Marknadskontrollplan samt Program för marknadskontroll för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (22) Tillsynsenheten Marianne Runhage marianne.runhage@msb.se Marknadskontrollplan samt Program för marknadskontroll för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 enligt krav i Produktsäkerhetsförordningen (2004:469) 9 punkt 1, samt 2 enligt artikel 18 punkt 5 förordning 765/2008/EG om ackreditering och marknadskontroll Utformad enligt riktlinjer och mall fastställda av Marknadskontrollrådet den 30 maj 2008

2 samhällsskydd och beredskap 2 (22) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Mål för marknadskontroll Legal grund MSB:s bemyndiganden Tolkningar och avgränsningar Samverkan med avgränsningar under Marknadskontroll Plan Omvärldsbevakning - grund för urval av produkter för marknadskontroll under Anmälningar Skadestatistik (olycksfallsrapporter, databaser) Tendenser Analys av marknadsstruktur Gasapparater Pyrotekniska artiklar Explosiva varor för civilt bruk Transportabla tryckbärande anordningar (TPED) Aerosolbehållare Skorstensfria kaminer Tändare Mål för myndighetens marknadskontroll Kontrollmetoder Aktiv marknadskontroll i form av projekt eller kampanjer planerade insatser mot olika typer av produkter Reaktiv marknadskontroll Uppföljning av 2011 års verksamhet Utvärderingsmetoder Rapportering Planerade insatser... 22

3 samhällsskydd och beredskap 3 (22) 1. Bakgrund EU:s intention är att endast säkra produkter ska finnas på den inre marknaden där varor ska kunna flöda fritt över de inre gränserna. Ansvaret för att tillgängliga produkter är säkra ligger på de ekonomiska aktörerna, i första hand tillverkare/importör och i viss mån distributör. I det fall skyddet inte fungerar i första led ska farliga produkter upptäckas och tvingas bort från marknaden om de inte korrigeras. Upptäckt kan ske genom de ekonomiska aktörernas kontroll i distributionsledet; av tullmyndigheterna vid EU:s yttre gräns eller vid myndigheters kontroll av produkter som finns i omlopp, s.k. marknadskontroll. Ett av Sveriges åtaganden som medlem i EU är således att bedriva marknadskontroll. Med marknadskontroll menas att ansvarig myndighet övervakar att produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk i Sverige uppfyller gällande krav samt vidtar åtgärder när de inte gör det. Ansvarig myndighet är skyldig att organisera och bedriva marknadskontrollen på ett tillräckligt effektivt sätt och i tillräcklig omfattning. 1.1 Mål för marknadskontroll Marknadskontrollen syftar till att skydda arbetstagare, konsumenter och andra användares säkerhet och hälsa. Medborgarna har rätt till ett likvärdigt skydd på hela den gemensamma marknaden, oberoende av produktens ursprung. Marknadskontrollen syftar även till att säkerställa likvärdiga konkurrensförhållanden mellan företag och därmed bidra till att eliminera illojal konkurrens. 2. Legal grund Medlemsstaternas organisering av marknadskontroll regleras i förordning 765/2008/EG om ackreditering och marknadskontroll. Vissa definitioner och begrepp definieras i beslut 768/2008/EG, vilket också harmoniserar hur direktiv om varor ska utformas. Marknadskontrollförordningen (2005:893) ger information om vilka svenska myndigheter som ska bedriva marknadskontroll samt anger allmänna riktlinjer för hur kontrollen ska ske. Förordningen särskiljer inte harmoniserade och icke harmoniserade produkter. I det fall nationella tekniska regler tillämpas på en vara som lagligen säljs i en annan medlemsstat ska handläggningsordningen i förordning 764/2008/EG tillämpas. MSB:s bemyndiganden framgår nedan under avsnitt 2.1. Det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (GPSD 2001/95/EG) omfattar krav på marknadskontroll. Detta direktiv har genomförts i Sverige genom produktsäkerhetslagen (2004:451) och produktsäkerhetsförordningen

4 samhällsskydd och beredskap 4 (22) (2004:469). Lagen ställer krav på att varor och tjänster som säljs till konsument ska vara säkra. Enligt 3 produktsäkerhetsförordningen ska de statliga myndigheter som enligt någon annan författning har tillsyn över efterlevnaden av särskilda bestämmelser om produktsäkerhet i fråga om vissa varor, tjänster eller risker även vara tillsynsmyndighet enligt produktsäkerhetslagen. En myndighet med tillsynsansvar ska enligt 9 produktsäkerhetsförordningen upprätta, genomföra och följa upp program för sin tillsyn över olika typer av varor, tjänster och risker, följa upp vetenskapligt och tekniskt kunnande i frågor som rör produktsäkerhet och regelbundet utvärdera och se över sin tillsynsverksamhet Bestämmelser om CE-märkning finns i artikel 30 i EG-förordning 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll och i lagen (1992:1534) om CEmärkning. 2.1 MSB:s bemyndiganden MSB:s ansvar för marknadskontroll regleras dels i 22 lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt i 10 p 5 förordning (2006:311) om transport av farligt gods. MSB:s marknadskontrollansvar omfattar därmed produkter som regleras i föreskrifter som utfärdats med stöd av LBE samt transportabla tryckbärande anordningar som utfärdats med stöd av lagen (2006:263) om transport av farligt gods (LFG) Den marknadskontroll som MSB bedriver grundar sig på följande rättsakter:

5 samhällsskydd och beredskap 5 (22) Horisontellt regelverk Lag Produktsäkerhetslag (2004:451) Förordning/föreskrift Direktiv/ EU-förordning Tillsynsuppdrag Omfattning / Produktgrupper Direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet Produktsäkerhetsförordningen (2004:469) Förordning (2005:893) om marknadskontroll av varor EG förordning 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter EG förordning 764/2008 om ömsesidigt erkännande EG beslut 768/2008/EG om gemensam ram för saluföring av produkter Proposition 2008/09:187 med Direktiv 2006/123/EG om förslag till lagstiftningsåtgärder tjänster på den inre marknaden. och praktiska arrangemang för att tjänstedirektivet ska få genomslag i Sverige. 24 PSL Tillsynen skall utövas av en myndighet som regeringen Varor och tjänster bestämmer. Skydd av konsument En statlig myndighet som enligt någon annan författning har tillsyn över efterlevnaden av särskilda bestämmelser om produktsäkerhet i frågor om vissa varor, tjänster eller risker är dock tillsynsmyndighet även enligt produktsäkerhetslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Marknadskontrollerande myndigheter pekas ut, bl a MSB Produkter som regleras i sektorslagstiftningen Reglerar bl a marknadskontroll och kontroll av produkter från 3:e Harmoniserade produkter land. Reglerar kontrollen av alla varor med nationella tekniska krav Produkter som omfattas av nationella dvs som inte omfattas av krav i direktiv eller EES-regel men som regler som inte har harmoniserats lagligen säljs i annat medlemsland.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (22) Sektoriellt regelverk Lag Förordning/föreskrift Direktiv/ EU-förordning Tillsynsuppdrag Omfattning / Produktgrupper Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor 22 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utövar marknadskontroll över 1. brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och tillhandahållande på marknaden, samt 2. sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter. Marknadskontroll 23 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är i fråga om brandfarliga och explosiva varor samt sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter marknadskontrollmyndighet enligt artikel 19, 24.2, 26, 27.2, 28 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i enlighet med förordning 765/2008 och i fråga om brandfarliga och explosiva varor 1. informera allmänheten om myndighetens verksamhet enligt artikel 17.2, 2. inrätta förfaranden enligt artikel 18.2, 3. utarbeta program för marknadskontroll, skicka underrättelser om programmen och göra dessa tillgängliga för allmänheten enligt artikel 18.5, 4. utföra de uppgifter som följer av artiklarna och 23.2, och 5. samarbeta med andra i enlighet med artikel Produkter för vilka MSB har utfärdat föreskrifter oavsett om brukaren är privatperson eller näringsidkare

7 samhällsskydd och beredskap 7 (22) Sektoriellt regelverk Lag Förordning/föreskrift Direktiv/ EU-förordning Tillsynsuppdrag Omfattning / Produktgrupper MSBFS (2010:4) om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor. SÄIFS (2000:6) om gasapparater SÄIFS (2000:4) om cisterner, gasklockor, bergrum, rörledningar för brandfarlig gas. SÄIFS (2000:3) om brandfarlig gas i lös behållare. SÄIFS (2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor. Rådet direktiv (90/396/EEG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen Produktgruppen omfattar gasapparater, för hushållsändamål i vid bemärkelse som matlagning, uppvärmning, kylning, tvätt, t ex gasolgrillar, och campingutrustning; samt delkomponenter till dessa som tillhandahålls separat, t ex styr- och reglerdon. Omfattar även slangar för brandfarlig gas, t ex slangar från gasolflaska till grill Produktgruppen omfattar gasflaskor från sk maxiflaskor till mindre campingflaskor, engångsbehållare, vissa aerosolbehållare och små behållare som tändare. Omfattar viss apparatur för, och behållare för förvaring av, brandfarlig vätska. Ex kaminer för fotogen och etanol (de senare kallas skorstensfria kaminer), bensindunkar, element och explosionssäkra kärl.

8 samhällsskydd och beredskap 8 (22) SÄIFS (1997:9) om öppna cisterner och rörledningar mm för brandfarliga vätskor. SÄIFS 1997:4 om kontroll och utsläppande på marknaden av explosiva varor för civilt bruk MSBFS (2010:2) om pyrotekniska artiklar SÄIFS 1992:2 om godkännande av fyrverkeripjäser och pyrotekniska sceneffekter. SRVFS 2007:2 om detektering av plastiska sprängämnen. SÄIFS 1989:16 med allmänna bestämmelser om godkännande av explosiva varor samt bestämmelser om godkännande av elsprängkapslar. Rådets direktiv (93/15/EEG) om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk Europaparlamentets och rådets direktiv (2007/23/EG) om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar Icke harmoniserade regler gäller parallellt med MSBFS 2010:2. Produktgruppen omfattar de cisterner eller rörledningar som omfattas av punkten 6.4 i SÄIFS 1997:9. Konstruktion kontrolleras genom operativ tillsyn av kommunal nämnd och kontroll sköts av ackrediterade organ. Produktgruppen omfattar sprängämnen och elsprängkapslar. Fyrverkeri; pyroteknisk artikel (dvs föremål som innehåller pyroteknisk sats), pyrotekniska sceneffekter övriga pyrotekniska artiklar Produktgruppen omfattar fyrverkerier och pyrotekniska artiklar som ska godkännas innan de får hanteras. Mycket litet produktområde Mycket få produkter

9 samhällsskydd och beredskap 9 (22) Sektoriellt regelverk Lag LBE och förordning (2008:245) om kemiska produkter Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning/föreskrift Direktiv/ EU-förordning Tillsynsuppdrag Omfattning / Produktgrupper SRVFS (2006:11) om förpackning och märkning av explosiva varor Omfattar explosiva varor, inkl patronerade sprängämnen och pyrotekniska produkter MSBFS (2010:8) om DIREKTIV 2008/47/EG MSB har ansvar för marknadskontroll över att aerosolbehållares F.n. aerosolbehållare med brandfarlig aerosolbehållare om anpassning till följd av utförande, funktion och märkning uppfyller de krav som ställs gas som drivgas. tekniska framsteg av rådets genom direktiv 75/324/EEG om föreskrifter myndigheten meddelat med stöd av lagen tillnärmning av medlemsstaternas (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). lagar och andra Tillsynsmandatet är ännu inte klart gällande aerosoler som inte författningar beträffande omfattas av LBE aerosolbehållare Förordning (2006:311) om 10 p 5: Transportabla tryckbärande transport av farligt gods. MSB svarar för tillsynen av anordningar (TPED) transportabla tryckbärande anordningar SRVFS (2005:3) om Rådets direktiv 1999/36/EG om Tekniska krav för behållaren samt påföljande märkning. TPED tex gasflaskor, tankar mm transportabla tryckbärande transportabla tryckbärande Märkning på grund av innehåll omfattas av ämnade för transport av gas klass 2. anordningar. anordningar; Kommissionens Kemikalieinspektionens marknadskontrolluppdrag. Återkommande kontroll utförs av direktiv 2002/50/EG om ackrediterat kontrollorgan, utom för anpassning till den tekniska engångsbehållare utvecklingen av rådets direktiv 1999/36/EG om transportabla tryckbärande anordningar

10 samhällsskydd och beredskap 10 (22) Tolkningar och avgränsningar Under tidigare år har otydligheter identifierats vilka lett till klarlägganden och vissa avgränsningar av MSB:s uppdrag. Transportstyrelsen ansvarar för marina nödraketer medan MSB ansvarar för nödraketer för användning på land, MSB prioriterar marknadskontroll av skorstensfria kaminer med effekt från 900 W och uppåt, konstruktionen av tändare med gasformigt bränsle regleras i MSB:s föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare, gasapparater som används som verktyg som ogräsbrännare, bunsenbrännare, gasoldrivna myggfångare omfattas inte av gasapparatdirektivet och regleras inte i MSB:s föreskrifter (SÄIFS 2000:6) om gasapparater. Som en följd av detta omfattas dessa varor inte av vårt marknadskontrollmandat, gasapparater som regleras i SÄIFS 2000:6 omfattas av MSB:s regelverk även om de monterats i ett fordon eller en farkost. 2.2 Samverkan med avgränsningar under 2012 Under 2012 planeras följande: deltagande i Marknadskontrollrådet samarbete med Konsumentverket när det gäller cigarettändare. MSB planerar att delta i ett PROSAFE-projekt om fyrverkerier, en AdCo-grupp/undergrupp om marknadskontroll av fyrverkerier, nordiskt möte om fyrverkerier resp gasapparater samt i ett planerat nordiskt samarbetsprojekt om gasapparater om resurserna så medger. Information om regulatorer till gasolflaskor, vilka faller under Arbetsmiljöverkets ansvar men som MSB träffar på i samband med kontroll av gasapparater, översänds till Arbetsmiljöverket. 3. Marknadskontroll Plan 3.1 Omvärldsbevakning - grund för urval av produkter för marknadskontroll under Anmälningar Under 2011 har ett flertal anmälningar inkommit om farliga produkter. Dessa gällde:

11 samhällsskydd och beredskap 11 (22) Cigarettändare Skorstensfria kaminer Gasapparater camping/friluftsprodukter Engångsbehållare för gas (TPED) TPED gastankar för paintballmarkörer Med undantag av skorstensfria kaminer anmäldes ca 3 produkter i varje produktgrupp. Anmälningarna har lett till kontroller av skorstensfria kaminer, gastankar för paintballmarkörer samt engångsbehållare för gas. Ett stort antal anmälningar av cigarettändare har inkommit genom PROSAFE, så stort antal att alla ännu inte börjat handläggas. Följande anmälningar inkom också genom RAPEX: Tre gasapparater (värmare, grill kylskåp) Ett hårfärgningsmedel (aerosol) Tre fyrverkeriprodukter Av dessa har två gasapparater och en aerosol påträffats i Sverige. Inga anmälningar eller informationer har inkommit genom ICSMS under 2011 Sammantaget ger ovanstående indikationer om att inriktningen av verksamheten bör ske mot produktgrupperna cigarettändare, skorstensfria kaminer, gasapparater och TPED Skadestatistik (olycksfallsrapporter, databaser) Olycksstatistik från IDB 1 är inte användbar för urval då olyckor med produkter inom MSB:s ansvarsområde är få och rapporterade olyckor vanligen är hanteringsolyckor där säker arbetsmetod inte tillämpades. En olycka med en kolsyrepatron som delade sig spontant i kärl och ventil har rapporterats till MSB. Tillverkaren har identifierat orsak och vidtagit åtgärder, något som inte föranleder ytterligare kontroll av övriga tillverkare. En olycka med en gasolflaska av komposit som brast under 2010 visade inte på några brister. Ett flertal gasolflaskor av samma märke och typ men med olika ålder testades i laboratorium med förstörande provning. Flaskindividen som brast kunde inte kontrolleras. En anmälan inkom genom media om en större cigarettändare som orsakat en mindre brand i ett kontor. Butiken som sålde tändarna tog bort dem ur sitt sortiment men den förmodade importören gick inte att knyta till produkterna. 1 Injury Data Base ett EU-system för skaderapportering

12 samhällsskydd och beredskap 12 (22) Tendenser För att få en uppfattning om vilka varor som används och var dessa säljs genomför vi sökningar på hemsidor funna genom sökmotorer på Internet samt läser reklamblad som delas ut till hemmen liksom rikstäckande och lokal press. När det gäller cigarettändare har vi också fått information från PROSAFEprojekt genom Konsumentverket. För fyrverkerier och gasapparater inhämtar vi också kunskaper genom nordiskt informationsutbyte 3.2 Analys av marknadsstruktur Vilka produktgrupper som omfattas av MSB:s marknadskontrollmandat framgår grovt i uppställningen av regler under avsnitt Gasapparater Författningen SÄIFS 2000:6 föreskrifter och allmänna råd om gasapparater genomför till största delen rådets direktiv 90/396/EEG om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen. Andra delar av direktivet finns införlivat i svensk rätt genom Kemikalieinspektionens rättsakter. Föreskrifterna reglerar gasapparater som tagits i bruk från och med den 1 januari 1996 och som är avsedda för matlagning, uppvärmning, varmvattenberedning, kylning, belysning, eller tvätt och där vattentemperaturen inte är högre än 105 C. Föreskrifterna gäller också fläktbrännare och uppvärmningsanordningar för sådana samt säkerhetsanordningar, styr- eller reglerdon samt andra tillbehör för yrkesmässigt bruk. Föreskrifterna omfattar inte gasapparater eller tillbehör som är konstruerade för att användas i industriella processer i industrianläggningar. Exempel på produkter som omfattas av föreskrifterna är grillar, spisar, kylskåp och varmvattenberedare, terassvärmare, campingkök och lyktor samt kaminer. Produkterna kan ha olika gaser som bränsle t ex gasol, stadsgas och/eller naturgas Gasapparater Risker/faror Risker med brandfarlig gas hanteras bland annat genom föreskrifterna men också faran med att olika länder använder olika gasblandningar och därmed olika dimensionerande gastryck för konstruktion av gasapparater. Det finns också en viss skillnad mellan vilket gastryck som normalt används vid användning i olika medlemsstater. Det är därför viktigt att gasapparaten är utformad för den nationella marknad där den finns tillgänglig och att detta framgår såväl på den enskilda apparaten som på förpackningen. Samtliga produkter tredjepartskontrolleras av ackrediterat kontrollorgan i tillverkningsprocessen Beskrivning av olika gasapparater

13 samhällsskydd och beredskap 13 (22) Apparater för stadsgas/naturgas Gasapparater för naturgas finns främst i industrin men dessa är undantagna regleringen i föreskrifterna. Av de produkter som regleras i föreskrifterna utgör spisar för privatbruk det absolut största gruppen. Marknaden bedöms vara stabil med få aktörer. Ingen andrahandsmarknad är känd. Stadsgasen är på väg att försvinna. Säkerhetshöjande reglering Installation och reparation får endast utföras av behörig personal. Riskvärdering och kontrollbehov Behovet av tillsyn bedöms med hänsyn till få stabila aktörer och installation av behörig personal vara litet. Gasolgrillar Gasolgrillar finns såväl för professionellt bruk som för privat bruk. Trenden tycks gå mot mera kraftfulla produkter hos privata användare. För gasolgrillar för trädgårdsbruk har nya matlagningstrender medfört att fler produkter finns i butikernas utbud. Gasolgrillar säljs också i butikskedjor där konsumenter inte tidigare förväntat sig att finna sådana, till exempel i butiker för hemelektronik. Försäljning via Internet, med transportleverans, förekommer också. Någon andrahandsmarknad är inte känd. Riskvärdering och kontrollbehov Det är rimligt att anta att det finns många nya användare och potentiella köpare av gasolgrillar som inte har någon kunskap om gasol. Marknadskontroll under 2010 visade att inte samtliga grillar uppfyllde alla krav på varningsinformation. Under 2011 har MSB givit ut en informationsbroschyr om vilken obligatorisk märkning som ska finnas vilket kan underlätta för butikerna att själva bedöma produkterna. Behovet av tillsyn bedöms vara relativt stort med hänsyn till den ökande användningen och antagandet om nya, ovana användare. Marknadskontroll under 2010 och den nya informationen om märkning bör kunna minska behovet av insatser under Terassvärmare Terassvärmare används framför allt på restaurangers uteserveringar men används också av privatpersoner. De säljs då i butiker för trädgård och fritid men är få till antalet. Det förekommer också försäljning över Internet. Det finns ett flertal äldre anmälningar i RAPEX angående terassvärmare men dessa har inte påträffats i Sverige.

14 samhällsskydd och beredskap 14 (22) Riskvärdering och kontrollbehov Behovet av tillsyn bedöms för närvarande vara mindre än för gasolgrillar. Gasapparater för fritidsbruk fritidshus och mobila hem Förekomst, aktörer och marknad för gasapparater för fritidsbruk, som kylskåp, gasolkök mm har ännu inte analyserats djupare. Här kan användningen ha ökat något i och med att försäljningen av husvagnar och husbilar ökar och att trenden tycks vara att önska full bekvämlighet i fritidshus, -båtar och husbilar/ vagnar. Gasapparater för friluftsliv Inte heller här är marknad, förekomst och aktörer analyserad. Produkter som kök, lyktor och värmare tycks dock säljas över Internet i stor utsträckning och mer och mer utvecklas mot avskalade lättviktsprodukter, något som gynnar gasoldrift. Det är dock ännu inte analyserat om detta gäller för marknaden i stort eller om det är på detta område marknadsföringen för närvarande har sin tonvikt. Riskvärdering och Kontrollbehov Kontrollbehovet bedöms som okänt och myndigheten kommer därför att fortsatt samla information under Pyrotekniska artiklar Föreskrifterna MSBFS 2010:2 om pyrotekniska artiklar implementerar Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar i svensk rätt. Föreskrifterna omfattar: fyrverkeriprodukter dvs. pyroteknisk artikel avsedd för underhållning; pyrotekniska artiklar dvs. föremål som innehåller en pyroteknisk sats (en sådan innehåller ett eller flera explosivämnen som ska skapa en värme-, ljus-, ljud-, gas- och/eller rökeffekt) och som kan vara för fordon, scenbruk mm. Exempel på pyrotekniska artiklar som omfattas av det nya regelverket är fyrverkerier, sceneffekter, pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon (som krockkuddar, bältsträckare och sidokrockkuddar) drivladdningar för modellraketer, knallkorkar, linkap, ollonskott, patroner för spikpistoler och slakmasker, rökpatroner för sotningskanaler eller mot skadedjur, salutskott för hagelgevär eller civila salutkanoner, signalpatroner, nödraketer och nödsignaler för bruk på land, rökfacklor, signalfacklor, linkastare och brandsläckare med inbyggd pyroteknik, fyrverkeristubin, pyrotekniska tändare och stenspräckare. Även oharmoniserade fyrverkerier och sceneffekter liksom explosiva varor och elsprängkapslar omfattas av MSB:s marknadskontrollansvar då sådana regleras genom SÄIFS 1992:2 om godkännande av fyrverkerier och pyrotekniska

15 samhällsskydd och beredskap 15 (22) sceneffekter respektive SÄIFS 1989:16 om godkännande av explosiva varor samt elsprängkapslar Pyrotekniska artiklar risker/faror Erfarenheter visar att konsumentprodukten fyrverkerier kan orsaka stor skada. De olyckor som kommit till vår kännedom genom åren beror till största delen på handhavandefel. Olyckor händer dock också när personer går fram till produkter som haft fördröjd utlösningstid, vilket är ett produktfel. Samtliga harmoniserade produkter tredjepartskontrolleras av ackrediterat kontrollorgan i tillverkningsprocessen och ska vara försedda med CE-märkning när de finns tillgängliga på marknaden. Samtliga oharmoniserade produkter omfattas av krav på godkännande för att få tillhandahållas på marknaden. Fyrverkerier ska vara försedda med godkännandenummer. För vissa särskilt farliga såväl harmoniserade som oharmoniserade produkter krävs tillstånd för att få hantera dessa. För inte fullt så farliga produkter finns krav på att personen ska ha uppnått viss ålder för att få inneha och hantera dessa Beskrivning av olika pyrotekniska artiklar samt marknad, förekomst och användning Pyrotekniska artiklar för underhållning fyrverkerier, sceneffekter Fyrverkerier finns för allmänheten och för personer med särskilt tillstånd. Sceneffekter som används såväl inom som utomhus är inte tillgängliga för allmänheten. Det finns ett flertal olika produkter som bomber och raketer, bengaliska eldar, solar och eldbägare. Tomtebloss och så kallade party poppers räknas också hit. Produkterna på den svenska marknaden tillverkas nästan uteslutande i Kina och importeras främst under hösten för att användas vid nyår. Marknaden för fyrverkerier är väl känd eftersom all hantering med produkterna kräver tillstånd och varorna dessutom har varit oharmoniserade och underställda typgodkännande under ungefär halva Försäljning till och användning av privatpersoner sker till allra största delen inför nyårsfirandet. Aktörer är importörer och enstaka tillverkare, professionella evenemangsarrangerare och privatpersoner. Dessa är, med undantag av importörerna, också användare av produkterna. Pyrotekniska artiklar som inte är avsedda för underhållning Gruppen omfattar ett stort antal produkter. Pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon (som krockkuddar, bältsträckare och sidokrockkuddar) används i bilindustrin och monteras i fordon Förekomst, användning och aktörer är inte analyserade för övriga pyrotekniska artiklar. Dessa utgörs av drivladdningar för modellraketer, knallkorkar, linkap, ollonskott, patroner för spikpistoler och slakmasker,

16 samhällsskydd och beredskap 16 (22) rökpatroner för sotningskanaler eller mot skadedjur, salutskott för hagelgevär eller civila salutkanoner, signalpatroner, nödraketer och nödsignaler för bruk på land, rökfacklor, signalfacklor, linkastare och brandsläckare med inbyggd pyroteknik, fyrverkeristubin, pyrotekniska tändare och stenspräckare. En viss andrahandsmarknad kan finnas för pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon. I övrigt finns mycket begränsad andrahandsmarknad om ens någon. Riskvärdering och kontrollbehov Under 2010 har harmoniserade regler införts vilket medför att produktgruppen kommer att bestå av såväl oharmoniserade som harmoniserade produkter i Sverige. Under 2010 förnyades ett stort antal godkännanden eftersom standarder för tillverkning av harmoniserade produkter ännu inte var framtagna. Fram till 2017 kommer produkter med CE-märkning respektive nationellt godkännande att finnas parallellt Marknaden för produkter som används av personer med särskilda kunskaper (proffsprodukter) är känd och dessutom reglerad genom krav på tillstånd för hantering. Marknaden behöver analyseras mera ingående men för närvarande finns inget som tyder på att produktgruppen behöver prioriteras. Kontrollbehovet för fyrverkerier för privat bruk bedöms vara stort såväl ur risksynpunkt men framförallt ur väsentlighetssynpunkt medan kontrollbehovet för proffsprodukter ur risksynpunkt bedöms vara relativt lågt. Eftersom produkterna övergår från att vara oharmoniserade till harmoniserade kan det ändå finnas ett kontrollbehov av väsentlighetsskäl Explosiva varor för civilt bruk Föreskrifterna SÄIFS 1997:4 om kontroll och utsläppande på marknaden av explosiva varor för civilt bruk implementerar Rådets direktiv (93/15/EEG) om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk. Produktgruppen omfattar endast produkter för professionella användare. Exempel på produkter som omfattas av föreskrifterna är sprängämnen, sprängkapslar, detonerande stubin, säkerhetsstubin och krut. Produkterna används av bergsprängare. Övriga aktörer är tillverkare av explosiva varor och importörer. Andrahandsmarknaden är mycket begränsad Risker - faror och säkerhetshöjande åtgärder Faror och konsekvenser är dödsfall och betydande skador på människa, egendom och miljö och hanteringen är därför väl reglerad i lagstiftningen. All hantering kräver tillstånd.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (22) Riskvärdering och kontrollbehov Kontrollbehovet bedöms vara lågt med hänsyn till användarnas utbildning och reglerade användning Transportabla tryckbärande anordningar (TPED) Med transportabla tryckbärande anordningar avses alla kärl (t.ex. gasflaskor, tankar, kryokärl och tryckfat) som används för transport av gas klass 2 enligt MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S). Gas klass 2 omfattar, enligt ADR-S, rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Begreppet transportabla tryckbärande anordningar avser också ventiler och andra tillbehör på anordningarna med direkt säkerhetsfunktion. Transportabla tryckbärande anordningar regleras i MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:3) om transportabla tryckbärande anordningar. Produktområdet är ännu inte analyserat i detalj. Gasflaskor för engångs- eller flergångsbruk, tankar, kryokärl och tryckfat som är avsedda för transport av gas klass 2 ingår. Privatpersoner måste använda engångsbehållare för gas till vissa typer av produkter för friluftsliv och fritid som campingkök och portabla grillar samt vissa gasolkök mm. Flergångsbehållare för gas används till läskmaskiner för att kolsyra kranvatten och i gasolflaskor för t ex gasolgrillen i trädgården. Transportabla tryckkärl används också till vissa luftvapen och inom paintball för att skjuta ut färgammunitionen från markören vapnet. Paintball är en internationell sport/fritidsaktivitet/spel med stora influenser från USA där spelet/sporten utvecklades Transportabla tryckbärande anordningar Risker/faror Gasen förvaras i anordningarna under mycket högt tryck vilket kan medföra skada på person eller egendom om anordningarna brister. Beroende på innehåll kan sedan ytterligare verkan uppstå på omgivningen. Samtliga transportabla tryckbärande anordningar ska tredjepartskontrolleras i tillverkningsskedet och omfattas med undantag av engångsbehållare - också av krav på regelbundna återkommande kontroller. Då försäkran om överensstämmelse utfärdas ska kärlet förses med märkningen π (pi). Om kärlet vid återkommande kontroll inte anses uppfylla kraven ska kärlet tas ur drift. Okulär kontroll ska också utföras inför påfyllning.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (22) Riskvärdering och kontrollbehov Under 2011 anmäldes ett antal gasflaskor av engångstyp innehållande gasol och avsedda för portabla campingkök eller andra gasapparater vilka inte uppfyllde alla krav. Dessa ska tredjepartskontrolleras vid tillverkning men hade märkts som aerosolbehållare en produktgrupp för vilken tredjepartskontroll inte erfordras vid tillverkning. Det framkom också att det fanns transportabla tryckbärande anordningar inom paintballmarknaden som inte genomgått bedömning av överenskommelse mot EU-regler och saknade pi-märkning. Orsaken var att de tillverkats i USA eller för den amerikanska marknaden. USA tillämpar inte samma system för konstruktion som EU och kärlen är därför DOT -märkta. Något beslut om ömsesidigt erkännande finn inte mellan EU och USA varför sådana produkter inte ska finnas på gemenskapsmarknaden. Dessa TPED bedöms av en aktör ha en omloppstid på ca fem år. Det är okänt hur många produkter som inte uppfyller ställda krav som kan finnas i Sverige och i gemenskapen. Kontrollbehovet bedöms vara högt för engångsbehållare för gas och för tryckkärl inom paintball och lågt för övriga produkter där kontroll sker genom ackrediterade kontrollorgan Aerosolbehållare MSBFS 2010:8 om aerosolbehållare implementerar Europaparlamentets och rådets direktiv 75/324/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare med ändringar genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 i svensk rätt. Föreskrifterna är utfärdade med stöd av förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor samt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. MSB har sedan tidigare, med stöd av LBE, mandat att utöva marknadskontroll över aerosoler som innehåller brandfarlig vara. Något beslut om tillsynsmandat för de föreskrifter som utfärdats med stöd av förordningen om kemiska produkter finns ännu inte men MSB har en beredskap för att ett sådant kan läggas på MSB. En inledande analys av området är genomförd och ligger till grund för den marknadskontroll som MSB planerar att utföra under de närmaste åren, antingen på de aerosoler som omfattas av föreskrifter utgivna med stöd av LBE eller på samtliga aerosoler. I det fall tillsynsmandatet för aerosoler som regleras under förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer läggs på annan myndighet avser MSB att starta upp ett samarbete med denna.. Enligt föreskrifterna ska aerosolbehållare vara av engångstyp. De kan vara av metall, glas eller plast och innehåller alltid gas under tryck. Behållaren har en utlösningsanordning vilket skiljer den från en engångsbehållare för gas av

19 samhällsskydd och beredskap 19 (22) TPED-typ se avsnitt En aerosolbehållare har minst volymen 50 ml och högsta volym är 150, 220 eller 1000 ml beroende på material och utförande. Föreskrifterna reglerar utförande, funktion och märkning. Aerosolbehållare som uppfyller föreskrifterna ska vara försedd med symbolen omvänt epsilon Exempel på aerosolbehållare som oftast har brandfarligt innehåll är kosmetika och hygienprodukter (rakning, deodorant, parfym), hushållsprodukter (städ/rengöring, fönsterputs, fläckborttagning, insektsmedel) och frisörsprodukter. Exempel på aerosolbehållare som oftast har icke brandfarligt innehåll är läkemedel och medicinska artiklar samt livsmedel Aerosolbehållare Risker/faror Aerosolbehållare innehåller gas eller drivgas som ska föra ut den avsedda produkten ur behållaren. Trycket i behållaren utgör en fara om behållaren skulle brista. Beroende på drivgas kan ytterligare faror uppstå. Instruktioner och märkning på behållaren är därför viktig för säker användning. Behållaren kan orsaka skador även när den är avfall Förekomst och marknad Det är svårt att uppskatta den faktiska förekomsten av aerosolbehållare men utifrån användningen i Europa har MSB gjort bedömningen att ca miljoner aerosoler används i Sverige och de finns i varje hem och på varje arbetsplats. Det finns en handfull tillverkare eller så kallade legofyllare i Sverige Riskvärdering och kontrollbehov Ur risksynpunkt är bedömningen att tillsynsbehovet är lågt medan tillsynsbehovet ur väsentlighetssynpunkt bedöms som högt eftersom tillsynen under ett antal år har varit mycket sparsam Skorstensfria kaminer Dekorationseld, etanoleldad öppen spis eller skorstensfri kamin är olika namn på samma inredningsprodukt främst avsedd för hemmabruk. De skorstensfria kaminerna avger lika mycket, eller mer, värmeenergi som en fotogenkamin, även om huvudsyftet oftast inte är att vara värmekälla. Varan omfattas av de nationella föreskrifterna i SÄIFS 2000:5 om hantering av brandfarlig vara. Det finns också produkter inom gruppen som faller utanför begreppet kamin och som därmed inte omfattas av MSB:s föreskrifter. MSB prioriterar marknadskontroll av skorstensfria kaminer med en effekt överstigande 900W Skorstensfria kaminer Risker/faror

20 samhällsskydd och beredskap 20 (22) Det har inträffat att en produkt, placerad på golvet, välter eller en vägghängd produkt faller ner eller orsakar brand i den vägg den monterats på. Det finns risk för både direkta, allvarliga, brännskador och brännskador till följd av brand, vilka också kan orsaka egendomsskador. I SÄIFS 2000:5 om hantering av brandfarlig vara ställs det krav på typkontroll och typintyg för att få sälja och bruka bland annat kaminer i Sverige Förekomst och marknad Skorstensfria kaminer används företrädesvis av privatpersoner. Hur många produkter som finns i svenska hem och offentliga lokaler är inte känt. Antalet märken och modeller har ökat under senare år. Produkterna går att köpa i byggvaruhus, butikskedjor, inredningsaffärer och på Internet. Det finns en viss andrahandsmarknad vilket framgår av annonser på t ex Blocket. Det finns minst en svensk tillverkare men de flesta produkterna tillverkas utanför Sverige. Om det sker inom Europa eller i tredje land är ännu inte analyserat. Riskvärdering och kontrollbehov Norge och Danmark har ökat sin kontroll av produktgruppen. Ur risksynpunkt är det väsentligt att marknadskontrollera produkterna. Under 2011 har ett flertal anmälningar mm medfört att ett flertal produkter kontrollerats genom reaktiv marknadskontroll och vi ser inte någon minskning av antalet anmälningar. Arbete pågår emellertid med framtagning av en eller flera EU-gemensam/ma standard/er för produktgruppen. Någon proaktiv marknadskontroll bör därför inte göras innan standardiseringsarbetet är genomfört Tändare Konstruktionen av tändare som cigarettändare och brukständare regleras i föreskrifterna SÄIFS 2000:3 om brandfarlig gas i lös behållare. Det finns en uppsjö av tillverkare, modeller och märken. Vanligast är engångständare. Barnsäkerhet och kontroll av leksaksliknande tändare ingår i Konsumentverkets tillsynsmandat Tändare risker/faror Tändare som inte slocknar när reglaget släpps kan orsaka brännskador eller brand, överfyllda behållare kan explodera när de utsätts för värme, en tändare som inte tål att falla mot hårt underlag kan orsaka läckage av butan vilken kan antändas. En anmälan inkom gällande att en större tändare orsakat en mindre kontorsbrand inkom genom media Förekomst och marknad Enkla tändare finns i nästan varje hem och går att köpa i de flesta butiker från små till stora. Flera butiker säljer tändare i eget namn. En stor del av tillverkningen sker i tredje land, till stor del i Kina. Branschen anser att det finns många tändare på marknaden som inte uppfyller alla krav.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (22) Riskvärdering och kontrollbehov Antalet tändare på marknaden tycks oändligt. Det är vanligen en mycket billig produkt vilket gör att köparen troligen slänger en produkt som inte fungerar som den ska. Det är därför omöjligt att få en uppfattning om hur stor andel av produkterna som inte uppfyller ställda krav. PROSAFE genomför ett projekt där cigarettändare kontrolleras och där Konsumentverket deltar. För att uppfylla Sveriges krav i projektet måste konstruktionen på tändarna kontrolleras i lika hög grad som övriga risker. Det finns ett antal äldre RAPEX-anmälningar av cigarettändare av vilka det visade sig att den typ och modell som orsakade en mindre brand på ett kontor var en. Samma tändare tycks säljas under olika märken vilket försvårar krav på korrigeringar och resultat. Sammantaget med risken för skada bedömer vi därför att kontrollbehovet är stort, ur risksynpunkt men framförallt av väsentlighetsskäl. 3.3 Mål för myndighetens marknadskontroll MSB ska bedriva proaktiv och reaktiv marknadskontroll i samverkan och samarbete med andra nationella marknadskontrollmyndigheter och Tullverket. 3.4 Kontrollmetoder I första hand genomförs påkallad reaktiv marknadskontroll. Proaktiv marknadskontroll sker främst genom dokumentkontroll och okulär kontroll. Någon teknisk provning är inte planerad. Under 2012 avser myndigheten att göra en genomlysning av de arbetsmetoder och urvalsmetoder som tillämpas Aktiv marknadskontroll i form av projekt eller kampanjer planerade insatser mot olika typer av produkter Riktade insatser planeras mot tillverkare/importörer eller distributörer genom proaktiv marknadskontroll Under 2012 av i första hand :hand: o aerosoler, o fyrverkerier (genom deltagande i PROSAFE-projekt), o cigarettändare (genom praktiskt samarbete med Konsumentverket), o övriga tändare och om tillgängliga resurser så medger:

22 samhällsskydd och beredskap 22 (22) o o gasapparater (genom praktiskt samarbete med Danmark och ev med Norge och Finland), engångsbehållare för gas. Under 2013 planeras marknadskontroll av: o aerosoler, o fyrverkerier, o tändare o gasapparater, främst gasolgrillar och campingprodukter och eventuellt: o engångsbehållare för gas Under 2014 planeras kontroll av o aerosoler, o fyrverkerier samt o ännu ej bestämda produkter. I samarbete med tullen ännu inga planerade insatser under 2012, oklart under 2013 och 2014 På mässor eller utställningar inga planerade insatser Reaktiv marknadskontroll Insatser med anledning av anmälningar mm kommer att göras kontinuerligt. Detta innebär att handlägga ärenden, inom hela MSB tillsynsbemyndigande på produktsäkerhetsområdet, som inkommer dels genom anmälningar och information från konkurrenter, andra myndigheter m.fl., eller genom RAPEXsystemet. 3.5 Uppföljning av 2011 års verksamhet MSB väljer att redovisa 2011 års verksamhet i ett senare skede. 3.6 Utvärderingsmetoder Indikatorer saknas ännu. 3.7 Rapportering Några sammanställningar över marknadskontrollinsatser som genomförs under 2012 avser inte att publiceras. 4. Planerade insatser Planerade insatser med 1-års respektive 3-årsperspektiv, se ovan avsnitt 3.4.1