Slutrapport VillGott. Förebyggande hembesök

Transkript

1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp Slutrapport VillGott Förebyggande hembesök Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Birgitta Bender, anhörigkonsulent/beteendevetare SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

2 Omvårdnadsförvaltningen SID 2 (8) Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen framgår att det finns ett tydligt ansvar för huvudmännen att arbeta med att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det kan genomföras, bland annat, genom att ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2b HSL) och att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (5 kap 6 SoL). Socialstyrelsen sammanställde år 2002 erfarenheter från 21 försöksverksamheter med uppsökande verksamhet bland äldre 1. Syftet med försöksverksamheten var att samla kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov bland äldre. Sammanställningen visade att det många gånger var problem att få samarbete mellan landsting och kommun att fungera. I Danmark genomfördes ett projekt som visade att förebyggande hembesök hade en gynnsam effekt på äldres livskvalitet och vårdkonsumtion. Där visade de med räkneexempel att hembesöken sparade pengar. Kostnader för personal, hemtjänstinsatser och hjälpmedel ökade. Däremot minskade kostnaderna för sjukhusvård och särskilt boende. Arbetet bedömdes bidra till minskade samhällsutgifter. Tidigare genomförde omvårdnadsförvaltningen i liten omfattning förbyggande hembesök i ordinärt boende. Det innebar att förvaltningen saknade viktig kunskap om situationen för äldre. Möjligheten att för varje enskild person att definiera specifika behov var ringa. Syftet med detta projekt var att utveckla Omvårdnadsförvaltningens arbete med Socialtjänstlagens krav på uppsökande verksamhet genom ökad kunskap om äldres specifika och generella behov. Mål Projektmålet var att det ska finnas ett förslag, som baseras på erfarenhet och kunskap, om hur Omvårdnadsförvaltningen kan arbeta med uppsökande verksamhet. Förslaget ska omfatta metoder för: Förebyggande hembesök Hur resultat från förebyggande hembesök ska hanteras Intern och extern samverkan 1 Socialstyrelsen (2002) Förebyggande hembesök: erfarenheter från 21 försök med uppsökande verksamhet bland äldre, Artikelnr

3 Omvårdnadsförvaltningen SID 3 (8) Resultat Projektmålet har uppnåtts genom att nedanstående förslag tagits fram utifrån de förebyggande hembesök som utförts i projektet (bilaga 1). Målgrupp Personer som är 80 år I den pilotstudie som genomfördes visade sig det att behovet av hemtjänst ökade vid 83 års ålder. Eftersom det här är förebyggande arbete bör besöket ske innan behoven är ett faktum. Besöken bör därför rikta sig till de som är 80 år. Riktad information/kampanjer Under de förebyggande hembesöken visade det sig att städning är det som oftast vållar störst problem att klara av när det gäller vardagliga sysslor. Det skiljer sig åt när det gäller kvinnors och mäns förmåga att hantera sin vardag. Kvinnorna klarar i högre utsträckning än männen matinköp, matlagning, städ och tvätt. Däremot beskrev kvinnor i högre utsträckning än männen att deras psykiska hälsa var sämre. Kvinnorna upplevde sig mer ensamma, kände sig mer oroliga, oftare nedstämda, tröttare och led av mer värk än männen. Det kan därför vara aktuellt med riktad information eller speciella kampanjer. Det kan exempelvis gälla: - män och hur man sköter vardagssysslor - kvinnor och psykisk hälsa - ensamstående - de som bor kvar i hemmet när deras partner flyttar till ett omvårdnadsboende Mötesplats Den äldres hem Det är en fördel om mötena sker i hemmen, för att lättare få en bild av både den yttre och den inre miljön. Det ges då tillfälle att se över frågor av rent praktisk art. Är det mycket mattor på golvet? Finns det halkskydd? Hur fungerar det i badrummet? Behövs städhjälp? Tid Vinterhalvåret En erfarenhet är att den som erbjuder hembesök ska göra det i relation till årstiden. Många personer som erbjuds ett hembesök åker till sommarhuset i maj och återkommer inte förrän när höstlöven faller. Metod Motiverande samtal Mycket av de förebyggande hembesöken handlar om att föra ett motiverande samtal. Motiverande samtal är en metod för att få individer att själva hitta lösningar på livsstilsproblem.

4 Omvårdnadsförvaltningen SID 4 (8) Information Mycket av det förebyggande arbetet har bestått av information om kommunens utbud och aktiviteter. En viktig uppgift har även varit att informera om fallrisker i hemmet. Alternativ metod Skriftlig information Ett alternativ för dem som inte önskar hembesök kan vara att de i brevet med erbjudandet får frågan om de önskar skriftlig information eller om de önskar information via ett telefonsamtal. Ansvarig/utförare Biståndshandläggare Biståndshandläggare har god kännedom om kommunens utbud och den enskildes rättigheter. Eventuellt kan utbildning när det gäller det motiverande samtalet bidra till att höja kompetensen inför arbetet med de förebyggande hembesöken. Samverkan Lotsfunktion Lotsperspektivet viktigt- att hembesöken är en del av den kommunala informationsspridningen. Genom de förebyggande hembesöken har projektmedlemmarna fått möta människor av alla dess slag med varierande behov. Utifrån detta har kontakter med andra professioner inom kommunen knutits vilket har underlättat samarbetet. Däremot har samarbetet med primärvården inte fungerat lika väl. Under projektet bjöds samtliga vårdcentraler i Solna in för att diskutera förutsättningar för ett samarbete. Endast en representant för en vårdcentral kom. Samarbetet med vårdcentralerna utvecklades inte under arbetets gång. Ett väl fungerande samarbete mellan kommun och primärvård gagnar de äldre och bör därför utvecklas. Dokumentation Information från de förebyggande hembesöken bör dokumenteras för att skapa förutsättningar för jämförelser. Ett intressant område att undersöka kan vara skillnader mellan de som erbjudits hembesök och tagit emot det och de som avböjt.

5 Omvårdnadsförvaltningen SID 5 (8) Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under augusti december Aktivitet Tidsperiod Projekt planering 2007 Pilotstudie 2008 Förebyggande hembesök Utbildning motiverande samtal (MI) 2010 Utbildning för biståndshandläggare 2010 Överlämnandet av uppgiften till 2010 Myndighetsavdelningen Utbildning för projektledare och projektmedlemmar De förebyggande hembesöken handlar om att föra motiverande samtal. Motiverande samtal är en metod för att få individer att själva hitta lösningar på livsstilsproblem. Att arbeta med samtalet som verktyg ger effekt på livsstilsförändringar. Ett första steg inför arbetet var att projektmedlemmarna gick en kurs i motiverande samtal. Kursansvarig Staffan Hultgren, Högskoleadjunkt inom pedagogisk folkhälsovetenskap i Uppsala. Pilotstudie I november månad 2007 genomförde projektledaren och projektmedlemmarna en pilotstudie för att utvärdera det planerade tillvägagångssättet. Pilotstudien omfattade 20 hembesök och resulterade bland annat i att ett strukturerat frågeformulär sammanställdes. Förebyggande hembesök Under projektet genomfördes 700 förebyggande hembesök. Totalt fick 1503 personer ett brev med erbjudan om förebyggande hembesök. 20 av breven kom åter med adress okänd. Några dagar efter vi skickat brevet tog vi telefonkontakt och bokade tid för ett möte. 47 procent av de som fick erbjudandet tackade ja till ett besök. De förebyggande hembesöken genomfördes av projektledaren och projektmedlemmarna. Följande huvudområden var i fokus vid hembesöken: vardagliga sysslor, motion och hälsa, social situation, intressen och önskemål. Vid hembesöken användes följande material: strukturerat frågeformulär (bilaga 2) Räddningsverkets checklista Säkerhet i vardagen information om kommunens utbud av aktiviteter

6 Omvårdnadsförvaltningen SID 6 (8) När det behövdes var vi behjälpliga med att förmedla kontakter eller att hjälpa till med ansökan om exempelvis hemtjänst. Utbildning Samtliga biståndshandläggare på myndighetsavdelningen deltog i kursen Motiverande samtal. Kursen innehöll bland annat samtalsstrategier, bemötande, praktiska tillämpningar, teorier, motivation och självtillit samt reflektioner. Kursansvarig Staffan Hultgren, Högskoleadjunkt inom pedagogisk folkhälsovetenskap i Uppsala. Överlämnade En halvdags konferens med biståndshandläggare samt deras chefer. Dagen syftade till informationsutbyte. Resurser Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation vikarieersättning i samband med utbildningar för personal föreläsararvoden Projektorganisation Styrgrupp Iréne kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist från och med Projektansvarig Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska, 10%

7 Omvårdnadsförvaltningen SID 7 (8) Projektledare Birgitta Bender, anhörigkonsulent/beteendevetare, 75% 2007, 50% Projektmedlemmar Eva Paulsson, sjuksköterska, 50% till och med 2009 Anita Havu, socionom, 50% till och med 2009 Erfarenheter Förebyggande hembesök Metod Rutinen inför ett hembesök har varit att skicka ett brev och sedan ringa upp och boka ett möte. Många gånger möttes vi av svaret tack så mycket men jag klarar mig själv. Konsten är då att kunna föra ett motiverande samtal. Många av de som var tveksamma till att ta mot hembesök varit mycket positiva och nöjda efter besöken. De har blivit sedda och fått en första kontakt med kommunens företrädare. Hembesök kan ses som både en uppsökande och en förebyggande verksamhet, mycket av det förebyggande arbetet har bestått av information om kommunens utbud och aktiviteter. En viktig uppgift har även varit att informera om fallrisker i hemmet. Vi har även kunnat identifiera lämpliga åtgärder när det gäller varierande problem som framkommit. Vid hembesöken svarade ofta personerna spontant att det inte var något problem när vi ställde någon fråga, men efter en uppföljningsfråga kunde det framkomma att det inte skulle fungera utan hjälp eller stöd utifrån. Uppföljningsfrågorna som görs i samband med hembesöket är därför av vikt. Åldersskillnader En stor andel menade att de vara nöjda med sin tillvaro som den gestaltade sig. Det finns dock en viss skillnad relaterad till ålder. De som var mellan 81 och 86 år var i lägre grad nöjda med sin tillvaro än de som var yngre eller äldre. Det är möjligt att man vid den åldern börjar känna att krafterna tryter och att de upplever att behovet av stöd och hjälp ökar. I många fall har hembesöken lett till ett antal konkreta åtgärder som i sin tur är förebyggande. Det kan bidra till att de äldre klarar sig längre och bättre i hemmet, vilket kan bidra till att personerna klarar sig längre och bättre i hemmet med lägre grad av hemtjänstinsatser. Ett ansikte på kommunen Hembesöken kan samtidigt ses som en del av den kommunala informationsspridningen och ett naturligt sätt att nå grupper i kommunen som annars kan vara svåra att nå. För de enskilda betyder det att de får ett ansikte på kommunens representant vilket kan underlätta för eventuell fortsatt kommunikation. Det är även en trygghetsfråga, det kan bli

8 Omvårdnadsförvaltningen SID 8 (8) förvillande för den enskilde om olika företrädare för kommunen kontaktar dem. De ska veta vem som kommer och varför. Förebyggande hembesök av biståndshandläggare Genom att biståndshandläggare utför förebyggande hembesök ökar deras kunskap om de personer som finns i det egna geografiska arbetsområdet. De första intrycken från biståndshandläggarna, efter att de övertagit ansvaret för att utföra förebyggande hembesök, är att uppdraget är både stimulerande och roligt. Vad händer efter projektet? Under projektet implementerades förebyggande hembesök som arbetsuppgift för biståndshandläggare. De kommer att fortsätta utföra hembesöken till personer fyllda 80 år. Metoden kommer att fortsätta utvecklas utifrån de erfarenheter som framkommit i projektet. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Rapport om förebyggande hembesök Intervjuformulär

9 SOLNA STAD VillGott-projektet Förebyggande hembesök VillGott 2009 Projektledare: Birgitta Bender Projektansvarig: Annette Arnkil

10 Innehåll 1. BAKGRUND Syfte Mål GENOMFÖRANDE Omfattning Tillvägagångssätt Antal genomförda besök RESULTATREDOVISNING Läsarhänvisning Demografiska resultat Vardagliga sysslor Matinköp och matlagning Städ och tvätt Bada, duscha, kläder och toalett Vem hjälper till? Motion och hälsotillstånd Trötthet, nedstämdhet, oro, ångest, värk och ensamhetskänsla Få besök, besöka, telefonkontakt och internet Nöjd med tillvaron Speciella intressen Vilka önskemål har seniorerna? SAMMANFATTNING, SLUTSATSER OCH EN MODELL FÖR FORTSATT ARBETE Hembesök och intervju Varför hembesök? Förslag till modell för förebyggande hembesök TABELLBILAGA

11 3

12 1. Bakgrund Omvårdnadsnämnden har gett omvårdnadsförvaltningen uppdraget att förstärka och utveckla den förebyggande och uppsökande verksamheten i Solna stad. Uppdraget berörde personer i ordinärt boende som inte har hemtjänst och var 75 år eller äldre. Geografiskt avgränsades uppdraget till boende i Bergshamra, Råsunda och Ulrikdal. Uppdraget har genomförts i projektform och finansierats genom de statliga stimulanspengar som Solna Stad sökt och fått beviljad. 1.2 Syfte Det övergripande syftet är att samtliga som är 75 och äldre, boende i Bergshamra, Råsunda och Ulriksdal som inte har hemtjänst eller hemsjukvård, ska bli kontaktade och erbjudna ett hembesök, om så önskas, under åren Mål Följande mål har satts upp för projektet: Förebyggande och uppsökande arbete ska förstärkas Identifiera individuella behov hos den enskilde Öka vetskapen om kommunens utbud av aktiviteter och service Förebygga fallskador Ge kunskap om levnadsförhållanden i Solna för bättre planeringsunderlag inom omvårdnadsförvaltningen 2. Genomförande 2.1 Omfattning I Bergshamra, Råsunda och Ulriksdal fanns det 2310 personer som var 75 år eller äldre när arbetet startade. Av dem var det 516 som hade hemtjänst och sålunda inte ingick i målgruppen. Parallellt med starten för de förebyggande hembesöken startade primärvården ett uppdrag som kallades hälsosamtal. I deras arbetsuppgift ingick att erbjuda samtliga som fyller 75 år under året ett hälsosamtal. Vi beslutade att inte inkludera 75- åringarna i vårt arbete. Sammantaget innebär det att vi har erbjudit 1503 personer ett förebyggande hembesök. 4

13 2.2 Tillvägagångssätt I november månad 2007 genomfördes en pilotstudie för att utvärdera det planerade tillvägagångssättet för arbetet. Pilotstudien resulterade i att ett strukturerat frågeformulär sammanställdes. Vi valde att fokusera på följande huvudområden: vardagliga sysslor, motion och hälsa, social situation, intressen och önskemål. Vi beslutade även att använda oss av Räddningsverkets checklista Säkerhet i vardagen för att på sätt kunna fokusera på fallrisker i hemmet. Dessutom hade vi vid besöken med oss information om kommunens utbud av aktiviteter och vart de kunde vända sig till för att få hjälp med aktuella frågor. När det behövdes var vi behjälpliga med att förmedla kontakter eller att hjälpa till med ansökan för exempelvis hemtjänst. Ett första steg i kontakten var att vi skickade ett brev där vi presenterade erbjudandet om det förebyggande hembesöket. Några dagar efter vi skickat brevet tog vi telefonkontakt och bokade tid för ett möte. De förebyggande hembesöken genomfördes av en sjuksköterska, en socionom och en beteendevetare. 2.3 Antal genomförda besök Sammanlagt har 700 förebyggande hembesök genomförts. Dessa besök har genomförts under år Totalt har 1503 brev med erbjudan om besök skickats. 20 av breven kom åter med adress okänd. Det innebär att 47 procent av de som fick erbjudandet tackade ja till ett besök. 3. Resultatredovisning 3.1 Läsarhänvisning I sammanställningen av resultatet har skillnader mellan män och kvinnor, ensamboende och sammanboende och åldersgrupper studerats närmare. Nedan redovisas en sammanställning av resultaten. Varje avsnitt inleds med allmänna resultat. Relevanta skillnader mellan de tre tidigare nämnda faktorerna redovisas i form av diagram. 3.2 Demografiska resultat Totalt har 700 hembesök genomförts. 5

14 Av de besök som genomförts har två av tre (66 procent) besök gjorts hos kvinnor och ett av tre (34 procent) hos män. Åldersfördelningen i gruppen är relativ jämt fördelade från 76 år och uppåt. Den äldsta deltagaren hade fyllt 100 år. Fyra av tio (42 procent) av de som önskade hembesök bodde i Bergshamra och sex av tio besök (58 procent) hörde hemma i Råsunda. Nio av tio (90) procent av besöken som genomfördes gjordes till äldre som var födda i Sverige. De resterande besöken gjordes hos äldre som var födda i Finland (fyra procent), i Danmark och Tyskland (en procent vardera). Merparten av de resterande fyra procenten var födda i andra europiska länder. Den vanligaste utbildningsbakgrunden var folk-, grund- eller realskola (44 procent). En av tre äldre (33 procent) hade (gymnasium eller motsvarande). Slutligen var det nästan en fjärdedel (23 procent) som hade någon form av högskole- eller universitetsstudier bakom sig. Något fler än hälften var ensamstående (55 procent). Sammanboende oftast då med maka eller make var 45 procent av de som fick hembesök. Merparten av de ensamstående hade varit det längre än åtta år. Vi kan konstatera att det är fler kvinnor än män som är ensamstående. 6

15 3.3 Vardagliga sysslor Matinköp och matlagning Endast nio procent klarade inte av sina matinköp på egen hand. 30 procent gjorde inköpen tillsammans med någon annan, vanligtvis make eller maka. En liknande fördelning gäller matlagningen. En av tio (11 procent) menade att de inte klarade att laga mat själva medan två av tio (20 procent) av de tillfrågade menade att de klarade av delar av matlagningen. De flesta (69 procent) klarade matlagningen utan problem Städ och tvätt Tvätta och städa var det 13 respektive 14 procent som inte klarade av. Att det gick bra att utföra sysslorna med lite hjälp menade 20 respektive 27 procent. Det finns en skillnad mellan hur kvinnor och män klarar av att utföra dagliga sysslor vilka redovisas på diagrammet. Männen har svårare för matlagning och städning än kvinnorna. Åtta av tio kvinnor (82 procent) klarar att laga sin mat själva, medan något mindre än hälften av männen (45 procent) klarar det. När det gäller städning är skillnaden inte lika stor. Två av tre kvinnor (65 procent) uppger att de klarar av städningen, medan något fler än hälften av männen gör det (53 procent). Det finns också skillnader om vi tittar på om man är ensamstående eller sammanboende. Ensamstående uppger att de klarar av uppgifterna i mycket större utsträckning än de som är sammanboende, vilket framgår av diagrammet nedan. 7

16 3.3.3 Bada, duscha, kläder och toalett Merparten klarade att bada, duscha, ta på och av kläder samt att besöka toalett utan något stöd. Endast en till två procent av de tillfrågade menade att de inte klarade att bada, duscha, ta på kläder eller besöka toaletten på egen hand. Endast tre procent av målgruppen behövde hjälp eller stöd att ta på kläderna, medan två procent behövde hjälp med att duscha eller bada. Bara en procent behövde hjälp vid toalettbesök. 3.4 Vem hjälper till? Av de som behövde någon form av assistans fick merparten av denna hjälp av sin maka eller make. Därefter bistår sedan döttrar och söner. Söner och döttrar bistår med hjälp och stöd i nästintill lika hög grad. I några fall var make eller maka beviljade hemtjänst. 8

17 3.5 Motion och hälsotillstånd Lätt motion som t. ex korta promenader, korta cykelturer eller trädgårdsarbete utförde 85 procent av de intervjuade dagligen eller flera gånger i veckan. Någon form av fysisk aktivitet utförde fyra procent de svarande fler gånger i månaden. Bara en av tio uppgav att de var fysiskt aktiva mindre än en gång i månaden eller så gott som aldrig. Vid frågan Hur skulle du bedöma ditt hälsotillstånd? uppgav 86 procent att det var mycket eller ganska gott. 13 procent upplevde att hälsotillståndet var ganska dåligt eller mycket dåligt. När det gäller hur de bedömer sitt hälsotillstånd skiljer sig resultatet mellan ensamstående och sammanboende vilket illustreras i bilden nedan: 9

18 3.6 Trötthet, nedstämdhet, oro, ångest, värk och ensamhetskänsla Nästan varannan (45 procent) menade att de upplevde trötthet ibland och en fjärdedel av de tillfrågade (23 procent) kände sig trötta ofta eller ständigt. Tre av tio (32 procent) tillfrågade upplevde att de nästan aldrig upplevde trötthet. I diagrammet ovan kan vi också se att av de tillfrågade uppgav en av tio (9 procent) att de brukar känna dig nedstämda. När det gäller oro och ångest upplevde något fler än 11 procent att de led av det ofta eller ständigt. Var fjärde (25 procent) däremot uppgav att de ofta eller ständigt led av värk Det skiljer sig åt hur kvinnor och män upplever sin psykiska hälsa. Kvinnor upplever i högre grad än männen att de lider av värk, oro, nedstämdhet, trötthet och värk än männen, vilket framgår av nedanstående diagram. 10

19 På frågan Brukar du känna dig ensam? svarade 72 procent att de nästan aldrig kände sig ensamma. Ensamma ibland kände sig 19 procent av de tillfrågade. Resterande nio procent upplevde att de var ensamma ofta eller ständigt. Ensamboende personer kände sig betydligt mer ensamma än sammanboende (67 respektive 33 procent). De mellan 76 och 80 upplever sig mer ensamma än de som är 86 år eller äldre (10 procent och 6 procent) 3.7 Få besök, besöka, telefonkontakt och internet 13 procent av de tillfrågade hade besök varje dag, medan nästan hälften (45 procent) av de tillfrågade uppgav att de hade besök minst en gång i veckan. Nästan lika många (43 procent) menade att de hade besök i hemmet högst en gång i månaden eller aldrig. Snarliknande procentantal gäller även för hur ofta de besöker någon. Nio av tio (92 procent) av dem vi pratat med pratade i telefonen minst en gång i veckan eller varje dag. Internet använder var fjärde tillfrågad (26 procent). Kvinnor nyttjar internet i lägre utsträckning än männen, vilket framkommer i bilden nedan. 11

20 De som är mellan 76 och 80 år använde internet högre utsträckning än de som var äldre: De som är ensamboende använder internet i betydligt lägre utsträckning än de som bor tillsammans med någon (17 procent jämfört med 37 procent). 12

21 3.8 Nöjd med tillvaron Nästan alla (94 procent) av de som fått ett hembesök uppger att de är mycket eller ganska nöjda med sin tillvaro. Åldersgruppen 81 till 86 år skiljer sig från de andra åldersgrupperna genom att det är fler i den gruppen som är missnöjda med tillvaron. 13

22 3.9 Speciella intressen Vi ställde frågan Har du något eller några speciella intressen?. Det vanligaste svaret var att de tycker om att läsa. Kulturella aktiviteter tätt följd av att lösa korsord var andra vanliga intressen. Övriga sysselsättningar redovisas i översikten nedan. Av dem som är över 81 år (445 personer) är 45 procent medlem i någon pensionärsförening. Tolv procent av de som är över 81 år uppgav att de brukade besöka stadens seniorträffar Vilka önskemål har seniorerna? Det var 40 procent av de tillfrågade som inte hade några speciella önskemål, många var nöjda som det var. Önskemål som har framkommit handlar om fysisk aktivitet, väg och gatuunderhåll och boende. Det handlar även om sådant som kommunen kan tillgodose både när det gäller omvårdnad och aktiviteter. Helt klart är att många av de aktiviteter som efterfrågas redan finns i någon form på seniorträffarna. Nedan ges några exempel på önskemål som framkommit (se tabell bilaga för närmare detaljer). Att det finns öppna toaletter i Solna centrum Delikatessaffär med personlig service och brett sortiment Bergshamra är bortglömt, önskar flera bussar exempelvis till KS Busshållsplats Lövgatan 45, tak över busshållplatsen samt en bänk att sitta på Bättre gatu- och vägservice 14

23 De vita ränderna har försvunnit, ex kombinerat cykel och gångväg Borde vara lättare att få tag på någon inom kommunen, svårt att höra Att kommunen ringer tillbaka när man ringer dit Att sjukgymnasten finns kvar i Bergshamra Att bli inskriven på dagverksamhet fler gånger i veckan Att dottern kunde få ersättning som anhöriganställning eller liknande Att man får hjälp man behöver när man behöver den Önskar tillgång till dator Bastubad SPA massage Billig massage Bordtennis Bowling Bowling, boule, yogakurs En bra lokal gymnastik, bastu Motionscykel i hemmet 15

24 4. Sammanfattning, slutsatser och en modell för fortsatt arbete 4.1 Hembesök och intervju Tidsåtgången för ett besök varierade mellan 35 och 90 minuter. Sedan tillkommer gångtid för de möten som sker i hemmet. Det är en fördel om mötena sker i hemmen, för att lättare få en bild av både den yttre och den inre miljön. Det ges tillfälle att se över frågor av rent praktisk art. Är det mycket mattor på golvet? Finns det halkskydd? Hur fungerar det i badrummet? Behövs städhjälp? De intervjuade tenderade till att spontant svara att det inte var något problem när vi ställde någon fråga, men efter någon uppföljningsfråga kunde det framkomma att det inte skulle fungera utan hjälp eller stöd utifrån. Uppföljningsfrågorna som görs i samband med hembesöket är därför av vikt. Under de förebyggande hembesöken har det visat sig att städning är det som oftast vållar störst problem att klara av när det gäller vardagliga sysslor. Det skiljer sig åt när det kvinnors och mäns förmåga att hantera sin vardag. Kvinnorna klarar i högre utsträckning än männen matinköp, matlagning, städ och tvätt. Däremot beskrev kvinnor i högre utsträckning än männen att deras psykiska hälsa var sämre än männens. Kvinnorna upplevde sig mer ensamma, kände sig mer oroliga, oftare nedstämda, tröttare och led av mer värk än männen. En stor andel menade att de vara nöjda med sin tillvaro som den gestaltade sig. Det finns dock en viss skillnad relaterad till ålder. De som var mellan 81 och 86 år var i lägre grad nöjda med sin tillvaro än de som var yngre eller äldre. Det är möjligt att man vid den åldern börjar känna att krafterna tryter och att de upplever att behovet av stöd och hjälp ökar. Detta var också överensstämmande med den undersökning vi genomförde i ett tidigare stadium i projektet. När vi studerade närmare vid vilken ålder den första hemtjänstinsatsen beviljades under år 2007 framkom att 77 procent av de personerna var 81 år eller äldre och att det fanns en tydlig uppgång vid 83 års ålder. 4.2 Varför hembesök? Hembesök kan ses som en både uppsökande och förebyggande verksamhet. Den här studien visar att de som idag inte har stöd i form av hemtjänst på det stora hela taget mår bra, när de får frågor om sin hälsa. Mycket av det förebyggande arbetet har bestått av information om kommunens utbud och aktiviteter. En viktig uppgift har även varit att informera om fallrisker i hemmet. 16

25 Vid varje hembesök har vi tillsammans med den person som vi besökt gått igenom det som kan vara förenat med fallrisk i hemmet. Vi har även kunnat identifiera lämpliga åtgärder när det gäller varierande problem som framkommit. I många fall har hembesöken lett till ett antal konkreta åtgärder som i sin tur är förebyggande. Det kan bidra till att de äldre klarar sig längre och bättre i hemmet med lägre grad av insatsbehov. Att det finns ett stort intresse för de äldre att ta emot representanter från kommunen visar studien tydligt. Nästan hälften av de som har blivit erbjudna ett förebyggande hembesök har ställt sig positiva till att ta emot ett besök. Det är höga siffror och pekar på att det finns ett. I ett vidare perspektiv ska naturligtvis kostnaderna för att permanenta hembesök i Solna Stad beaktas. I ett intäktsperspektiv ska de förbyggande hembesöken leda till att åldersdebuten för mer permanent hemtjänst minskar, och därmed borde investeringen vara lönsam på sikt. Solna Stad kan också i det här sammanhanget vara en god förebild för andra städer i Sverige och lite av en pionjär inom området. I backspegeln ska man veta att Sverige i detta avseende ligger efter flera andra länder, inte minst våra grannländer i Norden. I Danmark och Finland erbjuds förebyggande hembesök till äldre och det förekommer även i Norge. Danmark har sedan 1996 lagstadgat att alla som är 75 år och äldre ska erbjudas förebyggande hembesök med syftet att ge en ökad livskvalité och minskad intagning på akutsjukhus. I ett legalt perspektiv talar hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om att det finns ett tydligt ansvar för huvudmännen att arbeta med att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det kan genomföras, bland annat, genom att ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2b HSL) och att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (5 kap 6 SoL) (1). Den modell vi har använt oss av i studien och de iakttagelser vi har gjort i samband med besöken, borde tillsammans med andra erfarenheter, inte minst i våra nordiska grannländer utgöra ett underlag för fortsatt organisering och implementering av permanenta förebyggande hembesök. Hembesöken kan också samtidigt ses som en del av den kommunala informationsspridningen och ett naturligt sätt att nå grupper i kommunen som annars kan vara svåra att nå. Att användningen av Internet ökar bland de äldre är i detta sammanhang en fördel. Ju fler som använder detta hjälpmedel, desto mer kostnadseffektivt blir säkert både genomförandet av hembesöken och även möjligheten för kommunen att mer frekvent sprida information om det förebyggande arbetet. Som tidigare framkommit ser vi det som lämpligt att de förebyggande hembesöken utgår från myndighetsavdelningen och samordnas med myndighetsutövarnas arbete. Det finns fler skäl till det. Dels ökar handläggarens kunskap om de personer som finns i det egna geografiska arbetsområdet, dels har de kunskap om kommunens utbud, rätt information ges från början. Personalen har god kännedom om kommunens utbud och den enskildes rättigheter. För de enskilda betyder det att de får ett ansikte på kommunens representant vilket kan underlätta för eventuell fortsatt kommunikation. Det är även en trygghetsfråga, det kan bli 17