Rapport. Kundundersökning. riktad till SÄS samverkanspartners inom kommun och primärvård, ReKo området

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Kundundersökning. riktad till SÄS samverkanspartners inom kommun och primärvård, ReKo området"

Transkript

1 Rapport Kundundersökning riktad till SÄS samverkanspartners inom kommun och primärvård, ReKo området 2005 Borås Handläggare Gun Andersson Verksamhetsutvecklare Personal- och Utvecklingsenheten SÄS

2 Sammanfattning Bakgrund Verksamhetsidén för Södra Älvsborgs Sjukhus är En god specialiserad sjukvård till patienter som behöver oss för att få ökad livskvalitet. Patientfokus är en del av värdegrunden och innebär att vårt handlande och bemötande ska utgå från vad som är bäst för patienten. En framgångsfaktor för vården som ges vid Södra Älvsborgs Sjukhus är att Vi ska uppfylla våra patienters och kunders uttalade och outtalade behov. Denna framgångsfaktor används för att styra och följa upp kvalitetsarbetet kring patient- och kundtillfredsställelse. Under arbetet med verksamhetsplanen 2005 gjordes en SWOT-analys där bristande samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun lyftes fram som ett hot. Då en god samverkan med andra vårdgivare är en förutsättning för en god och säker vård beslutades att genomföra en kundenkät gentemot primärvård och kommuner inom ReKoområdet. Två perspektiv finns med i kundundersökningen. Det ena perspektivet har patientfokus och ska belysa bland annat tillgänglighet och informationsöverföring med syfte att ge god och säker vård till våra gemensamma patienter. Det ena perspektivet är medarbetarperspektivet, där det handlar om vårt agerande och bemötande vid direkta kontakter. Syfte Syftet var att ta reda på hur kommun och primärvård upplever SÄS som samverkanspartner i vårt gemensamma arbete kring de vårdtagare som behöver oss och där resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete. Verksamhetens mål med denna undersökning var att: - få kunskap om hur samverkan (delar av) fungerar ur ett patientperspektiv - mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och kommun/primärvård. - utifrån resultatet identifierade förbättringsområden. Enkät som metod Enkätundersökning valdes som metod då vi ansåg att vi på så sätt kunde nå tillräckligt många till en inte alltför stor arbetsinsats. Frågorna i enkäten belyste följande områden; bemötande, tillgänglighet, information, ansvarsfördelning och kunskapsutveckling. Resultat Undersökningen bekräftade att de frågeområden som identifierats, tillsammans med företrädare för kommun och primärvård, är viktiga för att en god och säker vård ska kunna ges. Resultatet visade också att det finns stort behov av förbättringar. De förbättringsområden som kan identifieras är: Information/kommunikation förbättring av information till patient och informationsöverföring från sjukhus till kommun/primärvård Samverkan behov av ökad kunskap kring ansvarsfördelning och avtal/överenskommelser Utskrivning av patient från sjukhuset förbättrade rutiner kring utremittering, mediciner, uppföljning och planering av fortsatt vård och behandling. Kunskapsöverföring skapa förutsättningar för erfarenhets- och kunskapsutbyte Tillgänglighet smidigare kontaktvägar

3 Innehållsförteckning sida Bakgrund 1 Uppdrag 1 Syfte 2 Målgrupp och urval 2 Metodbeskrivninng Enkät 2 Att konstruera frågor 2 Layout 3 Pilottest 3 Datainsamling 3 Bortfall 3 Resultatredovisning 4 Slutsats 13 Planering av fortsatt arbete 13

4 Bakgrund Verksamhetsidén för Södra Älvsborgs Sjukhus är En god specialiserad sjukvård till patienter som behöver oss för att få ökad livskvalitet. Patientfokus är en del av vår värdegrund och innebär att vårt handlande och bemötande ska utgå från vad som är bäst för patienten. Den ska också bli synlig i att vi visar respekt och skapar delaktighet. En framgångsfaktor för vården som ges vid Södra Älvsborgs Sjukhus är att Vi ska uppfylla våra patienters och kunders uttalade och outtalade behov. Denna framgångsfaktor används för att styra och följa upp kvalitetsarbetet kring patient- och kundtillfredsställelse. Ett förbättringsområde knutet till denna framgångsfaktor är att Säkerställa kund/patientorientering hos alla anställda. Förbättringsarbete och uppföljning kring detta förbättringsområde kommer vartannat år rikta sig till patienter och vartannat år till interna och externa kunder. Under år 2004 genomfördes en enkätundersökning KUPP- Kvalitet ur patientens perspektiv. Syftet var att undersöka patienternas upplevelse av den vård de fått och där resultatet ska ligga till grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Undersökningen var sjukhusövergripande och berörde alla enheter som vårdar och behandlar patienter. Under år 2005 kommer förbättringsåtgärder vidtas knutna till de bristområden som identifierades i patientenkäten. Under arbetet med verksamhetsplanen 2005 gjordes en SWOT-analys där bristande samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun lyftes fram som ett hot. Då en god samverkan med andra vårdgivare är en förutsättning för en god och säker vård beslutades att genomföra en kundundersökning gentemot primärvård och kommuner inom Södra Älvsborg. Två perspektiv finns med i kundundersökningen. Det ena perspektivet har patientfokus och ska titta på bland annat tillgänglighet och informationsöverföring med syfte att ge god och säker vård till våra gemensamma patienter. Det andra perspektivet är medarbetarperspektivet, där det handlar om vårt agerande och bemötande vid direkta kontakter. Uppdrag Då uppdraget finns beskrivet som ett förbättringsområde i sjukhusets verksamhetsplan för 2005 innebär det att sjukhusledningen och sjukhusdirektören Ingela Tuvegran ytterst står som uppdragsgivare. Förbättringsområdesansvarig är chefläkare Christer Wettervik, som i sin tur gett uppdraget, att planera och genomföra kundundersökningen, till Personal- och Utvecklingsenheten. Uppdragsgrupp Styrgrupp Christer Wettervik, chefläkare, Sjukhusstrategiska enheten (SSE) Marianne Segenstedt, utvecklingschef, Christina Winge-Appelqvist, verksamhetsutvecklare, mätetalsansvarig Bengt-Arne Andersson, verksamhetschef, Vuxenpsykiatrin Gun Andersson, verksamhetsutvecklare, Personal- och Utvecklingsenheten. Syfte Syftet var att ta reda på hur kommun och primärvård upplever SÄS som samverkanspartner i vårt gemensamma arbete kring de vårdtagare som behöver oss och där resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete. SÄS mål med denna undersökning var att: - få kunskap om hur samverkan (delar av) fungerar ur ett patientperspektiv - mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och kommun/primärvård. - utifrån resultatet identifierade förbättringsområden. 1

5 Ytterligare ett syfte Detta arbete kom att få ytterligare ett syfte. Eftersom SÄS aldrig tidigare har gjort denna sortens kundundersökning fanns det inget att luta sig emot. Det har varit en kunskapsresa att ta fram frågor, konstruera enkät, identifiera målgrupp, urval och distributionsväg, att samla in och bearbeta data och till sist men inte minst att analyser insamlad data. Vår målsättning har naturligtvis varit, att utifrån den kunskap vi i nuläge har, göra en så bra kundundersökning som möjligt. Parallellt med detta är det också ett utvecklingsarbete där vi kommer att studera och utvärdera vår metod och vårt arbetssätt i syfte att förbättra. Målgrupp och urval Målgruppen för undersökningen var SÄS samverkanspartners i kommun och primärvård i Södra Älvsborg, personer som har kontakt med SÄS utifrån ett ansvar för gemensamma vårdtagare och deras närstående. Avsikten var att nå personer med olika befattningar och professioner, vilka har direkt eller indirekt kontakt med vårdtagare. De professioner/funktioner med direkt kontakt med vårdtagare var läkare, distriktsköterskor/sjuksköterskor och undersköterskor inom primärvård, distriktsköterskor/ sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och biståndsbedömare/omsorgsutredare inom kommunen. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor och enhetschefer ingick också i målgruppen. Då vi i första hand var intresserade av att få vissa frågeställningar belysta användes bedömningsurval som urvalsmetod. Förvaltningscheferna (eller motsvarande) fick i uppgift att dela ut ett visst antal enkäter som stod i proportion till verksamhetens storlek, fördelade på de identifierade personalgrupperna. Målet var att få in 100 besvarade enkäter. Metodbeskrivning Enkät Enkätundersökning valdes som metod då vi ansåg att vi på så sätt kunde nå tillräckligt många till en inte alltför stor arbetsinsats. Första steget var få fram en enkät vars frågor stämde med det vi ville ha reda på. Genom att söka i litteraturen, på Internet och genom personliga kontakter sökte vi efter en enkät eller färdiga frågor som vi skulle kunna använda. Vi lyckades inte hitta någon annan som gjort liknande undersökning. Att konstruera frågor Nästa steg var då att konstruera egna frågor till enkäten. Eftersom vi hade målgruppen klar för oss kontaktades personer från primärvård och kommun, vilka vi intervjuade. De intervjuade var fem personer; en medicinskt ansvarig sjuksköterska, en biståndsbedömare, en enhetschef på vårdcentral, en distriktsarbetsterapeut och en distriktssköterska. De ombads berätta om hur de upplevde samarbetet mellan kommun/primärvård och sjukhuset. De fick också beskriva vilka områden som de tyckte är viktiga för att ge en god och säker vård för våra gemensamma patienter. Utifrån dessa samtal identifierades följande områden som viktiga att belysa i undersökningen; bemötande, tillgänglighet, information, ansvarsfördelning och kunskapsutveckling. Enkäten kom att innehålla tre bakgrundsvariabler; befattning, verksamhet och geografiskt område. Enkäten innehåller vidare sju frågor av Likert- typ, vilket innebär att frågorna är formulerade som påståenden. Svarsalternativen för dessa påståenden är; instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer delvis, instämmer inte alls och vet ej. Denna svarsskala kallas ordinalskala där värdena går att rangordna från det lägsta till det högsta. 2

6 De områden som berörs genom frågorna är bemötande, tillgänglighet, information till vårdtagare, informationsöverföring och ansvarsfördelning. Vid varje fråga gavs möjlighet att lämna ytterligare kommentarer. Utöver dessa frågor uppmanades respondenterna ge förslag till förbättringar. Layout Strävan var att utforma en så snygg och logisk enkät som möjligt. Eftersom en enkäts utseende har betydelse för hur den tas emot och påverkar villigheten hos respondenten att besvara den, fanns det många hänsyn att ta. Frågorna ska vara begripliga och logiska men också presenteras på ett tilltalande sätt. En viktig avvägning skedde mellan att så få frågor som möjligt men ändå tillräckligt många, fördelade på så få sidor som möjligt utan att ge ett för kompakt intryck. Pilottest En pilottest gjordes i liten skala. Den färdiga enkäten skickades till de som tidigare hade intervjuats och de ombads att ha synpunkter på frågornas begriplighet och relevans och på enkätens utseende. Datainsamling Förvaltningscheferna (eller motsvarande) fick bli våra kontakter ut i verksamheterna. De fick i uppgift att dela ut ett visst antal enkäter som stod i proportion till verksamhetens storlek, fördelade på ovanstående personalgrupper. Målet var att få in 100 besvarade enkäter. Information om den kommande undersökningen gavs i ReKo (bilaga 1), som är en samverkansgrupp för sjukhuset, kommun och primärvård. Därefter togs personlig kontakt med förvaltningscheferna (eller motsvarande) som därefter fick mail innehållande ytterligare information (bilaga 4) och kundenkäten (bilaga 2 och 3). Dessa kontakter och det samarbete som var nödvändigt, för att kunna få ut enkäterna, har uteslutande varit positivt. Utskick och insamling av enkäterna skedde under en period av sex veckor. Totalt insända, besvarade enkäter blev 120st. Dessa var fördelade på arbetsterapeuter (8st), sjukgymnaster (9st), primärvårdsläkare (33st), enhetschefer (14st), sjuksköterskor inom kommun (21st), sjuksköterskor m.fl. inom primärvård (22st) och biståndsbedömare (13st). Bortfall Exakt bortfall (externt) kan inte redovisas eftersom de som delade ut enkäterna inte har redovisat tillbaka exakt hur många som blev utdelade. Förvaltningscheferna blev ombedda att dela ut X antal enkäter i sin verksamhet, olika beroende på hur stor förvaltningen var. Sammanlagda summan av dessa enkäter var 150 st. Insända, besvarade enkäter var 120 stycken. Utifrån detta är det externa bortfallet uppskattningsvis 20 % vilket också innebär att svarsfrekvensen var 80 %. Interna bortfallet i de besvarade enkäterna var 0%. Resultatredovisning Resultatet redovisas för varje fråga, dels i ett diagram (andel instämmande), dels som sammanfattning av kommentarer. För att mäta andelen som instämmer har varje fråga ställts som ett påstående. Svarsalternativen är på en fyrgradig skala från "Instämmer helt" till "Instämmer inte alls". Möjlighet att svara vet ej gavs också. De som svarat "Instämmer helt" och "Instämmer till stor del" har grupperats och utifrån det beräknas hur stor denna grupp utgör i förhållande till alla som svarat. Kommentarerna kring varje fråga har skrivits ner och grupperats dels utifrån yrkesgrupp/ befattning, dels utifrån gemensamma teman ( bilaga 5). Kommentarerna knutna till respektive frågor har redovisats som Allmänna kommentarer vilket menas att det inte har funnits skillnad i uppfattning beroende på yrkesgrupp eller befattning. Där 3

7 det funnits tydliga skillnader beroende på yrkesgrupp/befattning har detta redovisats som Yrkesspecifika kommentarer. Fråga 1 Jag blir bemött på ett vänligt, respektfullt sätt vid kontakt med sjukusets personal Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % Frågan kring bemötande vid kontakt med sjukhuset visade att de flesta (87%) var nöjda med det bemötande som ges vid SÄS. De negativa kommentarerna handlade i flera fall om brister i bemötandet, i form av bristande intresse och dålig planering, i samband med vårdplanering. Det framkom också i kommenteraren att hur man blir bemött är beroende av den enskilde personens inställning och förhållningssätt. Allmänna kommentarer Beror mycket på vilken avd/mott man söker samt den persons personliga inställning och förhållningssätt. Alltid trevligt bemötande i växeln och bra hjälp., Telefonisterna är alltid trevliga. Den negativa kritik som finns handlar bl.a. om oförberedda vårdplaneringar och bristande respekt. Stressat mottagande, vet inte om att det ska vara vårdplanering, var vi ska sitta m.m. När man arbetar inom kommunen bemöts man ibland av bristande respekt. 4

8 Fråga 2 När jag har frågor och behöver kontakta sjukhuset är det lätt att få kontakt med rätt person Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % Det framgår tydligt att rätt person tolkas som den som har kunskap och information om en specifik patient. Det är i särskilda patientärenden som kommunens och primärvården söker kontakt med SÄS. Här finns relativt stora skillnader mellan yrkesgrupperna. Läkare, MAS/Enhetschefer och biståndshandläggare har betydligt lättare att få tag i rätt person jämfört med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Allmänna kommentarer Blir ofta hänvisad till någon annan och åter någon annan. Svårt att få någon att ta ansvar och ge svar på frågor då patienten är utskriven. Ibland är den som vet på annat håll och ingen annan på avd. känner till min pensionär. Om patienten flyttat mellan avd. vet inte personalen vem patienten är eller var han är. Yrkesspecifik kommentar Vid sidan av att söka rätt person enligt ovan behöver primärvårdsläkarna också söka specialistläkare på sjukhuset för t.ex. konsultation. Det är mycket olika på olika kliniker T.ex. de flesta jourläkare är lätta att nå. Däremot är det inte alltid jourläkaren den man vill rådfråga. T.ex. psykkliniken har ofta en AT-läkare som agerar mellanlänk vilket oftast bara försenar ärendet. Kollegor ibland svåra att nå, åtminstone med kort varsel 5

9 Fråga 3 Patienten får bra information i samband med sjukhuskontakt, när det gäller återbesök, vem patienten kan vända sig till, ansvarig vårdgivare m.m. Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % Här framträdde flera bristområden och det fanns ingen kommenterbar skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. I genomsnitt var det knappt 20% av de tillfrågade som ansåg att patienterna får bra information i samband med sjukhuskontakt; när det gäller återbesök, vem patienten kan vända sig till, ansvarig vårdgivare m.m. Allmänna kommentarer Identifierade områden 1) Brist i information till patienten Patienten har fått information men har inte kunnat ta den till sig eller kommer inte ihåg Patienten har inte fått den information som behövdes Många av våra vårdtagare har svårt att tillgodogöra sig den info de får. Det gäller framförallt de som bor på särskilda boende och i de fallen vore det bra med skriftlig rapport. Gäller framförallt vid läkarbesök. Våra äldre patienter som är på återbesök på en mottagning kan inte alltid ta vara på och komma ihåg den information de får, inte heller alltid anhörig. Önskar skriftlig information till PAS Patienten har inte alltid uppfattat informationen (om de fått någon) utan vänder sig till oss Ofta har patienten noll koll när de kommer från sjukhuset. Detta leder till att vi får hjälpa till så att rätt information kommer fram. 2) Patienterna vänder sig till vårdcentralen (där VC inte fått information om patienten); För att de blivit uppmanade att göra så För att det inte vet vad eller hur de annars ska göra. Upplever att de får information på sjukhuset om att de ska vända sig till oss vid problem, efter sjukhusvistelsen. 6

10 Ofta får patienten besked att vända sig till VC trots att utremittering ej skett, att adekvata papper ej skickats. Pat inskrivna i kommunens hemsjukvård har sällan vetskap om vart de ska vända sig. 3) Brist på information leder till Primärvård och kommun får hjälpa till att reda ut och skaffa den information som saknas. Viktig information saknas vilket leder till oklarheter kring fortsatt vård, det kan gälla planerad behandling, undersökning, medicinering och uppföljning. Patienten vänder sig mycket ofta till oss i primärvården med frågor om vad som hände på sjukhuset, svar på undersökningar/prover tagna på sjukhuset Saknar ibland viktig information om patientens tillstånd t.ex. hur mycket dom får belasta, eventuella restrektioner - oftast läkarremisser Fråga 4 Den information som överförs från sjukhuset, i enskilda patientärenden, är tillräcklig för att ge rätt vård Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % Det visade sig finnas skillnader i uppfattningen kring den information som överförs från sjukhuset. Kommunens sjuksköterskor och biståndshandläggarna var de grupper där flest instämde helt eller till stor del (58 % resp. 47 %) påståendet om den information som överförs från sjukhuset, i enskilda patientärenden, är tillräcklig för att ge rätt vård. Den grupp som var mest kritiska till att rätt information överförs var medicinskt ansvariga sjuksköterskorna / enhetscheferna, endast 13% instämde helt eller till stor del. Allmänna kommentarer Det gemensamma i kommentarerna kring denna fråga är att ofta kommer informationen för sent det kan gälla epikriser eller annan form av överrapportering. Epikrisen alltid för sen och ingen bra sammanfattning av vårdtiden. Epikriser kommer ofta alltför sent. Informationen kommer ibland för sent, den är ej skriftlig utan någon ringer och då får oftast patientansvarig information i 2:a hand. 7

11 Yrkesspecifika kommentarer I denna fråga framkom det tydliga skillnader kring vilken information som var viktig i förhållande till yrkesgrupp. Arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna uppgav att i de fall där de fick information var den bra men att den ofta kommer sent eller saknas helt. Ibland saknas överrapportering helt, ibland kommer den försent, ibland bra Endast 33% av läkarna ansåg att tillräcklig (eller rätt) information överförs från sjukhuset Läkarnas kommentarer kunde delas in i två bristområden, epikriser och utremittering. Epikris Kommer för sent Är för omfattande Saknar sammanfattning Många gånger otaliga kopior istället får adekvat sammanfattning. Oftast kommer epikriser alldeles för sent. Vi behöver bara relevant information. Vid vissa utremitteringar erhåller distriktsläkaren journalkopior på kanske sidor utan sammanfattning. Borde inte få förekomma! Blir merarbete för DL och hela organisationen, torde vara betydligt lättare för specialisten att själv sammanfatta egna klinikens anteckningar. Skulle sjukhusspecialisten acceptera om DL skulle remittera in till sjukhuskliniken med en bunt journalkopior? Utremittering Remiss saknas Här finns kommentarer kring att remiss saknas och att utremitteringen är underförstådd genom sjukhusläkarens text i epikrisen. Det finns också flera hänvisningar till bindande avtal kring utremittering av patient. I många epikriser finns ingen "riktig" utremittering, ibland ingen tydlig frågeställning." Istället står ofta följande att läsa på epikrisens sista sida "får följas upp av distriktsläkare" Ofta dåliga epikriser utan bifogad remiss eller enbart text vgs epikriskopia. Vi har ett bindande avtal att remiss ska skrivas om vi ska följa upp patienten. Detta syndas det regelmässigt mot. Brister i planering och uppföljning av fortsatt vård Utan remiss och tydliga anteckningar i epikrisen framgår det inte vad som är planerat eller vem som ansvarar för vad. Bättre epikriser önskvärt med förslag till uppföljningsåtgärder. Blir bättre och bättre dock finns det ibland epikriser som avslutas med att pat. Ska följas upp men inte klarlagt av vem. Planeringrubriken i epikrisen viktig för att man ska veta vad som är tänkt som uppföljning och vem som ansvarar för denna. Om uppföljning är tänkt via PV ska remiss bifogas för att undvika missförstånd. Kommunens sjuksköterskor framhåller vikten av korrekt överrapportering kring sjukvårdande insatser ex. ändringar i medicinlistan, provtagning, injektioner och fortsatt vård av exempelvis PEG, sond m.m. 8

12 Kommer fortfarande dåligt ifyllt underlag eller att man helt missat hemsjukvården. Efter utskrivning där vid telefon VPL endast angett hemtjänstbehov kan ex. Inj. Klexan och PK-prover oväntat dyka upp. Dålig överrapportering av ex. medicinändringar samt fortsatt vård av ex. PEG, pyelostomi m.m Fråga 5 Ansvarsfördelningen mellan min verksamhet och sjukhuset är tydlig Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % Primärvårdsläkarna tillsammans med biståndshandläggarna var de som var mest kritiska i denna fråga, endast 30% resp. 32% instämde i påståendet att ansvarsfördelningen mellan primärvård/kommun och sjukhuset är tydliga. I genomsnitt ansåg knappt hälften (47%) att ansvarsfördelningen är tydlig. Allmänna kommentarer Det gemensamma i kommentarerna kring denna fråga var inte så många. De handlade i stort om en upplevelse av att primärvård och kommun får ta ett allt större ansvar. Primärvården ska helst göra allt! Sjukhusets ansvar verkar vara att få patienten därifrån så fort som möjligt samt att skicka med mediciner för ett par dagar. Yrkesspecifika kommentarer Läkarna och biståndsbedömarna var de som hade flest kommentarer och det återspeglas även i ovanstående diagram. Läkarnas kommentarer handlade om Förhållandet mellan primärvård och sjukhus / allmänläkare och specialistläkare Vem ger vilken vård? Relativt ofta övervältring av uppgifter och kostnader till PV. Sällan dialog. Unilaterala överenskommelser på SÄS vad som är PV utan kunskap om PV:s uppgift 9

13 Stor diskrepans mellan sjukhuset resp. PV i synen på var en patient med specifika åkommor bör tas om hand. Behov av gemensamma riktlinjer framtagna av båda parterna gemensamt! Ansvarstagande i förhållande till uppföljning "Specialundersökning och/eller prover beställs på en inlagd patient "med svar till distriktsläkare ex."bifogas. Ofta problem. Sjukhuset följer inte upp utredning/prover som ordinerats av dom. Jag tycker att det är självklart att så ska ske. Biståndsbedömarnas kommentarer handlade till största delen om patientens behov av vård och omsorg efter hemkomst från sjukhus. Här påpekades med hänvisning till Socialtjänstlagen att det är kommunen som beslutar om och har ansvar för hur vår och omsorg ska ges till vårdtagaren. Mer kunskap om vad socialtjänstlagen säger om insatser för patienten. Händer ibland att sjukhusets personal bestämmer vilket behov av äldreomsorg patienten har. Ibland har sjukhusets personal lovat att den enskilde t.ex. ska få komma till korttidsboende detta är något som biståndshandläggaren har ansvar för!!! Fråga 7 Det finns följsamahet till ingågna samverkansavtal (motsvarande) mellan sjukhuset och min verksamhet Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % I påståendet kring följsamhet till ingångna samverkansavtal eller motsvarande var det i genomsnitt endast 28% av de tillfrågade som instämde helt eller till stor del. Allmänna kommentarer Kommentarerna kring denna fråga visar på oklarheter och bristande kunskap kring vilka avtal och överenskommelser som finns mellan kommun/primärvård och sjukhus. Respondenterna använder begrepp som faxrutiner, utskrivningsklara patienter, rutiner kring informationsöverföring, utremitteringsregler (bindande anvisning), avsaknad av remiss vid behov av uppföljning, vårdplanering (lokal anvisning), socialtjänstlagen, följsamhet till läkemedelslistan, betalningsansvarslagen. 10

14 Arbeta utifrån gällande faxrutiner! Alla berörda har inte tillräcklig kunskap om gällande avtal om utskrivningsklara. Bindande anvisning om remittering följs inte. Det saknas ofta remiss när man önskar fortsatt uppföljning på vårdcentral. Uppkommer nästan alltid diskussion kring betalningsansvar. Många känner inte till betalningsansvarslagen. Tveksamt när det gäller följsamhet till läkemedelslistan. Utremitteringsreglerna följs dåligt. Yrkesspecifika kommentarer Arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna uppgav att de inte alls kände till några samverkansavtal eller motsvarande. Vilka samverkansavtal? Finns sådana? Förstår inte frågan, känner inte till några samverkansavtal. Fråga 6 Det finns tillräckligt med tillfällen/forum för erfarenhets- och kunskapsutbyte melan min verksamhet och sjukhuset Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV Andel instämmande % I frågan om erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kommun/primärvård och sjukhuset ansåg endast en av tio att det fanns tillräckligt med tillfällen/forum. Genom de kommentarer som lämnats framträder tydligt att det finns en efterfrågan och ett stort behov av erfarenhetsutbyte och önskan om ökad kunskap och förståelse kring varandras verksamheter. Allmänna kommentarer Gemensamt från alla yrkesgrupper var efterfrågan och behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Finns inga forum som jag känner till, men det skulle behövas! Existerar vid Skene lasarett och efterfrågas starkt vid Borås lasarett från vår sida. 11

15 Önskemål om att vi kan ha med erfarenhetsutbyte. Presentera varandras verksamheter, vad vi har för olika specialiteter, vad var och en gör. Flera kommentarer pekar på att det finns en bristande kunskap om och förståelse för respektive verksamhet. Vad vet sjukhuset om kommunal hälso- och sjukvård? Upplever att i många fall vet man inte från sjukhusets sida vad vi gör i vår verksamhet. Behov finns för ökad förståelse från båda håll Kollegor på sjukhuset vet inte hur den kommunala verksamheten fungerar och vs. Man tror det fungerar på ett sätt och agerar efter det. Yrkesspecifika kommentarer Läkarna är den yrkesgrupp som ger exempel på återkommande gemensamma mötesplatser men de efterfrågar ändå fler och med kompletterande innehåll. I vårt område (MUST) har vi efterutbildning ca 4ggr/termin för DL/ST i allmänmedicin då vi bjuder in en sjukhusläkare för diskussion, föreläsning inom ett spec. ämnesområde. Att rekommendera! Fredagsutbildningarna är den enda möjlighet till kontakt som finns. Få forum som vi träffas på. Avståndet PV/länssjukvård har blivit längre. Bra med återkommande utbildningar i samverkan primärvård och respektive klinik, lämpligt att då även diskutera samarbetet. Förslag till förbättringar Sist i enkäten ombads respondenterna att komma med förbättringsförslag. Meningen var att utöver att ge förslag relaterade till de ställda frågorna gavs möjlighet att ha synpunkter på områden som inte togs upp i enkäten. Sammanlagt gavs 131 förslag på. förbättringar. Dessa kommentarer har grupperats och indelats i sju kluster/teman (bilaga 6). Här har inte gjorts någon åtskillnad mellan yrkesgrupper eller funktioner. Grupperingen utgår i första hand från de frågeområdena som finns i enkäten och det visade sig att de flesta kommentarer har anknytning till dessa frågor. Åtta huvudteman blev tydliga och några av dessa hade också undergrupperingar (Bilaga?) 1. Samverkan - avtal och ansvar 2. Informationsöverföring; Epikriser, Fax, IT-stöd, Information till patient, Övrigt 3. Kunskapa och erfarenhetsutbyte 4. Kontakt o Tillgänglighet 5. Remisser; saknas eller otillräckligt ifyllda remisser 6. Utskrivning; Mediciner, Uppföljning, Utremittering, Planering 7. Yrkes- och enhetsspecifika kommentarer 8. Övriga; delaktighet, förhållningssätt 12

16 Förslag till förbättringar Övriga; delaktighet, förhållningssätt Yrkes- och enhetsspecifika Utskrivning Remisser Kontakt o Tillgänglighet Kunskap- och erfarenhetsutbyte Informationsöverföring Samverkan - avtal och ansvar Antal kommentarer (131 st) Slutsats De områden som belystes i undersökningen var bemötande, tillgänglighet, information, ansvarsfördelning och kunskapsutveckling Undersökningen bekräftade att de frågeområden som identifierats, tillsammans med företrädare för kommun och primärvård, är viktiga för att en god och säker vård ska kunna ges. Resultatet visade också att det finns stort behov av förbättringar. Det framkommer tydligt, genom kommentarerna, att respondenterna beskriver brister och problem utifrån ett patientperspektiv. De exempel som ges beskriver vilka negativa konsekvenser dessa brister får för vårdtagaren. De förbättringsområde som kan identifieras är: Information/kommunikation förbättring av information till patient och informationsöverföring från sjukhus till kommun/primärvård Samverkan behov av ökad kunskap kring ansvarsfördelning och avtal/överenskommelser Utskrivning av patient från sjukhuset förbättrade rutiner kring utremittering, mediciner, uppföljning och planering av fortsatt vård och behandling. Kunskapsöverföring skapa förutsättningar för erfarenhets- och kunskapsutbyte Tillgänglighet smidigare kontaktvägar Planering av fortsatt arbete Nästa del handlingsplanen kring detta arbete är: - Resultatåterföring till chefer och medarbetare vid SÄS, via ledningsgrupperna. - Resultatåterföring till kommun och primärvård, via ReKo - Prioritering av förbättringsområden - Beslut om område för förbättring och uppföljning Kommentar I samband med val och eventuell prioritering av förbättringsområden samt vid framtagande av planer för kommande förbättringsarbete krävs dialog med kommuner och primärvård. 13

17 Referenser Litteratur Sörqvist, L. (2000). Kundtillfredsställelse och kundmätningar. Studentlitteratur, Lund. Eljertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Studentlitteratur, Lund. Patel, R., Davidsson, B. (1991) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund. Övriga referenser Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2004 Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2005 Föreläsning och kontakt med Anders Ingelsgård i samband med kursen Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (2005).

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Samordnad vårdplanering

Samordnad vårdplanering Samordnad vårdplanering En rapport om vårdtagares upplevelse av vårdplaneringsmötet utifrån begreppen information, delaktighet och trygghet December 2007 Ewa Hjerpe Kerstin Johannesson Inledning Vi som

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov.

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. Funktionen finns sedan april 2011 Används endast inom LGS som Pilotprojekt - Kallelse skickas med förslag att använda

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare Rapport 2011-03-16 Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare 1 Introduktion Den här rapporten beskriver en behovsutvärdering utförd på en produkt som idag finns att köpa och som går under namnet

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal Adminstrativ pålaga? Gör de någon nytta? Hur gör man det på smidigaste sätt? Läkemedelsberättelser gör nytta!

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Tack till alla som svarat på kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB) 2013. KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Handikappomsorg 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1-2 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning 2 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 3 Uppföljning

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Genomförande och resultat Som en del av granskningen av läkarnas produktivitet genomfördes en enkätundersökning gällande hur läkarresurserna

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer