SLUTRAPPORT FÖREBYGGANDE HEMBESÖK FÖR ÄLDRE

Transkript

1 SLUTRAPPORT FÖREBYGGANDE HEMBESÖK FÖR ÄLDRE Anneli Malm Projektledare Järfälla december 2009 Diarienummer:

2 SAMMANFATTNING Socialnämnden i Järfälla kommun vill skapa trygghet för de äldre medborgarna. Då den demografiska utvecklingen ser ut som den gör med en växande äldrebefolkning är det extra viktigt att skapa goda förutsättningar för detta. Antalet äldre människor kan innebära ett ökat behov av vård och omsorg framöver. Om det via förebyggande hembesök kan skapas goda förutsättningar för den äldre att ta ansvar för sin egen hälsa och dessutom få en god kunskap och information om hjälpinsatser som kan erhållas från samhället så är det bra. Detta kan i sin tur bidra till ökad trygghet. Järfälla kommun erhöll stimulansmedel från socialstyrelsen och började genomföra förebyggande hembesök till en målgrupp som är född 1928 eller tidigare och som bor i sitt ordinarie boende. Syftet var att det skulle leda till ökad trygghet för de äldre och att kommunen vill stödja den enskildes möjligheter till egenvård. Projektet startade 15 Okt 2007 och projektets slutdatum var 31 Dec Beställare av projektet: Programchef Äldreomsorgen Eva Arvidsson Mottagare/Utförare: Järfälla Hemstöd med Projektledare Anneli Malm Arbetet i projektet har genomförts med hjälp av en specifik arbetsmodell som bygger mycket på COAT, ett vetenskapligt framtaget planeringsinstrument. Arbetsmodellen har bestått utav information, kontakt, samtal, sammanfattning och en ev. återkoppling till de äldre. Vid besöken har en samtalsguide legat till grund för områden som har diskuterats och det är områden som hälsa, socialt nätverk, omsorg, hjälpmedel, fallolyckor samt vård av närstående. Under år 2007 tog vi i projektet kontakt med olika föreningar i kommunen, bl.a. alla pensionärsföreningar för att informera om vad projektet innebar. Samtidigt utarbetades ett underlag för projektet och en projektplan skapades. Under år 2008 så har det genomförts 225 besök och under 2009 så har vi genomfört 435 besök. Det gör tillsammans att 762 personer har fått ett hembesök under denna projekttid. Totalt har 1419 personer blivit erbjudna ett hembesök (73 % av målgruppen). Det har varit ett intressant projekt och vi har träffat många människor alla med sina olika livsöden och erfarenheter. Vi som besökare har gett information, stöd, fört diskussioner med de äldre om deras framtid och vad de kan vara hjälpt utav mm. En av våra slutsatser är, utifrån de uttalanden och kommentarer som vi fått av dem vi har besökt eller dem som vi har talat med per telefon, att förebyggande hembesök har en viktig funktion att fylla när det gäller att skapa trygghet för de äldre innevånarna samt att det kan vara en hälsofrämjande faktor. Det kan dock vara svårt att mäta de positiva effekterna av hembesöken då dessa bygger på upplevelser. Vi som besökare känner dock att merparten av dem vi varit i kontakt med har haft eller kommer att ha nytta av besöket. Om inte annat så har det lett till en känsla av att bli sedd, hörd och bekräftad. Vi har skapat en god kommunikation med den äldre på ett naturligt sätt och vi har fått information om och av den äldre medborgaren som är viktig att känna till när planering sker av äldreomsorgen inför framtiden. Rent ekonomiskt är verksamheten också försvarbar då det visat sig att information och medvetenhet om risker i sitt egna hem kan förhindra exempelvis fallskador. Dessa skador kostar pengar både för kommun och landsting för att inte tala om det lidande den äldre slipper utstå. Med den ekonomiska insikten samt den enormt positiva respons som vi besökare har fått utav de äldre personerna vad det gäller hembesöken så anser vi att projektets syfte och tillika förväntade resultat uppnåtts under denna projektperiod. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND Den demografiska utvecklingen Internationellt DEFINITIONER Uppsökande verksamhet Hälsa SYFTE OCH MÅL Syfte Mål/delmål och utfall i förhållande till projektplanen METOD Arbetsmodell Genomförande Avgränsning RESULTAT Allmänna fakta Hälsan Socialt nätverk Omsorg Hjälpmedel Fallolyckor och anhörigvård Framtiden Hemtjänsten Hur de förebyggande besöken har mottagits ERFARENHETER Gör förebyggande hembesök någon nytta? Våra (vi besökare i Järfälla kommun) egna erfarenheter Vinster av besöken DISKUSSION OCH REFLEKTION REFERENSER...30 Bilagor: Brev, Hembesök till de med telefonabbonemang Brev, Hembesök till de utan telefonabbonemang Samtalsguiden 3

4 1. INLEDNING Socialnämnden i Järfälla kommun vill skapa trygghet för den äldre människan. Vad är då trygghet? Detta är naturligtvis väldigt olika för alla oss människor. Trygghet kan vara att ha möjlighet att ta hand om sig själv, att veta att jag klarar mig. Det kan också vara att veta att jag faktiskt kan få hjälp om jag skulle behöva det. Då är det viktigt att veta vad som gäller och hur det ser ut i vårt samhälle idag. Trygghet kan också vara att känna att man har hälsan i behåll samt att man vet hur man själv kan påverka sin hälsa genom sitt leverne. Ett sätt att försöka skapa trygghet för de äldre är för kommunen att genomföra hembesök. Under dessa besök har man möjlighet att informera om vad den offentliga verksamheten samt civilsamhället har att erbjuda de äldre. Både vad det gäller hjälpinsatser och utbud i övrigt. Kommunen får också tillfälle att se och höra hur de äldre mår och vad de har för önskemål och behov. Detta kan vara bra för kommunen att veta med tanke på framtida planering av äldreomsorgen. Det åligger också kommunen enligt socialtjänstlagen att bedriva uppsökande verksamhet. Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. (SoL, kap 5, 6, SFS 2001:453) Att arbeta uppsökande och upplysande för att få kännedom om människors situation. Det är en förutsättning för att kunna planera för äldres vård och omsorgsbehov (prop. 1979/1980:1). När det gäller huvudman för sjukvården så har även de ett ansvar för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. (HSL, 2c SFS 1982:763) Kunskapen är stor idag om hur vi människor kan påverka vår hälsa och det finns många studier som visar på att hälsan går att påverka även långt upp i åldrarna. Social gemenskap, en meningsfull vardag, fysisk aktivitet samt bra matvanor är de fyra grundpelarna som folkhälsoinstitutet lyfter fram för ett gott åldrande (Folkhälsoinstitutet, 2009). I takt med att andelen äldre ökar och att allt fler överlever riktigt högt upp i åldersstegen så blir det än viktigare med hälsofrämjande och förebyggande insatser. 2. BAKGRUND I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop.1997/1998:113) så gav regeringen i uppdrag till socialstyrelsen att fördela stimulansmedel för förebyggande hembesök för äldre och 1999 påbörjades förebyggande hembesök för äldre i 21 kommuner i Sverige (Socialstyrelsen, 2002). I samband med regeringens utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (Prop. 2005/2006:115) fick Socialstyrelsen även år 2006 i uppdrag att besluta om och fördela stimulandsbidrag till kommuner och landsting. Syftet var att stimulansmedlen skulle användas för att stödja projekt som främjade utvecklingsarbetet inom vården och omsorgen om äldre. 4

5 Järfälla kommun sökte bidrag inför 2007/2008 och beviljades stimulansbidrag för att utveckla den uppsökande verksamheten bland kommunens invånare som är 80 år och äldre och som bor i sitt ordinära boende. För att ytterligare utveckla den uppsökande verksamheten ska den även samordnas med primärvården när så är möjligt. Projekttiden var ett år med möjlighet att söka medel för ytterligare ett års fördjupning av verksamheten. Järfälla kommun sökte och fick medel även för år 2008/2009 och den totala projektperioden för detta projekt har varit från okt 2007 dec Beställare av projektet var Eva Arvidsson programchef för äldreomsorgen och utförare var Järfälla Hemstöd med projektledare Helen Brodin (okt 07 aug 08) samt Anneli Malm (sep 08 dec 09). Med all sannolikhet kommer de förebyggande hembesöken att fortgå åtminstone en bra bit in på år 2010 och sen får vi se vilket beslut som tas om verksamheten kommer att ingå i den ordinarie verksamheten eller inte. 2.1 Den demografiska utvecklingen Om vi ser till den demografiska utvecklingen i Europa så kommer vi att ha en högre andel äldre människor framöver. Europas befolkning utifrån åldersgrupp ( ) (Green paper, (2005). Confronting demographic change: a new solidarity between the generations. Com (2005) 94. Bryssel: Europeiska kommissionen.) Enligt denna prognos kommer en tredjedel av befolkningen i Europa bestå utav pensionärer i mitten av 2050-talet. Förutsättningarna för att leva ett långt liv har förbättrats. Enbart i Sverige har medellivslängden ökat markant. Om vi jämför från början av 1900-talet och hur prognosen ser ut år 2060 är det en stor skillnad. Medellivslängden Början av 1900-talet 2009 Prognos för år 2060 Kvinnor 53 år 82 år 87 år Män 49 år 79 år 85 år Källa: SCB, 2006 &

6 Det här påverkar givetvis alla länders sociala och ekonomiska utveckling och det blir en utmaning att se till att det ges möjligheter för de äldre att skapa och bibehålla sin hälsa långt upp i åren. I takt med att medellivslängden ökar så har vikten av förebyggande arbete uppmärksammats mer och mer. 2.2 Internationellt En del länder har arbetat länge med förebyggande hembesök, några har det t.o.m. mycket tydligt inskrivet i lagen. Storbritannien lagstiftade 1990, Australien 1999 och i vårt grannland Danmark lades ett förslag fram 1995 om detta och man tog beslut 1996 och sen dess är det specifikt lagstiftat. De är enligt denna lag styrda att erbjuda alla kommuninnevånare som är 75 år eller äldre minst två hembesök per år. Syftet med lagen i Danmark var/är att skapa trygghet och trivsel, ge råd och vägledning om aktiviteter och möjliga stödåtgärder för att bidra till ett bättre nyttjande av egna resurser samt att bevara funktionsförmågan så länge som möjligt och därigenom avvärja eller uppskjuta senare behov av hjälp från det allmänna. Danmark ses som föregångsland när det gäller just förebyggande hembesök och många svenska studiebesök har genomförts dit, bl.a. till Rödovre där man också har bedrivit forskning angående förebyggande hembesök. 3. DEFINITIONER 3.1 Uppsökande verksamhet Kärt barn har många namn och det finns många olika benämningar på den uppsökande verksamheten som bedrivs av kommuner och landsting. Det förekommer benämningar som uppsökande verksamhet, förebyggande hälsosamtal, hälsofrämjande besök mm. Här i Järfälla kommun har vi kallat det förebyggande hembesök för äldre. Det skiljer lite i hur man genomför besöken i landet då en del kommuner och landsting fokuserar mer åt sjukdomsförebyggande besök och den del kommuner använder sina förebyggande hembesök till att skapa en god kontakt med sina äldre medborgare och försöker skapa en form av social trygghet för de äldre. I det nationella nätverket för förebyggande hembesök som träffas årligen framkommer detta samt genom de alla rapporten som har genomförts i ämnet landet runt. En anledning till detta kan vara att samarbetet mellan kommuner och landsting har varit och är väldigt olika i landet. I just Järfälla kommun så har samarbetet med landstinget varit väldigt begränsat då vi har arbetat med olika målgrupper rent åldersmässigt. I Järfälla kommun har t.ex. inga provtagningar genomförts utan besöken har haft en mer social prägel med syfte att skapa trygghet. 3.2 Hälsa Det kan vara svårt att veta exakt vad hälsa är då det finns flera olika definitioner av ordet. Traditionellt har hälsa betraktats som frånvaro av sjukdom men det har ersatts av synsättet att hälsa är ett svårdefinierat begrepp som varierar (Ekblom & Nilsson, 2000). I mitten av 1900-talet så började det att användas mer i ett helhetsperspektiv där man även omfattade psykiska och samhälleliga aspekter, där alla aspekter påverkar varandra. Vad hälsa innebär för människor formas också utifrån deras erfarenheter, värderingar och kunskaper. Världshälsoorganisationens benämning av hälsa från 1948 är kanske en av de mest använda och de definierar hälsa som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och svaghet (Ewles & Simnett, 2005). När vi i detta projekt har pratat med de äldre och diskuterat hälsa så har vi utgått ifrån WHO:s definition. 6

7 4. SYFTE OCH MÅL 4.1 Syfte Järfälla kommun vill att förebyggande hembesök ska leda till ökad trygghet för de äldre personer som bor i sitt ordinära boende. Därtill vill kommunen stödja den enskildes möjligheter till egenvård. Hembesöken innehåller därför information om kommunens, landstingets och frivilligorganisationernas olika verksamheter som finns till för att äldre ska kunna bevara sin självständighet, funktionsförmåga och hälsa. Hembesöken ska också samla in kunskap om vad eller vilka aktiviteter som de äldre anser skulle underlätta för dem i vardagen. Erbjudandet om förebyggande hembesök i detta projekt har riktat sig till en målgrupp som är födda 1928 eller tidigare. 4.2 Mål/delmål och utfall i förhållande till projektplanen Projektmål Under år 2008 var målet att besöka 400 personer och under år 2009 var det att genomföra minst 435 hembesök hos kommunens äldre invånare som bor i ordinärt boende. Totalt sett innebär det besök till 835 personer. Utfall: Under år 2008 genomfördes 225 besök och målet uppnåddes ej under Under 2009 genomfördes 537 besök vilket innebär att målet uppnåddes under Totalt blir det 762 besök under dessa två år om vilket det kan sägas att målet delvis är uppnått. Anledningen till att det inte nåddes helt är att den uppskattning som gjordes från början i projektet var för hög, vilket den första projektledaren också gjorde en reservation för i underlaget till själva projektplanen. Efter ett års erfarenhet var det lättare att uppskatta rimligheten och en mer korrekt målangivelse kunde göras. Besöken fortsätter även under december månad 2009 men det antalet besök tas inte med i denna rapport (men ingår i målet). Under år 2009 har vi varit två besökare sedan maj månad. Vi fick även förstärkning under en månad av en tredje person som utförde hembesök. Delmål 1. Samarbete med primärvården vad det gäller de förebyggande hembesöken i Järfälla kommun. Utfall: Vi har varit i kontakt med alla vårdcentralen i Järfälla. Då vi har haft olika målgrupper, d.v.s. distriktssköterskorna har haft förebyggande hembesök för 75- åringar och kommunen har haft för personer födda 1928 eller tidigare, så har samarbetet bestått i att vi har delat material med varandra med syfte att ge information om varandras hembesök. Det innebär att vi har försett alla distriktssköterskorna med äldreenhetens broschyr, Stöd och Service för äldre och deras anhöriga samt Järfälla Hemstöds broschyr som de kan ta med sig när de går ut på besök. Samt att vi har tagit del av hur deras hembesök ska gå till. Målet är nått. Delmål 2. Samarbete med Upplands Bro och Sollentuna kommun i syfte att utbyta erfarenheter om förebyggande verksamhet bland äldre. 7

8 Utfall: Samarbete har skett via deltagande i två nätverk där Upplands Bro och Sollentuna kommun har ingått. Både Upplands bro samt Sollentuna har nu gjort klart sina projekt och vi har tagit del av deras resultat. Sollentuna kommer att integrera uppsökande verksamhet i sin ordinarie verksamhet under 2011 och Upplands Bro har avslutat projektet utan att integrera det i ordinarie verksamhet. Det blir Järfälla Kommuns tur att redovisa sitt resultat på en av de kommande nätverksträffarna. Det datumet är inplanerat till den 26:e januari Målet är nått. Delmål 3. (2008) Hembesök ska även erbjudas till utomeuropeiskt födda äldre som bor i kommunen och som är 70 år eller äldre. Utfall: På ett styrgruppsmöte 21 jan 2009 togs beslut om att de icke europeiskt födda personerna från 70 år och uppåt ska läggas på framtiden och eventuellt bli ett eget projekt i sig framöver. Detta då det var svårt under 2008 att nå denna målgrupp och att det inte fanns något informationsmaterial på annat språk än svenska. Vi skulle heller inte hinna med detta delmål om alla födda 1928 eller tidigare skulle få besök. Detta resulterade i ett nytt delmål för Målet ej nått. Delmål 3. (2009) Att informera ansvariga om att översätta våra broschyrer till andra språk så att de rätta förutsättningarna ges för att genomföra hembesök till dem som är icke europeiskt födda i ett ev. kommande projekt. Informationsmaterial på de äldres eget språk är en förutsättning för att nå ut med information till de icke europeiskt födda. Utfall: Informationen har utförts och det har resulterat i att det nu finns en engelsk och spansk översättning av broschyren Stöd och Service för äldre och deras anhöriga Det ses även över om det ska översättas till ytterligare språk och om det kan ordnas att informationsmaterialet läggs ut på flera olika språk på Internet. Översättningen av Järfälla Hemstöds broschyr ses nu också över. Målet är nått. Delmål 4. (2008) En plan för utvidgning och fördjupning av projektet med förebyggande hembesök ska utarbetas för ytterligare ett år. Utfall: se under punkt 4. (2009) Målet är nått. Delmål 4. (2009) Komplettera metoderna vi använder till att innefatta speciella informationsträffar till de personer som tackar nej till hembesök men som vill ta del av informationen på annat sätt. Utfall: Det är många som har tackat ja till besöken och de få som har tackat nej har heller inte varit intresserade av att gå på ett informationsmöte. Då det inte funnits ett behov från de äldres sida så har kommunen heller inte ordnat några separata informationsträffar. Därav kan man anse att Målet är nått trots att inga träffar har genomförts. Målgruppens Spridning Det bor totalt 2212 personer födda 1928 eller tidigare i Järfälla kommun (Kir, nov 2009). Utav dessa är det 276 personer som bor på ett särskilt äldreboende (SÄBO). Räknar man ifrån dessa, ( = 1936) så blir det 1936 personer kvar. Vi har erbjudit besök till 1419 personer utav 1936 möjliga vilket innebär att 73 % utav målgruppen har fått ett erbjudande om hembesök. Urvalet av personer har gjorts på så sätt att alla de olika kommundelarna skall få ungefär lika stor uppmärksamhet 8

9 samt att vi har erbjudit hembesök till personer i olika typer av boende för att få spridning inför själva redovisningen av samtalsguiden. Personer boende i ytterkanterna av kommunens olika kommundelar har också prioriterats för att inte hamna utanför p.g.a. avståndet till centrum. Utav dessa 1419 personer har vi fått tag på 1153 personer via telefon. Utifrån det har vi besökt 762 personer. Dessa personer redovisas här under utfall. Utfall : Utav de 1419 utskickade breven har utfallet av besök blivit 762 Ja 762 av 1419 = 54 % 171 Nej 171 av 1419 = 12 % 220 Kan inte just nu men senare 220 av 1419 = 15 % 266 Inte gått att nå/annan orsak 266 av 1419 = 19 % Räknar vi procentuellt antal Ja tack till besök utifrån telefonsamtalen så blir det betydligt högre. Utav de 1153 samtal som vi haft så har utfallet blivit 762 Ja 762 av 1153 = 66 % 171 Nej 171 av 1153 = 15 % De 266 personer som Inte gått att nå/annan orsak består utav Ca 55 % saknade telefonabonnemang Ca 21 % där ingen svarade i telefonen Resten fördelas på brev som har kommit i retur - adressat okänd, personer på sjukhus, flyttat till särskilt boende men adress var ej ändrad, personer som hade flyttat där adressändring inte heller var gjord, vi lämnat meddelande till personer som inte har ringt tillbaka. 5. METOD 5.1 Arbetsmodell Arbetsmodellen vi har arbetat med är specifikt framtagen för dessa hembesök och bygger mycket på COAT (Carers Outcome Agreement Tool) som är ett vetenskapligt framtaget planeringsinstrument för anhörigstöd. Vår arbetsmodell består av fem olika moment vilket är information, kontakt, samtal, sammanfattning och återkoppling. Modellen innebär att information om de förebyggande hembesöken sker dels genom personliga brev till alla som ingår i målgruppen men även via pensionärs- och intresseorganisationerna i kommunen. Därefter kontaktas de äldre individuellt via telefon för ett erbjudande om hembesök. 5.2 Genomförande Hembesöken har genomförts enligt en för projektet särskilt utarbetad samtalsguide. Med hjälp av samtalsguiden diskuteras områden som hälsa, socialt nätverk, omsorg, hjälpmedel, fallolyckor samt vård av närstående. I slutet av samtalet har det gjorts en plan då vi stämmer av med den äldre om de önskar få någon mer information, någon specifik hjälp eller någon form av återkoppling. Det kan vara både projektmedarbetaren eller den äldre själv som tar fram den efterfrågade 9

10 informationen. Samtalsguiden som ligger till grund för hembesöken är anonymiserad vilket innebär att de personuppgifter som har dokumenteras inte går att härleda till någon specifik person. Resultatet redovisas under kommande resultatrubrik. I detta ingår bl.a. den äldres egen bedömning av det som vi har tagit upp i samtalet men det innefattar också den äldres tankar om sitt framtida boende och eventuella hjälpbehov. Besöken har varat allt ifrån en timme till tre timmar eller mer. Det vanligaste har dock varit att besöket har tagit två timmar. 5.3 Avgränsning Projektet har enbart fokuserat på att genomföra och utveckla verksamheten med förebyggande hembesök. Uppföljning av projektet sker av FoU Äldre Norr. 6. RESULTAT Nedan redovisas fakta utifrån den samtalsguide vi har arbetat med. En del är basfakta om de personer vi har besökt medan andra är av helt annan karaktär såsom åsikter och funderingar. Här kommer att tas upp i nämnd ordning, allmänna fakta, hälsa, socialt nätverk, omsorg, hjälpmedel, fallolyckor och anhörigvård, framtiden, hemtjänsten samt hur de förebyggande besöken har mottagits. Vid varje tabell/diagram står det vad tabellen/diagrammet handlar om eller så är själva frågeställningen utskriven. Den kursiverade stilen som förekommer insprängd i texten är citat från de äldre. 6.1 Allmänna fakta Totalt under projekttiden har vi gjort 762 hembesök varav 465 personer (61 %) har varit hos kvinnor och 297 personer (39 %) har varit hos män. 500 Diagram 1: Hur ser civilståndet ut 400 Antal Ensam Änka Änkling Civilstånd Gift Sambo Det var 416 personer (ca 55 %) som var ensamstående/änka/änkling och 346 personer (ca 45 %) som var gift/sammanboende. Några av dem vi har besökt har varit sammanboende. Några har haft en partner med lägre ålder än vår målgrupp. De som har varit yngre än sin partner har oftast ändå varit med under våra besök och blivit berörda av våra hembesök. Detta innebär i sin tur att vi egentligen nått ut till betydligt fler personer än de 762 som vi har besökt. 10

11 Diagram 2: Hur ser ålderspridningen ut? Antal Ålder Anledningen att det ingår några 79-åringar och 80-åringar i målgruppen är att de hade hört talas om projektet och själva har ringt för att be om ett besök trots att de inte har fallit under vår målgrupp. Vi har då inte avböjt dessa då vi uppfattat att ett behov av ett samtal har funnits. En annan anledning är att det under 2008 gick ut erbjudande även till några som var födda 1929 eller tidigare. Av naturliga anledningar så är det flest personer från 81 år och strax därefter som vi har besökt. De är flest till antalet utifrån folkbokföringen helt enkelt. Diagram 3: Yrkesbakgrund Ledningsarbete Teoretisk specialistkompetens Kortare högskoleutbildning Kontor och kundservice Service, omsorg och försäljning Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom bygg och tillverkning Process, maskinoperatörsarbete och transport Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning samt Hemmafru Missing Denna yrkesindelning är gjort utefter Statistiska Centralbyråns (SCB) standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). 11

12 Yrkesbakgrunden har varit mycket varierande hos de personer vi har besökt. Det vanligaste var att man hade arbetat på kontor och kundservice ( ca 20 %) därefter kommer arbete utan krav på särskild yrkesutbildning samt hemmafru (ca 19 %). På tredje plats kom teoretisk specialistkompetens och där ingår yrken för vilka det normalt krävs en längre högskoleutbildning eller motsvarande ( ca 15 %). Därefter kommer personer som har arbetat inom service, omsorg och försäljning ( ca 13 %). När det gäller födelseort så var det 24 personer som var födda och uppvuxna i Järfälla kommun. De flesta, d.v.s. 660 personer var inflyttade från andra delar av Sverige. De äldre födda i andra länder bestod utav 78 personer och de räknas här upp via det land som orten låg i. Det var Finland, Tyskland, Norge, Estland, Tjeckoslovakien, Österrike, Iran, Turkiet, Schweiz, Storbritannien, Polen, Argentina, Danmark samt Frankrike, Chile, Ryssland, Irak och Libanon. Diagram 3: Hur ser boendet ut för de äldre vi har besökt Antal Lägenhet BR Lägenhet HR Villa Radhus Inneboende Boende Det vanligaste boendet (diagram 3) var bostadsrättslägenhet och det var 399 personer (52,4 %) som bodde i dessa. Det näst vanligaste var villa/radhus, 210 personer (27,6 %) därefter kommer hyresrättslägenheter, 152 personer (19,9 %). Sist och ovanligast var det att man var inneboende och det var det bara en person som var. Tabell 1: Har du några närstående som bor nära dig Antal Procent Ja ,5 Nej ,5 Totalt Ungefär en femtedel (ca 20 %) hade inte någon närstående boende nära sig medan ungefär fyra femtedelar (ca 80 %) hade det. Det var då oftast barnen som bestod av gruppen närstående. 12

13 6.2 Hälsan Diagram 4: Hur anser du att ditt allmänna hälsotillstånd är Antal Mycket gott Ganska gott Ganska dåligt Mycket dåligt Hälsan Det var väldigt många som ansåg att de hade en ganska god hälsa, 474 personer (ca 62 %). Av de resterande tyckte 159 personer ( ca 21 %) att de hade ganska dålig hälsa, 97 personer (ca 13 %) tyckte att de hade en mycket god hälsa och 31 personer (ca 4 %) tyckte att de hade en mycket dålig hälsa. En person gav inget svar på frågan. Diagram 6: Hur ofta upplever du värk eller smärta Antal Det var 590 personer (ca 77 %) som sa sig har värk ibland, ofta eller ständigt. 171 personer (ca 22 %) svarade att de nästan aldrig hade någon värk och en person gav inget svar på frågan. 0 Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt Värk Här kan man se trots att många, ca 77 % säger sig ha mer eller mindre värk så är det nästan motsvarande procentsats, ca 75 % som svarade att de ändå har en ganska god eller bra hälsa. Det visar också att hälsa betraktas innefatta många olika aspekter. Man har ju sina krämpor men det får man ju räkna med i min ålder. Jag tycker nog att jag mår rätt bra Man får inte känna efter så mycket för då kan man ju känna sig betydligt sämre Jag har så mycket att göra att jag inte har tid att känna efter 13

14 Diagram 7: Hur ofta upplever du att du är trött Antal Det var 403 personer (ca 53 %) som svarade att de var trött ibland medan 194 personer (ca 26 %) ansåg sig vara trött ofta. 117 personer var nästan aldrig trötta (ca 15 %) samt 47 personer som sa sig ständigt vara trött (ca 6 %). En person gav inget svar på frågan. 0 Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt Trötthet Diagram 8: Hur upplever du matlusten Antal Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Bra matvanor är viktigt för att upprätthålla hälsan och de flesta äldre 692 personer (ca 91 %) upplevde att de hade en mycket bra eller ganska bra matlust vilket var positivt. Tyvärr var det dock 69 personer (ca 9 %) som upplevde ganska dålig eller mycket dålig matlust. En person gav inget svar på frågan. Matlust Diagram 9: Brukar du känna dig nedstämd Antal Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt De allra flesta 376 personer (ca 50 %) sade att de var nedstämda ibland. 313 personer (ca 40 %) uppgav att de aldrig var nedstämda medan 70 personer (ca 9 %) uppgav att de ofta var nedstämda. Två personer uppgav att de ständigt var nedstämda. En person gav inget svar på frågan. Nedstämd Ja lite nedstämd känner man sig ju, det inget kul att bli gammal 14

15 Nedan i denna korstabell kan vi se om det är någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller nedstämdhet. Tabell 2: Nedstämdhet Man Procent Kvinna Procent Totalt Antal/procent Nästan aldrig , 8 % ,2 % ,1 % Ibland ,1 % ,4 % ,4 % Ofta 23 7,7 % 47 10,1 % 70 9,2 % Ständigt 1 0,3 % 1 0,2 % 2 0,3 % Totalt % % % Det var en person som inte gav svar på frågan så i denna tabell redovisas 761 personer. Som vi ser skiljer det lite mellan män och kvinnor i frågan. De var fler män (48.8 %) än kvinnor (36,2 %) som svarade att de nästan aldrig var nedstämda. De var fler kvinnor (53,4 %) gentemot män (43,1 %) som svarade att de var nedstämda ibland. Kvinnor som var nedstämda ofta var 10,1 % medan 7,7 % av herrarna svarade ofta. Diagram 10: Brukar du känna oro eller ångest Antal Över hälften upplevde sig inte ha oro eller ångest (ca 52 %). 38,5 % uppgav att de ibland hade det och 8 % hade ofta det. 0,5 % upplevde ständigt oro och ångest. Det var en person som inte gav svar på frågan. 0 Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt Oro/Ångest Det är klart att man känner en viss oro och ångest när man inte vet hur länge till man får leva. Man vill ju liksom vara med så länge det går Man ska inte tänka för mycket, då kan man bli knasig Jag har inte tid att oroa mig för jag har fullt upp Jag är orolig hur det ska gå för min man om jag faller ifrån Jag är orolig för mina barn och barnbarn, hur det ska gå för dem 15

16 Diagram 11: Hur ofta motionerar du 400 Lite knappt 50 % utför någon form av motion varje dag. 300 Många tar promenader. Ca 25 Antal % motionerar flera gånger i 200 veckan medan ca 10 % gör det några gånger i månaden. 3 % 100 gör det 1-2 gånger per månad samt ca 13 % gör det mindre än 1 ggn per månad. 0 Mindre än 1 ggn per månad 1-2 ggr per månad Flera ggr i månaden Motion Flera ggr i veckan dagligen Frugan och jag tar oss en timmes promenad varje dag, det gör gott Min högsta önskar är att få komma ut lite mera, men det är inget roligt att gå ut själv Vi har ett morgonprogram som vi gör varje morgon när vi kliver upp Jag går på gympa hos Gun en gång i veckan, det är jättebra 6.3 Socialt nätverk Tabell 3: Hur ofta hälsar någon på hos dig Antal Procent Nästan aldrig 59 7,7 1 gång i månaden ,1 1 gång i veckan ,3 Dagligen 82 10,8 Bortfall 1 0,1 Totalt Det vanligaste var att de fick besök en gång i veckan (406 personer). En gång i månaden var näst vanligast (214 personer) följt av dagligen (82 personer) och nästan aldrig (59 personer). 7,7 % av de vi träffat fick alltså nästan aldrig besök. Tabell 4: Hur ofta gör du själv besök hos andra Antal Procent Nästan aldrig ,3 1 gång i månaden ,6 1 gång i veckan ,3 Dagligen 34 4,5 Bortfall 2 0,3 Totalt

17 292 personer var själv på besök hos andra en gång i veckan, 264 personer en gång i månaden, 170 personer besöker nästan aldrig någon annan och 34 personer gör det dagligen. Här kan det vara intressant att se totalt sett hur ofta man besöker andra eller själv får besök. Om vi lägger ihop dessa variabler i en korstabell så ser vi totalt sett hur det ser ut med besök. Tabell 5: Besöksfrekvens Hur ofta får du besök Hur ofta besöker du andra Total Nästan aldrig 1 gång i månaden 1 gång i veckan Dagligen Nästan aldrig ,5% 2,7 % 2,1 % 2,9 % 7,8 % 1 gång i månaden ,1% 56,1% 5,5 % 11,8% 28,2% 1 gång i veckan ,6% 34,8% 82,9% 20,6% 53,3% Dagligen ,8 % 6,4 % 9,6 % 64,7% 10,8% Totalt ,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Här kan man se att det vanligaste är att den person som själv besöker någon en gång i veckan också får ett eget hembesök en gång i veckan (242 personer). Det näst vanligaste är personer som hälsar på någon en gång i månaden som också har ett eget hembesök under en månad (148 personer). Vi kan också se att utav alla de vi har besökt så är det 45 personer som inte har någon de hälsar på och som heller inte får några besök. Denna tabell säger dock inget om huruvida personerna är nöjda eller missnöjda med detta. En del personer som inte får besök och heller inte besöker någon kan vara helt nöjd med det medan de som dagligen får besök och gör besök kan vara missnöjda med det eller tvärtom. Vårt behov av socialt umgänge varierar från person till person. Tabell 6: Hur ofta brukar du besöka en speciell mötesplats för äldre Antal Procent Nästan aldrig ,6 1 gång i månaden ,2 1 gång i veckan ,6 Dagligen 19 2,5 Bortfall 1 0,1 Totalt Det var ca hälften som inte besökte någon speciell mötesplats för äldre. Ungefär en fjärdedel besökte en mötesplats en gång i veckan och lite knappt en annan fjärdedel 17

18 besökte en gång i månaden. Det var 2,5 % som dagligen besökte en mötesplats för äldre och vi hade ett bortfall då vi inte fick svar från en person. 6.4 Omsorg Det var 291 personer (38,2%) som svarade att de hade hemtjänst av dem vi besökte. Den siffran är dock inte riktigt pålitlig då vi märkte att ibland så kom det fram senare i samtalet att de faktiskt hade insatser via kommunen men vid den direkta frågan om de hade hemtjänst så svarade de nej. Utav de tillfrågade så uppgav ca 40 % att de hade hjälp med städning. Det behövde dock inte vara en kommunal insats utan det förekom även privat städhjälp utanför ramen för biståndsbedömd insats. Ibland kom barnen och städade åt sina föräldrar. Trygghetslarm uppgav 201 personer ( 26,4%) att de hade. Personlig omvårdnad hade 74 personer (10 %) av de tillfrågade. En femtedel ungefär, 169 personer (22,2 %) uppgav att de hade hjälp med att köpa hem matvaror. 6.5 Hjälpmedel Tabell 7: Använder du några hjälpmedel för synen Antal Procent Ja ,6 Nej ,3 Bortfall 1 0,1 Totalt personer använder hjälpmedel 337 personer gör det inte och en person har inte svarat på frågan. Tabell 8: Använder du några hjälpmedel för hörseln Antal Procent Ja ,3 Nej ,6 Bortfall 1 0,1 Totalt personer använder hjälpmedel 515 personer gör det inte och en person har inte svarat på frågan. En del personer hade dock hörapparater som de inte använde. Tabell 9: Använder du några hjälpmedel för gång Antal Procent Ja ,7 Nej ,2 Bortfall 1 0,1 Totalt personer använder hjälpmedel 451 personer gör det inte och en person har inte svarat på frågan. Hjälpmedlen består mest av käppar eller rullatorer men även rullstol samt olika typer av stavar. 6.6 Fallolyckor och anhörigvård Fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem som orsaker mänskligt lidande samt att det också är en stor kostnad för samhället. En höftfraktur beräknas kosta ungefär en halv miljon kronor det första året och kostnaden uppskattas vara jämt fördelad på kommun och landsting (Sveriges Kommuner och Landsting, 2009). Om SCB:s 18

19 befolkningsstatistik stämmer så kommer kostnaderna för fallolyckor att öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om fallolyckorna fortsätter i samma utveckling som hitintills (Gyllensvärd, 2009). De flesta fallskador händer inomhus och på ett plant golv. Ofta är det fler samverkande orsaker som gör att man faller. Det kan vara fysiska hinder, funktionsnedsättningar, dålig syn, olika sjukdomar, sladdar, mattor m.m. Utomhus kan det vara halka, det kan bero på trottoarkanter, plogning och sandning m.m. Här har kommunen ett stort ansvar för att se till miljön utomhus. Genom välsandade gator och trottoarer, många parkbänkar som de äldre kan vila sig på, ledstänger att hålla sig i m.m. så bidrar vi till att minska fallolyckorna utomhus. Genom förebyggande hembesök kan vi minska på olyckorna inomhus. Dessa små insatser kan bidra till att minska de äldres lidande men också spara på utgifterna i samhället för fallskador. Det ligger i varje kommuns intresse att se över dessa frågor. Här i Järfälla har bygg och miljöförvaltningen gjort en inventering år 2006 där man såg över åtgärder som behöver göras och man arbetar utefter den inventeringen när det gäller dessa typer av åtgärder. Vi som arbetar med förebyggande hembesök får in ytterligare önskemål om åtgärder och vi för dem vidare till bygg och miljöförvaltningen för deras kännedom. Det är viktigt att vi arbetar över olika avdelningsgränser i frågor som dessa. Tabell 10: Känner du till hur du kan förebygga fallolyckor i ditt hem Antal Procent Ja ,5 Nej ,4 Bortfall 1 0,1 Totalt kände till det, ett bortfall samt 277 kände inte till det. Vi som har utfört besöken tyckte dock att några personer visste mer än vad de angav och andra hade fullt med faror i hemmet som de inte var medvetna om. På våra hembesök har vi ofta pratat med de äldre om hur de själva kan bidra till att minska riskerna då det är den äldre själv som har den största möjligheten till att förebygga. Detta kan ske genom träning, rätt möblering, rätt belysning osv. I våra besök har det ingått att informera om riskerna som finns och vi har diskuterat både inomhus och utomhusmiljön. Här framkommer också önskemål om insatser från kommunens sida. Det skulle underlätta med fler parkbänkar på sommaren då man inte orkar gå så långt längre utan att sitta ner och vila En bättre plogning och sandning efterlyses, speciellt på trottoarer. Nämnas kan ett exempel som många personer tog upp oberoende av varandra och det är vid Flygarvägen i Barkarby ner mot Barkarby centrum. Många gånger får de äldre gå av trottoarkanterna ned på vägen med sina rullatorer för att plogbilarna kört upp snö på trottoaren eller inte plogat trottoaren alls. En sådan extramanöver kan öka risken för fall och allvarlig skada. Om det i sin tur skulle leda till exempelvis en höftledsoperation som den äldre eventuellt skulle behöva genomgå så kan det kosta kommunen kr per fall. Detta genom indirekta kostnader vilket är framräknat utav SKL att en kommuns kostnad ligger på för en enda höftledsoperation (Sveriges Kommuner och Landsting, 2009). Risken är betydligt större att den äldre faller i en sådan situation än om den äldre lugnt hade haft möjlighet att fortsätta sin promenad 19

20 på trottoaren. Att ha nedfasade kanter i början och slutet av trottoarer minskar också riskerna för de äldre att falla samt att det även är handikappvänligt för dem med rullstol. Det finns många möjligheter att förebygga fall även från kommunens sida och därmed också spara på kommunens utgifter för att inte tala om den äldres lidande i denna situation. Tabell 11: Är du anhörigvårdare Antal Procent Ja 35 4,6 Nej ,3 Bortfall 1 0, 1 Totalt Under våra besök har vi kommit i kontakt med 35 personer utav 762 (4,6 %) som säger sig vara anhörigvårdare. Vi som har gjort besöken upplever dock att det är betydligt fler i realiteten. Men det är inte alla som kallar sig för anhörigvårdare utan man är helt enkelt make/maka och det är självklart att man hjälper varandra. Men en del äldre skulle inte själva klara sig om det inte vore för att deras make/maka/sambo fanns till hands för dem. Några anhörigvårdare har varit väldigt tacksamma över det förebyggande hembesöket då de hjälpt dem att hantera den tunga situation en del av dem har varit/är i. De har nu också fått telefonnummer till många ställen som kan hjälpa dem, inte minst till kommunens anhörigstöd. 6.7 Framtiden Tabell 12: Vad skulle underlätta för dig i din vardag Vet ej, har ej tänkt på det/har det bra som det är 312 Hemtjänst framöver 85 En god hälsa/önskar att få vara frisk 62 Önskemål om förbättringar i det egna boendet 52 Att få hjälp med snöskottning och trädgårdsarbete 50 Synpunkter på närliggande utemiljö 47 Synpunkter om hemtjänsten 33 Åsikter om sjukvården 31 Önskar annat boende 27 Synpunkter om transporter 25 Tyckte det var bättre om han/hon var död 14 Att få komma ut ibland 10 Avlastning 6 Fler mötesplatser för äldre/fler lokaler för föreningsverksamhet 4 Den döda partnerns sällskap 2 Bortfall 2 Totalt 762 Redovisningen av denna tabell har gjorts utifrån fria svarsalternativ från de äldre. 20