brander & Cía, därefter Argentrac S.A. ). Han sades ha tjänat sin första halva miljon inom loppet av två dagar; var med om att stifta svenska församlingen 1918; var generalkonsul på 1940-talet; och hade en framskjutande position i olika argentinska firmors styrelser bl.a. i försäkringsbolaget La Buenos Aires. Men folk minns honom inte som någon viktig pamp : som chef var han var mycket omtyckt och en grupp Branderister (f.d. anställda) fortsatte att träffas långt efter hans pension... vid 90 års ålder. Legenden Johnson Den respekt som svenska kolonin i Buenos Aires hade för Johnsonlinjens chef och ägare Axel Ax:son Johnson framgår av en lustig historia som Nils Bååthe berättade om sitt första möte med församlingens valda representanter. Den nyligen utsände prästen tyckte att det var lite pinsamt att presidera som ordförande i kyrkorådet eftersom detsamma bestod av företagschefer som var dubbelt så gamla som honom: Jag kände mig ganska enkel och lät dem också förstå att jag kände det så men att jag hoppades att Han, i vars namn jag gått ut att fullfölja detta uppdrag, också skulle förläna mig krafter som motsvarade uppgiften (Bååthe 1983, s. 18). Då frågade en av de äldre och lite åderförkalkade ledamöterna: Vem är det? Är det ärkebiskop Söderblom? och när Bååthe svarade att han hade tänkt på någon som stod ännu högre än ärkebiskopen, skulle koloni-veteranen ha utbrustit: Det är väl inte självaste generalkonsul Johnson? Sista repliken var tydligen ett påhitt som lades till när historien om det första mötet med den nya prästen gick ut i kolonin, men lustigkurren som hittade på repliken ville just återspegla vilken vördnad som svenskarna i Sydamerika kände för generalkonsuln. (Axel Ax:son Johnson var inte svensk generalkonsul i Argentina, utan i Siam, idag Thailand). Denna respekt var inte ett uttryck av någon banal cholulismo ( kändisdyrkan ), utan var grundad dels i beundran för familjeföretagets principfasta ledarskap och framgång, dels i tacksamhet för vad Johnson den äldre och den yngre hade gjort för svenskarna i Buenos Aires. Smålänningen Axel Johnson köpte sin första ångbåt 1885 för att bedriva en till början modest handelsrörelse i Stockholm som gick ut på export av järn och import av stenkol. Affärerna gick bra och Rederiaktiebolaget Nordstjernan bildades Bolaget präglades från första stund av nationalism i form av ett aktivt stöd för svensk industriutveckling -- Johnson föredrog t.ex. att köpa fartyg från svenska varv även när han fått lägre anbud från brittiska varv. Han förespråkade statliga subventioner till nystartade, svenska reguljära transoceana fartygsförbindelser med motivering att handeln följer flaggan. Så länge Sverige förblev beroende av indirekt handel t.ex. med Argentina, skulle de dyrbara omlastningarna innebära hinder för svensk export. En statlig subvention skulle stödja svensk utrikeshandel, inte bara ett privat rederi, menade han. I utbyte för det statliga stödet, skulle rederiet erbjuda kostnadsfria resor till handelsfrämjande tjänstemän, exportagenter liksom deras varuprov, post och posttjänstemän, sjöfolk och nödställda svenskar. Axel Johnson vann regeringens och riksdagens gehör för sitt förslag, något som Kapten Adde inte hade lyckats med tio år tidigare. Nordstjernan hade skickat malmångare till Río de la Plataområdet så tidigt som 1896 och Johnson trodde starkt på Argentinas framtidsutsikter. Rederiets

10 första transoceana linje lades därför på silverflodens hamnar. Första båten, ångaren Oscar Fredrik, avgick den 26 november 1904 från Göteborg. Från 1905 t.o.m femfaldigades det svenska exportvärdet till Argentina. Från och med 1910 gick linjen med vinst och namnet Johnson Line började komma i bruk. Vad var nyckeln bakom denna framgång? Rederiet lämnade inte någonting åt slumpen utan hade lagt ner mycket arbete på att upparbeta den argentinska marknaden för svenska varor. Affärsmän fick som sagt resa gratis, rederiet hjälpte dem att etablera sig och den inflytesrike och kompetente norrmannen Pedro Christophersen anställdes som agent i Buenos Aires. Axel Ax:son Johnson övertog ledningen efter sin fars plötsliga död 1910 och fram till Under de åren fick Johnsonbåtarna ett slags romantiskt och heroiskt skimmer över sig i samband med lejdtrafiken; handeln mellan Sverige och Argentina intensifierades och Johnsonlinjen började stödja det kulturella och informationsmässiga utbytet mellan de två länderna genom att erbjuda gratisresor även till journalister och konstnärer. Ax:son Johnson skapade grundfonden för Svenska Föreningens eget hem 1920 med en donation på 100,000 kronor, spädde på fonden 23 år senare med ytterligare 100,000 kronor, möjliggjorde bygget av svenska kyrkan i Buenos Aires med ett bidrag i samma storleksordning och finansierade samtidigt ( ) bygget av sjömanshemmet på villkoret att det skulle uppkallas efter hans far. Det villkoret godkände svenska kolonin enhälligt. Daisy och Gustavo: festerna ombord Alla bolagen bjöd på fester ombord på båtarna, inte bara Johnsons. Vi som gick på Staterna fick egentligen slå på ännu större. Konkurrensen var ju hårdare till USA. Johnsons hade sina givna kunder. De bjöd mest svenskar, medan vi andra bjöd argentinare -- speciellt ull shipping folket och journalistföreningar, för att göra reklam. Våra parties var populära, för vi var ett värdpar som bjöd. På det viset blev det mer som en privat familjemiddag. Det var ena riktigt storslagna banketter, ibland med dans. Sedan, när det skulle sparas, blev det drink-parties helt enkelt. Det var inte så populärt bland fruarna... Pappersimportfirman Celpapels verkställande direktör Gustavo Wahren förklarar vidare varför svenskarna särskilt kommer ihåg Johnson Lines fester: På 1950-talet lät Johnsonlinjen varje svensk firma göra ett party om året på båtarna -- en middag, en lunch eller en cocktail -- på deras bekostnad. Dessa mottagningar på linjefartygen var högst uppskattade och utgjorde centrala händelser i de svenska företagarnas representation för det argentinska näringslivets företrädare. Vart tog de svenska fartygen vägen? Svenska generalkonsulatet i Buenos Aires lades ner i mitten av 1970-talet. Sjötrafiken hade reducerats så mycket att tjänsten inte längre ansågs behövas. Vid ett tillfälle på 1930-talet hade det legat 38 svenskflaggade fartyg samtidigt i hamnen. Vid mitten av sjuttiotalet kom det inte lika många på ett helt år -- och 1996 anlöpte ett enda svenskflaggat fartyg Buenos Aires hamn. Vad hade hänt? Avvecklingen skedde i två faser: först började det svenska manskapet försvinna, sedan försvann själva fartygen. Detta hade ingenting med Bermuda-triangeln att göra utan berodde på

11 ekonomiska faktorer i både Sverige och Argentina. Svenska sjömän hade utgjort relativt billig arbetskraft på 1930-talet men efter kriget krävde de högre löner än t.ex. sina engelska eller tyska kollegor. De svenska lönenivåerna bara höjdes med tiden och man började leta efter olika sätt att rationalisera lasthanteringen för att dra ner på manskapet. Kylfartygen för frukt som Johnson Line lanserade 1959 minskade besättningen med en tredjedel. Johnson-rederiet blev också pionjär i containertrafik från och med slutet av 1960-talet. Snabbheten med vilken de hamn-effektiva containerfartygen kunde lastas och lossas innebar att besättningarna -- vid det laget mest spanjorer, greker, argentinare och brasilianare -- knappt steg iland överhuvudtaget. Samtidigt som denna lasttekniska revolution pågick försvårades villkoren för utländska handelsflottor i Sydamerika av straffavgifter och lagar som var avsedda att gynna lokala rederiföretag. Perón brukar alltid pekas ut som protektionismens pappa men de senare argentinska regeringarna skärpte snarare reglerna: 1969 införde Argentina t.ex. en lag som föreskrev att all pappersimport skulle ske med argentinska fartyg. Tredje-flaggs linjer tilldelades en mycket liten del av lasterna till USA och kontinentala Europa efter att bestämmelser införts som gav företräde till flagglinjer -- d.v.s. fartyg från avgångs- och destinationslandet. De nordiska rederierna började samsegla -- efter sjuttio års hård konkurrens -- för att kunna sammanslå de nationella lastandelarna och erbjuda en rimlig turfrekvens. Men det var tydligt att en omvälvning hade skett: 1977 skickade NordSAm (Johnson Line & finländska rederiet Effoa, senare Finncarriers) ett fartyg var trettonde vecka till Río de la Plata; tio år tidigare hade Johnson Line ensam erbjudit en avsegling var tionde dag. Ända in på 1980-talet seglade Johnsonlinjen på Brasilien och Argentina. Gamla fina båtar som Bahía Blanca gick ända fram till 1984 eftersom de underhölls så bra, berättar f.d. telegrafisten ombord, Jan Garpdahl. Två moderna ro/ro ( roll on-roll off ) fartyg sattes 1985 i trafik på sydamerikanska ostkusten av RoSa Line (Roro South America). RoSa Line var ett allnordiskt rederi som beskrevs i tidningarna som en sjöfartens SAS -- plus Finland. Störst av de fyra nordiska delägarna var Johnson med 44%. Fartygen döptes till Rosa Blanca (med svensk flagg) och Rosa Tucano (med norsk flagg). Följande år bildades Laser Lines (Latin American Services), en paraplyorganisation för all nordisk sjötrafik. Johnson Line var den största delägaren även av Laser Lines. I mars 1991 markerades slutet av den reguljära sjötrafiken mellan Sverige och Argentina med följande notis i kyrkobladet Kontakt : FRÅN BUENOS AIRES UTAN ÅTERVÄNDO Den 17 november lämnade Laser Lines Rosa Blanca Buenos Aires för sista gången. Epoken Johnson Line är slut sedan tidigare. Men nog har vi väl fortsatt att betrakta Rosa Blanca som en Johnsare? Nu tas hon till andra vatten av sin ägare Hamburg Süd. Närmare bestämt Karibien. Med Rosa Blanca försvann det sista svenskflaggade fartyget med regelbunden trafik på Buenos Aires. En epok är slut... Den började Sjömanskyrkan utan sjömän Färre svenska sjömän i Buenos Aires innebar färre besökare i kyrkan men verksamheten fortsatte. Däremot drog Johnson Line in personalen på sjömanshemmet i slutet av 1970-talet. De hade alltid haft en sjökapten som föreståndare där. Axel Ax:son Johnson hade uttryckt en önskan att

12 om sjömansvården upphörde, skulle Minnet användas för välgörenhet eller för kulturella syften. Mellan 1981 och 1992 drev Hjälpföreningen ett ålderdomshem i lokalerna. Idag hyrs byggnaden tillfälligtvis ut till ett privat företag och de olika svenska institutionerna i Buenos Aires -- Hjälpföreningen, kyrkan och Svenska Föreningen -- delar på intäkterna. Sjömanshemmet har förvandlats till ett mobiltelefonföretag och det går omöjligen att förneka att tiderna har förändrats. Att tendensen i denna förändring har gått mot en minskad aktivitet i kyrkans fall är lika omöjligt att ignorera. Bara man jämför julhögmässan 1997 med samma högtid tio år tidigare är kontrasten stor: Vid slutet av 1980-talet var det fortfarande nödvändigt att komma extra tidigt på juldagsmorgonen om man hoppades på att få en sittplats ; ett årtionde senare är det ganska tomt i bänkarna. På 1980-talet anordnade prästerna Béla Leskó, Paul Lundell och Sven Winterstam konfirmandläger hos Miguel och Elisabeth Avendaño på estancian San Felix -- nuförtiden rider det inga svenska konfirmander på pampas. Går man tjugo år tillbaka, minns man att det fanns ett svenskt folkdanslag som brukade träffas i kyrkan samt en grupp f.d. konfirmander som gick dit för att spela biljard och bordtennis. Lokalerna användes dessutom för undervisning i svenska i Gunilla Isakssons och Ilse Gorrissens regi och för repetitioner av en kör i Sergio Bacigalupos ledning. Marianne Kottmeiers söndagsskoleflock uppträdde i april 1977 i Teatro San Martín och sjöng svenska barnsånger som i programmet fick heta El confitero, La ardilla och Olle en el bosque. Några år senare undkom svenskarna norska församlingens öde: norska sjömanskyrkan på Ing. Huergo som hade ritats av den framstående arkitekten Alejandro Christophersen och invigts revs 1978 av militärregeringen för att ge plats åt en motorväg. Avenyn Juan de Garay skulle i samma veva breddas och idén var att svenska kyrkans kor skulle demoleras. Men när stadsplanerarna som hade fått i uppdrag att verkställa amputeringen fick se kyrkan, kom de på andra tankar. De vägrade faktiskt att skriva under ett dekret 1979 om dess rivning och fann en alternativ lösning. Svenska kyrkan och sjömanshemmet blev istället i argentinsk lag förklarade för Monumentos Nacionales ( byggnadsminnesmärken ). När en del av kyrkans skiffertak blåste av i en storm i mars 1980, gjordes en insamling bland de svenska företagen och kolonin som gav ungefär $25,000 i dåtidens valuta. Bidrag kom också från Svenska Kyrkan och staten för att lägga ett typiskt skandinaviskt grönt koppartak. Experter i Sverige kontaktades för uppgiften och SAS-chefen Hans Larsson såg till att takläggarna flögs ner gratis. Johnson Line bistod med kostnadsfri transport av kopparplåten. Den mest dramatiska förändringen för svenska församlingen på senare år har emellertid varit separationen från moderkyrkan i hemlandet som inträffade stegvis mellan 1992 och SKUT (Svenska Kyrkan i Utlandet) kunde i nedskärningstider inte längre skicka ut en avlönad svensk präst eller fortsätta bidra till expeditions- och underhållskostnader. Sven Winterstam blev den siste utsände prästen. Därefter fick församlingen sin första kvinnliga präst, argentinskan Mercedes García Bachmann (juli juli 1994). Den 22 oktober 1995 markerades två viktiga händelser: kyrkans 50-årsjubileum och den formella självständigheten. För att undvika att betraktas som en fristående sekt enligt argentinsk lag (!) associerade sig svenska församlingen

13 med den argentinska lutherska kyrkoorganisationen Iglesia Evangélica Luterana Unida (IELU). Redan ett år tidigare hade prästtjänsten tillträdits av Luis Klenk från IELU. Nuförtiden hålls gudstjänster i svenska kyrkan på en salig blandning av spanska och svenska. Precis som i Sverige, går numera färre personer på gudstjänster än förr. Svenska kyrkan i Buenos Aires genomgår en likadan identitetskris -- och förvandling -- som hemkyrkan. I mellantiden är det många som har upptäckt att man bara har så roligt som man gör sig. Organisten Sergio Bacigalupo ordnar allt från flöjtkonserter till kubanska festivaler, Firia Kraepelien värvar folk till bridgeturneringar, Bertil Stålhandske engagerar hela församlingen med kyrkobladet Kontakt... och praktiskt taget alla svenskar och svensk-argentinare dyker upp på Lucia-afton och vid julbasarerna.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december Under veckorna som har gått har vi med jämna mellanrum i vardagen firat thailändska högtider och framöver blir det dags för lite farang-högtider

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006

BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006 BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006 Anita och Göran Jansson skriver i sin jul- och nyårshälsning: Och man skall ge honom namnet Immanuel Det betyder: Gud med oss. Matt 1:23. Till alla vänner som genom era

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

ASOCIACIÓN NÓRDICA Uppdatering November 2010

ASOCIACIÓN NÓRDICA Uppdatering November 2010 ASOCIACIÓN NÓRDICA Uppdatering November 2010 Hej alla! Här följer en liten summering av vad vi gjorde och berättade om under lunchen den 9 november. Vi var på en mycket trevlig och fin restaurang som heter

Läs mer

My Lindh Nordiska Panoraman

My Lindh Nordiska Panoraman My Lindh Nordiska Panoraman Redovisning IASPIS Internationellt kulturutbyte Slakthusateljéerna + Air d Islande i samarbete med Skaftfell Center of Visual Art, Seidisfjördur, Island 28 juli - 10 augusti

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Kort genomgång av. Historiken. Ordinarie Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget. Framtiden

Kort genomgång av. Historiken. Ordinarie Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget. Framtiden Kort genomgång av Åkerström, Malte Lennart Historiken Harry (f. 1939), NTAB Intressenter AB Norrvikens Trädgårdar AB ledamot, Dagsläget Styrelseordföran de Framtiden Paulsson, Mats Helge (f. 1944), ledamot

Läs mer

BARN I ANDERNA Årgång 18 Nr 1 2005

BARN I ANDERNA Årgång 18 Nr 1 2005 BARN I ANDERNA Årgång 18 Nr 1 2005 Ur årsberättelsen till föreningen Barn i Anderna för verksamhetsåret 2004 Det har nu gått några år sedan situationen i Argentina hade världens ögon riktade mot sig på

Läs mer

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya När vi åkte tillbaka från Kenya i mars 2011, efter den första delen i det här projektet var Mats Wilhelmsson och jag fortfarande övertygade

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg.

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg. Lättläst svenska Utställningen handlar om musik-instrument i olika länder. Olika instrument är viktiga i olika länder. De är symboler för sitt land. De är national-symboler. 1 Alla länder har en national-sång.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar

Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Vår resa med Vision For All till Guatemala, maj 2010 Text: Hanna Johansson, Fanny Josefsson, Helena Julin, Elena Netskar Foto: Elena Netskar Den 6 maj 2010 åkte vi fem optikerstudenter från Karolinska

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:

Läs mer

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared FÖRELÄSNINGAR MODESHOW KONTAKTER INSPIRATION ETABLERINGAR HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 MODESHOW MED BUTIKER INSPIRERANDE FÖRELÄSARE Fotograf: Gekås Ullared VÄLKOMMEN TILL HANDELNS

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor

Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor Framåtlutad med underarmarna vilande mot sina knän blåste Franz eftertänksamt ut den blå cigarettröken. Vi satt i depåboxen vid det som är startplatsen

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 3 augusti - söndag 14 september

barnhemmet i muang mai söndag 3 augusti - söndag 14 september barnhemmet i muang mai söndag 3 augusti - söndag 14 september Nu har det gått ett tag sen sist. Ett tag då vi (Sussi och Hans) har varit i Sverige omlott. Nu är vi dock tillbaks på barnhemmet igen båda

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015.

Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015. Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015. Fredag 8/5 18.00 Samling på Stena terminalen i Karlskrona. 19.00 Stena Vision lägger ut med kurs mot Gdynia. 20.00 Kvällens stora buffémiddag

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Lästal från förr i tiden

Lästal från förr i tiden Lästal från förr i tiden Nedan presenteras ett antal problem som normalt leder till ekvationer av första graden. Inled din lösning med ett antagande. Teckna sedan ekvationen. Då ekvationen är korrekt uppställt

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Kajsa kan inte välja om hon ska köpa en stor studsmatta eller anlägga pool i trädgården.

Kajsa kan inte välja om hon ska köpa en stor studsmatta eller anlägga pool i trädgården. Text till ljudarbetet Du och jag och alla andra Kajsa kan inte välja om hon ska köpa en stor studsmatta eller anlägga pool i trädgården. Anette ljuger för Kaj. Stina och Lisa är grannar. De har så mycket

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 november - söndag 20 december

barnhemmet i muang mai måndag 16 november - söndag 20 december barnhemmet i muang mai måndag 16 november - söndag 20 december Söndagen den 20 december och vad har hänt sen sist? I början var det lugn vardag men även på barnhemmet märks det att högsäsongen har börjat.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer