Bitidningen. Fokus på drottningen och avel. Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Fokus på drottningen och avel. Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV"

Transkript

1 Nr 5 Maj 2010 Bitidningen Fokus på drottningen och avel Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV Bitidningen

2 Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Universal P&M bibotten Slitstark, hållbar tillval pollensamlare. Håll dina bin i torra och mögelfria lådor! Enkel städning, varroakontroll, fodring etc. Ställning, bibotten, låda, tak etc Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Anläggningen är godkänd av Länsstyrelsen o Jordbruksverket. För mer information Ring Välkomna hälsar Lars Gibrand Buckfastdrottningar från Sörmlandskusten. Vänliga, svärmtröga o produktiva mödrar. Testade mödrar. Parade på rasparningsplats. Oparade fr. juni 125 kr. Parade fr. slutet juli 325 kr. Moms o exp.avgift tillkommer. Beställ i god tid! Thomas Rafstedt (KRAV) RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 CMF slunga 12 ramars Langstroth självvändande, bra skick eller bud CMF Slunga 4 ramars motor rostfri 4000 Sjölis honungslossare kombimodell Honungspump CMF 5000 Gula bisamhällen på Langstroth och LN á 1250 Mjölktank med motor väl nedväxlad 400l bud Mjölktank med tappkran 200l bud 200 lådor med ram Langstroth á lådor med ram Lågnormal(LN) á Glas 200 ml á 1.80 Hinkar Mats Friberg, / 72013, Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Bitidningen

3 Ledaren Att få vara med och påverka Birgitta Augustesen Styrelsesuppleant Ett år har snart gått sedan jag blev invald i styrelsen och jag måste säga att det varit ett lärorikt år. I min roll i SBR Quinnor hade jag en hel del med den tidigare styrelsen att göra. Jag kritiserade dem ofta för att det inte hände något i mina/våra frågor och undrade ofta hur allt kunde ta så mycket tid. Hur kunde det vara så svårt att ta ett beslut? Det förstår jag idag! Det är ofta mycket som skall ske före ett beslut skall tas. Alla som har något med frågan att göra skall vara med och påverka. Ibland behövs en grupp sammanställas för att gå igenom frågan i sin helhet. Allt tar tid! vi jobbar ju med detta på vår fritid och det är ett fritidsintresse, som vi ofta får ta på stort allvar. Inget och ingen får missas, man måste se frågan från alla håll. Hur påverkas medlemmarna? Hur påverkas biodlingen i sin helhet? Som sagt nu vet jag att det inte alltid är så enkelt att fatta snabba beslut. Hur är det då att vara kvinna i SBR:s styrelse och ny dessutom. Jag tycker det har varit kanon. Jag har fått vara med på allt, fått all information och ibland mer information än jag kunnat ta åt mig. Men det är bättre att få lite för mycket än för lite information. Eftersom alla skall vara med vare sig man är ordinarie ledamot eller suppleant så har det varit en hel del möten både i Mantorp och på telefon. Jag har lärt mig massor. Det är faktiskt ganska kul att få var med och påverka, trots att man ibland har tagit sig vatten över huvudet. Så vad händer med SBR Quinnor? Vi sökte projektmedel även i år från Ungdomsstyrelsen med hopp om att få jobba mer med utbildning, men fick tyvärr avslag. Det innebär tyvärr att vi inte kommer att ha vår nationella nätverksträff i år, och vi har fått prioritera om vår arbets- och önskelista. Det positiva i det hela är att vi har intern stöttning från SBR, vilket gör det möjligt för oss att jobba vidare med bl a hemsidan, medverka i Riksseminariet och givetvis stötta nätverken ute i distrikten. Vi i arbetsgruppen har även sökt medel till ett nytt projekt som handlar om kvinnor i styrelse. Nu håller vi tummarna att det skall bli beviljat. Framtiden för nätverken är nu mycket upp till disktriken och de lokala föreningarna att avgöra. Kommer nätverken och dess aktiviteter finnas och synas ute i disktriken? Det hoppas jag innerligt! Nu skall jag ut och drivfodra lite samhällen. Har ni tittat till era ännu? Med hopp om en varm sommar! Årgång 109 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 39. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer MAJ 2010 Bihusesyn I bigården 6 Bli fenologiobservatör 10 Boken om Biavel och Insemination 11 Parningsflygning så länge det behövs 12 Svenska Carnica Gruppen 14 Linjeavel på honungsbin 16 Parningsstationer sommaren Kompisutveckling 20 Aktuellt från bihälsokonsulenten 21 Verksamhet med bin 2009 vid SLU 22 Biodlingshandläggare vid SJV 26 Omstart 2010 för HF 28 Leveransavtal för honung 31 Marknaden 33 Medlemsfokus Statistik över SBR:s verksamhet 36 Brev till red, Vi minns 37 Almanackan 38 Nästa nummer (6-10 juni-nr) utkommer i slutet av maj. Manusstopp: 1 maj. Numret därpå (7/8-10) i slutet av juni. Manusstopp: 1 juni Omslagsbilden: I avelsarbetet är drönarna livsviktiga, varifrån de kommer och hur många de är. Foto: Erik Österlund. 26 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes blå i år. 4 Bitidningen

5 Bihusesyn 2010 branschriktlinjer och kvalitetskontroll Anders Lignell Bifogat med detta nummer av Bitidningen finns årets upplaga av Bihusesyn 2010 efter genomförd uppdatering och de förändringar inom lagstiftning samt övrigt som har skett och som berör oss biodlare. Bihusesynen kommer ständigt att vara ett levande dokument som måste förändras och anpassas beroende av de förändringar som sker. Planerna är att en reviderad Bihusesyn årligen ska ges ut tillsammans med Bitidningen på våren inför den kommande bisäsongen. Förändringarna i årets upplaga av Bihusesyn är, förutom en del redaktionella förändringar av texten, i huvudsak beroende av: Livsmedelsverkets vägledning till kontrollmyndigheter gällande Honung och producenters leveranser av små mängder honung som utkom under hösten 2009 där det fastslogs att med små mängder avses en genomsnittlig årsvolym av kg primärprodukter (honung). Säker honung, som är biodlarnas nationella branschriktlinjer för hantering av honung är bedömd av Livsmedelsverket och revidering efter deras synpunkter är genomförd En viss komplettering och anpassning av frågeställningar för att få en viss kvalitetssäkring av genomförd bihusesyn. Förtydligande att Bihusesyn enbart gäller för primärproduktion. Bitidningen För framtiden tror jag att Bihusesynen tillsammans med det arbete som våra honungsbedömningskommitteér genomför kommer att kunna vara en möjlighet att få ett accepterat kvalitetssäkringssystem av vår produkt honungen. Det är helt klart att det inom handeln i dagens läge ställs kvalitetskrav på framställningen av livsmedel och till det måste även småbiodlare kunna leva upp utan alltför stora eller kostsamma system. En tröskel som vi biodlare måste komma över är att börja genomföra en bihusesyn för vår biodling. Det har vid tillfällen framförts åsikter om krångligheten vid genomförandet men i de flesta fall så är det nog bara ett första början-motstånd mot något nytt. Ett hjälpmedel som måste till är också att Bihusesynen ska finnas på vår hemsida som mall att fylla i. Ett nästa steg i kvalitetssäkringen är att vi har kommittéer som har möjlighet att bedöma honungen och då kanske inte enbart vid ett årsmöte på hösten utan att det måste ske tidigare på säsongen eller vid flera tillfällen. Det kanske även kommer att krävas någon form av utbildning av kommittéledamöter i framtiden. Med en genomförd och ifylld Bihusesyn tillsammans med ett godkänt honungsbedömningsprotokoll att visa upp har vi kommit en bit på väg med att ha ett system med egenkontroll och en oberoende kontroll av honungen. När det gäller branschriktlinjerna Säker honung så är denna skrivelse reviderad. Efter att Livsmedelsverket har lämnat synpunkter, kvarstår att branschen ska ta fram ett mer lättfattligt informationsmaterial som ska kommuniceras med medlemmarna. Detta arbete har nu påbörjats och planerna är att det ska finnas framme för distribution till hösten. 5

6 Per Ideström I bigården Hej igen alla biodlarkamrater! Nu har våren kommit på allvar och vi vet hur många bisamhällen vi fick med oss in på den nya säsongen. Nu kan det bli bråda tider, lite beroende på hur pass väl man har förberett sig eller vilka planer man har för den tid som ligger framför. Vi ska i detta nummer gå igenom vad som kan vara viktigt under maj månad, samtidigt som vi fortsätter att utbilda oss för att bättre förstå våra bin. Detta steg i vår utbildning handlar om en strategi som våra bin har kommit att använda sig av, och som betyder mycket mer än vad man i förstone tänker sig Den Flerfaldiga Parningen. Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några Framgångsfaktorer. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. Foto: Marcus Ideström Förra månaden fick vi lära oss att genetisk variation är helt grundläggande för all biologisk utveckling. Bidrottningen, (liksom myrdrottningen och getingdrottningen), parar sig med ett stort antal hannar. Uppgifterna om hur många dessa drönare är varierar, men nyare undersökningar anger ett större antal än äldre. Kunskapen om att bidrottningen parar sig med flera drönare är faktiskt inte så gammal. Det dröjde ändå ganska länge innan man reflekterade över vilken enastående mekanism den flerfaldiga parningen faktiskt utgjorde. Den under många år vanligaste föreställningen var att drottningen visserligen parade sig med flera drönare, men att det sällan var fler än 6-8 stycken. Nya undersökningar har visat att det genomsnittliga antalet drönare som tillåts befrukta en bidrottning uppgår till 12, (http://www. bio-medicine.org/biology-news-1/for-honey-bee-queens--multiple-mating-makes-adifference-722-1/), men att det kan röra sig om fler än 40 drönare. Det skall också noteras att en stor del av drönarens sperma, 97 %, stöts ut efter en insemination, Koeniger&Koeniger (2000), och säkert stöts det mesta ut även vid naturlig parning. Rekordet innehas av Jättebiet, Apis dorsata, i Sydostasien med en parning med 102 drönare, (http://www.sciencedaily.com/releases/2007/07/ htm). De rent tekniska omständigheterna känner vi till sedan tidigare. Drottningen kan flyga relativt långt för att ta sig till de drönarsamlingsplatser som finns i landskapet. På dessa finns ett stort antal drönare från trakten samlade (tusentals), och ett antal av dessa kommer i tillfälle att befrukta drottningen, ju fler desto bättre. Drottningens parningsflykter försiggår under ett antal dagar, varefter denna fas i hennes liv är avslutad. Hon kommer efter detta att lägga ägg, såväl befruktade som obefruktade, resten av sin levnad. Hur detta beteende (parning med många drönare) har utvecklats, har varit föremål för flera undersökningar. Forskarna tycks vara ense om att den naturliga selektionen har fungerat så att de drottningar som lyckas med många parningar på få parningsflykter har gynnats, men flera teorier om beteendets uppkomst finns. Parningsflykt innebär hög risk, parning i sig innebär låg risk. Så snart tillräcklig parning uppnåtts genomförs inga fler parningsflykter. Detta hindrar dock inte att den tillräckliga parningen kraftigt överskrids under den sista parningsflykten, Schlüns, Moritz, Neumann, Kryger, Koeniger (2004). Forskarna i undersökningen slår också fast att mängden sperma i drottningens spermateca ökade signifikant med det antal gånger som drottningen hade parat sig. Moritz m.fl (1996) anger 45 drönare som ett slags övre gräns. Flera studier visar att det krävs en viss mängd parningar eller insemineringar för att fylla drottningens spermateca Woyke (1960). Att drottningen är väl parad tycks alltså vara en fördel. Hon kan då bidra till bisamhällets utveckling utan risk att i förtid bli en s k drönarmoder. Men parningens betydelse är större än så. Den flerfaldiga parningens betydelse Att ge sig ut på parningsflykt är alltså ett risktagande. En del drottningar återvänder faktiskt inte från dessa flygturer. Ändå är huvudregeln att en bidrottning ger sig ut flera gånger för att para sig med många drönare. Forskare har förklarat detta med att den flerfaldiga parningen motverkar inavel, och utjämnar de risker som kan uppstå om endast en eller få drönare blir fäder till samhällets invånare (Tarpy 2002). Den genetiska variation som blir följden av den flerfaldiga parningen ökar 6 Bitidningen

7 Bisamhället mår bättre och klarar utmaningarna bättre om drottningen parar sig med många drönare. Foton: Bo Lundberg. bisamhällets välbefinnande. Sådana bisamhällen blir mindre mottagliga för sjukdomar och gynnas dessutom av att arbetsdelningen blir mer effektiv (Robert Gove). Tarpy hade inseminerat 48 drottningar, 24 med sperma från en drönare ( av annat ursprung ), och 24 med samma mängd sperma som de första, men som härrörde från en blandning av sperma från drönare av samma källa som till den första gruppen drottningar. Ett stort antal fäder ökar chansen till att det alltid finns arbetsbin som kan ta itu med olika specifika utmaningar som drabbar bisamhället. Tarpys studie (som mätte yngelbortfall och hygieniskt beteende) visade att en drottning, genom den flerfaldiga parningen, minimerar risken för allvarligare utbrott av kalkyngel, vilket i sin tur påverkar tillväxt och hälsa positivt. Forskare från Cornell University, Mattila och Seely (2007) inseminerade 12 drottningar med sperma från 15 drönare (olika 15 drönare för varje drottning), och 9 drottningar med sperma från en enda drönare. Dessa sattes i samhällen i början av juni. Efter två veckor hade de bisamhällen som hade flerfaldigt parade drottningar byggt 30 % mer vaxkaka, och insamlat 78 Bitidningen % mer honung än de endrönarinseminerade drottningarnas samhällen. Honungslagret var i genomsnitt 39 % större hos den förra gruppen. Vid sommarens slut fanns fem gånger så många bin, åtta gånger så många könsmogna drönare, och mer lagrad honung i de flerfaldigt inseminerade samhällena, än i de endrönarinseminerade. Vid vinterns slut hade 25 % av de genetiskt diversifierade samhällena överlevt, men inget av de endrönarinseminerade. Mattila säger: Dessa skillnader är anmärkningsvärda då samhällena hade ett lika stort antal bin vid testets början. Detta visar på de enorma fördelar som den genetiska variationen för med sig. Mattila och Seely menar sig ha funnit bevis för att bin i genetiskt diversifierade bisamhällen i högre utsträckning använder sig av sofistikerade mekanismer för att kommunicera med varandra. Mattila och Seely menar att ett genetiskt diversifierat bisamhälle har större chans att klara påfrestningar och utnyttja goda dragmöjligheter än genetiskt utarmade bisamhällen. Feromonutsöndringen påverkas av antalet befruktande drönare Liksom många andra djur använder honungsbin feromoner för att kommunicera med varandra. Richard (NCSU) undersökte feromonproduktionen hos drottningar och kunde klarlägga att mängd och sammansättning av feromoner styrdes av det antal gånger som drottningen hade parat sig. Bin som utsattes för feromon från drottningar som inseminerats med en drönare, och med drottningar inseminerade med många drönare (10 st), föredrog feromonet från de senare. Analys av de två olika typerna av feromon visade kemiska skillnader dem emellan. Även hjärnaktiviteten hos de olika grupperna av drottningar skilde sig åt. Våra resultat visar tydligt att antalet parningar (inseminationer) påverkar drottningens fysiologi, feromonernas sammansättning och samspelet mellan drottningen och arbetsbina, säger forskarteamet från NCSU. 7

8 Starka övervintrade samhällen kan få med sig en hel del rapshonung om vädret är gynnsamt. Sammanfattning Bidrottningen parar sig med många drönare om hon kan. I naturen är chansen stor att dessa drönare inte är närmare släkt med varandra. Detta får konsekvenser på flera plan. Bisamhället får en besättning som kan fler saker. Arbetsfördelningen påverkas till det bättre och fler av omvärldens påfrestningar och möjligheter kan mötas på ett framgångsrikt sätt. Sett ur biodlarens perspektiv betyder det att möjligheterna till ett lyckat produktionsutfall ökar. Möjligheterna för det avelsarbete man kan komma att bedriva ökar också betydligt. Detta gäller i hög grad aveln av bin mer toleranta mot Varroa destructor. Det är också fastslaget att drottningen påverkas fysiologiskt av den flerfaldiga parningen. Hennes feromonproduktion påverkas till sin omfattning och till sin sammansättning. Detta visar sig i att bin faktiskt föredrar feromoner från flerfaldigt parade/inseminerade drottningar framför feromoner från dåligt parade/endrönarinseminerade drottningar, men också i bättre produktionsförmåga och hälsa hos den förra gruppen. Det råder inget tvivel om att den flerfaldiga parningen fungerar som en hävarm både för bisamhällets välbefinnande just nu, men också för den framtida utvecklingen av populationen. Den flerfaldiga parningen är ett mäktigt redskap i evolutionens kapplöpning och en nyckel till förståelsen av bisamhällets sätt att fungera. Har en riktigt skön maj nu allihopa! Vi ses i juni. Då ska vi titta lite mer på drottningodling och avelsfrågor. Källförteckning Promiscuous queen bees make healthier hives, NewScientist.com, John Pickrell (Tarpy, North Carolina State University), (http://www.newscientist.com/article. ns?id10173&print=true) Genetic diversity gives honeybees an edge, Not exactly rocket science, (Heather Mattila, David Seely, Cornell University), (http://notexactlyrocketscience.wordpress.com/2007/07/24/genetic-diversitygives-hon...) Genetic Diversity In Honeybees Colonies Boosts Productivity, Source: Cornell University (http://www.sciencedaily.com/ releases/2007/07/ htm) An answer to the mystery of wanton queen honeybees, Promiscuity produces more productive colonies, Susan Lang, July 19, 2007 Chronicleonline, (http://news.cornell. edu/stories/july07/beespromiscuity. sl.html) Multiple Mating Behaviour in Honey Bees, a Mechanism Compensating for Inbreed, David A. Cushman, (http://website.lineone.net/~dave.cushman/multiplematings. html) Multiple nuptial flights, sperm transfer and the evolution of extreme polyandry in honebee queens, Schlüns, Moritz, Neumann, Krüger & Koeiniger 2004, alturl.com/rixt Effect of mating number on honeybee queen pheromone profiles, physiology, and worker-queen interactions, Freddie- Jeanne Richard, David Tarpy, Christina Grozinger, North Carolina State University, (http://iussi.confex.com/iussi/2006/techprogram/pi961.htm) The evolution of multiple mating behavior by honey bee queens, Robert E. Page, 1979, abstract/96/1/263 Benefit functions of promoting multiple mating in honeybee queens, Robert Gove 2007, caur-71.pdf Genetic diversity within honeybee colonies prevents severe infections and promotes colony growth, David R. Tarpy, 2002, PMC / For Honeybee Queens, Multiple Mating Makes Difference, (Richard, Tarpy, Grozinger) (http://www.huliq.com/37332/ for-honeybee-queens-multpile-matingmakes-difference) The effects of multiple mating on the worker-queen conflict in Apis mellifera L., Robin Moritz, 1984, Reproductive isolation among species of the genus Apis, N Koeniger, G Koeiger, 2000, revistaselectronicas/apidologie/31-2/m0212. pdf 8 Bitidningen

9 Aktuellt i maj Ser det ut så här i vårundersökningen är det bara att gratulera! Ta hand om döda samhällen så att inte andra bin kommer och rövar ut foderrester. Smält ur vaxet innan vaxmalen äter upp det. Ett puckelynglande samhälle har glest med yngel (som här), sannolikt äggläggande arbetsbin, eller mindre områden med tätare yngelytor. Då är det sannolikt en drottning som inte kan lägga befruktade ägg. Starka samhällen utnyttjas till att bygga ut mellanväggar. Vårundersökningen Om vi inte har gjort det tidigare så är det hög tid nu. Den första ordentliga genomgången skall visa vad bisamhället kan väntas prestera under den kommande säsongen. En solig och varm dag i början på maj kan vara alldeles perfekt. Många frågor kan då få sitt svar. Fungerar samhället bra? Är äggläggningen vad man kan förvänta sig? Behövs mer isolering? Räcker maten för eventuella bakslag i vädret? Måste vi ge bina mer plats, eller bör vi trycka ner dem på färre ramar? Vädret påverkar svaret på flera av dessa frågor. Även mer offensiva aktiviteter kan bli aktuella, som till exempel bildandet av avläggare och drottningodling. Dessa aktiviteter kan för de flesta av oss bli aktuella först i slutet av maj. Ju längre söderut i landet man bor, desto mer offensivt kan man agera under den tidiga säsongen. Övervintringen Sedan varroakvalstret kom till Sverige har väl få av oss haft en helt problemfri övervintring, oavsett vilka åtgärder vi har vidtagit hösten innan. Trots allt kan vi på våren hitta bisamhällen som klarat sig riktigt bra. Det kan bero på att vi framgångsrikt bekämpat kvalstren, men det kan också bero på att samhällets genetiska sammansättning är fördelaktig. Döda samhällen måste tas om hand. Smält ner vaxet och ge kuporna en underhållsomgång, det är mitt förslag. Utjämning Det kan finnas skäl att utjämna styrkan bisamhällena emellan. De starka kan kanske avstå några yngelramar till fattigare kamrater, som annars skulle ha stått och stampat. Min uppfattning är att de svaga bör få så mycket hjälp så att utvecklingen tar fart, men inte mer. Finns det fortfarande kapacitet kvar bör denna istället användas till bildandet av avläggare. Det är faktiskt inte så mycket mer arbete att hålla 10 bisamhällen än 5 bisamhällen. När du flyttar yngelramar, se upp så att drottningen inte följer med! Puckelyngel Puckelynglande (drönare i arbetarceller som gör att de täckta yngelcellerna sticker ut mer från kakan) samhällen kan upptäckas vid vårundersökningen. Drottningen i detta samhälle lägger bara drönare och är utan värde. Ta bort henne. Om detta samhälle för övrigt är friskt och innehåller många bin kan du slå ihop det med ett svagt samhälle. Annars slår vi ut bina och flyttar bort kupan. Drivfodring Om du har planer på att utvidga din biodling, eller utnyttja ett särskilt tidigt drag, bör du påbörja drivfodring så snart våren har kommit på allvar. Kom ihåg att det från ett lagt ägg till ett färdigt dragbi tar 40 dagar. Inför ett tidigt rapsdrag kan det därför finnas skäl att påbörja drivfodringen redan under april om förutsättningar är för handen. Även pollen måste finnas. Tidigt på säsongen kan endast relativt starka bisamhällen drivfordras, men det kan du lösa med utjämning enligt ovan. Utökning Utjämningen motverkar svärmning, och gör att behovet av ytterligare lådor skjuts framåt en smula. En del bityper utvecklas dock mycket raskt. Se därför upp och låt dig inte överraskas. Använd helst utbyggda ramar i början av säsongen. Starka samhällen klarar mellanväggar. Drottningodling I starka samhällen kan man också odla drottningar redan i slutet på maj, kanske tidigare än så. Kom dock ihåg att det också måste finnas mogna drönare som kan para sig med drottningen när det blir så dags. Det finns därför skäl att också ägna sig åt drönarodling. Allting hänger ihop. Bitidningen

10 Lars-Martin Liljenvall SBR:s Vetenskapliga Råd Naturens Kalender bli fenologiobservatör! Ett förändrat klimat kommer att påverka biodlingen på flera sätt. Även om en kall vinter och en sen vår har förskjutit vårt arbete i bigården i år är detta lokala företeelser jämfört med den klimatförändring som man kan märka på olika håll i världen. För att komma ifrån de oregelbundenheter i årstiderna som orsakas av vädret åren emellan har man från flera håll önskat sig en kalender att arbeta efter som är baserad på naturens skiftningar som kompletterar den vanliga almanackan. Bli fenologiobservatör! Fenologi är läran om de olika händelserna i naturen inom växt- och djurriket. Genom att under året observera viktiga växters knoppning, blomning etc hoppas vi kunna lägga grunden till en kalender som vi kan använda i vårt arbete med bina. Växterna som knoppas och blommar vid olika tidpunkter under växtsäsongen kan tjänstgöra som signaler för binas liv och leverne och därmed också för vårt arbete i bigården. Planerna för detta arbete presenterades i förra numret april av Bitidningen. Där fanns också en längre lista på intressanta växter att observera och notera. Ur den listan kan man plocka ut ett antal växter som är speciellt av intresse för oss biodlare och som direkt kan kopplas till binas liv. Dessa är vårblommorna: hästhov, blåsippa, sälg och vitsippa. I maj kan vi observera vårtbjörk och glasbjörk samt när blåbär, slånbär, smultron och hägg blommar. I juni vet speciellt norrlänningarna att åkerbär blommar och att syren brukar förekomma i samband med skolavslutningarna. Hallon är en växt som också är intressant för bina. I juli, då sommaren är varm, brukar älggräs blomma i dikesrenarna liksom gullris och gråbo. I parkerna och i stora alléer brukar man om sommarkvällarna höra bruset av bin i de stora lindarna. Ljung är en sensommarväxt som varje biodlare har speciell förkärlek till. Det kan dessutom finnas växter lokalt kring varje bigård som den enskilde biodlaren själv kan ha glädje av att observera. Anmäl dig som fenologiobservatör i år. Mer information får du av Lars-Martin Liljenvall, e-post: Välkommen! Björk. Foto:Kristian Peters/wikipedia Blåbär. Foto:Marek Silarski/wikipedia Hägg. Foto:Nova/wikipedia Hallon. Foto:Pro2/wikipedia Älggräs. Foto:Sten Porse/wikipedia Ljung. Foto:Pmg/wikipedia 10 Bitidningen

11 Recension Boken om Biavel och Insemination Av Bert Thrybom SBR, inbunden 156 sidor Leif Svensson Bert Thrybom är barnläkare i professionen och måste därvid vara noggrann eftersom barnet inte tolererar feldoseringar. Hans bok har byggts upp med en noggrannhet, vilket karakteriserar barnläkare och ändå är Berts ambition bara att leda till fruktbärande diskussion, förbättring och seriöst avelsarbete. Boken har mycket fina foton och illustrationer. Rätt använd till såväl diskussionsunderlag som studieverksamhet och uppslagsbok kan boken bidra till en fortsatt utveckling av avelsarbetet i Sverige. Boken består av följande tre och en halv delar: Drottningodling Avelsteori Insemination överkurs inom inseminationsteknik Bokens största och viktigaste del är avelsteori. Avsnittet fodrar många djupdykningar och gärna diskussioner inom avelsklubbar, drottningodlingsklubbar, distriktssammankomster eller liknande för att omsätta denna teori till praktiska handlingar. Inget är nämligen så praktiskt som en god teori. Ge inte upp om du inte förstår första gången. Inseminationstekniken är viktig. Där är Bert mycket duktig sedan ett stort antal år och få inseminatörer i Sverige har blivit utbildade av någon annan än Bert. Tilläggsavsnittet kring inseminering används av en mycket liten skara av inseminatörer i Sverige men för den som vill homogenisera sperma kan nu läsa om detta. Den första delen handlar om drottningodling och det avsnittet är nog den del Bitidningen som de flesta avelsarbetare känner igen sig i. Denna del kommer sannolikt att utvecklas genom nya odlingstekniker inom snar framtid. Den yrkesverksamma delen för odlande av drottningar berörs inte. Vi har drottningodlare som odlar fram mer än femtusen drottningar per år i Norden. Bert har rätt, när han belyser ovanstående tre delar för att utveckla avelsarbetet. Är det något man kan sakna är det endast ett sökordsregister. Tack för ditt utomordentligt fina och vackra bokbidrag Bert. Värmebina är viktiga en artikel i den brittiska tidningen Telegraph (www.telegraph.co.uk) den 13 I mars kan man läsa om Prof Jürgen Tautz vid Würzburgs universitet i Tyskland som studerat hur bin håller varmt i kupan och speciellt ynglet. De muskler som används till att flyga med används också för att producera värme med. Vissa bin är speciellt avdelade att sköta värmeproduktionen. Antalet värmebin kan variera mellan några få till flera hundra beroende på utomhustemperaturen och storleken på bisamhället och kupan. När de skall värma yngel kryper de in i tomma celler som finns mitt ibland täckt yngel. Därifrån sprids värmen de producerar till omkringliggande yngel. Värmebina kan värma upp sig själva ända till 44 grader. Biets normala kroppstemperatur är ca 35 grader. Inkrupet i en tom cell kan ett värmebi producera värme till 70 yngelceller (puppor) omkring det. Att det finns tomma celler mitt ibland täckt yngel är alltså viktigt, inte något som endast är ett tecken på inavel eller något negativt. Att bina bara har s k plankor av täckt yngel, utan tomma hål, är alltså inte något eftersträvansvärt. Vad forskarna också upptäckt är att bina värmer pupporna olika mycket. Om puppor utvecklas vid en något lägre temperatur (34 grader) kommer de mer utföra arbetsuppgifter inne i kupan. Om de är utvecklade under en högre temperatur (35 grader) kommer de att mer vara dragbin och samla nektar och pollen. Detta förhållande, att hur den sk fenotypen av ett djur blir pga av temperaturen under utvecklingen i ett tidigt stadium, är känt också hos andra djur, t ex krokodiler, sköldpaddor och vissa fiskarter. Bina ser alltså till att få en bra blandning på bin som sköter olika arbetsuppgifter också genom att ge yngel olika utvecklingstemperatur. Red Källa: 11

12 Lars-Martin Liljenvall SBR:s Vetenskapliga Råd Parningsflygning så kort som möjligt men så länge det behövs Forskningsresultat visar att bidrottningen kan bedöma om befruktningen lyckats och om hon har fått tillräcklig mängd sperma i spermatekan. Drottningen måste ha ett enormt förråd med över 2-6 miljoner spermier för att kunna utveckla ett sunt och starkt samhälle. Redan 5-6 dagar efter kläckningen lämnar hon samhället för att para sig. Först gör hon ett par orienteringsflygningar i ett par minuter, sedan flyger hon till en drönarsamlingsplats som normalt kan ligga 1-2 kilometer från bisamhället. Där parar hon sig med ett flertal drönare vilkas spermier förs över till hennes äggledare. Mängden sperma är enorm. Mätningar har visat att mängden sperma i genomsnitt motsvarar mängden från drönare. Så snart hon är tillbaka i samhället igen vandrar spermierna från äggledaren till spermatekan (spermablåsan) där huvuddelen av sperman förvaras. Mindre än 5 procent av den totala mängden spermier tar sig dit. Denna process pågår i omkring 24 timmar. Efter denna process har drottningen ett spermaförråd som räcker minst ett par år. Riskfyllt Drönarnas samlingsplats är ett utpräglat polyandriskt 1 ställe vilket utgör en stor påfrestning och en hög riskfaktor för drottningen. Eftersom hon parar sig inte endast en gång utan flera gånger i syfte att fylla spermatekan, är övervakning, parningsresultat och flygtid en väsentlig faktor och av stor betydelse för binas evolution. Drönarnas samlingsplatser i regioner med hög bitäthet uppsöks vanligen Redan 5-6 dagar efter kläckningen lämnar drottningen kupan för en flygtur. Foton: Bo Lundberg av mellan drönare. Drottningens bröllopsbestyr på platsen varar i omkring minuter. Omkring 60 procent av drottningarna gör inte bara ett utan två besök på platsen och 10 procent av dem flyger ut flera gånger. Mellan procent av drottningarna går förlorade under parningsflykten de blir offer för hungriga fåglar eller plötslig, dålig väderlek, vilket innebär en svår förlust för bisamhället. Lagom i tid för den unga drottningen att para sig har som regel den gamla drottningen lämnat samhället med en svärm och då en ung drottning behöver ca 5 dygn för att mogna är arbetarlarverna vid tidpunkten för den unga drottningens bröllopsbestyr för gamla för att kunna matas upp till nya drottningar. Förlust av en parningsflygande drottning innebär att samhället går under. Styr spermiemängden drottningens beteende? Forskarna tror att mängden spermier är Drottningen parar sig med många drönare, vilket har stor betydelse för bisamhällets funktion. avhängig av det antal bröllopsflygningar som drottningen gör. Inverkan av mängden sperma i äggledarna eller av koncentrationen sperma i spermatekan har inflytande på drottningen. En undersökning efter parningen av spermamängden hos en drottning visade på behovet av ytterligare flygning till parningsstället. I forskningsförsöket hindrades detta av forskarna. Resultatet klargjorde att färre parningar gav mindre mängd sperma i spermatekan och att drottningen därför måste göra fler parningsflygningar. Drottningen kände, så att säga, på sig att mängden sperma inte var tillräcklig utan måste fyllas på. Detta för till antagandet att drottningen kan styra sitt parningsresultat. För att befästa denna observation krävs ytterligare forskning. Två forskare, Nikolaus och Gudrun Koeniger, Institutet für Bienenkunde vid J.W.Goethe-Universität i Frankfurt genomförde vid Gschöder i de österrikiska alperna ett experiment med ett mindre antal drönare, 2500 stycken. Området där försö- 12 Bitidningen

13 ken ägde rum utgörs av en dal som är omgiven av höga berg, vilket innebär att främmande drönare endast med svårighet kan söka sig till stället. Under försöket mättes tiden drottningarna behövde för sina bröllopsbestyr. Man jämförde sedan spermamängden i spermatekan i förhållande till tiden för parningsflygningarna. Om drottningen böjde kroppen i avsikt att para sig med så många drönare som möjligt ökade spermamängden i spermatekan. Om denna rörelse inte skedde ansåg man det bevisat att hon hade kontroll över befruktningsresultatet. Först sedan en tillfredsställande mängd sperma hamnat i spermatekan återvände drottningen till sitt samhälle igen. Innan experimentet hade man märkt ut såväl samhällen som drottningar i syfte att kontrollera försöken. Från mitten av juli till början av augusti blev 35 obefruktade drottningar med sina samhällen utsatta på två olika platser. Mellan dem placerades 15 samhällen med drönare men utan drottning och utan drönaryngel. Tidigt nästa morgon släppte man ut ca 2500 drönare. På de två parningsplatserna testades feromonhalten på de drönare som hade samlats där. Drottningarna hade innan utflygningen spärrats i sina kupor för att man skulle kunna kontrollera deras antal och för att fastställa tiden för parningsflygningarna. När drottningarna hade börjat samla sperma togs denna ut ur spermatekan och spermierna räknades. Härigenom kunde man fastställa tid och antalet spermier från parningen. Återkomst till samhälle och uppnått mål Experimentet fastställde att alla drottningar först gör en kortare orienteringsflygning. Efter parningen återvände 29 av 35 drottningar till sina samhällen och uppvisade tydliga befruktningstecken. De parade sig under tre på varandra följande dagar. Tiden för parningsflygningen låg i medeltal på omkring 22 minuter alltså längre än normalt. En negativ korrelation mellan flygtiden och spermiemängden kunde noteras: de drottningar som tog längre tid på sig med bröllopsflygningen hade mindre mängd spermier i sig än de som genomförde parningen på kortare tid. Drottningar med kortare parningstid än 30 minuter kunde uppvisa omkring 3 millioner spermier i spermatekan, medan de som behövde längre tid på sig endast hade ca 1 million spermier. Bitidningen Resultaten visade således att mängden drönare på parningsplatsen inverkade på bröllopsflygningen. Uppenbarligen kan drottningen känna av befruktningsresultatet genom mängden spermier i sin spermateka. Allt tyder på att drottningen flyger tillbaka till sitt samhälle om befruktningen varit framgångsrik och om hon har tillräckligt med spermier. Andra drottningar sökte vidare efter parningsvilliga drönare. Drottningen parar sig följaktligen inte om och om igen med en mängd drönare utan flyger tillbaka till samhället när hon vet att hon har tillräcklig mängd sperma i sig. Allmänt gäller att flygtiden för bin begränsas av förrådet av honung. Efter en lång flygtur kan honungsförrådet ta slut och drottningen måste söka sig tillbaka till samhället igen även om parningen inte är fullbordad. Drottningar med en mindre mängd spermier i spermatekan kan förklaras med att de har längre väg till sitt parningsställe än drottningar med kortare väg. Här inverkar således den långa flygtiden på parningsresultatet. I ovan refererade experiment har detta förhållande ingen giltighet. Här talar sambandet mellan spermiemängden i spermatekan och ett bestämt förhållningsmönster hos drottningen sitt Om drönaren Drönarens utveckling tydliga språk. Förutom denna iakttagelse kan skillnaden i mängden spermier också bero på differentierade omvärldsbetingelser, något som andra forskare har funnit. Säsongsbetingade väderleksförhållande kan även inverka på parningsresultatet. Vilken slutsats kan man då dra av ovanstående experiment? För oss biodlare är det säkert intressant att veta att drottningen måste ta stora risker i sina bröllopsbestyr men historiskt sett har bidrottningar genom tiderna sett till att tid och antal flygningar har säkrat hennes spermieförråd. Med sitt förråd har hon sett till att säkra sitt samhälles utveckling och fortlevnad. Ett naturens under har fullbordats och vi kan bara förundrat se på och konstatera vilket välorganiserat samhälle våra bin lever i. Källor Koeniger, N.; Koeniger, G. Mating flight duration of Apis mellifera queens: As short as possible, as long as necessary. Apidologie 38 (2007): revistaselectronicas/apidologie/38-6/14. pdf Eva Sprecher-Uebersax, Schweizerische Bienen-Zeitung, 133 (2010): Ägg 3 dagar Öppet yngel 7 dagar Täckt yngel 14 dagar Kläcker 24:e dagen Måste matas av bina 4 dagar Äter själv honung (kolhydrater) efter 4:e dagen Måste även i fortsättningen få fodersaft (protein) Flyger tidigast 8:e dagen Parningsduglig tidigast 12:e dagen efter kläckning. Räkna med 20 dagar Drönarens mognadsprocess Not 1 Polyandri: en kvinnas samtidiga äktenskap med flera män. De omogna spermierna börjar vandra från testis till sädesblåsorna när drönaren är 2-3 dagar gammal. Efter 8 dagar är blåsorna fyllda med omogna spermier. Spermierna undergår nu en mognadsprocess. De häftar sig fast på körtelcellerna i blåsornas insidor. Körtelcellerna upplöses helt och omvandlas till flytande sekret. Därefter är blåsorna tunnväggiga säckar, fyllda med spermier och vätska. Processen varar några dagar, men är beroende av hur bina vårdar drönaren. Vid dåligt väder utan drag kan några dagar bli till många dagar. Sammanställt av Folke Lindquist 13

14 Svenska Carnica Gruppen Gideon Önnestam Det var en klok man som sa: För att förstå framtiden så måste man titta bakåt. Redan på 20-talet vet vi att carnicadrottningar importerades till Sverige. På den tiden kallades bina med ursprung från Slovenien/ Österrike för krainerbin i Sverige. Det namnet används fortfarande. Det var först i början av 1970-talet som vi kan tala om ett ökat intresse för carnicabin. En person som betydde mycket i inledningsfasen var Otto Reimann. Ottos betydelse för carnicabiets spridning i Sverige kan nog inte överskattas. Han ställde upp som mentor för dem som var intresserade av avel med carnicabiet. Eftersom Otto Reimann var en så betydelsefull person både på ett personligt plan och på det avelsmässiga planet för själva carnicabiet, vill jag berätta lite mer om honom och hans gärning. Otto Reimann Otto kom till Sverige 1956 men det var inte förrän 1974 som han tog efter sin far med biodling och skaffade två bisamhällen, troligen s k bygdens blandning. Det säger en del om dessas humör när han bytte drottningar redan efter tre veckor. Men inte heller de nya gula drottningarna godtog Otto så utvecklingen blev att han sökte Carnicadrottningar. Det var den biras han var van vid från kontinenten. Det fanns bin i norra Finland och Kanada som kallades Carniolan, det engelska namnet på detta bi. Otto hade blivit väl påläst, så han satsade på Kanadaimport. Det här blev början på Ottos framgång som yrkesbiodlare och drottningodlare. Importerna blev fler och han kunde även få tag på mycket bra Den här tallen är vårt pampiga landningsmärke på Västra Högholmen, våra carnicabins parningsstation. drottningar här i Europa. Han tog hem till Sverige drottningar från Österrike och Slovenien till en början, senare även från Tyskland. Svenska Carnica Gruppen Samtidigt började Ottos insatser som mentor ge resultat. Det var flera drottningodlare i hans närhet som visade upp fina drottninglinjer. Efterhand blev också intresset för ett vidare samarbete så stort att den Svenska Carnica Gruppen, SCG, bildades. Resultatet av avelsarbetet blev mycket bra. Fältförsök och testverksamhet visade på bra avelsresultat. Utveckling av tekniken med speciella drönaravläggare och att vi skapade en egen parningsstation på en ö gav verksamheten en bra knuff framåt. Varroan anländer Men... så kom varroan och detta begränsade möjligheten att sända drottningar till biodlare och parningsstationen. Verksamheten blev i och med detta med flyttningsförbud mm. mer tungrodd och det påverkade oss väsentligt. Under samma period lämnade Otto Reimann oss och det var tungt. Hans insats som mentor och kontaktperson när det gäller import av avelsmaterial var mycket värdefull. Sökande efter nya möjligheter Verksamheten blev nu lite av ett sökande av nya möjligheter. Vi skaffade en ny parningsstation belägen i Mälaren (Västra Högholmen). Vi fortsatte att göra en del importer, samt engagerade oss i Svensk Biavels avelsarbete. Samtidigt funderar vi på vilket sätt vi inom SCG kan göra största nyttan inom svensk biodling. Nytta och stöd för den enskilde carnicabiodlaren är vår primära uppgift i vårt avelsarbete. Här står vi idag. Nu tycker vi också att bitarna börjar trilla på plats. EU:s regelverk EU:s regelverk när det gäller import av drottningar passar bra in för Svenska 14 Bitidningen

15 Så här hänger vi Apideorna. De hänger i en löpsnara. Här kommer inte myror och grävlingar åt dem. Och det blir inte mycket felflygningar. Carnica Gruppen och vår filosofi, hur vi vill hantera importen. Vårt engagemang i Svensk Biavel ger oss tillgång till en bidatabas med ett mycket stort avelsmaterial från kontinenten med över hundra tusen registrerade carnicadrottningars avelsvärde, svärmtröghet, foglighet och lätthet att arbeta med, honungsproduktion samt ytterligare ett antal viktiga dokumenterade egenskaper, inte minst inavelskoefficienter. Dessa linjer kan vi importera från. Vi har folk inom vår grupp som har kontakt med andra Carnicaodlare i Österrike och Tyskland. Men vi ska inte glömma allt det goda avelsmaterial vi redan har i landet. Det är också bra. Mentorskapet från Otto och andra har gjort att kunnandet i gruppen när det gäller drottningodling och drottningavel ligger högt. Även god förtrogenhet med odlingstekniska moment som avläggarbildning på rätt sätt gör att Svenska Carnica Gruppen ligger med spetskompetens bland avelsgrupperna. Carnicabiet När man berättar en god historia så finns det oftast en huvudperson och till det en del bifigurer. Carnicaodlare förstår att det är bifigurerna som är viktigast. Tillräckligt med utrymme och bygg möjlighet måste finnas och drottningens möjlighet till äggläggning måste beaktas. Carnicabiet startar tidigt på våren och bygger snabbt ut starka samhällen, men vid dåligt drag stannar äggläggningen av mycket snabbt. Carnicabiet är ett mycket vitalt bi som har mycket små problem med sjukdomar. Humörmässigt bra och stor städvillighet. Och vi kan importera testade drottningar. Databanken i Berlin kommer på sikt att bli synnerligen värdefull för oss. När vi ser framåt så vet vi bra vad vi bör göra. Samarbeta inom och utanför landet, testa och implementera. Selektera hårt så att det material vi har hela tiden är stabilt. Och inte att förglömma att bjuda in nya biodlare/drottningodlare och testare att vara med i utvecklingen. Bitidningen De två första drönaravläggarna från Varje sådan avläggare motsvarar 5-6 vanliga drönarsamhällen då de fått täckta drönarramar att vårda från olika samhällen. Vi tillför fortlöpande fler avläggare. Och kompleterar de första med fler drönare, bin och foder. 15

16 Linjeavel på honungsbin är det fortfarande aktuellt? Sammanfattning och översättning av ett föredrag för biavlare i Kirchhain, nov av Prof. Dr. Kaspar Bienefeld, Länderinstitut für Bienenkunde vid Hohen Neuendorf, Tyskland. Sven-Åke Nilsson och Lars Naimell Cirka 70 % av de tyska biodlarna föredrar i sin drottningodling att använda en drottning från en linje med ett populärt och välkänt namn eller att linjen används av många biodlare. Som grund för denna linjetrohet gav drottningköparna följande tre skäl; 1. Linjerna är bra genomsnittligt och därmed stabila. Biodlaren räknar inte med några (genetiska) överraskningar, när han på nytt väljer samma avelslinje. 2. De olika avelslinjerna skiljer sig i väsentliga egenskaper och de välbekanta linjerna passar min biodling och min region. 3. Korsningar mellan avelslinjerna producerar mycket mer honung. Stämmer dessa förväntningar på de olika avelslinjerna med verkligheten? Vad kännetecknar dessa avelslinjer? I djuravel menar man med linjeavel, ett medvetet urval i mindre undergrupper inom rasen för att bibehålla värdefulla genetiska egenskaper från en anfader. För carnicabina i Tyskland används i allmänhet inte begreppet linje för enskilda samhällen, utan refererar till kända biavlare som Sklenar och Peschetz eller till erkända biinstitutioner som Troiseck eller Lattbusch. Enligt Friedrich Ruttner så definieras avelslinjen via moderns härstamning. Till en gemensam avelslinje räknas alla samhällen som har åtminstone 50 % gemensamt arv. I Tyskland har vi idag ca 120 olika avelslinjer dokumenterade i BLUP-databasen (Zuchtwertschätz-Datenbank). De flesta av dessa ca 120 avelslinjer består bara av ett mindre antal samhällen som linjegrundaren har namnsatt efter sitt handelsnamn eller familjenamn. De flesta avelslinjerna har bara funnits tillgängliga på marknaden under några få år, så man kan inte ännu prata om en avelsmässig vidareutveckling och konsolidisering. I utvärderingen här har endast hänsyn tagits till de avelslinjer av carnica i Tyskland som har en nationell eller överregional betydelse. Hur enhetliga är avelslinjerna? Tabell 1 visar den genomsnittliga inavelsgraden (x i %) och det minsta resp. det högsta inavelsvärdet i gruppen samt antalet samhällen varje linje grundar sig på årligen. Antalet samhällen i varje grupp (avelslinje) är skrämmande litet. Skulle man konsekvent ha tillämpat parning inom gruppen i respektive linje, så skulle det ge upphov till gränsvärden för inavel som är minst 10 gånger högre än det som anges i tabell 1. Inavel uppstår när djur med nära släktskap parar sig och får fertil avkomma i sin tur. Det finns gemensamma ursprungsgener på moderns och/eller på faderns sida. Inavelskoefficienten är ett mått på sannolikheten för detta, dvs denna beror på hur nära släkt föräldrarna är med varandra. Ju mindre en Tabell 1. Tabellen visar genomsnittligt antal bisamhällen per år och respektive inavelskoefficient för några linjer. Maximumvärden och minimivärden för respektive linjegrupp. Här har endast tagits med linjer som är av betydelse i ett flertal tyska förbundsstater. linje är, desto mer sannolikt är det att det sker parning mellan närbesläktade djur och därmed inavel. En ytterligare komplikation för biaveln och biodlingen är att bara ett begränsat antal fäder används varje år. Ser man på tabell 1 så framgår av storleken på de olika linjerna, att man knappast kan tala om konsekvent linjeavel. Inom Hoffmannlinjen måste det föreligga en betydande inavel (med ett genomsnitt på ca 6,7 %). I underlinjerna för Sklenar (underlinjer 47/09/24, 47/09/26 etc. ) är inte bara medelvärdet utan också den högsta nivån för inavel i förhållande till underlinjerna extremt liten. Detta förklaras av parningar mellan Sklenars underlinjer, men också genom ofta förekommande korsning med andra linjer än Sklenar eller med bin utan linjebeteckning. Parning med främmande linjer är vanligt inte bara bland Sklenars underlinjer. Värdena i tabell 1 tyder på att korsningar sker i alla linjer. Den procentuella andelen varierar mellan 20 % och 60 %. Skiljer sig linjerna åt? Olika samhällen för de fyra stora bilinjerna i Tyskland har undersökts beträffande avelsvärdet för honungs insamlingsförmåga, temperament och svärm benägenhet. Endast 16 Bitidningen

17 Hoffmannlinjen visar en positiv utveckling av avelsvärdet för honungs samlarförmåga, medan övriga inte visar någon säker trend. Då det gäller temperament så finns ingen statistisk korrelation för någon linje. Detta är inte förvånande, eftersom Hoffmannlinjen bäst kan beskrivas som ett fullblod genom sin utveckling mot ökad inavel. Övriga linjer har inte samma utpräglade inavelsgrad som Hoffmannlinjen. Samtidigt har man inte uppnått de här mätta avels målen i form av ökad honungsproduktion. Beteendemässiga egenskaper har större arvsbarhet än honungsproduktion så avelsbesluten har istället främjat stabila värden för t ex temperament. Tydligt är också att de olika linjerna uppvisar stor likhet. Mer honung med linjekorsningar? Ju mer olika genetisk bakgrund parningssamhällena har, desto mer prestanda kan man förvänta sig av korsningsprodukten. En speciell effekt, s k heterosis, innebär att korsningsprodukten presterar bättre än genomsnittet av de båda föräldrargenerationerna. I praktiken brukar man tala om att heterosis innebär att ett korsavlat djur är bättre än sin bästa förälder. Prof. Ruttner rapporterade en ökning av honungsproduktionen, men också en ökad aggressivitet med korsningar mellan carnica och melliferabin. Vad bör beaktas vid utvärderingen av olika linjekorsningar? Vanligtvis leder avel inom en linje till ökad inavel och till följd av detta en successivt minskande honungsavkastning. Härav följer att avelsarbete som ägnar sig åt att endast överträffa egenskaper som genom inavel har blivit tillbaka hållna, inte alls har högt ställda mål. Ansträngningarna att upprätthålla olika linjer och deras korsnings resultat blir meningsfull endast om avkomman presterar bättre än genomsnittet och där föräldragenerationerna har ingen eller liten inavel. Genomsnittlig honungsavkastning inom linjerna är 38,2 kg och med obesläktad linje 38,9 kg. Man ser en rad positiva effekter med korsningar mellan olika linjer jämfört med inom den egna linjen. Men det beror även på vilken linje vi talar om. Hoffmannlinjer ger mycket dåligt honungsutbyte oavsett vilken kombination man använder, medan både Peschetz och Sklenar ger antydan av heterosiseffekt. Detta pekar på ett speciellt problem Bitidningen för honungsbin och parning mellan olika linjer. Om man gör en korsning mellan två olika linjer så innebär detta att drottningen i samhället är parad med linjefrämmande sperma medan hon själv är företrädare för sitt ursprung med en högre grad av inavel än de döttrar (arbetsbin) hon har i sitt samhälle. Men inavelseffekten för drottningen i samhället ger som effekt en sämre förmåga till positivt beteende för korsningssamhället. Speciellt gäller detta om inavelslinjen är på moderns sida, men det ser något mer gynnsamt ut om inavelslinjen är på drönarsidan, då honungsavkastningen blir större. Får man bättre bevarande av genetisk mångfald genom avel uppdelad i olika linjer? Den genetiska mångfalden i de olika hundraserna tillsammans, är säkert mycket större än vad vargarna uppvisar. Hunden kommer ursprungligen genetiskt från vargen, men detta exempel kan visa att avel inte nödvändigtvis innebär genetisk utarmning för en hel art. Framför allt mellan varje hundras har man en stor genetisk variation som är långt större än den genetiska variation vargarna har. Alla vargar är lika men det finns ett antal olika hundraser. Vad har detta med den tyska carnicastammen att göra? Man kan hävda att den genetiska mångfalden bäst skulle kunna bevaras om man delat upp den totala bistammen i många olika linjer. Inom dessa linjer blir bina mer enhetliga av inavel medan skillnaderna blir större mellan linjerna. (jämför med de olika hundraserna.) Men detta är teori i praktiken är det för våra bin annorlunda, på grund av linjernas begränsade storlekar och binas extremt starka inavelskänslighet. Trots att bina har en hög känslighet för inavel, så har vi ändå en högre grad av inavel i vår nuvarande population av honungsbin. Under linjeavelns glansdagar på 1960-talet fram till 1980-talet hade i genomsnitt 3,8 % av samhällena som valts till avelssamhällen en inavelskoefficient på mer än 20 %. Men bisamhällen med en låg inavelskoefficient på mindre än 5 % bidrog med ca dubbelt så stort antal avelsdjur (6,4 %). Anledningen till att man valde bisamhällen med en låg inavelskoefficient var att honungs produktionen var avsevärt högre (ca 15 %). Samtidigt så hade drottningodlarna tydligt sett de negativa effekterna av en alltför höggradig inavel och därför inte fortsatt att driva linjeaveln mot ökad inavel och stabilisering av linjeegenskaperna. Dessa beslut var korrekta då, eftersom det saknades såväl avelsvärden som inavelsvärden, de hjälpmedel som idag finns för att bedriva ett systematiskt och klokt urval. Då kunde man inte skilja mellan låg genetisk kvalitet och negativa effekter av en hårt driven inavel. Följden har blivit att man baserat sin avel på oprecisa och odokumenterade egenskaper och egentligen har avelsarbetet delvis stått stilla de senaste åren och vi har även fått en ökad genetisk utarmning hos honungsbina. Sammanfattning De här presenterade situationen för aveln i Tyskland, visar en föga smickrande bild för användningen av linjeavel hos honungsbin. Det kan möjligen bero på att genomförandet varit bristfälligt och mindre på grund av den teoretiska avelsprincipen. För en slutlig värdering måste man också ta med i beräkningen den verklighet som biodlingen befunnit sig i och som kortfattat kan beskrivas såhär: Binas biologi /genetik Honungsbina är extremt inavelskänsliga. Egenskaperna hos samhället beror på både drottningen och arbetsbina. Linjekorsningar är inte så verksamma för att förbättra egenskaperna. Många selektionskriterier uppfattas mycket olika av biodlaren. Biodling i Tyskland Biodling bedrivs i Tyskland som en hobby. Högvärdiga drottningar betingar ett för lågt pris. Biodling och biavel bedrivs i små biodlingar. Jämförelsevis små möjligheter att bilda större samarbetsorganisationer för avelsarbete. Läget för den tyska linjeaveln Övervägande mycket små linjer med jämförelsevis litet antal avelssamhällen. Inga linjespecifika avelsmål tycks finnas. Som regel ingen utpräglad linjedisciplin. Man saknar långsiktiga strategiska planer inom linjerna. Inget samarbete mellan linjerna för att göra en målmedveten linjekorsning. Det ärliga svaret på den inledande frågan om linjeavel är aktuellt för bin blir alltså: Nej, linjeavel har blivit föråldrat och omodernt. Trots detta kommer linjerna fortsättningsvis att spela en roll då man fattar beslut som drottningodlare och köpare, eftersom man har förtroende för de etablerade linjerna. Idag finns möjligheter att utnyttja moderna hjälpmedel, som datorbaserade beslut, omfattande beräkningar av olika faktorer för att särskilja avelseffekter från miljöeffekter. Detta kan göras trots att de enskilda bilinjerna är små populationer och där en hel rad olika slumpfel kan elimineras på matematisk väg. 17

18 SBR:s Avelskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks blå 2010 Parningsstationer sommaren 2010 Buckfast Aspö - Hasslö* Stationerna är öppna för odlare i zon 1. Stationsföreståndare: Bertil Frost, Hasselbergsvägen 11, LYCKEBY, tel eller Glädjande att vi kan utnyttja Aspö-stationen i år också. Mottagningstider: onsdagar 16 juni -4 augusti. Medåkande ansluter i god tid före färjans avgång kl följ vägvisare Aspö och medtag gärna matsäck. På Hasslö möter man upp vid parningsstationen Enmarksvägens slut omkring kl Drönarstammar Aspö EAN Hasslö KDK Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman, flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. Skärva* Larvhämtningsdag på Skärva lördagen den 12 juni kl Beställning av larver måste göras senast 1 juni. Använd beställningskortet där det står om begränsningar, info om detta från Anders Lundgren, tel Pris på 2 dagars larver 25:- om Du larvar list själv, 125:-/list, hjälp med larvning kan erhållas i mån av tid. Omlarva gärna i påbörjade celler med 2-3 dagars larver som bytes ut mot nya larver för säker o fuktig transport. Se gärna stamtavlor i Skärvahäftet som kan rekvireras via Buckfastföreningen för 50:- på Bg Alla intresserade är välkomna att deltaga i denna årliga larvhämtningsdag, som har blivit populär för biodlare från Sverige, Danmark o Norge, ett utflyktsmål för hela familjen i en skön Blekingenatur. Styrsö* Föreståndare: Egon Andersson, tel eller Mottagning o hämtning: Endast lördagar på Styrsöskäret från 5 juni-14 augusti. Vi är tacksamma för föranmälan till Lennart Karlsson på tel om Du kommer med många. Mottagning kan ske av parningssamhälle i Apideor eller enramslåder (EWK). Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. Drönarstam: KEO Vendelsö* Föreståndare: Åke Ferm tel eller Mottagning: onsdagar med början den 16 juni-11 augusti. Både enrams- och flerramskassetter mottages, givitvis drönarfria. För att minska varroatrycket ska kassettbina vara behandlade med mjölksyra. Före planerad ankomst till Vendelsö ring föreståndaren för planering av leveransdag för jämnare mottagning och för färdvägsbeskrivning och när båten går ut, vanligtvis kl , från Stavder hamn. Andra biraser är också välkomna. Särskila bestämmelser: Zon 1. Kassetterna ska vara drönarfria. Drönarstam SK Ven* Föreståndare: Stefan Dahlin, Vårgatan 17 B, Landskrona, tel eller Mottagning: Lördagar med början den 12 juni-7 augusti. Ven Ring föreståndaren och anmäl att Du kommer så får Du vägbeskrivning och färjans avgångstid. OBS Nytt färjeläge Både enrams o flerrams kassetetter mottages. Särskilda bestämmelser: Zon 1. Kassetterna ska var drönarfria och besiktigade av EAN bitillsynsman. Drönarstam: EAN Ringsö-Stendörren i Sörmland Stationsföreståndare: Göran Göransson, tel eller Mottagning: Ringsö söndagen den 4 juli. Mottagning Stendörren lördagarna den 3 juli, 10 juli, 17 juli. Både enrams- och flerramskassetter mottages, givetvis drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. När Du ringer föreståndaren och talar om att Du kommer får Du vägbeskrivning. Särskilda bestämmelser Zon 1. Drönarstam Ringsö RÅ0602. Drönarstam Stendörren EAN Carnica Västra Högholmen* För 2010 kommer urval att ske under maj, då man kan göra ett riktigt urval utifrån hur bina har klarat vintern och själva städat ur i kuporna. För Carnica Gruppen är detta ett viktigt urvalsinstrument, där bina visar upp sitt inneboende städbeteende. Urvalet kommer att vara från Inger och Hasses bästa linjer och som inte är släkt med föregående års drönarlinjer. Utsättning och hämtningsdatum till Västra Högholmen i Mälaren är följande fyra datum 12 juni, 27 juni, 10 juli, 24 juli. Kassetterna kan lämnas på morgonen vid Rörbyvägen 38, Drottningholm, ring Hasse först på tfn , även om du önskar ytterligare info. PS KEO PS PS KEO02-90 TFB01-25 Vendelsö SK05-24 KB PS KB KB425 PS KB Aspö EA99731 Hasslö KDK Ringsö RÅ0126 Stendörren ST Styrsö KEO02-90 EA KDK RÅ0414 ST KEO UG9714 PS SK00-05 PS TFB01-25 EAN KEO KDK KDK00-04 RÅ0602 KH EAN EAN KEO LH97-10 KEO TFB01-25 HN03-10 TF01-25 KH03-54 SK00-05 EAN UG9714 KDK00-04 KH Bitidningen

19 Hallands Väderö Hallands Väderö 2010 BTL BTL BTL BTL BTL BTL Ligustica Hallands Väderö* SBR:s parningsstation för Ligusticabin på Hallands Väderö kommer att vara öppen för utsättning av parningskassetter (SBR-typ) enligt följande. Första utsättning torsdagen den 10 juni. Därefter varannan torsdag dvs 24 juni, 8 juli, 22 juli och sista hämtning 5 augusti. De 4 samhällena har lika drönare dvs systerdrottningar av Bert Thryboms välkända linje. Den är genetiskt utvald och framavlad för att ta tillvara Ligusticabinas allra bästa egenskaper. Parningskassetter (SBR-typ) kan efter anmälan till Heinrich Valtinat lämnas i Torekovs hamn vid båten före klockan nämnda dagar men bäst är att de som önskar para sina drottningar på ön åker med ut till stationen och hjälper till vid utsättning. Bemanningen är begränsad. All inlämning till stationen skall åtföljas av besiktningsprotokoll att bigården är frisk. Endast drönarfria kassetter utsättes. Avgiften är som tidigare 60 kr per utsatt kassett. Förste ansvarig för stationen är Heinrich Valtinat tel Övriga kontaktpersoner är Gösta Svensson tel , Sten- Erik Falk tel samt Lars Thorsson tel Systerdrottningar som drönargivare OBS: Drottningarna är inseminerade i samtliga steg på stamtavlan av Bert Thrybom, Lidköping. Eftersom det genetiska arvet är starkt inavlat så medför detta konsekvenser i det fortsatta avelsarbetet. Den avkomma som man tar från årets stam på Hallands Väderö tål knappast mer inavel utan skall bilda underlag för en eller fler fortsatta avelslinjer för Ligusticabiet. Inavelskoefficienten för linjen Hallands Väderö 2010 ligger mellan 0,25-0,38. Med andra ord krävs att man korsar årets material med ett genetiskt obesläktat material om man ska behålla binas vitalitet. Gränsö På nedanstående datum kommer oparade drottningar att tas emot för parning. Drottningarna tas emot med följebin i tillsättningsburar och levereras tillbaka om parningen lyckats i samma burar efter dagar med följebin. Svarsmail på bekräftad parningsplats kommer efter anmälan om ledig plats finns och därvid kommer en noggrann beskrivning hur du ska göra. Möjliga mottagningsdatum: 2/6 30 drottningar, 9/6 45 drottningar, 16/6 30 drottningar, 30/6 45 drottningar. Anmälan obligatorisk med önskat mottagningsdatum till mail Drönarstam: Ligurisk inavlad LS Kostnad 75:- för varje mottagen drottning. Mellifera Nytt för 2010 är att ett renparningsområde har skapats i Torsby i norra Värmland med Inger Bengtsson i Vitsand som ansvarig. Vidare har man tillgång till tre genpooler; Utö i Stockholms skärgård samt Hindersön utanför Luleå och Holmön utanför Umeå. Systerserier som drönargivare på Lurö och Hästliden. Lurö* Drönarlinje: RS (Flekkefjord). Öppet vecka Kontakt Ingvar Arvidsson Hästliden Drönarlinje: PB (Solberg). Öppet vecka Kontakt Sven Carlsson *Stöds med EU-medel. Rasparningsplatser Buckfast Skärva Som ett alternativ till parningsstationerna på Aspö och Hasslö kommer Buckfastföreningen att använda Skärva för rasparning. Detta innebär att de som vill ha bra produktionsbi men inte ska använda drottningarna för fortsatt avel kan nyttja Skärvas fina drönarmaterial, dessutom till ett lägre pris än på stationerna. Både enrams o flerramskassetter mottages, Särskilda bestämmelser zon 1. Kassetterna ska vara drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Pris 40:- per kassett. Mottagning ring Anders Lundgren tel för vilken tid o vägbeskrivning. Föranmälan skall göras till Anders Lundgren tel Glädjande att vi kan utnyttja Aspö stationen i år också. Mottagningstider: onsdagar 16 juni -4 augusti.. Medåkande ansluter i god tid före färjans avgång kl följ vägvisare Aspö och medtag gärna matsäck. Bitidningen Tomelillaortens Bf Rasparningsplats i föreningens bigård i Örup. Utlämning av avelslarver torsdagarna den 20 maj o 3 juni 2010 kl Utsättning av drottningar för parning torsdagarna den 3 juni o 17 juni Enramslådor, Kiler o Apideal ådor. Information på E-post Höö (Älmhult) Drönarlinje RÅ0706. Ger ett drönararv SK 0610 på modersidan och KDK på fadersidan. Leif Olofsson tel Nynäs (Sörmlandskusten) Larvhämtning i Sörmland. Ring eller maila för tider och närmare information till Thomas Rafstedt tel , swipnet.se Larvdag i Mölnlycke Råda Säteri lördagen den 5 juni 2010 kl dagars celler beställs senast sista maj. Ligustica Visingsö Parningsplatsen på Visingsö öppnas lördagen den 15 maj (i samband med drottningodlingens dag) och stänger söndagen den 29 aug. Anmäl till parningsplatsansvarige Lars Forsberg hur många drottningar du tänker sätta ut. Du får då stolpnummer av Lars. Du kan använda både Apidea och SBR-kassett. Drönarmaterial är 5 olika linjer av ligusticamaterial se senaste LigusticaBlad. Kostnad 40 kr per utsatt drottning. Tfn till Lars Forsberg: eller Varje drottning skall ha medföljande flyttningsintyg från bibesiktningsman. Mellifera Vitsand Rasparningsplats med bred drönarbas vecka Kontakt Inger Bengtsson

20 Kompisutveckling Kompetensutveckling i svensk biodling Erik Österlund Svensk biodling har under de senaste åren haft ett vikande antal biodlare och färre bisamhällen. Denna trend har bromsats upp och inom vissa distrikt sker det idag en mycket positiv nyrekrytering av biodlare. den nyrekrytering som har skett under I de senaste åren finns det en ökande andel kvinnor. Även invandrare ökar bland de nyrekryterade biodlarna. I detta har kompetensutvecklingsprojektet Kompis en del. Från februari 2008 till april 2010 har detta kompetensutvecklingsprojekt varit igång, ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR). SV var projektägare och samtidigt den av parterna som ansvarade för genomförandet av kompetensutvecklingen/studiecirkelverksamheten. Det har finansierats av EU:s Landsbygdsprogram och Studieförbundet Vuxenskolan. De som lett projektet är Jonny Ulvtorp och Lotta Fabricius Kristiansen. Här svarar Jonny på några frågor om projektet. Vilka förhoppningar hade ni med projektet? Vi planerade att genomföra 200 studiecirklar med cirka 10 deltagare i varje cirkel. Vi ville nå cirka biodlare. Vi fokuserade på nyrekryterade biodlare och handledningen Min första sommar som biodlare. Också biodlare som hållit på ett tag ville vi nå med kompetensutveckling i drottningodling och biavel. Projektet marknadsfördes genom aktiviteter via samtliga 190 lokalavdelningar av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och SV:s ännu fler lokalkontor fördelade över riket. Vi gick också ut via SBR:s 25 distrikt och ca 300 lokalföreningar. Vi inriktade oss på att engagera kvinnliga nätverk och invandrarföreningar som är knutna till biodlingen. Hur många har ni nått med utbildning Vi började lite blygsamt med 69 cirklar och sammanlagt 640 deltagare Sedan ökade antalet cirklar och antalet deltagare för varje år hade vi 90 cirklar med sammanlagt 817 deltagare genomförde vi 123 cirklar med 1099 deltagare. Vi nådde målet med råge. Sammanlagt 282 cirklar med 2556 deltagare. Till detta kan läggas att vi har utbildat cirka 150 cirkelledare vid 3 tillfällen. Vad har deltagarna lärt sig? Deltagarna i studiecirklarna har lärt sig biodlingen från grunden. Cirka 150 cirkelledare har fått ökade kunskaper om att leda en studiecirkel samt fått kunskaper om det nya studiematerielet samt användningen av det. Har projektet genererat något mer än kunskap? Information om projektet finns på hemsidor, både SBR:s och SV:s. Vi har producerat och distribuerat en CD till samtliga studieledare, SBR:s föreningar samt till alla SV:s kontor. Cirka 30 filmsekvenser finns tillgängliga för studieledarna via internet. Under projektperioden och främst 2009 har det tillkommit fler biodlare än något annat år de senaste 10 åren. Vad har projektet fått för konsekvenser för svensk biodling? Det finns idag cirka 150 väl motiverade cirkelledare som har fått tillgång till ett studiematerial som inte har funnits tidigare. Vid utvärdering av studiematerialet har det redovisats att cirkelledarna inte någonsin haft tillgång till så bra studiemateriel inom biodling som det finns tillgång till nu. Med fler nya biodlare i föreningarna kommer dessa att stärkas i sitt fortsatta arbete Vad händer efter Kompis? I utvärderingen av projektet finns det några tydliga önskemål från deltagarna. Man vill ha en årlig träff för att förkovra sig. Den skall vara i januari. Det finns 4 platser som det fungerar bra att lägga dessa årliga träffar på, Alvesta, Trollhättan, Enköping och Umeå. Cirkelledarna har givit uttryck för att det finns fler ämnen där man vill få tillgång till presentationer, dvs bra arbetsmaterial. SBR och SV har här en uppgift att förvalta för att tillgodose önskemålen. SBR kommer att söka medel ur nationella programmet för att försöka finna en finansiering för framställning av mer studiemateriel. 20 Bitidningen

21 I Bitidningen nr 3 nämnde jag planerna om att undersöka hur det gått med övervintringen genom en webbaserad enkät. På SBR:s hemsida finns det nu en länk till undersökningen, som genomförs i samarbete med Danmarks Biavlerforening. Förutom frågor om antal invintrade samhällen och antal samhällen nu på våren finns det några frågor om varroabekämpning. För att få en så bra bild som möjligt av läget kring övervintringen, är det viktigt att vi får in många svar. Jag vore således tacksam om ni går in på hemsidan, klickar er fram till enkäten och sedan ägnar några minuter åt att besvara den. Nosemasjuka Det kan vara en bra idé att kolla nosema i samhällena nu på våren. T.ex. bör man innan eventuell förstärkning eller sammanslagning av svaga samhällen veta om samhällena är nosemainfekterade. Slå inte ihop nosemasjuka samhällen med friska samhällen. En säker diagnos av nosemasjukan kan enbart ställas genom mikroskopisk analys av bins tarminnehåll eller av hela bin. Typiska yttre symptom på nosemaangrepp saknas. När ett samhälle skall undersökas ger prover på levande bin det säkraste resultatet. Ett nosemaprov bör omfatta cirka 60 bin för tillfredsställande säkerhet i diagnosen. Samhällen som angripits av nosema i en omfattning som går att diagnosticera bör överföras på smittfritt vaxbygge. Vid kraftiga angrepp bör man överväga avlivning av samhället. Smält ned kakverk med utsotsfläckar Figur 1. Utsot förekommer utan koppling till nosema, men när utsot och nosema förekommer samtidig sprider utsoten nosemasporer effektivt. Foto: Preben Kristiansen Bitidningen Preben Kristiansen Bihälsokonsulent samt kakverk från såväl kraftigt angripna som avlivade samhällen. Förutom åtgärder för att minska smitta genom förorenat vax handlar bekämpning av nosema främst om förebyggande åtgärder. Se till att ha bra pollenkällor nära bigården och drivfodra under perioder utan drag (ett bisamhälle får aldrig svälta). Tillgång på protein och det enskilda biets proteinstatus påverkas nosemans förlopp. Bin som fötts upp med brist på pollen är känsligare för angrepp än mer välfödda bin. Å andra sidan förvärras ett nosemaangrepp hos bin som inte behövt utstå näringsbrist, om tillgången på protein ökas. Proteinfodring på våren kan alltså förvärra ett angrepp av nosema. Undvik att krossa bin i samband med ingrepp. Bina rensar och slickar upp rester av krossade bin vilket effektivt kan sprida nosemasporer om de krossade bina var angripna. Foderanordningar där bina blir liggande i fodret innebär också en spridningsrisk. En beskrivning av hur man kan analysera bin för nosema finns på SBR:s hemsida (sökväg: Bin och biodling > Bihälsa > Bisjukdomar och parasiter > Nosema). Mer att läsa om nosema finns även i följande artiklar: Ingemar Fries och Eva Forsgren Undersökning av spridningen av Nosema ceranae i Sverige. Bitidningen 1/2 2008, s Ingemar Fries och Eva Forsgren Nosema ceranae fungerar inte som Nosema apis. Bitidningen , s Bestämmelser om flyttning Vid flera av vårens möten har det kommit upp frågor om regler för flyttning av bisamhällen. Bestämmelserna om flyttning anges i Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka (SJVFS 1992:38. Omtryck 2002:46). I 13 står det att bigården skall undersökas innan tillstånd kan lämnas att bortföra levande bin, utbyggda vaxkakor och avfall av sådana, begagnade bibostäder eller begagnade biodlingsredskap från område som är förklarat smittat eller misstänkt för smitta av amerikansk yngelröta. Undersökningen skall genomföras av bitillsynsman, som kan utfärda tillstånd om inte det påvisas amerikansk yngelröta i bigården och om det ej påvisats under de två föregående månaderna. Flyttning i lagens bemärkelse är flyttning över församlingsgräns. Vilka församlingar som är smittförklarade framgår av Jordbruksverkets föreskrifter om smittförklarade Bihälsa Hur har det gått med övervintringen Figur 2. En drönarram sätts in i kupan vid första vårinspektionen. Ramen bör ha kontakt med yngelklotet, men med yngel på båda sidor. Vilken typ av ram som används beror främst på hur ofta man vill genomföra ingrepp för att avlägsna drönaryngel. områden. Dessa kan laddas ner från verkets webbplats (sökväg: Djur > Annat om djur > Biodling > Regler för biodling). Innan tillstånd för flyttning kan utfärdas inom varroazon 2 och 3 måste nedfallsundersökning med avseende på varroa genomföras. Hur nedfallsundersökningen ska göras framgår av 37 i föreskrifterna om bekämpning: Undersökning rörande förekomst av varroakvalster skall omfatta minst en tredjedel av bigårdens samhällen, dock minst två samhällen. Undersökningen skall ske genom analys av nedfall. Under binas aktiva period skall nedfallet insamlas med varroainlägg i samhället under minst14 dagar. Information om varroazoner finns på samma sida som angetts ovan. Dags för drönarram Genom att avlägsna täckt drönaryngel ett antal gånger på våren/försommaren kan kvalstermängden i varroaangripna samhällen minskas. Det är bäst att försöka fånga kvalstren så tidigt som möjligt, därför är det nu dags att sätta en drönarram i kuporna. Att avlägsna drönaryngel räcker inte som enda bekämpningsåtgärd, men är ett bra komplement till de åtgärder som ska vidtas senare på säsongen. Hur man kan gå tillväga beskrivs i broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder (Jordbruksinformation ), som kan beställas från Jordbruksverket (via webbplatsen eller på telefon ) eller genom Bibutiken på SBR:s hemsida. 21

22 Verksamhet med bin 2009 vid SLU Ingemar Fries, Eva Forsgren Ekologiska institutionen, SLU Forskning BEE DOC Under 2008 skedde utlyste Europeiska Kommissionen medel till ett forskningsprojekt med fokus på bihälsa. Ett konsortium av 11 partners (SLU är en av dessa) under ledning av koordinatorn, Robin Moritz från Tyskland, ansågs ha den bästa ansökan och har fått ett projekt beviljat 2009 under akronymen Bee Doc. Partners fördelar sig på två från Tyskland, två från Sverige, och en från respektive England, Schweiz, Frankrike, Belgien, Bulgarien, Spanien och Slovakien. I gruppen finns representerad god kompetens inom såväl biologi, genetik, insektsimmunologi, molekylärbiologi som kemi, Projektet startar 1 mars 2010 och kommer att pågå under tre år. Projektet fokuserar på interaktioner mellan olika patogener, patogener och bekämpningsmedel, samt hur binas väl och ve påverkas av olika kombinationer av påfrestningar. Resultat från projektet kommer att rapporteras i BT och kommer att finnas tillgängligt via webben när projektet kommer igång. Projektstart är 1 mars Figur 1. Koordinatorn för Bee Doc, professor Robin Moritz, under en seglats på Medelhavet. Bond-projektet ( Live and let Die ) Bond-projektet och dess utveckling sedan 1999 (när vi etablerade 150 samhällen isolerat på södra Gotland, tillsatte varroakvalster till samtliga samhällen och sedan inte bekämpat dessa), har beskrivits tidigare i BT (Fries, 2007). I sin ursprungliga tappning är Bond-projektet avslutat. Vi kan konstatera att några få av de 150 samhällena fortfarande är vid liv tio år efter försökets början, och vi har påbörjat ett nytt arbete för att dels öka antalet samhällen, dels försöka förstå vad som skiljer de bin som överlevt från andra bin. Under 2008 odlade vi drottningar från Bond-drottningar och gjorde avläggare, dels på Gotland, dels i Uppsala för att kunna studera utvecklingen mer i detalj under De parametrar som studerats under 2009 är: i) Ynglets attraktionskraft ii) Kvalstrens fertilitet på arbetaryngel och iii) Populationsdynamik hos bina (bimassa och yngelmängd) i) Ynglets attraktionskraft Fördelningen av kvalster mellan vuxna bin och yngel kan påverkas av hur attraktivt ynglet är för kvalsterhonorna. Vi har i ett mindre material tidigare sett en tendens att större andel kvalster finns på de vuxna bina hos Bondbin jämfört med kontrollbin, något som kan tolkas som skillnader i ynglets attraktivitet. Från data insamlat 2009 syns ingen signifikant skillnad i fördelning av kvalster på yngel resp. vuxna bin hos Bondbin och kontrollbin. Det betyder att om det finns systematiska skillnader så är de så små att de sannolikt är av marginell betydelse för binas överlevnad. De skillnader som tidigare registrerats i detta avseende har varit mest uttalade mot slutet av säsongen. Data för den perioden är ännu inte bearbetad och kan möjligen förändra bilden när materialet analyserats i sin helhet. ii) Kvalstrens fertilitet på arbetaryngel Vi har ännu enbart hunnit undersöka fertilitet (yngelproduktion eller ej) och fekunditet (antal potentiellt fertil avkomma) hos varroakvalster som angriper arbetaryngel. Arbetet innebär att celler med puppor med mörka ögon lokaliseras och att dessa undersöks för varroakvalster. När angripna celler hittas undersöks dessa noga i stereolupp och endast celler med ett moderkvalster kommer till användning för bedömning av reproduktion. Samtliga stadier av kvalster i cellen registreras och med utgångspunkt i puppans utvecklingsstadium kan man avgöra om avkomman kan bli fullgången eftersom tiden för varje utvecklingsstadium hos parasiten är klarlagd i detalj. Av figur 2 framgår hur stor andel moderkvalster som producerat potentiellt reproduktionsduglig avkomma hos undersökta Bondbin samt hos kontrollbin. Undersökningarna 2009 har utförts av Barbara Locke i 12 Bondsamhällen på Gotland och 5 i Uppsala samt 12 kontrollsamhällen på Gotland och 7 kontrollsamhällen i Uppsala. Totalt har 377 celler undersökts i Bondsamhällen och 431 celler i kontrollsamhällen under Andelen infertila kvalster har inte varit specifikt särskiljande mellan grupperna, men det är uppenbart att försenad äggläggning och mortalitet hos juvenila stadier, tillsammans med infertila moderkvalster, ger en sämre reproduktionsförmåga hos kvalster i Bondsamhällen jämfört med kontrollsamhällen. Data från 2009 verifierar de preliminära observationer som rapporterats från fältsäsongen 2008 och förstärker uppfattningen att en viktig skillnad mellan grupperna är just kvalstrens reproduktionsframgång. Tidigare uppgifter i litteraturen har fokuserat på skillnader i kvalstrens fertilitet när det undersökts varför bisamhällen överlever 22 Bitidningen

23 Figur 2. Andelen moderkvalster med potentiellt fertil avkomma i celler med ett moderkvalster i Bondsamhällen respektive Kontrollsamhällen. Skillnaden mellan grupperna är högsignifikant (p<0.001, chi-square). utan behandling mot varroakvalster. Mot bakgrund i de data som nu samlats in bedömer vi att en viktig faktor för Bondbinas överlevnad är sämre reproduktionsframgång hos kvalstren jämfört med vad som är fallet i kontrollsamhällen. iii) Binas populationsdynamik Tidigare registreringar har indikerat att en anledning till att Bondsamhällen har bättre överlevnadsförmåga än kontrollsamhällen bottnar i att de producerar mindre mängder bin och således genomsnittligt är mindre samhällen. De samhällen som undersökts 2009 på Gotland (Bond, N=14; Kontroll, N=12) och i Uppsala (Bond, N=7; Kontroll=7) visar samma mönster (se figur 2 och 3). En bidragande orsak till bättre överlevnad hos Bondbin (med varroakvalster) kan därför vara att samhällena generellt är mindre. Materialet är ännu inte färdiganalyserat. Insamlade data måste också analyseras för att utesluta att mindre samhällen inte är en effekt av höga kvalstertal utan kan fungera som en strategi för att långsiktigt överleva angrepp av varroakvalster. För att utröna bakgrunden till skillnader i överlevnad av samhällen angripna av varroakvalster har Barbara under 2009 också gjort en orienterande studie i samhällen som ställts till förfogande av Dr. Yves le Conte i Avignon i Frankrike. Preliminära data tyder på att där är fertiliteten hos kvalster på arbetaryngel kraftigt nedsatt. Hos de gotländska bina är det istället fekunditeten, alltså mängd fertil avkomma, som skiljer mot kontrollbin. Det kan alltså vara helt olika saker som orsakar förändringar i motståndskraft mot kvalster. Under 2010 skall vi fortsätta och utöka dessa studier. En förutsättning för att upprätthålla Bond-projektet har varit det stöd som utgått från Jordbruksverket via det nationella programmet. Virusforskning Nästan samtliga av de omkring 18 kända virusinfektioner hos bin har isolerats i England på Rothamsted Experimental station av Leslie Bailey och Brenda Ball. Isolaten har karakteriserats med serologiska metoder och endast ett 10-tal har senare sekvenserats så att molekylärbiologiska detektionsmetoder kan utvecklas. I samband med att verksamheten med bisjukdomar har lagts ner på Rothamsted har genom ett samarbetsavtal mellan Rothamsted och SLU antisera för samtliga bivirus överförts till SLU. Genom tidigare samarbete med Brenda Ball har vi också tillgång till historiska isolat som ännu inte karakteriserats med moderna Figur 4. Antal vuxna bin vid två mättillfällen hos undersökta Bondsamhällen (N=7) och kontrollsamhällen (N=7) i Uppsala. Staplar som streck i figuren anger ± medelfelet. Figur 3. Antal vuxna bin vid två mättillfällen hos undersökta Bondsamhällen (N=14) och kontrollsamhällen (N=12) på Gotland. Staplar som streck i figuren anger ± medelfelet. metoder och som därför inte är möjliga att diagnostisera om man inte använder sig av antikroppsbaserade metoder. Således finns det identifierade virusinfektioner där vi idag inte vet någonting om spridningen eller huruvida infektionerna har betydelse för binas hälsa. Genom ett forskningsanslag från Formas har vi knutit en specialist på bivirus till SLU, Dr. Joachim de Miranda, med syftet att utnyttja potentialen i det historiska materialet från Rothamsted. Flera intressanta resultat baserat på material från England föreligger redan. Joachim har bl.a. lyckats producera markörer specifika för isolat av DWV som härrör från en tid innan varroakvalster kom till England. Tillsammans med jämförelser av gensekvenser, kommer det att ge oss möjligheten att undersöka hur/om virus förändras när en vektor (i det här fallet varroakvalstret) förs in i systemet. Vidare har det varit möjligt att uppföröka ett virus Bitidningen

24 som bara detekterats en gång, och då med serologiska metoder, nämligen Arkansas bee virus. Nu återstår sekvensering som möjliggör utveckling av specifika markörer som kan användas för diagnos med molekylärbiologiska metoder. Som namnet anger kommer det ursprungliga isolatet av Arkansas bee virus från USA. Det skall bli intressant att se om infektionen är spridd och hur bin påverkas av infektionen. Joachim kommer fortsättningsvis vara knuten till SLU åtminstone tre år till då vi som partner i ett europeiskt samarbetsprojekt, Bee Doc, med fokus på bihälsa, har fortsatt finansiering för virusforskning Deformed wing virus Transmission Då vi tidigare visat att DWV kan överföras med infekterad sperma till drottningens ovarier, och att drottningarna sedan lägger infekterade ägg (de Miranda & Fries, 2008) uppstår frågan vad det kan betyda för ett bisamhälle att ha en drottning som lägger infekterade ägg. Med hjälp av Bert Thrybom inseminerades 12 drottningar med infekterad sperma. Drottningen, som producerade ynglet för omlarvning, konstaterades fri från smitta. Samtidigt seminerades drottningar med sperma fri från DWV. De drottningar som började lägga ägg sattes till samhällen för de tilltänkta observationerna. Tyvärr producerade inte någon av de sex drottningar som seminerats med infekterad sperma infekterade ägg. Eftersom vi tidigare fått två av tre drottningar behandlade på samma sätt att producera infekterade ägg är resultatet förvånande. För att likväl kunna svara på frågan vad det betyder att drottningen lägger infekterade ägg kommer vi att undersöka avkomman hos befintliga drottningar i samhällen där vi vet att äggen är infekterade med sådana samhällen där drottningarna lägger oinfekterade ägg. De registreringarna kan ske först fältsäsongen 2010 på bisamhällen vi förfogar över i Uppsala. Sannolikt krävs det en minsta mängd virus för att överföra smitta veneriskt då vi vet att sperman som användes 2008 innehöll fler viruspartiklar än den sperma som användes Nosema hos bin Nosema ceranae År 2007 samlade vi i samarbete med jordbruksverket, länsstyrelserna och bitillsynsmännen i landet in prover från stora delar av Sverige för analys av nosema. Motivet var att undersöka i vilken omfattning vi kunde påvisa den nya parasiten Nosema ceranae. Av 393 prover var c:a 30% positiva och vi kunde påvisa att det förekom mixade infektioner med N. ceranae och Nosema apis. Detaljer om infektionernas spridning och fördelning över landet har redovisats i BT (Fries & Forsgren, 2008). För att följa upp undersökningen 2007 och för att undersöka om den relativa frekvensen av N. ceranae ökar över tiden, har vi under 2009 tillskrivit samtliga biodlare som hade positiva prover och fått in svar från merparten. Analyserna visar att av 110 insända prov var 46 positiva för Nosema. Av dessa var 17 prov rena isolat av N. apis och resten mixade prov, d.v.s. prov som innehöll båda parasiterna. Andelen prover med rena N. apis isolat har faktiskt ökat sedan 2007 och i de mixade proverna är andelen DNA från N. ceranae lägre än 2007 även om skillnaderna inte är statistiskt signifikanta. Insamlade data tyder inte på att det för närvarande sker en ersättning av en parasit med en annan, något som verkar ha skett på flera andra håll i Europa. Kanske har klimatet betydelse för den nya parasitens spridning och utbredning. Jämförande studier av virulensen hos N. apis och N. ceranae har tidigare redovisats i BT (Fries & Forsgren, 2009). Sjukdomsstatus i bigårdar med små och stora vinterförluster Inom projektet Samhällsekonomiska konsekvenser av ett omfattande pollinationsunderskott och möjliga åtgärder för att förhindra det har SLU på jordbruksverkets uppdrag genomfört en undersökning för att jämföra allmän sjukdomsstatus i bigårdar med stor resp. liten vinterdödlighet. Undersökningen gjordes genom att identifiera ett antal biodlare med stora resp. små vinterförluster 2008/2009 och be dem skicka in prover på vuxna bin för analys till SLU under maj Totalt har prover på bin från bigårdar med vad som kan betraktas som små vinterförluster (12 % eller mindre, variationsbredd 0-12 %) och bin från bigårdar med vad som kan betraktas som höga vinterförluster (14 % eller mer, variationsbredd %). Då ett biprov maximalt skall innehålla bin från 10 samhällen har mer än ett prov analyserats från vissa bigårdar, totalt 27 prover från bigårdar med små förluster och 10 från bigårdar med stora förluster. Analyser har genomförts för förekomst av mikrosporidier (N. apis samt N. ceranae), sporer av amerikansk yngelröta (Paenibacillus larvae), europeisk yngelröta (Melissococcus plutonius), angreppsgrad av varroakvalster (Varroa. destructor) trakékvalster (Acarapis woodi) samt infektion av tio olika virusinfektioner (deformed wing virus - DWV, acute bee paralysis virus - ABPV, Kashmir bee virus - KBV, Israeli acute paralysis virus - IAPV, sacbrood virus SBV, slow paralysis virus - SPV, chronic bee paralysis virus - CBPV, black queen cell virus - BQCV, Varroa destructor virus 1 - VaDv1, Varroa destructor Macula-like virus - VdMLV). Mikrosporidier Ett enda prov var positivt för mikrosporidier från en bigård med små förluster. Artbestämningen visade att det var en blandinfektion av N. apis och N. ceranae. I det aktuella materialet har således inte infektion av mikrosporidier påverkat övervintringsresultaten. Amerikansk yngelröta Två prover i varje grupp var positiva för amerikansk yngelröta. I gruppen med små förluster hade två bigårdar hos samma biodlare över 200 bakteriekolonier per platta i genomsnitt, ett värde som ofta är förknippat med kliniska symptom på sjukdom. Besiktning är påkallad. Av den anledningen är det genomsnittliga infektionstrycket av amerikansk yngelröta högre i bigårdar med små förluster, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Ingenting tyder på att amerikansk yngelröta påverkat förluster av bisamhällen i det aktuella försöksmaterialet. Varroakvalster Angreppsgraden hos de vuxna bina varierade mellan 0-0,16 i bigårdar med små förluster och mellan 0-0,09 i bigårdar med stora vinterförluster. Eftersom angreppsgraden av varroakvalster generellt var låg i samtliga bigårdar och inte statistiskt skild mellan bigårdar med små resp. stora vinterförluster är det svårt att dra några slutsatser av det aktuella försöksmaterialet. Således finns ingenting som indikerar att varroakvalster spelat en 24 Bitidningen

25 Antal prov DWV ABPV BQCV SBV KBV IAPV SPV CBPV VaDv1 VdMLV Små förluster Stora förluster Tabell 1. Antal positiva prover för tio olika virustyper i bigårdar med små resp. stora vinterförluster. I tabellen anges totalt antal prover och hur många av dessa som varit positiva för respektive virustyp. roll i förluster av bisamhällen i det undersökta materialet trots att vi genom andra undersökningar vet att förluster ofta orsakas av varroakvalster med följdsjukdomar. Inte desto mindre är det intressant att notera att relativt stora förluster kan förekomma också utan särskilt omfattande problem med varroakvalster. Trakékvalster Samtliga 36 prover var negativa för trakékvalster. Det är osannolikt att trakékvalster har med vinterdödlighet av bisamhällen i Sverige att göra. Virusinfektioner Samtliga prover har undersökts för de tio virustyper som vi för närvarande kan diagnostisera med molekylärbiologiska metoder (DWV, ABPV, KBV, IAPV, SPV, CBPV, BQCV, VaDv1, VdMLV). Den sistnämnda infektionen, VdMLV, är ett helt nytt virus knutet till varroakvalster som isolerats av Joachim de Miranda vid SLU, och som ännu inte publicerats. Det återstår också arbete för att undersöka om viruset även infekterar bina. Av de tio undersökta virustyperna kunde bara fyra påträffas i de aktuella proverna. I Tabell 1 framgår hur stor andel av undersökta prover som var positiva för resp. virustyp fördelat på bigårdar med stora och små förluster. Som framgår av tabell 1 går det inte att finna ett mönster mellan förekomst av virusinfektioner och förluster av bisamhällen i det undersökta materialet. Däremot är det intressant att notera att vi finner BQCV och SBV i samtliga undersökta prover. Med tanke på den geografiska spridningen varifrån proverna samlats in (från Skåne upp till Mälardalen) kan man konstatera att dessa två virustyper är mycket vanligt förekommande. Ett smittryck finns tydligen konstant utan att det i de flesta fall resulterar i kliniskt sjuka samhällen. DWV är också mycket vanligt förekommande men åtminstone några prover har varit negativa. Vi vet sedan tidigare att kraftiga Bitidningen angrepp av DWV oftast är knutet till varroaangrepp, men i det undersökta materialet är förekomsten av varroa för låg i alla undersökta prover för att ge ett samband mellan DWV och varroakvalster. Det skall understrykas att den inventering som genomförts ger en ögonblicksbild i efterhand, när förluster är ett faktum. För att kunna förstå vilken roll sjukdomar och parasiter spelar vid förluster av bisamhällen kan det vara mer effektivt att etablera ett moniteringssystem där provtagning tas innan förluster över vintern inträffar. Förslag om ett liknande övervakningssystem föreligger där man avsett att använda SBR:s demonstrationsbigårdar. Projektet har ännu inte fått stöd via det Nationella programmet för stöd av produktion och saluföring av honung, men måste anses som en angelägen aktivitet för att kartlägga sambandet mellan sjukdomar/parasiter och vinterförluster i Sverige. Diagnosverksamhet Under 2009 mottogs totalt 1550 prov. En del av dessa orsakades av att det nu inte krävs tillstånd från jordbruksverket för att föra in levande bin till Sverige, bara att vissa krav är uppfyllda. Av inskickade prover var 554 prov avseende import av drottningar från Argentina. Samtliga drottningburar från importen undersöktes för eventuell förekomst av ägg från lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) och följebina undersöktes med avseende på trakékvalster (Acarapis woodi). Ingen av dessa skadegörare kunde påvisas. Som tidigare nämnts har vi numera molekylära redskap för att diagnostisera 10 olika virustyper hos honungsbin. Denna diagnos ingår dock inte i den allmänna bitillsynen, och diagnos av olika virustyper görs inte rutinmässigt. Undervisning Forskarutbildning Den 11 december 2009 försvarade Eva Forsgren sin doktorsavhandling Molecular Diagnosis and Characterization of Honey Bee Pathogens. Avhandlingens innehåll finns sammanfattad i BT (Forsgren, 2010). Därmed finns för närvarande endast en doktorand (Barbar Locke) på SLU med fokus på bin och bisjukdomar. Grundutbildning Våren 2009 gavs den årliga grundkursen Bees beekeeping and pollination vid institutionen för entomologi. Kursen som pågår i 5 veckor heltid (hela maj och in i juni) ges numera på engelska då flera utbytesstudenter varje år väljer att gå kursen. Det var 19 studenter som gick kursen Första halvan av kursen innehåller en del som ägnas åt vilda bin och humlor, med mycket exkursioner och artkunskap. Andra delen av kursen ägnas uteslutande åt honungsbin och biodling. Referenser och Publicering 2009 de Miranda, J.R., Fries, I Venereal and vertical transmission of deformed wing virus in honeybees (Apis mellifera L.). Journal of Invertebrate Pathology 98, Forsgren, E Infektionssjukdomar hos honungsbin.bitidningen 109, mars, Forsgren. E., de Miranda, J.R., Isaksson, M., Shi, W., Fries, I Deformed wing virus associated with Tropilaelaps mercedesae infesting European honey bees (Apis mellifera). Experimerntal & Applied Acarolgy 47, Fries, I Nosema infections in European honey bees. Bee Craft 91, 9-11 Fries, I Varroaangripna bin som överlever utanbehandling i ett nordiskt klimat. Bitidningen 106, april, Fries, I., Forsgren, E Nosema ceranae fungerar inte som Nosema apis. Bitidningen 108, juni, Fries, I., Forsgren, E Verksamhet med bin 2008 vid SLU. Bitidningen 108, april, Fries, I., Kristiansen, P Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Förenade bigårdar förlag, Tjälmo, 192 pp. Fries, I., Forsgren, E Undersökning av spridningen av Nosema ceranae i Sverige. Bitidningen 107, januari/februari,

26 Biodlingshandläggare med passion för ripjakt Marie Axelsson Bitidningen känner Jordbruksverkets nya biodlingshandläggare Jackis Lannek på pulsen. Hon efterträder Kerstin Ebbesten och delar tjänsten med Margaretha Tervell. Två personer gör att tillgängligheten ökar, även om tjänsten till timmar räknat är densamma som förut. Jackis arbetar i Uppsala och bor på en gård mellan Norrtälje och Stockholm. Där driver svägerskan hästverksamhet, medan Jackis och hennes man har en hobbybesättning får, samt en flock dvärghöns, fem hundar, två borderterrier och tre strävhåriga vorstrar. Vad gjorde du tidigare? Jag har arbetat på Jordbruksverkets sedan Först med frågor relaterade till värphöns och från 2004 arbetade jag med frågor kring ekologisk animalieproduktion. Där har man också nära kopplingar till ekologisk växtodling. Det är bra erfarenhet när jag nu arbetar med biodlingsfrågorna. Jag har också arbetat med frågor som handlar om hur vi ska bevara och nyttja våra husdjur på ett långsiktigt hållbart sätt. Innan jag började på Jordbruksverket arbetade jag bland annat som djursjukvårdare inom smådjurssjukvården i 16 år och jag har även sysslat med naturinventeringar. Vad innebär tjänsten som biodlingshandläggare? Vi administrerar två tunga områden, det nationella programmet och tillsynsorganisationen. Det nationella programmet fördelar bidrag från EU och svenska staten till forskare och organisationer inom binäringen. Vi har 5 miljoner att dela ut, men får ansökningar om det dubbla, 10 miljoner. Bitidningen finansieras exempelvis delvis ur det nationella programmet. Hur mycket pengar vi får av EU styrs av hur många bisamhällen som finns i landet. Jordbruksverket ska stödja länsstyrelserna i att ge vägledning till bisyningsmännen och se till att kompetensen bibehålls. Vi försöker bland annat att skapa forum där olika länsstyrelser kan utbyta erfarenheter. Vad är viktigast i ditt uppdrag just nu? Tre frågor är extra angelägna. Det är att sätta biodlingsfrågorna, inklusive pollinering, på den interna agendan på Jordbruksverket så att verket inser att vi behöver mer resurser. Just nu jobbar jag intensivt med att forma det nationella programmet för nästa treårsperiod, som startar Det är viktigt att det blir bra. Den tredje mycket viktiga frågan är att tillsyns- och smittskyddsfrågorna fungerar. Det behövs för en enhetlig bitillsyn. Vilken nytta har biodlarna av det? Det nationella programmet syftar till att hjälpa biodlarna på olika sätt. Det kan exempelvis vara att öka möjligheterna att saluföra honung. Tidskrifterna Bitidningen och Gadden får båda stöd, och det är viktiga redskap för att föra ut kunskap till biodlarna. Vi planerar att hålla en konferens i höst där alla som fått pengar beviljade ur Nationella programmet ska komma och berätta om sina projekt och vilka resultat de fått ut av dem. Jag hoppas att många tar tillfället i akt att komma och ta del av ny kunskap och inspiration. Håll utkik efter inbjudan i Bitidningen! Tillsynsorganisationen är väldigt viktig för djurhälsan och om vi kan bidra till att hindra smittspridning är det givetvis väldigt bra för biodlarna. Har du några egna visioner, något du vill förbättra inom binäringen? Jag önskar att bitillsynen moderniseras Foton: Joakim Lanneck 26 Bitidningen

27 Fem snabba till Jackis Lannek och att det bildas en Bihälsoorganisation, ungefär på samma sätt som för nötkreatur, får, getter och grisar. Där ska biologer och duktiga veterinärer samverka och biodlare ska kunna få rådgivning och läkemedel utskrivna om det behövs. Det behövs ett bra kontrollprogram. Tänk vilket bra säljargument för till exempel en drottningodlare att kunna sälja drottningar från garanterat friska samhällen. En annan vision är att det ska finnas bisamhällen på alla naturbruksgymnasier, så att intresse för biodling grundläggs hos unga som redan har ett intresse att arbeta på landsbygden som vuxna. biodlare, men jag hoppas få möjlighet att börja med egna bin igen vad det lider. Hur smakar din favorithonung? Bäst tycker jag om ljus blomsterhonung, Ville bli som liten: Cirkusartist såg spännande ut, men jag insåg att det kan vara bra att studera också. Vill, men törs inte: Det jag vill, det törs jag. I så fall är det annat som hindrar. Det har jag i lunchlådan: Vintertid blir det gärna hemlagat eget lamm eller vilt. Sommartid blir det något från den egna trädgården. Drömsemestern: Sensommarens vecka i fjällen med ripjakt missar jag INTE. Det är underbart med stillheten och att följa naturens rytm. Om man skjuter en och annan ripa är det mera en bonus. Om jag var ett bi: Då skulle jag nog vara ett vinterbi, så att jag fick leva länge och hinna lära mig mycket. men det beror på användningen. Ska jag göra en glace till revbensspjäll så passar ljunghonungen mycket bättre. Vilken är den största faran för biodlingen? Definitivt att vi inte lyckas rekrytera nya biodlare i den takt som behövs. Kanske ett mentorskap eller fadderverksamhet skulle hjälpa många över den kritiska perioden runt tredje, fjärde året som biodlare. Vi behöver också ta vara på all den kunskap som de äldre biodlarna besitter innan det är för sent. Har du eller har haft egna bin? Jag prövade i en tre-fyra år och hade som mest sju kupor. Det var en kombination av bygdens barn och nordiska drottningar. Jag är tyvärr en mycket bättre byråkrat än Bitidningen

28 Information från Äntligen! En nyhet du har väntat på! Nu får Du Bättre betalt! Efterfrågan på svensk honung ökar i butikerna och vi får bättre betalt. Det betyder att vi i vår tur kan betala dig bättre för den honung som du levererar till oss under Vi betalar dina nya kupor! Vi vet att många biodlare vill utöka sin biodling, men tvekar på grund av kostnaden. Därför vill vi gärna hjälpa dig med ett investeringsstöd. Vi står helt enkelt för kostnaden av minimum 5 kupor åt dig. Allt du behöver göra som motprestation är att leverera 100 kg honung under max 3 år per kupa till ett pris av 20 kronor per kilo åt oss. Erbjudandet kallar vi PRODUCENTPAKET och det gäller dig som redan har en eller flera kupor med samhällen. Se nästa sida för pris och villkor. 2. Vi hämtar hos proffsen! Även du som redan är proffs och är eller vill bli ÅRSLEVERANTÖR till oss får nya, förmånliga villkor. Den bästa nyheten är att vi hämtar din honung hos dig utan kostnad om du kan leverera 22 stycken 28 kilos kärl, eller tre 140 kilos kärl, alltså full pall. Du måste dock kunna ta emot en lastbil med bakgavel lift och ha ett markunderlag som klarar en handtruck vid lastningen. Se nästa sida för priser och villkor. 3. Oslagbart treårskontrakt Du som är större biodlare får nu ökad trygghet med ett mycket förmånligt treårskontrakt. Du blir KONTRAKTSLEVERANTÖR. De första två åren garanterar vi dig ett högt pris, det tredje kan bli ännu högre om marknaden vill, alltså om priset på honung i butikerna fortsätter att stiga. Med treårskontraktet kan du jämna ut dina inkomster med månadsvis förskottsbetalning från oss. Se nästa sida för villkor. 4. Bonus till alla vid HF BONUS. Om vi lyckas köpa in kilo svensk honung under 2010 så lovar vi en bonus på 25 öre per kilo till ALLA som varit med och levererat denna honung. Så uppmuntra dina föreningsmedlemmar! Se nästa sida för villkor. Intresserad? Läs mer om priser och de specifika villkoren för våra erbjudanden på HF:s hemsida, Eller ring oss nu! Vi väntar oss rusning!!! 28 Bitidningen

29 Information från Omstart 2010 för HF och Sveriges biodlare Svensk Honungsförädling AB har för avsikt att genom en ny inköpsstrategi skapa några nya typer av leveransavtal, som vi hoppas och tror är mera anpassade till våra leverantörers olika behov. Då vi under det senaste året lyckats genomföra helt nödvändiga prisökningar för svensk honung i dagligvaruhandeln, har vi också lyckats skapa nya förutsättningar för att öka lönsamheten i marknaden för svensk honung och därigenom kan vi nu erbjuda våra leverantörer högre priser samt bättre anpassade villkor till de olika behov och önskemål som svenska biodlare har. 1. Producentpaket. Vi har förstått att det finns en del biodlare som vill expandera sin verksamhet, men där kostnaden för investeringen kan vara ett hinder för expansionen. HF har därför tagit fram ett Producentpaket där vi står för kostnaden för investeringen av minimum 5 bikupor. HF:s Producentpaket innehåller då följande.: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax. Dessa kommer att finnas i måtten LN samt Langstroth. HF tar investeringskostnaden för detta och du som biodlare återbetalar investeringen med honung som du levererar till HF. Hundra (100) kilo honung under max 3 år per bikupa till ett pris på 20 kronor/kilo. Därefter är bikupan/ orna din egendom. Producentpaket riktar sig till dig som idag har bisamhällen och vill utöka antalet. Vi ser helst att du anmäler ditt intresse för detta innan den 30 maj Producentpaket Honungspris 20: /kg Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 2. Årsleverantör. Detta är för dig som redan är, har varit, eller vill bli leverantör till HF. Du har idag en etablerad biodling och vill/ behöver sälja allt eller delar av din skörd. HF erbjuder dig att leverera i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare. Vi erbjuder oss att hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera dubbelpall, 616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion. Vid leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420 kg (3 kärl) lastat enl gällande instruktion. Detta förutsätter att du kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du har ett markunderlag för handtruck i samband med lastning av åkeriet. Årsleverantör pris/kg 28 kg kärl vattenhalt <20% 31: /kg 28 kg kärl vattenhalt 20,1-23% 30: /kg 140 kg kärl vattenhalt <20% 32: /kg 140 kg kärl vattenhalt 21,1-23% 31: /kg Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12% 3. Kontraktsleverantör. För dig som är lite större biodlare, kontraktera hela din skörd till HF under 3 år. Då erbjuder vi dig ett totalt upplägg av affären som vi tror kan vara oslagbart. Vi garanterar dig ett fast högt pris de 2 första åren. Det 3:e året ökar vi eventuellt ditt pris om marknaden då tillåter ett högre pris, det vill säga om HF också lyckats höja priset för svensk honung i detaljhandeln. Vi kan dessutom även ge dig betalt månadsvis i förskott för din honung, från kontraktsdatum. Detta ger dig ett Bitidningen jämnare kassaflöde i din verksamhet och kan kanske vara ett bra alternativ. Kontraktsleverantör Volymkrav min kg/år. Kontraktstid 3 år. Kontraktspris enl. offert. 4. HF Bonus. För att ytterligare stimulera våra nuvarande och nya leverantörer till HF lanserar vi några förmåner som du kan tjäna ytterligare mera pengar på. Om HF under 2010 köper in en volym om minst kg svensk honung från svenska biodlare, utbetalas en premie på 0:25/kg retroaktivt till alla som levererat något av dessa kg. För nuvarande leverantörer som ökar sin inleverans med >20% jmf med 2009 års inleverans, utbetalas en premie på 0:25/kg. Leverantörer som har möjlighet att leverera sin honung innan 31/72010, kommer att få en premie på 0:25/kg. HF:s leverantörer som 2010 levererar för 4:e året i rad kommer att få en premie på 0:25/kg på 2010 års inlevererad volym. Ovanstående premier gäller endast om HF lyckas med det totala målet att köpa in kg svensk honung. 5. Återtag. Denna tjänst från HF är till för dig som säljer honung på din lokala marknad, där vi med denna produkt kan hjälpa dig att tjäna mer pengar, på mindre nedlagd arbetstid. Du uppfyller på detta sätt alla krav som detaljhandeln ställer på kvalitetssäkring, vilket innebär att alla livsmedelsprodukter skall omfattas av en godkänd kvalitetssäkring. Enkelhet är ett ledord för denna tjänst. Du skickar din grovsilade honung till HF och vi tar hand om allt arbete, vilket innebär att vi återlevererar din honung i kartong som du direkt kan leverera till din butik, på detta sätt hjälper vi dig att tjäna ytterligare pengar på din honungsförsäljning. Då HF är certifierade enl. IP Livsmedelsförädling, ekologisk honung, samt även för Sigillodlad honung, så kan vi alltid hjälpa dig så att du kan sälja kvalitetssäkrad certifierad honung till din lokala marknad. 6. Sigillodlad honung betalas med ett tillägg av 1: /kg 7. Bihusesyn skall/bör vara genomförd av HF:s leverantörer. 29

30 Hos oss finner Du det mesta till Din biodling, kupor, slungor mm. Har Du vår katalog 2010? Om inte, Ring Biredskap 2010 Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Joel Svenssons Vaxfabrik Tel: Utflykt med nybörjarkursen eller föreningen? Ring oss så bokar vi en tid. Flexikupan, LN & HLS Glasburkar i plastpaket 350, 500 samt 700gr. Självvändande slungare, lagervara 4-r lågn / langstroth, 6-r alla ramformat, 9-r lågn / langstroth, samt 39-r radial. Vaxkakor Ny prisvärd avtäckningsbricka Nya slungor till bra priser! Skälderhusslöja - Anorak - Rejäla skyddskläder med avtagbara huvor - Skälderhusoverall Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax. Hemsida: E-post: 30 Bitidningen Frakt o exp.avgift tillkommer.

31 Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adress: ÅRSLEVERANTÖR 2010 AVTAL Svensk Honung SÄLJARE/BIODLARE E-post: Postnr: Ort: BETALNINGSALTERNATIV (v.g. texta tydligt) PRISLISTA Bankens namn: Vattenhalt 28 kg kärl 140 kg kärl Bankens clear.nr: < 20% 31,00 kr 32,00 kr Eget bankkontonr: 20,1-23% 30,00 kr 31,00 kr Eget bankgiro: HF BONUS 2010 Eget plusgirokonto: Vid min kg inköpt av HF ,25 kr MOMSALTERNATIV Ej momsskattskyldig HF lev. som ökar med > 20% jmf ,25 kr Momsreg.nr: Leverantör som inlevererar före 31/ Leverantör som 2010 levererar för 4:e året i rad 0,25 kr 0,25 kr SAMLASTNINGSPLATS OCH KVANTITET Sigill godkänd honung kryssa : 1,00 kr SAMLAST.PLATS : Jag har genomfört BIHUSESYN kryssa: Förening: Antal kärl: Kärltyp: 28 kg 140 kg Summa kg ca: ALLMÄNNA VILLKOR FÖR ÅRSLEVERANTÖRER skördeåret 2010 Avtal: Avtalet sändes snarast till HF, (före leverans). Villkoren i detta avtal gäller till och med 31/ , eller tills nya prisvillkor utges från HF. Pris: Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%. Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning. Om säljaren ej är momsskattskyldig utbetalas ej moms. Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:- Leverans: Honungen inlevereras till HF under HF bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningplatser. Leverans av >616 kg (full dubbel pall 22 kärl x 28 kg 2 pallar i höjd) hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats. Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid min. 420 kg (1 pall) Honungens vikt faställes av HF vid inleverans till Mantorp. Kärl: Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som HF tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller 140 kg:s kärl. Säkerhetslock skall användas. HF:s leverantörer lånar (endast för leverans till HF) erforderligt antal kärl. Ej använda kärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st. Ev. avgift till samlastningsplatsen för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. Kärlen skall vara märkta och ifyllda med HF:s locketikett Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras. Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak, m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till HF behöver dock ej vara bedömd. Vattenhalten fastställs vid invägningen på HF. Honung med vattenhalt över 23% mottages ej. Betalning: Betalning sker normalt 30 dagar efter invägning hos HF Bonus: Ovanstående bonus gäller endast om HF lyckas med det totala målet att köpa in kg svensk honung! KÖPARE: Svensk Honungsförädling AB Telefonnr: Trumpetarevägen Mantorp Telefaxnr: E-post: Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar. Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till HF. Säljaren får av HF en undertecknad kopia av Leveransavtalet i retur. Leverans sker efter kontakt med Svensk Honungsförädling AB Mantorp den / 2010 Ort den / 2010 Christer Bitidningen Ankarlid Svensk Honungsförädling AB Säljare/Biodlare 31

32 Leveransavtal för skördeåret Bitidningen

33 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Biodligsmaterial allt från större biodling. Förtecknin via tel eller mail Drottningodling Apidea och SweBee 16 av varje. Tillbehör. System NC kassett, 2 st. Ring/mejla för info. Mobil E-post: P&M bibotten ger torra lådor. Enkel städning, varroakontroll och fodring Gårdsauktion i Öja, Sala: Fredag den 21e maj kl biredskap, kupor mm kl mindre lantbruk och div Tel Slunga 4-ramars med motor. Ej använd. Finns i Njurunda Honungsslunga 3 ram hand el motordriven 2000: Bisamhällen Buckfast bin till salu. Har 50 st. kompletta bisamhällen. 5 skattlådor till varje (3/4 LN). Foderlådor o spärrgaller. Samt tomma lådor och spärrgaller. Ett parti ramar medföljer. Säljes allt i ett, eller i små partier. Ring/ mejla för info. Mobil E-post: Bin och bidrottningar säljs från Örebrotrakten. Leverans efter 1 maj. Tel: Början av maj säljes ca 10 bisamhällen på SVEA och LN ramar. Tel linjeparade buckfastsamhälle 2000:-/st. Anl Hugo Nordhs sjukdom. Kontakt Lennart Nilsson 044/ Bidrottningar Carnica-F1-bruksdrottningar, avläggare (LN) och skaksvärm. Igelstads bigård Friparade krainerdrottningar, varroafri zon.rickard Döttrar efter stambokförda och fulltestade Buckfastdrottningar säljes. För mer info se eller ring för best Egon Andersson på eller Kullaberg parningsstation Rasparade Buckfastdrottningar. Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning. Genetisk bredd i drönararvet. Beställ Buckfast-drottningar från bästa samhällen parade på parningsstationen 350: -/st, Kullabi , Plus frakt Bidrott, gula ita. Bisamhällen, kupor, honungspump Arne Håkansson Köpes Bisamhällen Buckfast, Carnica lev tidigt på våren. Edward Beg. LN lådor, tak osv. Allt av intresse. Halland med omnejd. Tel Bin eller avläggare i Västra Götaland Tel / Samhällen på LS 3/4 el. 1/1 med lev. början av MAJ. Tobias Grandér Uppsala Rörverk för honung köpes. Tel Ligusticabin helst LN/HLS. Material o andra raser intressant Bifolk - helst varrofritt. Åse Markussen, Skee (Strömstad), (helg) eller (veckan) Öppet hus Trogsta Honung Lör. 10 juli kl 13. Anmälan obligatorisk. Karta, tel, e-post: Snart är den här! Kent-Inge-kupan Vaxsmältare, 1 st. anv. för demo och 1 st ny säljes 3500:- pr styck ramars rostfri slungare, silcentifug. Sjölis honungsslossare/avtäckare. Uppvärmd sump, 2st pumpar. Samt div utrustning och de bisamhällen som övervintrat. Kurt Larsson , Rostfri utrustning för hantering av 1-10 ton honung. Säljes komplett eller i delar till halva nypriset. Beställ tid för visning i Sala. Tel Ca 75 st Upplandskupan fr nytt till bra beg kr för kompl. kupa, LN med ramar o tillbehör. Tel Bi-bibliotek med tidskr., småskrifter, rapporter och böcker från Pris: kr /högstbj. Tel Bi-lab. med div glasvaror och kemikalier till fyndpris endast kr. Tel Lönsam och väl etablerad salvproduktion till salu. Omsättning ca kr/år Arbetsinsats ca 700 tim/år. Starta-upp-hjälp kan ordnas. Export. Tel Bitidningen

34 Medlemsfokus 2010 Broschyrställ, bottentips, medlemssiffror, utmärkta bigårdar, mm! Värvarpaket 2010 Rekvirera årets Värvarpaket till föreningar och distrikt! Värvarpaket 2010 beställs i första hand via e-post till: I andra hand på telefon OBS! Helt gratis! Värvarpaket 2010 består av: 50 eller 100 flyers Lär dig biodling 10 medlemsvärvarfoldrar Egen honung är guld värd 8 inspirationsaffischer (gäller föreningar som inte rekvirerat dessa tidigare) 5 affischer Informationskväll om biodling 5 affischer Inbjudan till studiecirkel Infobigården Nytt broschyrställ! Att sprida information om biodlingen är en central funktion för Infobigården. Möjligheten att ta med sig information hem för de intresserade är ett viktigt komplement. Det nya broschyrstället består av ett A4 och två A5-fack där föreningen kan erbjuda lämpligt informationsmaterial. Från SBR kan rekvireras t.ex. flyern Lär dig biodling och överexemplar av Bitidningen. En annan möjlighet är att placera föreningens egna informationsblad i ett av facken. Eventuella sponsorer kan också erbjudas plats för en trycksak. Broschyrstället kostar 450:- och köps enklast i Bibutiken på www. biodlarna.se eller beställs hos Maj-Britt Järnvall på telefon Ev. frakt tillkommer. Bigårdsskylt En utmärkt bigård kan rädda dina samhällen! vinter har dessvärre några av våra biodlarkollegor drabbats I av ofrivilliga skador på sina bisamhällen i samband med bl.a. skogsavverkning i bigårdens närhet. Med en välplacerad Bigårdsskylt i bigården kan ägaren till bisamhällena alltid nås. Skylten ger också en signal att här finns något, som man bör vara aktsam om. Tankarna kan också leda till att kontakta ägaren före ev. arbetens påbörjande. Honungskunder blir också upplyst om var det finns honung att köpa. Bigårdsskylten kostar endast 99:- inklusive frakt och tryck av namn och telefon/adress. Beställningen skickar du till e- post: eller ring Maj-Britt Järnvall på telefon Bitidningen

35 Medlemssiffror vecka 13 Totalt antal inskrivna medlemmar uppgick i slutet av mars (vecka 13) till 9105 st. Jämför vi med fjolårets slutsumma på 9574 saknades 469 st. En del gamla medlemmar kommer att lösa medlemskap under vårmånaderna. Det största tillskottet kommer emellertid i form av nya medlemmar/biodlare. Fram t.o.m. vecka 13 hade vi fått 434 nya biodlare/medlemmar. I fjol rekryterades rekordmånga nya totalt 877 st. Når vi dit även i år? Vi har de bästa rekryteringsmånaderna framför oss, så hoppet finns! Medlemmar v Fullbetalande: 7980 Familjemedlemmar: 626 Nya medlemmar: 434 Juniorer: 65 Totalt: 9105 SBR-bottnen 2010 Försäljningssuccé och ett tips Efterfrågan på den nya SBR-bottnen överträffade alla våra förväntningar. Inte kunde vi ana att den var så efterlängtad! Första upplagan tog slut på knappt 4 veckor, tidigare försäljningstakt pekade på att det skulle ha tagit 4 månader. Det blev några veckors leveransstopp medan en ny omgång tillverkades. Ett tips på en mycket praktisk och enkel landningsplats för bina ser du på bilden. En perforerad plåt vinklas med en 5 cm kant. Kanten sticks in mellan bottnen och kupbänken. Den enkla fastsättningen gör landningsplåten lätt att flytta, om samhället ska ut på vandring till nytt drag eller placeras i en ny bigård av något annat skäl. Målad i olika färger hjälper plåtarna också bina med orienteringen till rätt kupa. Du har kanske observerat att bina nu och då slår runt på rygg vid landningen. En slät och våt yta gör att dem då ofta inte kan komma loss, utan får sluta sina dagar fastklibbade på det våta underlaget. Perforeringen minskar risken för bina att fastna med vingarna i kondenseller regnvatten. Plåt är också ett tåligt material, som är lätt att rengöra efter t.ex. vårens rensningsflykt. Om man väljer måtten 33 cm x 20 cm, får man ut maximalt antal bitar av en standardplåt. Dvs inget spill och lägsta möjliga pris per landningsbräda. Med vänliga hälsningar! Janne Mårtensson, SBR Startpaket till alla nya! Årets nya medlemmar i SBR erbjuds att köpa fyra rabatterade startpaket med olika innehåll. Bokpaket och Profilpaket rekvireras från SBR. Kuppaket och Skyddspaket inhandlas hos någon av våra redskapshandlare. Medverkande redskapshandlare 2010: Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka Ljungby Lovö Honung, Järfälla LP:s Biodling, Säffle MS Biredskapsfabriken, Töreboda Oscar Gustafsson Biredskap, Varberg Bitidningen

36 Statistik över Sveriges Biodlares Riksförbunds verksamhet 2009 Sammanställning av distriktens årsrapporter 2009 Distrikt Män Kvinnor Bedriver biodling privat Bedriver biodling som näring Invintrade samh. hösten 2008 Förluster 2009 Förluster % Avläggare sommaren 2009 Såldas amhällen 2009 Köpta samh./ avlägg 2009 Invintrade samh. hösten 2009 Antal samhällen per medlem Skörd totalt (kg) Skörd per invintrat samhälle Medeltal vinterfoder (kg) Medlemmar antal i distrikt Rapport lämnat av Svarsprocent Götaland Blekinge % ,8% Gotland % ,4% Göteborg o Bohus % ,5% Halland % ,9% Jönköping % , ,9% Kalmar läns norra Kalmar läns södra % ,8% Kronoberg % ,3% Skåne % ,6% Skaraborg % ,4% Älvsborgs läns no % ,9% Sjuhärad % ,1% Östergötland % ,9% Summa % ,2% Svealand Dalarna % ,8% Stockholm % ,5% Södermanland % ,8% Uppsala % , ,5% Värmland % ,4% Västmanland % ,5% Örebro % ,6% Summa % ,8% Norrland Gävleborg % ,7% Jämtland % ,4% Norrbotten % ,4% Västerbotten % ,6% Västernorrland % ,5% Summa % ,0% Hela riket Götaland % , ,2% Svealand % , ,8% Norrland % ,0% Summa % ,6% 36 Bitidningen

37 SBR:s statistik kommentar Det är en mindre procent av oss medlemmar som rapporterar statistik jämfört med året innan. Men ju fler som lämnar rapport ju bättre kan man utläsa förändringstrender. Det är inte svårt att fylla i blanketten. Vi riskerar inte någonting genom att fylla i den. Det är anonymt. Det är bra om ni informerar om detta i föreningarna och distrikten! Något distrikt misslyckats fortfarande med att lämna uppgifter till expeditionen. Älvsborgs länns norra och Västerbottens distrikt är överlägset bäst. Räknar man ihop antalat av dem som bedriver biodling privat och som näring blir det färre än då man summerar kvinnor och män. En anledning är att det finns medlemmar som inte har några bin, frivilligt eller ofrivilligt. Vinterförlusterna ligger kvar ganska högt, ca 16 %, men varierar kraftigt mellan olika områden. Norrland har legat lågt i flera år, men förra vintern steg förlusterna kraftigt. Kalmar läns södra och Kronoberg har som vanligt lägst vinterdödlighet. Hur gör ni? Skriv och tala om för oss i Bitidningen. Skörden per invintrat samhälle är genomsnittligt, 30 kg. Det lönar sig att ha låga vinterförluster. Kalmar läns södra får högst medelskörd, 40 kg. Medelskörden räknas ju på antalet invintrade samhällen hösten innan. Ekonomiskt sett det korrekta sättet. Västernorrland har nog missat en etta då det gäller mängden socker till invintringen. det skall säkert vara 15 iställer för 5 kg. 15 kg är ett bra riktmärke som minimimängd socker i fodergivan till vintern. Antalet medlemmar har ökat, äntligen! Hoppas det håller i sig! Det arbetar vi för, på olika sätt. Andelen näringsidkare i procent räknat fortsätter att öka. Högst sannolikt också i absoluta tal. Antalet bisamhällen per medlem ligger kvar på 9. På Gotland är nog andelen näringsidkare störst. Red Bitidningen Miljövänlig myrbekämpningsmetod Som alla andra biodlare hade jag ofta problem med myror. Jag läste någonstans att myror kunde bekämpas med äggskal. Så jag provade. Jag sparar alla äggskal från okokta hönsägg, låter dem ligga och torka och därefter krossar jag skalen med mortelstöten till storlek ca 1 2 mm. Dessa skal strör jag runt bikuporna. Det dröjer en till två veckor innan effekten märks. Sedan är det inte en hundradel så många myror i och kring bikuporna! Hur äggskalen fungerar vet jag inte. Men fungerar gör det! Vi minns Erik Ståhle Kalix Bf Gunnar Hoflund Motala Bf Henry Gröndahl Söderåsens Bf Lars Linderoth Vikbolandets Bf Bertil Genbäck Åsele Bf Thage Lundin Göteryd-Markaryd Bf Biodlarresa till Litauen Brev till redaktionen Vi hade också myror på vår inbyggda veranda, år efter år. Vi provade med gröna myrgiftsdosor, som hjälpte några veckor, men därefter återkom myrorna. Sedan strödde vi krossade äggskal på golvet där myrorna fanns. Efter två veckor var myrorna helt borta. Och återkom inte heller den sommaren. Giftfritt för småbarn, till skillnad från myrgiftsdosorna. Och miljövänligt. Nu sparar jag krossade äggskal hela året i en spann, för användning under vår och sommar. Anita Thörn von Rosen Mörarp Honung Köpes Svensk Landskapshonung Grovsilad, med vattenhalt under 20%. Ingen leverans för stor, ingen för liten. Rune Axelsson, Småland, Lars Hedlund, Gotland, Gunnar Henningsson, Värmland, Lars Höglund, Norrland, Östen Härdell, Östergötland, Ove Kaye, Dalsland, Håkan Lantz, Östergötland, Dan Levin, Sörmland, Bo-Göran Nilsson, Skåne, Lars Pettersson, Värmland, Anders Wizping, Småland, Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress med utställning och försäljning och fest. Besök hos enskilda biodlare. m.m. Svensktalande guide medföljer i Litauen. Tid: Första veckoslutet i augusti, torsdagen 29 juli tisdag 3 aug Pris: kr. Sista anmälningsdag 31 maj. Antalet platser är begränsat. Resan utgår från Skavsta flygplats (Nyköping), Buss i Litauen, hotell allt inkl. Kontaktperson Lars Nolberger Tel , Mariestads Biodlareförening/Skaraborgs Biodlaredistrikt Ligusticabiodlarna Öppet hus på Visingsö lördag 15 maj DROTTNINGODLING Kl ca vid vår nyuppförda stuga vid Persgården och vår rasparningsplats. Aktiviteter för hela familjen. Info och anmälan Per-Olof Wagnsgård , gärna före 5 maj. Stugvisning. Tipspromenad med drottningutlottning. Bert Trybom visar bilder om drottningavel. Leif Svensson berättar om drottningodling. Walle Johansson musik i trädgården. Jan-Axel Lindeberg säljer honung och biredskap (beställ redskap före 5 maj). Michael Cornell och Krister Linell från SBR. Persgården säljer fika och har konstutställning. 37

38 Möten och kurser Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Blekinge biodlardistrikt Utbildning om honungshantering on 19 maj kl 18-ca på Hasselstads Bygdegård. Bo-Göran Nilsson, Karaby. Lagarna om livsmedel, Kvalitetssäkring, Honung en levande produkt, Skillnaden på ympning, rörning, Honungens konsistens, Ympningssystem, mm. Fika serveras till självkostnad. Anmälan senast 15 maj till Helena Ancker Book, com Tel , eller Anita Danielsson, Tel Kalmar Läns Södra Distrikt Ingelstorpsmötet 13 maj på Ingelstorpsskolan Smedby. Samling i bigården kl Kl talar yrkesbiodlaren Björn Jacobsson, Fristad om honung från kupa till hink. Värdförening Nybroortens Bf. Kaffeservering, lotteri. Kennerth Fransson, Källebergs Biredskap erbjuder material till försäljning. Bimarknad lö 29 maj kl på Staby Gårdshotell, Högsby. Kl 15 föreläser Preben Kristiansen om biodling i Canada. Kennerth Fransson, Eriksmåla säljer biredskap. Biodlare, som har egen utrustning att sälja, är också välkomna. Kaffe serveras. Sjuhärads-Biodlardistrikt Kurs Godkänd biodlare i Borås 25 maj. Kostnad ca.300 kr. Anmälan till Bengt Kling senast 14 maj bengt. Passa på, först till kvarn. Tel Skåne Biodlardistrikt Informationsdag 8 maj kl på Lyby församlingsgård (utanför Hörby intill Lyby kyrka). Förbättra dina bins hälsa och din biodlings resultat. Bo Lindahl leder dagen. Programpunkter: Eigil Holm från Danmark, författare till böcker om biodling ger sin syn på dansk och svensk biavel och biodling. Alf Sjöberg från SBR:s avelskommitté orienterar om riksförbundets planer vad gäller framtida avels och bihälsofrågor. Talesmän för länets parningsplatser och avelsstationer: Hallands Väderö, Ven, Kristianstads drottningodlare, Kullabygdens avelsbigård. Tomelilla och Lunds drottningodlare talar om vad deras verksamheter erbjuder för service åt oss. Korta anföranden. Lite om inseminering blir det också. Det kostar 125 kr/pers att delta inkl. lunch och kaffe. Anmälan till Ingrid Bondeson tel , , eller mail senast 6 maj. Utbildning Godkänd biodlare 28 maj kl på Lyby Församlingsgård (utanför Hörby intill Lyby kyrka). Preben Kristiansen genomför utbildning enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:38, Omtryck SJVFS 2002:46). Kursen berättigar till intyg för att bli Godkänd biodlare enl. Jordbruksverkets krav. Man måste ha praktisk erfarenhet av biodling under minst tre år. Kostnad: 150:- inkl Lunch och kaffe. Deltagaranmälan till Ingrid Bondesson eller com senast den 26 maj. Östergötlands distrikt SBR Quinnor, Östergötland träffas i Åtvids Bf:s bigård lö 8 maj kl Ring eller maila får du vägbeskrivning. Tel eller se Föreningar Grannföreningar är välkomna Bergslagens Bf Upptaktsmöte fr 14 maj kl vid bigården Plantmarknaden i Lindes- berg. Marco pratar kort om växter som ger mycket nektar och pollen. Bjäre Bf Sommarmöte on 19 maj kl 18 i föreingsbigården Rosenhult, Förslöv. Uttlottning av drottningar samt kaffe och fika. Borensbergsortens Bf Biutrustningsloppis 2 maj kl14 på parkeringen vid Trädgårdstorp. (Från Husbyvägen åk upp Norrbygatan till skylt Trädgårdstorp). Har Du biutrustning som Du inte behöver kan Du passa på att sälja den på vårt Loppis. Det som skall säljas måste vara noggrant rengjort och flamberat. Var och en säljer sina saker från bakluckan på bilen. Utflykt 29 maj till Biredskapsfabriken i Töreboda. Anmälan till Maj-Lis Studiecirkel i biodling planeras under ledning av Lotta Fabricius. Vi träffar henne efter loppiset 2 maj. Anmälan snarast till Maj-Lis Boråsortens Bf Bimöte vid föreningsbigården Ramshulan på Rya Åsar i Borås. Varje tisdag kl. 18. Start 4 maj. Medtag fika. Information om drottningodling ring Sven Bergqvist Dalslands Södra Bf Vårträff 1 maj kl 14 i Gunnar Falks bigård vid infarten till brukshundklubben strax norr om Vänersborg: Våren i bikupan. Familjeaktiviteter. Tipspromenad. Medtag kaffekorg, bikläder och nya intresserade biodlare. Kontaktman Gunnar Falk Tel Nuntorpsdagarna maj finns vi med på i Brålanda. Vi gör PR för bin, biodling och vår förening. Kontaktman Peter Gullin , Göinge Bf Vårmöte10 maj kl i Biåkra, föreningsbigården i Glimåkra. Utlottning av bidrottningar! Föreningsbigården öppnar må 3 maj. Öppen alla måndagar fram till mitten av september mellan kl Vårstädning lö 17 och sö 18 apr kl 10. Harplinge Bf Sommarträffar varannan lördag jämn vecka hela sommaren med start 10 april. Sista träffen 11 sep. Mötena börjar med genomgång av samhällena i föreningsbigården vid Plönninge. Varje möte avslutas med eget fika för den som vill. Hisingens Bf Öppet hus 13 maj kl i Bigården Ljungängsbacken. Tipspromenad, servering och lotteri. Höglandets Bf Info- och planeringsmöte to 20 maj vid visningskupan/bigården hos Olle och Birgit Johansson i Grimstorp. I samband med detta firar vi föreningens 25-årsjubileum med en bit mat, kaffe, tipsrunda, mm. Anmälan senast 17 maj till Olle eller Birgit Högsbyortens Bf Bigårdsträff to 6 maj kl 18. Föreningsbigården, Storgatan 64, Högsby, öppnar för säsongen och är öppen varje torsdag kväll från kl 18 under sommaren. Bimarknad lö 29 maj kl Staby Gårdshotell, Högsby. Kl 15 föreläser Preben Kristiansen om biodling i Canada. Kennerth Fransson, Eriksmåla säljer biredskap. Biodlare, som har egen utrustning att sälja, är också välkomna. Kaffe kan köpas. Karlstadortens Bf Temakvällar, möten under följande torsdagskvällar, alltid kl /5 (Alster/Nyed). För träffarna i Alster/Nyeds regi träffas vi i Ulvsby ordenshus. Lidköping-Kållands Bf Drottningodling 1 maj-15 juni (4 ggr) i Nya bigården. Bigårdsbesök hos Roland Eriksson to 6 maj kl Samling i bigården. Information till närboende lö 15 maj kl 10 i Nya bigården. Lindomeortens Bf Möte ti 4 maj kl i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 Kållered. Lunds Biodlare Kurs i drottningodling startar 4 maj kl 19 på Lineros Fritidsgård. Anmälan till Sven-Åke Nilsson Munkaljungby Bf start torsdagsträffar 6 maj kl 18 vid bigården i Axtorp, t o m 2 sep. Mölnlycke Bf Larvdag 5 juni kl på Råda Säteri. Du larvar själv eller med vår hjälp eller köper 2-dagarslarver som du beställer senast 31 maj av Egon Andersson, tfn eller via mail: Nässjöortens Bf Biprat to 6 maj kl.18. inbjudna Södra Vedbos biodlare. Planeringsmöte för kupansvariga to 20 maj kl 18. Planering av Drottningodling båda träffarna å Föreningsbigården Flustret Nässjö. Sundbybergs och Spångaortens Bf Under perioden 5 maj till 22 september träffas vi varje onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby gård. 19 maj kl 18 har vi föreningsdag med korvgrillning och dricka. Söderåsens Bf Drottningodling lö 15 maj hos Lars Göransson. Södra Vätterbygdens Bf Drottningodlingens dag lö 15 maj på Visingsö. Start Värdföreningar är Ligusticabiodlarna och Visingsö Bf. Detta är ett upptaktsmöte inför kommande drottningodlingskurser och inseminationskurser. Vårresa lö 22 maj. Avfärd Tema drottningavel i stor skala, avläggare, vaxhantering, biprodukter. Lotteri. Medtag fikakorg. Anmälan senast 5 maj till Gunilla Lindell tel eller com Brunstorpsträffar. Föreningsbigården öppen varje onsdag 26 maj, kl Möjlighet att ta larver från föreningens samhällen. Tidaholms Bf Årets studiecirkel för Nybörjare och Nybliven Biodlare. Praktiska övningar i olika bigårdar i maj. Det finns plats för fler deltagare. Måndagsträffar på Djurgården Atollen, varje måndag kl18 under tiden 26/4-30/8. Visning av bin och demonstration av skötsel i föreningens Bipaviljong. Vi avslutar med Bisnack och gemensamt fika. För de som vill ha självutbildning av studiematerialet Min första- eller Min andra sommar som biodlare kan få hjälp med praktisk övning. Nyfikna är välkomna att titta in i en bikupa. Studieresa ti 18/5 till Mariestads Bf. Korvgrillning på Atollen må 24/5 kl.19. Föreningen bjuder på den traditionella korvgrillningen. Bi i varje By on 26/5 kl19. Föreningen sänder radioprogram i Tidaholms Närradio på 101,6 mhz. Se www. tidaholmsbiodlarforening.se Uddevallanejdens Bf Vårutfärd lö 15 maj kl 19. Se första sidan och sidan 20 samt annons Bohusläningen. Vårfejardag lö 29 maj kl 10 på Mollön.Vi städar inför sommaren. Kaffe med dopp serveras för 10 kronor. Vikbolandets Biodlare Vårfrukost lö 1 maj kl 9 i Boglinatorpet vid Ö Stenby Kyrka. Öppet i Föreningsbigården vid Ö Stenby Bygdegård kl varje tisdag 12/5-27/7. Nyheter läggs ut på vår hemsida se. Värnamoortens Bf Vårmöte lö 15 maj kl 14 hos Anders Sand i Öreryd. Avresa kl 13 för samåkning från kulturhuset Cupolens parkering. Kaffekorg medtages. Örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar kl i nya föreningsbigården Karlslund (4 km väster om Örebro). Öppnar under maj när säsongen medger. Östra Blekinge Bf Pristugan i Mölletorp öppnar sö 2 maj kl Bitidningen

39 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: 0142/ Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP , Fax: 0142/ E-post: Plusgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-fr: FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: E-post: Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel E-post: Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel E-post: Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: , E-post: Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. VD: Christer Ankarlid E-post: Sekr.: Gunnel Hertzman, Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, E-p: Ekonomi: Maria Krantz, E-post: SBR styrelseledamöter Styrelseledamot: Lotta Fabricius, Rättar Vigs väg 124, Vällingby. Tel , E-post: Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, Hässleholm , E-post: Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, Katthammarsvik Tel , E-post: Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , E-post: Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , E-post: Styrelsesuppleant: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , E-post: Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, UPPSALA. Tel vx 018/ Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , E-post: Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Bitidningen Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 39

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

En biodlares liv under 35 år

En biodlares liv under 35 år En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Att lyckas med parningen.

Att lyckas med parningen. Att lyckas med parningen. Catharina Linde Forsberg Det finns många möjliga anledningar till att en tik inte blir dräktig efter parning. En av de vanligaste är att den helt enkelt parades på fel dag i löpningen.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

.nr. 29 - april 2006.

.nr. 29 - april 2006. 1.nr. 29 - april 2006. Innehåll : Ledare 2 Släktskapsavel och linjeavel, bakgrund och principer 4 Lite EU statistik årgång 2003 14 Kommer du på vad det kan vara bra för? 16 Halmkupa 16 Vax med antimögel

Läs mer

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Bitidningen Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk Bitidningen 7/8 2010 1 GULD PÅ FLASKA Nu finns äntligen årets vinnyhet

Läs mer

Bitidningen. Tema: Svärmning. Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss

Bitidningen. Tema: Svärmning. Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss Nr 4 April 2010 Bitidningen Tema: Svärmning Påskmat Återtag från HF Naturens kalender Apimondia och Dr John Kefuss Bitidningen 4 2010 1 Bitidningen Halvsidor.indd 12 2010-03-02 13:43:07 Skogshonung köpes!

Läs mer

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Nr 3 Mars 2009 Bitidningen SBR:s fototävling 2008 Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Bitidningen 3 2009 1 Vaxinlämning Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vaxinlämning 1 okt - 31 mars

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen 5 2011 1 Vi har laddat upp inför säsongen

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet Styrelse Under verksamhetsåret har Torbjörn Jacobson varit ordförande och Sture Käll vice ordförande. Bert Thrybom och Lars Naimell har också ingått

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Bitidningen. Övervinn mörkret: Låt era vaxljus lysa. Marknadsrävarnas bästa tips Bin på vintern Olika bigårdar. Nr 11/12 November/December 2009

Bitidningen. Övervinn mörkret: Låt era vaxljus lysa. Marknadsrävarnas bästa tips Bin på vintern Olika bigårdar. Nr 11/12 November/December 2009 Nr 11/12 November/December 2009 Bitidningen Övervinn mörkret: Låt era vaxljus lysa Marknadsrävarnas bästa tips Bin på vintern Olika bigårdar Bitidningen 11/12 2009 1 Introduktionserbjudande! 299:- I boken

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Behandla din barnlöshet

Behandla din barnlöshet Behandla din barnlöshet - med tre enkla punkter Hur du kan börja behandla din barnlöshet genom att massera tre zonterapipunkter på fötterna. Carin Hertnäs Hur du behandlar din barnlöshet genom att massera

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare Hållbar biodling ERIK ÖSTERLUND Den ena rapporten efter den andra når oss från olika håll i världen, långt bortifrån såväl som från nära håll, om biodlingar med stora problem. Bin dör i alldeles för stora

Läs mer

ORGANISATION STYRELSE

ORGANISATION STYRELSE ORGANISATION STYRELSE Ordförande Lars-Martin Liljenvall 715 60 69 e-post liljenvall@zeta.telenordia.se Kassör Viking Holm 57 15 17 18 viking.holm@ dfdstransport.com Sekreterare Bo-Ingemar Darlin 718 05

Läs mer

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen John Harbo: Alla biavlare kan VSH-testa bin Ta vara på propolis Bin som vapen Mera blommor och pollen till bina Bitidningen 7/8 2013 1 Nu även BJ Sherriff original

Läs mer

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag

Läs mer

Drottningens färg i år

Drottningens färg i år 2013 Drottningens färg i år Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Bättre invintring 2 En ursäkt 3 Vad göra med seg honung 4 Medelskörd 4 Honungslossare 5 Om slungning 6 Bitillsynsverksamheten

Läs mer

Bitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis

Bitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis Nr 3 Mars 2013 Bitidningen VSH i avelsarbetet Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis 1 Katalog 2012 gäller även 2013. Apistan & Apiguard säljs på Apotek. Ny slungare

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Guldäpplet till SBR!

Guldäpplet till SBR! Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/2 2008 1 2 Bitidningen

Läs mer

Bitidningen. Tema: Quinnor kan. Bigårdens placering Nya Zeeland Biförluster

Bitidningen. Tema: Quinnor kan. Bigårdens placering Nya Zeeland Biförluster Nr 10 Oktober 2009 Bitidningen Tema: Quinnor kan Bigårdens placering Nya Zeeland Biförluster Bitidningen 10 2009 1 Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m. Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation

Läs mer

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Nr 5 Maj 2008 Bitidningen Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar Se upp med svärmningen Biodling en livsstil Aktiviteter i föreningar Bitidningen 5 2008 1 1-års jubileum i Skälderhus 2008 -

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post:

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post: STYRELSE Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 jan.molander@telia.com Sekreterare: Caroline Olsson Övr. ledamöter: Kristina Svahn 08-716 61 82 Magnus

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment

Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment Köldformer av påfågelöga Inachis io ett experiment FREDRIK PERSSON F ör över hundra år sedan upptäcktes att temperaturchocker sent i larvstadiet kan orsaka tydliga förändringar i färg och mönster hos flera

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2012 Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Läs styrelsens verksamhetsberättelse på nästa uppslag och framåt, valberedningens

Läs mer

Varför ska man höftröntga sin hund?

Varför ska man höftröntga sin hund? Varför ska man höftröntga sin hund? Mitt svar är: 1) För den enskilda hundens skull definitivt. Genom röntgen kan du försäkra dig om att din hund inte har riktigt dåliga höfter (D och E). Jag skulle personligen

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013 Drönaren I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll Våren 2013 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2013... 3 Slungrummets födelse... 3 Vinterförluster... 3 Vi tittar

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Nr 10 Oktober 2010 Bitidningen Bin i trädgård och stad Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Bitidningen 10 2010 1 2 Bitidningen 10 2010 Ledaren Alltid under luppen så ska

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram?

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Nr 3 Mars 2014 Bitidningen Ruben 10 år biodlare Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Bitidningen 3 2014 1 Erbjudande i Mars Månadens vara - Skälderhusjackan

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Bitidningen. Giftfritt pollen och nektar är bäst. Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin

Bitidningen. Giftfritt pollen och nektar är bäst. Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin Nr 10 Oktober 2013 Bitidningen Giftfritt pollen och nektar är bäst Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin Bitidningen 10 2013 1 Töreboda Vax Hos oss kan

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer