Facebook Twitter LinkedIn Pusha Google+

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Facebook Twitter LinkedIn Pusha Google+"

Transkript

1 "NPF i skolan" är temat för vårt andra nyhetsbrev Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning. Innehåll nr 2, Aktuella projekt -Forskarintervjun -Nyheter från KIND -NPF-skoldagarna -Konferenser i vår -Brukarorganisationer -Om nyhetsbrevet I detta andra nyhetsbrev 2015 fokuserar vi bland annat på hur skolan kan stötta elever med neuropsykiatriska diagnoser. I oktober kom flera hundra lärare och skolledare till första upplagan av NPF-skoldagarna, som arrangerades av KIND, för att ta del av vad forskningen säger kring NPF i skolan. I det här nyhetsbrevet hittar du intervjuer med ett par av föreläsarna. Du hittar även aktuella publikationer, tips på kommande konferenser med mera inom området. Vi önskar alla God Jul och Gott Nytt År! Sven Bölte, professor, föreståndare för KIND Facebook Twitter LinkedIn Pusha Google+ Aktuella projekt Eric Zander disputerar inom autismdiagnostik Några dagar innan julafton disputerar psykologen Eric Zander, KIND, med sin avhandling om standardiserade metoder som stöd vid diagnostisering av autismspektrumtillstånd. I sin avhandling har Eric Zander framför allt tittat på hur objektiva och tillförlitliga verktygen som används faktiskt är. Trots risken att bedömare kan låta testresultat styra hela diagnostiseringen visar resultaten att fördelarna väger tyngre. De diagnostiska verktygen har visat sig vara väldigt objektiva oavsett vem som genomför testerna och det finns ett stort underlag att jämföra resultat mot. Eric Zander har även undersökt möjliga effekter av införandet av kriteriet funktionsnedsättning, som infördes i senaste version av DSM. Graden av funktionsnedsättning är svårare att definiera än vanliga symptom och var gränsen sätts kan ha stor inverkan på om ett barn diagnostiseras eller inte. Avhandlingen heter: "Standardizing diagnostic assessment of autism spectrum disorder - assets and challenges" och disputation sker den 18 december. Läs avhandlingen. Större risk att dö i förtid för personer med autism Det är slutsatsen av en stor registerstudie, den första av sitt slag, som publicerades i British Journal of Psychiatry i november. Två av forskarna bakom studien, Tatja Hirvikoski och Sven Bölte från KIND, berättar att man kunnat visa att personer med autism lider 2,5 gånger högre risk att dö i förtid jämfört med resten av befolkningen. Det gäller nästan alla dödsorsaker. Särskilt hög är risken för kvinnor med AST och en samtidig intellektuell funktionsnedsättning. För gruppen utan intellektuell funktionsnedsättning utgör självmord en särskilt hög riskfaktor, vilket understryker vikten av vårdprogram för suicidnära patienter i verksamheter som träffar personer med AST. Läs hela studien. Molekylärdiagnostik för barn med AST Eftersom AST är ett samlingsbegrepp för olika typer av autism kan orsaken till AST skilja sig från person till person. Samsjukligheten är dessutom hög vid AST. Närmare 70 procent av alla barn med AST har en eller flera andra psykiska eller medicinska diagnoser. I en studie publicerad i JAMA har forskaren Kristiina Tammimies vid KIND tillsammans med kollegor i Kanada genomfört analyser med tekniker som analyserar hela arvsmassan (kromosommicroarray och helexomsekvensering) på barn som diagnostiserats med AST för att fastställa en molekylär diagnos. På så vis kunde de säkerställa vilken gen som

2 för att fastställa en molekylär diagnos. På så vis kunde de säkerställa vilken gen som orsakar funktionsnedsättningen. Av de undersökta barnen fick 16 procent en molekylär diagnos, men när forskare analyserade endast de barn som hade fysiska avvikelser och/eller medfödda missbildningar kunde de identifiera mutationer hos 40 procent av barnen. Nyttan med en molekylär diagnos är bland annat att föräldrarna får veta vilka risker det finns för att eventuella småsyskon också drabbas. Eftersom vissa genetiska avvikelser ökar risken för fetma eller diabetes kan en diagnos också bidra till att förebygga framtida besvär i form av vårdplaner eller exempelvis hur kosten kan läggas upp. Den här studien visar att det är viktigt att alla barn med AST borde få en omfattande medicinsk undersökning och gentester för att hjälpa läkare att ställa rätt diagnos och planera vården. Läs hela studien. Skolpersonal kan för lite om NPF "Skolan som en plats för lärande, utveckling och framgång" heter KINDs utvecklingsarbete med fokus på skolan som syftar till att underlätta skolgången för elever med särskilda behov. Ett av verktygen som används heter Inclusio. Det är ett kartläggningsinstrument där rektorer tillsammans med sin skolpersonal skattar den egna organisationens möjligheter att skapa lärmiljöer som fungerar för elever med NPF. Detta görs utifrån ett antal frågor med syfte att synliggöra såväl utvecklingsområden som styrkor, ett underlag som sedan kan användas i skolans eget systematiska utvecklingsarbete. Kartläggningsinstrumentet har rönt stort intresse och hittills har en 30-tal skolor medverkat med sina skattningar. En första (ännu opublicerad) sammanställning av de skattningar som hittills kommit in från de medverkande skolorna har visat att majoriteten av de svarande lärarna tycker att de har för lite kunskap om NPF. Rektorer och lärare behöver kontinuerlig forbildning, menar KINDs skolsamordnare Anna Borg, som tillsammans med Sven Bölte och Steve Berggren med flera skrev en debattartikel i Aftonbladet om resultaten. Forskningsprojekt Alla KINDs forskningsprojekt Våra publikationer Vetenskapliga artiklar från KIND Kurser vid KIND Kommande utbildningar 2016 Stöd vår forskning Vill du göra en insamling eller ge en gratulationsgåva till förmån för forskningen om autism eller ADHD? Text: Christer Classon och Anna Löfgren Wilteus Forskarintervjun: Marita Falkmer "I en inkluderande skola ska det vara normalt att göra olika" Med stark förankring i både forskning och praktik utvecklar Marita Falkmer sätt att förbättra vardagen för vuxna med autism. Hon brinner även för hur barn med autism ska klara skolan bättre genom att skapa inkluderande skolor där det normala är att göra olika för alla barn. Hon förstår tanken bakom att man inom skolan inte velat sätta etiketter på barn men samtidigt tror hon att om vi inte vågar prata om funktionsnedsättningar blir de mer stigmatiserande än om man är öppen. -Om det blev lika naturligt att säga Marita har diabetes som Marita har autism, så tror jag vi skulle kunna komma långt. Marita Falkmer har ägnat sin yrkesbana åt barn som tänker annorlunda, särskilt barn med autismspektrumtillstånd. Hon är specialpedagog och har arbetat inom bland annat särskola, habilitering och resursteam samt skrivit en avhandling om förutsättningar för att inkludera barn med autism i skolan. Hon är idag post doc vid Curtin University i Perth, Australien, och står med en fot i praktiken och en i forskningen. Det fascinerade mig att det man gör inom forskningen faktiskt kan göra skillnad. Hade du frågat mig för 20 år

3 skillnad. Hade du frågat mig för 20 år sedan hade jag sagt att jag aldrig kommer att hålla på med forskning. Jag är en praktiker! Men jag blev indragen i forskningsvärlden för att jag såg att det faktiskt påverkade vad folk gjorde och det hade en praktisk betydelse. Vad handlade din avhandling om och vad kom du fram till? I mitt doktorandprojekt tittade jag på hur elever med autism upplevde sin delaktighet i skolan. Det viktigaste jag kom fram till handlar om inkludering. Om jag jämför de här eleverna med andra elever skulle jag säga att de hade lägre delaktighet. Men det eleverna med autism sa var att de var ganska nöjda med sin nivå av delaktighet. Man måste vara försiktig så att man inte hamnar i normtänkande. En annan sak är att om vi vill att eleverna ska känna tillhörighet med skolan måste vi jobba aktivt med det som lärare, det händer inte av sig självt. Vi måste skapa situationer där elever med autism har möjlighet att samspela och vara delaktiga i aktiviteter och vi måste jobba aktivt med attityder och kunskap både bland skolpersonal och bland elever. En enkel sak man kan göra är att ställa fram ett bord på rasten med hobbymaterial utan att kräva något. Då kommer det en elev och frågar: Vad gör du?. Till slut sitter det fem-sex stycken elever runt bordet. Strikt talat kan man säga att det blir parallella aktiviteter, men det som händer efter ett tag är att det börjar ske ett positivt samspel på en nivå som både elever med och utan autism klarar. Rasterna är ju så himla svåra, jag tror att många gånger är det då vi vuxna behövs mest i skolan för de här eleverna. Vad är ditt budskap till skolledare och skolpersonal runt om i Sverige? För det första att man i skolan måste ha kunskap om funktionsnedsättningen. Därför att om man ser två elever som beter sig på samma sätt, kan orsakerna till det vara så olika. All skolpersonal behöver ha en del kunskap, inte bara lärarna, men sen behöver det finnas någon eller några som har djupare kunskaper. Det andra är att jag tror att vi överskattar alla barns förmåga att hålla en verbal instruktion i huvudet. Vi kan använda enkla medel till att underlätta för alla elever genom att använda visuella strategier. Detta är självklart när man jobbar med elever med autism. Man behöver fundera över vad som är information och vad är kommunikation och man behöver inte kommunicera all information verbalt. Jag hade en elev som plötsligt vägrade komma på lektionerna i svenska. Vi försökte fråga varför, men fick bara svaret att svenska var pest och han vägrade gå dit. Personer med autism har ofta svårt med sina inre föreställningar, att kunna se vilka alternativ som skulle kunna finnas. Eller som i det här fallet svårt att sätta fingret på vad det är som gör att svenska är så pestigt. Då skrev vi ner allt vi gjort på svenskan och så fick han kryssa i vad som var roligt/okej/tråkigt respektive lätt/okej/svårt. Då blev det plötsligt tydligt att det var vissa saker på lektionerna som han tyckte var tråkigt och svårt och då kunde vi göra någonting åt det. Till sist tycker jag att vi behöver tänka kring inkludering, att det betyder att vi gör olika. Att göra olika ska vara det normala. Till exempel att låta halva klassen göra något som de kan göra ganska självständigt och så kan jag som lärare fokusera mer på en mindre grupp. Ibland är det eleven med autism som är med i den gruppen, ibland inte. Då blir det normalt att alla är olika. Vi måste lära barnen tidigt att rättvist är olika här är vi så rättvisa så vi gör olika. Vad önskar du dig när det gäller framtida forskning inom skolan? När det gäller skolverksamhet finns det inte tillräckligt mycket forskning. Tyvärr måste jag säga, att både jag och andra forskare ibland upplever att det är svårt att komma in i skolan. Det finns ett motstånd och en misstro mot forskare, att man kommer att bli kritiserad och ifrågasatt. Men det är ju inte det vi vill utan att tillsammans hitta kunskaper och insikter som kan förbättra. Jag har samma upplevelse i Australien, det är svårt som forskare att komma in i skolan och göra forskning tillsammans med lärare och skolpersonal. Jag skulle önska att vi kunde överbrygga den misstron. Om praktiker och forskare möts så kan det som beforskas grundas på de frågor och problem man faktiskt lever med i skolan. Det är lätt att slå ifrån sig och säga att de där forskarna inte vet vad verkligheten är, men om verkligheten stänger dörrarna blir vi ju ännu mer isolerade. Jag tror också att man som skolledare måste ha den kulturen i sin skola att man vill införliva bästa möjliga kunskap. Forskning är inte något som är där borta någonstans utan forskning är något som kan hjälpa mig, som kan påverka mina val och mina metoder. Om du skulle drömma lite och inte tänka på pengar - vad skulle du forska på? Jag skulle gärna vilja göra en stor studie om hur vi kan öka det sociala samspelet genom att informera klasskamrater om olikheter och acceptans för olikheter. Vad får det för effekt om vi utbildar klasskamrater om funktionsnedsättningar och olikheter? Det finns teorier som säger att vi agerar mot andra människor utifrån vår förståelse av den personens ansvar. Så om jag tror att du uppför dig illa för att du väljer att uppföra dig illa så kommer jag att agera på ett sätt, men om jag förstår att du uppför dig på ett sätt av en anledning som du inte rår för, så har jag helt andra redskap att möta dig. Jag kan förstå varför det har vuxit fram en kultur inom skolan att vi inte ska sätta etiketter på barn och vi ska inte stämpla barn. Jag kan förstå tanken bakom det, men jag tror att vi kanske hugger oss själva i foten, för jag tror att kunskap är befriande. Jag tror att om vi inte vågar prata om olika funktionsnedsättningar blir de mer stigmatiserande än om man pratar öppet om dem. Jag tror vi tagit ifrån barn kunskaper och insikter som faktiskt hjälper dem att

4 öppet om dem. Jag tror vi tagit ifrån barn kunskaper och insikter som faktiskt hjälper dem att möta personer som tänker olika, rör sig annorlunda, pratar annorlunda, inte ser eller så. Om det blev lika naturligt att säga Marita har diabetes som Marita har autism, så tror jag vi skulle kunna komma en lång väg. Som erfaren pedagog - är det något mer du vill säga till andra lärare? Ibland så låser sig lärare vid att eleven måste ha en diagnos för att våga agera. Mitt råd är att du har så mycket kunskap som pedagog, våga lita på den kunskapen. Du har rätt att ställa en pedagogisk diagnos, du har rätt att ta dina observationer på allvar och göra de åtgärder som du tror kommer att hjälpa. Du behöver inte vänta på en diagnos eller på att någon ska komma och säga "ja gör så" utan våga lita på din pedagogiska kunskap. Som lärare tar man ibland ett steg tillbaka och tänker att det först måste komma någon och bekräfta att så här är det. Till sist, som lärare underskattar man ibland hur viktig man är för den sociala miljön i klassrummet, hur viktig man är som modell för alla barn. Hur otroligt stor skillnad man kan göra för ett barn med svårigheter om man är en bra modell. Det finns mycket forskning som talar för att den relation läraren har med ett barn med autism påverkar hur klasskamraternas relation blir med barnet med autism. Ibland tror jag att man inte ser hur viktig man är som lärare, både som kunskapsförmedlare men också förmedlare av attityder och hur man har ett positivt socialt samspel med varandra. Vi lärare underskattar oss själva ibland, men vi är verkligen viktiga. Fakta Marita Falkmer Titel: Post doc, specialpedagog med inriktning mot barn och ungdomar inom autismspektrat Ålder: 57 Arbetsplats: Curtin University i Perth, Australien, samt koppling till forskarnätverket CHILD vid Jönköping University Pågående forskning: Vardagsliv och livskvalitet bland vuxna med autismspektrumtillstånd Senaste besök i Sverige: Föreläste på NPF-skoldagarna som arrangerades av KIND i oktober 2015, en tvådagarsutbildning för skolpersonal. Om Sverige: Roligt att komma hem till Sverige och hälsa på släkten. Nyheter från KIND Fokus på autism 6-8 april Anmälan har nu öppnat! Sista anmälan 1 mars. Bland årets många föreläsare finns Judith Gould som kommer prata om "Diagnosis of Women and Girls on the Autism Spectrum" och Jack Price med rubriken "Stem Cells and Autism: Can we model human development in a dish?" Fokus på autism är en konferens om det aktuella kunskapsläget inom autismspektrumtillstånd som KIND arrangerar tillsammans med en rad medarrangörer. Konferensen hålls i Aula Magna på Stockholms universitet. Mer information och anmälan. Anslag från försäkringskassan om unga med NPF Projektet TRANSITION har tillsammans med fyra andra forskningsprojekt fått dela på 9 miljoner kronor från Försäkringskassan. Titeln på studien är: Transition vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Stöd riktat mot unga vuxna med ADHD eller autismspektrumtillstånd (AST) för att förebygga arbetsmarknadsmarginalisering och utanförskap. Mer om TRANSITION Text och foto: Anna Löfgren Wilteus Nora Choque Olsson disputerar 18 mars I vår disputerar psykologen Nora Choque Olsson på en avhandling om social färdighetsträning för barn och unga med AST. Syftet med studien var att undersöka beteendeeffekten av social färdighetsträning/gruppbehandling, med en metod som kallas KONTAKT, hos barn och ungdomar med högfungerande AST. Projektet är en multicenterstudie med totalt 455 deltagare. Mer om KONTAKT Kvalitetsregistret NEUROPSYK får anslag från SKL Det nystartade kvalitetsregistret NEUROPSYK från planeringsbidrag från Sveriges Kommuner och Landsting för att kunna arbeta mot att bli ett nationellt kvalitetsregister. Idag är PRIMA BUP Järva (bilden), PRIMA Åkersberga, ADHD-center,

5 10 miljoner till autismforskning på små barn Forskaren Terje Falck Ytter vid KIND har fått medel i Jubileumsutlysningen från Riksbankens Jubileumsfond. Projektet har titeln "Tidig utveckling hos spädbarn med risk för autism och adhd: En longitudinell studie med fokus på divergenta och konvergenta mekanismer". Mer om anslag och andra nyheter. Jobba på KIND Just nu söker vi nya medarbetare: en doktorand, en forskningspsykolog, en forskningsassistent och en receptionist. Läs mer här. Styrketräningsevent donerade pengar till forskning om autism Det världsomspännande projektet "Kettlebells 4 autism" kombinerar varje år träning med insamling av pengar till forskning om autism. Vid årets evenemang samlades ett 30-tal träningsintresserade i Örebro och man lyckades samla in 5000 kronor som donerades till forskning om biologiska orsaker till autism vid KIND. Den som vill göra en egen insamling eller donation till KINDs forskning kan kontakta oss. Läs mer om donation. NPF-skoldagarna 2015 (bilden), PRIMA Åkersberga, ADHD-center, Autismcenter för barn och ungdom samt BUP KIND med i registret. Läs mer om NEUROPSYK. SKOLKONTAKT tränar barn och ungas sociala förmågor SKOLKONTAKT är ett program för social färdighetsträning för barn och unga med sociala svårigheter. Just nu analyseras resultaten från ett utvecklingsarbete på ett gymnasium i Strängnäs där metoden prövats. Än är det för tidigt att dra några slutsatser mer än att behovet finns och att det är möjligt att genomföra programmet. Just nu färdigställer forskarna en manual för SKOLKONTAKT som beräknas vara färdig till årsslutet, samtidigt som de undersöker var nästa SKOLKONTAKT kan hållas. Läs mer om KINDs skolprojekt På höstlovet fick 600 lärare och skolledare lära sig mer om NPF Hösten 2015 var det premiär för NPF-skoldagarna, en tvådagarskurs arrangerad av KIND för lärare, skolledare och elevhälsans personal om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Omkring 600 deltagare kom till Aula Medica på Karolinska Institutet och fick ta del av den senaste forskningen av forskarna Marita Falkmer, Sarah Parsons, Henrik Andershed, Anna Borg, Steve Berggren och Christina Coco. Föreläsningarna att ladda ner i pdf. Hallå där - vad tyckte du om NPF-skoldagarna 2015? Rektor Jesper Samuelsson (t.v.) och övrig personal från Vallaskolan i Södertälje Vi fick ideér, verktyg och metoder som man skulle kunna använda mer i skolan. Det blev en bekräftelse på att vi är på rätt väg - nämligen att i högre utsträckning göra olika för olika elever. Vi tar även med oss vikten av kartläggningsarbete samt hur vi kan hitta fler sätt att samverka med andra aktörer, till exempel BUP och socialtjänst.

6 samverka med andra aktörer, till exempel BUP och socialtjänst. Rektor Jesper Samuelsson, Vallaskolan NPF-skoldagarna kändes som en användbar mötesplats för oss, dessutom har vi goda kontakter med KIND, berättar Anders Moberg som jobbar på Attention Utbildning och som var en av flera utställare i Aula Medica. Attention Utbildning erbjuder utbildningar för personal inom skolan och vården. Just nu arbetar man med projektet "Min skola" och kampanjen "Eleven är inte problemet". Anders Moberg, Attention Utbildning Fyra frågor till docent Sarah Parsons, UK: 1. Du föreläste på NPF-skoldagarna om hur ny teknik kan hjälpa barn med autism. Varför började du forska om det? När jag var doktorand handlade ett av mina projekt om virtual reality för barn med autism. Det gav mig ett särskilt intresse för området. Vi vet att i västvärlden har teknikanvändning i form av telefoner och surfplattor blivit väldigt vanligt. Barns förväntningar på hur man får tag på information och därmed hur man lär sig saker håller på att ändras, vare sig vi tycker det är bra eller inte. Vi måste ha en mycket bättre kunskap om hur de här kraftfulla verktygen, som vi alla har tillgång till, kan användas mer effektivt. Vårt sätt att använda den nya tekniken ligger före vad den vetenskapliga evidensen säger om den. 2. Vad är det viktigaste du kommit fram till i din forskning? En av de generella sakerna som kommit fram i min forskning är värdet av delaktighet och samarbete i forskningen. Att inte bara behandla utbildning som en slags behandlingsmodell som vi kan implementera och utvärdera, utan försöka förstå de perspektiv som lärare, barn och föräldrar har. Mer specifikt så har min forskning visat att om vi kan få barn med autism att samarbeta genom användning av teknik, har det en positiv effekt på till exempel kommunikationsförmågan. Det finns evidens kring att barn utan behov av specialundervisning lär sig mer när de arbetar ihop med andra barn. Detta verkar även gälla barn i behov av specialundervisning. När det gäller just autism är det inte lika stark evidens, men det kommer studier nu som visar att det är ett fungerade sätt att lära sig även för dessa barn. De sociala svårigheter som barn med autism har behöver alltså inte utesluta dem från att lära sig på det sättet. Det kan tvärtom vara ett väldigt effektivt sätt att stötta deras sociala interaktion. Men det handlar om HUR vi använder tekniken, inte bara om vilken teknik vi använder. 3. Vad är ditt budskap till personal i skolor runtom i Sverige? Först och främst att de inte ska låta tekniken styra utan pedagogiken. Då måste man veta vad det är man försöker hjälpa barnet att lära sig och använda de olika strategier som finns för att göra det. Då är teknik bara ett av sätten man kan använda. Det gäller att vara klar över vilket mål man vill uppnå och fundera över alla olika sätt som målet kan nås. Det andra jag vill säga är att lärare kan vara mycket mer aktiva och betrakta sig själva som mer delaktiga i skapandet av ny vetenskaplig evidens. Med andra ord, hur kan vi få kunskap om vilken teknologi som fungerar för vilka barn? Vi skulle kunna förstå mycket mer om vi kunde engagera lärarna mer i att hjälpa oss forskare att förstå vad som händer i ett klassrum och reflektera över hur saker kan bli bättre. 4. Vad är det som vi behöver mer forskning om? Det finns för lite forskning om vad som faktiskt händer i vardagen i skolan. Hur lärare undervisar, vilka styrkor och svagheter som finns i undervisningen och om barnen lär sig det som avsågs. Med andra ord hur skolans kontext, det finns olika sådana kontexter, påverkar barnen. Det finns väldigt lite longitudinell forskning och om komplexiteten rörande att undervisa barn i en viss kontext. Jag vill se mycket mer ingående studier för att förstå kontexten för lärandet, i stället för att som många studier gör, separera lärandet från kontexten. Det finns ingen evidens för vilken slags skola som är bäst, om det är bättre med speciella skolor eller inte, det är svårt att jämföra. Det är enormt komplicerat och dyrt att göra den typen av forskning. Det är synd eftersom det borde vara kärnan i vår kunskap kring

7 göra den typen av forskning. Det är synd eftersom det borde vara kärnan i vår kunskap kring effektivt lärande men vi vet inte på långa vägar tillräckligt mycket. Det finns också för lite studier om äldre barn och vuxna med autism. Forskning om autism i relation till utbildning och lärande måste involvera de pedagoger som arbetar med autism. För närvarande är det inte så. Om vi verkligen vill förstå hur vi ska utforma skolan för personer med autism behöver vi förstå och inkludera de pedagoger som arbetar med autism. Det låter självklart men så är det inte. Därför behöver vi säga till lärare att vi kan bilda ett partnerskap kring forskning. Med den sortens deltagande kan vi göra det på ett meningsfullt och effektivt sätt utan att lägga på extra arbete på redan stressade lärare. Det handlar om att ha en god relation från början, för om man som forskare bara plockar in folk när man behöver dem, då funkar det inte, då skapar man inte det slags samarbetsklimat som krävs. Fakta Sarah Parsons Ålder: 42 Titel: Docent Arbetsplats: Southampton Education School, en del av Southhamptons universitet. Forskningsområde: Utveckling och utvärdering av innovativ teknik för personer med autism. Senaste besök i Sverige: Föreläste om att hitta rätt tekniska hjälpmedel i skolan på NPFskoldagarna som arrangerades av KIND. Intryck av Sverige: Soligt, välkomnande och väldigt intressant arkitektur i Gamla Stan! Kommande konferenser NPF-dagarna november Save the date! I november är det återigen dags för en vecka fullmatad med den senaste forskningen om klinisk diagnostik och behandling. Kursen vänder sig till kliniker runt om i hela Sverige. Mer information kommer under våren. KINDs kurser. NPF-skoldagarna höstlovet 2016 Den 31 oktober-1 november hålls andra upplagan av NPF-skoldagarna i Stockholm, med föreläsningar av bland andra Ulrika Aspeflo. Mer information kommer under våren. KINDs kurser. NPF-forum maj Text och foto: Anna Löfgren Wilteus I vår är det återigen dags för Riksförbundet Attentions evenemang NPF-forum. Temat denna gång kommer att vara Struktur och stöd för personer med NPF. Läs mer. Brukarorganisationerna har ordet Riksförbundet Attention: Attentions nystartade projekt "Barns röst" Efter sommaren startade Attention det treåriga projektet Barns röst. KIND kommer vara en betydelsefull samarbetspartner i projektet och projektledaren Anna Råde arbetar ursprungligen som psykolog hos KIND. Målet med projektet är att ta fram arbetsmetoder tillsammans med barn och unga med NPF som gör dem mer delaktiga i det egna stödet. Primär målgrupp är barn och unga med NPF i åldern år. Målgruppens ålder gör det viktigt att även informera deras föräldrar, men i första hand riktar sig projektet till de unga själva. Vidare har projektet som mål att nå ut med resultaten till stöd-, skol- och omsorgspersonal, som är viktiga att nå för att uppnå förbättringar i verksamheterna. Läs mer om projektet här. Attentions skolkampanj

8 Attentions nya skrifter om skolan: Attentions skolkampanj #elevenärinteproblemet blev succé! Under höstens skolkampanj har Attentions lokalföreningarna landet runt uppvaktat lokalpolitiker, rektorer och andra beslutsfattare med ett tusental så kallade skolkassar. Kassen innehöll information om hur man kan förbättra situationen i skolan för barn med NPF. Kampanjen fick stor genomslagskraft och kampanjens avslutades med att även utbildningsministern Gustav Fridolin fick en kasse. Läs mer. SÅ HÄR! Få skolan att funka Den här skriften handlar om att vara tonåring och ha NPF. Framförallt att hitta sitt eget sätt att klara skolan så bra som möjligt. Men också om vänskap, inspirerande personer och smarta prylar som kan göra det lite enklare att fokusera. Läs mer. Skolguiden Vad gäller egentligen när ens barn har svårt att klara skolans kunskapskrav? I skolguiden har Attention samlat information till föräldrar som har barn med NPF i skolan. Läs mer. Få det att funka för elever med NPF En skrift som visar hur man kan arbeta för en NPF-vänlig skolmiljö. Den består av elevberättelser och Goda Exempel-reportage från skolans värld. Läs mer. Autism- och Aspergerförbundet: Hur kan det kännas att uppleva världen och skoldagen på ett annorlunda sätt? Autism- och Aspergerförbundet har tagit fram ett häfte med skolnära övningar som ger elever som inte har autism möjlighet att prova på hur det kan vara att uppleva världen på ett annat sätt. Den egna upplevelsen ger eleverna tillfälle att reflektera över hur vi kommunicerar, vad som är rättvist och hur de själva hade velat att omgivningen hade reagerat. Det kan bidra till en ökad förståelse för att människor kan tänka och tolka på många olika sätt. Övningarna är hämtade från Marita Falkmers avhandling "From Eye to Us - prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions". Övningshäftet går att ladda ner som pdf. Rustaprojektet På Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm pågår projektet RUSTA (Rätt utvecklat stöd till studenter med Aspergers syndrom). I projektet deltar studenter med Aspergers syndrom som utbildar sig till civil- och högskoleingenjör. Läs mer här. Om nyhetsbrevet Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) initierades av Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet och bedriver ett stort antal vetenskapliga studier, utvecklingsprojekt och utbildning inom området utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar, till exempel autismspektrumstörning och ADHD. Det här nyhetsbrevet ges ut av KIND och syftar till att sprida information om pågående forskning, utveckling och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inom Sverige och internationellt. Adress: Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) Institutionen för kvinnors och barns hälsa CAP Research Center Gävlegatan 22B, plan STOCKHOLM Hemsida: Kontakt: Anna Löfgren Wilteus (redaktör) Vill du tipsa någon om nyhetsbrevet? Klicka här för att Tipsa en vän! Vill du inte ha nyhetsbrevet? Klicka här för att Avregistrera

9 Facebook Twitter LinkedIn Pusha Google+ Postman

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Digitala verktyg i skolan 2018

Digitala verktyg i skolan 2018 Digitala verktyg i skolan 2018 kunskap utveckling inspiration Hur kan du framgångsrikt arbeta med digitala verktyg som stödjer den formativa bedömningen och återkopplingen? Så arbetar du inkluderande med

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Facebook Twitter LinkedIn Pusha Google+

Facebook Twitter LinkedIn Pusha Google+ Avregistrera Välkommen till vårt första nyhetsbrev! Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning. Innehåll nr

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Så hanterar du utmanande beteenden och kaosartade situationer med elever med NPF Ta del av aktuell forskning och

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete En bra skola för elever med Aspergers syndrom? En studie i Norrköpings kommun Marita Falkmer Specialpedagog doktorand i handikappvetenskap Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Jönköping marita.falkmer@hlk.hj.se

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag!

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag! Elever med ADHD Inbjudan till konferens i Stockholm den 20-21 april 2010 TALARE Speciellt inbjuden talare Marita Hovmark Journalist, tidigare redaktör och ordförande inom Attention ADHD kräver nya pedagogiska

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

»INGEN SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD«

»INGEN SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD« 16 Reportage. Diagnoser i skolan»ingen SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD«text & foto Erika Granath Frågan»varför?«glöms ofta bort när en elev inte klarar kunskapsmålen, menar Ulla Ek, professor

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

Bemöta och undervisa explosiva barn

Bemöta och undervisa explosiva barn För dig i förskolan, F-6 och fritidshem! Bemöta och undervisa explosiva barn Inbjudan till konferens i Stockholm den 13-14 juni 2011 TALARE NSPH Riksförbundet Attention Anki Sandberg Klockaretorpsskolan

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Osynlighetsrapporten. I samarbete med Lära

Osynlighetsrapporten. I samarbete med Lära Osynlighetsrapporten I samarbete med Lära Innehållsförteckning Hélène och Anders har ordet 2 Intervju med Sven Bölte 3 Viktiga resultat ur rapporten 5 Uppfattningar om barn med och autism/asperger 6 Vad

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Göteborg 12-13 november Stockholm 4-5 februari Neuropsykiatriska funktionshinder Öka din kompetens om neuropsykiatriska funktionshinder! Utveckla ditt bemötande av personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

NPF-skoldagarna oktober

NPF-skoldagarna oktober NPF-skoldagarna 2017 30 31 oktober Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014 Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det är jätteviktigt att lyfta detta aktuella ämne. Allt fler får diagnosen ADHD eller andra närliggande NPF diagnoser så det är viktigt att det finns bra

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

2016-01-29 Steve Berggren 1

2016-01-29 Steve Berggren 1 2016-01-29 Steve Berggren 1 Krävs det en diagnos i skolan för att kunna göra en insats? Steve Berggren Leg. Psykolog, Doktorand & Bitr föreståndare, KIND, Karolinska Institutet Enhetschef, BUP-KIND 2016-01-29

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG218, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett inkluderande perspektiv, 15,0 högskolepoäng Neuropsychiatric Disabilities in an Inclusive Perspective, 15.0

Läs mer

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården Sidan 1 Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården Tatja Hirvikoski Med dr, leg psykolog,specialist i neuropsykologi FoUU-chef, Habilitering & Hälsa KIND, Karolinska Institutet Post

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Presentation. * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling

Presentation. * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling Presentation * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling Kontaktuppgifter: fredrika.lundqvist@navet.com 0768-482420 Presentation

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Docent i psykologi Specialpedagog Rektor Föreståndare Skoldatatek Specialpedagog Projektledare Stockholms stad Specialpedagog & IKT skolutvecklare

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Specialpedagogik för alla

Specialpedagogik för alla 2015-06-14 Nytt nationellt skolutvecklingsprogram efter Läslyftet och Matematiklyftet: Specialpedagogik för alla Sammanfattning Förra läsåret lämnade fler elever än någonsin nionde klass utan att ha behörighet

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Utbildningar i NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. våren 2016

Utbildningar i NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. våren 2016 Utbildningar i NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar våren 2016 1 Attention utbildningar Våren 2016 Grundkurs om NPF...3 11/2 Stockholm 1/3 Umeå 12/4 Lindesberg Fördjupningskurs NPF...4 15/3 Göteborg

Läs mer

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås Aktivitets ID: 5229 Tid: 15 oktober 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 19 november 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 18 februari 2014, kl 13:00-16:30 Tid: 25 mars 2014, kl

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program Kunskapstorget, Skolforum 2008 Program Välkommen till Kunskapstorget på Skolforum! Här kan du ta del av den senaste forskningen inom vitt skilda områden som är viktiga för dig i skolan. Mitt på Skolforum

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Lite jobb och mycket nytta med journalintegrerat kvalitetsregister för autism och andra NPF

Lite jobb och mycket nytta med journalintegrerat kvalitetsregister för autism och andra NPF Lite jobb och mycket nytta med journalintegrerat kvalitetsregister för autism och andra NPF Frida Bartonek, bitr registerhållare, MSc folkhälsovetare Anna Löfgren Wilteus, koordinator, med dr, folkhälsovetare

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens

Läs mer

Specialpedagogikdagarna

Specialpedagogikdagarna Träffa kollegor från hela landet! Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Fördjupande seminarium: Elever med funktionsnedsättningar, diagnoser och kognitiva svårigheter

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer