SLUTRAPPORT FÖREBYGGANDE HEMBESÖK FÖR ÄLDRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT FÖREBYGGANDE HEMBESÖK FÖR ÄLDRE"

Transkript

1 SLUTRAPPORT FÖREBYGGANDE HEMBESÖK FÖR ÄLDRE Anneli Malm Projektledare Järfälla december 2009 Diarienummer:

2 SAMMANFATTNING Socialnämnden i Järfälla kommun vill skapa trygghet för de äldre medborgarna. Då den demografiska utvecklingen ser ut som den gör med en växande äldrebefolkning är det extra viktigt att skapa goda förutsättningar för detta. Antalet äldre människor kan innebära ett ökat behov av vård och omsorg framöver. Om det via förebyggande hembesök kan skapas goda förutsättningar för den äldre att ta ansvar för sin egen hälsa och dessutom få en god kunskap och information om hjälpinsatser som kan erhållas från samhället så är det bra. Detta kan i sin tur bidra till ökad trygghet. Järfälla kommun erhöll stimulansmedel från socialstyrelsen och började genomföra förebyggande hembesök till en målgrupp som är född 1928 eller tidigare och som bor i sitt ordinarie boende. Syftet var att det skulle leda till ökad trygghet för de äldre och att kommunen vill stödja den enskildes möjligheter till egenvård. Projektet startade 15 Okt 2007 och projektets slutdatum var 31 Dec Beställare av projektet: Programchef Äldreomsorgen Eva Arvidsson Mottagare/Utförare: Järfälla Hemstöd med Projektledare Anneli Malm Arbetet i projektet har genomförts med hjälp av en specifik arbetsmodell som bygger mycket på COAT, ett vetenskapligt framtaget planeringsinstrument. Arbetsmodellen har bestått utav information, kontakt, samtal, sammanfattning och en ev. återkoppling till de äldre. Vid besöken har en samtalsguide legat till grund för områden som har diskuterats och det är områden som hälsa, socialt nätverk, omsorg, hjälpmedel, fallolyckor samt vård av närstående. Under år 2007 tog vi i projektet kontakt med olika föreningar i kommunen, bl.a. alla pensionärsföreningar för att informera om vad projektet innebar. Samtidigt utarbetades ett underlag för projektet och en projektplan skapades. Under år 2008 så har det genomförts 225 besök och under 2009 så har vi genomfört 435 besök. Det gör tillsammans att 762 personer har fått ett hembesök under denna projekttid. Totalt har 1419 personer blivit erbjudna ett hembesök (73 % av målgruppen). Det har varit ett intressant projekt och vi har träffat många människor alla med sina olika livsöden och erfarenheter. Vi som besökare har gett information, stöd, fört diskussioner med de äldre om deras framtid och vad de kan vara hjälpt utav mm. En av våra slutsatser är, utifrån de uttalanden och kommentarer som vi fått av dem vi har besökt eller dem som vi har talat med per telefon, att förebyggande hembesök har en viktig funktion att fylla när det gäller att skapa trygghet för de äldre innevånarna samt att det kan vara en hälsofrämjande faktor. Det kan dock vara svårt att mäta de positiva effekterna av hembesöken då dessa bygger på upplevelser. Vi som besökare känner dock att merparten av dem vi varit i kontakt med har haft eller kommer att ha nytta av besöket. Om inte annat så har det lett till en känsla av att bli sedd, hörd och bekräftad. Vi har skapat en god kommunikation med den äldre på ett naturligt sätt och vi har fått information om och av den äldre medborgaren som är viktig att känna till när planering sker av äldreomsorgen inför framtiden. Rent ekonomiskt är verksamheten också försvarbar då det visat sig att information och medvetenhet om risker i sitt egna hem kan förhindra exempelvis fallskador. Dessa skador kostar pengar både för kommun och landsting för att inte tala om det lidande den äldre slipper utstå. Med den ekonomiska insikten samt den enormt positiva respons som vi besökare har fått utav de äldre personerna vad det gäller hembesöken så anser vi att projektets syfte och tillika förväntade resultat uppnåtts under denna projektperiod. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND Den demografiska utvecklingen Internationellt DEFINITIONER Uppsökande verksamhet Hälsa SYFTE OCH MÅL Syfte Mål/delmål och utfall i förhållande till projektplanen METOD Arbetsmodell Genomförande Avgränsning RESULTAT Allmänna fakta Hälsan Socialt nätverk Omsorg Hjälpmedel Fallolyckor och anhörigvård Framtiden Hemtjänsten Hur de förebyggande besöken har mottagits ERFARENHETER Gör förebyggande hembesök någon nytta? Våra (vi besökare i Järfälla kommun) egna erfarenheter Vinster av besöken DISKUSSION OCH REFLEKTION REFERENSER...30 Bilagor: Brev, Hembesök till de med telefonabbonemang Brev, Hembesök till de utan telefonabbonemang Samtalsguiden 3

4 1. INLEDNING Socialnämnden i Järfälla kommun vill skapa trygghet för den äldre människan. Vad är då trygghet? Detta är naturligtvis väldigt olika för alla oss människor. Trygghet kan vara att ha möjlighet att ta hand om sig själv, att veta att jag klarar mig. Det kan också vara att veta att jag faktiskt kan få hjälp om jag skulle behöva det. Då är det viktigt att veta vad som gäller och hur det ser ut i vårt samhälle idag. Trygghet kan också vara att känna att man har hälsan i behåll samt att man vet hur man själv kan påverka sin hälsa genom sitt leverne. Ett sätt att försöka skapa trygghet för de äldre är för kommunen att genomföra hembesök. Under dessa besök har man möjlighet att informera om vad den offentliga verksamheten samt civilsamhället har att erbjuda de äldre. Både vad det gäller hjälpinsatser och utbud i övrigt. Kommunen får också tillfälle att se och höra hur de äldre mår och vad de har för önskemål och behov. Detta kan vara bra för kommunen att veta med tanke på framtida planering av äldreomsorgen. Det åligger också kommunen enligt socialtjänstlagen att bedriva uppsökande verksamhet. Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. (SoL, kap 5, 6, SFS 2001:453) Att arbeta uppsökande och upplysande för att få kännedom om människors situation. Det är en förutsättning för att kunna planera för äldres vård och omsorgsbehov (prop. 1979/1980:1). När det gäller huvudman för sjukvården så har även de ett ansvar för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. (HSL, 2c SFS 1982:763) Kunskapen är stor idag om hur vi människor kan påverka vår hälsa och det finns många studier som visar på att hälsan går att påverka även långt upp i åldrarna. Social gemenskap, en meningsfull vardag, fysisk aktivitet samt bra matvanor är de fyra grundpelarna som folkhälsoinstitutet lyfter fram för ett gott åldrande (Folkhälsoinstitutet, 2009). I takt med att andelen äldre ökar och att allt fler överlever riktigt högt upp i åldersstegen så blir det än viktigare med hälsofrämjande och förebyggande insatser. 2. BAKGRUND I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop.1997/1998:113) så gav regeringen i uppdrag till socialstyrelsen att fördela stimulansmedel för förebyggande hembesök för äldre och 1999 påbörjades förebyggande hembesök för äldre i 21 kommuner i Sverige (Socialstyrelsen, 2002). I samband med regeringens utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (Prop. 2005/2006:115) fick Socialstyrelsen även år 2006 i uppdrag att besluta om och fördela stimulandsbidrag till kommuner och landsting. Syftet var att stimulansmedlen skulle användas för att stödja projekt som främjade utvecklingsarbetet inom vården och omsorgen om äldre. 4

5 Järfälla kommun sökte bidrag inför 2007/2008 och beviljades stimulansbidrag för att utveckla den uppsökande verksamheten bland kommunens invånare som är 80 år och äldre och som bor i sitt ordinära boende. För att ytterligare utveckla den uppsökande verksamheten ska den även samordnas med primärvården när så är möjligt. Projekttiden var ett år med möjlighet att söka medel för ytterligare ett års fördjupning av verksamheten. Järfälla kommun sökte och fick medel även för år 2008/2009 och den totala projektperioden för detta projekt har varit från okt 2007 dec Beställare av projektet var Eva Arvidsson programchef för äldreomsorgen och utförare var Järfälla Hemstöd med projektledare Helen Brodin (okt 07 aug 08) samt Anneli Malm (sep 08 dec 09). Med all sannolikhet kommer de förebyggande hembesöken att fortgå åtminstone en bra bit in på år 2010 och sen får vi se vilket beslut som tas om verksamheten kommer att ingå i den ordinarie verksamheten eller inte. 2.1 Den demografiska utvecklingen Om vi ser till den demografiska utvecklingen i Europa så kommer vi att ha en högre andel äldre människor framöver. Europas befolkning utifrån åldersgrupp ( ) (Green paper, (2005). Confronting demographic change: a new solidarity between the generations. Com (2005) 94. Bryssel: Europeiska kommissionen.) Enligt denna prognos kommer en tredjedel av befolkningen i Europa bestå utav pensionärer i mitten av 2050-talet. Förutsättningarna för att leva ett långt liv har förbättrats. Enbart i Sverige har medellivslängden ökat markant. Om vi jämför från början av 1900-talet och hur prognosen ser ut år 2060 är det en stor skillnad. Medellivslängden Början av 1900-talet 2009 Prognos för år 2060 Kvinnor 53 år 82 år 87 år Män 49 år 79 år 85 år Källa: SCB, 2006 &

6 Det här påverkar givetvis alla länders sociala och ekonomiska utveckling och det blir en utmaning att se till att det ges möjligheter för de äldre att skapa och bibehålla sin hälsa långt upp i åren. I takt med att medellivslängden ökar så har vikten av förebyggande arbete uppmärksammats mer och mer. 2.2 Internationellt En del länder har arbetat länge med förebyggande hembesök, några har det t.o.m. mycket tydligt inskrivet i lagen. Storbritannien lagstiftade 1990, Australien 1999 och i vårt grannland Danmark lades ett förslag fram 1995 om detta och man tog beslut 1996 och sen dess är det specifikt lagstiftat. De är enligt denna lag styrda att erbjuda alla kommuninnevånare som är 75 år eller äldre minst två hembesök per år. Syftet med lagen i Danmark var/är att skapa trygghet och trivsel, ge råd och vägledning om aktiviteter och möjliga stödåtgärder för att bidra till ett bättre nyttjande av egna resurser samt att bevara funktionsförmågan så länge som möjligt och därigenom avvärja eller uppskjuta senare behov av hjälp från det allmänna. Danmark ses som föregångsland när det gäller just förebyggande hembesök och många svenska studiebesök har genomförts dit, bl.a. till Rödovre där man också har bedrivit forskning angående förebyggande hembesök. 3. DEFINITIONER 3.1 Uppsökande verksamhet Kärt barn har många namn och det finns många olika benämningar på den uppsökande verksamheten som bedrivs av kommuner och landsting. Det förekommer benämningar som uppsökande verksamhet, förebyggande hälsosamtal, hälsofrämjande besök mm. Här i Järfälla kommun har vi kallat det förebyggande hembesök för äldre. Det skiljer lite i hur man genomför besöken i landet då en del kommuner och landsting fokuserar mer åt sjukdomsförebyggande besök och den del kommuner använder sina förebyggande hembesök till att skapa en god kontakt med sina äldre medborgare och försöker skapa en form av social trygghet för de äldre. I det nationella nätverket för förebyggande hembesök som träffas årligen framkommer detta samt genom de alla rapporten som har genomförts i ämnet landet runt. En anledning till detta kan vara att samarbetet mellan kommuner och landsting har varit och är väldigt olika i landet. I just Järfälla kommun så har samarbetet med landstinget varit väldigt begränsat då vi har arbetat med olika målgrupper rent åldersmässigt. I Järfälla kommun har t.ex. inga provtagningar genomförts utan besöken har haft en mer social prägel med syfte att skapa trygghet. 3.2 Hälsa Det kan vara svårt att veta exakt vad hälsa är då det finns flera olika definitioner av ordet. Traditionellt har hälsa betraktats som frånvaro av sjukdom men det har ersatts av synsättet att hälsa är ett svårdefinierat begrepp som varierar (Ekblom & Nilsson, 2000). I mitten av 1900-talet så började det att användas mer i ett helhetsperspektiv där man även omfattade psykiska och samhälleliga aspekter, där alla aspekter påverkar varandra. Vad hälsa innebär för människor formas också utifrån deras erfarenheter, värderingar och kunskaper. Världshälsoorganisationens benämning av hälsa från 1948 är kanske en av de mest använda och de definierar hälsa som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och svaghet (Ewles & Simnett, 2005). När vi i detta projekt har pratat med de äldre och diskuterat hälsa så har vi utgått ifrån WHO:s definition. 6

7 4. SYFTE OCH MÅL 4.1 Syfte Järfälla kommun vill att förebyggande hembesök ska leda till ökad trygghet för de äldre personer som bor i sitt ordinära boende. Därtill vill kommunen stödja den enskildes möjligheter till egenvård. Hembesöken innehåller därför information om kommunens, landstingets och frivilligorganisationernas olika verksamheter som finns till för att äldre ska kunna bevara sin självständighet, funktionsförmåga och hälsa. Hembesöken ska också samla in kunskap om vad eller vilka aktiviteter som de äldre anser skulle underlätta för dem i vardagen. Erbjudandet om förebyggande hembesök i detta projekt har riktat sig till en målgrupp som är födda 1928 eller tidigare. 4.2 Mål/delmål och utfall i förhållande till projektplanen Projektmål Under år 2008 var målet att besöka 400 personer och under år 2009 var det att genomföra minst 435 hembesök hos kommunens äldre invånare som bor i ordinärt boende. Totalt sett innebär det besök till 835 personer. Utfall: Under år 2008 genomfördes 225 besök och målet uppnåddes ej under Under 2009 genomfördes 537 besök vilket innebär att målet uppnåddes under Totalt blir det 762 besök under dessa två år om vilket det kan sägas att målet delvis är uppnått. Anledningen till att det inte nåddes helt är att den uppskattning som gjordes från början i projektet var för hög, vilket den första projektledaren också gjorde en reservation för i underlaget till själva projektplanen. Efter ett års erfarenhet var det lättare att uppskatta rimligheten och en mer korrekt målangivelse kunde göras. Besöken fortsätter även under december månad 2009 men det antalet besök tas inte med i denna rapport (men ingår i målet). Under år 2009 har vi varit två besökare sedan maj månad. Vi fick även förstärkning under en månad av en tredje person som utförde hembesök. Delmål 1. Samarbete med primärvården vad det gäller de förebyggande hembesöken i Järfälla kommun. Utfall: Vi har varit i kontakt med alla vårdcentralen i Järfälla. Då vi har haft olika målgrupper, d.v.s. distriktssköterskorna har haft förebyggande hembesök för 75- åringar och kommunen har haft för personer födda 1928 eller tidigare, så har samarbetet bestått i att vi har delat material med varandra med syfte att ge information om varandras hembesök. Det innebär att vi har försett alla distriktssköterskorna med äldreenhetens broschyr, Stöd och Service för äldre och deras anhöriga samt Järfälla Hemstöds broschyr som de kan ta med sig när de går ut på besök. Samt att vi har tagit del av hur deras hembesök ska gå till. Målet är nått. Delmål 2. Samarbete med Upplands Bro och Sollentuna kommun i syfte att utbyta erfarenheter om förebyggande verksamhet bland äldre. 7

8 Utfall: Samarbete har skett via deltagande i två nätverk där Upplands Bro och Sollentuna kommun har ingått. Både Upplands bro samt Sollentuna har nu gjort klart sina projekt och vi har tagit del av deras resultat. Sollentuna kommer att integrera uppsökande verksamhet i sin ordinarie verksamhet under 2011 och Upplands Bro har avslutat projektet utan att integrera det i ordinarie verksamhet. Det blir Järfälla Kommuns tur att redovisa sitt resultat på en av de kommande nätverksträffarna. Det datumet är inplanerat till den 26:e januari Målet är nått. Delmål 3. (2008) Hembesök ska även erbjudas till utomeuropeiskt födda äldre som bor i kommunen och som är 70 år eller äldre. Utfall: På ett styrgruppsmöte 21 jan 2009 togs beslut om att de icke europeiskt födda personerna från 70 år och uppåt ska läggas på framtiden och eventuellt bli ett eget projekt i sig framöver. Detta då det var svårt under 2008 att nå denna målgrupp och att det inte fanns något informationsmaterial på annat språk än svenska. Vi skulle heller inte hinna med detta delmål om alla födda 1928 eller tidigare skulle få besök. Detta resulterade i ett nytt delmål för Målet ej nått. Delmål 3. (2009) Att informera ansvariga om att översätta våra broschyrer till andra språk så att de rätta förutsättningarna ges för att genomföra hembesök till dem som är icke europeiskt födda i ett ev. kommande projekt. Informationsmaterial på de äldres eget språk är en förutsättning för att nå ut med information till de icke europeiskt födda. Utfall: Informationen har utförts och det har resulterat i att det nu finns en engelsk och spansk översättning av broschyren Stöd och Service för äldre och deras anhöriga Det ses även över om det ska översättas till ytterligare språk och om det kan ordnas att informationsmaterialet läggs ut på flera olika språk på Internet. Översättningen av Järfälla Hemstöds broschyr ses nu också över. Målet är nått. Delmål 4. (2008) En plan för utvidgning och fördjupning av projektet med förebyggande hembesök ska utarbetas för ytterligare ett år. Utfall: se under punkt 4. (2009) Målet är nått. Delmål 4. (2009) Komplettera metoderna vi använder till att innefatta speciella informationsträffar till de personer som tackar nej till hembesök men som vill ta del av informationen på annat sätt. Utfall: Det är många som har tackat ja till besöken och de få som har tackat nej har heller inte varit intresserade av att gå på ett informationsmöte. Då det inte funnits ett behov från de äldres sida så har kommunen heller inte ordnat några separata informationsträffar. Därav kan man anse att Målet är nått trots att inga träffar har genomförts. Målgruppens Spridning Det bor totalt 2212 personer födda 1928 eller tidigare i Järfälla kommun (Kir, nov 2009). Utav dessa är det 276 personer som bor på ett särskilt äldreboende (SÄBO). Räknar man ifrån dessa, ( = 1936) så blir det 1936 personer kvar. Vi har erbjudit besök till 1419 personer utav 1936 möjliga vilket innebär att 73 % utav målgruppen har fått ett erbjudande om hembesök. Urvalet av personer har gjorts på så sätt att alla de olika kommundelarna skall få ungefär lika stor uppmärksamhet 8

9 samt att vi har erbjudit hembesök till personer i olika typer av boende för att få spridning inför själva redovisningen av samtalsguiden. Personer boende i ytterkanterna av kommunens olika kommundelar har också prioriterats för att inte hamna utanför p.g.a. avståndet till centrum. Utav dessa 1419 personer har vi fått tag på 1153 personer via telefon. Utifrån det har vi besökt 762 personer. Dessa personer redovisas här under utfall. Utfall : Utav de 1419 utskickade breven har utfallet av besök blivit 762 Ja 762 av 1419 = 54 % 171 Nej 171 av 1419 = 12 % 220 Kan inte just nu men senare 220 av 1419 = 15 % 266 Inte gått att nå/annan orsak 266 av 1419 = 19 % Räknar vi procentuellt antal Ja tack till besök utifrån telefonsamtalen så blir det betydligt högre. Utav de 1153 samtal som vi haft så har utfallet blivit 762 Ja 762 av 1153 = 66 % 171 Nej 171 av 1153 = 15 % De 266 personer som Inte gått att nå/annan orsak består utav Ca 55 % saknade telefonabonnemang Ca 21 % där ingen svarade i telefonen Resten fördelas på brev som har kommit i retur - adressat okänd, personer på sjukhus, flyttat till särskilt boende men adress var ej ändrad, personer som hade flyttat där adressändring inte heller var gjord, vi lämnat meddelande till personer som inte har ringt tillbaka. 5. METOD 5.1 Arbetsmodell Arbetsmodellen vi har arbetat med är specifikt framtagen för dessa hembesök och bygger mycket på COAT (Carers Outcome Agreement Tool) som är ett vetenskapligt framtaget planeringsinstrument för anhörigstöd. Vår arbetsmodell består av fem olika moment vilket är information, kontakt, samtal, sammanfattning och återkoppling. Modellen innebär att information om de förebyggande hembesöken sker dels genom personliga brev till alla som ingår i målgruppen men även via pensionärs- och intresseorganisationerna i kommunen. Därefter kontaktas de äldre individuellt via telefon för ett erbjudande om hembesök. 5.2 Genomförande Hembesöken har genomförts enligt en för projektet särskilt utarbetad samtalsguide. Med hjälp av samtalsguiden diskuteras områden som hälsa, socialt nätverk, omsorg, hjälpmedel, fallolyckor samt vård av närstående. I slutet av samtalet har det gjorts en plan då vi stämmer av med den äldre om de önskar få någon mer information, någon specifik hjälp eller någon form av återkoppling. Det kan vara både projektmedarbetaren eller den äldre själv som tar fram den efterfrågade 9

10 informationen. Samtalsguiden som ligger till grund för hembesöken är anonymiserad vilket innebär att de personuppgifter som har dokumenteras inte går att härleda till någon specifik person. Resultatet redovisas under kommande resultatrubrik. I detta ingår bl.a. den äldres egen bedömning av det som vi har tagit upp i samtalet men det innefattar också den äldres tankar om sitt framtida boende och eventuella hjälpbehov. Besöken har varat allt ifrån en timme till tre timmar eller mer. Det vanligaste har dock varit att besöket har tagit två timmar. 5.3 Avgränsning Projektet har enbart fokuserat på att genomföra och utveckla verksamheten med förebyggande hembesök. Uppföljning av projektet sker av FoU Äldre Norr. 6. RESULTAT Nedan redovisas fakta utifrån den samtalsguide vi har arbetat med. En del är basfakta om de personer vi har besökt medan andra är av helt annan karaktär såsom åsikter och funderingar. Här kommer att tas upp i nämnd ordning, allmänna fakta, hälsa, socialt nätverk, omsorg, hjälpmedel, fallolyckor och anhörigvård, framtiden, hemtjänsten samt hur de förebyggande besöken har mottagits. Vid varje tabell/diagram står det vad tabellen/diagrammet handlar om eller så är själva frågeställningen utskriven. Den kursiverade stilen som förekommer insprängd i texten är citat från de äldre. 6.1 Allmänna fakta Totalt under projekttiden har vi gjort 762 hembesök varav 465 personer (61 %) har varit hos kvinnor och 297 personer (39 %) har varit hos män. 500 Diagram 1: Hur ser civilståndet ut 400 Antal Ensam Änka Änkling Civilstånd Gift Sambo Det var 416 personer (ca 55 %) som var ensamstående/änka/änkling och 346 personer (ca 45 %) som var gift/sammanboende. Några av dem vi har besökt har varit sammanboende. Några har haft en partner med lägre ålder än vår målgrupp. De som har varit yngre än sin partner har oftast ändå varit med under våra besök och blivit berörda av våra hembesök. Detta innebär i sin tur att vi egentligen nått ut till betydligt fler personer än de 762 som vi har besökt. 10

11 Diagram 2: Hur ser ålderspridningen ut? Antal Ålder Anledningen att det ingår några 79-åringar och 80-åringar i målgruppen är att de hade hört talas om projektet och själva har ringt för att be om ett besök trots att de inte har fallit under vår målgrupp. Vi har då inte avböjt dessa då vi uppfattat att ett behov av ett samtal har funnits. En annan anledning är att det under 2008 gick ut erbjudande även till några som var födda 1929 eller tidigare. Av naturliga anledningar så är det flest personer från 81 år och strax därefter som vi har besökt. De är flest till antalet utifrån folkbokföringen helt enkelt. Diagram 3: Yrkesbakgrund Ledningsarbete Teoretisk specialistkompetens Kortare högskoleutbildning Kontor och kundservice Service, omsorg och försäljning Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom bygg och tillverkning Process, maskinoperatörsarbete och transport Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning samt Hemmafru Missing Denna yrkesindelning är gjort utefter Statistiska Centralbyråns (SCB) standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). 11

12 Yrkesbakgrunden har varit mycket varierande hos de personer vi har besökt. Det vanligaste var att man hade arbetat på kontor och kundservice ( ca 20 %) därefter kommer arbete utan krav på särskild yrkesutbildning samt hemmafru (ca 19 %). På tredje plats kom teoretisk specialistkompetens och där ingår yrken för vilka det normalt krävs en längre högskoleutbildning eller motsvarande ( ca 15 %). Därefter kommer personer som har arbetat inom service, omsorg och försäljning ( ca 13 %). När det gäller födelseort så var det 24 personer som var födda och uppvuxna i Järfälla kommun. De flesta, d.v.s. 660 personer var inflyttade från andra delar av Sverige. De äldre födda i andra länder bestod utav 78 personer och de räknas här upp via det land som orten låg i. Det var Finland, Tyskland, Norge, Estland, Tjeckoslovakien, Österrike, Iran, Turkiet, Schweiz, Storbritannien, Polen, Argentina, Danmark samt Frankrike, Chile, Ryssland, Irak och Libanon. Diagram 3: Hur ser boendet ut för de äldre vi har besökt Antal Lägenhet BR Lägenhet HR Villa Radhus Inneboende Boende Det vanligaste boendet (diagram 3) var bostadsrättslägenhet och det var 399 personer (52,4 %) som bodde i dessa. Det näst vanligaste var villa/radhus, 210 personer (27,6 %) därefter kommer hyresrättslägenheter, 152 personer (19,9 %). Sist och ovanligast var det att man var inneboende och det var det bara en person som var. Tabell 1: Har du några närstående som bor nära dig Antal Procent Ja ,5 Nej ,5 Totalt Ungefär en femtedel (ca 20 %) hade inte någon närstående boende nära sig medan ungefär fyra femtedelar (ca 80 %) hade det. Det var då oftast barnen som bestod av gruppen närstående. 12

13 6.2 Hälsan Diagram 4: Hur anser du att ditt allmänna hälsotillstånd är Antal Mycket gott Ganska gott Ganska dåligt Mycket dåligt Hälsan Det var väldigt många som ansåg att de hade en ganska god hälsa, 474 personer (ca 62 %). Av de resterande tyckte 159 personer ( ca 21 %) att de hade ganska dålig hälsa, 97 personer (ca 13 %) tyckte att de hade en mycket god hälsa och 31 personer (ca 4 %) tyckte att de hade en mycket dålig hälsa. En person gav inget svar på frågan. Diagram 6: Hur ofta upplever du värk eller smärta Antal Det var 590 personer (ca 77 %) som sa sig har värk ibland, ofta eller ständigt. 171 personer (ca 22 %) svarade att de nästan aldrig hade någon värk och en person gav inget svar på frågan. 0 Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt Värk Här kan man se trots att många, ca 77 % säger sig ha mer eller mindre värk så är det nästan motsvarande procentsats, ca 75 % som svarade att de ändå har en ganska god eller bra hälsa. Det visar också att hälsa betraktas innefatta många olika aspekter. Man har ju sina krämpor men det får man ju räkna med i min ålder. Jag tycker nog att jag mår rätt bra Man får inte känna efter så mycket för då kan man ju känna sig betydligt sämre Jag har så mycket att göra att jag inte har tid att känna efter 13

14 Diagram 7: Hur ofta upplever du att du är trött Antal Det var 403 personer (ca 53 %) som svarade att de var trött ibland medan 194 personer (ca 26 %) ansåg sig vara trött ofta. 117 personer var nästan aldrig trötta (ca 15 %) samt 47 personer som sa sig ständigt vara trött (ca 6 %). En person gav inget svar på frågan. 0 Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt Trötthet Diagram 8: Hur upplever du matlusten Antal Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Bra matvanor är viktigt för att upprätthålla hälsan och de flesta äldre 692 personer (ca 91 %) upplevde att de hade en mycket bra eller ganska bra matlust vilket var positivt. Tyvärr var det dock 69 personer (ca 9 %) som upplevde ganska dålig eller mycket dålig matlust. En person gav inget svar på frågan. Matlust Diagram 9: Brukar du känna dig nedstämd Antal Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt De allra flesta 376 personer (ca 50 %) sade att de var nedstämda ibland. 313 personer (ca 40 %) uppgav att de aldrig var nedstämda medan 70 personer (ca 9 %) uppgav att de ofta var nedstämda. Två personer uppgav att de ständigt var nedstämda. En person gav inget svar på frågan. Nedstämd Ja lite nedstämd känner man sig ju, det inget kul att bli gammal 14

15 Nedan i denna korstabell kan vi se om det är någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller nedstämdhet. Tabell 2: Nedstämdhet Man Procent Kvinna Procent Totalt Antal/procent Nästan aldrig , 8 % ,2 % ,1 % Ibland ,1 % ,4 % ,4 % Ofta 23 7,7 % 47 10,1 % 70 9,2 % Ständigt 1 0,3 % 1 0,2 % 2 0,3 % Totalt % % % Det var en person som inte gav svar på frågan så i denna tabell redovisas 761 personer. Som vi ser skiljer det lite mellan män och kvinnor i frågan. De var fler män (48.8 %) än kvinnor (36,2 %) som svarade att de nästan aldrig var nedstämda. De var fler kvinnor (53,4 %) gentemot män (43,1 %) som svarade att de var nedstämda ibland. Kvinnor som var nedstämda ofta var 10,1 % medan 7,7 % av herrarna svarade ofta. Diagram 10: Brukar du känna oro eller ångest Antal Över hälften upplevde sig inte ha oro eller ångest (ca 52 %). 38,5 % uppgav att de ibland hade det och 8 % hade ofta det. 0,5 % upplevde ständigt oro och ångest. Det var en person som inte gav svar på frågan. 0 Nästan aldrig Ibland Ofta Ständigt Oro/Ångest Det är klart att man känner en viss oro och ångest när man inte vet hur länge till man får leva. Man vill ju liksom vara med så länge det går Man ska inte tänka för mycket, då kan man bli knasig Jag har inte tid att oroa mig för jag har fullt upp Jag är orolig hur det ska gå för min man om jag faller ifrån Jag är orolig för mina barn och barnbarn, hur det ska gå för dem 15

16 Diagram 11: Hur ofta motionerar du 400 Lite knappt 50 % utför någon form av motion varje dag. 300 Många tar promenader. Ca 25 Antal % motionerar flera gånger i 200 veckan medan ca 10 % gör det några gånger i månaden. 3 % 100 gör det 1-2 gånger per månad samt ca 13 % gör det mindre än 1 ggn per månad. 0 Mindre än 1 ggn per månad 1-2 ggr per månad Flera ggr i månaden Motion Flera ggr i veckan dagligen Frugan och jag tar oss en timmes promenad varje dag, det gör gott Min högsta önskar är att få komma ut lite mera, men det är inget roligt att gå ut själv Vi har ett morgonprogram som vi gör varje morgon när vi kliver upp Jag går på gympa hos Gun en gång i veckan, det är jättebra 6.3 Socialt nätverk Tabell 3: Hur ofta hälsar någon på hos dig Antal Procent Nästan aldrig 59 7,7 1 gång i månaden ,1 1 gång i veckan ,3 Dagligen 82 10,8 Bortfall 1 0,1 Totalt Det vanligaste var att de fick besök en gång i veckan (406 personer). En gång i månaden var näst vanligast (214 personer) följt av dagligen (82 personer) och nästan aldrig (59 personer). 7,7 % av de vi träffat fick alltså nästan aldrig besök. Tabell 4: Hur ofta gör du själv besök hos andra Antal Procent Nästan aldrig ,3 1 gång i månaden ,6 1 gång i veckan ,3 Dagligen 34 4,5 Bortfall 2 0,3 Totalt

17 292 personer var själv på besök hos andra en gång i veckan, 264 personer en gång i månaden, 170 personer besöker nästan aldrig någon annan och 34 personer gör det dagligen. Här kan det vara intressant att se totalt sett hur ofta man besöker andra eller själv får besök. Om vi lägger ihop dessa variabler i en korstabell så ser vi totalt sett hur det ser ut med besök. Tabell 5: Besöksfrekvens Hur ofta får du besök Hur ofta besöker du andra Total Nästan aldrig 1 gång i månaden 1 gång i veckan Dagligen Nästan aldrig ,5% 2,7 % 2,1 % 2,9 % 7,8 % 1 gång i månaden ,1% 56,1% 5,5 % 11,8% 28,2% 1 gång i veckan ,6% 34,8% 82,9% 20,6% 53,3% Dagligen ,8 % 6,4 % 9,6 % 64,7% 10,8% Totalt ,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Här kan man se att det vanligaste är att den person som själv besöker någon en gång i veckan också får ett eget hembesök en gång i veckan (242 personer). Det näst vanligaste är personer som hälsar på någon en gång i månaden som också har ett eget hembesök under en månad (148 personer). Vi kan också se att utav alla de vi har besökt så är det 45 personer som inte har någon de hälsar på och som heller inte får några besök. Denna tabell säger dock inget om huruvida personerna är nöjda eller missnöjda med detta. En del personer som inte får besök och heller inte besöker någon kan vara helt nöjd med det medan de som dagligen får besök och gör besök kan vara missnöjda med det eller tvärtom. Vårt behov av socialt umgänge varierar från person till person. Tabell 6: Hur ofta brukar du besöka en speciell mötesplats för äldre Antal Procent Nästan aldrig ,6 1 gång i månaden ,2 1 gång i veckan ,6 Dagligen 19 2,5 Bortfall 1 0,1 Totalt Det var ca hälften som inte besökte någon speciell mötesplats för äldre. Ungefär en fjärdedel besökte en mötesplats en gång i veckan och lite knappt en annan fjärdedel 17

18 besökte en gång i månaden. Det var 2,5 % som dagligen besökte en mötesplats för äldre och vi hade ett bortfall då vi inte fick svar från en person. 6.4 Omsorg Det var 291 personer (38,2%) som svarade att de hade hemtjänst av dem vi besökte. Den siffran är dock inte riktigt pålitlig då vi märkte att ibland så kom det fram senare i samtalet att de faktiskt hade insatser via kommunen men vid den direkta frågan om de hade hemtjänst så svarade de nej. Utav de tillfrågade så uppgav ca 40 % att de hade hjälp med städning. Det behövde dock inte vara en kommunal insats utan det förekom även privat städhjälp utanför ramen för biståndsbedömd insats. Ibland kom barnen och städade åt sina föräldrar. Trygghetslarm uppgav 201 personer ( 26,4%) att de hade. Personlig omvårdnad hade 74 personer (10 %) av de tillfrågade. En femtedel ungefär, 169 personer (22,2 %) uppgav att de hade hjälp med att köpa hem matvaror. 6.5 Hjälpmedel Tabell 7: Använder du några hjälpmedel för synen Antal Procent Ja ,6 Nej ,3 Bortfall 1 0,1 Totalt personer använder hjälpmedel 337 personer gör det inte och en person har inte svarat på frågan. Tabell 8: Använder du några hjälpmedel för hörseln Antal Procent Ja ,3 Nej ,6 Bortfall 1 0,1 Totalt personer använder hjälpmedel 515 personer gör det inte och en person har inte svarat på frågan. En del personer hade dock hörapparater som de inte använde. Tabell 9: Använder du några hjälpmedel för gång Antal Procent Ja ,7 Nej ,2 Bortfall 1 0,1 Totalt personer använder hjälpmedel 451 personer gör det inte och en person har inte svarat på frågan. Hjälpmedlen består mest av käppar eller rullatorer men även rullstol samt olika typer av stavar. 6.6 Fallolyckor och anhörigvård Fallolyckor är ett stort folkhälsoproblem som orsaker mänskligt lidande samt att det också är en stor kostnad för samhället. En höftfraktur beräknas kosta ungefär en halv miljon kronor det första året och kostnaden uppskattas vara jämt fördelad på kommun och landsting (Sveriges Kommuner och Landsting, 2009). Om SCB:s 18

19 befolkningsstatistik stämmer så kommer kostnaderna för fallolyckor att öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om fallolyckorna fortsätter i samma utveckling som hitintills (Gyllensvärd, 2009). De flesta fallskador händer inomhus och på ett plant golv. Ofta är det fler samverkande orsaker som gör att man faller. Det kan vara fysiska hinder, funktionsnedsättningar, dålig syn, olika sjukdomar, sladdar, mattor m.m. Utomhus kan det vara halka, det kan bero på trottoarkanter, plogning och sandning m.m. Här har kommunen ett stort ansvar för att se till miljön utomhus. Genom välsandade gator och trottoarer, många parkbänkar som de äldre kan vila sig på, ledstänger att hålla sig i m.m. så bidrar vi till att minska fallolyckorna utomhus. Genom förebyggande hembesök kan vi minska på olyckorna inomhus. Dessa små insatser kan bidra till att minska de äldres lidande men också spara på utgifterna i samhället för fallskador. Det ligger i varje kommuns intresse att se över dessa frågor. Här i Järfälla har bygg och miljöförvaltningen gjort en inventering år 2006 där man såg över åtgärder som behöver göras och man arbetar utefter den inventeringen när det gäller dessa typer av åtgärder. Vi som arbetar med förebyggande hembesök får in ytterligare önskemål om åtgärder och vi för dem vidare till bygg och miljöförvaltningen för deras kännedom. Det är viktigt att vi arbetar över olika avdelningsgränser i frågor som dessa. Tabell 10: Känner du till hur du kan förebygga fallolyckor i ditt hem Antal Procent Ja ,5 Nej ,4 Bortfall 1 0,1 Totalt kände till det, ett bortfall samt 277 kände inte till det. Vi som har utfört besöken tyckte dock att några personer visste mer än vad de angav och andra hade fullt med faror i hemmet som de inte var medvetna om. På våra hembesök har vi ofta pratat med de äldre om hur de själva kan bidra till att minska riskerna då det är den äldre själv som har den största möjligheten till att förebygga. Detta kan ske genom träning, rätt möblering, rätt belysning osv. I våra besök har det ingått att informera om riskerna som finns och vi har diskuterat både inomhus och utomhusmiljön. Här framkommer också önskemål om insatser från kommunens sida. Det skulle underlätta med fler parkbänkar på sommaren då man inte orkar gå så långt längre utan att sitta ner och vila En bättre plogning och sandning efterlyses, speciellt på trottoarer. Nämnas kan ett exempel som många personer tog upp oberoende av varandra och det är vid Flygarvägen i Barkarby ner mot Barkarby centrum. Många gånger får de äldre gå av trottoarkanterna ned på vägen med sina rullatorer för att plogbilarna kört upp snö på trottoaren eller inte plogat trottoaren alls. En sådan extramanöver kan öka risken för fall och allvarlig skada. Om det i sin tur skulle leda till exempelvis en höftledsoperation som den äldre eventuellt skulle behöva genomgå så kan det kosta kommunen kr per fall. Detta genom indirekta kostnader vilket är framräknat utav SKL att en kommuns kostnad ligger på för en enda höftledsoperation (Sveriges Kommuner och Landsting, 2009). Risken är betydligt större att den äldre faller i en sådan situation än om den äldre lugnt hade haft möjlighet att fortsätta sin promenad 19

20 på trottoaren. Att ha nedfasade kanter i början och slutet av trottoarer minskar också riskerna för de äldre att falla samt att det även är handikappvänligt för dem med rullstol. Det finns många möjligheter att förebygga fall även från kommunens sida och därmed också spara på kommunens utgifter för att inte tala om den äldres lidande i denna situation. Tabell 11: Är du anhörigvårdare Antal Procent Ja 35 4,6 Nej ,3 Bortfall 1 0, 1 Totalt Under våra besök har vi kommit i kontakt med 35 personer utav 762 (4,6 %) som säger sig vara anhörigvårdare. Vi som har gjort besöken upplever dock att det är betydligt fler i realiteten. Men det är inte alla som kallar sig för anhörigvårdare utan man är helt enkelt make/maka och det är självklart att man hjälper varandra. Men en del äldre skulle inte själva klara sig om det inte vore för att deras make/maka/sambo fanns till hands för dem. Några anhörigvårdare har varit väldigt tacksamma över det förebyggande hembesöket då de hjälpt dem att hantera den tunga situation en del av dem har varit/är i. De har nu också fått telefonnummer till många ställen som kan hjälpa dem, inte minst till kommunens anhörigstöd. 6.7 Framtiden Tabell 12: Vad skulle underlätta för dig i din vardag Vet ej, har ej tänkt på det/har det bra som det är 312 Hemtjänst framöver 85 En god hälsa/önskar att få vara frisk 62 Önskemål om förbättringar i det egna boendet 52 Att få hjälp med snöskottning och trädgårdsarbete 50 Synpunkter på närliggande utemiljö 47 Synpunkter om hemtjänsten 33 Åsikter om sjukvården 31 Önskar annat boende 27 Synpunkter om transporter 25 Tyckte det var bättre om han/hon var död 14 Att få komma ut ibland 10 Avlastning 6 Fler mötesplatser för äldre/fler lokaler för föreningsverksamhet 4 Den döda partnerns sällskap 2 Bortfall 2 Totalt 762 Redovisningen av denna tabell har gjorts utifrån fria svarsalternativ från de äldre. 20

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

INFORMATIONSÄRENDEN TILL SOCIALNÄMNDEN 2010-04-22

INFORMATIONSÄRENDEN TILL SOCIALNÄMNDEN 2010-04-22 INFORMATIONSÄRENDEN TILL SOCIALNÄMNDEN 2010-04-22 ÄRENDE 8 Slutrapport 2009 Socialt frivilligarbete riktat till äldre Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 Vård och Omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se

Läs mer

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen: 1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Uppsökande verksamhet för äldre

Uppsökande verksamhet för äldre Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat

Läs mer

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015 SÄRSKILT BOENDE - 20 1 (1) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Underlaget

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935

Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (14) Dnr: ON 16/172 ÄO Omsorgsnämnden Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 Enkätundersökningen Inför de förebyggande hembesöken till de personer som är födda

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005 Äldre- och handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1 2005-11-23 Kvalitetsundersökning inom en i Vantör 2005 Enkätundersökning till i Vantör med insatser från Undersökning

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare

Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 2008-2010. Boel Granat Projektledare Projektrapport UPPSÖKANDE VERKSAMHET FÖREBYGGANDE HEMBESÖK SKURUP 8-1 Boel Granat Projektledare 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och mål 5 Metod 5 Resultat 7 Boende 7 Rörelsefunktion 8 Fallprevention

Läs mer

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan

Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 1 KUNGSÄNGEN och BRO Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020 PRO lämnar följande synpunkter på remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020. Remissvaret har disponerats enligt

Läs mer

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning

Läs mer

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015 Tjänsteutlåtande Kvalitetscontroller --7 Emelie Spanne 08-590 973 02 Dnr: emelie.spanne@upplandsvasby.se SÄN/:300 34223 Social- och äldrenämnden Öppna jämförelser inom äldreomsorgen Förslag till beslut

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Lund Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Lund Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Lund Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Sjöbo Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Sjöbo Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Sjöbo Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer