Uppföljningsundersökning av kostekonomer kost- och friskvårdspedagoger samt restaurangmanager

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljningsundersökning av kostekonomer kost- och friskvårdspedagoger samt restaurangmanager"

Transkript

1 Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM Uppföljningsundersökning av kostekonomer kost- och friskvårdspedagoger samt restaurangmanager Kerstin Bergström Barbara Rosengren Augusti, 2007

2

3 INLEDNING... 5 KOSTEKONOMPROGRAMMET... 7 Uppföljningsundersökning Kostekonomers bakgrund vid antagning till MHM... 7 Metod... 7 Resultat... 7 Bakgrundsvariabler... 8 Kostekonomens nuvarande arbetssituation... 9 Arbetsmarknad för kostekonomer Kostekonomens åsikter om yrket i relation till utbildningen Arbetsinnehåll i kostekonomers tjänster Kostekonomutbildningen vid MHM Diskussion Sluttankar KOST- OCH FRISKVÅRDSPROGRAMMET Uppföljningsundersökning Kost- och friskvårdsstudenternas bakgrund vid antagning till MHM Metod Resultat Bakgrundsvariabler Kost- och friskvårdspedagogers nuvarande arbetssituation Arbetsmarknad för kost- och friskvårdspedagoger Kost- och friskvårdspedagogers åsikter om yrket i relation till utbildningen Arbetsinnehåll i kost- och friskvårdspedagogers tjänster Kost- och friskvårdsutbildningen vid MHM Diskussion Slutliga tankar RESTAURANGMANAGERPROGRAMMET Uppföljningsundersökning Restaurangmanagers bakgrund vid antagning till MHM Metod Resultat Bakgrundsvariabler Restaurangmanagerns nuvarande arbetssituation Arbetsmarknad för restaurangmanager Restaurangmanagers åsikter om yrket i relation till utbildningen Arbetsinnehåll i restaurangmanagers tjänster

4 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 Restaurangmanagerutbildningen vid MHM Diskussion Slutliga tankar SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER Lärdomar från de olika programmen Förnyelse Marknadsföring på MHM Arbetslivet Studier och utbildning Förnyelse och framtida visioner BILAGOR

5 Inledning Denna rapport innehåller resultat av enkätundersökningar som genomfördes för de tre yrkesprogrammen vid MHM, Kostekonomprogrammet, Kost- och friskvårdsprogrammet samt Restaurangmanagerprogrammet. Undersökningarna gjordes 2005 för kostekonom och 2007 för kost- och friskvårdspedagog samt restaurangmanager. Avsikten var att följa upp de som genomfört utbildningen vid MHM och undersökningen bygger på MHM:s mål med studenternas utbildning samt vad Högskoleverket betonar att akademisk utbildningen ska leda till. Vid skapande av enkäten användes material som nyttjades vid samhällsvetenskapliga fakulteten, bland annat psykologiska institutionen, med föresatsen att ställa frågor på liknande sätt som andra institutioner vid Göteborgs universitet gör. Syftet med undersökningen är att öka kunskaperna om hur kostekonomer, kost- och friskvårdspedagoger samt restaurangmanager bedömer några aspekter av sin utbildning efter avslutade studier. För att få veta detta kombineras frågor om de utexaminerades nuvarande arbetssituation, arbetsmarknaden, arbetets innehåll, deras utbildning vid MHM samt deras åsikter om utbildningen i relation till arbetet. Undersökningen är gjord för att skaffa MHM kunskaper i utbildningens relevans i förhållande till aktuell yrkesprofession och avser att ge möjlighet att förändra utbildningen för att svara mot studenternas efterfrågan av kunskaper som ska omsättas i deras yrkesliv. Under sin utbildning till kostekonom får studenten kunskaper i färdigheter som är anpassade till professionen att leda storhushåll, främst inom den offentliga sektorns måltidsservice. Kost- och friskvårdspedagoger får färdigheter till professioner som informatörer, rådgivare och utbildare i området kost och hälsa. Restaurangmanager utbildas först och främst till ledande positioner i små och medelstora restauranger. Undersökningen omfattar samtliga kostekonomer (175) som under perioden genomgått utbildning, samtliga kost- och friskvårdspedagoger (72) respektive restaurangmanager (32) som avslutat sin utbildning åren 2005 och Undersökningen av kostekonomerna utfördes av Helena Åberg hösten 2005 och en del resultat rapporterades samma år. Därefter har Solveig Björcke och Hillevi Prell bearbetat råmaterialet genom att mata in data i SPSS. Våren 2007 slutförs analysen av Kerstin Bergström och Barbara Rosengren, vilka har utfört undersökningen gällande kost- och friskvårdspedagoger och restaurangmanager våren Rapporten lämnas till prefekten för MHM.

6

7 Kostekonomprogrammet, 2005 Kostekonomprogrammet Uppföljningsundersökning 2005 Under åren antogs 24 studenter både höst- och vårterminer på kostekonomprogrammet, sammanlagt under tio terminer var det 240 studenter. De som inte genomfört utbildningen i sin helhet är 65 studenter dessa år, det medför att 65 procent genomfört hela utbildningen. Studenter väljer att avbryta utbildningen direkt den första terminen, då de hellre föredrar utbildningar de sökt i första hand och erbjuds plats efter terminens start. Senare lämnar någon student utbildningen i genomsnitt varje termin. Utbildningen är treårig och leder till kostekonom med kandidatexamen i kostekonomi. Kostekonomers bakgrund vid antagning till MHM Studenternas bakgrund när de antas till utbildningen varierar och behörigheten vid antagning är först och främst studentexamen från svenska gymnasier med särskild behörighet i matematik och naturkunskap. Andra antagningsgrunder är högskoleprovet. Särskilda yrkeskunskaper eller färdighetsprover i matlagning efterfrågas inte. Metod Undersökningen gjordes med postenkäter till alla studenter som var registrerade den sista terminen (K6) på kostekonomprogrammet vår- och höstterminerna åren Enkäterna sändes till 175 kostekonomer. Vid två tillfällen gjordes påminnelser. Svarsfrekvensen är 58 procent. Svaren behandlas så att den personliga integriteten skyddas, varför det inte går att läsa ut vad enskilda personer svarat. Ett nummer på kuvertets framsida var till för att pricka av inkommet svar och när svaret hade kommit in ströks personen från adresslistan. Data har registrerats och analyserats i SPSS. Materialet har i huvudsak bearbetats genom frekvenstabeller och några korstabuleringar har gjorts. Resultat Resultatet beskrivs med utgångspunkt från sex delar. 1. Bakgrundsvariabler, bland annat ålder och kön, bortfallsanalys 2. Kostekonomers aktuella arbetssituation såsom tjänstebeteckning, lön och huvudsakligt arbetsinnehåll 3. Arbetsmarknaden för kostekonomer 4. Kostekonomers åsikter om yrket relaterat till utbildningen 5. Arbetsinnehållet i kostekonomers tjänster 6. Kostekonomutbildningen vid MHM Resultaten redovisas i antal för samtliga svarande, vilket är 102, och i procent för de som har arbete inom storhushållsbranschen eller närliggande områden, vilket är 77. 7

8 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 Bakgrundsvariabler Resultatet bygger på svar från 91 kvinnor och 10 män, en enkät saknar sådan uppgift. De svarande är födda åren och är mellan 47 och 23 år. En stor grupp är född på talet. Resultatet visar att de svarande kostekonomerna blev klara med sin utbildning år Den största svarsgruppen finns bland dem som senast avlagt examen, vilket 26 procent gjorde Därefter är det ett sjunkande svarsantal bakåt i tiden, se tabell 1. Tabell 1: Antal svarande som blev klara med sin utbildning till kostekonom olika år Kandidatexamen Antal År År År År År År År År Årtal ej angivet 2 Summa 102 Av de svarande blev 85 kostekonomer klara med sin utbildning på vårterminer och 17 på höstterminer. 2 svarande uppgav inte årtal, 1 svarande uppgav år 1998 och fyra svarande En svarande vt 2003 angav att uppsatsen kvarstod att göra, en svarande vt 2001 uppgav att sista terminen är kvar 1. Av de kostekonomer som besvarat enkäten har 78 tagit ut grundexamen filosofie kandidat i kostekonomi. En har inte svarat, en har angivit att det är på g. 22 kostekonomer har svarat att de inte har tagit ut sin examen. Den femtedel som inte tagit ut examen kan förmodas vara de som inte slutfört examensarbetet, något som dock inte besvaras i materialet. Sju kostekonomer har under sin studietid studerat utomlands inom ramen för Erasmus, Nordplus och MFS. Kostekonomerna finansierade sina studier huvudsakligen genom studielån via CSN, vilket 93 procent gjorde. Resultatet visar att finansieringen dessutom har skett som kombination av olika sätt: eget förvärvsarbete (39 svar), sparade pengar (25 svar), från sambo/make/maka (16 svar), från föräldrar/släktingar (14 svar) och med hjälp av stipendier (14 svar). Tre svarande var tjänstlediga med lön och en svarande tjänstledig utan lön. Övriga enstaka svar rör sig om erhållna medel från börsen, extraarbete, friår, studiebidrag vilket inte inkluderade lån. En svarande har inte besvarat frågan. 40 procent av kostekonomerna i undersökningen hade minst 5 års arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna. 23 procent hade 2 till 5 års erfarenhet, 17 procent mindre än ett år, 12 procent 1 till 2 år och 8 procent hade ingen arbetslivserfarenhet innan de påbörjade sin utbildning till kostekonom. Tre fjärdedelar har alltså mer än ett års arbetslivserfarenhet då de påbör- 1 En ungefärlig uppskattning (lärarnas erfarenhet) är att ca tre till fem studenter varje termin inte genomför examenskursen. Andra kurser som resterar för kostekonomstudenter är marknadsföring inom blocket företagsekonomi och någon enstaka kurs inom kostvetenskap. 8

9 Kostekonomprogrammet, 2005 jar sina universitetsstudier. Om denna erfarenhet finns inom storhushållsbranschen går inte att utläsa i materialet. Bortfallsanalys Det externa bortfallet är 73 svarande vilket motsvarar 42 procent och består av ej inkomna enkäter samt 3 returnerade med uppgift om adressat okänd. De adressregister som användes vid utskick är aktuella och sökta genom folkbokföringsregistret. Eftersändning förekommer för den som själv har anmält flyttning. Svarsfrekvensen är högst från dem som har gått ut senast, varför de examinerade längre bakåt i tiden uppfattas mindre intresserade av att besvara enkäten. Vidare skäl till bortfall kan vara kostekonomer som inte har genomfört alla kurser i utbildningen och inte vill visa detta. De som är missnöjda med utbildningen eller med sin yrkesutövning kan vara mindre benägna att besvara enkäten. Likaså kan de arbetslösa och de som arbetar inom andra områden än de som är avsedda för kostekonomer vara mindre villiga att besvara enkäten. Tabell 2 visar relationen mellan missnöjda med grundutbildningen och uttag av examen. Tabell 2: Relationen mellan missnöjda med utbildning och uttag av examen Har du tagit ut grundexamen fil.kand i kostekonomi? Nej ja Hur nöjd/missnöjd är du med din grundutbildning mycket ganska varken ganska helt nöjd nöjd nöjd eller missnöjd mycket missnöjd Total Total Med andra ord är kostekonomerna i undersökningen i snitt 35 år, de flesta är kvinnor och en stor grupp blev klar med utbildningen år Tre fjärdedelar av kostekonomerna i undersökningen har tagit ut sin examen, de finansierade sina studier med studielån från CSN och de hade arbetslivserfarenhet innan de startade sina universitetsstudier. Kostekonomens nuvarande arbetssituation Arbetssituationen för kostekonomer varierar. Av de svarande är det 83 som har arbete, 14 uppger att de är arbetslösa, 2 studerar och 2 är föräldralediga. Från en svarande saknas uppgift. Kostekonomernas tjänstebeteckning eller titel på arbete skiftar i hög grad. De svarande har uppgivit sin titel med egna ord. Beteckningar från 83 kostekonomer har delats upp enligt socioekonomisk indelning på SCB 2 i tjänstemän respektive arbetare, tabell 3. Sedan har beteckningarna klassificerats inom (77 svar) respektive utom (6 svar) storhushållsbranschen och dess närhet, tabell 4. De 31 som rapporterat sin beteckning tillhörande det utbildningen avser ge kostekonomer är sammanställt i tabell 5 och de 47 som har andra typer av arbeten inom branschen finns i tabell 6. 2 SCB:s socioekonomiska indelning för tjänstemän är: Lägre tjänstemän I, Tjänstemän II, mellannivå, högre nivå. Hit har i detta material förts 1 Företagare. Arbetare delas in i Facklärda, Ej facklärda, varuproducerande och tjänstproducerande. 9

10 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 Till gruppen tjänstemän i tabell 3 har förts alla typer av kost-, köks- och restaurangchefer samt övriga med beteckning chef, det vill säga butiks-, diet- respektive enhetschef, franchisetagare, hotell- och bar-, inköps- samt områdeschef. Vidare ingår i gruppen tjänstemän föreståndare, kostekonomer, livsmedelsinspektörer, lärare och produktutvecklare. Bland köksarbetare återfinns administratör, cafévärdinna, husmor, kokerska/kock, köksansvarig, köksmästare, skolmåltidsbiträde, orderplockare och säljare hos livsmedelsgrossister. Tabell 3: Tjänstemän respektive arbetare Tjänstebeteckning Antal Andel procent Tjänstemän Arbetare Ej i bransch 6 6 Ej svarat Summa Det är 78 kostekonomer som har arbete inom storhushållsbranschen, varav en svarat studerar. De 6 tjänstebeteckningar som ligger utanför storhushållsbranschen i undersökningen, se tabell 4, är bilbyggare, client service officer inom laboratorium, habiliteringspersonal, processoperatör, skattehandläggare och terapeut. 18 personer har inte besvarat frågan. Tabell 4: Tjänst inom respektive utom storhushållsbranschen Tjänstebeteckning Antal Andel procent Inom branschen Utom branschen 6 6 Ej svarat Summa De yrken som främst är avsedda för kostekonomer är chefstjänster inom offentlig måltidsservice och återfinns i tabell 5. Dessa tjänster kallas ofta kostchef. Andra typer av chefsuppdrag i den sektorn betecknas kost- och städchefstjänst, områdeschef och enhetschef och titlarna används för övergripande kostchefsbefattningar med chefsansvar för flera enheter. I den privata sektorn betecknas den typen av tjänster restaurangchef, butikschef, franchisetagare, hotelloch barchef samt produktutvecklingschef. 43 personer har anställning inom den offentliga sektorn, varav 20 i någon form av chefsuppdrag. 25 personer i undersökningen arbetar inom den privata sektorn varav 8 som chefer. 15 personer har inte uppgett vilken sektor de arbetar inom. 10

11 Kostekonomprogrammet, 2005 Tabell 5: Yrken avsedda för kostekonomer Tjänstebeteckning Antal Andel av chefer, Procent Andel av totalt, procent Kostchef 9 29 Kostekonom 3 10 Kökschef mm/ Restaurangchef Områdeschef/ enhetschef 3 10 Privat chefsbefattning 6 19 Summa för kostekonomer Övriga yrken inom branschen Summa En tredjedel av dem som har arbete i branschen har anställningar på lägre nivå än kostchefens tjänst, se tabell 6. De arbetar i storhushåll som husmor eller kokerska och olika sorters biträden. Andra yrkeskategorier i storhushållsbranschens närhet är livsmedelsinspektörer, produktutvecklare och lärare. Materialet visar inte om kostekonomerna har kompletterat sin kostekonomutbildning för att få behövd kompetens för tjänst som kräver annan utbildning på akademisk nivå, vilket tjänster som livsmedelsinspektör och lärare gör. Tabell 6: Övriga yrken inom branschen Tjänstebeteckning Antal Andel procent Husmor/köksmästare 4 Kokerska/kock 9 Värdinna/biträde 9 Caféföreståndare 1 Säljare livsmedel 5 Summa arbetare Livsmedelsinspektör 2 Lärare, HK, Hälsa/idrott 7 Produktutvecklare 3 Projektledare 1 Övriga 6 Summa tjänstemän Summa totalt av dem som har besvarat enkäten har angivit vilket huvudsakligt innehåll som finns i deras arbete. 20 personer har inte besvarat frågan. Uppgifter såsom administration/ekonomi, produktion, personalledning, utbildning och forskning samt annat kombineras i svaren. Det är 32 som sysslar med administrativt arbete, 37 med produktion, 26 sysslar huvudsakligen med personalledning, 9 med utbildning och 1 med forskning. Annat som anges är försäljning, inspektioner, rådgivning och service. Drygt en tredjedel (36) av de kostekonomer som har besvarat enkäten har en bruttolön mellan kronor per månad, se tabell 7. Nästan lika många (29) har kronor per månad. Det är 10 kostekonomer vars bruttolön är mellan och och en kostekonom har bruttolön över kronor per månad. Av de 31 cheferna återfinnas 9 i 11

12 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 spannet mellan medan 14 finns i klassen , 7 i klassen och en chef betalas över per månad. Tabell 7: Bruttolön för kostekonomer Bruttolöneklasser Totalt antal eller mer Befattning Köksarbetare Kostchef mm Arbetsledare Produktutvecklare Livsmedelsinspekt Lärare Övrigt Ej i branschen Totalt i klassen procent av kostekonomerna i undersökningen har haft nuvarande anställning mindre än 1 år (46 svarande). 21 procent har haft anställning mellan 1-3 år och 15 procent längre än 3 år. Med andra ord är den nuvarande arbetssituationen för kostekonomer i undersökningen år 2005 sådan att de allra flesta har anställning och de har haft nuvarande anställning mindre än ett år. Ungefär 40 procent har arbete i chefsbefattning medan 60 procent arbetar med andra uppgifter inom branschen. Chefsjobben benämns kostchef, enhets- eller områdeschef, kökseller restaurangchef, några tjänster benämns kostekonom och kostekonomerna sysslar mestadels med administrativt arbete, produktion och personalledning. För andra tjänster i branschen gäller sysselsättningen köksarbete i direktanslutning till produktion och servering, försäljning av livsmedel och utveckling av livsmedelsprodukter. Närliggande arbetsområden är tjänster som livsmedelsinspektörer och lärare på grundskola och gymnasium i ämnen som har anknytning till mat och hälsa. Kostekonomers löner i undersökningen ligger i löneklass till kronor i månaden. De kostekonomer som har chefbefattningar finns oftast i löneklass kronor i månaden. Arbetsmarknad för kostekonomer Följande avsnitt handlar om den arbetsmarknad kostekonomerna arbetar inom. Hur ser den marknaden ut? Eftersom undersökningen vänder sig till kostekonomer är det deras bild av marknaden som beskrivs här. Hur arbetsgivare som ger uppdragen på marknaden ser på utbildningen finns alltså inte med i denna undersökning. Det är 83 kostekonomer i undersökningen som arbetar, 14 är arbetslösa, 2 studerar och 2 är föräldralediga. En kostekonom har inte svarat på frågan (n=102). Kostekonomerna i undersökningen bedömer arbetsmarknadssituationen år 2005 i pessimistiska drag då 71 svarande anser den vara ganska eller mycket dålig. 20 kostekonomer ser den varken god eller dålig och endast 10 ser den som ganska god eller mycket god (n=101). 12

13 Kostekonomprogrammet, 2005 Mer än hälften (54) av kostekonomerna bedömer dock att arbetsgivare i allmänhet uppfattar examen som kostekonom med huvudämnet kostekonomi ganska eller mycket meriterande. Färre än hälften (47) bedömer detta varken eller, eller mindre meriterande (n=101). Arbetsmarknaden finns inom både offentlig och privat sektor. I undersökningen är 43 procent (36 individer) anställda inom kommun, 7 procent (6 individer) inom landsting och en kostekonom arbetar inom staten, vilket gör att drygt hälften av arbetsplatserna finns inom offentlig sektor. Övriga är anställda i privat sektor såsom kostverksamhet (15 individer), hos livsmedelsproducent (4) och livsmedelsgrossist (6). Ingen har etablerat sig som egen företagare (n=83). Det saknas uppgift om vilken sektor 15 kostekonomer befinner sig och 19 ska inte besvara denna fråga (n=102). Majoriteten av arbetsplatserna ligger i Sverige. 51 återfinns i Göteborgsregionen, 2 finns i Malmö- och 3 i Stockholmsregionen, medan 24 finns i övriga landet, och 2 i övriga Europa. 19 kostekonomer har inte besvarat frågan (n=102) Kostekonomerna blev olika snabbt anställda efter utbildningen. 45 procent kostekonomer (38 individer), fick anställning inom 3 månader efter studierna och en femtedel var (18 individer) var redan anställda under studierna. Tio procent (8 individer) fick anställning inom 6 månader, sju procent (sex individer) inom 12 månader samt tio procent (8 individer) inom 2 år eller mer (n=78). 58 procent (48 kostekonomer) har i första hand tills vidareanställningar, 23 procent (19 individer) har vikariat om mer än 6 månader, medan 18 procent (15 individer) har kortare vikariat eller annan tidsbegränsad anställning (n=82). Med andra ord finns det en arbetsmarknad för kostekonomer i Sverige både inom offentlig och privat måltidssektor, kostekonomerna bedömer att arbetsgivare anser att utbildningen är meriterande och arbete erbjuds oftast direkt efter avslutad utbildning. Kostekonomerna själva är dock år 2005 över lag pessimistiska över arbetsmarknadssituationen. Kostekonomens åsikter om yrket i relation till utbildningen Vad har då kostekonomerna i undersökningen för åsikter om yrket i relation till utbildningen? De har svarat på om det yrke de för närvarande har är det de tänkt sig då de påbörjade utbildningen. Vidare har de på en sjugradig skala bedömt sin förnöjsamhet respektive sitt missnöje med nuvarande arbete. Likaså på en sjugradig skala har de bedömt sitt intresse för att vid tidpunkten för undersökningen påbörja sin högskoleutbildning och då välja att studera till kostekonom. De har även bedömt hur nöjda eller missnöjda de är med grundutbildningen och sin tid som student. Knappt hälften av de kostekonomer som har arbete, 46 procent, har det yrke de tänkt sig när de påbörjade utbildningen, se tabell 8, de har svarat ja absolut eller ja kanske (38 individer). För ungefär lika många är det inte så, 44 procent har svarat nej knappast eller nej absolut inte (36 individer). Tio procent hade inte tänkt något speciellt yrke när de startade utbildningen (n=82). 13

14 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 Tabell 8: Nuvarande yrke relaterat till kostekonomers tankar före utbildningen påbörjades Är ditt nuvarande yrke det du tänkt dig när du började utbildningen? Totalt antal jag hade inte tänkt något speciellt yrke nej absolut inte nej knappast ja kanske ja absolut Köksarbetare Kostchef mm Arbetsledare Produktutvecklare Livsmedelsinspektör Lärare Övrigt Ej i branschen Totalt En stor del, 74 procent, anser att de är helt nöjda, mycket nöjda eller ganska nöjda med sitt nuvarande arbete. En femtedel, 20 procent, är missnöjda på en skala från ganska missnöjd, via mycket missnöjd till helt missnöjd. 6 procent är varken missnöjda eller nöjda (n=80). Det är mycket varierade åsikter om de svarande skulle ha valt att påbörja högskoleutbildning när de besvarade enkäten. 18 kostekonomer hade absolut gjort det, medan 11 absolut inte hade gjort det. Däremellan ligger svaren jämnt fördelade. De positiva är ytterligare 32 medan de negativa är 24. Sammantaget skulle fler (50 kostekonomer) påbörja kostekonomutbildningen vid svarstillfället än som inte (35 kostekonomer) skulle göra det. De som svarade varken eller är 16 personer (n=101). Kostekonomerna i undersökningen är i de allra flesta fall, 75 svarande, nöjda med grundutbildningen, de har svarat helt nöjd, mycket nöjd eller ganska nöjd. De missnöjda är 13 och de varken nöjda eller missnöjda är också 13 (n=101). Tiden som student är 78 svarande nöjda med och 10 missnöjda, de varken eller är 13 personer (n=101). Med andra ord är det knappt hälften av de svarande kostekonomerna som har det yrke de hade tänkt sig när de påbörjade utbildningen. Tre fjärdedelar är nöjda med sitt nuvarande arbete. Hälften skulle ha valt att påbörja kostekonomutbildningen vid svarstillfället och de allra flesta är nöjda med sin grundutbildning liksom med sin tid som student. 14

15 Kostekonomprogrammet, 2005 Arbetsinnehåll i kostekonomers tjänster Detta avsnitt visar färdigheter som ingår i kostekonomens arbetsinnehåll och som de förväntas kunna i sitt nuvarande arbete. Bedömningen är gjord på femgradig skala från inte alls till i mycket hög utsträckning, se tabell 9. Flera färdigheter kunde kryssas för. Tabell 9: Rangordning av kostekonomers användning av färdigheter i nuvarande arbete I hög + i mycket hög utsträckning Varken i hög eller låg utsträckning Färdigheter Positiv bedömning Självständigt lösa problem (n=81) Planera verksamhet (n=80) Tillämpa kunskaper från ditt huvudämne (n=81) Tänka kritiskt (n=80) Argumentera och övertyga (n=78) Handleda/instruera/utbilda (n=79) Söka o värdera information (n=80) Förklara för icke-specialister (n=78) Lika positiv som negativ Organisera arbetsgrupper (n=81) Utvärdera verksamhet (n=81) Analysera problem (n=79) Muntliga presentationer (n=79) Skriftliga presentationer (n=79) Negativ bedömning Kommunicera på engelska (n=78) Upptäcka och analysera miljörelaterade problem (n=79) Inte alls + i låg utsträckning De färdigheter som kostekonomerna rangordnar i mycket hög utsträckning är att självständigt lösa problem, att planera verksamhet samt tillämpa kunskaper från huvudämnet kostekonomi. De får även tänka kritiskt, argumentera och övertyga respektive handleda/instruera/utbilda. Högt bedömt är även att söka och värdera information samt att förklara för icke-specialister. En del färdigheter bedömer kostekonomerna förväntas kunna lika högt som lågt. Det är att organisera arbetsgrupper, utvärdera verksamhet, analysera problem och göra muntliga respektive skriftliga presentationer. Färdigheter som kostekonomer i undersökningen inte alls använder är att kommunicera på engelska. De arbetar heller inte med att upptäcka och analysera miljörelaterade problem genom att knappt en tredjedel bedömt att de gör det i mycket hög utsträckning eller mycket, tabell

16 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 Tabell 10: Kostekonomer som förväntas upptäcka och analysera miljöproblem Förväntas du upptäcka och analysera miljöproblem? Total i mycket inte varken hög utsträckning alls Lite eller mycket Köksarbetare Kostchef mm Arbetsledare Produktutvecklare Livsmedelsinspektör Lärare Övrigt Ej i branschen Totalt Vidare när det gäller arbetets innehåll ombads kostekonomerna att rangordna i vilken utsträckning följande beskrivningar passar in på deras nuvarande arbete: intellektuellt stimulerande, goda möjligheter till yrkeskarriär, välavlönat, har högt anseende bland folk, fritt och självständigt, kan påverka viktiga beslut, bra arbetsgemenskap, personligt utvecklande och att nytänkande och initiativ värderas högt, tabell 11. Bedömningen gjordes på en femgradig skala från i mycket hög utsträckning, till inte alls. Nedan används begreppen i mycket hög utsträckning, mycket, varken eller, i låg utsträckning och inte alls. Tabell 11: Rangordning av beskrivning av nuvarande arbete I hög + mycket hög utsträckning Varken i hög eller låg utsträckning Inte alls + i låg utsträckning Positiv bedömning Arbetsgemenskap Personlighetsutvecklande Nytänkande och initiativ Fritt och självständigt Lika positiv som negativ Intellektuellt stimulerande Påverka viktiga beslut Yrkeskarriär Högt anseende bland folk Negativ bedömning Välavlönat N Kostekonomerna uppger att de har mycket god arbetsgemenskap, något som bedöms positivt av tre fjärdedelar. Två tredjedelar har arbete som är personlighetsutvecklande, nytänkande och initiativ värderas högt där de arbetar, liksom att arbetet bedöms fritt och självständigt. Ungefär hälften uppskattar att arbetet är intellektuellt stimulerande. Vidare anser hälften av kostekonomerna att de kan påverka viktiga beslut i hög utsträckning. Däremot ger inte arbetet goda möjligheter till yrkeskarriär eller har högt anseende bland folk. Kostekonomernas arbete anses inte vara välavlönat. 16

17 Kostekonomprogrammet, 2005 Med andra ord arbetar kostekonomerna i hög utsträckning med att självständigt lösa problem men dessa är specifikt inte kopplade till miljöfrågor. Kostekonomerna arbetar dessutom huvudsakligen med att planera verksamhet, tillämpa kunskaper från sitt huvudämne, de får tänka kritiskt, argumentera och övertyga, handleda/instruera och utbilda, söka och värdera information samt förklara för icke-specialister. Vidare har kostekonomerna mycket god arbetsgemenskap och deras arbete bedöms personlighetsutvecklande samt att nytänkande och initiativ värderas högt på deras arbetsplats liksom att arbetet bedöms fritt och självständigt. Kostekonomerna anser dock inte att deras arbete är välavlönat. Kostekonomutbildningen vid MHM I detta avsnitt redovisas kostekonomernas bedömning av den färdighetsträning de fick i kostekonomutbildningen med avseende på att självständig lösa problem, tillämpa kunskaper från huvudämnet, att tänka kritiskt, argumentera och övertyga, förklara för icke-specialister, göra skriftliga och muntliga presentationer, kommunicera på engelska, analysera problem, planera verksamhet, handleda/instruera/utbilda, organisera arbetsgrupper, utvärdera verksamhet, söka och värdera information samt upptäcka och analysera miljörelaterade problem, se tabell 12. Det är samma frågor som ställdes om arbetsinnehåll i kostekonomers tjänster, se ovan. Bedömning är gjord på en fyrgradig skala från mycket givande till inte alls givande, med ett femte alternativ förekom inte. Nedan beskrivs svaren med begreppen mycket givande, givande, ganska givande och inte alls givande, samt förekom inte. Tabell 12: Rangordning av färdighetsträning i kostekonomutbildningen (n=102) Mycket givande + givande Ganska givande + inte alls givande Förekom inte Färdigheter Positiv bedömning Tänka kritiskt Skriftliga presentationer Söka o värdera information Tillämpa kunskaper i huvudämne Muntliga presentationer Självständigt lösa problem Analysera problem Planera verksamhet Förklara för icke specialister Lika positiv som negativ Argumentera och övertyga Handleda/instruera/utbilda Utvärdera verksamhet Negativ bedömning Organisera arbetsgrupper Upptäcka o analysera miljöproblem Kommunicera på engelska Uppgift saknas De färdigheter som kostekonomerna bedömer mest positivt i utbildningen är att tänka kritiskt, göra skriftliga och muntliga presentationer, söka och värdera information samt att tillämpa kunskaper i huvudämnet. Positivt bedömt är också att självständig lösa respektive analysera problem, planera verksamhet och att förklara för icke specialister. 17

18 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 Lika positiv som negativ bedömning görs för färdigheterna att argumentera och övertyga, handleda/instruera/utbilda samt att utvärdera verksamhet. Negativa bedömningar görs kring att organisera arbetsgrupper, upptäcka och analysera miljöproblem samt att kommunicera på engelska. Det är ytterligt få som anger att några av dessa femton färdigheter inte förkom i utbildning, förutom just att kommunicera på engelska. Kostekonomerna ombads även att värdera hur givande kostekonomutbildningen var mot bakgrund av utbildning och arbetsliv gällande teoretiskt innehåll, praktiska färdigheter, allmänbildning, personlig stimulans/utveckling, kreativitet, yrkesrelevans och vetenskapligt tänkande, tabell 13. Här är skalan fyrgradig med bedömningar som mycket givande till inte alls givande. Valet att svara förekom inte alls fanns också. Tabell 13: Värdering av utbildning relaterat till arbetsliv Färdigheter Mycket givande + givande Ganska givande + inte alls givande Förekom inte Positiv bedömning Vetenskapligt tänkande Personlig stimulans/utveckling Teoretiskt innehåll Allmänbildning Kreativitet Praktiska färdigheter Lika positiv som negativ Yrkesrelevans Negativ bedömning Uppgift saknas Antal kryss Resultatet är beskrivet utifrån en sammanslagning av mycket givande och givande respektive ganska givande och inte alls givande. Högt värderat är vetenskapligt tänkande därefter kommer personlig stimulans/utveckling respektive teoretiskt innehåll och allmänbildning. Längre ner på skalan följer kreativitet och praktiska färdigheter. Yrkesrelevans bedöms lika positivt som negativt. Ingen punkt är riktigt negativ bedömd. Mellan personer har inte besvarat dessa frågor. En fråga för framtiden handlar om kostekonomerna vill förkovra sig ytterligare genom att söka till forskarutbildning. I undersökningen ställdes frågan om forskarutbildning och om eventuellt redan avlagda avancerade examina. Tabell 14: Planer på studier på avancerad nivå Studienivå Ja Nej Inget svar Söka forskarutbildning Påbörjat forskarutbildning Licentiat- el doktorsexamen kostekonomer har aldrig haft planer på att söka forskarutbildning och 33 har haft planer men aldrig sökt. En kostekonom har sökt men inte kommit in på forskarutbildning och en 18

19 Kostekonomprogrammet, 2005 planerar att söka medan en inte har svarat på frågan. Ingen går nu forskarutbildning eller har avlagt licentiatexamen eller doktorsexamen, uppgift saknas från en person (n=102). Det ser med andra ord ut som att ca en tredjedel av kostekonomerna åtminstone har haft planer på att söka till forskarutbildning. Kostekonomerna i undersökning värderar högst den färdighetsträning de fick i att tänka kritiskt, göra skriftliga och muntliga presentationer samt att söka och värdera information. Det är nio färdigheter som rangordnas positivt, medan tre rangordnas medelgott och tre negativt. Mot bakgrund av utbildning och arbetsliv värderades vetenskapligt tänkande högst, därefter personlig stimulans respektive teoretiskt innehåll och allmänbildning. Kreativitet, praktiska färdigheter och yrkesrelevans värderas lägre, men inte alls helt negativt. Diskussion Vad kan MHM göra för att förbättra utbildningen i relation till kostekonomernas yrkesliv inom måltidsbranschen med utgångspunkt från undersökningens resultat? Frågan sammanfattas i det följande. En viktig insikt av resultatet är att färre än hälften av kostekonomerna som har anställningar är chefer. Dock finns chefstjänster både inom offentlig och privat måltidsverksamhet varför MHM bör bredda engagemanget mer mot den privata måltidssektorns arbetsmarknad. Andra tjänster än chefstjänster för kostekonomer är livsmedelsinspektör, produktutvecklare respektive lärare. Dessa tre yrken kräver akademisk utbildning. Sådan finns på andra håll i Sverige, varför det inte är lönsamt för MHM att bredda utbildningen på dessa områden. Att låta studenterna fritt kombinera sin utbildning på MHM inom området måltidsservice kräver nytänkande och erbjudande om kompletterande utbildningar för dem som inte får/tar eller önska ta chefsuppdrag. En stor grupp kostekonomer har tjänst som arbetsledare på nivåer som inte kräver akademisk utbildning. För den typen av tjänst passar yrkeshögskola bättre, om avsikten är att stanna på den nivån. Om avsikten däremot är att förkovra sig i praktisk matlagning och servering för att senare söka cheftjänst är det för närvarande den väg som samhället anvisar, eftersom det är fritt att söka sig till kostekonomutbildningen utan tidigare erfarenhet av matlagning. Resultatet pekar på en genusrelaterad fråga, då så stort antal kostekonomer accepterar att inordna sig under den nivå de är akademiskt utbildade för. Frågan behöver bearbetas vidare och kräver separat undersökning, eftersom det fortfarande förekommer genusuppdelad arbetsmarknad. Att inge hopp i kostekonomerna att det finns anställningar att få verkar vara en viktig aspekt som kommer fram i undersökningen eftersom det råder pessimism bland kostekonomerna angående arbetsmarknaden, trots att tre fjärdedelar har anställning. Hälften av kostekonomerna i undersökning skulle ha påbörjat kostekonomutbildning vid undersökningstillfället i ljuset av nuvarande erfarenhet. Drygt en tredjedel skulle inte ha gjort det. Kostekonomerna bedömer att de får använda färdigheterna självständigt lösa problem, planera verksamhet och tillämpa kunskaper från sitt huvudämne. Dessa färdigheter rangordnas annorlunda i träning genom kostekonomutbildningen och det är framförallt att organisera grupper 19

20 Utvärdering av utbildningsprogram, MHM, 2007 samt kommunicera på engelska som skulle kunna förbättras vid MHM. Negativt bedömdes att upptäcka och analysera miljörelaterade problem både i yrkeslivet och under utbildningen. Eftersom det är MHM:s egen profil bör arbetet med den frågan intensifieras. En tydlig lärdom av resultatet är att MHM kan förbättra utbildningen med avseende på färdigheterna argumentera och övertyga vilket kostekonomerna värderar högt i sitt arbetsinnehåll. Likaså kan MHM förbättra kostekonomernas färdigheter i att handleda/instruera/utbilda, då det är något som förekommer i deras arbetsinnehåll. MHM kan förbättra kostekonomernas kunskaper vad gäller möjligheter att söka till forskarutbildning, då endast en tredjedel har haft planer på att söka sådan utbildning. Kostekonomerna i undersökning värderar högst den färdighetsträning de fick i att tänka kritiskt, göra skriftliga och muntliga presentationer samt att söka och värdera information. MHM kan med andra ord känna trygghet i att den undervisningen når fram till kostekonomerna. Likaså värderas utbildning i relation till arbetsliv högst vad gäller vetenskapligt tänkande, personlig stimulans respektive teoretiskt innehåll och allmänbildning. Att praktiska färdigheter, kreativitet och yrkesrelevans i utbildningen värderas lägre, men inte alls helt negativt är en kunskap för MHM att ta till sig av. Vad kan göras här? Sluttankar Lärdomar för MHM från undersökningen om kostekonomers värdering av utbildningen i relation till arbetslivet år 2005 handlar om att Stärka MHM:s självförtroende rörande de positiva värderingar kostekonomerna gör av utbildningen och att marknadsföra vad MHM är bra på för kostekonomer, nämligen att verka för att studenterna kan tänka kritiskt, söka och värdera information, tillämpa kunskaper från huvudämnet och göra skriftliga och muntliga presentationer. Kostekonomerna bedömer också positivt att få lära sig att självständigt lösa problem, analysera problem, planera verksamhet och förklara för icke-specialister. Därutöver värderas utbildningen högt i relation till arbetslivet när det gäller vetenskapligt tänkande, personlig stimulans och utveckling, teoretiskt innehåll och allmänbildning. Förändra kostekonomernas pessimistiska syn på arbetslivet till mer positiv uppfattning. Förbättra färdigheter som att argumentera och övertyga, handleda/instruera/utbilda samt på nytt sätt hantera praktiska färdigheter, kreativitet och yrkesrelevans. 20

ALUMNER MED EXAMEN I STATSVETENSKAP ELLER EUROPAKUNSKAP

ALUMNER MED EXAMEN I STATSVETENSKAP ELLER EUROPAKUNSKAP ALUMNER MED EXAMEN I STATSVETENSKAP ELLER EUROPAKUNSKAP Göteborgsakademiker 00 Rapport Kommentar: Statsvetenskap+Europakunskap n=66; Samhällsvetenskapliga fakulteten n=4; Göteborgsuniversitet n=40. Avdelningen

Läs mer

SYNEN PÅ STUDIERNA. Utbildningsvetenskapliga fakultetens alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport

SYNEN PÅ STUDIERNA. Utbildningsvetenskapliga fakultetens alumner Göteborgsakademiker 2010 Rapport SYNEN PÅ STUDIERNA Utbildningsvetenskapliga fakultetens alumner Göteborgsakademiker 200 Rapport Avdelningen för analys och utvärdering 20-04-2 Positiv bedömning av grundutbildning i avseende Mycket bra

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering HUVUDÄMNE SOCIOLOGI Göteborgsakademiker utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering -- Sociologi. Alumners etablering inom relevant

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering FÖRETAGSEKONOMI Göteborgsakademiker utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering -4-5 . Alumners etablering inom relevant yrkesområde

Läs mer

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet

ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP. En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET ANALYS OCH UTVÄRDERING ALUMN2015 KOST IDROTTSVETENSKAP En enkät till dig som studerat kost- eller idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR KOST-

Läs mer

VAD HÄNDER SEN DÅ? Cecilia Bokenstrand Jennie Sidiropoulos Josefine Sternvik

VAD HÄNDER SEN DÅ? Cecilia Bokenstrand Jennie Sidiropoulos Josefine Sternvik VAD HÄNDER SEN DÅ? 2010-12-01 Cecilia Bokenstrand Jennie Sidiropoulos Josefine Sternvik Avdelningen för analys för och analys utvärdering och utvärdering 2010-12-01 VARFÖR STUDIER AV VÅRA TIDIGARE STUDENTER?

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering DATAVETENSKAP Göteborgsakademiker 2 utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering 2-4-5 . Alumners etablering inom relevant yrkesområde

Läs mer

YRKESEXAMEN RECEPTARIE OCH HUVUDÄMNE FARMACI

YRKESEXAMEN RECEPTARIE OCH HUVUDÄMNE FARMACI YRKESEXAMEN RECEPTARIE OCH HUVUDÄMNE FARMACI Göteborgsakademiker utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering -4-6 . Alumners etablering

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport

Läs mer

KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI

KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI KULTURGEOGRAFI OCH EKONOMISK GEOGRAFI Göteborgsakademiker 2 utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering 2-5-3 . Alumners etablering

Läs mer

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering SJUKSKÖTERSKA Göteborgsakademiker utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering -3-3 . Alumners etablering inom relevant yrkesområde

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Avdelningen för analys och utvärdering

Avdelningen för analys och utvärdering EKONOMI & STATISTIK Göteborgsakademiker utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering Avdelningen för analys och utvärdering --6 . Alumners etablering inom relevant yrkesområde

Läs mer

EKONOMISK HISTORIA, HANDELSRÄTT, INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE OCH TRANSPORTEKONOMI & MATERIALADMINISTRATION

EKONOMISK HISTORIA, HANDELSRÄTT, INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE OCH TRANSPORTEKONOMI & MATERIALADMINISTRATION EKONOMISK HISTORIA, HANDELSRÄTT, INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE OCH TRANSPORTEKONOMI & MATERIALADMINISTRATION Göteborgsakademiker 2 utifrån BLUE/HSV:s kvalitetsgranskning Avdelningen för analys och utvärdering

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet

Vad hände sen? - Uppföljning av Pol mag-studenter vid Uppsala universitet Vad hände sen? - Uppföljning av Pol -studenter vid Uppsala universitet Statsvetenskapliga institutionen Vårterminen 2005 Bakgrund till studien Denna studie har gjorts av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Vad gör journalisterna efter utbildningen? Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning.

Läs mer

Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng Food Service Management, Bachelor Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998.

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998. Uppföljnings- och Alumni-undersökning bland personer som tagit doktorsexamen vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998 Resultatrapport 2006-04-28 Skrivkraft Magnus Lindgren Uppföljnings- och Alumni-undersökning

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Utbildningsplan för Hälsopromotion, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Hälsopromotion, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Hälsopromotion, kandidatprogram 180 högskolepoäng Health Promotion, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteteten

Läs mer

Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Kostekonomi med inriktning mot ledarskap, kandidatprogram 180 högskolepoäng Food Service Management, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus

Läs mer

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildningar som ger arbete Företagsekonomiska institutionen är en av de största institutionerna vid Stockholms

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen?

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? En studie över arbetsmarknaden för nationalekonomer Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för nationalekonomi

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Hippologprogrammet... 2 Arbetsliv... 3 Fortbildning... 6 Information... 7 Sammanfattning...

Läs mer

Naturvetarnas chefer inom skogen

Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet

Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet Grundnivå, 180 högskolepoäng Food Restaurant Management, 180 Higher Education Credits Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2006-12-04.

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet Controller, 120 poäng Med inriktning mot publika organisationer

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet Controller, 120 poäng Med inriktning mot publika organisationer UTBILDNINGSPLAN Ekonomprogrammet Controller, 120 poäng Med inriktning mot publika organisationer Dnr. 51/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen september 2000 Rev av institutionsstyrelsen 2001-01-29 Postadress

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Vårmötets deltagare 2014. Material insamlat våren 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet

Vårmötets deltagare 2014. Material insamlat våren 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Vårmötets deltagare 214 Material insamlat våren 214 Powerpoint sammanställd, 215, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Bakgrund 299 svarande totalt = 56 procent Medianålder 47-48 år (1938-1988)

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB

Arbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB Arbetsliv Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport arbetsmiljökompetens 2008 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box

Läs mer

Uppföljning av studenter som läst statvetenskap C och D

Uppföljning av studenter som läst statvetenskap C och D Linköpings universitet Alumniverksamheten www.liu.se/alumni Uppföljning av studenter som läst statvetenskap C och D Av: Gunilla Bergstrand På uppdrag av EKI Datum: 5-5-29 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND...

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Teologie kandidat och magisterexamen

Teologie kandidat och magisterexamen Med en examen från Uppsala universitet: Teologie kandidat och magisterexamen En enkätundersökning riktad till före detta studenter med en teologie kandidat eller magisterexamen från 2003-2005 Enheten för

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Alumnstudie biologi. Med ett examensarbete från IBG:

Alumnstudie biologi. Med ett examensarbete från IBG: Med ett examensarbete från IBG: Alumnstudie biologi En enkätundersökning riktad till före detta studenter med ett godkänt examensarbete från institutionen för biologisk grundutbildning under åren 2004-

Läs mer

Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007.

Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007. Gamleby den 10 mars 2007 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007. 1. Allmänt Denna undersökning bygger på en medverkan av 20 av 25 nu verksamma fritidsledarskolor. Dessa

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011 GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2013 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning genomförd

Läs mer

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet Efter examen Jobb och löner för nyexaminerade 2013 Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Juseks arbetsmarknadsundersökning Sedan slutet

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies)

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies) S2013/249 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Miljövetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: XGMVE Miljövetarprogrammet Environmental Science Programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Utbildningsplan för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram 180 högskolepoäng 180 credits (ECTS) Fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-03-12 1. Inrättande och fastställande Denna utbildningsplan

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer