White Arkitekter AB genom arkitekter SAR Mats Karlsson och Bo Jansson har anlitats som konsult för vissa delar av arbetet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "White Arkitekter AB genom arkitekter SAR Mats Karlsson och Bo Jansson har anlitats som konsult för vissa delar av arbetet."

Transkript

1

2

3 3 FÖRORD Turism och rekreation är en sektor som vuxit snabbt i landet som helhet. Turistnäringen måste framgent tillmätas större betydelse. Länet har goda utvecklingsmöjligheter och dess sevärdheter, natur samt tillgångar och möjligheter till aktivt friluftsliv bör utvecklas och tas tillvara. I länsplaneringsrapporterna har behovet av en samordnad planering inom sektorn turism och rekreation framhållits. Det är väsentligt att länsplaneringen görs mer konkret och åtgärdsinriktad samt att den samordnas med den fysiska riksplaneringen. Länsstyrelsen har därför tagit initiativ till en utredning i syfte att snabbt åstadkomma en sammanställning av aktuella kunskaper samt att redovisa de allmänna förutsättningarna och konkreta objekt för turism i länet. I detta arbete ingår att göra en översiktlig bedömning av länets resurser och möjligheter till en framtida utveckling av turistsektorn. Utredningen kan ses som ett första steg i arbetet med en utvecklingsplanering för turism och rekreation i Skaraborgs län. Utredningen har letts av en ledningsgrupp med följande sammansättning: Länsrådet G. Norling (ordf.), Länsarkitekten H. Ridal, Naturvårdsdirektören P. Wramner. Planeringsdirektören B. Berglund, Byråchefen B. Broberg, Länsantikvarien S A Hallbäck samt Turistdirektören G. Vogel-Rödin. White Arkitekter AB genom arkitekter SAR Mats Karlsson och Bo Jansson har anlitats som konsult för vissa delar av arbetet. Rapporten bör uppfattas som ett inlägg i en angelägen diskussion om hur turismen skall kunna utvecklas som näring och för att belysa vilka åtgärder som är angelägna att vidtaga för att rekreationssektorn skall kunna utvecklas. Rapporten bör också kunna fungera som en informationskälla och kanske också inspirationskälla. För att utveckla turismen i länet behövs en samverkan mellan berörda kommuner, länsstyrelsen, landstinget, Västergötlands Turisttrafikförening och övriga berörda organ

4 5 INNEHÅLL 1. BAKGRUND 7 2. TURISMENS ORGANISATION TURISMEN SOM NÄRINGSGREN EKONOMISKA STÖDFORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TURISM I LÄNET OMRÅDEN AV SÄRSKILT INTRESSE FÖR TURISM OCH REKREATION FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 129

5 7 1. BAKGRUND 1.1 RIKSDAGSBESLUTET 1975 OM TURISM- OCH REKREATIONSPOLITIKEN 1.2 TURISMENS BETYDELSE FÖR SKARABORGS LÄN 1.3 SYFTET MED DENNA UTREDNING

6 8 1.1 RIKSDAGSBESLUTET 1975 OM TURISM- OCH REKREA- POLITIKEN Riksdagens beslut med anledning av propositionerna 1975:46 och 1975:47 har lagt grunden för en turism- och rekreationspolitik som innebär att alla människor skall ges ökade möjligheter till rekreation och avkoppling genom friluftsliv samt natur- och kulturupplevelser under sina längre ledigheter. I propositionerna föreslogs bland annat, att den framtida utbyggnaden för turism och rekreation borde ske genom samordnade åtgärder och bl.a. i områden särskilt lämpade härför, s.k. primära rekreationsområden. Genom den slutliga riksagsbehandlingen fattades beslut om 25 sådana områden, varav ett är Tiveden med Göta kanal i Skaraborgs och Örebro län. Se figur. 1:1. På det organisatoriska området innebar beslutet bland annat inrättande av Sveriges Turistråd, med uppgift att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige och rekreationsberedningen, med uppgift att samordna statens insatser för turism och rekreation. Rekreationsberedningen har nyligen avgivit ett betänkande, "Statliga insatser för turism och rekreation, DsJo 1978:2", som, förutom en sammanfattning av dagens situation inom turist- och rekreationssektorn, även innehåller en rad förslag till konkreta åtgärder. Beredningen framhåller bland annat att turismen är en viktig näringsgren och föreslår att översiktliga utvecklingsprogram utarbetas för viktigare rekreationsområden. Vidare bör nämnas den under 1978 tillsatta utredningen om fritidsboendets framtida utveckling. I direktiven till utredningen nämns bland annat uthyrningsverksamhet i anslutning till jordbruket. 1.2 TURISMENS BETYDELSE FÖR SKARABORGS LÄN Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i sin rapport till kommunerna och landstinget om planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse (Planeringsrapport 1977) gjort följande uttalande: "Turismen är en svagt utvecklad sektor i länets näringsliv. Med sin leende natur och sina många kulturhistoriska minnesmärken borde den skaraborgska bygden kunna locka flera besökare. För närvarande förekommer ingen länsomfattande planering för att utveckla turismen. Länsstyrelsen, landsting och kommuner bör

7 9

8 10 snarast skapa resurser för att gemensamt genomföra en sådan planering för att kunna bedöma behovet av nya anläggningar eller utbyggnad av befintliga. En sådan aktivitet är ägnad att ge Västergötlands turisttrafikförening förstärkt underlag för sin marknadsföring. Möjligheterna att utveckla Tiveden som primärt rekreationsområde måste tas tillvara". I planeringsrapport 1978 understryks ytterligare turistnäringens betydelse ur regionalpolitisk och nationalekonomisk synpunkt. I "Planeringsläget i de primära rekreationsområdena", supplement till rekreationsberedningens betänkande, görs en jämförelse mellan de 25 områdena med avseende på befolkningsunderlag och tillgänglighet, figur 1.2. Folkmängdsuppgifterna avser endast Sveriges befolkning. Som framgår av figuren har Tiveden det största befolkningsunderlaget inom 5 tim restid av samtliga de primära rekreationsområdena. Tivedens centrala läge visar även på att hela Skaraborgs län är centralt beläget i Sverige, och, genom närheten till Göteborg och Malmö, även är beläget på lagom bilreseavstånd från de stora färjorna till Danmark och kontinenten. Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande över rekreationsberedningens betänkande att Tiveden, sedan planerade åtgärder genomförts, bör kunna utgöra ett reellt alternativ till en vistelse på t.ex. Gotland eller i Norra Bohuslän, två områden som i dag slits hårt genom de stora turistströmmarna. I stället för att utrustas för att ta emot ännu fler människor borde alternativ till dem kunna erbjudas så att dessa utsatta områden kan konsolideras och anordnas för att på ett bättre sätt ta emot en oförändrad turistström. Ett sådant alternativ är Tiveden. 1.3 SYFTET MED DENNA UTREDNING Många de statliga intentionerna måste tolkas oh förverkligas på det kommunala planet. Planering för turism och bedömningarna av turismen som näringsgren kan oftast inte ske i varje kommun för sig. Länsstyrelsen har därvid i samverkan med landstinget och övriga regionala organisationer en viktig uppgift som faktamedlare och samordningsorgan. Mycket material finns redan samlat ibland annat naturvårdsenhetens inventeringar och riksplanematerialet. Det utredningsmaterial, som här redovisas, syftar främst till att genom utdrag ur rekreationsberedningens betänkande och andra statliga utredningar redovisa och tolka statsmakternas intentioner inom området, särskilt beträffande sådant som har intresse för Skaraborgs län, och, där så är möjligt, översätta riksprognoser till länsprognoser. (kap 2-4). att ge en samlad bild av länets förutsättningar för turism och rekreation genom en sammanställning av befintligt material (kap 5) samt

9 11

10 12 att ge underlag för och stimulera till vidare åtgärder på lokal och regional nivå (kap 6-7). De vidare åtgärderna kan bland annat bestå i upprättande av utvecklingsprogram för de områden i länet som är av särskilt intresse för turism och rekreation.

11 13 2. TURISMENS ORGANISATION 2.1 CENTRAL NIVÅ 2.2 REGIONAL NIVÅ 2.3 KOMMUNAL NIVÅ

12 CENTRAL NIVÅ Den centrala förvaltningsmyndigheten för friluftsliv är statens naturvårdsverk. Frågor rörande marknadsföring behandlas av Sveriges turistråd, som där har omfattande uppgifter vad gäller utveckling, utbildning, samordning och distribution av utbudet m.m. Beredningen för turism och rekreation har främst till uppgift att samordna de statliga insatserna på området. Den har därvid särskilt ansvar för att följa utvecklingen i de primära rekreationsområdena och andra större områden av betydelse för turism och rekreation. Bland övriga centrala myndigheter och organ, utöver de ovan nämnda, som genom sin verksamhet har beröringspunkter med turism och rekreation, bör nämnas: arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) statens planverk riksantikvarieämbetet lantbruksstyrelsen skogsstyrelsen fiskeristyrelsen riksidrottsförbundet sjöfartsverket och sjösäkerhetsrådet STF, Reso, Friluftsfrämjandet, m.fl. frivilliga organisationer 2.2 REGIONAL NIVÅ Länsstyrelserna har på det regionala planet ansvar för länsplaneringen och den fysiska riksplaneringen och handlägger bland annat ärenden rörande bebyggelseplanering, naturvård, rörligt friluftsliv, kulturminnesvård och regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar. Länsstyrelserna har i sin verksamhet alltmera uppmärksammat frågor om turism och rekreation. Landstingen är främst engagerade i den i regionala turismen genom att de lämnar ekonomiskt stöd till regionala turistorganisationerna och i några fall står som huvudman för länets turistorganisation. I flera fall har särskilda stiftelser för rekreationslivet tillkommit. Landstingens engagemang inom turism och rekreation baseras främst på intresset att stödja länets näringsliv och därmed den ekonomiska utvecklingen i länet intresset att utjämna standard och kostnader mellan länets kommuner i fråga om rekreation. intresset som sjukvårdshuvudman att det skapas anläggningar för friskvård.

13 15 I tolv län svarar ett regionalt turisttrafikförbund för den regionala verksamheten. Västergötlands turisttrafikförening omfattar landskapet Västergötland utom Göteborg och har kommunerna i Skaraborgs och södra i Älvsborgs län samt de två landstingen och enskilda som medlemmar. Styrelsen består av representanter utsedda av landstingen och kommunförbundets länsavdelningar samt länsstyrelserna i Skaraborgs och Älvsborgs län. För närvarande pågår en utredning inom landstinget och kommunförbundets länsavdelning angående den fortsatta organisationen av turistverksamheten i länet. Från och med 1 september 1978 kommer ett av Sveriges Turistråd och turistorganisationerna i Dalsland, Värmland, Västergötland och Västkusten, samt ett rederikonsortium, att gemensamt driva ett marknadsförings- och bokningsföretag, Sverige Resor Väst, som får till uppgift att boka och marknadsföra regionens konkreta produkter, i första hand stugor. Genom detta åstadkommes en enklare distribution till konsumenten, som istället för att ringa till 10 olika bokningscentraler nu istället kan vända sig till ett ställe. Dessutom räknar man med att genom samarbetet åstadkomma en slagkraftigare marknadsföring. 2.3 KOMMUNAL NIVÅ Landets kommuner spelar idag en avgörande roll vid tillkomsten av semesteroch rekreationsmöjligheter för allmänheten. En stor andel av de turist- och rekreationsanläggningar som numera tillkommer är kommunalt ägda eller båda kommunalt ägda och drivna. Kommunernas engagemang motiveras främst av att - tillkomsten av nya anläggningar ger rekreationsmöjligheter för den egna befolkningen - en utökad turism kan ge flera sysselsättningstillfällen, bättre underlag för service och ökade indirekta intäkter till såväl näringslivet som till den kommunala ekonomin. Turistfrågorna handläggs som regel av kommunens fritidsnämnd, i något fall av särskild turistnämnd.

14 16

15 17 3. TURISMEN SOM NÄRINGSGREN 3.1 FRITIDSVANOR OCH ÖNSKEMÅL 3.2 TURISMENS OMFATTNING I DAG 3.3 TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I SVERIGE 3.4 TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I LÄNET 3.5 MARKNADSBEDÖMNING 3.6 GLESBYGDSTURISM 3.7 TURISMENS SAMHÄLLSEKONOMISKA BE- TYDELSE 3.8 TURISMENS BETYDELSE SOM NÄRINGS- GREN FÖR LÄNET

16 FRITIDSVANOR OCH ÖNSKEMÅL Undersökningar som gjorts under och 1970-talen ger en god allmän bild av svenska folkets semestervanor och önskemål. Följande utgör en mycket kort sammanställning av några intressanta undersökningsresultat. För mera information hänvisas till rekreationsberedningens betänkande eller respektive utredning års fritidsutredning visade att en mycket stor del av fritiden ägnades åt "hemaktiviteter", t.ex. att se på TV eller läsa. Låginkomstutredningen (1967) visade att i socialgrupp III hade 72 % ej haft någon stugvistelse under % av befolkningen gjorde inte någon semesterresa alls. 40 % av den vuxna befolkningen hade varken bil, båt eller fritidshus. Svenska Turisttrafikförbundet (1969, 1971) visade att den svenska inkvarteringskapaciteten för semestrande var maximalt utnyttjad under de perioder det stora flertalet svenskar hade semester. Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden (1970) anger att utöver de 13 % som uppgav att de inte alls haft semester uppgav dessutom 13 % att de visserligen haft semesterledighet, men att det inte varit möjligt för dem att lämna bostaden. Endast var femte semesterfirare valde någon form av kommersiell boendeanläggning. Naturvårdsverket (1973) konstaterade att innehav av bil framstår som väsentlig tillgång vid utövande av friluftsliv. Kollektiva färdsätt användes sällan. På uppdrag av bostadsdepartementet har två kunskapsöversikter med anknytning till fritidsboendet utarbetats. Sektionen för lantmäteri vid KTH ger i den ena av dessa rapporter - Fritidsboendet i Sverige, publicerad 1976,- en bred sammanställning av befintligt forsknings- och utredningsmaterial m.m. rörande fritidsboendet, diskuterar olika problem med dagens fritidsboende och redovisar förslag till forsknings- och utredningsuppgifter. I den andra rapporten - Fritidsboendevanor, publicerad ger Nordiska museét en översikt över befintligt forsknings- och utredningsmaterial beträffande vissa sociala och kulturhistoriska aspekter på fritidsboendet. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av riksdagen fr.o.m. hösten 1974 löpande årliga undersökningar av levnadsförhållandena i Sverige (ULF). Komponenten fritid har ingått i etapp 2 som inleddes De första resultaten kommer att publiceras hösten 1978.

17 19 Rekreationsberedningen föreslår i sitt betänkande en kartläggning och analys av människors vanor och önskemål beträffande fritiden och de hinder som finns för att tillgodose dessa önskemål. 3.2 TURISMENS OMFATTNING I DAG Antalet semesterdygn torde, enligt Turistrådets och rekreationsberedningens antaganden, uppgå till ca 250 milj. dygn om året. Lediga dygn utanför semesterperioden är dels veckoslut, dels extra lediga dagar på helger, totalt drygt 100 dygn per individ och år, vilket på befolkningen innebär drygt 800 milj. dygn. Den registrerade inkvarteringskapaciteten d.v.s. på hotell, stugbyar, vandrarhem och auktoriserade campingplatser uppskattas till bäddar. Antalet turistdygn på kommersiellt inriktade anläggningar, d.v.s. inklusive icke auktoriserade campingplatser, uppgick år 1976 till 12,1 milj. Antalet semesterdygn utanför de kommersiella anläggningarna, d.v.s. hyra av privata stugor, lägenheter och rum, läger, barnkolonier o.dyl., camping utanför campingplatser samt fritidsbåtar uppskattas till totalt 14 milj. dygn. Det totala utlandsresandet inklusive semesterresandet till de nordiska länderna uppgick till ca 2,5 milj. resor år Med en genomsnittlig vistelsetid uppskattad till 10 dygn tillbringade svenskarna ungefär 20 milj. dygn på utländska semestermål. Till detta kommer boende i eget fritidshus hos släkt och vänner samt semester i egen bostad. Rekreationsberedningen gör i sin rapport "Statliga insatser för turism och rekreation", DsJo 1978:2, en sammanställning av antalet semesterdygn 1976, fördelade på olika boendeformer, vilken redovisas i följande tabell.

18 20 Tabell 3:1 Semesterdygn fördelade på olika boendeformer (1976). Milj. sem. dygn % av totala antalet Delsumma Totalt sem. dygn per boendeform I eget fritidshus 36 15,1 Hos släkt och vänner 30 12,2 Utlandsresande 20 8,1 Kommersiella boendeformer i Sverige: Hotell 2,0 0,8 Stugbyar 1,8 0,7 Vandrarhem 0,5 0,2 Auktoriserad camping 6,5 2,7 Icke auktoriserade camp. platser 1,3 12 0,5 4,9 Andra övernattningar i Sverige: Hyra av stuga, lägenh. m.m. 8,0 3,3 Läger, barnkolonier 2,0 0,8 Camping utanför campingplats 2,0 0,8 Fritidsbåtar m.m. 2,0 14 0,8 5,7 Totalt antal semesterdygn varav totalt utanför bostaden ,0 resp. semester i egen bostad ,0

19 TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLJGHETER I SVERVGE För att kunna förutse förändringar av den svenska turismen under den närmaste tjugofemårsperioden har Sveriges Turisråd konstruerat en modell till Perspektivplan i vilken det avses bli möjligt att studera effekterna av de åtgärder som sätts in för att vidareutveckla den svenska turismen. Semestertidens utveckling fram till år 2000 kommer att kännetecknas av bl.a. följande: 1) Genom sänkt pensionsålder från 67 till 65 år samt införandet av mjuk övergång till pensionering vid 60 års ålder uppstår en mycket stor ökning av arbetsfria dygn, av vilka de flesta givetvis inte bör uppfattas som semesterdygn. 2) En femte semestervecka har införts fr.o.m. 1978, samtidigt som rätt till semester förbättras för vissa eftersatta grupper. Reformen berör genom familjesamband etc. 2,4 milj. människor. I beräkningarna avseende utvecklingen fram till år 2000 har antagit en ökning av antalet semesterdygn från ca 30 till ca 40 dygn. Det måste emellertid konstateras att mönstret för hur den 5:e semesterveckan kommer att förläggas och utnyttjas fortfarande är något oklar. 3) En fortsatt tendens till uppdelning av semestern i flera perioder. Tre huvudscenarier har utvecklats. Det ena (I) bygger på förutsättningen att kapaciteten på de svenska boendeanläggningarna utvecklas i samma takt som hittills, d.v.s. camping ökar med bäddar per år, stugbyar med 250 bäddar och antalet hotellbäddar med 500. Fritidshusen ökar med enheter per år. Besöken hos släkt och vänner ökar något. Utlandsresandet fortsätter att öka med 5 % per år. Det andra huvudscenariot (II) bygger på samma grundförutsättningar som i scenario I, med undantag för tillväxten av stugbyar. I detta scenario förutsättes en årlig tillväxt av bäddar i stugbyar. Det tredje huvudscenariot (III) bygger på samma grundförutsättningar som i scenario II. I detta scenario förutsättes att korttidsuthyrningen av fritidshus ökar från f.n. 5 % av beståndet till 1.0 %. Beredningens kommentarer till scenarierna Av scenarierna framgår att nuvarande utvecklingstendenser vad avser fördelningen av semesterdygnen mellan olika boendeformer kan inge vissa farhågor. Om man antar att de ca 100 milj. semesterdygn som tillkommer under perioden fram till år 2000 fördelas som nu, d.v.s. 54 % i bostaden och 46 % utanför bostaden, har man redan utnyttjat en stor del av den tillväxt som scenarierna beskrivit.

20 22 Om man inte åstadkommer ett effektivt utnyttjande av befintlig och tillkommande kapacitet i kollektiva turistanläggningar genom en avancerad produktutveckling och marknadsföring, blir konsekvensen att en ökad efterfrågan på fritidshus alt. utlandsresor blir alternativet till att stanna i bostaden under semestern. Ur rekreationspolitisk synvinkel måste en sådan utveckling betraktas som oacceptabel. 3.4 TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLJGHETER I LÄNET INLEDNING I detta avsnitt redovisas ett försök att i grova drag uppskatta turismens utvecklingsmöjligheter i Skaraborgs län. Metoderna för denna typ av beräkningar är fortfarande under utveckling och underlagsmaterialet är delvis bristfälligt. Det har trots detta ansetts angeläget att konstruera räkneexempel för att belysa olika utvecklingsalternativ. Beräkningsmetoden är i grunden densamma som i rekreationsberedningens betänkande. Det bör emellertid observeras att beredningen vill ha svar på frågan: "Kan målen i riksdagsbeslutet uppfyllas, d.v.s. kan man i högre grad än idag bereda större delen av befolkningen en tillfredsställande rekreation? " Beräkningarna utgår därför i första hand från Sveriges befolknings rekreationsbehov och strängt taget inte från Sveriges möjligheter att exempelvis ta emot en större turistström från utlandet. Syftet med denna rapport är ju inte att utreda Skaraborgarnas möjligheter att få en tillfredsställande rekreation (vilket i och för sig är en viktig fråga) utan att utreda Skaraborgs läns möjligheter och resurser att ta emot en utökad turism inom länet. Detta annorlunda synsätt medför även vissa skillnader i beräkningsmetodiken. Skaraborgs läns förutsättningar för turism, som mera i detalj redovisas i kapitel 5, kan i allmänna ordalag sammanfattas på följande sätt: - det centrala läget i Sverige samt närheten till Göteborg och därmed till kontinenten gör länet attraktivt för en utveckling av turismen - det faktum att västkusten och andra kustområden idag är hårt utnyttjade för turism och rörligt friluftsliv kommer med stor sannolikhet att medföra ett ökat intresse för Skaraborgs län som turistlän - länets resurser för turism, såväl vad gäller sevärdheter och aktiviteter (kuster vid Sveriges två största insjöar, platåbergen och skogsmarken) är till stor del outnyttjade. Med resurser menas här även länets möjligheter till en säsongsförlängning och en utökad vinterturism.

21 23 KAPACITETEN HOS OCH UTNYTTJANDET AV BEFINTLIGA AN- LÄGGNINGAR IDAG Beskrivningen av dagsläget avser som regel år 1916 eller år Folkmängden i Skaraborgs län uppgick vid årsskiftet 1977/1978 till personer, vilket motsvarar 3,21 % av rikets befolkning. Detta används här som jämförelsetal, även om andra grunder för jämförelse i vissa fall kunde vara mera relevanta. Antalet bäddar i stadshotell, motorhotell och turisthotell i Skaraborgs län uppgick i juli 1977 till enligt SCB:s statistik. Enligt beredningens bedömning motsvaras bäddar av 2,0 milj. svenska turistdygn, d.v.s. 19,2 turistdygn/plats. För Skaraborgs län motsvarar detta ca turistdygn. Antalet bäddar i stugbyar i Skaraborg uppgår till 265. Under 1977 uppgick det sammanlagda antalet gästnätter (semesterdygn) i de båda byarna (Källebacken och Hökensås) till ca I länet finns 8 vandrarhem med 360 bäddar. Antalet semesterdygn kan uppskattas till ca Enligt statistik från SCR uppgick antalet gästnätter på auktoriserade campingplatser till i Skaraborgs län år 1977, vilket inom parentes tyder på en högre beläggningsgrad på de ca bäddplatserna, fördelade på 11 anläggningar, än i riket i övrigt. Beredningen uppskattar antalet semesterdygn på icke auktoriserade campingplatser till en femtedel av antalet semesterdygn på de auktoriserade campingplatserna, d.v.s. ca dygn. Totalt innebär detta ca semesterdygn på kommersiellt inriktade anläggningar, vilket motsvarar 2,3 % av det totala antalet dygn på motsvarande anläggningar i Sverige. Beträffande antalet semesterdygn utanför de kommersiella anläggningarna, görs här en mycket grov uppskattning. Antalet dygn i Skaraborgs län antas utgöra 3,21 % av antalet dygn i riket, vilket ger: Hyra av privata stugor, lägenheter och rum Läger, barnkolonier o.dyl Camping utanför campingplatser Fritidsbåtar Totalt

22 24 Tabell 3.2 Rums och bäddbeläggning i Skaraborgs län under maj - sept 1977 samt okt april 1978 STADSHOTELL MOTORHOTELL TURISTHOTELL Procentuell beläggning: Rum Bäddar Rum Bäddar Rum Bäddar maj-sept okt april Disponibel kapacitet: juli april STUGBYAR VANDRARHEM Rum Bäddar Bäddar Procentuell beläggning: maj-sept okt april Disponibel kapacitet: juli April

23 25 Tabell 3.3 Utnyttjande av den tillgängliga bäddkapaciteten under maj 1977 april 1978 Förklaring:

24 26 Tabell 3.4 Utnyttjande av den tillgängliga bäddkapaciteten under maj 1977 april 1978 Förklaring:

25 27 FÖRSÖK TILL FRAMTIDSBEDÖMNING Följande fyra utvecklingsalternativ för perioden har bedömts vara av intresse. A. Kapaciteten på boendeanläggningarna utvecklas proportionellt mot utvecklingen i riket enligt beredningens och Turistrådets bedömningar enligt scenario I, d.v.s. i samma takt som hittills i riket. B. Samma som A, men med en utbyggnad av anläggningarna i Tiveden enligt Tivedsgruppens förslag. C. Samma som B, mer med en motsvarande utbyggnad även i de övriga tre av utredningen föreslagna intresseområdena (jfr. kap. 6). D. Samma som C, men med en starkt utökad glesbygdsturism och uthyrning av befintliga fritidshus m.m. Följande beskrivningar bör betraktas som räkneexempel baserade på den metod som använts i rekreationsberedningens betänkande. A. Enligt nuvarande utvecklingstendenser Antalet hotellbäddar antas öka med 15 om året efter ersättningsproduktionen. Den nuvarande låga beläggningen av hotellen beräkna öka med 0,4 procentenheter per år, d.v.s. procentenheter per femårsperiod. Antalet nya bäddar i stugbyar ökar med 10 om året och antalet bäddar på camping med a 300 per år. Ökningen inom de icke kommersiella boendeformer antas ske proportionellt mot beredingens antaganden för riket i sin helhet (alternativ A). (Tusental 1976 % 2000 % semesterdygn) riket länet länet riket länet länet Kommersilla boendeformer Hotell+vandrarhem , ,8 Stugbyar , ,0 Aukt. camping , ,0 Icke aukt. camping , ,0 Summa , ,3 Icke kommersiella , ,0 boendeformer , ,7 Totalt

26 28 Kommentar: Beräkningen ger i det närmaste en fördubbling av an talet semesterdygn i denna typ av anläggningar i länet såväl som i riket i sin helhet. Det innebär att Skaraborgs län fortfarande har en procentuell andel av antalet semesterdygn, som är lägre än dess andel av rikets befolkning. B. Med en utbyggnad i Tiveden enligt Tivedsgruppens förslag Tivedengruppen föreslår i generalplan för Tiveden att antalet bäddplatser i de tre basorterna Granvik, Tived och Olshammar ökar med totalt bäddplatser, varav 950 i stugbyar, 750 vid campingplatser och ett sjuttiotal i vandrarhem. Dessutom föreslås antalet enklare övernattningsmöjligheter (camping eller motsvarande) öka i aktivitetspunkterna med tillsammans ca 590 bäddplatser. Detta ger vid full utbyggnad av de föreslagna platserna följande totalbild med samma grundantaganden som tidigare: (Tusental 1976 % 2000 % semesterdygn) riket länet länet riket länet länet Kommersiella boendeformer Hotell+vandrarhem , ,0 Stugbyar , ,5 Aukt. camping , ,3 Icke aukt.camping , ,0 Summa , ,0 Icke kommersiella boendeformer , ,0 Totalt , ,0 Kommentar: Åtgärderna i Tiveden medför en ökning av antalet semesterdygn med ca år Även i detta fall har emellertid Skaraborgs län en procentuell andel av antalet semesterdygn, som är lägre än dess andel av rikets befolkning. Det bör observeras att delar av det föreslagna utbudet i Tiveden är beläget i Örebro län, men att man här, för att förenkla, har hänfört det hela till Skaraborgs län. C. Med motsvarande utbyggnad inom övriga områden av intresse för turism och rekreation Utredningen framhåller i kapitel 6 Kålland - Kinnekulle, Guldkroken Hökensås - Mullsjö och Billingen - Falbygden som områden av särskilt intresse för turism och rekreation.

27 29 Inget av dessa områden kan ensamt bli föremål för en utbyggnad av antalet bäddplatser av den omfattning som föreslås i Tiveden. Däremot bör en motsvarande utbyggnad i de tre områdena tillsammans utgöra ett realistiskt antagande: Det innebär således ca nya bäddplatser i stugbyar, en till två i vardera området, bäddplatser på camping, likaledes fördelade på en till två i vardera område, samt totalt ett sjuttiotal nya platser i vandrarhem. Detta innebär ett tillskott av ytterligare ca semesterdygn i kommersiella boendeformer år Totalt skall därmed antalet semesterdygn i länet öka till sammanlagt eller 3,3 % av det totala antalet semesterdygn i Sverige, varvid Skaraborg uppnår ett tal som motsvarar dess andel av befolkningen i Sverige. D. Med en starkt utökad glesbygdsturism och uthyrning av befintliga fritidshus m.m. Om vi antar att aktiva åtgärder, innebärande exempelvis en ökning av andelen korttidsuthyrda fritidshus från 1 % till 3 % och ett 100-tal nybyggda fritidshus i smärre grupper i anslutning till jordbruk skulle kunna medföra en ökning med ytterligare semesterdygn år 2000, skulle detta totalt ge ca semesterdygn, motsvarande 3,6 % av det totala antalet semesterdygn i Sverige. Sammanfattande kommentarer till försöket till framtidsbedömning Skaraborgs län har idag en mindre övernattningskapacitet och ett lägre antal semesterdygn än riket i övrigt i relation till folkmängden, vilket är anmärkningsvärt mot, bakgrund av länets goda förutsättningar för turism och rekreation. Genom utbyggnad i Tiveden enligt Tivedengruppens förslag förbättras situationen något, men först genom ett motsvarande tillskott inom de övriga områden som är av särskilt intresse börjar länet närma sig riksgenomsnittet. En utökad satsning av glesbygdsturism och uthyrning av fritidshus m.m. bör ge ett större tillskott i Skaraborgs län än i riket i övrigt. En satsning på ovan diskuterade åtgärder bör bedömas som önskvärd och fullt realistisk.

28 MARKNADSBEDÖMNNG Genom sin unika natur, idylliska städer, innanhaven Vänern och Vättern samt en av landets äldsta odlingsbygder med mängder av kulturminnesmärken har Skaraborgs län rika möjligheter att erbjuda fritidsmänniskan en stimulerande miljö. Var än en turist bor i Skaraborg har han nära bilreseavstånd till de flesta av länets attraktioner. Turistgeografiskt ligger länet mycket strategiskt. Inom ett reseavstånd av upp till 3 timmar finns drygt 2 milj. svenskar och inom ett reseavstånd av upp till 5 timmar drygt 5 milj. Skaraborgs län ligger även strategiskt i förhållande till kontinenten tack vare Kattegattrederierna, som har stor passagerar- och bilkapacitet och som satsar stora belopp i marknadsföring av för- och eftersäsong. Speciellt för dessa säsonger är rederierna intresserade av resmål, belägna inom en radie av ca 20 mil. Inom denna radie faller Skaraborgs län, som, om lämpliga marknadsanpassade boendeformer och arrangemang kan tillskapas, har alldeles speciella förutsättningar. Kapaciteten på färjorna i varje riktning är enligt följande: Danmark Pass./vecka Bilar/vecka Sessanlinjen Stena Line Europafärjan/Lion Ferry Kontinenten Tor Line ggr/vecka Tor Line Holland Sessanlinjen, Travemünde ggr/vecka Stena Line, Kiel dagl Rederierna har under högsäsong % beläggning, när det gäller passagerare; betydligt mer när det gäller bilar. Under lågsäsong behåller Sessanlinjen 90 % av sin kapacitet, medan Stena Line, behåller 75 %. På Tyskland, Holland och England har man samma kapacitet året om. Skaraborgs län har också en intensiv genomfartsturism av svenskar och utlänningar, dels beroende på färjetrafiken dels på Västkustens traditionella attraktionskraft.

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

UTVECKLING AV ÖVERNATTNINGSMÖJLIGHETER FÖR PADDLARE I KÅLLAND OCH EKENS SKÄRGÅRDAR Sammanställning av föreslagna platser.

UTVECKLING AV ÖVERNATTNINGSMÖJLIGHETER FÖR PADDLARE I KÅLLAND OCH EKENS SKÄRGÅRDAR Sammanställning av föreslagna platser. UTVECKLING AV ÖVERNATTNINGSMÖJLIGHETER FÖR PADDLARE I KÅLLAND OCH EKENS SKÄRGÅRDAR Sammanställning av föreslagna platser Rapport 2014:5 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby Biosfärkontoret

Läs mer

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Från vision till verklighet

Från vision till verklighet Beställare: Laholms kommun, KS 2014-385 Från vision till verklighet Analys av möjligheterna att etablera ett fullservicehotell i Mellbystrand Bild: Bjärreds brygga 1 av 6 Bakgrund: Mellbystrand håller

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skåne 2013 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Helsingborgs stad

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet? Hej! Vi tackar för era översända frågor och har gjort vårt bästa för att besvara dem så tydligt vi kan. Hör gärna av er om ni vill ha kompletteringar eller vill veta mer. Följande frågor skulle vi vilja

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i på Öland 2014 3 Utveckling

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Boende för besökare. En nulägesbeskrivning. Datum: 2010-01-19. Författare: Ann-Carin Andersson

Boende för besökare. En nulägesbeskrivning. Datum: 2010-01-19. Författare: Ann-Carin Andersson Boende för besökare En nulägesbeskrivning Författare: Ann-Carin Andersson Datum: 2010-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

Yttrande från Dalslands Turist AB avseende vindbruksplan Dalsland

Yttrande från Dalslands Turist AB avseende vindbruksplan Dalsland Yttrande från Dalslands Turist AB avseende vindbruksplan Dalsland L Bakgrund Dalsland har i ett flertal utredningar genom åren pekats ut som ett landskap med stor potential att utveckla naturturism. Samtliga

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Administrativa avdelningen Ärende nr: 6 Datum: 2012-04-10 Ärende: Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Sammanfattning: Konkurrensverket

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer