:~:~t:~~:i~:j Sortiment - Service - Kvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ":~:~t:~~:i~:j Sortiment - Service - Kvalitet"

Transkript

1

2 ~ ~ En viktig affär Står Ni i begrepp att sälja eller köpa fastighet kontakta SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, Kumla - Tel. 019}75490, 75491, 75492, En annons i KUMLA TELEFONKAT ALOG säljer effektivt hela året Ring för upplysningar V ÄLJ gardinerna hos Torget Tel F ör julinköpen rekommenderas ANNA BERGS EFTR. Allt i garn och handarbeten Telefon 702 Cc, KUMLA o BEGRAVNINGSBYRA Ombesörjer allt för såväl jordbegravning som eldbegängelse. Eegravningsbil tillhandahålles Telefon Bost Sommarbost. 0582/ KUMLA KYRKA DIRIGENT 1000 Komplett musikanläggning - Uteffekt 2 X5 W Julerbjudande 945:- :~:~t:~~:i~:j Sortiment - Service - Kvalitet Från bokbordet i kyrkan säljes KUMLA KYRKA en bok om kyrkan och församlingsverksamheten m m KUMLA KYRKA 1972 en rikt iflustrerad beskr;vning av den nya kyrkan Vykort med motiv från kyrkan Där finns också aktuell uppbyggelselitteratur, grammofonskivor samt lösnummer av Vår kyrka m m Bokbordet är tillgängligt hela den tid kyrkan hålles öppen

3 KUM LA JULBLAD 45 årg. Utgimre: Nils Helander 1974 Förtroendets "J a" Ju/betraktelse a1) komminister Dag Selal/der, Harde/110 När Gud kallar Maria, svarar hon: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Maria visste vad Jesaja sagt om "smärtornas man". Hon måste ha anat, att hennes egen väg skulle bli mycket svår vid Hans sida. Trots det säger hon 'Ja'. Hon låter sig ledas och fostras. Hennes' Ja' är tacksamt och hängivet i mötet med Elisabet: "Min själ prisar storligen Herren." Betlehem... Den svåra upplevelsen vid framkomsten : att mötas av sårande blickar, döva öron och kalla hjärtan. Inget rum i härbärget. Maria föder sitt barn i ett stall och lägger Honom i en krubba. Smärtan och glädjen fördjupar hennes förtroendefulla' Ja' till Gud. Templet... Barnet bärs fram. Marias framtid avslöjas, när den gamle Simon säger: "Också genom din själ skall ett svärd gå." Hon darrar av rädsla, men omfattar ändå framtidsperspektivet med sitt 'Ja' till Gud. - Tolv år senare: som ett förebud, om vad som ska ske på långfredagen, förlorar föräldrarna här sin son och återfinner honom först efter tre dagar. Kana. '. FemtOn år senare. Maria påpekar den katastrof som håller på att ske vid bröllopet. P å hennes vädjan svarar Jesus : "Låt mig vara moder, min stund är ännu inte kommen." (Joh 2: 5) En vägg av främlingskap börjar resa sig: Maria måste avlägsna sig från mänskliga tankar och tränga in i Guds tankar. Hennes 'Ja' får inte utformas efter hennes eget sinne. Nasaret... Maria upplever hur hård fiendskapen mot hennes son är. När Han i synagogan visar hur låsta landsmännen är mot Guds vilja, blir de rasande och det första mordförsöket mot Honom äger rum (Luk 4: 28-30). Maria märker hur hatet vinner terräng. På vandring... beger sig Maria en dag med sina släktingar för att övertyga sig om vad som sker med hennes son, och för att vara i Hans närhet, skydda Honom. När hon hittar sonen, är Han omglve~- av- fo1k';;~ Nåo-on säo-er: "Se, din mor". Hans svar markerar på nytt b b ett främlingskap: "Vem är min mor?" Och Han räcker ut handen mot sina lärjungar och säger: "Detta är min mor och mina bröder! Var och en som gör min himmelske Faders vilja, han är min bror, min syster och min mor." I kärlek har Maria sökt upp sin son, men avvisas gåtfullt - samtidigt som något positivt i Hans ord finns riktat till henne: Maria uppfyller ju Faderns vilja. Men jordiska bindningar måste hon lämna. Intåget i Jerusalem... ger ett ögonblick av glädje och ljus. Men snart hörs : "Korsfäst! Korsfäst!" Av Maria krävs nu att stå fast i sitt 'Ja' till sitt uppdrag och mogna in i uppgiften att vara alla kristnas mor. Vid korset... hör hon Honom ropa: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" Och när hon står fast i sitt 'Ja', kan hon gå in i sin uppgift att vara mor till alla dem, som älskar hennes son. (Joh 19: 26-27) Det är detta julens budskap handlar om: att Gud ger mig sitt förtroende, ger sig själv, i Jesus Kristus; det är Gud som handlar. Marias 'Ja' är också min väg: förtroendets 'Ja' för att Guds kraft ska förvandla. Mitt 'Ja' är atj: under smärta mogna in i Guds planer. "Oppna ditt hjärta i bön och bot. Upplåt vart hemligt rum. Red dig att taga Guds Son emot, Tro evangelium: Himmelriket är nära" (Sv ps 48 : 3). D

4 ERIK EKDAHL Frans Michael Franzen Flyttningen från Kumla Erik Ekdahl Här följer det tredje och sista avsnittet om Franzen, som handlar om hans vistelse i Kumla och fl yttningen till Sota Clara församling i Stockholm. Om Franzen i Stockholm hade många vänner bland kulturlivets ledande, så skulle han i Kumla få en vänskapskrets a v del vis annan art, de förnäma adelsmännen och ej att förglömma kvinnorna på Säbylund. Att vänskapen blev så intim kan härledas av två orsaker. Franzen själv räknades till sin tids främsta på den andliga kulturens område, och han både gladdes åt ett förfinat sällskapsliv och hade den bildning och personliga förfining, som gjorde honom omtyckt i sådana kretsar, likaså var hans familj och särskilt hans döttrar i besittning av behagligt umgängessätt och intresse för vittert umgänge. Familjen på Säbylund åter hade tydligen litterära intressen och uppehöllo en förfinad herrgårdskultur. De satte värde på Franzens och hans familjs vänskap. Det var främst innehavarinnan av fideikommisset Charlotte Elisabeth von Essen, gift med den framstående lanthushållaren och politikern Nils Silfverschiöld, död Hon hade hos sig efter makens död sin syster Gusta va Lewenhaupt, till vilken fideikommisset skulle övergå samt dennas barn Gustaf och Charlotte Lewenhaupt. Såsom medelpunkt synes ha framstått Charlotte Silfverschiöid, vilken synes ha varit en utmärkt ädel och älskvärd personlighet. Franzen hyllade henne i flera dikter och värderade tydligen mycket högt hennes vänskap. Då Tegners dikt "Axel" utkommit, skriver Franzen till T., att han några dagar uppskjutit läsningen av poemet och anger såsom orsak: "jag ville njuta det första gången i sällskap med flera, som kunde sentera det, och hoppades få fara med det till Säbylund, der fyra fröknar Palmstierna, utom fröken Lewenhaupt och hennes bror, som ständigt bo der, nu vistas och alla hafva mycken känsla för poesi." Då en vän till F. från Finland J. M. af Tengström var på besök i Kumla och tillsammans med den Franzenska familjen varit inbjuden till Säbylund skriver han: "Jag väntade mig ej annat än ledsamt hos det Grefliga Herrskapet, men det gick allt emot förmodan, då dagen förflöt ganska intressant. Men dertill bidrog mycket unga Grefven, som rest mycket utomlands och för öfrigt var en mycket bildad man. Han sjöng vid Forte Piano på flera språk för oss, ock det gjorde han mycket väl. Han är ett undantag bland Herrar Adelsmän genom sin litteraira bildning." Det var väl främst ungdomarna, vilka en tid utgåvo den tidning, som blivit omtalad såsom innehållande litterära alster av Franzen. Den utkom ena veckan på Säbylund och den andra i Kumla Prästgård. Såsom "redactriser" nämnas fröknarna Lewenhaupt och Lövenstedt. Namnet var "Mera sådant". Franzen lämnade själv såsom bidrag en del mindre dikter. A vandra dikter från denna tid som anslöto sig till Säbylunds-familjen må nämnas dikten "Vid Claes Frietzkys minnessten", diktad till det tillfälle, då minnesstenen över Frietzky restes på Kumla kyrkogård. Det är flera, som tecknat livet i Kumla prästgård under F:s tid. Vi har främst B E. Malmström, den kände skalden, sedan också F:s fosterson G. H. Mellin, hans mågar A. A. Grafström och C. von Hartman, vidare Johan Magnus av Tengström, Malla Silfverstolpe m fl. Malmström har ju givit den mest poetiska skildringen, både i sitt inträdestal i Svenska akademien, då han efterträdde F ranzen år 1847 och i sin kända dikt om "herdetjället i Kumla, sångens och skönhetens hem". Han har också barndomsminnen från besök i detta hem och talar om livet hos prästfamiljen såsom "en sammanfattning inom en enda ram af allt hvad religion har mest tröstrikt, dikten mest oskuldsfullt, den menskliga sammanlefnaden mest älskvärdt". Mera förtrogen med livet i Kumla prästgård var G. H. Mellin, vilken framförallt fäst sig vid densamma såsom samlingspunkten för "allt utmärkt och bildat" i trakten. Han skriver: "Det var en akademi i de gamles mening, som uppblomstrade på den stilla landtbygden, då han talade om sina många erfarenheter för kretsen af de umgängesvänner, hvilka slöto sig till honom! Hans mångsidiga lärdom, hans vidsträckta bekantskaper inom den lärda och vittra verlden, och hans i en landsort ovanligt rika bibliotek, gjorde honom här, liksom i Åbo till representanten af hela landsortens bildning." C. von Hartman har i sina "Skizzer ur Frans Michael Franzens lif" framhållit det intellektuellt bildade umgängeslivet kring svärfadern. Han skriver: "I Franzens gästfria hem på Kumla samlades så gerna för dagar och veckor allt hvad lärdom och snille egde högst, men huru beskriva de snillrika samtal der fru Lenngren, Tegner, Ruthström m. fl. omgåfvo Franzen! Sjelf återflyttad till sina lifligaste dagar, då hans lyras toner väckte verldens DEN BÄSTA JULKLAPPEN Presentartiklar i guld och silver Väggur, köksur i stor sortering Reparationer utföres omsorgsfullt med garanti ett armbandsur från stjärnurmakaren BRINKS UR & GULD Innehavare B. Augustsson Telefon säljer kvalitet - känner ansvar - lämnar garanti 2

5 beundran, kände Franzen sig öfverlycklig, och hans barnaoskuld framlyste då ofta så bjert." är man har så otvetydiga bevis för att F. trivdes i Kumla och hans församlingsbor med honom, så frågar man sig, vad som kom honom att söka sig till annan ort. An helt kunna lämna riktiga svaret härpå, låter sig knappast göra. Det fanns väl sådana skäl, som öppet angivas, m~n det fanns även andra. Franzen själv skriver: "I bland mina förnämsta hemliga skäl att söka mig härifrån var den fruktan, att ej vara sådan landtpastor jag borde vara." Då han redan 1815 första gången sökt befattningen som kyrkoherde i Klara i Stockholm, var det väl mest vännernas uppmaning, som inverkade. Han fick då mångdubbelt flera röster än den främste medsökanden C. P. Hagberg, men beslöt att avsäga sig sysslan. Han skriver ett avsägelsebrev till N. von Rosenstein, där det bl a heter, att hans önskan att komma till Stockholm berodde på "ögonblickets känsla av dervarande litterära förhållanden, och att om den stunden återkommer, den dock alltid är blott tillfällig och på intet vis motväger den beständiga känsla av det lugn, den beqvämlighet, de ekonomiska förmåner jag här njuter." På våren detta år hade han varit i Stockholm, men funnit, att han icke längtade att bosätta sig där. Efter hemkomsten skriver han till Rutström: "Det är ändå en stor sällhet att ha ett hem och många, som der vänta och med glädje mottaga en! Tyvärr! visar sig Kumla prestgård nu på sin vackraste sida igen. Löfven börja redan spricka fram på stickelbärsbuskarna!" Det var i slutet av april och våren hade kommit rätt tidigt till närkesslätten, som den ibland brukar göra. Man riktigt förstår F., som rest hemifrån under den grå vårvintern med dess tristess men funni t storstaden så föga lockande och nu kommer åter till en grönskande idyll i Kumla. F:s vänner ville dock tydligen, att han skulle komma till någon annan mera bemärkt plats. Han uppmanades att 1818 avlägga prov för pastor primariitjänsten i Stockholm och gjordes uppmärksam på möjligheten att efterträda Wallin såsom domprost i Västerås. Det senare synes ha tilltalat honom mest. I ett brev heter det: "Till ett Domprostembete tycker jag mig vuxen. Högre har jag aldrig åsyftat, och finner mig ej duglig dertill." Beträffande pastor primariitjänsten åter skriver han till vännen Rutström: "Helsa både Landshöfding Rosenstein och Commercerådet Lenngren och tacka dem för [deras] stora godhet emot mig; och säg dem, att jag icke är skapad för verlden och redan för gammal att gå i en ny skola och att jag finner mig lyckligast der jag är." År 1818 gjorde F. en resa till Finland för att besöka släktingar. Dottern Rosina hade ingått äktenskap med den finländske läkaren Carl von Hartman. F :s vänner i Sverige fruktade nog ibland, att han skulle återvända till Finland. Han hade dock ej några tankar därpå, och kärleken till Kumla avhöll honom även från att söka Västerås. Han var nu promoverad till teologie doktor i samband med Karl Johans tron bestigning, och 1820 utnämndes han till kontraktsprost. Frimärke utgivet 1972 med anledning av 200-llrsminnet av Frans Michael Franzens födelse En av hans vänner återger i ett brev till Tegner ett yttrande av F., "enligt vilket denne nu skulle ha fullt och fast beslutat att aldrig övergiva Kumla, utan begynna att ombygga sina kyrkor och i dem resa sig ett minne för sekler. Emellertid lär han vara trött vid det gästgifvarlif han i Kumla förd t, och detta hoppas jag, skall göra hans föresats att för alltid kvarstanna omintet", heter det dock till sist i brevet. Här skymtar ett andra skäl för flyttning från Kumla: de stora utgifterna, vilka voro en nödvändig följd av den gästfrihet, som ansågs vara ofrånkomlig på denna plats. Det berättas, att ibland vänner från långväga orter kommo på besök och anlände på natten, men utan att väcka någon togo sig in i de flyglar, som voro de vanliga för gäster, och först på morgonen gåvo sig tillkänna för värdfolket. Hans hustru Sophie Wester var ej heller den, som kunde på ett ekonomiskt sätt sköta ett sådant stort hushåll. Redan 1815 klagade F. i ett brev till Tegner över de oväntat stora utgifterna i Kumla, och i ett brev till Wieselgren 1823 redogör han för sina inkomster, vilka voro ganska stora, "men", skriver han, "ännu har ingen varit här utan att sätta sig i eller förbliva i skuld". Med tanke på företrädaren, Rosenstein, tillägger han: "Åtminstone bör det vara en strängare hushållare än jag eller ärkebiskopen." Redan år 1823 blev kyrkoherdebefattningen i Klara åter ledig, och nu funderade F. återigen på att söka densamma, även om han nu ej räknade att vara så omtyckt där nu som 8 år tidigare, då han avsade sig tjänsten. Han skriver till biskop Jakob Tengström i Åbo: "Jag har kommit i ny frestelse att söka Klara. Annu har jag icke fattat mitt beslut, det finnes många skäl med och mot. Det största skälet för saken är, att min hushållning i Kumla icke bär sig och att vi där ej kunna rätta munnen efter matsäcken. Blir det flyttning, så kostar det obeskrifligt på mig att lämna det kära stället." hanzen lämnar Kumla Han sökte dock tjänsten, men fick nu ej det högsta röstetalet. Höga vederbörande ansågo dock Franzens meriter vara de högsta, och han utnämndes den 28 maj Tegner hade tvivelsmål om hans lämplighet för denna tjänst. Han skriver på sitt vanliga spetsiga sätt: "Gud Jl Lantmännen ~.. ÖREBRO LANTMÄN FÖRENING UPA FODERMEDEL - GöDSELMEDEL - KALK - SPANNMÅL Filial i Kumla UTSADEN - FRtlER - MASKINER - Telefoner: , , DRIVMEDEL - ELDNINGSOLJOR M. M. 3

6 vet också hur det går f.ör honom, då han med sin christliga enfaldighet kommer på predikstolen efter den blomsterrike Hagberg. Den apostoliska enkelheten kan vara bra och lämpelig för allmänheten i Kumla; men allmogen i Clara, som har band och stjernor fordrar äfven i Guds ord litet mera grannlåt." Enligt vad Wieselgren skriver, voro dock dessa farhågor onödiga: "Med Franzens ankomst till Stockholm framträdde för huvudstaden ett bevis, att den gamla gudsfruktan ej var (= förhöll sig) till tidens högre bildning som eld till vatten, hvilket man synes trott." Den ibland hörda förklaringen, att det skulle vara fruktan för bestyren med ny kyrkobyggnad i Kumla, som var en avgörande drivkraft för flyttningen, synes ej bekräftas av breven. De ekonomiska skälen synes överväga. F. hoppades, att det skulle gå bättre i Stockholm med penninghushållning, i stället för att som i Kumla sköta en stor lantgård och uppbära större delen av lönen in natura. Flyttning till Stockholm Det sista sockenstämmoprotokollet, som F. skrev den 1 maj, innehåller bl a följande ord: "Afgående Pastor tog slutligt afsked af församlingen med tacksägelse, förmaning och tillönskan af Guds nåd och välsignelse." Det låter nästan som en kärv officiell skrivelse. Man vet dock att det var en svår stund, då han skildes från denna plats. Mågen Grafström skriver därom: "Det var icke utan att han nu ångrade det steg han tagit. Med saknad såg han sig nödgad att lämna en ort, som blifvit honom kär och en församling, där han vunnit allas kärlek och tillgivenhet. Vid afskedsstunden hade allmogen talrikt samlat sig på gården för att ännu en gång se sin älskade herde. Djupt rörde honom den sorg, som på alla ansikten stod målad." Om man skulle nämna något, som finnes kvar i Kumla och minner om F., så blir det bara obetydligheter. Kyrkan, där han predikade, ersattes kort efter hans flyttning av den nya, prästgårdsbyggningen, där han bodde, är likaledes (tyvärr) borta. Aldre kumlabor minnas den dock, och beskrivning av den har varit införd i Kumla Julblad 1933 och De övriga många gamla byggnaderna vid kyrkoherdebostället äro likaledes nedrivna. Kvar finnas väl några av träden i parken, bland dem fyra ekar, som F. säges ha planterat. Parken ordnades av F:s företrädare Rosenstein. Den hade dock delvis ett annat utseende och var betydligt större än i våra dagar. Till den hörde då en del av den nya (östra) kyrkogården, där den s k "Franzens grotta" finnes kvar. Enligt traditionen skall han där ha diktat flera av sina skaldestycken och psalmer. Grottan underhålles av Kumla församling, och i densamma uppsattes 1946 en medaljong, föreställande F., utförd av konstnären Karl Hultström, Stockholm, och gjuten av firman Sporrong & C:o, Stockholm. Minnet av F. finnes dock kvar, och då hans psalmer sjungas i kyrkan, är det väl ännu några, som tänka på den blide skalden, vilken här framlevde tretton lyckliga år av sin skiftesrika levnad. D Borta ur stadsbilden Översta bilden: Odengatan 5, 7 och 9. Mellersta bilden: Sveavägen 1. Undre bilden: Sveavägen 3. Odengatan 5 användes först till kafe senare till livsmedelsbutik. I nr 7 hade bl a E Hallmen speceriaffär, på senare år har där vari t herrfrisering. I nr 9 har det bl a varit begravningsbyrå, elaffär, charkuteributik och bar. Sveavägen 1 är gårdshus och nr 3 innehöll bostäder Hagendalsvägen 5 NVVELIUS Telefon lao 23, Plastmattor - Tapeter~... oderna mönster - Tapetväv Allt lör inom- och utomhusmålning 4

7 Holger Löw c7zadler NILS HELANDER Holger Lö",enadlers far på "grönbete" i KUlllla Det 1910 raserade åldriga prästtjället i Kumla hade mycket att förtälja oss sena kumlaiter. Inom dess hundraåriga väggar hade ofta samlats det andliga och litterära Sveriges stormän. Hit hade vid flera tillfällen kungligheter kommit på besök och funnit sig väl med prästgårdens gästfrihet. An i dag får man höra många be- När jag skrev den vidstående intervjun med Lars Fromstedt, Kumlaby, visste jag ej att en av tvillingarna, Herman, var far till sk ådespelaren Holger Löwenadler. Detta fick jag bekräftat av julblade~ s medarbetare, dr Jonas L:son Sarnzelius, Uppsala. En dag läste jag ännu en gång skildringen om stockholmspojkarna och fann den vara värd att införa på nytt var ju julbladets upplaga ganska begränsad. Jag undrade om vår nu så bemärkte skådespelare, Holger Löwenadler, läst vad Lars Fromstedt berättat om hans far och farbror. Varför inte fråga honom. Eftersom 1937 å rs julblad för länge sedan var slut, bifogade jag en fotostatkopia med brevet. Som svar kom ett synnerligen älskvärt brev, som gladde mig mycket. Här följer några rader ur brevet. "Vid min hemkomst för någon dag sedan mötte mig Ert brev och Er roliga skildring av ett idylliskt sommar KumIa för ack så länge sedan. Min far, Herman Löwenadler, talade mycket litet om sin barndom. Minnena var a vlägsna och splittrade. Därför var Kumla vistelsen en nyhet för mina syskon och mig. Vi har alla funnit stort nöje och intresse av Er tidstypiska skildring. Att min farmor, Isabella Feit, konfirmerades i Kumla visste jag däremot. Eftersom hon dog flera år innan jag föddes; är min yctskap om hennes ungdom och person ganska summarisk. Därför är jag tacksam för Ert älskvärda bidrag. Er Holger Löw enadler" "NH klaga, att den historiska byggnaden jämnades med marken. I den gamla prästgården förekom så mycket sällsamt och mystiskt, att den mer än en gång blev en vallfartsort för långväga vandrare. Här skall endast erinras om prästdottern Margareta N ericius underliga syner och uppenbarelser på 1600-talet, då folk från hela Närke samlades i prästgården, trängde in i de små rummen eller förpassade sig upp på taket för att om möjligt få höra flickan i sitt extatiska tillstånd ivrigt mana till bot och bättring, kyrkobesök och nattvardsgång. Skuggor och dagrar, kärlek och romantik växlade i herdetjället. Mycket av vidskepelse har där förklarats, och månget sörjande hjärta har där funnit tröst. Mer än en prästfru har där fått se sin unge make flyttas ut till kyrkogården och så småningom tröstats med församlingens "välvilliga beslut att välja efterträdare, som förband sig att äkta företrädarens änka". I slutet på 1840-talet var bland inackorderingarna i prästgården två judinnor, systrarna Isabella och Amalia Feit, vilka konfirmerades av prosten U. Udden, som då var kyrkoherde i pastoratet. De vackra flickorna var mycket eftersökta lekkamrater av ungdomarna i Kumla, framförallt av syskonen Adlers i länsmansgården. När kumlavistelsen var slut flyttade de åter till hemmet i Stockholm. Isabella Feit blev sedermera bekant med kassören i riksbanken Fredrik Wilhelm Löwenadler, med vilken hon också ingick äktenskap. Bröllopet firades i Kumla kyrka, och vigselförrättare var brudens konfirmationslärare. Aktenskapet lyckliggjordes med ej mindre än 17 barn, av vilka ännu 6 är i livet. Vistelsen i Kumla glömdes inte så lätt. Särskilt Isabella L. mindes gärna den lyckliga kumlatiden. Hennes båda tvillingpojkar, Herman och Otto, hade av läkare ordinerats på "grönbete" under sommaren Hon var nu ensam med sin stora barnskara, då maken avlidit redan Gärna ville hon sända sina pojkar till Kumla och anförtrodde även detta till ungdomsvännen från Kumla, dåvarande tullförvaltare G. Adlers i Stockholm. Han skrev till Lars Fromstedt i Kumlaby och bad honom ta hand om ett par stockholmspojkar, som behövde ut God jul och Gott nytt år ÖSTERMALMS LIVSMEDEL S:a Kungsvägen 17, Kumla telefon

8 på "grönbete" under sommaren. Sedan Fromstedt underrättat sin hustru om innehållet i Adlers brev, var de båda överens om att ta emot pojkarna. I ett brev till Fromstedt ber fru Löwenadler F. se till, att hennes pojkar får vara med om samma stärkande friluftsliv, som hon själv en sommar fått vara med om i det idylliska Kumlaby. Hon manar också Fromstedt att hjälpa dem med deras ferieläsning. Fromstedt bodde denna tid i en gårdsbyggnad, numera tillhörig kyrkovärd Arvid Eriksson i Kumlaby. Pojkarna Löwenadler trivdes bra och fick snart en hel del lekkamrater, bl a ungdomarna Hallmen och Joh. Persson i Fylsta. Herman och Otto var iklädda knäbyxor, vilket inte var så vanligt i 1880-talets Kumla. Stationspojkarna hade svårt att förlika sig med denna klädsel, och det kom då och då till gruff och slagsmål. Men stockholmspojkarna var ingalunda sinnade 2.tt ta emot stryk och tacka utan gav duktigt igen. Herman hade moderns sydländska utseende, medan Otto däremot hade markanta svenska drag. A v denna anledning erhöll de smeknamnen juden och svensken. Pojkarnas läxläsning vållade snart Fromstedt stora bekymmer. "Med min klena skolbildning förstod jag inte så mycket av deras läroböcker men ansträngde mig dock så mycket jag kunde", säger Fromstedt vid ett samtal med Julbladets utgivare. En dag ville Fromstedt, att hans disciplar skulle använda mera tid till läxläsning än vanligt, varför han vid förhöret gav dem bakläxa. Detta påhitt behagade inte hans begåvade elever, utan det blev opposition. De förklarade bestämt, att det var riktigt som de läst, så att något underkännande inte kunde komma ifråga. Fromstedt ville inte precis visa sin okunnighet utan förklarade, att han misstagit sig på läroböckerna, som numera är lite annorlunda än under hans skoltid, så det var mycket möjligt att de hade rätt. Och någon bakläxa blev det inte. Med detta förstod Fromstedt tydligen, att hans läraretid måste anses avslutad. Han vände sig därför till komminister Gustaf Willen. Denne skrattade hjärtligt,då Fromstedt omtalade sin undervisningsplan. Trots Willens hårt ansträngda tid, lovade han att läsa med Otto och Herman två gånger i veckan. Han kom snart underfund med pojkarnas ovanliga begåvning, blev varmt fästad vid båda och läste sedermera med dem så gott som dagligen. Otto klagade en dag på, att han inte kände sig bra. Då Fromstedt hade åtagit sig ansvaret för pojkarnas välbefinnande, ansåg han det rådligt söka läkare för Otto. Under 1880-talet hade doktor Schram från Orebro mottagning i Kumla vissa dagar i veckan. Fromstedt och Otto besökte honom en dag. Men Schram bemödade sig ej med någon undersökning utan tittade bara på pojken och började skriva ut ett recept. Så var det namnet? - Otto Löwenadler. - Löwen... det betyder ju lejon på tyska. I Orebro ha vi också en Löwenadler, en apotekare. - Han är min bror, upplyste Otto. Då tittade Schram förvånat på pojken, funderade en stund och sade sedan till om avklädning. Det blev därefter en grundlig undersökning. Och även nytt recept. Det led mot sommarens slut. Herman och Otto kallades åter till Stockholm, till stor saknad icke blott för der2.s "sommarföräldrar" utan även för komminister Willen och lekkamraterna. De unga Löwenadlernas vistelse i Kumla visade goda resultat. De återkom hem med icke blott god hälsa och stärkta krafter utan hade även fått sina bokliga kunskaper anmärkningsvärt ökade. Tack vare Fromstedts och Willens förenade ansträngningar, erhöll båda pojkarna uppflyttning i högre klass. De avlade också studentexamen vid ovanligt låg ålder. Fru Löwenadler ville på något sätt visa sin tacksamhet mot Willen för hans framgångsrika hjälp med sönernas ferieläsning. Men han ville inte höra talas om någon ersättning. De 200 kronor, som Fromstedt fick i uppdrag att överlämna, vägrade WilIen bestämt att ta emot. - Jag har haft så mycken glädje av mina kära, duktiga pojkar, att det är nog belöning. En dag senare kom den ovannämnde brodern från Orebro till Fromstedt och ville, att de skulle söka upp Willen för att förmå honom att ta emot pengarna. Efter många övertalningar gav W. med sig något. Han tog emot 50 kronor. - Har Fromstedt hört något sedan från Löwenadlers? - Jo, efter många år fick jag en hälsning från Herman. Han var i Jönköping-Vulcans Tändsticksfabriks tjänst. För några år sedan fick jag en tidning, som omtalade hans död. Men Otto har jag aldrig hört något om. Vet ja, om han lever? Så slutade det onekligen intressanta samtal~t med den ungdomlige 80-åringen i Kumlaby. ::- Julbladets utgivare tyckte emellertid, att det skulle. vara synnerligen intressant att få veta några detaljer om de båda Löwenadlernas "resa genom livet". Genom fröken Maria Adlers i Stockholm underrättades jag om, att en direktör Löwenadler skulle vara bosatt i Göteborgstrakten. Tack vare en lycklig tillfällighet lyckades jag komma i kontakt med den älskvärde adelsmannen direktör Henrik Löwenadler, Släp, som under åren var provisor i Orebro och vid flera tillfällen hälsade på tvillingbröderna i Kumla. Herman L. fick efter sin utbildning anställning i Jönköpings-Vulcans Tändsticksfabrik tills bolaget flyttade till Stockholm, där han avled Han efterlämnade maka och fyra barn, av vilka en son är aktör vid Blancheteatern och en artist. Otto Löwenadler kom efter sin skolgång till Osnabruck och därefter till en äldre broders firma i Hamburg, där han blev chef. Han var skattmästare i Svenska klubben och i Svenska skol- och föreläsningsföreningen samt mycket intresserad för allt svenskt. Avled i Hamburg Han efterlämnar maka och tre barn, av vilka en son är banktjänsteman i Göteborg och en affärsman i Stockholm. D ~.,eaj" BAGERI och KONDITORI Stationsgatan 2 Tel Rekommenderar sina tillverkningar av Tårtor, k affebröd 11'1. 11'1. Erkänt gott kaffe. Alltid färskt bröd Specialite: S k orpor 6

9 ÅKE BYSTROM Prästerna i Ekeby församling I Kumla Julblad förra året ingick bl a en ar~ikel ~m Ekeby kyrka och här följer nu som.komplettenng nagot om prästerna inom samma församhng. Om.. några av ~em - och det CTäller närmast de äldsta - aro upplysmngarna mycket sparsamma, men ju längre fram i tiden man kommer, desto fylligare äro personalia. "Ekiby" (Ekeby) förekomrr:er i en handling [rån år 1314 och var då ett självständigt pastorat utan Gallersta, vilken socken man även återfinner som eget pastor".t under namn av "Giellsta". Efter tiden för Gustaf Vasas reformation återctivas socknarna under gemensam kyrkoherde. Den förstet:> till namnet kände kyrkoherden är "herr Hanne (Hans) i Ekeby" år Förteckning över kyrkoherdar och komministrar från 1500-talets början och fram till våra dactar t:> finns bevarad,. men eftersom vissa o av uppgifterna äro knapphändiga o::h namnen ma~?ahanda så börjar jag skildringen av kyrkoherdarna for~t med Per Bildman 1 ) ( ). Han hade förut vant kapellpredikant hos familjen Hamilton på Boo samt d.är.efter lektor i "loctik och fysik" i Strängnäs. Det omvittnas dessutom atthan var en rivande man, "en hvass och morsk pastor''', som bl a sökte upphjälpa läskunnigheten hos ungdomen. Hans namn är emellertid också förbundet med en dramatisk händelse, som berörde både Ekeby kyrka och syskon kyrkan i Gällersta. Bildman ansåg det synnerligen önskvärt, att Eke~y k y r~a borde r~pa.~e~as och eftersom Gällersta kyrka pa den tiden var bnstfalhg, framställde han det förslaget, att den sistnämnda skulle raseras och sålunda båda socknarna hava en gemensam kyrka - det bleve också billigare ur underhållssynpu?kt. BYCTCTnadsmaterialet till Ekeby kyrka kunde da lamphgen tact~~ från den raserade i Gällersta. Han lyckades också vi~na länets hövding - den förut nämnde Hamilton - på sin sida. Men nu kom mo andarna i svallning inom båda socknarna och det på ett sätt som varken kyrkoherde ell~r landshövding tänkt sig. Skulle den ena kyrkar: offras.tl}! förmån för den andra? Aldrig, såvitt befolknmgens vilja fick råda, och både unga och gamla bondkvinnor - observera den feminina dominansen - uppvaktade "hans exelens" (landshövdingen) med så energiska böner och I) Siffrorna inom parentes angiver tjänsteåren som kyrkoherde etc. Interiör fr!1n Ekeby ky rka föreställninctar att han fann för gott att gå deras önskan till mötes bet~äffande båda kyrkorna och följaktligen rädda Gällersta kyrka till eftervärlden. Om- och tillbyggnaden av Ekeby kyrka, so.m I~ärmare skildrats i förra årets Julblad, fullbordades I stallet av Bildmans efterträdare som kyrkoherde, Johan Widmark ( ). Han blev ~ed tiden b~de pros~. och ~!ksdactsman. I likhet med manga andra ambetsbroder sokte ha~ bekämpa "yppighet och grannlåt i klä~edräkter::. vilket snart hunnit till överdriven höjd, vangenom, pmte förkovrin CT i mindre nyttiga utgifter, den gambla allvarsamheten t:> synes taga avsked till fördärv i sinnen och seder". "Romantiskt möte i Ekeby kyrka" är rubriken för en händelse som lär ha utspelats inom familjen Widmark. Kyrkoh~rden hade en dotter, 18-åriga :r--ov.isa, so~. g.ifte sict med klädesfabrikören Johan Arosemus I Norrkopmg. T~olovninCTen berättas ha CTått till på följande vis. Arosenius var p1 resa från Hindersmässan i Orebro. Rast togs vid Ekeby kyrka. Plötsligt föll det. honom in. att.. un~er väntetiden bese kyrkan. Sagt och gjort. Men I prastg.arden fanns incten annan hemma än den vackra LOVisa. Flickan hade inctet emot att hämta kyrknyckeln inne på pastorsexpeditio~en och själv följa med den ståtlige 26~ åricte fabrikören in i kyrkan. Denne blev så betagen I prlstdottern, att han så gott son; o~ed~.lbart friade. och fick "ja". Så fort kan det alltsa ga, nar Amor skjuter sina pilar. Året därpå gifte sig de unga tu. Och sedan levde de, som det brukar heta i alla vackra sagor, "lyckliga i all sin tid". De fostrade upp inte mindre än 15 barn. GULD- och SIL VERSMYCI(EN i rikt urval vackra saker i TENN. Matsilver i flertal modeller. Gamla smycken och ringar omarbetas på egen verkstad AB Elias Englunds Guldsmedsaffär Hagendalsvägen 8 - KUMLA - Tel

10 Under Widmarks tid_._uppbyggdes även prästgården, som den 27 november 1763 nedbrunnit. Johan Widmarks porträtt i olja pryder sin plats i kyrkans sakristia. Lars K~ istian Björkegren ( ) var borgarson från örebro och blev fil. magister i Åbo. Efter studier vid utländska universitet utriämndes han till hovpredikant hos hertig Adolf Fredrik samt deltog som bataljonspredikant i 1788 års finska krig. Han beskrives som "mäkta förnämlig". Efterträdaren Karl Lithell ( ) var bondson från Stene i Kumla och före sin tid i Ekeby tjänstgjorde han i 13 år som kyrkoherde i Lännäs. En son blev med. dr och provinsialläkare i örebro. Lars Lindien (1819~ 1.828) hör nog till de lärdaste bland pastoratets kyrkoherdar. Han förestod under tre terminer professuren i grekiska och österländska spr.å-k vid Uppsala akademi, där han var docent och adjunkt. Sedermera utnämndes han till lektor i grekiska i Strängnäs, där han också blev rektor. Han erhöll 1804 förslagsrum till den professur, han förestått och avlade teol. doktorsgraden Jämte Thyselius och Holmström stod han 1828 på biskopsförslag i Strängnäs stift men av led o samma ar. Lärd ansågs också den därnäst följande herden, Per Ekenvall ( ), vara. Han var född inom församlingen som son till en rusthållare i Ekeby. Han tog graden i Åbo, tjänstgjorde som docent i fysik och blev sedan professor. Han omtalas som en "vördnadsvärd, nitisk lärare, trofast vän, huld make, varjämte han förvärvat sig ett utmärkt namn som rektor" (i örebro). I en dödsruna heter det: "Samvetsgrann som lärare du skötte i din vård vad lämnat var, Ynglingen som kunskapsljuset mötte, Fann i dig sin andre far". Per Wikander ( ) var bondson från Vintrosa. Han tog graden i Greifswald och tjänstgjorde en period som lärare i örebro och fick betyget "att han var en skicklig lärare och hade goda gåvor att predika och mässa". Efter att hava utövat befattningen som komminister i Knista var han under åren kyrkoherde i Kil samt förflyttades sistnämnda år till Ekeby Gällersta. Sonen Per August dog som läroverksadjunkt i örebro 1886 och en dotter gifte sig med G. O. Adlerz på Yxhult. Sedan följde Matts Falk ( ) som var kyrkoherdeson från Sköllersta. De akademiska studierna avslutades med fil. doktorsgraden och efter lärartjänst i örebro utnämndes han till rektor vid den nyinrättade elementarskolan i Eskilstuna, där han bl a främjade musikundervisningen. Hans prästerliga gärning i Ekeby hämmades tyvärr av långvarig ohälsa. En av sönerna blev professor i Uppsala, en annan kom som lärare till Eskilstuna, där han 1890 dödades av ett vådaskott vid målskjutning. Anders Knistedt avled 1872, fyra dagar efter fullmaktens utfärdande. Tidigare hade han tjänstgjort som komminister i Almby. Få torde hava innehaft så många ordinarie beställningar som efterträdaren August Herman Annell ( ). Innan han tillträdde i Ekeby hade han nämligen varit komminister i Lilla Mellösa, komminister i Sköldinge, kyrkoherde i K varsebo samt kyrkoherde i Ri psa. Han får följande vackra karakteristik: "En särdeles blid och saktmodig man med fridsamt och hänsynsfullt väsen samt ödmjukhet och anspråkslöshet i sinne och vandel" Därefter tillträdde Teodor Emanuel Moren ( ) befattningen som församlingsherde och hans ämbetsperiod kom att kännetecknas av betydande insatser på olika områden. Moren var född i Mosjö den 18/ samt tidigare kyrkoherde i Almby pastorat. Då han utnämndes där 1880 var han stiftets yngste kyrkoherde. Mellan hans val 1890 och hans tillträde 1893 hade prästbostaden reparerats och försatts i tidsenligt skick. Församlingarna bekostade omkring kronor och resten tillsköt han själv, vilket innebar en avsevärd utgift, men så blev resultatet enligt hans egen utsago, att "bostaden ifrån att hava varit skräpig nu i stället fick ett trevligt och inbjudande utseende". Det var vidare på hans initiativ, som kyrkans inre restaurering 1905 ägde rum liksom kyrkogården närmast norr om kyrkan ordnades. Redan vid sitt tillträde påbörjade Moren den krönika, som utgjort en guldgruva för kännedomen om Ekeby kyrkas historia. Tack vare hans anteckningar har bilden fullständigats såväl rörande det som timat före hans ämbetstid som ock vad som skett under de 21 år, han själv stod i spetsen för församlingen. Sedermera prosten Moren var så länge hälsan stod bi en kraftnatur, som ofta befann sig på rörlig fot inom socknen för att bispringa sjuka och behövande. De personliga prövningar, som drabbade honom och hans familj, bar han ödmjukt och med kristligt sinne. Vid tiden för första världskrigets utbrott 1914 blev han all varligt sjuk och i januari 1915 såg han sig tvungen begära tjänstledighet från kyrkoherdebefattningen. Hans sista åtgärd, innan han lämnade denna, bestod i att egenhändigt putsa och renovera företrädarnas gravvårdar för att göra inskriptionerna full t tydliga och läsliga. Två år senare var timglaset utrunnet. Per Johan Lindberg ( ) var en vänsäll man, som emellertid led av vissa mentala rubbningar med påföljd att han beviljades tjänstledighet från befattningen från Under hans tid utfärdades i samband med prästlönereglering en föreskrift om att allmän gudstjänst skulle äga rum omväxlande i endera av pastoratets båda kyrkor. Detta överensstämde inte med församlingsbornas mening och i den besvärsskrivelse, som i anledning härav avläts till Kungl. Maj :t, hade kyrkoherde Lindberg fört pennan, temperamentsfullt och sakligt övertygande. Resultatet blev också att i konselj den 24 oktober 1924 framställningen bifölls, varigenom församlingsborna fingo behålla sin rätt att alltjämt söndagligen få fira gudstjänst i båda templen. Ett interregnum inträdde efter Lindbergs avgång, varom mera i det följande, innan Gabriel Carlsten ( ) tillträdde. Förutvarande komministern i Stenkvista och Arla erhöll vid valet i december 1929 högsta ~/ödinj STENHUGGERI S. Kungsvägen, Kumla, tel Törngatan 12, örebro, tel Bostadstel och Tillverkar GRAVVÅRDAR av röd, grå och svart gramt HUMANA PRISER 8

11 röstetalet av tre sökande och kom att verka i Ekeby Gällersta i 30 år. Gabriel Carlstens insatser kan i korthet sammanfattas i dessa för församlingen betydelsefulla händelser: initiativtagare till en stiftelse för att skapa ett församlingshem i Ekeby, restaurering av Ekeby kyrka, färdig 1939, utvidgning av Ekeby kyrkogård och byggandet av ett gravkapell 1959 samt restaurering (interiören) av Gällersta kyrka Han hedrades också med ti teln "honorär prost". Kuno Åberg (1959- ) valdes till Carlstens efterträdare. Den nye kyrkoherden kom närmast från Vittangi i Lappland, där han i 10 år verkat som förste kyrkoherde i en församling, som är betydligt större än hela N erike. Det har hänt mycket under Kuno Äbergs tid. Planerna på församlingshem för både Ekeby och Gällersta har fö r verkligats, vilket betyder oerhört mycket för verksamheten inom respektive församlingar. Ekeby kyrka har restaurerats invändigt och bägge kyrkorna har 1973 fått en välbehöv lig förnyelse till exteriören. Bakom allt detta har kyrkoherden varit den drivande kraften. Men inte nog härmed. Kuno Äberg har med värdefullt bistånd av sin maka Gunborg lyckats aktivera det religiösa livet inom Ekeby och Gällersta och det skulle kunna skrivas en hel bok om hans mycket uppskattade insatser. Han och hela hans musikaliska familj har i hög grad berikat det musikaliska inslaget i gudstjänstlivet och därigenom öppnat kyrkans portar för allt fler ungdomar. Nedskrivaren av dessa rader är väl medveten om, att Kuno själv inte önskar någon panegyrik, men i denna presentation av Ekeby prästerskap får han finna sig i att det konstateras fakta! Ett välförtjänt uppdrag tillföll honom, när han 1972 utnämndes till kontraktsprost för Askers kontrakt. U ppl ysningarna beträffande komministrarna går inte så långt tillbaka som ifråga om kyrkoherdarna, vilket beror på att tjänsterna tillkommit senare. De unga prästerna synes ofta hava knutit hymens band med döttrar inom de äldre kollegernas familjer. På grund av det magra stoffet kring de första innehavarna gör jag även här ett hopp fram i tiden och börjar med Per Adolf Berg ( ) om vilken det heter i krönikan" att han var känd för stor begåvning och varmt nit samt lever ännu i gott minne hos de äldre inom församlingen". Han tog emellertid avsked och avled som hemmansägare i Ekeby Axel Lundqvist ( ) tillträdde sedermera Gryts pastorat. Otto Wilhelm Bodström ( ) förflyttades som komminister till V. Vingåker. Victor Emanuel Rundgren ( ) var blott 24 år, då han utsågs till komminister i församlingen. Längre fram begärde han transport till Lunds stift och 1908 uppfördes han på biskopsförslag i Härnösand. Den gången föll Kungl. Maj:ts val på en annan, men Rundgren utnämndes senare till biskop i Visby stift. Efterträdaren Samuel Robert Ekström ( ) var också en ung man, något över 25 år gammal, när han erhöll komministertjänsten. Han hade då varit präst icke fullt ett år. Ehuru Rundgren avflyttat redan 1 maj 1901, fick Ekström icke tillträda förrän 1902, emedan inkomsten från beställningen under året skulle tillfalla "läroverkens byggnadskassa". Under sin Ekebytid gifte han sig med en dotter till prosten Moren men flyttade efter några år till St. Malms församling i enahanda befattning. Så småningom blev han både kyrkoherde och prost i Eskilstuna. Teodor Gabriel Robert Ingeman ( ) valdes till komminister samma dag han fyllde 40 år. Platsen hade stått ledig en tid, emedan det varit ifrågasatt, att den inte längre skulle tillsättas med ordinarie inneha vare. I november 1908 kom emellertid beslut att så skulle ske. Ehuru sedan utnämnd till komminister i Sköldinge kom han att kvarstanna i Ekeby till 1 maj 1913 i anledning a v prosten Morens långvariga sjukdom. Ingeman var pastoratets siste ordinarie komminister. Sven Erik Oscarsson ( ) förordnades att uppehålla tjänsten tillsvidare under perioden fram till 1919, då ny lönereglering skulle träda i kraft. Därmed var definitiv punkt satt för komministertjänsten inom församlingen. Under kyrkoherde Lindbergs sjuktjänstledighet och fram till Gabriel Carlstens ämbetstillträde tjänstgjorde åtskilliga yngre präster som vice pastorer i församlingen. Dessa voro: Ivar Franzen, John Yngve Åkeson, Åke Berger, Brynolf Ström, Rudolf Zetterqvist och Gösta Lundström, vilka med tiden skulle bekläda ansvarsfulla befattningar inom vår kyrka, den sistnämnde såsom stiftets egen biskop. Ehuru deras tid i Ekeby var relativt kort, bevarar församlingsborna dem alla i kär hågkomst och denna inställning tycks ha varit ömsesidig enligt vad kontraktsprosten Äkeson flerfaldiga gånger framhållit. I det följande biträddes kyrkoherden under kortare perioder aven och annan pastorsadjunkt av vilka Christofer Klason väl var längst i tjänst. Han bebodde med sin familj den gamla Klockargården i Gällersta. D Sveriges första skotransport med flyg? Harry Andersson Age flög i juli 1919 med 12 par skor från Sannahed till Orebro. Flygplanet fördes a v en fransk pilot Den godaste JULKLAPPEN en chokladask Tel från FRUKTCENTRPM, specialaffären 9

12 K. G. ARRBACK Till Betlehelll söker sig på julnatten tiotusentals människor från hela världen Den som har Bibelns beskrivningar och förestäilningar förknippade med Det Heliga Landet - hur upplever han ett besök i dagens Israel? Innebär till exempel ett besök på de platser, som vanligen kallas heliga, besvikelse eller bekräftelse? Ger sådana visiter ny övertygelse eller skapar de endast nya frågetecken? Svaret kan inte bli ett och entydigt. Allt måste bero på besökaren själv. För somliga - de som aldrig låter sig rubbas i sin tro - betyder besöken på alla orter som är förknippade med händelser ur Jesu liv närmast en inbjudan till andakt och tacksägelse. Andra måste i varje fall fundera och ställa frågor. Det finns t ex två Getsemane, den mera "officiellt" erkända örtagården direkt på andra sidan Kidrons dal, snett emot den igenbommade Gyllene Porten i Jerusalems gamla stadsmur. Men det finns också ett "ryskt Getsemane", inte mindre väl omhändertaget och vårdat av ortodoxa ryska invånare. Det finns också två Golgata. Ett är placerat inne i Gravkyrkan som slutstation på det som sägs vara Via Dolorosa och som sträcker sig genom Jerusalems gamla stads smala gränder. Men det finns också ett som kallas Gordons Golgata och som håller på att bli i varje fall en betydligt mera samlande och till andakt inbjudande plats. u kan det synas egalt, om den exakta platsen för det ena eller andra dramat legat här eller där, på några hundra meter när, och visst gör det så för den som har sin bild klar ändå, både av vad som hände en gång och vad det betytt och betyder för västerlandets och världens historia och för många enskilda människor. Men den som reser till Israel och Mellanöstern skall ha klart för sig, att Bibelns historia kläms som en citron till sista droppen, också av dem som vill ha inkomst på sina upptäckter. Då kan det inte hjälpas att det uppstår "dubbletter" och en smula geschäft... Man kan utan vidare påstå, att det inte finns en enda episod i Nya Testamentet, som kan placeras in i ett geografiskt sammanhang, som saknar sitt minnesmärke, sin kyrka, sitt kapell, sin minnessten och sina vaktare. Men här var det främst meningen att vi skulle bege oss till startpunkten för det, som ändrade eller bestämde Porten In till den heliga krubban är trång men ödmjukhet är på sin plats i Betlehem den religiösa utvecklingen och ända därhän på verkade den kulturella inriktningen att vi räknar våra år därifrån. Sedan må det stå strid om huruvida Jesus, Guds son, föddes år O eller år 1 eller något år förr eller senare. Vi räknar i alla fall nu 1974, och det är "efter Kristus". Tillhör Betlehem de orter som bestyrker berättelse>! o::h traditionen, eller väcker den frågor? En sak är klar: Betlehem har gjort vad det kunnat för att bevara den biblisk-romantiska glansen kring sitt namn. Julnattens klockor har ofta klingat därifrån ut över all världen. Tiotusentals människor, troende från all världen, söker sig dit i julnatten och trängs bland månglare och besvikna palestinier, som ogillar att vakthållningen nu sköts av judisk polis och judisk militär. Många av de f n något över betlehemsborna är kristna, flertalet grekisk-ortodoxa eller romersk-katolska. Men också evangeliska kristna finns. Det är alltså naturligt att en kristen tradition uppehålls, och judarna - som ju inte har samma syn som de kristna på evangeliernas berättelser om Jesus som Messias - gör ingenting för att hindra detta. Från Jerusalem är det bara halvannan mil till Jesu födelsestad. Jag for i sällskap med en av sköterskorna på Svenska barnhemmet i Beit Jala, som hör till Betlehem, och vi angjorde alltså denna fina svenska institution först. Det är ett hem för arabbarn, som lider av epilepsi. Det skapades av pastor Wiktor Norin medan Betlehem låg under Jordaniens förvaltning, och ingenting har ändrats mer än att inspektionerna nu utförs även av den israelska socialmyndigheten. Bättre kan Sverige knappast uppehålla sitt anseende i den stad, som såg Barnet födas, än att göra en uppskattad insats bland landets småttingar. F rån Bei t J ala är det en kort bi t in till Betlehems cen t rum, och i detta är självklart Födelsekyrkan centrum. Första-gångs-besökaren har svårt att få grepp om detta konglomerat av byggnader. Den har beskrivits som en dulbor dets läckerh e ter KOPER NI MED FORDEL HOS OSS Förstklassiga varor - låga pnser och dessutom god service 10

13 fästning, och det ligger något i det. Kyrkan är egentligen byggd inne i ett antal kloster. Ja, just det. Det är fråga om ett antal: ett armeniskt, ett grekiskt och ett franciskankloster. Den stora öppna platsen framför ingången verkar flack och kal - men naturligtvis behövs den under julnattens enorma människomönstring. Själva entn~n ter sig dock "sanningsenlig". Det gäller att ödmjuka sig, om man vill in till denna, en av de heligaste bland platser. Visserligen har inte den trånga porten något med ursprunget att göra. Det sägs att den murades till på detta sätt på 1500-talet för att hindra att lata besökare skulle rida in i kyrkan! Man har inga problem att hitta födelsegrottan, även om grottbildningarna är många nere under valven. Själva byggnaden är nämligen uppförd i omgångar under en samling grottor av det slag, som ansågs vanliga som bostäder och tillflyktsorter under tiden vid Jesu födelse. Det är för övrigt en mycket gammal och gedigen tradition som pekar ut platsen. Så varför inte stanna inför den med den aktning som tillkommer födelseplatsen för Världsfrälsaren? Jag försökte bortse från glittret och krimskramset som fyller varje skrymsle kring och över "the Holy Manger" och tänka mig in i situationen. Det är detta som är något av problemet för besökare vid Bibelns heliga platser. Man får tänka bort så mycket för att uppleva stället som det var när det begav sig. Problemet finns överallt. Gravkyrkan i Jerusalem är kanske den svåraste prövningen i det avseendet. Man får lov att gå dit en stilla eftermiddag, när trängseln är minimal och hålla ifrån sig dessa klistriga arabiska guider för att förnimma något av andakt. Bebådelsekyrkan i Nazaret har fenomenet också, liksom på sitt sätt denna Födelsekyrka i Betlehem. Men, om man nu tänker bort glittret, sammeten, lamporna, marmorn och det hela - så varför inte? Här i trakten måste det ha varit! Man är skyldig sig själv en stund a v stilla begrundan och andakt. Och det är inte svårt att ge sig hän - i synnerhet om man kommer när besökarna är få och nitet hos försäljarna utanför är dämpat. Man försöker också se till det goda syftet hos dessa vakande munkar, som generation efter generation hållit uppsikt över alla dessa platser och gör det med nit och trohet. Men får tanken - och tron - någon hjälp av det som nu är minnesmärke blott? Det förefaller lika omöjligt som meningslöst att beskriva den minnes koloss - bättre kan den inte karakteriseras - som nu häver sig över det som skulle kunna ha varit Betlehems krubba. Men det finns sådana beskrivningar i en rad böcker, med mått, beteckningar och allt. Födelsekapellet har sin beskrivning, Krubbkapellet sin, liksom Josefskapellet och Menlösa barns kapell. Ingenting har lämnats åt slumpen. En hedersplats i Betlehems-komplexet har ägnats S. Hieronymus, den "skarpsinnige och för sanningen outtröttligt kämpande forskaren" (för att låna en betygsättning av författaren Constantin Tischendorf i hans bok Det heliga landet utgiven 1869). Redan för femton- Stadsdelsvy över Betlehem. Den ljusa hlhtypen och de platta taken är karaktäristiska hundra år sedan försökte Hieronymus belägga traditionens vittnesbörd om Jesu födelseplats, och enligt Tischendorf har detta också lyckats, "ända upp i första hälften av andra århundradet". Genom tiderna har det dock stått strid om begreppet "grotta", och meningarna går alltjämt isär. Nya teorier serveras fortfarande, allt eftersom kartläggningen av judiskt liv genom århundraden och årtusenden bakåt kompletteras. För Israel-besökaren med bibeln som guidebok behöver detta inte vara särskilt väsentligt eller avgörande. Men naturligtvis blir han glad inför erfarenheter av "trovärdighet" av bibelns utsagor eller vad han uppfattar som äkta. Omkring 20 minuters promenadväg från födelsegrottan i Betlehem finns en plats som kallas Herdarnas fält eller Herdarnas äng. KFUM har tagit ansvar för uppsikten över platsen, väl omgärdad. Att stå där i skymningen, när antydningarna om den snabbt fallande österländska natten infinner sig, är en upple-..:else. Hur lätt är det inte att se för sig visionen, synen, som herdarna upplevde den märkliga natten i judarnas och allas vår historia! Hur sann och nära framstår inte bilden av sluttningen med betande får, med den märkliga stora vinkel formade stengrottan med dubbla ingångar på släntens krön! Skydd och lä mot nattens kyla, tillflykt för herdar, hundar och får. Varför skulle inte plötsligt skyn ovanför grottöppningen och ängen stråla av ljus - ett ljus som bryter sönder sammetsnatten? Ett sken som blir vägledande, en syn som tas emot av lyhörda vardagsmänniskor med vördnad för sina traditioner och kännedom om sin histona. Lägger man tillhopa vad man sett och upplevt, sett av Juda öken och upplevt av Betlehems ängder, bebyggelse och miljö, av mänskligt livsmönster, tänkt sig tillbaka genom seklerna - så visst duger den här miljön till Davids stad och den ort, där herdegossen David vallade får en gång, och till den Davids stad, som lagen föreskrev att Josef och Maria skulle skattskrivas i. D Sy nundersökning - Glasögon - Kontaktlinser Ostra Storgatan 2, HALLSBERG 0582/ O PT I KER R. Med av Socialstyrelsen leg. optiker SU ND BERG AB Vattugatan 1, KUMLA 019/

14 NILS H ELANDER Tre samtida Kumlapräster Erha rd Moren GltSta f Pettersson Johan Marklund I slutet på och början av 1920-talet var församlingen<> tre prästmän medlemmar av Kumla Blåbandsförening. Dessa tre var kontraktsprost Gustaf Pettersson, komminister Erhard Moren och kyrkoadjunkt Johan Marklund. Hösten mitt andra Kumlaår - var jag tillsammans med en stor grupp ortsbor inbjuden till en aftonunderhållning i Johanneskyrkan. Från denna minns jag ett anslående föredrag av prosten Pettersson, som var känd för sin vältalighet. Han avslutade sitt föredrag med att hälsa oss välkomna till föreningen. Uppmaningen hörsammades av drygt dussinet av oss inbjudna, som steg fram och lät de tre ämbetsbröderna ikläda oss det lilla blå märket. Jag satte en viss ära i att själve prosten satte märket på min kavaj. Jag hade alltifrån min första bekantskap med den avhållne församlingsherden tyckt om honom utgav jag det första numret av Kumla Julblad. Det var ett litet anspråkslöst 12-sidigt blad. I julbladet medverkade prosten Pettersson med en julbetraktelse med rubriken "Frid på jorden!", Moren skrev om "Rätt Färdighet och barmhärtighet" och Marklund om "En ung man från ett gott hem". Det rådde svåra tider under första världskrigets fjärde år och ett allmänt insamlingsarbete var på gång för att bistå behövande familjer med mat och kläder till jul. Tack vare köpmännens generositet med annonser kunde även julbladet ge ett gott stöd till insamlingen. Ett par liknande blad men under andra namn utgavs 1919 och 1920 under medverkan a v förutom prästmännen flera från frikyrkorna samt överlärare Erik Ekdahl. Kyrkoherdevalet 1905 då Gustaf Pettersson valdes blev det livligaste som dittills hållits i Kumla. Han hade kallats som fjärde provpredikant och förts fram av framförallt de redan då talrika blåbandisterna i församlingen. Han valdes med en överväldigande majoritet. Av motståndarna kallades han för "blåbandsprästen". Han hade nämligen redan på sin tidigare plats i Almby gjort sig känd för ett varmt intresse för blåbandsrörelsen. Som nämnts var Pettersson en skicklig ordets förkunnare, vars predikningar ofta utgick från aktuella spörsmål. Efter världskrigets slut 1919 blev det allt vanligare att de som hade gott ställt skaffade sig bil, Ford eller andra bilmärken. I en predikan var prosten starkt kritisk: "När stora delar av vår värld på grund av kriget förblöder, får vi se våra enkla bönder överge det vanliga färdsättet till kyrkan och istället köra upp på kyrkbacken med dyrbara bilar." Gustaf Pettersson var känd för sin humoristiska läggning. Med ett par vänner hade han en gång slagit vad om att han i en predikan skulle kunna använda ordet "fallera" tre gånger. Han vann vadet genom att i en höstpredikan erinra om att "Hösten är kommen och löven faller-a, faller-a, faller-a". Innan han fyllt sextio år drabbades han av hjärtbesvär, som 1922 ändade hans liv. I en artikel om "Prostar A lit för Motoristen BENSIN - OLJA - SER VICE - TILLBEHöR VALKOMMEN till Sten e Servicestation Inneh. N i l s B e r g g r e n Tel

15 i Kumla" skrev hans ämbetsbroder Karl Bäckgren, Askersu nd, bl a följande i Kumla J ulblad 1959; "Högrest, bredaxlad med en hövdings hållning och en markerad vänlighet gav han en påtaglig värme i blicken. Erhard Morens tid som komminister i Kumla sammanföll med Gustaf Petterssons såtillvida som att han tillträdde tjänsten ett år efter denne och flyttade ett år före dennes bortgång. Moren kom till Kumla från Närkes Kil. Han var den verklige mångsysslaren, som hade lätt att tacka ja till ett uppdrag. Flera föreningar, som hade svårt att besätta ordförandeposten vände sig till den nye komministern och så var det bekymret omedelbart undanröjt. Därför blev uppdragen mångskiftande, från ordförandeskap i föreläsnings- och djurskyddsföreningar till liknande uppdrag i kaninavelsföreningen. Den sistnämnda föreningen hade stor betydelse under kristiden i slutet av första världskriget, då köttbristen var allmän och många hushåll hade kaniner. Det gick många historier om Moren och hans ovana att alltid vara ute i sista minuten. En gång när han var hos frisör Fransson på Köpmangatan och hade fått ena kinden rakad, fick han se ett begravningståg på väg till kyrkan. "Så fatalt! Den jordfästningen har jag glömt bort", utbrast han och hastade iväg utan att ha fått den andra kinden rakad. På sina tjänsteresor i byarna var han själv körkarl och lånade ofta 'häst och åkdon hos Lars Blom i Kumlaby Vid ett tillfälle skulle han till Brånsta skola och var sin vana trogen försenad. Han klatschade på hästen utan förbarmande. En god vän som var med, undrade om det var försvarligt att en präst behandlade en häst på sådant sätt. "Det tänker jag inte så mycket på, värre är att jag är ordförande i djurskyddsföreningen", blev Morens svar under det han fortsatte att hetsa på hästen. En nyårsmorgon hördes ihållande knackningar på dörren till komministergården, som låg i hörnet av Kyrkogatan och Köpmangatan. Moren hade haft en ansträngande nyårsafton, som slutade med Sylvestergudstjänsten, och hade haft svårt att somna. När äntligen sömnen infann sig, väcktes han av knackningarna. Utanför dörren stod "Larsson-Svensson", ett av alla ortsbor känt original. Som vanligt bockade denne sig artigt och bad domprosten (Larsson-Svensson var alltid generös med titlar) ta emot en önskan om gott nytt år och samtidigt ta tillfället i akt att börja det nya året med en god gärning. Vad skulle den goda gärningen vara? - Att bju mej på kaffe. - Ja, då får Larsson-Svensson sannerligen välja en annan tid. Jag behöver sova. Och något nyårs kaffe blev det inte den gången för den alltid kaffesugne och påhittige Larsson-Svensson valdes Moren till kyrkoherde i Vintrosa och Tyss!inge församlingar, en tjänst som han innehade till sin pensionering. Han fortsatte dock att vara regementspastor och sjukhuspräst, ett par befattningar som han erhållit redan under sin Kumlatid. Sedan ungdomsåren hade han haft besvär med sina lungor. Besvären återkom på äldre dagar, särskilt när församlingsarbetet var jäktigt. Han skötte sig emellertid Kumlaby Jag går mellan ängar vid K umlaby det doftar av klöver och strå. Tistlarna blomma och prästkragar ler långt däruppe syns skyarna gå. På kyrktaket blänker en solkatt som guld mot den lummiga grönskan därvid. Det är söndag och klockornas melodi höres mana till högmässans frid. Min blick vandrar sakta till fälten omkring som har styckats till bostadskvarter. En prydlig fasad av färgglada hus ljus och blommor i fönstren jag ser. Där jag står har kvarteren fått klingande namn som tilltalar min fantasi "x ylofonen, cittran och stämgaffeln" är med och ger tonerna rätt harmoni. Och liksom en hägring, framför mig jag ser hyreshusen i v itaste sten. Vid gungpark och sandlådor skrattande barn springer lustigt med solbrända ben. En dag sommar'n förgår, höstens färger har flytt Vita flingor har pudrat vår sky Vi vet ändå att snart spirar åter en vår ur v ita drivorna i Kumla-by. Ester Henriksson-Ostlund föredömligt. Då han kände sig trött och ansträngd, kopplade han aven vecka eller två på Garphyttan, där han som sanatoriepräst tjänstgjort så mycket att han nästan kände sig som hemma. Trots en vacklande hälsa under större delen av sitt liv blev Moren mycket gammal. Han var vid sin bortgång år. Johan Marklund kom till Kumla 1917 som den förste i den långa raden av kyrkoadjunkter som tjänat församlingen. Han hade inte sina båda ämbetskamraters livliga temperament utan var mera allvarligt lagd. Han var en god talare, vars predikningar uppskattades av församlingsborna valdes Marklund till ordförande i Kumla Blåbandsförening, samtidigt som jag utsågs till sekreterare. Just då planerades arbetet för den beslutade förbudsomröstningen Marklund fick härvid ansvaret för en synnerligen omfattande verksamhet, som även sträckte sig till socknarna Hardemo och Kräcklinge, där nykterhetsföreningar saknades. r slutet av 1922 tillträdde Marklund kyrkoadjunkttjänsten i Olaus Petri församling i Orebro valdes han till kyrkoherde i Åkers och Länna församlingar. Han avled i Åker 1946, 59 år gammal. D OLOV!(ARLSSONS Senaste nytt i Cyklar, Mopeder och Motorcyklar Cykel- och motordelar samt tillbehör alltid på lager KUMLA Hörnet Drottninggatan- Mossbanegatan Tel VIN TE R - oc h S OMMAR S P O RTARTIKLAR REPARA TrONER utföres omsorgsfullt 13

16 HOLGER HULTMAN Besvär llled besvär Kumla Fastighetsaktiebolag bildades 1964 med ett aktiekapital av kronor, varav stadsfullmäktige 15 juni 1964 anvisade kronor. Resterande 300 kranor tecknades av tre ledamöter i drätselkammaren. Bolagets uppgift är att anskaffa, tillhandahålla och överlåta lokaler för industri- och hantverksändamål. Liknande bolag har under och 1960-talen bildats i de flesta av landets städer och kommuner. Det har under senare år riktats en del kritik mot denna form av kommunal verksamhet. Anmärkningarna har väl i huvudsak riktats mot att vissa kommunala beslut på detta sätt undandragits offentlighetsprincipen, och att den enskilde medborgaren icke får möjlighet att överklaga beslut, som denne eventuellt kan anse oriktiga. Dessa anmärkningar är i princip riktiga, men frågan är om kommunen ändock kan avstå från denna form för snabba och bindande beslut. I vissa fall är detta nödvändigt. Det kan förekomma situationer då det är av värde för kommunen att kunna handla utan fruktan för att ett beslut, genom överklagande, skall kunna upphävas eller i varje fall fördröjas och därigenom kanske omintetgöras. Låt mig erinra om två besvärsrnål över kommunala beslut i Kumla, som båda slutligt avgjordes i Regeringsrätten - men med olika utgång - och som visar hur svårt det kan vara att på förhand avgöra om ett ärende faller inom det kommunala kompetensområdet. Stadsfullmäktige beslöt 21 mars 1960 att staden skulle förvärva Rinaldo & Johanssons industri fastighet vid Magasinsgatan samt att till företaget försälja cirka kvm mark på industriområdet i Via. Mot beslutet anmälde en ledamot reservation. Beslutet hade föregåtts av långa förhandlingar, som inleddes i samband med att företaget efterhörde möjligheten att av staden få förvärva visst markområde i anslutning till sin industrifastighet för att kunna genomföra en tillbyggnad. Området var emellertid så begränsat att någon ytterligare utbyggnad därefter icke bleve möjlig. En helt ny byggnad på ett rymligare industriområde vore därför att föredraga. För stadens del fanns det flera skäl att medverka till en sådan lösning. Dels bedömdes det angeläget att nybyggnad så snart som möjligt kom till stånd på det nya industriområdet i Via, som med sitt läge utmed järnvägen kunde utgöra en viss reklam för kommunen, dels hade staden ett trängande behov av att disponera lediga industrifastigheter. Det hände nämligen allt som Fabriksfastigheten vid Sörbyvägen som byggdes lit ett väskföretag men som nu ägs av Multi Signal AB KEMPES KIOSK oftast att det kom förfrågningar om lokaler från företagare både inom och utanför stadens gränser. Problemet är, som alltid vid sådana köp, att fastställa det rätta värdet. För säljaren betingar fastigheterna alltid ett högt värde eftersom han utnyttjar dem till 100 procent och dessutom blir hyreskostnaderna i en nybyggnad oftast mycket höga. För köparens del gäller frågan till vilket pris lokalerna kan hyras ut och hur stor del av dem som kommer att utnyttjas. Ar köparen en kommun kommer även andra bedömningar in, både av ekonomisk och social natur. Parterna enades slutligen om ett pris av kronor. Några ansåg priset för högt, men flertalet bedömde det skäligt. Mot stadsfullmäktiges beslut anfördes besvär hos länsstyrelsen, som i sitt utslag 23 juni lämnade besvären utan bifall. Länsstyrelsens beslut överklagades hos Regeringsrätten, som den 13 oktober 1960 fastställde länsstyrelsens beslut. Arendet, som av hänsyn till omfattningen legat stilla under tiden, kunde nu fullföljas. De nya jobben, som många väntat på, blev över halvåret försenade. Företaget hade beräknat sitt behov av nyanställningar till minst 20. Några svårare komplikationer utöver förseningen inträffade dock inte. Ett annat besvärsärende visar vilka problem kommunen kan ställas inför när ett beslut överklagas. I oktober 1960 fick undertecknad genom länsarbetsdirektören kontakt med en företagare i Stockholm, som önskade förlägga tillverkning av damhandväskor till trakten Kumla-Orebro, i förhoppning att den inom skoindustrin förvärvade yrkesskickligheten även vore användbar inom dennes bransch. Företaget beräknades komma att sysselsätta personer. Efter förhandlingar mellan företaget och drätselkammaren förelades stadsfullmäktige förslag om att staden skulle uppföra en industribyggnad om ca 400 kvm, som sedan skulle hyras ut till företaget mot stadens självkostnad plus kronor årligen, som skulle avräknas på priset om företaget under hyres tiden förvärvade fastigheten. Drätvid Hagendalsvägen Telefon Försäljning av Frukt - Choklad - Konfekt och Glass p RESENT KARTONGER i Choklad m. m. Tobaksvaror - Tidningar 14

17 selkammarens förslag åtföljdes aven reservation. Aven i stadsfullmäktige, som godkände förslaget 21 november 1960, reserverade sig en ledamot. Over stadsfullmäktiges beslut ingavs till länsstyrelsen besvär, vilket ställde stadens ansvariga inför ett svårt problem. Uppgörelsen, som stadsfullmäktige godkänt, innebar att lokalerna skulle vara färdiga under april månad Byggmästaren hade förklarat att om färdigställandet skulle kunna ske till avtalad tid måste grundarbetena vara avslutade före jul. A v hänsyn till den korta tid, som stod till förfogande, sattes arbetet igång snarast efter stadsfullmäktiges beslut. Ingen väntade sig att ett så förhållandevis litet ärende skulle överklagas. Byggnadskostnaden beräknades till kronor, och företaget hade ställt betryggande säkerhet för sina åtaganden. Att avbryta arbetet och avvakta utslag från länsstyrelsen eller eventuellt högre instans skulle medföra att staden icke kunde fullfölja överenskommelsen. Det bleve då ganska likgiltigt om besvären bifölls eller avslogs, dc planerade arbetstillfällena skulle ändå gå förlorade. Byggnadsarbetet fortsatte följaktligen och byggnaden färdigställdes till avtalad tid. Tillverkningen påbörjades, men överklagandena och de tidningsskriverier, som blev en följd av detta, kom att få ödesdigra följder för företaget. Den branschkunnige platschef, som anställdes vid planeringen, drog sig på grund av detta tillbaka och någon ny med tillräckliga yrkeskunskaper visade det sig svårt att få tag på. Efter en serie misslyckanden upphörde företaget efter några månader med tillverkningen i Kumla. Besvären avgjordes i Regeringsrätten först den 6 december 1962, varvid stadsfullmäktiges beslut upphävdes med motiveringen: "... enär stadsfullmäktiges klandrade beslut icke kan anses avse en stadens angelägenhet". Byggnaden hade då sedan länge varit upplåten till Svenska Radio AB för att användas som utbildningsstation under inflyttningen i fastigheten V. Drottninggatan 4. Sedermera såldes byggnaden med tomt till KEBS, varvid staden erhöll täckning för sina kostnader. Båda ärendena fick slutligen en för kommunen lycklig utgång, trots de olika utslagen. Men man kan onekligen fråga sig hur hade det gått med det första ärendet, om besvären bifallits även där? I detta kunde, av förklarliga skäl, verkställigheten av beslutet inte ske förrän det vunnit laga kraft. Någon ställer kanske frågan om stadens myndigheter handlade olagligt vid verkställigheten av det andra överklagade beslutet. Den frågan blir kanske obesvarad, men för en lekman synes det svårt att motivera något annat handlande. Normalt behövde beslutet inte fastställas av statlig myndighet för att få giltighet och kunde, om så bedömdes nödvändigt, verkställas så snart protokollet blivit justerat, vilket skedde 28/ De två besvärsskrivelserna till länsstyrelsen var dagtecknade 17/ 12 respektive 19/12. I länsstyrelsens resolution, som föredrogs i fullmäktige 19/12, förelåg inget förbud mot verkställighet av det överklagade beslutet. I stadens remisssvar till länsstyrelsen meddelades att byggnadsarbetet Rinaldo & Johanssons industrifastighet vid Magasinsgatan som nu disponeras av SRA och är arbetsplan för ca 45 personer påbörjats och dessutom påtalades att "ett avbrott skulle försätta staden i en svår situation icke minst med tanke på sysselsättningsproblemet". I föreliggande läge och med kommunens bästa för ögonen kunde de kommunala organen knappast handla annorlunda. Situationen på arbetsmarknaden var sådan att staden både tidigare och senare måste engagera sig i köp a v industrifastigheter. Exempel på detta är köpen av AB Aga Konfektions industrifastighet vid V. Drottninggatan 4, och tomt nr 18 i kv. Plåtslagaren vid Sveavägen, som staden 1958 köpte för ett sammanlagt belopp av kronor, för att rädda sysselsättningen inom konfektionsindustrin. Fastigheten Plåtslagaren 18 överläts samma år på oförändrade villkor till Bröderna Perssons Skinnindustri, vars industribyggnad vid Kvarngatan brunnit ned. Konfektionsindustrin blev trots dessa ansträngningar inte så långlivad. Den 8 augusti 1961 meddelade AB I van Ohlin, Stockholm, att bolaget "beslutat nedlägga sin konfektionsrörelse, bedriven i Kumla av Collijn- Fischer AB". Fastigheten Drottninggatan 4 övertogs senare av Svenska Radio AB, som under våren 1962 började verksamhet i lokalerna. Efter SRA:s nybyggnad har fastigheten nu övertagits av Alvbro Skofabriks AB. Mot bakgrund av arbetsmarknadsläget och behovet av kommunala ingripanden är det förklarligt om kommunen ansåg sig behöva ett organ, som kunde arbeta utan fruktan för att eventuella överklaganden skulle kasta viktiga och värdefulla beslut över ända därför att de lagar, som styr kommunernas kompetens, icke hunnit anpassas till utvecklingen. När förslaget om bildandet av Kumla Fastighetsaktiebolag kom, skedde beslutet under stor enighet. I förberedelserna hade även deltagit representanter för Kumla fabriks- och hantverksförening, som starkt kände behovet av kommunal aktivitet på detta område. Fastighetsbolaget har sedan tillkomsten köpt eller byggt industrifastigheter till ett sammanlagt värde av kronor. Två fastigheter och viss tomtmark har sålts för JULKLAPPEN ska' vara från ~s Vi har massor a v praktiska och nyttiga julklappar, som med självskrivenhet hör hemma på allas önskelista! H agendalsvägen 9 - Tel

18 HELMER FURUHOLM KUllllaförfattare berättar Oln hur en bok kolnlner till Helmer Furuholm, Kumla, är uppfödd på ett litct torp vid en skogssjö två kilometer från Kl avreströms järnbruk i Småland. Till vardags socialassistent, på fritid författare. Den sjt:nde romanen "När bergsrådet kommer", som utkommit under hösten 1974, handlar liksom den förra " Masugnsmästare Petter Schultz bryter upp" om Klavreström. Så här berättar han om sin litterära verksamhet: Om min uppväxt långt inne i de småländska skogarna har haft något inflytande på mitt författarskap är svårt att säga, men att ensligheten under barndomstiden har format min personlighet och inverkat på hela mitt liv är jag ganska säker på. Att vår närmaste granne var skriftställaren J. A. Göth har väl också haft sin betydelse för mitt intresse för böcker och skri vande. Göth var en ovanlig personlighet, han var snäll och hjälpsam mot små och värnlösa människor, men mot girighet och dumen summa av kronor. Bolaget äger f n tre fastigheter till ett bokfört värde av kronor. Verksamheten är således av relativt liten omfattning och utgör huvudsakligen ett komplement för kommunen i arbetet för att trygga sysselsättningen. Aktiekapitalet höjdes 1971 till kronor genom tillskoi:t av komn1unen. Som en av dem vilka 1964 fick drätselkammarens uppdrag att bilda Kumla Fastighetsaktiebolag, de båda övriga var Henry Karlsson och Frank-Olof Jansson, har jag här endast velat redogöra för bolaget3 tillkomst och i någon mån även redovisa behovet av dess verksamhet. Jag har icke velat ta utrymme i anspråk för redovisning av de enskilda fastighetsaffärer, som bolaget varit engagerat i, eller de arbetstillfällen som blivit en följd av dessa. Vid kommunfullmäktiges junisammanträde i år redogjorde kommunalrådet Nils Nyström för dessa frågor och enligt uppgift kommer denna redogörelse att införas i "Kumlan", som jag därför tacksamt hänvisar den intresserade till. Utvärderingen av bolagets verksamhet må ankomma på kommunens invånare, som genom sina politiska organisationer och i allmänna val kan utkräva det rolitiska ansvaret av sina valda förtroendemän. Det är -i denna egenskap de är verksamma även i Kumla Fastighetsaktieboiag. D Helmer Furuholm het och hårdhet kunde han i skrift slå hårt och obarmhärtigt. Han var mitt stora föredöme under många år. Jag minns när Göth gav ut sin första bok. "I bondehem och backstugor". Det var 1922, en tid av arbetslöshet och fattigdom. Far var arbetslös, och då det lilla torpet inte kunde ge försörjning åt en stor familj, började far göra träskor. När det blev bra väglag för sparkstötting, följdes far och Göth åt ut i byarna, far med en säck träskor, Göth med en packe böcker. Jag vet inte hur affärerna gick, men jag antar att det var lättare för far att övertyga bönderna om behovet av träskor än för Göth att tala för sina böcker. Det dröjde dock inte länge förrän Göth blev känd som en mycket fin folklivsskildrare. En av hans böcker "Mojökarna" kom på 40-talet ut i en folkupplaga på ex. Jag fick träffa Göth en sista gång 1949 och överlämna till honom min första bok, en biografi över den franska 1600-talsmystikern Madame Guyon. Jag tror dock att Göth mer skulle uppskattat något av mina senare alster, t ex "Torp till salu", som nog har ett visst släktskap med Göths författarskap. Hur det kom sig att jag började skriva romaner vet jag knappast själv. Jag hade i början av 40-talet kommit att läsa frikyrklig teologi och blivit frikyrkopastor. Min tidigare kontakt med skönlitteraturen var länge nästan obefintlig, för teologin tog all min tid. Men min fru hade ett levande intresse för skönlitteratur, och genom henne kom jag så småningom, först lite försiktigt, att nalkas några författare av god klass. Jag lade snart märke till, att skönlitterära författare hade en hel del att lära en kristen förkunnare. Jag hade länge skrivit lite i tidningar, betraktelser och kåserier under signaturen Mikroteros, ett grekiskt ord som betyder Den ringaste eller Den minste. Kåserierna väckte stort intresse och eggade mig till försök att skriva noveller bl a i Svenska Morgonbladet och Göteborgs-Tidningen gav jag ut "Åke i Ostergöhl", en liten roman byggd på arkivforskning. Den fick ganska JULHANDLA hos Linden & C:O Telefon ALLT SOM TILLHOR JULBORDET: Skinka, syltor, julkorv, allt av högsta kvalite Specerier, grönsaker, frukt, nötter Se alla ICA:s passapå-priser 16

19 HELMER OLSSON Patron på Torp Kommunalman - Riksdagsman HF:s stiftare En man som gjorde sig känd vida omkring i början av det nya seklet var E. L. M. Hedin, vanligen kallad "Patron på Torp". Han var född i ett lantbrukarhem i Smedstorp, Kräcklinge, 1856 och avled 192I. Redan i tidiga år fick han hjälpa till med skötseln av lantbruket på föräldragården. Efter avslutad folkskola studerade han vid Karolinska läroverket i örebro. Den lärda banan frestade ingalunda den unge Hedin. Han blev med tiden arrendator av den stora herrgården Torp i hemsocknen. Gården ägdes av ryttmästare Buren på Falkenå. Det dröjde dock inte många år förrän Hedin E L M och Axelina Hedin förvärvade gården. Med honom som ägare kom namnet Torp att bli känt av mångtusenden både i vårt land och i andra länder. Mer om detta längre fram. Hedin var en begåvad person, vars intressen sträckte sig över många arbetsfält. Han blev sin kommuns "allt god kritik, men såldes inte så bra. Men 1965 kom "Torp till salu", och den såldes ut på några månader. Min far läste den och kände igen sig själv och sin miljö. Jag tror han läste den minst tio gånger. Han fick läsa tre till av mina romaner, men ingen uppskattade han så som "Torp till salu". Huvudpersonen i den heter Håkan och är min mors farfar. Mor dog samma år som boken kom ut, så hon hann aldrig ge något omdöme om den. Att jag sedan kommit att skriva om min hembygd Klafreström i mina två senaste böcker beror på en kärlek till hembygden, som vuxit sig allt starkare under de år jag varit bosatt på annat håll i landet. Jag hade gått och drömt om att på något sätt göra något för min hembygd, och bästa sättet tyckte jag vara att skriva en eller kanske flera romaner om det gamla järnbruket Klafreström. När jag på vintern 1969 avslutat mitt manus "Omskolad", reste jag till Klafreström för att forska i bruksarkivet, som brukets dåvarande ägare, ryttmästare C. J. Ekströmer, välvilligt upplät för mig. Efter mycken möda, jag hade ofta varit nära att ge upp, kom så äntligen hösten 1972 "Masugnsmästare Petter Schultz" ut i bokhandeln. Romanen väckte stort intresse, inte minst hemma i Småland, och kritiken var genomgående positiv. Det dröjde inte länge förrän vänner började uppmana mig att skriva en fortsättning om Klafreström. Det hade jag faktiskt inte tänkt göra, men när uppmaningarna blev många, satte jag igång. Det blev ett roligt och stimulerande arbete. Sommaren 1973 skrev jag en stund varje kväll, och jag kan nu säga att det aldrig på något sätt kändes betungande. Det var som att sätta sig till ett festdukat bord att varje kväll få lämna socialbyråns arbete och sätta sig vid skrivmaskinen. Romanens personer började få liv, och jag levde med dem, småpratade med dem och hade dem i tankarna under all min fritid. Jag började märka, att det gick mycket bra att skilja det dagliga arbetet från det litterära arbetet, så att det ena inte inkräktade på det andra. Den nya romanen handlar delvis om bergsrådet på Lessebo, dr J. L. Aschan, en mycket märklig och högt begåvad herre. Han var från början med. dr och hovmedicus, brunns läkare vid Loka brunn och sedan provinsialläkare bl a på öland. Han gifte sig med rike Nilssons dotter i Grythyttan och fick som hemgift fyra tunnor guld, vilket hjälpte honom att köpa Lessebo bruk, som då tillverkade både papper och järnvaror. Snart lade han också under sig både Klafreström och flera andra bruk i Småland. Aschan var i många stycken före sin tid bl a genom sitt sociala arbete och sin kamp för nykterhet bland sina anställda. Men bergsrådet sitter så högt uppe över det vanliga folket, att det är mest de arbetande - bönder och smeder - som jag låtit framträda i romanen. En frälsebonde med det ovanliga namnet Petter Karlsson Austerlitz från den lilla byn ösjöbol i Åseda socken är med genom hela boken, som f ö innehåller en hel del om folkets arbetsliv, om helger, om hemliv, om vidskepelse och tro och otro. Boken har inte något särskilt budskap. Den är rätt och slätt en berättelse om några av våra förfäders liv under den tid då industrin och ett visst nytänkande fick sitt genombrott bland vårt folk. Det var en tid, då skolor började växa upp och tidningar ges ut lite varstans i vårt land. I Wäxjöbladet, som startade 1810, har jag hämtat åtskilligt stoff till den nya boken. Det har för mig varit intressant att uppleva, hur folk tänkte och talade och skrev för hundrafemtio år sedan. Kanske har boken om min hembygd något av intresse även för människorna i Kumla. D Vi har mer än folk tror BöCKER - KONTORS ARTIKLAR - MUSIKINSTRUMENT GRAMMOFONSKIVOR - SKOLMUSIK :5 SKRIVMASKINER M. M. BOK&MUSIK Stationsgatan 18, KUMLA. Tel. 019/

20 i allo". Det fanns knappast någon nämnd eller styrelse i Kräcklinge, där han inte var ordförande. Givetvis var han det i kommunalnämnd och kommunal stämma. Men även utanför sin kommun ledde han ett flertal organisationer eller företag, bl a länets hushållningssällskap och Hallsbergs mejeriförening. Det påstods att han tillhörde 27 <,;>lika styrelser. När han för sin hustru Axelina berättade, att han blivit ordförande i en fjäderfäavelsförening, frågade hon om han någonsin sett sin egen hönsgård. Hon tyckte inte om att han lastade på sig så många uppdrag. Under ett par perioder tillhörde Hedin andra kammaren. Under riksdagstiden var han ständigt på resande fot mellan Torp och Stockholm. Med häst och vagn skulle kusken Ståhl ofta vara redo att skjutsa sin husbonde till och från Kumla station. I synnerhet under kalla vinterkvällar med tågförseningar var det många som ömkade den stackars Ståhl och inte gärna ville byta tjänst med honom. Personligen var Hedin en vänsäll och respektabel man. De många gårdsarbetarna blev i regel trotjänare. Djurbesättningen på Torp räknade ett 20-tal hästar och över 100 kor och ungdjur. Hemkommen från någon resa hade Hedin för vana att göra en rond till stall och ladugård för att se hur det stod till med djuren. Men det var ingalunda som godsägare, kommunalman eller riksdagsman som Hedin skulle gå till historien. Nej, det var något helt annat. Det var för hans stora missionsintresse och för hans ledarskap av Helgelseförbundet, som han stiftade Förbundet räknar sitt ursprung från väckelserörelsen i Närke på 18S0-talet. Året efter dess tillkomst inbjöd Hedin och hans maka Axelina till en konferens på Torp. Den hölls under midsommarhelgen, och då antogs namnet Helgelseförbundet. Alltsedan dess har "Torpkonferensen" hållits varje år och samlat många tusen deltagare från hela landet. Stort uppseende torde det ha väckt, när Kräcklinge församlings komminister, C. J. A. Kihlstedt, avsade sig prästämbetet och blev en av Helgelseförbundets förgrundsgestalter. Till dessa får också räknas sångförfattaren och helgelsepredikanten Emil Gustafsson. Vid konferenserna höll Hedin själv alltid hälsningstalet. Och det gjorde han med synbar inspiration och gripenhet vid åsynen av det fullpackade "kyrkorummet" (ladan). Missionärerna och evangelisterna hade stor plats i hans hjärta, det märktes tydligt både i hälsningstalet och på annat sätt. "Välkomna hem till Torp!" var ett av hans hälsningsord till sina gunstlingar. Han hade ett gott och värdefullt stöd, både i sin missions gärning och på annat sätt, av makan Axelina. Gästfriheten var stor på Torp. Det hände ofta att värdfolket trängde ihop sig i de mindre rummen för att gästerna skulle få det så trivsamt som möjligt. Hedin var en framstående talare. Så gott som varje söndag medverkade han på flera platser med predik- To rps H errgj.rd (Foto Arne Bengtsson) ningar. Han var en fridens man och uppskattad även av representanter för andra trossamfund, vilka han hade lätt att samarbeta med. Intresset för Torpkonferensen fortsätter att öka och den har utvecklats till en av landets största kristna samlingar. Man imponeras av massinvasionen en midsommardag och åsynen av uppbådet bilar på det stora parkeringsområdet. På "Patrons tid" var det skytteltrafik med hästar mellan Kumla järnvägsstation och Torp. Godsets 20 hästar fick då vara i farten mer än vid någon annan tid på året, och det var nog detsamma med stationssamhällets "åkarkampar". Den varje år återkommande Torpkonferensen var säkert patron Hedins stora glädjeämne. Jag hörde honom själv berätta om att dåvarande landshövdingen i Örebro en gång kallat till ett större sammanträde, som kolliderade med tiden för konferensen på Torp. Landshövdingen menade, att man kunde väl ändra tiden för Torpkonferensen eller helt inställa den. Men då hettade det till i Hedin, för vilken missionen gick före allt annat. Landshövdingen bestods en väldig avbasning och fick veta, att Torpkonferensen var viktigare än det som sammanträdet gällde. Det är omöjligt att räkna upp alla Torps trogna stödjare men ett namn kan jag dock inte förbise, nämligen fröken Ruth Peterson, som skötte bokförlaget på Torp förvärvade Helgelseförbundet Torp. Det torde få räknas till en av de största händelserna i förbundets nära 90-åriga historia. Säljare var godsägare Rune Torpel och köpesumman var kronor. Arrendator av lantbruket är godsägare Per Geis, som driver Torp i sambruk med sin gård Falkenå. Sedan sommaren 1974 driver byggmästare Bertil Davidsson, Täby, pensionatrörelse på Torp. På Kräcklinge lilla kyrkogård har de tre stora pionjärerna Hedin, Kihlstedt och Emil Gustafson fått sitt sista ~~rum. D dulklappa RNA ordnas lättast vid besök i OP:s Bosättningsaffär TORGET, KUMLA Telefon Specialavdelning för leksaker 18

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Vid starten: Visa mig Herre din väg, och gör mig villig att vandra den. (Heliga Birgitta) Betlehem: Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 19

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 19 Vägledning vecka 19 Resan från Nasaret till dopet vid Jordanfloden Vägledning: Jesu på väg mot sitt uppdra Vi återvänder nu till att betrakta Jesu liv. Vi ser på de två sätten vi önskar och begär på och

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Herrens moder om inkarnationen. Fjärde Advent, 20 dec, 2015

Herrens moder om inkarnationen. Fjärde Advent, 20 dec, 2015 Herrens moder om inkarnationen Fjärde Advent, 20 dec, 2015 Lukas 1:26 38 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Femte Påsksöndagen - år A

Femte Påsksöndagen - år A 627 Femte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning Jesus

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

En djupare bild av Gud

En djupare bild av Gud En djupare bild av Gud Av:Johannes Djerf - The Sounds Living in America Detta är en riktigt go låt med en klockren refräng som säger att vi lever inte i amerika, men vi är inte ledsna. När låten kom för

Läs mer

Den Heliga Familjen - år A

Den Heliga Familjen - år A 143 Den Heliga Familjen - år A Ingångsantifon (Luk 2:16) Herdarna skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. Inledning Guds son blev människa för vår frälsnings skull.

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer

1 november - Alla Helgons Dag Ingångsantifon

1 november - Alla Helgons Dag Ingångsantifon 1543 1 november - Alla Helgons Dag Ingångsantifon Låt oss alla glädja oss i Herren på alla helgons högtidsdag. Änglarna jublar över deras upphöjelse till himmelsk ära, de prisas tillsammans Guds Son. Inledning

Läs mer