DELÅRS - KVALITETSRAPPORT. Delår 2015 Kunskapsforum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELÅRS - KVALITETSRAPPORT. Delår 2015 Kunskapsforum"

Transkript

1 DELÅRS - KVALITETSRAPPORT Delår 2015

2 2 (12) Innehåll 1 Verksamhet/uppdrag Viktiga händelser Medborgare Medarbetare Utveckling Prognos för helåret Aktivitetsuppföljning Undervisning och lärande Bedömning och betygssättning Elevers resultat Extra anpassningar och särskilt stöd Förutsättningar för trygghet och lärande Styrning och utveckling av verksamheten Digital kompetens Egna prioriteringar Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Bilagor Bilaga 1: Omvårdnad tre terminer Bilaga 2: Distansundervisning 2015 Bilaga 3: Upplevd kvalitet våren Komvux Bilaga 4: Upplevd kvalitet våren Sfi Bilaga 5: Betyg mm Komvux distans Bilaga 6: Likabehandlingsplan Särvux Bilaga 7: Likabehandlingsplan Eductus 2015 Bilaga 8: Rättssäker betygssättning NTI Bilaga 9: Producerade gymnasiepoäng

3 3 (12) Svensk vuxenutbildning har flera ansikten och förväntningarna på den varierar, inte minst över tid. Vid högkonjunktur tenderar vuxenutbildningen att bli en del av skolan med fokus på individens utveckling, men vid lågkonjunktur styr arbetsmarknadens behov och vuxenutbildningen blir ett eget fenomen. Under de senaste åren har konjunkturen varit svag, och det har påverkat verksamhetens inriktning. Vuxenutbildningen i Höganäs erbjuder för närvarande grundläggande komvux, gymnasial komvux, svenska för invandrare (Sfi), särvux, yrkesvux, lärlingsutbildning för vuxna, studie- och yrkesvägledning samt validering och prövning. Merparten av vuxenutbildningen är sedan snart femton år upphandlad, och för närvarande har AcadeMedia-koncernen genom dotterbolagen Eductus och NTIskolan ansvaret för merparten av undervisningen. Viss statistik kring årets resultat kommer därför från AcadeMedia. Sådana statistik presenteras främst i bilagorna. Höganäs i augusti 2015 Ingemar Hertting rektor

4 4 (12) 1 Verksamhet/uppdrag Vuxenutbildningen i Höganäs () omfattar tre skolformer: kommunal vuxenutbildning (komvux), utbildning i svenska för invandrare (sfi) och särskild utbildning för vuxna (särvux). är dessutom antagningsenhet för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Under 2014 var antalet komvuxelever 453 och antalet kursdeltagare var Antalet utfärdade betyg var 995 (varav drygt 83% godkända) och antalet kursdeltagare som fortsatte nästa termin kursdeltagare avbröt sin kurs. 53 elever har studerat grundläggande kurser under året (ma, sv, eng, sh). Totalt studerade 179 personer (unika individer) från 47 länder Sfi under 2014, varav 66 % kvinnor. Eleverna kom främst från Polen, Litauen och Irak. Det sattes 102 betyg under året, varav 33 betyg på den högsta nivån, Sfi D. 2 Viktiga händelser 2.1 Medborgare Sedan några år finns statliga medel avsatta till lärlingsutbildning för vuxna, vilket lett till ett rejält uppsving för denna utbildningsform, inte minst i Höganäs. I februari 2015 startade tillsammans med branschen en tredje omgång av en ettårig kockutbildning. En månad senare startade en omvårdnadsutbildning enligt lärlingsmetoden, vilket hittills är oprövat i Höganäs (denna är dock kommunalt finansierad). Genom denna satsning har samarbetet med äldreboendena i kommunen tagit fart. Under våren startade även en omvårdnadsutbildning för invandrare (med språkstöd) inom ramen för samarbetet med Familjen Helsingborg (yrkesvux). Inte minst inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionsnedsatta kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov framgent och här kommer våra nya medborgare att spela en viktig roll. 2.2 Medarbetare Den absoluta merparten av vuxenutbildningen i Höganäs är upphandlad, och här saknar kommunen personalansvar. I egen regi bedrivs främst särvux- och kockutbildning samt studie- och yrkesvägledning. På grund av det låga antalet kommun-

5 5 (12) anställda bryts inte medarbetarenkäten ned på enhetsnivå. Som uppdragsgivare har kommunen självklart ett indirekt ansvar för medarbetarperspektivet även hos utföraren, inte minst vad gäller den avtalade kompetensen hos dess medarbetare. Att hitta behöriga sfi-lärare är ett växande problem nationellt, och det märks även i Höganäs. 2.3 Utveckling Samarbetet mellan de elva kommunerna i Familjen Helsingborg tar allt fastare former, och det samverkansavtal som ingicks 2012 har fått mer substans. Ett tilläggsavtal gällande fritt sök i allmänna ämnen trädde i kraft 1 juli 2014, och strömmen av sökande över kommungränserna ökar till gagn för valfriheten. Lärlingsutbildningen till kock ligger rätt i tiden och bör kunna utvecklas till att omfatta även närliggande områden, exempelvis kock i butik och servering. Utbildning på livsmedelsområdet generellt har potential att växa ännu mer i Höganäs. Tillsammans med Kullagymnasiet, UC och Höganäs Verkstad planeras en utbildning på lärlingsbasis inom industriteknik med start hösten Vuxenutbildningen drivs sedan tretton år tillbaka i entreprenadform. Gällande avtal löpte ut sommaren 2014, men har på grund av överprövningar förlängts till årsskiftet 2015/16. Ny upphandling pågår. Den framtida verksamheten kommer att påverkas av flera faktorer. På nationell nivå kan väntas beslut om en sammanslagning av skolformerna komvux och sfi. Här diskuteras också införandet av ett peng-system för sfi och på regional nivå kan samarbetet inom Familjen Helsingborg påverka elevströmmar och upphandlingsform av komvux. Dessa faktorer syftar mot en större valfrihet för den enskilde medborgaren. Individualisering är för övrigt ett nyckelbegrepp i de statliga styrdokumenten för vuxenutbildning. Särvux kommer att behöva breddas och ytterligare satsningar behövs för att nå fler potentiella elever med lindrig utvecklingsstörning. För denna kategori bör yrkesförberedande utbildningar bli aktuella. Utförarna i den upphandlade verksamheten Eductus och NTI-skolan bedriver förstås egna interna utvecklingsarbeten, och på koncernnivå prioriterar AcadeMedia särskilt utvecklingen av kvalitetsarbetet.

6 6 (12) 3 Prognos för helåret Vuxenutbildningens prognos pekar mot ett överskott. 4 Aktivitetsuppföljning Omfattas inte av denna rapport. 5 Undervisning och lärande Skolinspektionen har under 2014/2015 genomfört en nationell granskning av distansundervisning på gymnasial nivå. Den visar att undervisningen sällan anpassas till enskilda elevers behov och olika sätt att lära. Självstudier och skriftliga inlämningsuppgifter dominerar, och interaktion mellan elever är i stort sett obefintlig. Eleverna får - enligt skolinspektionen - inte i tillräcklig utsträckning tillgång till lärarens stöd och handledning. Detta förhållande har uppmärksammats i den pågående upphandlingen i Höganäs. De elevenkäter som gjorts lokalt visar på en hög grad av upplevd kvalitet mätt som andel elever som kan rekommendera verksamheten. Här ligger Höganäs på 96% för NTI-skolans distansundervisning, vilket är klart över genomsnittet för NTI i Sverige (se vidare i bilagorna). Sfi-lärarna har elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer och arbetar mycket med att hitta arbetsformer och material som kan tillgodose alla elevers behov. Samtidigt önskar eleverna ofta traditionell katederundervisning. Tack vare att det sammantaget finns tre pedagoger, ges det möjligheter för flexibilitet. Till exempel frigörs en Sfi-lärare en stund varje dag för att träffa alfabetiseringsgruppen. Inom särvux har eleverna önskar fortsätta med hemkunskap, vilket möjliggjorts genom kockläraren tar ett lektionspass med dem. Under hösten 2015 kommer musik att introduceras, inte minst som en kommunikationsform. 6 Bedömning och betygssättning Sfi-lärarna arbetar nära varandra och har ett gott samarbete även när det gäller sambedömning. De nationella proven bedöms aldrig på egen hand, utan läses av två lärare som gör en gemensam bedömning innan betyget sätts. Det anordnas nätverksträffar i Sfi, grundläggande svenska/engelska, gymnasiekurserna i svenska/engelska och matematik. Dessa nätverksträffar är värdefulla för att få en likvärdig bedömning. På vårdutbildningarna finns inte samma enkla möjligheter för sambedömning, efter-

7 7 (12) som att det endast är en lärare som arbetar med vårdutbildningen. Läraren får istället vid nätverksträffarna ta hjälp av kollegor för sambedömning. En stor del av nätverksträffarna ägnas just åt sambedömning. Vårdläraren har vid betygssättningen även god hjälp av Eductus gemensamma upplägg av vårdutbildningen (som finns på Eductusportalen). Alla uppgifter här har tydliga betygskriterier kopplade till sig, liksom uppgifterna i NTI-skolan har, vilket bidrar till samsyn och formativ bedömning. Eleven ser tydligt vilka mål som hen har uppnått, respektive ännu inte uppnått, och ges möjlighet att komplettera uppgiften för att alla mål ska uppnås. Även lärarna som undervisar på NTI-skolan tar hjälp av nätverksträffarna för sambedömning. I bilaga 8 kan det läsas mer om hur NTI-skolan arbetar med likvärdig och rättssäker bedömning. Inom särvux tas bedömningsfrågor upp vid de regelbundna nätverksträffarna som genomförs inom ramen för samarbetet med Familjen Helsingborg. 7 Elevers resultat Vuxenutbildningens samlade målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Organisationen i Höganäs är väl rustad att möta detta. Komvux primära målgrupper är främst medborgare med svag utbildningsbakgrund och/eller som står långt från arbetsmarknaden. Förutsättningarna för en stor andel höga betyg är därför inte självklara. Målsättningen är ofta att undvika studieavbrott och att eleven kan uppnå ett godkänt betyg. Andelen avbrott har sjunkit under senare år, bland annat beroende på gemensamma insatser med utförarna. En annan primär målgrupp för komvux är de medborgare som behöver komplettera sitt gymnasiebetyg för att nå särskild behörighet att söka en viss högskoleutbildning. Sett till den funktionella kvaliteten mätt som andelen elever som nått lägst godkänt betyg ligger Höganäs på 83% våren 2015 (komvux distans), vilket ungefär är rikssnittet för undervisningsformen. Sfi i Höganäs kännetecknas av en relativt sett låg andel deltagare med flyktingstatus och högre andelar av arbetskraftinvandrare och anhöriginvandrare. För studerande vid Sfi är målsättningen att fler läser till och med D-kursen samt att de därefter går över till grundläggande svenska. För närvarande är denna andel sjunkande, vilket torde bero på att andelen flyktingar minskat under samma period. Arbetskraftinvandrare har ofta en mer pragmatisk syn på språkinlärningen då målet att stanna i

8 8 (12) landet ofta saknas, liksom bristande tid att avsätta för studier. Vid Sfi-kurserna framkommer ofta önskemålet från eleverna om att det bör vara fyra lärare, en för varje kurs, för att varje elev ska få just den hjälp som de behöver. I en liten organisation, som den i Höganäs, är detta önskemål svårt att tillgodose. Ambitionen är att i största möjliga mån ge varje elev vad just den behöver. Under hösten 2015 planeras ytterligare nivågruppering och mer individualiserad undervisning, bland annat genom den nya alfabetiseringsgruppen. Vidare ska alla elever som börjar studera Sfi i Höganäs genomgå en introduktionskurs på tre veckor. Denna ska innehålla kartläggning av elev, upprättande av individuell studieplan och placering på rätt studieväg, samt grundläggande kunskaper och färdigheter i det svenska språket. Under hösten initieras också arbetet med språkpraktikhäften för att eleverna tydligare ska se kopplingen mellan språkinlärning och att vara ute på en praktikplats. Särvux lyckas ännu inte nå presumtiva elever med lätt utvecklingsstörning som kan delta i undervisning enligt gymnasiesärskolans nationella program. En hög andel av eleverna har istället en bakgrund i träningsskolan. Detta har medfört få satta betyg inom denna skolform (i träningsskolan sätts inga betyg). 8 Extra anpassningar och särskilt stöd Ett önskemål från är att delar av Centrala Elevhälsans verksamhet även ska innefatta vuxenutbildningen. Många unga vuxna med svag skolbakgrund och stor vilsenhet i vuxenlivet behöver få lotsning till relevant stöd av olika former utöver de rent pedagogiska behov som kan finnas. Vuxenutbildningen omfattas inte av regleringen för särskilt stöd, men väl den som avser extra anpassningar. Detta uppmärksammas fortlöpande, och inte minst i den pågående upphandlingen. 9 Förutsättningar för trygghet och lärande Eductus Vård och omsorgsutbildning är ett gott exempel på hur lärare samverkar med varandra för att nå utbildningsmålen. Ett av Eductus Nationella projekt, ett samarbete mellan vårdlärare runt om i landet, resulterade för något år sedan i att det nu på Eductusportalen finns ett gemensamt upplägg för kursen. Ett liknande Nationellt projekt har under vårterminen 2015 initierats för Sfi och Svenska som andraspråk (SVA). Målet är att det under 2016 på Eductusportalen ska finnas en gemensam materialbank för Sfi-kurserna och grundläggande svenska som

9 9 (12) andraspråk. För att uppnå detta kommer Eductus skolledare och en speciellt tillsatt grupp Sfi-lärare att under hösten träffas för att utarbeta denna lärplattform för Sfi och svenska som andraspråk/sva. Otrygghet i studiesituationen är sällan förekommande bland vuxenstuderande. Däremot kan stora grupper i Sfi periodvis utgöra ett problem. Distansstudier är förenat med specifika problem, se ovan. De elever som inte önskar läsa på distans erbjuds närlärande inom ramen för avtalet med kommunerna i Familjen Helsingborg. På vuxenutbildningen bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling (se bilagorna 6 och 7). Under 2014/2015 har ingen Händelserapport om kränkande behandling inkommit. 10 Styrning och utveckling av verksamheten 10.1 Digital kompetens Arbete med digital kompetens bedrivs i alla utbildningar men ser olika ut beroende på vad eleven studerar. Allt från enkel hantering av dator i Sfi-grupperna till avancerade källkritiska uppgifter på gymnasiekursen Svenska 3. NTI-skolan har ett dokument Källhantering och formalia som alla elever får ta del av. Från kommunens sida har under det senaste året inga särskilda satsningar gjorts på vuxenutbildningen avseende den digitala kompetensen. Planer finns att modernisera maskinparken på särvux Egna prioriteringar Mål: En ökad tillgång till studie- och yrkesvägledning Insatser: Endast en befattningshavare hinner omöjligen med både individuella vägledningssamtal och alla de övriga uppdrag som är kopplade till uppdraget. Medel har därför äskats för en utökning med en halv syv-tjänst. Resultat: Ännu inget resultat. Analys: En genomlysning av kommunens samlade syv-resurs gjordes under Sannolikt behöver den totala syv-resursen utökas, inte minst för att ge grundskoleelever bättre stöd inför gymnasievalet. Felval kostar både tid och pengar. Jämfört med övriga kommuner i Familjen Helsingborg har vuxenutbildningen i Höganäs en mycket låg syv-bemanning.

10 10 (12) Åtgärder: Önskemålet om utökad syv-resurs för kvarstår, och har framförts till förvaltningsledningen. Mål: Tillgång till Centrala elevhälsans tjänster Insatser: Även vuxenstuderande behöver specialpedagogiskt stöd och andra typer av stöd, vilket det idag finns mycket begränsade resurser till. Ett samarbete med Centrala elevhälsan/kullagymnasiet eller Familjen Helsingborg kan vara ett par alternativa lösningar. har anhållit om att få utnyttja valda delar av resurserna, exempelvis specialpedagogiskt stöd och viss kuratorstid. Resultat: Någon formell lösning finns ännu inte, men Centrala elevhälsan är beredd att diskutera "från fall till fall". Analys: Önskemål om tillgång till valda delar av elevhälsans tjänster kvarstår. Omfattningen beräknas bli tämligen liten. Vinsten för såväl den enskilde som kommunen kan bli avsevärd om snabbare och bättre stöd kan sättas in. Åtgärder: Upprepad hemställan. Förtydligat ansvar för den nye utföraren. Mål: Att bredda sökgruppen för särvux Insatser: Vid särvux i Höganäs är gruppen elever med lindrig utvecklingsstörning underrepresenterad (däremot är särvux i sin helhet av god omfattning). Ett par riktade utskick till målgruppen har gjorts. Resultat: Insatsen har inte lett till nya elever från denna grupp. Analys: Det är ett angeläget arbete att fortsätta. Att mer aktivt rekrytera studerande bland alla målgrupper bör också ske, men detta förutsätter en annan bemanning. Under hösten 2015 kommer en liten utökning ske för att kunna erbjuda fortsatt utbildning i hemkunskap när ordinarie befattningshavare är tjänstledig. Åtgärder: En artikel i HD från försommaren ska användas vid marknadsföring i höst. Mål: Utvecklade kontakter med det lokala näringslivet Insatser: En mer aktiv medverkan i de fora där kommunen och näringslivet möts, främst företagarluncher och frukostmöten, men även specifika insatser som företagsbesök.

11 11 (12) Resultat: Lärlingsutbildningen till kock är ett resultat av ett sådant samarbete, liksom det planerade samarbetet med Höganäs Verkstad. Analys: Ett nära samarbete med det lokala näringslivet och kommunens övriga förvaltningar stödjer vår ambition att satsa på rätt utbildningar. Åtgärder: fortsätter vara en aktiv part vid kommunens näringslivskontakter. Mål: Lärlingsutbildning utvecklas till fler branscher Insatser: För närvarande bedrivs lärlingsutbildning i såväl egen som upphandlad regi (kockutbildningen, som är statligt finansierad och ges tillsammans med Familjen Helsingborg samt undersköterskeutbildningen, som är egenfinansierad.). Resultat: Hittills har lärlingsutbildning varit en framgångsrik utbildningsform i Höganäs, både sett i antal sökande och hur de färdigutbildade eleverna fångats upp av arbetsmarknaden. Analys: Förutsättningarna för lärlingsutbildning i Höganäs bedöms som goda. Näringslivet är generellt sett villigt att samarbeta, många företag ser det som en bra möjlighet att säkra framtida rekrytering. Samtidigt är detta nytt och ovant för alla inblandade, och det återstår ännu ett omfattande utvecklingsarbete. Åtgärder: Eftersom s resurser är begränsade måste en expansion vara mycket försiktig och i görligaste mån ske i samarbete med Familjen Helsingborg. Dessutom behövs ökad kunskap om utbildningsformen. Mål: Fler elever avslutar sina studier med godkända betyg Insatser: Ett fortsatt arbete för att fler elever avslutar sina studier med godkända betyg är angeläget, liksom att sänka frekvensen avbrott. Tillsammans med utföraren har främst distanselever med sviktande studieresultat fångats upp tidigare. Resultat: Detta mål har funnits under några år, och arbetet hittills har gett gott resultat, främst i form av en lägre andel studieavbrott. Analys: Från i år har CSN och Skolverket en stramare tolkning av regelverket för erhållande av studiestöd, vilket gett frågan förnyad aktualitet. Åtgärder: Såväl (framför allt genom studievägledningen) som utförarna behöver fortsätta att arbeta med frågan. I detta arbete tillhandahåller CSN och Skolverket ett stödmaterial med tydligare rutiner för studiestöd.

12 12 (12) 11 Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Varje förskola och skola arbetar systematiskt med trygghet, studiero och åtgärder vid kränkande behandling. Under läsåret har ett gemensamt arbete påbörjats kring revidering av verksamheternas likabehandlingsplaner. I samband med den revideringen utvärderas och sammanställs barnens/elevernas upplevda trygghet och studiero och därefter tas nya handlingsplaner fram. Både utvärdering/analys och handlingsplaner kommer att finnas i den nya planen för 2015/2016.