Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007"

Transkript

1 Ura 2006:2 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser...12 Internationell översikt...13 Finansiella marknader...22 Svensk ekonomi...26 Efterfrågan på arbetskraft...43 Sysselsättningen...52 Näringsgrenar...61 Jord- och skogsbruk...61 Industri...63 Byggnadsverksamhet...69 Privata tjänster...76 Offentliga tjänster...81 Utbudet av arbetskraft...88 Arbetslöshet...91 Deltidsarbetande och deltidsarbetslösa...98 Arbetsmarknadspolitiska program Regional utveckling Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna Bilaga 2 Bristindex...130

3 2

4 Sammanfattning Stark världskonjunktur Världsekonomin blir allt starkare. Tillväxten världen över bedöms öka från 4,5 procent år 2005 till närmare 5 procent år Det betyder att den globala ekonomin växer med mer än 4 procent för fjärde året i följd. Omvärldsbilden stärks i ett ovanligt brett fält av länder och omfattar alla världsdelar. Konjunkturutvecklingen har varit starkare än väntat i Kina, Indien och Ryssland, men även Japan har redovisat en överraskande stark utveckling. Som vanligt finns en rad nedåtrisker för konjunkturkurvan. Det är framför allt obalansen i USA: s ekonomi, terrorhot och höga olje- och råvarupriser som kan förändra det väntade konjunkturläget. Bedömningarna från olika prognosmakare för år 2007 är lite försiktigare och takten i världsekonomins tillväxt väntas komma att reduceras något. Den svenska ekonomin bromsade in något under slutet av 2005, men allt tyder på att inbromsningen var temporär. Ekonomisk statistik indikerar att konjunkturen förstärkts påtagligt under början av år 2006 och utöver detta råder en växande optimism om ekonomin bland både hushåll och företagare. Konjunkturuppgången är för närvarande bred och omfattar i stort sett hela ekonomin, även om den inhemska efterfrågan i allt större utsträckning driver BNP-tillväxten. Exportkonjunkturen är stark men dess bidrag till BNP-tillväxten reduceras på grund av att importen ökar snabbare än exporten. Den goda konjunkturen har nu på allvar slagit igenom på arbetsmarknaden, sysselsättningen ökar allt mer och arbetslösheten har börjat minska. Det är en utveckling som vi bedömer fortgå åren 2006 och 2007 utan större effekter på lönebildning och inflation eftersom arbetsmarknaden i dagsläget kännetecknas av stora lediga resurser. Dessa minskar dock successivt och mot slutet av prognosperioden blir tillgången på arbetskraft knapp, särskilt inom vissa delar av arbetsmarknaden. Inom byggnadsyrken, kvalificerade industriyrken, vissa privata tjänsteyrken samt några akademikeryrken inom kommunala sektorn finns idag rekryteringsproblem och dessa kommer att bli än mer framträdande under loppet av prognosperioden. Vår positiva konjunkturbild bekräftas av arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsställen inom privat näringsliv. Intervjuresultaten har inte varit så positiva sedan det starka konjunkturläget vid slutet av 1990-talet, och detta gäller både företagens försäljningsutveckling och viljan att anställa ny personal. Samtli- 3

5 ga privata sektorer andas en stark optimism och till detta kan vi lägga att kommunernas ekonomiska situation är starkare än på många år. Detta föranleder oss att räkna med en bred ekonomisk uppgång under både år 2006 och år Under föregående år har BNP-tillväxten nästan enbart berott på en god produktivitetstillväxt, men för kommande år räknar vi med ett större tillväxtbidrag från arbetade timmar. BNP-tillväxten uppgick till 2,7 procent år och för år 2006 räknar vi med en tillväxt på 3,6 procent. En viss dämpning i tillväxttakten till 3,1 procent är trolig år 2007 på grund av höjda räntor samt följdverkningar av världsekonomins utveckling fler sysselsatta på två år Vår intervjuundersökning visar att arbetsgivarna inom det privata näringslivet tänker anställa arbetskraft i ovanligt stor omfattning under det kommande året. Av erfarenhet vet vi att vissa sektorer kan vara överoptimistiska och vi räknar därför ner deras kvantifierade tal något. Vi beräknar en sysselsättningsökning med drygt personer år 2006 och med ytterligare nästan personer år 2007, det vill säga sammanlagt cirka personer. Därmed kommer sysselsättningen att öka med cirka personer under en treårsperiod ( ). Det innebär ett årligt snitt på drygt personer. För första gången på flera år bedömer samtliga länsarbetsnämnder att det kommer att ske en tydlig ökning av sysselsättningen i deras län. Storstadslänen är mest optimistiska. Stockholm förutser en uppgång av sysselsättningen för 2006 med cirka 2,6 procent, Skåne med 2 procent och Västra Götaland med 1,9 procent. Det kan ställas i relation till 1,8 procent i riket. I övriga syd- och mellansvenska län bedöms en uppgång på 1,5 procent medan skogslänen räknar med en ökning på 1 procent. Resultaten visar således på ett mer traditionellt mönster än i våra närmast föregående prognoser, det vill säga att storstadslänen fungerar som tillväxtmotor och att skogslänen släpar efter något. Bilden varierar dock väsentligt mellan enskilda skogslän. Norrbotten ligger i topp med en väntad sysselsättningstillväxt på 1,8 procent, det vill säga nästan jämförbar med storstadslänen. Därnäst kommer Västerbotten med 1,3 procent. Lägst sysselsättningstillväxt bland skogslänen förutses i Gävleborg, Jämtland och Dalarna. Stark byggkonjunktur och många nya jobb Byggnadskonjunkturen har inte varit så stark sedan slutet av 1980-talet, och arbetsgivarna uppger att rekryteringsplanerna är fortsatt expansiva. Vi bedömer att sysselsättningen stiger med personer år 2006 och med perso- 1 Preliminär siffra från nationalräkenskaperna. 4

6 ner år Den starka utvecklingen har blottlagt bristen på arbetskraft och denna beror främst på att för få ungdomar valde att utbilda sig till vissa byggyrken under 1990-talet. En omsvängning till det bättre skedde sedan i början på 2000-talet. För ett år sedan uppgav 23 procent av näringsidkarna rekryteringsproblem och andelen har nu ökat till 37 procent. Cirka hälften av dessa uppger att de tvingats tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft. Ett problem är att så få av de lediga platserna från byggnadsverksamheten anmäls till arbetsförmedlingen, vilket gör det svårare att snabbt få ut arbetslösa byggnadsarbetare i arbete. Vi bedömer att rekryteringsproblemen ökar ytterligare det närmaste året, främst avseende byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Det är främst en fortsatt ökad bostadsproduktion men även en stigande aktivitet inom anläggningssektorn som ytterligare förstärker byggarbetsmarknaden. Nedgången av industrijobb vänds till uppgång Industrisysselsättningen har fallit med sammanlagt drygt personer sedan år , men läget har under loppet av det senaste året stabiliserats. Vi beräknar att sysselsättningen ökar med personer år 2006 och med ytterligare personer år Bakgrunden är att industrikonjunkturen har förstärkts stadigt sedan svackan vintern 2004/2005. Bakom uppgången ligger ett påtagligt uppsving för exporten, men även hemmamarknaden har stärkts. Utvecklingen av försäljningen har varit starkare än vad näringsidkarna bedömde i våra intervjuundersökningar våren respektive hösten Inom industrin uppger ungefär var femte arbetsgivare brist på lämplig arbetskraft, vilket är marginellt fler än för ett år sedan. Arbetsgivare som angett brist återfinns i första hand inom verkstadsindustrin där ungefär var fjärde arbetsgivare har upplevt brist och det är 10 procentenheter högre andel än i vår undersökning för ett år sedan. En ökad efterfrågan på arbetskraft inom industrin har blottlagt det generella underskott på arbetskraft som finns inom framför allt verkstadsindustriyrken på grund av att intresset hos unga varit obetydligt att utbilda sig inom denna kategori av yrken inom det reguljära utbildningsväsendet. Många nya jobb inom privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn står för en stor del av den sysselsättningsuppgång vi förutspår under prognosperioden. Inom hela sektorn räknar vi med att sysselsättningen ökar med i storleksordningen personer år 2006 och med nästan lika mycket år Den starka uppgången inom sektorn ser inte ut att störas av brist på arbetskraft utan bristen begränsas till en handfull yrken. Dock räknar vi med att rekrytringsproblemen stiger successivt inom uppdragsverksamheten till följd av att 2 Enligt SCB: s kortperiodiska statistik (KS). 5

7 en stor del av sysselsättningsökningen väntas tillkomma där. Arbetsgivare inom den näringen är mycket optimistiska i sina framtidsbedömningar och räknar med såväl en stark ökning av efterfrågan på tjänster som en kraftig uppgång av antalet anställda. Bland de mindre arbetsgivarna förutses en ökning med uppemot 10 procent på ett år. Varuhandeln går bra i synnerhet sällanköpshandeln och den räknar med en fortsatt stor uppgång av omsättningen liksom att antalet anställda ska öka. Transportnäringen går allt bättre med draghjälp av en stark byggkonjunktur och en stor aktivitet inom exportindustrin. Även affärs- och privatresandet ökar vilket bland annat påverkar tåg- och flygtrafiken positivt och ställt mot denna ljusa bakgrund räknar vi med fler anställda inom transportnäringen. Kommunernas ekonomiska läge bättre än på länge Liksom i vår förra intervjuundersökning uppger företrädare för den kommunala sektorn att rekryteringsplanerna är återhållsamma, trots att kommunernas och landstingens ekonomiska ställning är bättre än på åtskilliga år och att deras ekonomi stärks successivt framöver. De kommunala ekonomierna har gynnats av skatte- och avgiftshöjningar samt ökade statsbidrag och dessutom tillkommer stigande skatteintäkter genom ökad sysselsättning. Vi står därför fast vid att göra en mer positiv bedömning av sysselsättningen inom den kommunala sektorn än vad våra intervjuresultat visar. Vår bedömning inkluderar dessutom en positiv sysselsättningseffekt genom plusjobben och utbildningsvikariaten. Inom statlig sektor genomförs en rad åtgärder bland annat generationsväxlingen, fortsatt utbyggnad av högskolorna och tillfälliga resurstillskott till flera stora statliga myndigheter vilket bör bidra till något fler statligt anställda. Sammantaget räknar vi med att antalet offentligt anställda ökar med personer år 2006 och med år Bristen på arbetskraft inom sektorn begränsas till ett antal legitimationsyrken med krav på lång högskoleutbildning. Starkt stigande arbetskraftsutbud Utbudet av arbetskraft har det senaste året ökat mera än vad vi skisserade i föregående prognos. Vi befinner oss emellertid i inledningen av ett konjunkturskede med stark förbättring av arbetskraftsefterfrågan och en sådan utveckling genererar normalt ett starkt ökat arbetskraftsutbud, främst på grund av att personer väljer att arbeta istället för att studera. I ett långsiktigt perspektiv brukar arbetskraftsutbudet stiga med ungefär hälften av sysselsättningens ökning men under detta skede får vi räkna med en betydligt högre andel. Vi räknar med att andelen når cirka 65 procent under år 2006 för att falla tillbaka till något under den långsiktiga trenden vid slutet av Vi bedömer att arbetskraften ökar med cirka personer år 2006 och med knappt personer år

8 Arbetslösheten sjunker från 6,0 till 4,6 procent Uppgången i sysselsättningen får ett successivt större genomslag i nedåtgående arbetslöshetstal under prognosperioden. Arbetslösheten påverkas även nedåt av ökad volym av arbetsmarknadspolitiska program. Dessa beräknas öka från föregående år till i år, vilket dock understiger Regeringens volymkrav med drygt personer. Nästa års volymkrav från Regeringen är personer, och i relativa tal ställt mot arbetskraften innebär detta en stegring på två år från 2,7 till 3,5 procent. Uppdragningen får dock inte effekt fullt ut i sysselsättning och arbetslöshet beroende på undanträngningseffekter. Arbetslösheten kommer mot denna bakgrund att minska från 6 procent år 2005 till 5,3 procent år 2006 och till 4,6 procent år Det betyder att arbetslösheten kommer ner till 4 procent mot slutet av år Det så kallade obalanstalet (arbetslösa plus deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) minskar från 8,7 procent av arbetskraften år 2005 till 8,5 procent av arbetskraften år 2006 och till 8,1 procent år Andelen i sysselsättningsprogram i år och nästa år kommer att ligga klart över snittet för perioden och nå den högsta nivån sett på enskilda år under hela nämnda period. Andelen som deltar i utbildningsprogram kommer samtidigt att understiga snittet för perioden och ligga i paritet med den nivå som gällde vid högkonjunkturen kring millenniumskiftet. Programmen ska stödja arbetslösa till jobb Efterfrågan på arbetskraft befinner sig i en stark uppgångsfas och i den utvecklingen sker en tydlig satsning på sysselsättningsprogram inom arbetsmarknadspolitiken. Dessa program syftar till att stödja arbetslösa som har särskilt svårt att snabbt finna ett arbete i den hårda konkurrens som råder vid anställningar inom många yrkesområden, och underlätta deras övergång till arbete. Platsförmedling och matchning kommer därmed att stå i fokus och det arbetet inriktas även på att så långt det är möjligt motverka rekryteringsproblem. Det finns flera grupper av arbetslösa som har en särskilt svår arbetsmarknadssituation. Åren 2006 och 2007 förbättras förutsättningarna inom arbetsmarknadspolitiken att underlätta för dessa grupper av arbetslösa att få ett fotfäste i arbetslivet, i första hand genom den ökade arbetskraftsefterfrågan men även genom utökade möjligheter inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. Nya program har inrättats i år som avser att direkt rikta sig till grupper av arbetslösa med en särskilt bekymmersam arbetsmarknadssituation samtidigt som det blir fler programplatser åren 2006 och Utökningen omfattar bland annat en utbyggnad av anställningsstödet för att tidigarelägga och stimulera nya rekryteringar, och stödet ger också Arbetsförmedlingen möjligheter att påverka valet av vem arbetsgivaren rekryterar. 7

9 Vissa grupper av utlandsfödda har svårt att finna arbete En grupp som uppvisar en sämre utveckling än många andra grupper på arbetsmarknaden är utomnordiskt födda. Tendensen är att både antalet inskrivna och antalet i obalansen (arbetslösa plus programdeltagare) ökar och på ett år har obalansen ökat med nästan 10 procent. Cirka 20 procent av den utomnordiskt födda befolkningen är inskrivna på arbetsförmedlingen och drygt hälften av dessa ingår i obalansen. Inom den gruppen är inskrivnings- och obalanstalen högst bland utomeuropeiskt födda och talen för denna grupp ligger mer än dubbelt så högt som bland svenskfödda. Tendensen när det gäller antalet inskrivna med födelseland utom Europa visar entydigt på en fortsatt uppgång och vi bedömer att den håller i sig en bit in på prognosperioden. Svårt för ungdomar utan gymnasieutbildning Det relativa obalanstalet har stigit bland ungdomar, men ökningen har stannat av. Utvecklingen är dock inte negativ för alla grupper av ungdomar. Bland eftergymnasialt utbildade ungdomar har det relativa obalanstalet sjunkit något de senaste 1-2 åren och ligger vid cirka 8 procent. Många som genomgår en eftergymnasial utbildning träder ut på arbetsmarknaden efter 25 års ålder och även här kan vi konstatera en viss nedgång i det relativa obalanstalet. Den absolut svåraste arbetsmarknadssituationen har ungdomar med högst grundskola. För denna grupp har det relativa obalanstalet stigit mycket kraftigt sedan år 2001, från cirka 11 procent till cirka 22 procent. Även bland gymnasieutbildade är det relativa obalanstalet högt, cirka 16 procent, och nivån tenderar fortfarande att stiga. Antalet inskrivna med funktionshinder stiger snabbt Antalet funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen stiger i snabbare takt än på många år. På ett år har antalet inskrivna ökat med personer och vi får gå tillbaka till den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet för att finna en så stor uppgång under ett enskilt år. Under första kvartalet 2006 fanns totalt inskrivna på Arbetsförmedlingen med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarade 38 procent av antalet funktionshindrade i arbetskraften. Andelen inskrivna i förhållande till den funktionshindrade arbetskraften stiger snabbt bland såväl män som kvinnor. Ökningen av antalet inskrivna faller på samtliga åldrar men med viss tyngdpunkt på åldrarna över 40 år. Uppgången tenderar att vara störst i åldrarna mellan 40 och 49 år. Förklaringen till det stigande antalet inskrivna med funktionshinder är Försäkringskassans striktare regeltolkning vid sjukskrivningar. Vi bedömer att nuvarande utveckling mot allt fler inskrivna med funktionshinder består under prognosperioden men att uppgångstakten reduceras under loppet av nästa år. 8

10 Kvinnor med kort grundutbildning drabbas hårt En grupp som drabbats mycket hårt av låg efterfrågan och nedskärningar i personalstyrkorna efter sekelskiftet är kvinnor med högst grundskoleutbildning. Strax efter sekelskiftet skedde en rationaliseringsvåg inom industrin där främst monteringsarbeten lades ner och/eller flyttades utomlands, och det drabbade många kvinnor med kort utbildning. Nästa förändringsvåg på arbetsmarknaden slog än hårdare mot denna grupp och den gällde besparingar inom den kommunala sektorn. Dessa arbeten har inte kommit tillbaka och arbetsmarknadssituationen för kvinnor med kort utbildning har fortsatt att försämras i linje med vad vi bedömde i föregående prognos. Den beskrivna utvecklingen med rationaliseringar och besparingar bekräftas med all tydlighet av statistiken, bland annat i form av det relativa obalanstalet och detta tal är betydligt högre för kvinnor med grundskoleutbildning än för någon annan utbildningsgrupp på arbetsmarknaden. Denna statistik visar dock inte hela sanningen, utan en betydande grupp korttidsutbildade kvinnor har lämnat arbetslivet helt och hållet, främst på grund av sjuk- och aktivitetsersättning. Under prognosperioden kommer efterfrågan på arbetskraft att öka för samtliga utbildningsgrupper, dock svagast för personer med kort utbildning. Vi bedömer därför att den pågående uppgången blir otillräcklig för att nämnvärt förändra den mycket negativa arbetsmarknadsbilden för korttidsutbildade kvinnor. En viss lättnad i arbetsmarknadssituationen kommer dock att märkas genom kommunernas ökade anställningsbehov tillsammans med de ökade satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken, bland annat plusjobben. Vändning för akademiker men vissa har fortsatt svårt Arbetslösheten och obalanstalet för eftergymnasialt utbildade steg kraftigt efter sekelskiftet. Uppgången föll i första hand på åldersgrupperna år och år, det vill säga åldrar då många träder ut på arbetsmarknaden efter fullgjord högskoleutbildning. Dessa åldrar drabbades redan år 2001 av kraftigt stigande obalanstal men att döma av våra tidsserier kulminerade talen i dessa åldersgrupper under vinterhalvåret 2003/2004. Därefter har en svagt nedåtgående tendens i de relativa obalanstalen kunnat iakttas. För de eftergymnasialt utbildade sammantaget har obalanstalet legat stilla sedan inledningen av Dock har det skett en nedgång för högskoleutbildade med en teknisk eller datavetenskaplig inriktning och för ekonomer. Ännu syns ingen förbättring för exempelvis humanister och samhällsvetare vars obalanstal fortsatt att vara högre jämfört med året innan. Andelen långtidsinskrivna har ökat bland eftergymnasialt utbildade. En fördelning på olika utbildningsinriktningar visar på en ganska jämnstor andel långtidsinskrivna inom de flesta inriktningar. Slutsatsen är att det inte finns något tydligt mönster med någon dominerande inriktning bland de långtidsinskrivna, 9

11 utan långa inskrivningstider har drabbat akademiker i ett brett fält av ämnesområden. Det är också den utveckling som vi kunnat konstatera på akademikernas arbetsmarknad under de senaste åren. Vi bedömer att många av dessa långtidsinskrivna kommer att få fortsatt svårt att finna arbete som motsvarar deras utbildning eftersom det råder stor konkurrens om många akademikerjobb. Det vanliga mönstret är att nyutbildade har lättare att snabbt finna arbete än de med långa inskrivningstider. Valda indikatorer BNP, till marknadspris, proc föränd. 2,0 1,7 3,7 2,7 3,6 3,1 Antal arbetade timmar, proc föränd. 4-1,3-1,5 0,9 0,5 1,4 1,4 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,3 3,2 2,8 2,2 2,1 1,7 UND1X, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,3 1,5 Timlön, procentuell förändring. 4,1 3,5 3,3 3,2 3,6 4,1 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,4 1,2 1,3 1,9 3,9 3,2 Privat konsumtion, procentuell förändring 1,5 1,8 1,8 2,4 3,6 3,4 Sparkvot, inkl avtalspension 8,9 8,9 8,4 7,8 7,6 7,2 Kommunernas resultat i miljarder kronor , Talen är ej kalenderkorrigerade. 4 Kalenderkorrigerat blir timökningen 1,9 för 2006 och 1,7 för Resultat före extraordinära poster. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. 10

12 Nyckeltal 6 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 4,3 5,3 6,0 6,0 5,3 4,6 0,0 +1,0 +0,6 0,0-0,7-0,7 Arb.marknadspolitiska program , Procent av AK 2,6 2,1 2,4 2,7 3,2 3,5 +0,1-0,6 +0,3 +0,3 +0,5 +0,3 Obalans i % av AK 6,9 7,3 8,3 8,7 8,5 8,1 +0,1 +0,4 +1,0 +0,3-0,2-0,4 6 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 11

13 Uppföljning av tidigare prognoser SCB: s arbetskraftsundersökningar anpassades från och med april förra året till EU-standard, vilket innebär vissa förändringar i definitioner och frågeformulär. Länkningar har gjorts mellan värdena före och efter statistikomläggningen, men länkningsförfarandet bygger på en relativt kort period och är därför behäftat med en viss osäkerhet. Detta innebär att det just nu är svårare än tidigare att värdera och jämföra olika prognoser. De senaste årens gynnsamma utveckling av den svenska ekonomin har nu avsatt tydliga spår på arbetsmarknaden. Bland annat har sysselsättningen ökat påtagligt, främst under andra halvåret I höstprognosen bedömde vi en ökning på personer. Den starka ökningen mot slutet av året innebar dock en total sysselsättningsökning för året med hela personer. Den kraftiga sysselsättningstillväxten fick dock inte något genomslag i arbetslöshetstalen. I höstens prognos bedömde vi att arbetslösheten skulle uppgå till 6,0 procent och det överensstämmer med utfallet. Arbetskraften förväntades öka med i höstprognosen. I själva verket blev ökningen ännu större, , och skillnaden gentemot höstprognosen beror i huvudsak på en inströmning av studerande till arbetskraften. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare Nordea 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 1 5,2 1 Handelsbanken 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 1 5,2 1 Svenskt Näringsliv 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 1 5,0 1 TCO 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,0 LO 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 1 5,0 1 Finansdepartementet 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 1 4,9 1 Konjunkturinstitutet 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 1 4,9 1 OECD 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 1 4,5 AMS 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 1 5,3 1 Utfall 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0-1 Lagda prognoser i början av respektive år. 12

14 Internationell översikt Stark global tillväxt Den globala ekonomin har utvecklats starkt och den dämpning som förutsågs hösten 2005 har inte inträffat. Istället har omvärldsbilden stärkts stadigt. Det mesta talar för att tillväxten i världsekonomin blir starkare 2006 än 2005, och den bedöms öka från 4,5 procent 2005 till närmare 5 procent Det betyder att den globala ekonomin växer med mer än 4 procent för fjärde året i följd. För 2007 bedöms ökningen dämpas något. Den mer positiva omvärldsbilden är bred och omfattar alla världsdelar. Inom stora delar av världen är nu konjunkturen stark eller på uppåtgående. Handeln med varor och tjänster bedöms öka med 7 till 8 procent under åren 2006 och 2007 och värt att notera är att svensk export brukar öka med lika mycket som världshandeln. Bakom den mer positiva omvärldsbilden står främst en starkare utveckling än väntat i Kina, Indien och Ryssland, men även Japan har under den senaste tiden redovisat en överraskande stark utveckling. Som vanligt finns en rad nedåtrisker. Det är framför allt obalansen i USA: s ekonomi, terrorhot och höga olje- och råvarupriser. 7,5 BNP-tillväxt i USA 5,0 2,5 0,0-2, Källa: EcoWin Förenta staterna överraskar igen Den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna var mycket hög under det första kvartalet BNP steg med hela 4,8 procent mellan fjärde kvartalet 2005 och första kvartalet 2006, säsongrensat och uppräknat i årstakt. Bakom uppgången låg en kraftig ökning av privat konsumtion, vilket betyder att hushållen fortsätter 13

15 att finansiera en del av sin konsumtion med lån eller med sparade pengar. Hushållens sparkvot 7 har varit negativ sedan april Den inbromsning som skedde under fjärde kvartalet av såväl BNP-tillväxt som privat konsumtion visade sig alltså vara tillfällig. Även utsikterna för den närmaste framtiden ser positiva ut. Konsumentförtroendet har ökat och inköpschefsindex pekar på en god tillväxt. Hushållen i Förenta staterna har upprätthållit en hög privat konsumtion under lång tid och varit den främsta drivkraften bakom den starka konjunkturen. Bakomliggande faktorer är växande sysselsättning, god inkomstutveckling och en förstärkt förmögenhetsställning, bland annat till följd av stigande huspriser. Hushållen har realiserat stigande huspriser genom att ta lån med fastigheten som säkerhet. De successiva räntehöjningarna från centralbanken (Fed) har dock sedan hösten 2005 resulterat i att fastighetsmarknaden börjat mattas av. Fortfarande stiger emellertid huspriserna, vilket bör stimulera privat konsumtion under en stor del av Den höga privata konsumtionen har dock lett till att hushållen upphört att spara vilket kan leda till att dämpningen av privat konsumtion kommer att bli påtaglig när hushållen mer tydligt börjar minska sina skulder. Detta skulle få återverkningar långt utanför USA: s gränser. Även återbyggnadsarbetena i de stormdrabbade områdena bidrar till att stimulera tillväxten i USA liksom att näringslivet vinster stigit, vilket medfört expansiva investeringsplaner. Procent Sparkvot i USA februari mars Säsongrensad serie Källa: EcoWin 7 Sparandet relaterat till hushållens disponibla inkomster. En negativ sparkvot betyder att hushållens utgifter för privat konsumtion är större än deras inkomster. 8 Drygt 70 procent av BNP i USA utgörs av privat konsumtion. 14

16 Arbetsmarknaden har uppvisat en stark utveckling. Arbetslösheten har minskat från drygt 6 procent sommaren 2003 till 4,7 procent april Bakom den utvecklingen ligger en tydlig ökning av sysselsättningen. Sedan sommaren 2003 har antalet sysselsatta ökat med cirka 6 miljoner personer eller med 4,5 procent. Denna utveckling har skett utan att arbetsmarknaden blivit överhettad vilket beror på en god tillväxt av befolkningen i aktiv ålder. Sysselsättningsgraden 9 har endast ökat svagt och ligger fortfarande under nivån vid millenniumskiftet. Det mesta talar för att arbetsmarknaden fortsätter att förbättras under åtminstone Procent 12 Arbetslöshet i USA jauari mars Säsongrensad serie Källa: EcoWin Den ökade räntenivån förväntas dock leda till att den privata konsumtionen börjar mattas, vilket framför allt slår igenom Vidare bör den starka investeringskonjunkturen komma att bromsa in medan exporten kan komma att öka något. Ett stort problem i Förenta staterna är det stadigt ökade underskottet i bytesbalansen. Detta uppgick till 6,4 procent av BNP 2005 och allt talar för att det växer ytterligare Det bör leda till att dollarn försvagas, vilket gynnar exporten och vi räknar med att underskottet i handeln upphör att öka och till och med kan komma att minska något Vi bedömer att BNP-tillväxten ökar med cirka 3,7 procent i år vilket är något högre än 2005 men att den dämpas till cirka 3 procent Det betyder att BNP-tillväxten överstiger det historiska genomsnittet under åren men blir något lägre Antalet sysselsatta relaterat till befolkningen. 15

17 USA står för osäkerheten i den globala konjunkturen Det är framför allt Förenta staterna som står för nedåtriskerna i världsekonomin. Det finns flera faktorer som kan leda till en sämre utveckling i Förenta staterna än den prognostiserade och eftersom landet är världens största ekonomi och vanligen utgör konjunkturlokomotiv skulle en sämre utveckling än vad vi beräknat leda till en dämpning i konjunkturen i många länder. Det är inte osannolikt att en kraftigare dämpning av huspriserna kan inträffa vilket direkt kommer att slå mot den privata konsumtionen något som i sin tur leder till en mer påtaglig dämpning av BNP-tillväxten. De stora sparandeobalanserna på valutamarknaden (Förenta staternas stora bytesbalansunderskott) kan få ett tydligt genomslag vilket skulle leda till en kraftig försvagning av dollarkursen något som bland annat skulle drabba europeisk och japansk exportindustri hårt och en sådan utveckling bör också innebära att långräntorna stiger markant. Detta skulle påverka de skuldtyngda hushållen påtagligt. Vidare kan det stora underskottet i den federala budgeten leda till besparingsåtgärder, det vill säga traditionellt restriktiv finanspolitik. Euroländerna har äntligen vaknat Den ekonomiska aktiviteten inom euroområdet har varit mycket svag under en följd av år. BNP-tillväxten har legat klart under det historiska genomsnittet sedan 2000 och under 2005 uppgick tillväxten till svaga 1,4 procent. Under hösten 2005 ljusnade dock de ekonomiska utsikterna, vilket framför allt kan kopplas till en starkare exportkonjunktur. Dock skedde en dämpning under fjärde kvartalet, men den bedöms vara av temporär karaktär. Inflödet av statistik under inledningen av 2006 indikerar att tillväxten ökat på nytt. Detta återspeglas av en påtaglig förstärkning av de ledande indikatorerna och bland annat skedde en förbättring av den sammansatta konjunkturindikatorn (april 2006) för femte månaden i följd, och den ligger nu på den högsta nivån sedan botten för fem år sedan 10. Det förbättrade företagsförtroendet har varit särskilt starkt inom tyskt näringsliv, vilket kan kopplas till den förstärkta exportkonjunkturen. Hittills har i synnerhet den tyska exportindustrin gynnats medan utvecklingen varit betydligt svagare för exempelvis den italienska industrin Kommer från konjunkturbarometern för EU. Publiceras i SCB-indikatorer och källan är EU:European Economy. 11 Den italienska exporten består i betydligt större utsträckning än den tyska och franska av konsumtionsvaror, vilket inneburit en hårdare konkurrens från låglöneländer. 16

18 70 Inköpschefsindex - Eurozonen juli april 2006 Industri Privat tjänstesektor Säsongrensad Källa: EcoWin Det är framför allt den privata konsumtionen som utgjort den svaga länken när det gäller konjunkturen inom euroområdet. Det finns denna gång flera tecken på att även den inhemska efterfrågan kan komma att driva tillväxten inom området, bland annat stiger konsumentförtroendet. Vidare skedde en förstärkning av investeringskonjunkturen under andra halvåret 2005 en utveckling som bedöms fortgå vilket tillsammans med ökningen av privat konsumtion leder till en tydligt förstärkt inhemsk efterfrågan framöver. Tyskland är på bättringsvägen och förutom uppgången i deras paradgren export tyder mycket på en påtagligt förstärkt investeringskonjunktur. Procent 25 Arbetslösa i Euro-zonen Under 25 år Kvinnor Män Säsongrensad serie Källa: EcoWin 17

19 Förutsättningarna för en förbättrad arbetsmarknad är goda framöver såväl för hela euroområdet som för Tyskland. Arbetsmarknaden inom euroområdet uppvisade en viss förbättring under 2004 då sysselsättningen ökade något, en utveckling som bromsade in Enligt vår bedömning ökar sysselsättningen ånyo under 2006 och Bland annat tyder flertalet företagsenkäter på att företagen har börjat att nyanställa 12. Arbetslösheten har fallit tillbaka sedan slutet av 2004, dock från en hög nivå. I en säsongrensad serie har arbetslösheten minskat från närmare 9 procent hösten 2004 till drygt 8 procent mars Denna utveckling fortsätter under 2006 och Under det senaste året är det framför allt arbetslösa äldre än 24 år som svarat för minskningen. Däremot har arbetslösheten bland ungdomar (15-24) kvarstått på en hög nivå. Arbetslösheten har minskat för såväl män som kvinnor, men den är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Trots den förbättring som väntas på arbetsmarknaden kommer arbetslösheten att vara hög och det allvarliga är att inflationstakten varit klart högre än 2 procent (alltså högre än ECB: s inflationsmål) vilket indikerar att en stor del av arbetslösheten är strukturell. Detta understryks också av att den så kallade jämviktsarbetslösheten är hög, vilket visar att en stor utmaning för eurozonen är att utveckla instrument för att påverka jämviktsarbetslösheten nedåt. Vi räknar med att BNP-tillväxten blir cirka 2 procent En viss dämpning bedöms ske 2007, vilket främst är en följd av en planerad momshöjning i Tyskland med 3 procent och stigande räntor. Storbritannien tar fart igen Det skedde en ekonomisk avmattning i Storbritannien under 2005 och BNPtillväxten dämpades från 3,2 procent 2004 till 1,8 procent Bakom dämpningen ligger en penningpolitisk åtstramning (detta skedde från senare delen av 2003 till och med augusti 2004), vilket bland annat ledde till en påtaglig dämpning av prisökningstakten av fastigheter 13. Också investeringskonjunkturen dämpades. Även skatterna ökade, vilket tillsammans med penningpolitiken ledde till att ökningstakten av den privata konsumtionen avtog. Sammantaget ledde utvecklingen till att arbetsmarknaden försvagades något med en viss stigande arbetslöshet som följd. Det finns nu tecken på en omsvängning. Bland annat har inköpschefsindex för såväl industrin som tjänstesektorn förstärkts och båda pekar på en tydlig tillväxt. Till detta skall läggas att EU-barometern för april visade på en tydlig förbättring. Konsumentförtroendet är fortfarande avvaktande. Dock får hushållen en starkare ökning av disponibelinkomsterna 2006 än Exporten bör utvecklas gynnsamt och en viss förstärkning av investeringskonjunkturen är trolig. BNP-tillväxten beräknas till cirka 2 procent 2006 och till cirka 2,5 procent Enligt ekonomiska vårpropositionen 2006, bilaga Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars

20 Norden går bra Den ekonomiska aktiviteten i Norge var god under 2005, även om en dämpning skedde under fjärde kvartalet. För helåret 2005 uppgick BNP-tillväxten till 2,3 procent. Kapacitetsutnyttjandet är högt och arbetsmarknaden stark. Arbetslösheten är låg understiger 4 procent och har minskat under lång tid samtidigt som sysselsättningen ökat stadigt. Hushållens inköpsplaner ligger på en hög nivå och investeringskonjunkturen förblir stark. Den norska BNP-tillväxten beräknas till närmare 3 procent 2006 och till cirka 2,5 procent Dämpningen 2007 beror på enligt vår bedömning på en stramare penningpolitik. Det betyder att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och rekryteringsproblemen blir allt tydligare. Till viss del kan dessa motverkas med arbetskraftsinvandring. Den ekonomiska utvecklingen var stark i Danmark under 2005, även om en dämpning skedde under fjärde kvartalet. BNP-tillväxten blev preliminärt 3,4 procent 2005 vilket är en dubbelt så stark tillväxt som Sysselsättningen utvecklas starkt, från slutet av 2004 till slutet 2005 ökade den med personer 14. Arbetslösheten har minskat påtagligt och uppgick till 4,3 procent i mars 2006, vilket kan jämföras med 5,4 procent i mars Nedgången är påtaglig för såväl kvinnor som män. Ungdomsarbetslösheten har blivit särskilt uppmärksammad. Danska Statistikenheten redovisar en tydlig minskning av ungdomsarbetslösheten (16-24 år) från början av 2004 och nivån är nu så pass låg som drygt 3 procent. Denna statistik har dock redovisat en låg ungdomsarbetslöshet ända sedan slutet av EU: s harmoniserade arbetslöshetsstatistik för bland annat ungdomar ger en annan bild. Enligt denna var ungdomsarbetslösheten i Danmark 8,4 procent i mars 2006, vilket också var fallet i mars Den stora skillnaden är inte möjlig att analysera här, men sannolikt är gruppen latent arbetssökande studerande förhållandevis stor i EU: s harmoniserade statistik för danska ungdomar. Den goda konjunkturen består 2006, även om en viss dämpning är trolig. BNP-tillväxten bedöms till drygt 2,5 procent 2006 och dämpas ytterligare Det betyder att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och att resurserna på arbetsmarknaden blir en trång sektor, vilket kommer att påverka lönebildning, inflation och räntor. 14 Källa. EcoWin. 19

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2006:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Mohammad Taslimi Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 AMS Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Ura 2005:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 AMS Torbjörn Israelsson Magnus Ericson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Ura 2002:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer