Går det tillräckligt fort för dig?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Går det tillräckligt fort för dig?"

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI Hoppsan! Vad har hänt här? Jo, vi följer Bokvännens exempel (se förra numret) och inför löpnumrering! PRODUKTION 24 NR 1 ÅRG 4 FEBRUARI 1995 JENS ELIASSON HJÄLPER DIG ATT PLUGGA IN KORKEN Sid 3 6 SÅ UNDVIKER DU RIP-TRUBBEL MED PAGEMAKER Sid 7 VAR, HUR, VARFÖR KAN DU PUBLICERA DIN TIDNING ONLINE? Sid 8 9 SKUGGSÄTT DIN RUBRIK MED PHOTOSHOP Sid EN NÄRSYNT TITT MED TUNNELSYN PÅ ETT TYPSNITT Sid DOKTOR DtP LÄR DIG LÄSA MELLAN RADERNA Sid 16 Går det tillräckligt fort för dig? Kommer ni ihåg på den tid då datorn mest var en skrivmaskin, och ett ordbehandlingsprogram gick fortare eller långsammare beroende på datorns processorhastighet och hur snabbt den kunde skyffla data till och från hårddisken? Idag är det snart dags för layoutprogrammen att bli optimalt snabba, oavsett vilken dator du kör dem på. Äkta PowerPC-versioner av exempelvis Quark Xpress kommer, liksom processorer med hastigheter uppåt 100 mhz och någon gång inom en snar framtid även ett operativsystem som klarar av att göra flera saker samtidigt, så kallad multitasking. Inom två år kommer de flesta av dina program att gå så snabbt att den frustration du idag kan känna när du sitter och väntar på att Quark Xpress ska uppdatera en skärmbild inte finns längre. Ett möjligt undantag är Photoshop (om du jobbar med stora bildfiler), men även där händer det saker. Nya, smarta sätt att jobba med bildfilerna minskar beräkningstider till en hundradel jämfört med tidigare. Men tro nu inte att allt är frid och fröjd för det. Nästa stora nagelbitarorsak lurar runt hörnet; kommunikationen. Att skicka och ta emot filer via modem är en tålamodsprövande syssla. Nu när det finns en standard för 28.8 bps-modem tror många att gränsen är nådd; med dagens telelinjer går det inte att kommunicera snabbare. Och de flesta kör fortfarande med modemhastigheter på 9.6 eller Dags att titta på ISDN. Här handlar det om helt andra och mycket snabbare överföringshastigheter. Telia har sänkt priserna kraftigt, och det kort du behöver ha i datorn är också på väg till vettiga prisnivåer. Fördelen är att ISDN-kommunikationen sker över vanliga telelinjer. Ta siffrorna med en nypa salt, men ungefär så här fort går det att skicka en fil på 500 K, en halv megabyte, vid olika överföringshastigheter: bps 29 minuter ISDN 120 kb/s 0,5 minuter bps 7 minuter LocalTalk* 22 sekunder bps 5 minuter Ethernet* 3 sekunder bps 2,5 minuter *lokala nätverk, medtagna för jämförelsens skull Går det som jag tror, kommer det att bli lika vanligt att datorer om ett par år säljs med ISDN-kort som CD-ROM-spelare. För det är väl för mycket att hoppas på att Apple och Telia kommer överens om hur Geo-porten ska användas. Bor du i Stockholm väntar spännande år framöver. Det nät av optiska kablar som Stockholms kommun sålt till Singapore Telecom kommer säkerligen att öppnas för tele- och datatrafik. Då kan du skicka filer eller ge dig ut och surfa på Internet utan att känna dig som om du vadar i sirap. Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 Uniqorn uppstickare i layoutprogrammens värld Brittiska SoftPress Systems släpper i vår programmet Uniqorn, ett layoutprogram som tar upp kampen med Quark Xpress och PageMaker. Det som framför allt skiljer Uniqorn från dagens giganter är att Uniqorn stödjer den nya Quick Draw GX-standarden. På så sätt lämpar sig Uniqorn kanske också bättre för multimedia-projekt än medtävlarna. Vikt- och breddvärden på typsnitt ändras steglöst med hjälp av en palett. Du kan layouta relativt dokumentets storlek ändras automatiskt beroende på exempelvis din skärmstorlek, och elementen på sidan anpassar automatiskt sitt läge sinsemellan! Formatmallarna i Uniqorn registrerar inte bara typografiska fakta, utan också den hierarkiska strukturen i dokumentet. Liksom Quark Xpress är Uniqorn uppbyggt på block, men blocken är smartare än konkurrentens. De kan innehålla text eller grafiska element, och kan ha vilken form som helst. Fax till SoftPress: Första riktiga Mac-kopiorna snart ute Power Computing Corp. och Radius blir de två första företagen som levererar äkta Mac-kopior, med Apples goda minne. De betalar nämligen för att får använda Macens operativsystem. Det betyder förmodligen att Mac-priserna kommer att fortsätta att sjunka i allt snabbare takt. Radius kommer med en videobehandlingsstation, och Power Computing med en lågprismaskin byggd på PC-delar. Apple talar också med datortillverkare som Toshiba, Fujitsu, Hitachi, Canon och Motorola. Även tyska Vobis har visat intresse för att göra Mac-kopior. PageMakersupport får 020-nummer Vi har en god och en dålig nyhet om PageMakers support. Den goda är att de numera har ett 020-nummer. Den dåliga är att de svarar på engelska supporten är nämligen flyttad till Skottland. Men om du inte är road av att försöka komma på vad Arkiv-meny eller Verktygslåda heter på engelska, finns det folk där som pratar svenska. Tel: Nya sorters skrivare ger fotolika utskrifter Suktar du efter en sublimeringsskrivare för att få fotografilika utskrifter, men skräms av priset? Då kan två nya skrivarteknologier vara något för dig. Den ena är vaxskrivare med variabel punktstorlek. På samma sätt som Iris tagit bläckstråleskrivarna, och med varierande punkter gjort de mest avancerade skrivare som finns att få, lovar den nya vaxtekniken att kombinera mycket gott resultat med låga priser per kopia. Den andra kommer från Fuji och Metrum, som kommer att lansera skrivare som skriver på traditionellt fotomaterial. Resultatet ser alltså inte bara ut som färgkort, det är färgkort. Tekniken har förutsättningar att ge bättre kvalité och lägre pris per kopia än sublimeringstekniken. Men räkna med att själva skrivarna blir dyra du köper ju i praktiken ditt eget FortKort-lab. Bildbehandlingsprogrammet Xres lovande men buggigt Nya Photoshops minneskrav är knäckande. Collage alltför begränsat. Och Live Image lockande men omöjligt dyrt. Så det har varit med spänning vi sett fram mot att stifta bekantskap med Fauve Software Xres. Programmet släpptes äntligen i januari på MacWorld i San Francisco. Nu har det fått sin första fackpressrecension i MacWeek, som tycker att Xres är lovande, med funktioner som i vissa fall slår Photoshops, men att det har för mycket buggar däribland en som kan leda till att man inte kan spara sin bild. Xres är också ibland olidligt långsamt. Tel till Fauve: PhotoDisc ger ut CD med retro-foto Vill du sälla dig till gänget som gör annonser med svartvita bilder från tiden då John Kennedy var ung, så har Photo- Disc lösningen. Företagets elfte CD-ROM innehåller 336 bilder från USA, med tonvikt på femtiotalet. Samtliga bilder är tagna av fotografen George Marks. De foton som finns på CD-ROM:en lämpar sig utmärkt att reproducera i duplex, för att få den rätta sepia-tonen. Om du har en Mac eller PC spelar ingen roll. PhotoDisc meddelar dessutom att företaget håller på att scanna om (!) alla sina bilder för att släppa förbättrade versioner av sina första nio CD-ROM-skivor. Uppgraderingen kostar 19 US dollar per CD-ROM. PhotoDisc har fax Flytta din skrivbordsröra in i datorn Trött på röran på ditt skrivbord? För oss som desperat köper upp halva Ordning & Reda varje gång vi är inne i stan, och som investerat hårt i TimeManagers och datoriserade allmanackor finns en ny pryl som lovar att ordna våra liv. PaperPort från Visioneer är en liten dokumentscanner där man kan mata in alla sina lösa lappar och papper och få dem inlästa till dokument på datorskärmen. Man kan sedan dra dokumenten till ikoner för OCR (som konverterar kråkfötterna till ordbehandlingsbar text), fax och e-post. PaperPort kan förstås också användas som ett verktyg för det papperslösa kontoret, där all information är sökbar och möjlig att dela med andra. Tel till Visioneer Inc: Huka er, bildbyråer: Corel laddar om i priskriget Foton på CD har vi redan skrivit en del om i DtP. Nu har Corel, som recenserades i DtP 4/94, gjort ett paket av alla sina foton på CD-skivor och sänkt det redan låga priset ytterligare. För 800 US dollar får man bilder. De är dock i Photo CD-format, så räkna med att betala någon hundralapp för färgkorrigering varje gång de används. Smart och snabbt att köpa färska kartor över nätet Att köpa kartor på diskett eller CD är egentligen inte någon riktigt bra idé. Kartor är färskvara. Vilket Magellan Geographix insett, och lagt ut sina kartor på CompuServe. Där kan man först välja genom att titta på lågupplösta kartor, och sedan ladda ner riktiga FreeHand- och Illustratorkartor kartor finns hittills, i alla skalor från världsöversikter till gatukartor. Paula Abdul lastas för leveransförseningar Har du problem att få din beställda 8100/110 levererad? Sena leveranser är ett vanligt Appleproblem, men den här gången finns det en konkret person att skylla på: Paula Abdul. En ingenjör på Apple hade lagt in en digitaliserad bild av popstjärnan i 110:ans ROM, och för att undgå copyrightstämningar valde Apple att hålla kvar den första sändningen. Slagsmål om eftertraktade nya Apple-modeller De 8100/110:or som trots allt kommer från Apple är hett eftertraktade. Så hett att ett företag i Stockholmstrakten som sent omsider äntligen fick sin 8100/110 från Cursor ett par dagar senare blev uppringda av en annan Cursor-försäljare som uppbragt krävde att de omedelbart skulle lämna igen den. Den var avsedd för en helt annan kund, men hade snotts framför ögonen på honom. Kalendarium för alla som har en egen resebudget 28 febr 3 mars. Elektronisk bokmässa. London, Storbr. Fax mars. NewsTec, om dagstidningsteknik. Birmingham, Storbritannien. Fax mars. Quark Xpress-seminarium. St Petersburg, Florida, USA. Tel mars. Seybold-konferens. Boston, USA. Fax juni. Seybold-konferens. Paris, Frankrike. Tel

3 Design Typografi Produktion # 1 Februari DtP lär dig arbeta effektivt med Korken, version 3.31 [del 1] MInns ni Jens Eliassons Quark XPress-skola som gick i DtP under 1993? Ett desktopuniversitet med två deviser huggna i Capitalis Quarkdrata ovanför porten: Ställ in ditt XPress 3.1 rätt. Var lat. Lär dig genvägarna. Eftersom Quark därefter har uppgraderat sitt program flera gånger (och börjat stava Xpress med litet p), så får ni en ny genomgång. Jens upprepar väsentligheterna och presenterar nyheterna. Med ångestblandad njutning har han även grävt fram vissa konstigheter fel som får honom att kalla Quark för Korken. Eller var det inte därför? Över till Jens Eliasson. Det var ett tag sen sist. För två år sedan publicerades den första av tre artiklar som behandlade effektivt arbete i Quark Xpress eller Korken som det mest spridda smeknamnet tycks vara. Mycket har det grubblats i Denver (Quarks hemort) sen dess, vilket gör att det kan vara dags för en ny genomkörare. Men DtP:s läsekrets har utökats sen sist och det finns åtminstone några som inte irriteras över eventuella repetitioner. Detta ser också ut att bli en artikelserie där denna den första artikeln behandlar funktioner på detaljnivå och diskuterar den tekniska funktionen med en praktisk inriktning. För att göra den intressant även för dem som läste de tidigare artiklarna lovar jag lite bra nya ting. Jag kommer i första hand att berätta om de nya funktionerna, samt ge lite bättre förklaringar än i den förra artikelserien. Tyvärr smög det sig in några smärre fel, från min sida, i de tidigare artiklarna och rättelserna kommer att poängteras. Några nya kommandon och några blunders Nå, hur känns det med en ny Kork i maskinen, version 3.31? Försök att jobba som i de tidigare verisonerna första svordomarna kommer tidigt. Förbannade hackers! De har ju flyttat omkring tangentbordskommandona. Aldrig kan de låta bra saker vara. Min första reaktion var faktiskt den omvända äntligen har de arroganta tjockskallarna förstått att det är bra att följa riktlinjerna för Mac. Vid en närmare titt är det bara tre kommandon som de har flyttat på. Det viktigaste och mest irriterande (man vänjer sig) är kommando-w som numera betyder stäng dokumentet. För att få det hela att gå ihop är tangenterna för Specifikationer numera kommando-b. Jaså, du har problem att hitta valet Specifikationer i menyn det heter Modifiera nu. Man kan fråga sig vad som rör sig i huvudet på en översättare, vid ett byte från en betydelselös benämning till en annan. Dock är den senare ett kortare ord, som en parentes kan jag nämna att kommandot heter Modify i den amerikanska verionen. Välj Objekt>Lås via tangentbordskommando som du alltid har gjort. Just det, kommandot var tidigare kommando-b och nu finns det inte något tangentkommando alls för det menyvalet. Med all rätt skall det väl vara lite arbetsamt att låsa upp låsta objekt på sidan. För de Kork-användare som inte har funderat så mycket över dolda tangentkommandon tidigare, utan bara lärt sig de som står i menyerna, har det hänt mycket. Titta! Nu finns kommando-alt-p för Utskriftsformat och kommando-alt-d för Duplicera och repetera. För er som inte kände till det så fungerade dessa kommadon i de tidigare versionerna plus några till där det nu anges i menyerna. Så till det tredje kommandot som de har flyttat på. Kommer ni ihåg att kommando-i tidigare var Visa/Göm mått? Denna tangentkombination betyder nu Allmänna inställningar. Men det finns ju en alldeles utmärkt kringväg för att ta fram mått via tangentbordet: slå bara kommando-alt-m, så hamnar du i måttpalettens första fält. Därifrån kan du stega dig framåt i paletten med tabtangenten. Det finns anledning att återkomma till nya tangentbordskommandon, smarta kringvägar etc. i kommande artiklar i serien. Så till de största blundrarna i samband med den nya versionen, två stycken faktiskt. (Å andra sidan, vem är jag att döma? Även i mitt fall kan kritiken bygga på ren ovana.) Den självklara blundern är att en hel del i manualen inte stämmer med den senaste versionen av programmet. Trist. Detta gäller i första hand det appendix som innehåller alla tangentbordskommandon. Det andra är att Quark har lagt in en mängd tangentbordskommandon på funktionstangenterna som om det var det värsta PC-program. Den plastmall för tangenternasom följer med är dessutom av en dålig plastsort som det nästan räcker att titta på för att den skall gå sönder. F-tangenterna är ju den enda delen på tangentbordet där det är effektivt att lägga egna kortkommandon. Som tur är går det fortfarande utmärkt att lägga in typografimallar på dessa tangenter, eftersom en stor del av kommandona på F- tangenterna också finns nere på den vanliga delen av tangentbordet. Dock är det bra att menyerna inte hänvisar till F- tangenterna. Fin nyhet bland textinställningarna En fin nyhet när det gäller A&U-inställningar (avstavning och utslutning, alltså) och typografimallar är att funktionen för att hämta dessa från andra dokument har blivit avsevärt bättre. Funktionerna för import av mallar finns under Redigera>Typografimallar och Redigera>A&U. Förbättringarna kom huvudsakligen i Kork 3.2. Detta innebär att programmet gör en jämförelse av inställningarna för varje typografimall eller A & U om det redan finns en med samma namn som i det dokument du hämtar ifrån. Om inställningarna är identiska så händer inte någonting, men då de skiljer sig visar Korken en dialogruta som ger dig valet att antingen inte hämta typografimallen eller A&U-inställningen från det andra dokumentet eller att hämta den med en namnändring. Namnändringen som Korken gör är att programmet lägger till en asterisk (*) i slutet av namnet på den importerade mallen. I samband med denna funktion gjordes även ett tillägg i vad som händer när man tar bort en typografimall eller en mall för A&U. Om du i version 3.11 eller tidigare tog bort en typ-mall som användes i texten, blev typmallen i denna text Ingen utan minsta varning och typograferingen behölls. Exakt vad som hände när man tog bort A & U-inställningar som användes skall jag låta vara osagt, för jag inte kommer exakt ihåg. Sannolikt fick man någon form av varning, eftersom all text i Korken måste ha en A&Uinställd. Nu får du en varning/fråga där du kan välja vilken typmall eller A&Usom skall användas i stället för den inställning som är på väg att försvinna. Praktiskt, om du öppnar och börjar använda en mall som inte använder den allra senaste typograferingen. När du gör första korrutskriften upptäcker du detta till din förskäckelse. Hämta snabbt de inställningar, A & U eller typ-mallar, som har ändrats från ett nyare malldokument. Eftersom dessa har samma namn kommer de som skiljer sig in i dokumentet med stjärna i slutet av namnet. Sedan väljer du Ta bort på de inställningar i listan som saknar stjärna men har en med stjärna i slutet precis under sig. På

4 4 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 fig. 1: de typografiska inställningarna Den här rutan har förändrats endast genom lite kosmetisk omflyttning à la Microsoft, så när som på kryssrutorna Normal helfyrkant och Accenter på alla versaler. fig. 2: stilmenyn. Linjerna i menyn grupperar kommandona logiskt: tecken överst, styckeinställningar i mitten och block längst ned. frågan vilken inställning som du vill att texten skall få väljer du versionen med stjärna. Voila! Då du skall hämta både A & U och typ-mallar från ett annat dokument är det viktigt att alltid först hämta A & U-inställningarna, eftersom typ-mallarna även använder sig av A & U-inställningar. Något som inte alls har att göra med text är att funktionen för färginställningar fungerar helt analogt med funktionerna för typ-mallar och A & U. Förutom detta finns det inte några nya rent typografiska funktioner i den nya Korken. Jo, en sak kommer jag att tänka på. Numera går det utmärkt att använda funktionerna för att skala om bilder med musen för textblock också. Alltså: kommando-mus ger fri skaländring, vilket innebär ihoppressade bilder och typografiska missfoster, kommando-skift-mus tvingar blocket att bli liksidigt (kvadratiskt/cirkulärt). Det är inte bättre; innehållet förvrängs forfarande, men kommando-alt-skift-mus ger en proportionell förändring av blocket där innehållet skalas med perfekt. Enda nackdelen när detta görs med textblock är att du kan få lite underliga typografiska mått med tusendels mm, men det är ett snabbt sätt att hitta nära rätt storlek (nyhet i version 3.2). Typografiska inställningar; inga revolutioner Nej, i dessa inställningar finns det inte några nya funktioner av betydelse, men jag vill klargöra några saker. Dels tycker jag inte att alla beskrivningar som jag gjorde i den tidigare artikelserien var bra i detta avsnitt, dels måste jag medge att jag även gjorde mig skyldig till några felaktigheter. Den största skillnaden här är att de har flyttat omkring lite på kontrollerna så att det skall kännas nytt. Ett välkänt Microsoft-trick för att användarna skall tro att de har fått något nytt för pengarna. De fyra översta blocken till vänster i figur 1 (Upphöjd, Nedsänkt, Kapitäler och Överkant) är de inställningar som gäller för motsvarande stilval (Stil>Stil> i menyn). Dessa är aktuella om du producerar alster med en notapparat eller enklare matematiska fomler. Kan även vara aktuellt om plånboken inte tillåter att du köper expertfonter med riktiga kapitäler. För att få de förminskade versalerna att bättre efterlikna riktiga kapitäler bör du ställa in en något större H-skala än V-skala (exempelvis V = 75% och H = 80%). I Korken finns det tre olika metoder att ange kägel (radavstånd), och då menar jag inte pt, mm etc. De tre är fast, absolut skild från graden (storleken) och proportionell mot graden. Om du bara skriver 10 pt blir den fast, alltså förblir kägeln 10 punkter oberoende av vad graden ställs till. Det går också att ange kägel med ett plus (+) eller minus (-) framför måttet, vilket gör den skild från teckengraden i ett absolut tal. Då kägeln sätts till +2 pt blir kägeln 12 pt då graden är satt till 10 pt, och 50 pt då graden är 48 pt. För att göra kägeln proportionell mot graden skriver du procent (%) efter kägelangivelsen, vilket gör text med graden 10 pt och kägeln 20 % till 12 punkters kägel (graden + 20 %). Vad värre är då graden är satt till 50 punkter och kägeln 20 % blir kägeln 60 punkter trist. Se även Doktor DtP på baksidan av detta nummer. Det går inte att använda dessa tre metoder hur som helst i programmet. För Auto radavstånd går det endast att använda en metod som beräknar kägeln utifrån graden, alltså absolut skild (med + eller -) eller proportionell (med %). När kägeln ställs in på annat sätt går det ej att använda proportionell beräkning från graden (med %). Absolut beräknad kägel utifrån graden är perfekt att använda till rubriker etc som kan variera i grad utifrån typografimallen. Bra inställning till detta brukar vara en kägel mellan -1 och +2. En hake bara: här finns risken att drabbas av ett funktionsfel i Korken. Normalt skiljs de typografiska inställningarna i Xpress mellan tecken- och styckesinställningar. Teckeninställningar påverkar enbart de markerade tecknen, vilket är fallet när du byter typsnitt, ändrar stil (skärning) eller flyttar baslinjen för texten. Styckesinställningar påverkar hela stycket oberoende av om hela stycket är markerat eller om insättningspunkten bara står och blinkar i stycket, för inställningar som typografimall, tabulatorer och justering. I menyn Stil är alla kommandon ovanför det första delningsstrecket teckeninställningar och de mellan det första och andra styckesinställningar se figur 2. Där finns också kommandot Radavstånd en halvsanning, tyvärr. När auto-kägel används (skriv endast noll (0) för att få det) och när kägel med (+) eller (-) används, får du tyvärr någon form av hybrid radinställning. Se figur 3 för att se vad

5 Design Typografi Produktion # 1 Februari som kan hända i ett enda stycke. Värst är det ju i fallet till vänster, där endast radbrytningen (det osynliga tecknet som har en större grad än det övriga stycket) fått styra styckets kägel. Jag rekommenderar ändå att använda kägel som är absolut beräknad från graden i typografimallar för rubriker, men jag påkallar samtidigt noggrannhet då graden skall justeras i dessa stycken. Markera då alltid hela stycket inklusive radbrytningen. Det gäller att återfinna den röda tråden Typografiska inställningar! Därför går vi till de helt nya kryssrutorna. Den första är Accenter på alla versaler. Benämningen kan helt lura även den mest fantasifulle, jag utdelar lägsta betyg i översättning för detta. Med alla versaler menas då du valt Stil>Stil>VERSALER för texten. Alltså om Allé skall bli ALLÉ eller ALLE då det sätts till versaler via stilvalen. Jag rekommenderar att alltid ha denna, för oss svenskar, onödiga ruta ikryssad. Vad är då onormal helfyrkant, eftersom man kan kryssa i för Normal helfyrkant? Då du väljer Normal helfyrkant beräknas alla fasta mellanslag matematiskt på den teckengrad som texten är inställd på. Men frågan var hur Korken beräknar de fasta mellanslagen i vanliga fall? Standardberäkningen i Korken är att en helfyrkant är hela vidden för två närliggande siffror, beräknas tekniskt utifrån nollor ( 0). Om ett typsnitt följer god typografisk praxis tar alla siffror exakt lika mycket utrymme hur skulle det annars se ut när man sätter tabeller? Dock är det lite irriterande när ettorna kommer långt ifrån varann i löpande text. Dessa olika beräkningssätt kan ge en markant skillnad på bredden av de fasta mellanslagen för vissa typsnitt och just därför rekommenderar jag att aldrig kryssa i Normal helfyrkant. För visst är det väl mer passande att ett fjärdedels mellanslag är smalare för en klämd skärning än för en bred i samma teckengrad? Nu till en något pinsam situation för min del en rättelse av fakta från den förra artikelserien. Bredd på mellanslag beräknas utifrån en halvfyrkant (= 100 %). Detta mått används alltså till det mellanslag som går under benämningen flexibelt mellanslag i manualen. De mellanslag som finns är: TYP AV MELLANSLAG TANGENTER Vanligt [ mellanslag ] Icke brytande vanligt [ kommando-mellanslag ] 1/4 fyrkants fast (s.k. spatie) [ skift-mellanslag ] Icke brytande 1/4 fyrkants fast [ kommando-skift-mellanslag ] 1/2 fyrkants fast (s.k. siffermell) [ alt-mellanslag ] Icke brytande 1/2 fyrkants fast [ kommando-alt-mellanslag ]* Flexibelt fast [ alt-skift-mellanslag ] Icke brytande flexibelt fast [ kommando-alt-skift-mellanslag ] *Detta fungerar tyvärr inte, eftersom denna kod kolliderar med systemets kommando för att byta tangentbordslayout klantigt. Det finns dock lösningar Fast betyder att mellanslaget inte förändras i spalter med utsluten text (raka marginaler), vilket det vanliga mellanslaget ju gör. Dessutom påverkas inte de fasta mellanslagen av inställningarna i A&U. Flexibelt är alltså att detta mellanslag kan kontrolleras i de typografiska inställningarna med Bredd på mellanslag, där 100 % motsvarar 1 /2 fyrkant. När XPress 3.1 kom (drygt 3 år sedan?) förbättrade man avstavningsreglerna i den amerikanska versionen av programmet. Då tillkom popup-menyn Avstavningsmetod:, i första hand för att göra att man kunde öppna gamla dokument producerade i tidigare versioner utan att texten skulle omflödas. I den amerikanska versionen av Korken finns det två val i denna meny, Enhanced och Standard. Vi som arbetar mycket med Xpress och är känsliga för god kvalitet på den satta texten kan ju förstås fråga oss var denna förbättrade avstavning tog vägen i den svenska versionen? I övrigt är det inga nyheter i de typografiska inställningarna. Tidigare klagade jag mest på den kosmetiska omflyttningen av kontrollerna i Typografiska inställningar. Helt klart är dock att man i och med detta har grupperat de inställningar som har med varandra att göra. Mer pedagogiskt inte helt dåligt. Typografimallar: en naggande god liten nyhet Här finns väl inget nytt? Jo, en sak, inställningen för Nästa typografimall. Denna pop up-meny såg dagens ljus i version 3.2, men då fungerade inte inställningen så bra. Nu, i 3.31, fungerar detta dock riktigt bra. Vad som händer är att Korken automatiskt kan byta typografimall då du gör en radbrytning. Exempel: du skriver en notisrubrik, slår retur, skriver ett brödtextstycke utan indrag, slår retur igen och skriver ett brödtextstycke med indrag. Utan att du behöver byta typografimallar manuellt. Vad som krävs är att insättningspunkten står allra sist i stycket när du trycker på retur. Denna funktion påverkar bara text som skrivs in direkt i Xpress, som tur är. De flesta av oss arbetar ju med text som vi monterar in på sidan i Xpress, men ofta skriver man ändå in lite smånotiser etc. Om du använder Korken till andra saker som brev, fax och fakturor med mera, så är funktionen mycket bra. Något om baslinjerastret I den förra artikelserien gjorde jag ett mastigt marknadsföringsjobb för användningen av baslinjeraster. Det står jag fortfarande för. Jag tycker användningen av det är mycket bra, men jag vill bara uppmärksamma er på en bugg i Korken som kan ställa till lite förundran. Måttet på avståndet mellan baslinjerna (ställs in i Typografiska inställningar) stämmer bara överens med kägeln när man använder fasta kägelmått. Om du har ett avstånd i baslinjerastret på 12 pt, en teckengrad på 10 pt och kägeln +2 pt hamnar texten på varannan baslinjerad, alltså 24 pt:s kägel. Visserligen har detta en margi- fig. 3: trist kägel. Så det kan bli med en kägel som beräknas från graden och varierande teckengrad inom stycket hemskt och oberäkneligt.

6 6 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 nell betydelse praktiskt, eftersom de enda typografimallar som bör vara låsta till baslinjerastret är de som alltid har den fasta kägeln enligt rastret vanligen brödtextmallarna. Det är dock lustigt att ett så i övrigt väl genomarbetat program in i de djupaste detaljerna, ändå har sina inkonsekventa funktioner (läs: fel). Något om att arbeta med Microsoft Word För er som arbetar aktivt med MS Word som texthanterare mot Xpress och använder Format i Word för att förtypografera texten, antar jag att diverse underligheter händer med texten tätt som oftast. Klaga inte på Quark för detta, det är Microsofts klena produkt som står för felet. Det grundläggande fel som åsyftas är att ett stycke helt utan några typografiska konstigheter helt plötsligt kan byta typsnitt eller något annat då det monteras in från Words eget dokumentformat och Tolka typografimallar är ikryssat. Jag har ingen uppgift om detta är åtgärdat i Word 6.0. Symtomen på detta fel uppträder redan i Word då man markerar ett lite längre stycke i texten som är inskrivet utan någon ändring i typografiska inställningar. Då kan inte Word visa vilket typsnitt, grad eller stil som texten är i. Jag har inte ställt frågan till någon som ansvarar för den. Däremot föreslår jag seriöst en namnändring på produkten ifråga till Microsoft Weird. (Den var ny va? Förf:s anm. Ja, men inte bra. Red:s anm) Byt till nya WordPerfect, som sägs vara riktigt bra, eller använd Texthanteraren (numera Skriv text). Avstavningsproblematiken är ett knepigt kapitel Avstavningen i Korken har mer att önska utifrån hur det fungerar som standard. Om du samvetsgrant korrigerar alla avstavningsfel som programmet gör via Avstavningsundantag (Övrigt-menyn), blir det en riktigt bra automatisk avstavning efter ett tag. Problemen är ju bara att detta är ganska tidskrävande och det ställer till det en hel del om man är många som arbetar ihop. Korken lagrar avstavningundantagen i dokumentet Xpress Förinställningar som alltid ligger i samma mapp som programmet. Detta innebär att man då måste flytta omkring detta dokument så fort man har gjort ändringar. En fungerande lösning skulle kunna vara att alltid gör arbetet med avstavningsundantag på en viss maskin och sedan flyttar runt Xpress Förinställningar efter varje tillägg, till de andra maskinerna. Glöm inte att sätteriet/repron också behöver det. Man skulle kunna tänka sig att detta kan utföras automatiskt när det inte är arbetstid av något finurligt skrivet AppleScript jag får återkomma med en sådan lösning vid senare tillfälle. Det finns också en kommersiell lösning som heter XTalôs, vilket är en svensk XTension som arbetar mot en central avstavningslista. När du ställt in avstavning på att vara automatisk går XTalôs in och lurar Korken med mjuka deviser på alla ställen som det får stavas av i texten. När du går in och gör tillägg i avstavningen för XTalôs blir dessa tillgängliga direkt för alla maskiner på nätverket. Dokumenten är sedan portabla till maskiner som ej har XTalôs installerat, eftersom de mjuka diviserna då ligger på plats. Detta fungerar mycket bra, det kostar sina pengar, men är klart värt sitt pris för större miljöer. Ny funktion i Dokument-layouten När Korken kom i version 3.2 hände det en hel del i dokumentlayoutens (nedersta stycket i Visa-menyn) funktion, som jag kan tänka mig åsamkat Quarks användarsupport blomkålsöron (för lång tid i telefon). Helt plötsligt gick det nämligen inte att dra en mallsida till en dokumentsida för att byta mall på den, vilket var det enda sättet i tidigare version. En av anledningarna till ändringen av funktionen i 3.2 var att få samma funktion Mac- och fig. 4: dokumentlayouten. Nytt utseende och till viss del ny funktion. Bättre överblick över mallsidorna och deras namn. Sidan pagina i klartext står längst ned till vänster, precis som i de vanliga dokumentfönstren. Pagina-angivelsen är ocskå en knapp som öppnar Avsnittsinställningarna för den sida som är markderad i dokumentlayouten. PC-versionerna av Korken. I 3.2 skulle du klicka en gång (svartmarkera) den dokumentsida som du ville byta mall på och sedan alt-klicka på mallen som du ville byta till. En fördel med denna funktion var att det gick utmärkt att byta mall på flera sidor samtidigt. I 3.31 har man gjort den fyndiga ändringen att du kan arbeta på både det gamla och det nya sättet bra. Ändringar bland övriga inställningar Det har skett en del ändringar i de övriga dokumentinställningarna. Bland annat är svällningsinställningarna inte längre en del av Tillämpnings-inställningarna bra. Detta är alltså de inställningar som sköter den automatiska svällningen mellan färger. Tillämpningsinställningarna sparas endast i dokumentet Xpress Förinställningar och inte i dokumentet (se Redigera>Inställningar>Tillämpning). Här ställer du in hur programmet skall fungera och så när som på Avstånd för passmärken påverkar dessa inställningar inte utseendet på sidorna efter utskrift. En nyhet här är Dra och släpp text (lånat från Microsoft). Prova och se om du trivs med det. Jag utdelar dock en varning för funktionen, för risken är att du flyttar på text av misstag och sedan får svårt att hitta tillbaka. En annan nyhet är Typografiska citat, som gör att du äntligen kan välja hur citaten skall se ut när du monterar en text eller skriver direkt i Korken mycket bra. Du kan välja mellan flera olika citatstandarder som gäller för bland annat svenska, engelska, tyska och franska. Till sist vill jag meddela att hanteringen av länkade textblock har blivit riktigt bra. Först och främst: var tog varningen vägen då du tänker radera flera objekt? Numera går det att ångra radering av flera objekt. I samband med detta går det utmärkt att lägga in grupper av länkade textblock i bibliotek, och det går att kopiera dem mellan dokument och via kommandona i Redigeringsmenyn. Helt enkelt skitbra! Wang-a-dang-a-rena-rama-lama-ding-dongle Till fler nyheter får vi återkomma i senare artiklar och för att ge rätt balans måste jag nästan sluta med något negativt. Hoppas Quark får välja mellan konkurs eller att ta bort dongelhelsiket inom kort. Än så länge är det bara i Beneluxländerna och Sverige som det testas. Det har rapporterats om maskiner som fungerar dåligt på grund av dongeln till Xpress, men jag känner inte till sanningshalten i ryktena. Kan vi inte allihopa skicka var sitt brev till Tim Gill eller någon annan höjdare på Quark med en smärre utskällning? Adressen är Quark Xpress, 1800 Grant Street, Denver, CO 80203, USA. Jens Eliasson

7 Design Typografi Produktion # 1 Februari Så får du ut din PageMakersida ur rippen Även om det var sämre förr då ofta delar av sidor oförklarligt föll bort så är rippningen fortfarande ett nålsöga som många dokument inte tar sig igenom. Här har du elva bra tips för att få ut dina sidor, plus tre tips om andra saker..1. Fungerar det inte på laserskrivaren fungerar det knappast i rippen. Det är frustrerande att inte få ut en sida, och frestelsen att ignorera problemet är stor. Men du skall ha mycket tur om en sida som inte gått igenom lasern kommer ut ur rippen. Likaså är det osannolikt att en sida som tagit över en timme på sig i lasern kommer ut alls på rippen..2. Rensa arbetsbordet utanför PageMakersidorna, innan du skickar iväg dokumentet. Principen är: ju mindre du skickar desto mindre kan gå fel. Välj sedan Spara som och spara om dokumentet (gärna under samma namn). Det gör ofta dokumentet mycket mindre..3. Om du väljer Spara som finns ett alternativ: För utskrift på annat ställe. Det är ett hjälpmedel för att samla alla bilder som behövs till ett dokument på samma ställe. Använd det gärna, men lita inte på det! Vid stora dokument kan det mycket väl missa att få med några bilder..4. Tänk på att För utskrift på annat ställe inte tar med typsnitten. Dem måste du ta för hand. Tänk på att även ta med typsnitt som finns i inmonterade EPS-bilder..5. Se upp med EPS-bilder i EPS-bilder. Om du till exempel har gjort en rubrik i FreeHand och monterat den i ett annat FreeHanddokument som i sin tur monteras in i PageMaker är det osannolikt att rippen (eller din laserskrivare) hittar typsnittet. Nu är ovanstående kedja väl osannolik, men kom ihåg att när du grupperar i PageMaker (Additions>PS Gruppera) så blir det också en EPS-are. Så en grupp i en grupp, eller en inmonterad EPS-are som grupperas, fungerar sannolikt inte. Tänk också på att om du sparar ditt PageMaker-dokument och monterar in det i något annat program till exempel för att göra utskjutning så blir det ytterligare ett steg..6. Använd inte Super ATM. Det är naturligtvis utmärkt som nödlösning, men det gör det svårare att se om du saknar ett typsnitt. I stället för att komma ut som uppenbart felaktig skrivmaskinstext kommer texten med det saknade typsnittet ut nästan rätt. Öppna inställningspanelen till ATM och se till att Ersätt typsnitt som saknas inte är ikryssat..7. Se upp med gamla typsnitt. Det förekommer olika versioner av typsnitt med samma namn. Så kan Adobetypsnitt tillverkade till och med 1990 skilja sig från senare versioner av samma typsnitt. Och de olika versionerna kan ha litet olika breddvärden, så avstavningar och radfall blir annorlunda. Monotype är en ännu värre syndare; där kan även senare typsnitt finnas i olika versioner men med samma namn..8. Undvik TrueType-fonter. Dessa behöver inte innebära katastrof, men är en källa till problem. Speciellt om du blandar TrueType- och PostScript-fonter i samma dokument..9. Lita enbart på filmerna! Laserkopior är bra, men den enda garanti du har för att jobbet blivit rätt i rippen är filmerna. Du måste kontrollera dem direkt, eller genom att se blåkopior eller helcromor, något annat tillförlitligt finns inte..10. Skicka alltid med laserutskrifter. Dels hjälper det ripperiet att hålla reda på vilka sidor som skall göras, dels kan de se hur resultatet borde bli. Helst skall de vara identiska med de dokument du skickar, men om du tvingas slänga in något sista minuten-korr och inte hinner skriva ut en ny kopia, så notera det åtminstone på utskriften..11. Skriv även ut färgseparerade laserutskrifter, så får du en koll på att inte till exempel någon importerad EPS-bild innehåller dekorfärger när hela jobbet egentligen är i fyrfärg..12. Har du också svurit över att det inte går att kopiera text och klistra in i dialogrutan för sök eller ersätt i textbehandlaren? OK, Macägare, svär igen, för i PC-versionen av PageMaker 5.0 finns det ett odokumenterat och tämligen obskyrt sätt att göra det: Markera den text du vill söka/byta (inte för lång bit, helst). Gå in i textbehandlaren. Ta fram Sök/Ersätt. Ställ markören i rätt fält (Sök eller Ersätt) och tryck ner Alt-knappen. Skriv sedan in siffrorna 022 på det numeriska tangentbordet. Nu skall texten klistras in. Tyvärr funkar det alltså inte på Mac (och, handen på hjärtat, vi vill ändå inte jobba med obegripliga sifferkods-kommandon)..13. När vi ändå är på klagohumör: PageMakers gruppera-kommando är så klumpigt att man knappt vill använda det. Här är ännu en begränsning: det fungerar inte med TrueType-typsnitt. Varför? Kolla vad det står under Additions-menyn en gång till: PS Gruppera... PS står förstås för PostScript och därför går det inte!.14. Se upp för bugg: Om du byter färg på texten kan spärrning och ordmellanrum ändras. Detta var en bugg i tidigare versioner av Page Maker, som skulle varit fixad i femman, men enligt rapporter kan det fortfarande hända. Om du designar och korrar ett jobb med texten i svart och sedan byter till färgad text alldeles innan sättning, så kan det alltså under olyckliga omständigheter leda till att radfall eller avstavningar ändras. Så för säkerhets skull: använd rätt färg före sista korromgången! Tommy Sundström Jonas Söderström

8 8 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 Web-sidan är en startpunkt för läsarens oförutsebara vandring runt i den globala byn. Det finns många Webhotell där man kan hyra in sina sidor. Eller om du sköter dina kort rätt som kan betala för att du förser dem med ett lockande innehåll. Everyday online satsar hårt på ett innehåll av edutainment information och underhållning. DtP:s guide till publicering i cyberrymden Gåta: Vad är cyberspace? Svar: Något man kan vara först med. Det är klart man vill hänga med, och helst vara trendsättare. Men vad skall man satsa på? Vad kommer att vara modernt i morgon? Vi kan ge dig ett hett tips: Internet. Ingen vet ännu riktigt vad det kommer att vara bra för. Men det är som med coctailparties, det viktiga är att vara där och visa upp sig. Telenätet blir viktigare än pappret Uppenbart står tidningsbranschen inför djupgående förändringar, nu när det öppnas nya effektiva sätt att söka och ta till sig information. Det är knappast troligt att tidningarna försvinner inom en överskådlig framtid. Men de kommer att få se sin roll kraftigt förändrad. Det som trycks på papper kommer bara att vara en del av verksamheten. Kanske viktigare kommer att vara vad man publicerar på telefonnätet. För även om papperet kommer att fortsätta att vara det överlägsna mediet när man vill ge läsupplevelser och större sammanhang, så har den elektroniska formen sin styrka i de möjligheter den ger läsaren att söka den information just hon behöver just nu. Därför är det inte konstigt att flera tidningar börjat experimentera med att publicera sig elektroniskt. Ingen får några stora inkomster på det här, men de tjänar erfarenheter. Internet är den framtidssäkraste satsningen Det finns naturligtvis många olika former för hur man kan publicera på telenätet. Internet är det framtidssäkraste. Men eftersom inte särskilt många läsare är anslutna till Internet satsar många på andra system, där det bara krävs att läsaren har en persondator och ett modem. Så småningom kan man dock räkna med att all sådan här verksamhet flyttas över till Internet. Förutom att det håller på att bli en de facto standard för elektronisk kommunikation, har Internet en sak som gör det sällsamt passande för elektronisk publicering: World Wide Web. Andra BBS:er (BBS = anslagstavla på telenätet) liknar mer eller mindre en Mac- eller Windowsmaskin (även om inte alla är så visuella). Informationen finns i dokument som ligger i mappar i mappar. Man ser dokumentnamnet, och kan i bästa fall få fram en litet utförligare beskrivning. Är det något man tror man vill veta mer om får man öppna dokumentet. Det är utmärkt för att organisera information och dokument, men inte särskilt inbjudande. Det är som en tidning där varje sida ligger i ett kuvert, som måste sprättas upp innan man kan läsa den. World Wide Web är helt annorlunda. Där möts man av en sida med text och bilder, ungefär som en tidningssida fast med enklare layout. Man kan börja läsa direkt. Men det som skiljer från en vanlig tidningssida är att ord och bilder kan vara länkade till andra sidor. Här och var i texten är ord understrukna, och en del bilder har färgade ramar runt sig. Och klickar man på dem hoppar man vidare till andra websidor. Så om jag läser en artikel där Adam Alsing näms, kan jag klicka på hans namn eller bild och komma vidare till hans fan club-sida där jag kan läsa hans persondata, favoritrecept etc. och till och med författa ett brev till honom. Och läser jag en notis om Tjetjenien kan jag klicka mig vidare till sidor med djupgående bakgrundsinformation. Det här är ett kvalitativt nytt sätt att hantera information. Det är som en tidningstext, men med ändlösa möjlighet att fördjupa sig. De sidor man klickar sig vidare till behöver inte vara delar av samma tidning. De behöver inte finnas på samma dator, eller ens befinna sig i samma världsdel. Weben är ett spindelnät av information som sträcker sig över hela världen, och utan att läsaren märker det kan han klicka sig från en sida i Australien till en i Östergötland. Det är en socialt mycket tilltalande modell eftersom den så uppenbart belönar samarbete. Min information blir mer värd och jag kan hänvisa till din, och tvärtom. Du länkar till mig, jag länkar till dig, och vi tjänar båda på det. Andra Internetmöjligheter Men nackdelen med weben är den som jag nämnt tidigare: det är ännu bara ett fåtal som kommer åt den. Man måste ha full anslutning till Internet, vilket inte längre är särskilt dyrt, men fortfarande tekniskt krångligt. Detta kommer snabbt att ändras, men vill man ha många läsare idag måste man gå andra vägar. Man kan dock stanna på Internet. För även om det är få som har full anslutning, börjar det bli många som kan ta emot post. Så man kan göra i ordning sin tidning på sin dator, gör den läsbar för alla med till exempel Acrobat eller Common Ground och e-posta den. Man slipper utgifter för tryckning och porto, så det här är ett utmärkt medium för fanzines och andra entusiastdrivna tidningar. Tommy Sundström First Class ger möjligheter att jobba mycket med bilder, och det har blivit ett av de populäraste systemen.

9 Design Typografi Produktion # 1 Februari Billiga och dyra sätt att bli sedd och läst över nätet I cyberrymden kan ingen höra dig skrika. Och det är tur när du får räkningen. Det finns billighetsalternativ, men räkna med att själv pumpa ut information på Internet i praktiken kommer att kosta dig ungefär en kvartsmiljon. För att bli en del av World Wide Web måste man ha en dator som har fast anslutning till Internet. Man kan klara sig med en Mac eller PC och en fejkad fast anslutning över ISDN. Alla program man behöver finns i gratisversioner. En sådan här budgetversion går på ungefär kr för datorn, kr för anslutningen och kr per månad i abonnemangsavgift. Men det måste betonas att det här är en utrustning på hobbynivå. En mer realistisk nivå är kring kvartsmiljonen med dator, utrustning, installation och litet utbildning, och kr per månad för anslutning. Men då får man samtidigt en fast full förbindelse för alla på det egna nätverket ut till Internet. Hyr ett cyberrum på Webhotell Man kan också hyra plats på någon annans dator och lägga sina sidor där. Priserna för detta är mycket varierande och ändras ständigt. Att lägga upp fem sidor hos Everyday kostar kr i startavgift och sedan 990 kr per månad. Småländska Jonsnet tar 500 kr i starten och kr kronor kvartalet. Så räkna med att priset är en förhandlingsfråga. Förutom att priserna varierar kan olika webhotell också ha olika kvalité på sin förbindelse till Internet, så att hos en del går snabbt att få upp och läsa en web-sida, medan det hos andra går plågsamt långsamt. Förmodligen kommer det att utvecklas till rena mobiltelefonimarknaden. För när du väl har lagt din web-sida hos någon så får man en adress där. Och hur vet man vem man skall skicka adressändringskort till om man skulle flytta? Bästa taktiken är förmodligen ändå att lägga sina sidor på ett webhotell i början, tills man vet hur omfattande det blir, men att skriva ett avtal som tvingar dem att hänvisa vidare om man skulle vilja flytta sina sidor eller ta hand om dem själv. Men Webhotellen har ett problem de är desperat svultna på något att locka Internets kringströvande massor med. På samma sätt som en populär tidning kan ta mer betalt för sina annonssidor måste ett framgångsrikt Webhotell också bjuda på ett innehåll. Och det innehållet kan vara du. Kanske går det till och med att få betalt för det material du lägger dit. Vare sig man har datorn själv eller låter någon annan ta hand om den, får man räkna med att det tar ganska mycket tid på att hålla informationen uppdaterad. Det kräver ungefär en heltid, säger Niklas Rudemo, som sköter Datatekniks Web-sidor. Och är man inte beredd till det jobbet, går mycket av idén förlorad. Om man bara för ut oföränderlig information är det ju billigare att trycka den på ett papper och posta den. Språket html styr sidans utseende Att göra en websida kräver ingen avancerad utrustning. Vilken ordbehandlare som helst duger. Utseendet styr man med ett kodspråk som heter html (hypertext markup language). Det ser skrämmande ut första gången man ser det, men är inte särskilt svårt att lära sig. Du som för några år sedan kodade ordbehandlingstexter för sättning känner säkert igen dig. Det finns flera program för att automatiskt omvandla exempelvis Word- eller Quark-dokument till html, men räkna ändå med att det krävs ganska mycket handarbete. Html kommer säkert att gå samma öde till mötes som stilkodandet till sätterierna. Närmast till hands som efterträdare är Acrobat (se DtP 5/94), som kommer att låta dig pumpa ut dina färdiglayoutade sidor direkt på weben. Men en Acrobat-sida är mycket större än en sida kodad i html, så så länge folk inte har åtminstone ISDN-anslutning till Internet förblir det plågsamt långsamt att få fram den. Traditionella anslagstavlor gör dig tillgänglig Framtiden i all ära, men vill du trots allt vara mer tillgänglig nu, är inte weben någon alternativ. Istället måste du satsa på någon av de mer traditionella BBS:erna. De kan också ha fördelar om webens flytande fria struktur inte passar dig, eller om du inte gillar att dina läsare snabbt som ögat klickar sig iväg till Australien eller USA eller konkurrentblaskan. De två system som tycks stå starkast bland de traditionella är First Class och Telefinder. Telefinder används av SvD Online, och ser ärligt talat förödande trist ut. First Class, som bland andra DN använder, är betydligt snyggare, med typografi och ett Mac-/Windowsliknande system av foldrar och dokument. Men medan Telefinder har ett fast pris, måste man med First Class betala för var och en som ringer upp. Skall man driva en traditionell databas måste man också skaffa sig en mängd modem och telefonabonnemang. Det kan inte vara fler anslutna samtidigt än antalet modem och abonnemang. Och folk blir snabbt irriterade om de inte kan komma fram. Förmodligen är DN:s upplägg klokt, att ransonera antalet användare så att det inte är fler som försöker ringa än vad man har kapacitet att ta emot. Om du driver en traditionell BBS kan du räkna med förväntningar på att du blir dina läsares länk ut på Internet. Alla vill ha åtminstone en postförbindelse till Internet, och du är i position att förse dem med det. First Class kan också nås från Internet, vilket gör det systemet framtidssäkrare. Många modem behövs First Class har en låg startavgift på kr för programmet som du har på din dator. Användarnas program är gratis, men du måste betala kr per användare som ansluter sig till din dator (du kan dock ställa in programmet så att det glömmer bort användare som inte hört av sig under en längre tid). Telefinder går på 425 US dollar. Sedan behövs tillräckligt många modem för att ta emot dem som ringer och en dator som kan ta hand om modemen. Samt ett telefonabonnemang för varje modem. En hobbyutrustning kan man plocka ihop för några tiotusentals kronor, men i full skala blir det lika dyrt som eller dyrare än Internetalternativet. Glöm inte faxtidningar och text-tv! Glöm inte de något traditionellare medierna fax och text-tv. Även om de inte alls är lika spännande, kan de fungera minst lika väl när det gäller att ge snabb och specialicerad information. Och antalet modemanslutna persondatorer är trots allt försvinnande få jämfört med antalet faxar och TV-apparater. Tommy Sundström Tack till Matti Rendahl på Bitwise ), som livnär sig på att guida folk ut på weben, och som snart sätter upp sitt eget webhotell, och Niklas Rudemo, som förestår Datatekniks web-sidor.

10 10 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 Mjuka skuggor med Quark, PageMaker och Photoshop Att lägga en skugga på en rubrik eller en platta hör till standardverktygen för den datoriserade formgivaren. Det är så enkelt, bara duplicera blocket, ändra textfärgen till något mörkare eller mellangrått och lägga det under med en liten förskjutning. Men det är trist att det blir så skarpa skuggor. Så vi skall lära ut hur man gör dem litet mjukare. Naturligtvis finns det inte bara en metod för att göra mjuka skuggor. Men vi skall börja med en enkel och ofta mycket tidseffektiv variant. Beskrivningen utgår från Quark Xpress, men skillnaderna mot PageMaker är mycket små, så det bör inte vara något problem att tillämpa dessa råd även för det programmet. Du börjar med att göra ditt fönster så stort som möjligt. Förstora/förminska så att det du vill skugga syns. Det är sällan nödvändigt att ha en förstoring över 200 % och 100 % räcker i de flesta fall, om det inte är små rubriker/detaljer du skall skugga.längst ner till vänster ser du förstoringsgraden. Skriv upp den! Ta sedan och göm allt störande till exempel stödlinjer. Se också till att inget block är markerat och att pilen inte ligger och skräpar mitt på sidan. Därpå tar du en skärmdump. Du tar x-shift-3. Ett kameraklick hörs och din dator fryser under några nervösa sekunder. Men sedan lossnar det igen och du kan börja leta efter din nyss avfotograferade skärm. Du bör hitta den på den hårddisk där ditt system finns. Den heter Skärm 1 (siffran varierar med hur många dumpar du tagit). kommer vi så småningom att slänga bort, men innan dess skall det hjälpa oss att placera skuggan rätt. Rensa bakgrundslagret så du får en vit bakgrund. Aktivera åter lagret med skärmdumpen. Här kan du nu med hjälp av trollspöt och andra markeringsverktyg välja ut det du vill skugga. Gå till bakgrundslagret och flytta markeringen litet grann åt det håll som skuggan skall falla. (Om du håller ner x- och alt-tangenterna kan du ta tag i och flytta själva markeringen.) Ta Markering>Ludd och gör markeringen litet oskarp. Fyll den sedan med till exempel svart eller grått (gärna med ett stänk cyan i). Vill du ha mer interaktiv kontroll struntar du i Ludd och gör istället en skarp skugga som du sedan mjukar upp med Filter>Gaussisk oskärpa. Hela tiden har du den halvgenomskinliga skärmdumpen som ledning för ditt arbete. Men när du är nöjd gör du dig helt enkelt av med dump-lagret. Spara sedan Photoshopdokumentet som TIFF eller EPS. Gör en bildram i Quark under det område som skall skuggas (glöm inte att sätta ramlinjens tjocklek till noll, så den inte syns), och montera in din skugga. Nu är det dags att leta upp den där lappen där du skrev upp procenten. Nu skriver du in procenttalet som bildskala, så får du din skugga i rätt storlek. Placeringen får du dock sköta med ögonmått. Öppna den med Photoshop 3. (Du kan klara dig med tidigare versioner, men det blir litet kvistigare då. Se Photoshoptipsen i DtP 4/94). Skär bort de oväsentliga delarna av skärmdumpen. Och öka upplösningen så du får den åtminstone likvärdig med rastertätheten. Det vill säga: skall du trycka med 133 linjers raster skall upplösningen vara minst 133 dpi. Vanligen rekommenderas en upplösning på 1,5 2 gånger rastertätheten, men här skall vi inte återge några skarpa konturer utan bara skuggor, och då behövs inte överupplösningen. Tänk också på procenten när du räknar ut upplösningen. Visade Quark sidan i 50 % storlek (nedre vänstra hörnet) när du gjorde dumpen, så måste du kompensera genom att dubblera upplösningen. Skapa sedan ett nytt lager och kopiera upp din renskurna skärmdump dit. Det lagret gör du halvgenomskinligt 30 % kan vara ett bra startvärde (ställs in på lagerpaletten eller helt enkelt genom att trycka 3 på tangentbordet). Det här lagret Vill du vara riktigt trendig sätter du en mörk, riktigt oskarp skugga på en vit rubrik eller ingress. (Men låt rubriken vara svart medan du tar skärmdumpen.) Använd metoden för att sätta skugga på bilder Den här metoden är naturligtvis inte begränsad till rubriker. Du kan exempelvis låta dina bilder sväva mjukt. Har du riktigt gott om minne kan du göra ett Photoshopdokument lika stort som sidan med utfall. Där använder du din skärmdump för att placera in de bilder som skall in på sidan. De kan sedan kasta skuggor på varandra. Här följer några saker att tänka på: Eftersom det nu är fråga om ett dokument med riktiga bilder,

11 Design Typografi Produktion # 1 Februari inte bara oskarpa skuggor, är det klokt att låta upplösningen vara 1,5 2 ggr rastertätheten. Använd Photoshops lagerfunktion och lägg de bilder som skall kasta skuggor i de övre lagren. Använd också gärna särskilda lager för skuggorna. Då kan du prova dig fram med olika grad av genomskinlighet. Skulle du ändå vilja göra skuggorna direkt på bildlagren (till exempel för att spara minne) så fyll inte med färg, utan använd istället Bild>Ställ in>nivåer för att mörka ner markeringen. Eftersom du sannolikt inte arbetar med hela sidan på en gång, kan detta vara ett bra tillfälle att bekanta sig med Photoshops nya Snabbredigera (Arkiv>Hämta in), som låter dig jobba med en bit av bilden i taget. Ett annat, smidigare alternativ för den som gör mycket jobb av det här slaget är Speculars Collage, ett program som är specialinriktat på att snabbt plocka ihop ett collage av olika bilddetaljer. Det har också en utmärkt skugg-generator inbyggd, och med senaste versionen går det smidigt att hoppa fram och tillbaka mellan Photoshop och Collage. NORBERT THAMAS Andra metoder Att fånga sina rubriker med skärmdumpar räcker ofta. Men ibland fungerar det inte, en del typsnitt ser trots ATM annorlunda ut på skärmen än i utskriften. Och vill man exempelvis lägga skugga på en ingress eller en liten rubrik kan skärmdumpen vara alltför grov. Ett alternativ är då att skriva rubrikerna och ingresserna i Illustrator. En kopia monteras in i Quark direkt, en öppnas med Photoshop och görs oskarp, innan den förenas med sin skarpa variant i Quark. Men man kan göra det ännu mer avancerat, genom att använda Adobe Acrobat. Metoden är i princip densamma som vid skärmdumpen, men istället för en skärmdump använder man Acrobat för att fånga sidan. Så skriv ut den och gör den till ett Acrobat-dokument med Destillern. Detta dokument kan öppnas med Illustrator. Där omvandlar man texten till konturer (Text>Skapa textkonturer), eftersom Photoshop inte kan översätta text. Spara så ned det hela som en EPS-are och öppna med Photoshop. Avancerat skuggarbete på tidningen Publish Låt mig slutligen beskriva hur de gör sina skuggor på tidningen Publish. Först skriver de rubriken i Quark. Sedan kopierar de över det blocket till en tom sida och sparar denna som EPS. Därefter använder de TechPool Software s program Transverter Pro för att konvertera denna EPS-are till ett Illustratordokument och texten till konturer. Från Illustrator kopierar de sedan över textkonturerna och klistrar in dem i ett svartvitt Photoshopdokument med upplösningen 300 dpi. Banorna de fått från Illustrator gör de om till markeringar med en Ludd på 5 30 pixlar, beroende på rubrikstorleken. Sedan fyller de markeringen med 30 % svart, sparar och placerar in i Quark. Puh Jag har inte provat Publishs metod. Men vågar ändå lova att du klarar dig långt med DtP:s metoder, med betydligt mindre arbete. Tommy Sundström Efter RAMdoubler kommer en SpeedDoubler Efter RAMdoubler, som fördubblade minnet i våra Macar, har förväntningarna varit stora på vad Connectix skall hitta på härnäst. Och när förlåten nu börjar lätta kring deras nya produkt, med kodnamn Wildcat, tycks den ha förutsättningar att motsvara förväntningarna. Wildcat skall snabba upp Macen på flera olika områden. Gamla program på PowerMac. För att köra gamla program och stora delar av de nya, officiellt PowerMac-anpassade programmen härmar PowerMacen en gammal Mac. Denna så kallade emulering skall Wildcat göra dubbelt så snabb, enligt Connectix. Beta-testare rapporterar dock ännu bättre resultat, med en tredubbling av hastigheten. Wildcat kommer att innehålla en ny diskcache, som lagrar en del information från hårddisken i arbetsminnet, och därmed gör hårddisken mycket snabbare. En sådan funktion finns redan i Macen, men är så dålig att den inte ger några nämnvärda hastighetsvinster. Wildcat skall också lära sig vad dina program behöver för resurser och genom att hämta dem i förväg göra programstarter dubbelt så snabba. Att kopiera i Findern kommer också att gå snabbare. Slutligen skall Wildcat snabba på en del andra program där Connectix programmerare tyckt att ursprungskoden varit alltför ineffektiv, och därför skrivit sin egen. Så skall programmet exempelvis göra en del funktioner i Word 6 tiofalt snabbare. Det fantastiska med RAMdoubler var egentligen inte vad den gjorde, utan att den faktiskt lyckades göra en så radikal förändring av Macen utan att kollidera med särskilt många andra tillägg och program. Det skall bli mycket spännande att se om Connectix lyckas göra om den trollkonsten. Sluta nynna din SyQuest blues Du som haft svårt att bestämma dig för vilken sorts löstagbar lagringsmedia du skall satsa på får nu ännu fler alternativ att välja mellan. Nomai, som gjorde sig kända genom att bryta SyQuests monopol på skivor, skall nu börja tillverka två egna burkar. Den ena kommer att läsa och skriva 540 MB-skivor (som bara Nomai tillverkar) och SyQuests 270 MB-skivor. Den andra kommer att vara på 680 MB och inte vara kompatibel med några andra skivor. De beräknas komma i juni. SyQuest kontrar med planer på 650 MB eller mer, dock utan att ange någon tidpunkt. Det kommer också en uppstickare under våren Zip Drive, som tar 3,5-tums Bernoulli-skivor. Själva burken väntas kosta mindre än 200 US dollar. En 25 MB-skiva går på 10 USD och en 100MB på 20 USD. Zip Drive kan vara helt rätt. Flera hundra megabyte per skiva är bra för arkivändamål, men när man bara skall skicka iväg några dokument som inte ryms på en diskett är 500 kr/skiva väl mycket pengar. Två bra idéer har fått tillökning Vad får man när man korsar ett radiomodem med en Apple Newton? Jo, en Marco från Motorola. En PDA, personlig digital assistent alltså, som dessutom har en antenn och kommunicerar med exempelvis Internet eller direkt med ditt företags hemmadator. Ännu så länge finns den bara i USA, där 400 större städer täcks av radiosystemet Ardis. RadioMail går också bra; där kan användaren komma i direktkontakt med alla de stora datanäten som Compu- Serve, America OnLine och CompuServe. För mellan 900 och US dollar blir den din.

12 12 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 AGENDA FRÅN FONT BUREAU 18 PT Typsnittet Agenda från Font Bureau åbcdefghijklmnöpqrstuvwxyz ÅBCDEFGHIJKLMNÖPQRST UVWXYZ :;!?& åbcdefghijklmnöpqrstuvwxyz ÅBCDEFGHIJKLMNÖPQRST UVWXYZ :;!?& åbcdefghijklmnöpqrstuvwxyz ÅBCDEFGHIJKLMNÖPQRST UVWXYZ :;!?& åbcdefghijklmnöpqrstuvxyz ÅBCDEFGHJKLMNÖPQRST UVWXYZ :;!?& åbcdefghijklmnöpqrstuvxyz ÅBCDEFGHJKLMNÖPQRST UVWXYZ :;!?& åbcdefghjklmnöpqrstuvxyz ÅBCDEFGHJKLMNÖPQRS TUVXYZ :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRST UVWXYZÅÄÖ :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRST UVWXYZÅÄÖ :;!?& abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ :;!?& Typprovet visar uppifrån och ned: Light, Medium, Medium Italic, Semibold, Bold, Black, Medium Condensed, Bold Extra Condensed samt den extrema Thin Ultra Condensed (här satt i 24 punkter för att inte helt försvinna). Det finns fler kursiva varianter, men kursiven finns än så länge bara finns i vikterna Light och Medium. Agenda från amerikanska Font Bureau är en trevlig och pregnant rubriklinjär, med lika mycket tradition som originalitet. Det är ett förlåtligt misstag att uppfatta Agenda som en modernisering av Edward Johnstons Railway Type. För visst Agenda har hämtat grundläggande stilelement från detta revolutionerande typsnitt. Men Agenda är ett eget typsnitt och typtecknaren Greg Thompson har haft flera influenser. När London Transport 1915 ville ha ett nytt skylttypsnitt till Londons tunnelbana, eftersom man var missnöjd med samtidens klumpiga grotesker, vände man sig till Edward Johnston, berömd förnyare av kalligrafin. Typsnittet skulle anknyta till de finaste perioderna i bokstavskonstens historia men ha en modern form. Johnston tog ett kliv bakåt till teckenkonstens gryning och baserade den nya linjärens versaler på proportionerna hos den romerska versalskriften, Capitalis Monumentalis. Från grekiska gravinskriptioner hämtade han en robust linjeföring. Klivet framåt var radikalt: med passaren och linjalen som instrument lade han den räta linjen och den geometriska cirkeln till grund för gemenerna. Resultatet blev Railway Type (som vi i DtP 5/94 felaktigt kallade Underground), en helt ny typ av linjär, som utmärktes av enkelhet, harmoni och klarhet. Teckenformerna var förenklade och särpräglade, för att ge tydliga ordbilder vid hastig läsning av skyltar. Greppet var ban-brytande och den typhistoriska utvecklingen växlade därefter in på ett nytt spår. Medan Gill Sans tog fasta på det humanistiska greppet tog Futura konsekvent upp den geometriska linjen. Idag när vi är vana vid harmoniska och lättlästa linjärer ser väl Railway Type inte så märkvärdigt ut, man fäster sig mer vid dess brister än dess förtjänster. Men det är Railway Type som är stamfadern till de moderna geometriska och humanistiska linjärerna. Railway Type introducerades 1916 och används än idag i London Transports skyltsystem och publikationer, dock något modifierad under 1970-talet. Många kockar i Agenda-soppan Greg Thompsons typsnitt Agenda gavs ut 1993 av Font Bureau. Typsnittet tycks snarast vara en hybrid mellan Railway Type och Gill Sans. Men det är bara halva sanningen. Man kan dessutom hitta influenser från ett stort antal linjärer, främst Frutiger, och i enstaka detaljer spökar även Transport, Folio, Metro och på ett ställe även Helvetica. Men därtill innehåller Agenda så många originella och nya grepp, att det måste betraktas som ett självständigt typsnitt i den geometriskt-humanistiska traditionen från Johnston och Gill. De utmärkande dragen är öppenhet och klarhet, med enkla, särpräglade teckenformer, som gör Agenda till ett tydligt rubrik- och skylttypsnitt. Agenda överträffar visserligen Railway Type i de flesta avseenden, men bevarar dessvärre dess största svaghet, den klumpiga anslutningen av kurvan mot stammen. Både Gill Sans och Frutiger är elegantare med skönare grundformer och vackrare linjeföring. För löpande text är Agenda lite för klumpig. Det lämpar sig bäst för rubriker, och som sin anfader Railway Type torde det var utmärkt som skylttypsnitt. Tecknen har genomgående öppna former med stora och tydliga ljusrum. Där Railway kommer till korta, såsom i e och s, följer Agenda öppenheten hos Gill Sans och Frutiger. I jämförelse med Frutiger är dock Agenda mer sluten och definitivt klumpigare. Agenda har lägre x-höjd och tunnare grundstreck än Railway Type och följer snarast proportionerna hos Gill Sans. Liksom Railway Type har Agenda den geometriska cirkeln

13 Design Typografi Produktion # 1 Februari klassiska tunnelbanetecken i 90-talstappning och halvcirkeln som grundelement. Den är dock inte exakt geometrisk utan liksom jorden lite tillplattad vid polerna. Agenda ger ändå ett rätt stelt geometriskt intryck till skillnad från den eleganta ovalen hos Frutiger och den kalligrafiska rundningen hos Gill Sans. Ett utmärkande drag är de snett avskurna linjesluten i versala S och gemenernas slängar. Sådana linjeslut finns även hos Frutiger, men Agenda har en skarpare vinkel. Detta skapar variation och livfullhet och bidrar till att ge tecknen en ljusare och lättare karaktär än motsvarande tecken i Railway Type. Från Gill Sans har Agenda hämtat den förkortade snedställda slängen i gemena j. Denna släng har sedan konsekvent genomförts i Agenda och återfinns även i t.ex. a, l, r och t, och blir därmed ett karaktärsdrag i detta typsnitt. Klumpig anslutning till stammen Medan Railway har en fullständigt jämn linje i tecknets alla delar, även vid anslutningen av rundningar till stammen, har alla goda linjärer en avsmalnande linje vid anslutningen. Gill Sans och Frutiger har dessutom en antydan till ansvällning i rundningarna. Även den i övrigt helt geometriska Futura har en mycket elegant avsmalning av linjen vid anslutningen. Den klumpiga anslutningen till stammen är den största bristen i Railway Type, ty den jämntjocka linjen ger intryck av att svälla vid mötet med stapeln. Detta framträder tydligt i tecken som h, m och n, men även i tecken med halvcirklar, som b, d och p. Den optiskt anpassade linjen i Gill Sans och Frutiger ger däremot intryck av att vara lika bred som grundstrecket. Agenda följer härvidlag dessvärre Railway Type, om än med en antydan till avsmalnande anslutning. Den optiska anpassningen av linjen är dock otillräcklig och ger Agenda ohjälpligt ett klumpigt drag, som diskvalificerar typsnittet som en modern linjär, men ger det å andra sidan en doft av det legendariska Railway Type. Originell och traditionell Agenda har hämtat allmänna stildrag främst från Railway Type, och i andra hand från Gill Sans och Frutiger. I detaljer avviker dock Agenda från dessa förebilder. I många fall uppvisar Agenda enstaka likheter med andra kända linjärer, i andra fall har tecknen nyskapande drag. Liksom Railway Type har Agenda snedställda kvadrater i punkter och prickar, vilket härrör från Edward Johnstons kalligrafiska bakgrund. Medan Railway har en stor krökt fot i gemena l och Gill Sans och Frutiger har ett rakt streck, har Agenda den avkortade sneda slängen, som särskiljer tecknet men inte skapar sådana gluggar i texten som fallet är i Railway Type. Ett roligt grepp är den avskurna nästippen i gemena e, ett drag som tycks vara unikt och i konsekvens med Agendas faiblesse för snedställda linjeslut. Gemena a har en viss likhet med Gill Sans, men följer närmast Transport. Dessvärre är magens ljusöppning för snålt tilltagen, vilket får allvarliga konsekvenser för de fetare stilsorterna, där tecknet blir rätt oskönt. Gemena g följer delvis Railway men har nästan cirkelformad underdel. Misslyckat, på grund av snålt tilltagna rundningar. Gemena r är en egen design, med den karaktäristiskt förkortade slängen och snedskurna linjeslutet. Versala B följer Railway, med en alltför liten övre rundning. Versala J följer däremot Gill Sans, med en släng som går under baslinjen, och som kan ställa till problem i vissa sammanhang, till exempel i skylttexter. RAILWAY TYPE AGENDA BOLD AGENDA AGENDA BLACK GILL SANS EXTRA GILL SANS BOLD FRUTIGER BLACK FRUTIGER FRUTIGER ULTRA BLACK FUTURA till vänster: En jämförelse mellan anslutningarna hos Agenda och några besläktade sanserifer. ovan: En jämförelse mellan släktingarna i sina tyngsta vikter.

14 14 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 RAILWAY AGENDA GILL SANS FRUTIGER FUTURA RAILWAY AGENDA GILL SANS FRUTIGER FUTURA Versala M avviker från både Railway Type och Gill Sans, som har en uppdragen vinkel. Agenda följer härvidlag närmast Futura, med dess snedställda staplar och djupa vinkel, även om andra detaljer skiljer. Även slängen på versala Q följer Gill Sans, vacker men opraktisk i ett skylttypsnitt. Versala S är är riktigt fult i Railway Type, men Agenda har här en egen design, som har öppenheten hos Frutiger och viss likhet med Tempo. Den neddragna högerstapeln i versala U, som också finns i Kabel, särskiljer Agenda från sina förebilder, men är väl egentligen inte särskilt lyckad. Siffrorna är föredömligt särpräglade och tydliga genom öppna kurvor i 2, 3 och 5. Ettan har fått ett tydligt utdraget streck. Siffran 3 är en egenartad design, öppen som Gill och Frutiger, men med så förminskad överdel att tecknet tappar balansen och ser ut att ramla bakåt. Elektroniskt framställd typfamilj Agenda har framställts i en stor uppsättning stilsorter, 17 stycken närmare bestämt. I normal teckenbredd finns den i Medium och Light, vilka båda finns som kursiver, samt i Bold och Black. Dessutom finns en SemiBold version. Som kondenserad finns den i olika steg från LightUltra till Medium Condensed. Alla dessa 16 stilsorter tycks vara elektroniskt framställda från Medium-varianten. I de flesta fall fungerar det bra, men de mer extrema sorterna Bold och Black är rätt misslyckade. Thompson har inte gjort sig mödan att teckna om dessa så att ljusrummen bevaras, så som skett i Gill Sans och Frutiger. Bold är lika tung och klumpig som de gamla 1800-talsgroteskerna och Black beckar helt igen. Agendas stela och lite klumpiga linjeföring framträder starkt. De kondenserade varianterna i synnerhet de ljusa blir å andra sidan alltför mjuka och formlösa. Även här skulle tecknen behöva justeras för att ge samma formmässiga intryck som grundformen. Agenda Medium är dock rent tekniskt välgjord, och de närmast liggande stilsorterna Light, Condensed Light, Medium Extra Condensed, SemiBold och i större grader Bold är användbara stilar. De bör dock användas tillsammans med Medium, ty i sig själva är dessa stilsorter inte särskilt intressanta. Vill man ha vackra och kraftfulla extremer bör man anlita Frutiger eller Gill Sans. Stefan Lundhem GILL SANS Futuras enorma framgångar inspirerade andra stilgjuterier att göra kopior och varianter, ty varje sättmaskinsleverantör måste ha en Futura. I England gav Monotype konstnären och steninskriptören Eric Gill i uppdrag att gör en engelsk Futura, men Gill, som var Edward Johnstons elev och nära vän, valde Railway Type som förebild och skapade en mer konstnärligt präglad linjär. Även om cirkeln och den räta linjen är grundelement, ger tecknen mer intryck av att ha tecknats med en bredpenna än med passare och linjal. Till skillnad från Railway är anslutningarna optiskt anpassade, tecknen öppnare och mer särskiljande med en kalligrafisk linjeföring som har en viss variation mellan ansvällningar och grundstreck. Versalerna är i allmänhet snyggare och snitsigare, med ett avsevärt trevligare versalt S. I andra avseenden innebär Gill inget framsteg jämfört med Railway Type. Runda tecken som gemena o och g är alltför små och geometriska och skjuter fram som kanonrör som bryter upp textbilden. FRUTIGER I likhet med Railway Type tillkom Frutiger från 1976 som ett skylttypsnitt i transportsektorn, nämligen för den nya de Gaulle-flygplatsen vid Roissy. Frutiger har balanserade proportioner och öppna och särpräglade teckenformer, som gör det tydligt och lättläst, både på skyltar och i rubriker. Det allmänna intrycket av Frutiger är kraft, elegans och skärpa, något som accentueras i de fetare vikterna. Dess breda och generösa former är inte låsta till cirkelns geometri. Grundformen knyter an till 1800-talsgroteskens rundade rektangel, men i form av en vacker och harmoniskt tecknad oval. Linjeföringen ger ett strikt kalligrafiskt intryck, med elegant avsmalnande anslutningar och en viss variation i linjeföringen, som liksom Gill Sans anknyter till renässansantikvan. Ett utmärkande särdrag är slängarnas snett avskurna linjeslut i till exempel a, c, e, g, y och i stapeln på t. Frutiger är ett utmärkt rubriktypsnitt som på senare tid fått den popularitet som det förtjänar. I t.ex. den italienska tidskriften King har Frutiger visat att det tål en hel del.

15 Design Typografi Produktion # 1 Februari Diskett #1; tinar permafrosten i ditt vinterhjärta MODE 32 FÖR SYSTEM 7.5: Använder du System 7.5 på en Mac II eller SE/30 måste du installera detta systemtillägg för att minneshanteringen ska fungera ordentligt. Från Connectix. freeware. STUFFIT EXPANDER 3.5.1: Numrets andra nyttighet klarar av att packa upp de flesta komprimerade text- och bildfiler. Skrevs av Leonard Rosenthal för Aladdin Systems. freeware. XTENSIONS: Klassikern Bobzilla 1.0 som bl.a. letar upp textrader som du kan vilja ändra på av en eller annan anledning t.ex. horungar. freeware. ChangeCase 1.2 från The Last Word låter dig omvandla versal text till gemen och vice versa via snabbkommando. freeware. SpeedOpen 2.0 av Tobias Boskamp låter dig slippa den där förargliga dialogrutan med Behåll dokumentinställningar och kan dessutom rädda situationen om du har en skadad bildfil som får programmet att krascha. shareware, 35 $. Text Inset Demo 1.0.5, kommersiell variant av SetInset finns här i en demonstrationsversion du kan inte spara dina Quark-dokument så länge du har den aktiv. Thing-a-ma-Bob 1.0 har typografiska funktioner som är uppdaterade från XTensionen Features Plus, bland annat en bråktalsgenerator, och dessutom en palett som omvandlar olika typer av värden: punkter, tum, centimeter osv. freeware. TYPSNITT: Stilproverna hittar du nedan. För mer information, läs de medföljande Read Me-filerna! LILITH LIGHT & LILITH INITIALS 24 PT av David Rakowski (shareware, 3 $) ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWX YZÅÄÖ &:;!? abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQ FOXTROT MEDIUM 24 PT av Tom C. Lai (shareware, 25 $) ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅ ÄÖ &:;!? abcdefghijklmn MOVIES 24 PT av Edward A. Leach (shareware, 10 $) ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ :! FINKFONT 18 PT av Howard Fink (postcardware) ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör: Pelle Anderson I redaktionen: Erik Nilsson Tommy Sundström Ansvarig utgivare: Peppe Engberg Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumeration 1995 (sex tidningar + disk) 1200 kr plus moms DtP utges av Resumé Förlag Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Nr 1 95 presslagt 13 februari. Copyright DtP. ISSN Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1995 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScript Typ1-fonter för Mac). b Jag vill köpa årgång 1994 (6 nr) med disketter (1200 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1993 (6 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1992 (11 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Svarspost Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 16 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1995 Lär dig läsa mellan raderna börja din kägelbana hos Dr DtP I de senaste numren har vi tittat på bokstavs- och ordmellanrum och hur du väljer vettiga värden i ditt layoutprogram. Den här gången skall vi tala om kägel, det som i lekmannens mun kallas radavstånd och som på engelska heter leading (uttalas ledding, av lead= bly). Läsbarhet och design i brödtext När du sätter brödtext, så bör du väga in två aspekter när du väljer kägel. Den ena är läsbarhetsaspekten. Grundregeln är: ju bredare spalt, desto större kägel krävs det för att ögat lätt skall hitta till nästa rad. I Typografisk handbok finns en tabell med rekommenderad minsta kägel för en viss grad, satt på en viss bredd: MINSTA KÄGEL VID EN VISS GRAD/BREDD cic 10/11 11/ cic 10/12 11/13 12/14 14/ cic 10/13 11/14 12/15 14/ cic 12/16 14/18 1 cicero = 4,51 mm Ta tabellen som en utgångspunkt, men tänk på att ett typsnitt med låg x-höjd ger ett mer luftigt intryck vid en viss kägel än ett typsnitt med hög x-höjd. Den andra är designaspekten. Att laborera med kägeln är också ett sätt att ändra intrycket av den satta texten och tonen på sidan. Exempelvis kan det passa utmärkt med ett väldigt glest radavstånd i en konsttidskrift, en sober katalog eller en barnbok. Däremot skulle en generös kägel se mycket konstigt ut i en dagstidning. Traditionen spelar naturligtvis in, vi är helt enkelt vana vid att det är snålt om utrymme i nyhetssammanhang och att texten skall ge ett tätt, mörkt intryck. Andra trycksaker som av tradition satts med snål kägel är tekniska och vetenskapliga texter. Men saker och ting ändras dagens datahandböcker ger inte sällan ett ljust, designat intryck och har ofta glest mellan raderna. En annan tumregel är att ljusa typsnitt behöver större radavstånd än mörka typsnitt. Om du inte själv väljer kägel när du arbetar i Quark Xpress eller PageMaker, så använder sig programmen av radavståndet Auto. Auto-kägeln bör undvikas vid professionell produktion, men jag skall ändå redogöra för hur du ändrar värdet. I bägge programmen är Auto satt till 120 % av textens grad. Sätter du texten i 10 punkter, så blir den automatiska kägeln alltså 12 pt. I Quark XPress ändrar Auto är för glest för rubriksättning Rejäla rubriker har ofta underkägel du auto-värdet under Redigera>Inställningar>Typografiska. I PageMaker redigerar du autovärdet under Text>Formatmallar>Ändra stycke>mellanrum. Rubriker kräfva underkägel Som jag berättat om i tidigare nummer, så bör text i rubrikgrader sättas tätare än brödtext, eftersom den annars kan ge ett alltför glest intryck. I många typsnitt gäller detsamma för rubrikkägeln. Här är det ofta lämpligt med underkägel, det vill säga mindre kägel än grad. Om du vill att kägeln skall förändras i samma proportion som graden, så kan du i PageMaker ställa in ett negativt Autovärde, exempelvis 80 %. I XPress finns det ett smidigt sätt: ange kägeln till exempelvis 2 (minus två) punkter. Hur du än laborerar med storleken på din rubrik, så kommer kägeln att vara två punkter mindre än graden. Se även Jens Eliassons artikel om XPress i detta nummer! Till sist några boktips, för er som fått blodad tand efter att ha läst Doktor DtP och vill fördjupa er i typografins detaljer. Typografisk handbok av DtP-medarbetaren Christer Hellmark är det svenska standardverket vad gäller typografiska regler. (Ordfront & Ytterlids 1993) Typiskt typografiskt är en pratglad bok, rikt illustrerad. Bo Berndal berättar om olika aspekter på typografi, tryckteknik och formgivning utifrån en gedigen erfarenhet. (T. Fischer & C0 1990) Slutligen vill jag nämna Detaljernas betydelse inom typografin av Jost Hochuli (Agfa Compugraphic 1988). Den här 46 sidor tunna boken tar upp just de element som Doktor DtP handlat om de senaste tre gångerna. Spärrning, ordmellanrum, kägel etc. I förordet skriver han så här: Dessa detaljer ignoreras ofta av grafiska formgivare eftersom de vanligen inte ryms inom det så kallade kreativa området. Doktor DtP är böjd att hålla med, men kommer även i fortsättningen att göra allt för att Jost Hochulis påstående skall komma på skam! Doktor DtP Använd inte det slentrianmässiga radavståndet Auto när du sätter rubriker, som i det övre exemplet. Gör en bra formatmall med underkägel istället. Den nedre rubriken är satt i 24 punkter, medan kägeln bara är 22 pt. Varning: säkerhetsfunktion kan förstöra din Quark-fil! Se upp med Quark Xpress funktion för att automatiskt spara en säkerhetskopia av det dokument man arbetar med (Redigera>Inställningar>Tilllämpning). Den skall öka säkerheten, men kan i stället helt förstöra ditt dokument. Om du inte har tillräckligt med hårddiskutrymme kvar för säkerhetskopian kan både kopian och ditt originaldokument förstöras! En buggfix för detta finns på amerikanska QXP. Men Software Plus kan inte ge besked om och när någon svensk fix kommer. När vi ändå är inne på ämnet Quark Xpress och buggar, kan vi förmedla den av Quark rekommenderade metoden för att installera PowerPC-versionen. Quark skall installeras helt utan tilllägg men CD:n kräver vissa tillägg för att fungera. Så börja med att kopiera över mappen Svenska från CD:n till en hårddisk. Döp sedan om hårddisken så den får exakt samma namn som CD:n. Starta om med shift nedtryckt, så att du blir av med alla tillägg, och installera. Varför får man inte denna instruktion med när man köper Quark? Svar: de ville inte sätta ut den eftersom den inte precis är användarvänlig. Har du ett problem av typografisk karaktär? Vill du ta pulsen på din design? Tveka inte att kontakta Doktor DtP via fax ( ) eller post (Box 20158, Stockholm)!

17 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 2 ÅRG 4 APRIL MÄSTER GARAMOND OCH HANS MÅNGA SKEPNADER Sid 3 8 FÄRGHANTERING OCH ANDRA FINESSER FÖR KORK EXPRESS Sid 9 11 FIXA EN FÄRGKARTA I ILLUSTRATOR OCH KORKEN Sid 11 SLUTA KLIPP HÅRET MED HÄCKSAX Sid DtP GER DIG MÅNGHÖRNIG BILD I PAGEMAKER Sid 14 DAGS ATT TENTERA I INTERPUNKTION MED DOKTOR DtP Sid 16 Tjäna folket? Tjäna pengar! Låt oss prata pengar. Sextio- och sjuttiotalen är historia. Åttiotalet har börjat blekna bort ur minnet. Det politiska samtalet går i krisens tecken; debattörerna talar inte om vilka som ska betala och vilka som kan undantas från svångremmen, utan det handlar om total avsnörning av asiatisk lotus-modell. I dessa tider är det lätt att företagen ser över sina utgifter (visst, vi på DtP gör det också). Ibland, men mindre sällan, är det lönerna som står still. Ibland är det en investering som skjuts på framtiden. Ofta är det nyanställningar som stoppas, i stället blir det övertidsuttag. Och utbildning, det finns det varken pengar eller tid till. Jag tänker på detta när jag sitter med en folder från ett populärt (nåja, stort iallafall) mjukvaruföretag framför mig. De säljer kurser för desktoppare. Exempelvis kan du under två dagar få veta mera om menyerna i Quark Xpress, få lära dig skapa en mallsida och arbeta med dokumentsidor, lära dig hantera typografimallar, bildhantering och ramar och linjer. Kursen håller på mellan och 17.00, med avbrott för lunch och fika, i två dagar. Det vill till att det är långa fikaraster och personer som inte har smygtittat i sina handböcker en enda gång för att instruktörerna ska lyckas smeta ut en så simpel genomgång till två arbetsdagar. Men en del av tiden kanske går åt till att diskutera priset på kursen. Den kostar nämligen kronor per person. Plus moms. Vill du ha vad företaget kallar intensivkurs är priset kronor. I ljuset av ett utbud som detta är det lätt att begripa företagens utbildningsbudgetar krymper fort, men inte desto mindre är det tråkigt. Att kunna jobba effektivare ger både större arbetstillfredsställelse och mindre övertid. Att kunna jobba med kunskap ger mindre slarvfel. Att veta hur man uppnår kvalitet ger bättre produkter och gladare konsumenter. Det är roligt att lära sig nya saker. Och det måste inte vara dyrt. En prenumeration på denna tidskrift kostar kronor och varar hela året. Då får du hela Jens Eliassons artikelserie om Quark Xpress, som ger en aktuell och distinkt genomgång av vad du behöver veta om Quark Xpress nya version. För att inte tala om typsnitt (och artiklar därom), artiklar om Photoshop, typografiska regler med mera. Följ med från början! Pelle Anderson, redaktör

18 2 Design Typografi Produktion # 2 April 1995 Drastiskt prisfall för fotonas lyxprogram Live Picture Vi är väl många som gått och suktat efter bildbehandlingsprogrammet Live Picture. Med hjälp av klurig minneshantering och att enbart arbeta med själva skärmbilden har det kunnat behandla uppslagsstora bilder på sekunder samma bilder som i Photoshop krävt många minuter. Men prislappen har varit avskräckande hög, runt kronor. Nu har dock priset sjunkit något, närmare bestämt till ungefär en fjärdedel, eller kronor. I USA lär man kunna få tag på det för under 700 usd. Taskigt för dem som köpt. Men trevligt för oss som inte hade råd. Underjordiska typsnitt efterlyses av DtP Tillhör du dem som i all anspråkslöshet knåpar ihop typsnitt för byrålådan? Kanske har du gjort en egen bildfont? Eller bryter du sönder Baskerville i Fontographer medan du sneglar i Ray Gun? Tycker du att världen är redo för en titt på dina experiment? Hör av dig till DtP! Till nästa nummer planerar vi en svensk underground-typografisk special. En stor del av numrets diskett kommer att reserveras för mer eller mindre experimentella svenska typsnitt. Vi kan tyvärr inte betala för dina fonter, men vi ger dig chansen att sprida dem som freeware eller shareware till DtP:s läsekrets. Posta eller faxa en rad till DtP innan april månads utgång! Bifoga helst ett utskrivet typprov. Adressen är Design Typografi Produktion, Box 20158, Stockholm. Faxnumret är Acrobat i alla IBM-PC och för Internet-användare Adobe fortsätter på sin färd mot världsherravälde på området elektroniska dokumentformat, efter att redan ha lagt under sig typsnittsteknologin. Avtalet mellan Adobe och IBM innebär att alla IBM-PC kommer att levereras med Acrobat Reader. För IBM är också avtalet i linje med företagets strategiska mål att hämta in Apples försprång på publishing-sidan. Acrobat Reader, som ger användaren möjlighet att läsa Acrobat-dokument, kommer också att ingå i Netscape i senare versioner. Netscape är den mest populära WWW-browsern, en favorit bland dem som använder Internets grafiska gränssnitt World Wide Web. Adobes största kund hittills är USA:s stasförvaltning, framförallt skatteväsendet IRS, som har lagt upp alla sina blanketter i Acrobats filformat PDF. Även FrameMaker 5.0 kommer att innehålla stöd för Acrobats PDF-format. SND/S-seminarium om könsroller, etik och fotografi Society of Newspaper Design håller sitt årliga seminarium och workshop i Trondheim i Norge 7 10 juni. Det blir också firande av föreningens tioårsjubileum. Ämnena i år spänner över ett brett fält, med nyhetsgrafik och foto som ett stort inslag. Bland övriga programpunkter märks föreläsningen Hvilken typografi er lettest å läse? med Henrik Birkvig. Information och anmälningar till Rolf M. Aahlberg, tel Superdisketten kommer! Är du redo? Hur länge ska du vänta med att köpa lagringsmedia en ny och bättre teknik lurar ju ständigt runt hörnet? Nu kommer meddelandet om nya superdisketten, som rymmer 1.3 Gigabyte! Det vill säga lika mycket som vanliga HD-disketter av den typ du får med DtP varje nummer. Superstandarden ligger nu som ett förslag till ISO, den internationella standardiseringskommittén. Den nya tekniken, phase change, har inte bara högre kapacitet, utan är också snabbare och billigare än dagens. Support för dig som inte läst Photoshops handböcker Produktum, känt för sina CD-ROM-skivor med bilder, leverar nu även support. Ämnet är filkonvertering mellan Mac och PC, bildbehandling och bildformat. Supporten kommer att ske genom telefon, fax och Internet, och kostar ett par tusenlappar om året. Produktum har tel Quark behandlar bilder och slåss med Photoshop Quarks och japanska JVC:s nya bildbehandlingsprogram XPosure, som ännu så länge bara finns i en testversion, lovar gott. Det bygger på samma idé som Live Picture, men har dessutom en lins -teknik som borde göra det till en svår konkurrent till Adobe Photoshop. Photoshop, som idag är standardprogrammet för bildbehandling, har en akilleshäl; programmet jobbar med hela bilden vid förändringar. För er som inte jobbat i Photoshop kan vi försäkra att det kan ta sin tid, även på en snabb dator, om bildfilen är stor. Den nya tekniken bygger på att du jobbar med en skärmbild, ser alla förändringar men påverkar inte originalfilen alla förändringar du gjort sparas i en fil som fungerar som ett filter vid utskrift. Samma filter kan sedan appliceras på andra bilder med samma karaktäristika. Ny användartidskrift gratis till Quark-kunder Är du registrerad användare av Quark Xpress så löper du en viss risk att någon gång under den närmaste tiden få första numret av X-Ray, Quarks nya magasin. Första numret ska man ju inte döma någon efter, men en kommentar vi hört är att innehållet handlar mera om att höja Quark och ägaren Tim Gill till skyarna än att vara nyttig för alla oss som sliter med programmet. Fast förhoppningsvis gräver Software Plus fram din adress ur gömmorna och du får döma själv när du sett X-Ray. Är det början till en bättre support är det ju bra. En Web-sida ska det visst också bli. Art Spiegelmans Maus för dig med CD-ROM-spelare Mästerverket Maus, en tecknad serie av det slag som får äldre kulturredaktörer att ta till uttrycket grafisk roman för att få in en recension på kultursidan, finns nu i en komplett utgåva på CD-ROM. Inte bara den Pulitzer-belönade serien om judeutrotningen i Nazi-Tyskland finns på skivan, utan också skisser, foton, essäer, video med mera, vilket gör The Complete Maus till en höjdare. Voyager, tel Avstavning för Quark Xpress på Richard Klingspors sätt XTalos heter en XTension till Quark som hjälper programmet att stava av på ett korrekt sätt, i enlighet med Richard Klingspors avstavningslexikon. Fortfarande är dock avstavningsrutinen radbaserad, inte styckebaserad. Info från tel Monotype ger ut typsnitt från Paris historiska nattliv The Toulouse Lautrec Collection heter en samling typsnitt från Monotype. Typtecknaren heter Luiz da Lomba, och han har jobbat efter förlagor från den kände konstnärens affischer från 1890-talets Paris. Namn som Moulin Rouge Solide, Théatre Antoine, Chat Noir och Le Petit Trottin kanske kan ge idéer om användningsområden? I serien ingår även en samling tidstypiska, post-impressionistiska ornament. Claris ger support via WWW-sida på Internet Ett snabbt och gratis sätt att få support är numera att skicka ett direkt till den amerikanske programtillverkaren (av någon anledning brukar de hålla till där). Inte sällan är de som skrivit programmet själva tillgängliga. Claris finns nu på Internet, företagets hemsida finns på och Ftp-server på ftp.claris.com.

19 Design Typografi Produktion # 2 April Alla dessa Garamond DtP kartlägger en klassiker Vi har idag minst ett dussin olika Garamond-snitt att välja på, men alla heter inte Garamond och alla som heter Garamond är inte Garamonds typer. Fransmannen Claude Garamond var aktiv från 1530-talet till Under denna tid förfinade han det typsnitt som kom att prägla typografin, då och nu. Sedan glömdes hans typsnitt bort i 250 år, men upptäcktes av en slump i form av en senare omarbetning. Därefter har Garamond fått förkroppsliga det bästa i västerländsk typografi genom tiderna. Några anser honom vara oöverträffad, många försöker överträffa honom, ty varje decennium och varje teknik vill ha sin Garamond. Aldus var 1400-talets förebild Garamond var en av de första stilgjutarna som etablerade sig som självständig hantverkare. Det normala var att stämpelskäraren och stilgjutaren arbetade för en boktryckare, som dessutom sålde böckerna. I 1400-talets Venedig arbetade Griffo för Aldus Manutius i framställningen av typsnitt till utgivningen av den klassiska litteraturen, som nu återupptäckts och var högsta mode detta var renässansen. Man tryckte grekiska texter med grekisk stil och romerska med latinsk stil den latinska stilen är en uppfinning från 1400-talets början. Aldus boktryck och Griffos typsnitt bildade skola dels för att utgivningarna av de gamla texterna höll hög klass, dels för det fina trycket och de vackra och lättlästa stilarna. Böckerna spreds runt Europa och kopierades friskt av andra boktryckare och stämpelskärare. Det var främst biskop Bembos lilla bok De Ætna (1495) som beundrades och plagierades. Från denna skrift har vi idag typsnittet Bembo, som är en ganska bra avbild av 1400-talets venetianska antikva. Fransk bokkonst På 1500-talet nådde renässansen Frankrike, som blev den ledande typografiska nationen. I sina unga år var Claude Garamond lärling hos stämpelskärare och från 1520-talet arbetade han åt olika boktryckare. För den kunglige boktryckaren Estienne framställde han latinska typer som byggde på Griffos Bembosnitt. Under och 1540-talen utvecklade Claude Garamond sina kopior till en fransk antikva, som är stramare, mer samlad och förfinad i detaljerna än den italienska. Tecknen har beskrivits som klara och öppna, strikta och nobla, med en kontrastrik och livfull linjeföring som utstrålar både kraft och skönhet (Nordqvist 1954). Hans status som tidens främste stämpelskärare stärktes ytterligare av att han 1543 blev han kunglig hovleverantör av ett grekiskt typsnitt. Däremot lyckades han inte bli rik på sin konst, snarare berikade han sina samtida boktryckare. Under sin karriär som Frankrikes och därmed världens främste typformgivare STÄMPEL, MATRIS & BLYTYP Garamond var typformgivare, stämpelskärare och stilgjutare. William Caslon var detta och därtill boktryckare och bokförsäljare. Längre fram i historien skildes dessa roller, men i dag är de tack vare macen åter förenade. Att framställa typsnitt krävde en mycket lång lärlingstid och innebar ett rätt tufft jobb. Framställningen av blytyper innebar tre steg: 1. Skärning av en patris (puns eller stämpel) i form av en stålstav där teckenbilden i relief mejslades och filades fram i ena änden. 2. Stämpeln slogs ned i en matris, alltså en kopparstav med den bredd som tecknet ska uppta, där den bildade ett avtryck, varfter matrisen putsades och justerades. 3. Den placerades i en gjutform som fylldes med en blandning av bly, antimon och tenn, varefter man fick fram den trycktyp som boktryckaren kunde använda. Patrisen kunde användas för att framställa många matriser, som kunde säljas till stilgjuterier, som med dem kunde framställa många blytyper, som kunde säljas till tryckerier. Ett typsnitt kunde alltså få en ganska vid spridning, men det var mycket vanligt att man skar nya typer för utgivningen av en bok, för att passa bokens karaktär och format. framställde Garamond flera olika typsnitt, för olika boktryckare, men alla i samma grundläggande stil. Men tro inte att Garamond var ensam; samtidigt verkade andra stämpelskärare, som imiterade Griffo, Garamond och varandra. Garamonds stilar och franskt boktryck som helhet blev förebild för typografin i större delen av Europa under och 1600-talen. Stilbildande stilprov från 1592 Claude Garamonds typsnitt kan knytas till ett antal böcker, men det är främst genom ett bevarat stilprov från 1592 som hans namn är så levande idag. Vid Garamonds död 1561 skingrades kvarlåtenskapen. Den holländska boktryckaren Christopher Plantin köpte upp sig på matriser och gjutformar och snart nog blev hans tryckeri i Antwerpen det främsta i Europa. I dag kan detta förvärv studeras i Plantin-Moretus-muséet i Antwerpen. André Wechel köpte stämplar som han förde till Frankfurt och Le Bé köpte också stämplar och matriser, som blev kvar i Frankrike och sedermera övertogs av den store Fournier. Sedermera köpte den nye ägaren av Egenolff-tryckeriet i Frankfurt, stilgjutaren Jacob Sabon, in så mycket han kunde av Garamonds stämplar och matriser. Det var typsnitten från detta stilgjuteri som etablerade Garamond som den främsta antikvan under 1600-talet visade man upp sitt innehav i form av ett stilprov, där åtskilliga typsnitt tillskrevs Garamond. De avviker något från stilarna i boktrycken från och 40-talen. Under 1900-talet är det främst detta stilprov man har gått till när man gjort nyteckningar av Garamond. Granjons kursiv Kursiven är ett särskilt kapitel. Den användes fram till 1500-talets mitt som självständigt typsnitt, och i ungefär samma omfattning som den raka. En vanlig kombination var att använda antikva i rubriker och kursiv i brödtexten. Det var Aldus Manutius som började med kursiven, för att den var smal och ekonomisk. Den imiterade den samtida humanistiska handstilen och hade kvar dess oregelbundna drag. En annan och egentligen vackrare kursiv utvecklades av påvens skrivmästare Arrighi vid 1500-talets början. Den bygger på den handstil som användes i påvens kansli, cancellarescan: mer regelbunden och rytmisk, med bredare och svagt lutade tecken, höga staplar och skönt böjda svängar, är den en verklig skönskrift. Denna stil används som kursiv i till exempel Bembo och Minion, och fungerar bra som självständig script. Härifrån kommer de vackra slängversaler som finns i till exempel Adobe Garamond. Garamond skapade en vacker kursiv med Griffos kursiv som förebild. En van- Claude Garamond (ca )

20 4 Design Typografi Produktion # 2 April 1995 lig uppfattning är att Claude Garamond baserade sin kursiv på Arrighis kursiv, men såvitt jag kan se följer även den Griffos. Men det är sannolikt inte den som återfinns i dagens Garamond-snitt, utan en kursiv av Robert Granjon, som var verksam i Frankrike , och som var en av dem som inspirerades av Garamonds antikva. Granjon förfinade den italienska kursiven ytterligare i fransk anda, varefter den kom att användas tillsammans med Garamonds antikva efter 1550-talet, trots att den inte alls utvecklats att passa ihop med den. Det är Granjons kursiver som återges i stilprovet från 1592 och som bildat skola för kursivens fortsatta utveckling. Denna kursiv är livlig med ganska skarpt vinklade och smala teckenformer, snäva rundningar och eleganta men återhållna slängar. Ursprungligen var tecknen lite olika vinklade, precis som den riktiga handstilen, men dessa drag finns numer främst i Jannon-baserade nyskärningar, som i allmänhet är trevligare än de stelare kursiver som hör till de äkta Garamondsnitten. Jean Jannons falska Garamond Under 1600-talet fortsatte stämpelskärarna att förändra, förfina eller förstöra sina förebilder. De flesta av dessa typsnitt är nu glömda, men ett av dem blev genom en ödets nyck bevarad och fick slutligen äran att ståta med Garamonds namn Jean Jannons bearbetning från Såväl i sitt allmänna intryck som i enstaka detaljer skiljer sig denna barock-antikva från den franska. Den är tunnare och ljusare, med mjukare linjeföring och tunnare och skarpare vinklade seriffer. Den är vacker och läsvänlig, men saknar den stringens och nobless som utmärker Garamonds stilar. Kursiven bygger på Granjons, men är bättre anpassad till den raka stilen. Jannon verkade som boktryckare åt den kalvinistiska akademin i Sedan, men hade oturen att råka ut för kardinal Richelieus förföljelse och fick sina stämplar beslagtagna inrättades det kungliga tryckeriet, och här hamnade Jannons stilar. De användes i några boktryck, bland annat i kardinalens memoarer Till skillnad från Garamonds typsnitt kunde det inte kopieras av andra stämpelskärare, ty Imprimerie Royale hade effektiv copyright på sina stilar. När man tröttnade på Jannons typsnitt glömdes det bort i kungliga tryckeriets källare. Det dammades av i ett stilprov 1845 där det tillskrevs Claude Garamond. Det kom åter till användning 1901, i inledningen till nationaltryckets historia, varvid det gick under namnet caractères de l Université, som nationaltryckeriets direktör uppgav vara Garamonds typsnitt. Därefter började nyteckningarna av Garamond. Nyskärningar i kronologisk ordning Här följer ett urval av de viktigare nyskärningarna av Garamond. Valter Falks inventering i boken Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna (1975) visar att det fram till 1965 framställdes närmare 30 Garamondsnitt. Senare tillkom ännu fler i form av varianter och kopior för olika sättsystem, till exempel Simoncini, och varierande fontformat, till exempel Bitstream, samt enstaka nyteckningar, till exempel Adobe Garamond. Till saken hör att några nyteckningar, exempelvis ATF Garamond, tar upp förlagans skärningar för flera grader. De som tecknats för fotosats och PostScript baseras däremot på skärningen för en enstaka grad. Därmed får vi i viss mån ett spektrum där olika nyteckningar gör sig bäst i olika storlekar Ollières (ingen PostScriptskärning tillgänglig) Först ut var det lilla stilgjuteriet Ollières i Paris, som redan 1913 framställde en originaltrogen skärning av Garamonds tidiga typsnitt från 1540-talet, men den fick ingen spridning Deberny & Peignot (ingen PostScriptskärning tillgänglig) Det franska stilgjuteriet Deberny & Peignot påbörjade 1912 en Jannon-baserad Garamond, som släpptes först ATF Se nedan 1991 Scangraphic och 1994 FyrisFonts American Type Founders Company (ATF) hade under talet stora framgångar med nyteckningar av klassiska tyspnitt som Bodoni och Cloister, och när man nu fick syn på den påstådda garamonden i franska nationaltryckeriets historia slog man till. Morris Fuller Benton svarade för nyteckningen. Staplarna sänktes något, enstaka detaljer moderniserades och tecknen putsades. Somliga tecken kan anses vara rätt misslyckade, men i det stora hela är ATF Garamond en trogen återgivning av Jannons antikva. Det blev en stor succé både i USA och England, och förebild för andra stilgjuteriers nyteckningar. Mest känd hos oss är den utsökta rubrikskärningen för 48 pt. USA Monotype Garamont 1921 (ingen PostScriptskärning tillgänglig) Första reaktionen på ATF:s Garamondtolkning kom från amerikanska Monotype 1921, där Frederic Goudy svarade för en Jannonbaserad Garamond som är ganska klumpig och tafatt i detaljerna i jämförelse med ATF Garamond. Den blev inte heller en lika stor framgång som ATF Garamond och engelska Monotypes Garamond Engelska Monotype Monotype Garamond + Expertfont Sedan kom engelska Monotype 1922 med en Jannon-version kallad Garamond 156. Bakom detta beslut låg Stanley Morison som därefter blev chef för Monotypes nyteckning av klassiska typsnitt. Detta var det första Garamond-snitt som användes i Sverige, Den version som nu finns i Monotypes bibliotek är lite omarbetad. När den överfördes till fotosats tog man rubrikskärningen som förebild men breddade tecknen. Därmed blev den varken speciellt vacker eller användbar och kan inte sägas vara en originaltrogen Jannontyp. Med sin relativt höga x- höjd är den avsedd för textsättning, men den ger ett oroligt och spretigt intryck. Serifferna är tunna och underbetonade och hårstrecken för svaga. Liksom alla garamonder är den lättläst, men den ger ett svagt och lite gnetigt intryck, och är alltför tunn för brödtext. Kursiven är bättre än den raka Stempel Stempel Garamond + Small Caps Stempel Garamond var en av de första äkta garamonderna, som baserades på Frankfurt-stilprovet från Detta typsnitt har varit dominerande i svenskt boktryck sedan 1930-talet och fram till 1980-talet har det varit den främsta garamonden i Sverige. Det var ett av de första typsnitt som överfördes från Linotypes bibliotek till Adobes. Gemena siffror och kapitäler finns som extrafonter. Stempel Garamond är originaltrogen, men hård och kantig och lite stel. Den är lika kraftig som Adobe Garamond men med ännu något kraftigare seriffer. En relativt låg x-höjd förlänar den ett elegant intryck. Teckenformerna är tydliga men inte särskilt formsköna. Eftersom det anpassats till Linotypes sättsystem har det ett avskuret Linotype-f och en bred och ganska ful kursiv. Som texttypsnitt ger Stempel Garamond ett karaktärsfast och stadigt intryck, det är lättläst och tydligt, men kan i Post- Scriptversion också ge ett ett fläckigt och kantigt och därmed något oroligt intryck. För rubriksättning finns vackrare garamonder, till exempel Adobes.

Går det tillräckligt fort för dig?

Går det tillräckligt fort för dig? DESIGN TYPOGRAFI Hoppsan! Vad har hänt här? Jo, vi följer Bokvännens exempel (se förra numret) och inför löpnumrering! PRODUKTION 24 NR 1 ÅRG 4 FEBRUARI 1995 JENS ELIASSON HJÄLPER DIG ATT PLUGGA IN KORKEN

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... MED MICROSOFT WORD 1 ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... 2 Marginaler... 2 Sidnumrering... 2 Radavstånd... 3 VISNINGSLÄGEN... 3 SPARA DOKUMENT...

Läs mer

Grunderna i Word. Identifiera gränssnittsobjekt som du kan använda för att utföra vanliga uppgifter.

Grunderna i Word. Identifiera gränssnittsobjekt som du kan använda för att utföra vanliga uppgifter. Grunderna i Word Word är ett effektivt ordbehandlings- och layoutprogram, men för att kunna använda det på bästa sätt måste du först förstå grunderna. I de här självstudierna beskrivs vissa av de aktiviteter

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2013 Vers. 20131001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 5 Kortkommandon

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2003 Vers 20101001 Innehållsförteckning Startåtgärdsfönster... 3 Anpassa antalet ikoner... 3 Lägga till ett nytt verktygsfält... 4 Återställ till normalläge... 4

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2007. Vers. 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2007. Vers. 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2007 Vers. 20101001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 4 Kortkommandon

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

Att skriva på datorn

Att skriva på datorn Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle

Läs mer

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll Programfönster och arbetsyta Skriva och redigera text - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 1.1 - Programfönster och Arbetsyta Programfamiljen i Microsoft

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2

ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2 MED OPEN OFFICE 1 ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2 Marginaler...2 Sidnumrering...2 Och sedan Infoga/Fältkommando/Sidnummer...3 Radavstånd...3

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Sida 1 av (9) Instruktion Word

Sida 1 av (9) Instruktion Word Sida 1 av (9) Instruktion Word Menyfliksområdet... 2 Snabbåtkomst... 3 Skapa nytt dokument... 3 Skriva in text... 4 Marginalinställningar... 4 Tabulatorinställningar... 5 Placera ut nya tabbar... 5 Ta

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig WORD Lars Ericson datorkunskap.com WORD Programmet Microsoft Word används till ordbehandling och att tillverka enklare dokument med texter och bilder. När du öppnar upp Word kan det se ut ungefär

Läs mer

Snabbstartsguide. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona här är alltid synliga. Högerklicka på ett kommando om du vill lägga till det här.

Snabbstartsguide. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona här är alltid synliga. Högerklicka på ett kommando om du vill lägga till det här. Snabbstartsguide Microsoft Word 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden så att du så snabbt som möjligt ska komma igång. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Innehållsförteckning. Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word

Innehållsförteckning. Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word Innehållsförteckning Office 2013 Översikt... 2 Introduktion till Office 2013 Sv... 2 Gränssnitt med menyflikar... 2 ARKIV fliken Backstage vyn... 2 Flytta/ändra

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Word kortkommando. 5. I rutan till höger klickar du på kommandot eller elementet.

Word kortkommando. 5. I rutan till höger klickar du på kommandot eller elementet. kortkommando Kortkommandon Koppla kortkommandon till menykommandon eller andra element Du kan koppla ett kortkommando till ett kommando, ett makro, ett teckensnitt, en autotextpost, en formatmall eller

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE. ViTex

ANVÄNDARGUIDE. ViTex ANVÄNDARGUIDE ViTex ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från inskannat dokument via kopiatorn 2. Uppläsning i ViTex 3. Navigation & Zoner 4. Ändra inställningar 5. Kontakt och Support 1. Inläsning

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

E-post för nybörjare

E-post för nybörjare E-post för nybörjare Innehåll: Inledning 1 E-post 2 Att skapa ett e-postkonto 3 Skicka och ta emot e-post 5 Övningar 7 1 Inledning Välkommen till steg 4 av Internetkursen för nybörjare! Vid det förra kurstillfället

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Här får du lära dig hur man flyttar bilder från kameran till datorn, hur man fixar till ett foto, hur man skriver ut bilder och mycket mera. Lycka till! copyright

Läs mer

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB

Kom igång med. Windows 8. www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Kom igång med Windows 8 www.datautb.se DATAUTB MORIN AB Innehållsförteckning Grunderna i Windows.... 1 Miljön i Windows 8... 2 Startskärmen... 2 Zooma... 2 Snabbknappar... 3 Sök... 4 Dela... 4 Start...

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger

Läs mer

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac Eva Ansell Ulrika Nilsson MICROSOFT WORD 2008 för Mac 1. Introduktion till Word 2008 för MAc A. Docendo-pedagogiken...6 B. Hämta övningsfiler...7 C. Starta programmet...8 D. Avsluta programmet...8 E. Programfönstret...9

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

Skärmtangentbordet som är enkelt att använda både med mus, touchskärmar och interaktiva whiteboards

Skärmtangentbordet som är enkelt att använda både med mus, touchskärmar och interaktiva whiteboards Skärmtangentbordet som är enkelt att använda både med mus, touchskärmar och interaktiva whiteboards Tel: 031-769 00 60 info@frolundadata.se www.frolundadata.se Introduktion WizKeys är flexibelt och kostnadseffektivt

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS XP. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS XP RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING

ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING 2007 Innehåll Innehåll...1 1. Om Lightning...2 2. Systemkrav...2 3. Installera och använda Lightning...2 4. Lightnings kontrollpanel...3 5. Ändra förstoringsgrad...3

Läs mer

Inställningstips. Visuella anpassningar Windows 10 2015-08-06

Inställningstips. Visuella anpassningar Windows 10 2015-08-06 Inställningstips Visuella anpassningar Windows 10 2015-08-06 Innehåll Inledning... 3 Anpassa bildskärmen... 4 Ändra storlek för text, appar och andra objekt... 4 Ändra muspekare och markör... 6 Egenskaper

Läs mer

Varmt välkommen till en helt ny värld.

Varmt välkommen till en helt ny värld. DEL 1 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

Datorns delar DATORLÅDA CD/DVD-SPELARE/BRÄNNARE SKÄRM. DISKETT-STATION Finns sällan i nya datorer. TANGENTBORD

Datorns delar DATORLÅDA CD/DVD-SPELARE/BRÄNNARE SKÄRM. DISKETT-STATION Finns sällan i nya datorer. TANGENTBORD Datorns delar På en skivspelare kan du spela olika sorters musik som till exempel pop, rock, jazz, och klassiskt. Utan skivor är skivspelaren inget att ha. För att du ska kunna använda en dator måste du

Läs mer

Vanliga frågor för VoiceXpress

Vanliga frågor för VoiceXpress Vanliga frågor för VoiceXpress 1) Hur stort ordförråd (vokabulär) innehåller VoiceXpress? VoiceXpress innehåller ett mycket omfattande ordförråd, och svaret på frågan varierar en aning beroende på hur

Läs mer

supertips till IrfanView

supertips till IrfanView LÄSARNAS BÄSTA TIPS 0 supertips till IrfanView Med det utmärkta och fria bildbehandlingspro grammet IrfanView är det lätt att få ut det bästa ur digitala bilder. Du får överblick, kan justera färger, ljus

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 NYHETER Manual HSB Webb brf 2004 03 23 Nu kan man sätta en hemavdelning på ett arbetsflöde, så att det bara blir synligt från den avdelningen och nedåt i strukturen under en förening. Ett arbetsflöde blir

Läs mer

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels

manual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels D E M O manual produced by Tony Åström Production / tonyastrom.com Nu är det enkelt att komma igång med vårt nya Hissdesignprogram! Hissdesignprogrammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både

Läs mer

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering Datagrund Vista Grundläggande filhantering 1 Datagrund Vista Mer Windows, bilder och filhantering Det här materialet är avsett för den som genomgått de första två kurserna i Datagrund för Vista. Författare

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

3. Hämta och infoga bilder

3. Hämta och infoga bilder Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det

Läs mer

Användarhandbok för användning med Windows-datorer. Kompatibla produkter: C-Pen 20/3.0/3.5

Användarhandbok för användning med Windows-datorer. Kompatibla produkter: C-Pen 20/3.0/3.5 Användarhandbok för användning med Windows-datorer Kompatibla produkter: C-Pen 20/3.0/3.5 VIKTIGT: C-Pen 3.5 innehåller ett uppladdningsbart Lithium-jon-batteri. Denna batteri-typ bör inte ligga oladdad

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.

LATHUND WINDOWS 2000. RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk. LATHUND WINDOWS 2000 RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet.

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet. E-post A. Windows Mail Öppna alternativ Klicka på startknappen Startmenyn öppnas Klicka på Alla Program Leta reda på Windows Mail Dubbelklicka Windows Mail öppnas. Om ikonen ligger i Start-menyn Klicka

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande.

Skapa mapp. * Gör så här: Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. Ideell IT-förening där äldre lär äldre Skapa mapp Det finns många sätt att skapa mappar, men det enklaste sättet brukar vara följande. * Gör så här: 1. Se till att du befinner dig på den plats i datorn

Läs mer

WebitRental Uthyrningssystem. WebIT Design i Kalmar HB www.webit.se

WebitRental Uthyrningssystem. WebIT Design i Kalmar HB www.webit.se WebitRental Uthyrningssystem WebIT Design i Kalmar HB www.webit.se Instruktioner INSTALLATION... 3 FRÅN CD... 3 FRÅN NÄTET... 3 KOMMA IGÅNG... 4 FÖRETAGSUPPGIFTER... 4 HYRTIDER... 4 SJÄLVRISKREDUCERING...

Läs mer

Programsnickaren. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Programsnickaren till Micro Rolltalk. Habilitering & Hjälpmedel

Programsnickaren. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Programsnickaren till Micro Rolltalk. Habilitering & Hjälpmedel Programsnickaren Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Programsnickaren till Micro Rolltalk Habilitering & Hjälpmedel Starta programmet När programmet är installerat, hittar du programikonen

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Automatisera uppgifter med Visual Basic-makron

Automatisera uppgifter med Visual Basic-makron Automatisera uppgifter med Visual Basic-makron Låt dig inte skrämmas även om du inte är bekant med makron. Ett makro är bara en inspelad rad tangenttryckningar och instruktioner som du kan använda för

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

Microsoft. Excel 2010. Migrera till Excel 2001. från Excel 2003

Microsoft. Excel 2010. Migrera till Excel 2001. från Excel 2003 I den här guiden Migrera till Excel 2001 Microsoft skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste

Läs mer

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

SPRINT-HANDBOK (version 0.4) 1. FÄRG OCH FORM Detta är programmets startmeny. Texten överst på bilden (Avsluta, Ny användare, Om... och Välj användare) blir synlig då markören förs upp den blåa ramen. en ny användare. 6. 4. 5. får

Läs mer

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Innehållsförteckning 1 Bildstorlek, perspektiv och histogram...5 Sammanfattning... 8 Storlek på arbetsyta... 9 Storlekskommandon...10 Stödraster och linjaler... 11

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

Ikon Menyalternativ Funktion och beskrivning Sök och ersätt text i arbetsfältet. Ramformatering

Ikon Menyalternativ Funktion och beskrivning Sök och ersätt text i arbetsfältet. Ramformatering Innehåll Redigeringsverktyget... 3 Hantera bilder... 5 Infoga pdf-fil... 5 Lägg till mall... 6 Infoga YouTube-klipp... 6 Infoga länk... 7 Infoga tabell... 8 Kodupprensning... 10 CSS-klass... 10 Egna anteckningar:...

Läs mer

Adobe INDESIGN CS5 FÖRDJUPNING

Adobe INDESIGN CS5 FÖRDJUPNING Adobe INDESIGN CS5 FÖRDJUPNING Innehållsförteckning 1 Layout...5 Vita ytor... 6 Bildlayout... 8 Tillämpningsuppgifter... 11 2 Mallsidor...12 Skapa mallsidor...12 Åsidosätt mall med mallsidan Ingen...14

Läs mer

Kom igång med Disgen 6

Kom igång med Disgen 6 Kom igång med Disgen 6 Gör en antavla med bilder. Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se www.kj2.se/dskimd Läs mer om 10. Antavla med foton 11. Säkerhetskopiering Kontrollera Disgens uppgifter

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011

Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011 Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011 Lizette Nilsson 2012-05-07 Idag Kort om vår datormiljö Vanliga orsaker till problem Låt MS Word göra jobbet åt dig - Formatmallar

Läs mer

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren 600 IT för seniorer Windows 7.qxp 2011-06-0 10:27 Sida 1 Eva Ansell Marianne Ahlgren Eva Ansell Marianne Ahlgren Grundläggande IT för SENIORER Windows 7 Det här är en bok för dig som behöver grundläggande

Läs mer

En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton.

En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton. Antavla med foton 10 En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton. Bild 10 1. Min dotter Cecilias antavla. Designa sidan Det underlättar om man tänker igenom hur man vill att

Läs mer

Allmän it-kunskap. Innehåll

Allmän it-kunskap. Innehåll sförteckning Datorkunskap 2.0 Office 2007, Windows Vista Allmän it-kunskap Datorer och program... 7 Användningsområden...7 Program...7 Stora och små datorer...8 Gamla datorer...9 Datorns funktion... 10

Läs mer

Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum!

Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum! Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum! Hur du implementerar ditt Hosted Newsroom I den här guiden kan du läsa hur du skapar ert Hosted Newsroom ert pressrum på er egna

Läs mer

Vad jag vill med denna kurs är att vi ska använda oss av olika mappar, som gör det överskådligt.

Vad jag vill med denna kurs är att vi ska använda oss av olika mappar, som gör det överskådligt. ORDNING och REDA Jag har inte varit aktiv inom SeniorNet mer än några år, men har träffat flera som haft datorer, som varit minst sagt röriga. Därmed inte sagt att de som ägt dem varit röriga, snarare

Läs mer

I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand.

I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand. I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand. Innehållsförteckning Kontrollpanelen i kategoriläge. Frågor 2 Utforskaren, hantera filer och mappar.

Läs mer

Verktyget är begränsat till Microsoft Internet Explorer v 7.0 och uppåt

Verktyget är begränsat till Microsoft Internet Explorer v 7.0 och uppåt Verktyget är begränsat till Microsoft Internet Explorer v 7.0 och uppåt 1. Inställningar / Kontaktuppgifter Uppgifter som matas in i den vyn ovan visas i sidfoten på hemsidan: 2. Skapa nya sidor Om man

Läs mer

LabelLogic. Bruksanvisning. www.planglow.com info@planglow.com. Innehåll. Label Choices. Data Library. Print Centre. Design Centre

LabelLogic. Bruksanvisning. www.planglow.com info@planglow.com. Innehåll. Label Choices. Data Library. Print Centre. Design Centre www.planglow.com info@planglow.com Innehåll Label Choices Så här lägger du till en etikett Data Library Så här lägger du till smörgåsinformation Print Centre Så här skriver du ut etiketter Design Centre

Läs mer

Kom igång med FrontPage 2003

Kom igång med FrontPage 2003 Kom igång med FrontPage 2003 Skolorna i Kristianstads kommun har inte gemensam licens som med vissa övriga Microsoft-program utan licens måste köpas för varje dator som det ska installeras på. Din tekniker

Läs mer

COGNIsoft-I Hemmaträning

COGNIsoft-I Hemmaträning 2 1 Introduktion När man har elever, klienter eller patienter i kognitiv träning och använder COGNIsoft-I som ett redskap i träningen, kan det några gånger vara praktiskt att kunna ge eleverna hemuppgifter,

Läs mer

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit)

Macintosh PowerMac, system Mac OS 8.1-9.2.2 och Classic Mode 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) N u ä r d e t e n k e l t a t t k o m m a i g å n g m e d v å r t n y a H i s s d e s i g n p r o g r a m! H i s s d e s i g n p r o g rammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både nyproduktion

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide FOR BETTER UNDERSTANDING Kom igång med WordFinder Snabbguide Installationsanvisning 1 Sätt i programskivan i datorn. Installationsprogrammet startar automatiskt. En gemensam startbild för WordFinder Professional,

Läs mer

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.

Läs mer

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se Adobe Photoshop CS3 Fortsättningskurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Färghantering... 1 Färgomfång... 2 Behöver du färghantering?... 2 Kalibrera bildskärmen... 3 Kalibreringsprogram... 3 Färginställningar...

Läs mer

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord Sidan 1 av 9 Logga in och administrera hemsidan Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin Byta lösenord 2. Klicka på Profil 3. Längst nere hittar du två fält: Nytt lösenord och Bekräfta nytt lösenord. Fyll

Läs mer

1. Uppdateringsmodul (CMS)

1. Uppdateringsmodul (CMS) Innehåll 1. Uppdateringsmodul (CMS)... 2 2. Artiklar... 3 2.1 Upprätta din första artikel... 4 2.2 Skapa innehåll i artikeln... 5 2.2.1 RUBRIK I ARTIKELN:... 5 2.2.3 INFOGA BILDER:... 7 2.2.4 CELLER...

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer