YTTRANDE enligt 21 kap. 7 miljöbalken

Transkript

1 1 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE enligt 21 kap. 7 miljöbalken Mål nr M PARTER se bilaga 1 ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala län, miljöprövningsdelegationens, beslut den 17 mars 2010, dnr , se bilaga 2 SAKEN Tillstånd till befintlig och utökad flygplatsverksamhet m.m. vid Uppsala flygplats (Ärna) Länsstyrelsen i Uppsala län, miljöprövningsdelegationen, meddelade den 17 mars 2010 tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till flygplatsverksamhet på fastigheterna Uppsala Fullerö 18:48 m.fl. Beslutet har överklagats till miljödomstolen av Försvarsmakten och enskilda. Enligt 21 kap. 7 miljöbalken ska beslut som rör bl.a. Försvarsmakten med yttrande från miljödomstolen överlämnas till regeringen för avgörande. Miljödomstolen avger följande YTTRANDE Miljödomstolen tillstyrker att tillstånd ges till militär luftfart samt övrig befintlig flygverksamhet. Miljödomstolen avstyrker att tillstånd ges till kommersiellt linjeflyg och övrig utökad civil flygverksamhet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se 08:30-16:00

2 2 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M MÅLETS HANDLÄGGNING Länsstyrelsens beslut har överklagats av såväl enskilda som ett antal organisationer. Vad gäller de enskilda överlämnar miljödomstolen till regeringen att bedöma klagorätten. Miljödomstolen bedömer att organisationer som berörs av verksamheten ska betraktas som sakägare, samt att överklagandena från övriga organisationer, med hänvisning till 16 kap. 13 miljöbalken, ska avvisas. Miljödomstolen har den 25 januari 2011 hållit syn. YRKANDEN M.M. Försvarsmakten har yrkat att det av länsstyrelsen beviljande tillståndet ska ändras så vitt avser begränsad del av villkor nr 2. Ändringsyrkandet begränsar sig till den del av villkoret som reglerar starter och landningar efter kl från och med det sjätte året från det att tillståndet vunnit laga kraft. Det nuvarande villkoret i den del som här avses lyder som följer. Flygplan i civil linjeflygfart får från och med det sjätte året efter att detta tillstånd har vunnit laga kraft starta och landa vid flygplatsen under måndag - fredag kl Under lördagar, söndagar och helgdagar får start och landning med flygplan i civil linjeflygfart ske under tiden kl I första hand yrkar Försvarsmakten att ovanstående stycke i villkor nr 2 ska kompletteras med följande formulering. Mellan kl , oavsett veckodag, får dessutom tre stycken landningar ske. Förvarsmakten yrkar vidare att den sista meningen i andra stycket i villkor nr 2 ska förändras på så vis att "kl " ersätts med "kl ". I andra hand yrkar Försvarsmakten att regeringen skjuter upp beslutet om den slutliga utformningen av villkor nr 2 vad gäller flygrörelser efter kl till dess att

3 3 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M erfarenhet har vunnits av verksamhetens påverkan genom landningar mellan kl Försvarsmakten anser att slutligt beslut kan tas efter det att Försvarsmakten redovisat underlag med förslag till slutliga villkor. Redovisning ska ske senast fyra år efter det att tillståndet har vunnit laga kraft. Därvid bör även det nuvarande första stycket i villkorspunkten 2 såvitt avser tillåtna flygrörelser och tillåtna flygtider istället utgöra ett provisoriskt villkor i avvaktan på slutligt villkor efter prövotiden. Försvarsmakten har även yrkat att Naturskyddsföreningens talan ska avvisas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun har yrkat följande ändringar av villkoren. 1) Öppethållande ska begränsas till kl Flygtider ska hållas inom dessa tidsgränser. Endast i undantagsfall pga. flygsäkerhetsskäl får landning ske utanför öppettider. 2) Den militära flygverksamheten tidsregleras på samma sätt som den civila i villkor 2. I det fall undantag krävs för incidentberedskap och övningar kan detta anges särskilt. Nämnden noterar också att undantag för ambulanshelikopter- och flyg bör skrivas in i villkoret. 3) Utredningsvillkor U1 ändras med krav på flygvägar så att buller inte uppkommer över FBN 55 resp. max 70 db(a) i detaljplanelagda områden samt i områden med samlad bebyggelse och vård och undervisningslokaler. Villkoret ska omfatta civil och militär flygverksamhet. Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2008:6) om riktvärden för flygtrafikbuller måste klaras. 4) Villkor 4 kompletteras med krav på åtgärder när maxbuller överstiger 70 db(a) i bostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler. 5) Utredningsvillkor som visar från flygverksamhetens och tillhörande marktransporters bidrag till de ämnen för vilka det finns miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Av redovisningen ska tydligt framgå hur en etablering påverkar luftkvaliteten avseende kväveoxider och partiklar i centrala Uppsala samt marknära ozon i närheten av flygplatsen.

4 4 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M De klagande som företrätts av ombudet Gunilla Högberg Björck har yrkat: 1) I första hand att ansökan avslås, 2) i andra hand att Miljöprövningsdelegationens beslut undanröjs och att ärendet återförvisas för vidare prövning, 3) i tredje hand att tillståndet samt följande villkor ändras enligt följande: Försvarsmakten måste redovisa vilka in- och utflygningsvägar som ska tillämpas innan tillstånd medges. Hur flygvägar konstrueras och fördelas i flygplatsens omgivning har avgörande betydelse för bullerstörningarnas omfattning och effekter och en färdig utredning av dessa är fullständigt nödvändig för att prövningsmyndigheten ska kunna bedöma verksamhetens tillåtlighet. Dessa kan inte omfattas av prövotid. CDA ska tillämpas. Detsamma gäller bedömningen av flöde, halt och mängd av bly, kadmium, kväve, fosfor, syreförbrukande ämnen och olja samt deras påverkan på vattenlevande flora och fauna i Fyrisån. Ej heller placeringen och utformning av stationsanläggningen vid flygplatsen ska omfattas av prövotid. Villkor 2 Flygplan (både militära eller civila) får starta och landa vid flygplatsen under helgfri måndag - fredag kl Under lördagar, söndagar och helgdagar får start och landning ske under tiden Flygplan får i undantagsfall, enbart om detta krävs på grund av flygsäkerhetsskäl, landa efter Villkor 3 De till den militära och civila flygfarten hänförliga verksamheterna får inte medföra högre ekvivalenta bullervärden vid närmaste bostad eller lokal där människor vistas än: Dagtid (kl ): 50 db(a) Kvällstid (kl ) samt sön- och helgdag ): 40 db(a) Nattetid (kl ): 40 db(a) Maximal ljudnivå utomhus får inte överskrida 70 db(a) LAmax. Vid undervisningslokaler får verksamheterna inte medföra högre ekvivalenta buller-

5 5 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M värden än 30 db(a.) Detta villkor bör kompletteras med anvisningar för hur kontroll av bullervärdena ska göras. Hur detta ska utformas överlämnas till regeringen. Villkor 4 Förvarsmakten ska vidta bullerdämpande åtgärder i de bostads, vård- och undervisningslokaler som utomhus exponeras för bullernivåer från flygplatsverksamheten om FBN 55 db(a) eller därutöver. Målet för de bullerbegränsande åtgärderna ska vara att bullernivån inte överskrider 30 db(a) ekvivalent ljudnivå. De för närvarande aktuella flygplanstyperna som avses trafikera flygplatsen ska vara dimensionerade för vilka bullerskyddsåtgärder som ska vidtas. Vid bestämmande av vilka byggnader som ska bli föremål för åtgärder ska de teoretiska beräkningarna av flygbuller ske enligt den beräkningsmodell som senast fastställdes av Försvarsmakten och dåvarande Luftfartsverket (numera Transportstyrelsen) i samråd med Naturvårdsverket. Utöver dessa teoretiska beräkningar ska även mätningar av faktiskt flygbuller göras enligt Nordtest metod NT ACOU 075 "Air Traffic: Noise Immission Residental Areas". Åtgärderna ska utformas och utföras i samråd med berörda fastighetsägare. Vid meningsskiljaktigheter mellan Försvarsmakten och respektive fastighetsägare om åtgärdernas utformning och dimensionering ska Försvarsmakten överlåta till tillsynsmyndigheten att besluta om vilka åtgärder som bedöms rimliga att kräva. För störningar från den civila delen av flygplatsverksamheten ska denna tillsynsmyndighet vara Länsstyrelsen eller efter delegation den kommunala miljönämnden. Tillsynsmyndigheten kan i sådana fall medge anstånd från tidskravet för genomförandet av åtgärderna. Bullerbegränsande åtgärder ska vidtas allteftersom flygtrafiken ökar eller ändrar in- och utflygningsvägar eller när flygplansflottan ändras. De bullerbegränsande åtgärderna ska vara vidtagna senast inom två år från det att detta tillståndsbeslut vunnit laga kraft för de då berörda byggnaderna och därefter inom två år efter det att en byggnad blivit berörd. Villkor 7 En handlingsplan för att minska utsläppen från marktransporter ska upprättas senast 6

6 6 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M månader efter att detta tillstånd vunnit laga kraft. Villkor 10 Halkbekämpning på flygplatsen ska företrädesvis ske mekaniskt. Vid användning av halkbekämpningskemikalier ska sådana som är baserade på formiat eller annan substans med jämförbara eller bättre egenskaper ur miljösynpunkt användas. 4) Vidare yrkas att hela den civila verksamheten ska genomgå en full omprövning i det fall att verksamheten senare säljs till civilt bolag. Övriga klagande har i huvudsak framställt något av följande yrkanden. 1. Ingen verksamhet bör tillåtas. 2. Civilflyg bör inte tillåtas. 3. Tillfällig terminalplacering i områdets södra del bör inte tillåtas. PARTERNAS UTVECKLANDE AV TALAN Försvarsmakten Länsstyrelsen har gjort bedömningen att den civila flygplatsverksamheten ska begränsas i tid på så sätt att starter och landningar inte får ske efter kl Flygplan ska dock få landa och starta mellan kl under de fem första åren efter det att tillståndet har vunnit laga kraft. Länsstyrelsen motiverar tillåtligheten för starter och landningar mellan kl under de inledande fem åren utifrån ett ekonomisk perspektiv samt med att flygplatsen till en början inte kommer att ha full kapacitet. Länsstyrelsen bedömer att en begränsning av flygtiden efter kl är tekniskt möjlig, miljömässigt motiverad och inte borde innebära några orimliga ekonomiska konsekvenser för verksamhetsutövaren. Försvarsmakten delar inte länsstyrelsens bedömning. En begränsning av flygtiden efter kl är inte miljömässigt motiverad och medför påtagliga ekonomiska konsekvenser enligt vad som följer nedan.

7 7 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M Riktvärden Tidsperioden mellan kl är klassificerad som natt i bullerhänseende. Således är det främst förändringar på ljudnivån inomhus som är relevant vid bedömningen huruvida tre landningar mellan kl skulle medföra sådana negativa miljökonsekvenser att de inte bör tillåtas enligt tillståndet. För en god natts sömn bör inte den ekvivalenta ljudnivån inomhus överskrida 30 db(a). Det av länsstyrelsen meddelade tillståndet tillåter flygrörelser per år, varav högst får vara flygrörelser med tunga flygplan. Försvarsmaktens ändringsyrkande innebär inte någon utökning av det totala antalet flygrörelser, och inte heller någon förändring av antalet flygrörelser med tunga flygplan. I verksamhetsbeskrivningen och MKB:n har angetts att omkring 5 procent av antalet flygrörelser kommer att ske under tiden kl , det vill säga nattetid, vilket Försvarsmakten är bunden av enligt villkor 1. Således kommer den i ansökan redovisade ekvivalenta ljudnivån inte att påverkas av att tre landningar får genomföras mellan kl De yrkade tre landningarna mellan kl skulle därmed vara den enda bullerpåverkan nattetid, och bullerbelastningen nattetid skulle vara fortsatt låg Påverkan på området På grund av den tidigare omfattningen av flygverksamheten med stridsflyg har bebyggelsen i området i flygplatsens närhet hållits undan. Detta har medfört att det inte finns någon större anhopning av bebyggelse inom närområdet som berörs av höga ljudnivåer. Enligt MKB:n skulle en fullt utbyggd flygverksamhet medföra att omkring 60 personer kommer att beröras av FBN över 55 db (A). Detta får anses utgöra ett väldigt lågt antal med tanke på den planerade verksamhetens storlek. Bostäder som nyttjas av dessa personer bullerisoleras enligt särskilt meddelat villkor, villkor nr 4. Ytterligare tre landningar mellan kl medför enligt Försvarsmaktens mening inte någon sådan påverkan på inomhusvärdena att det enligt etablerad rättspraxis föranleder ytterligare krav på bullerisoleringsåtgärder. Den planerade flygverksamheten är av en sådan karaktär att en naturlig följd av verksamheten är att vissa flygplan efter det inledande uppbyggnadsskedet kommer att stanna kvar på flygplatsen över natten efter avslutad flygning. Flygverksamheten är i

8 8 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M huvudsak inriktad på utrikesdestinationer och avses i princip inte omfatta inrikestrafik. Flygplan som placerats på flygplatsen över natten kan starta tidigt följande morgon. Det betyder att med normala flygtider till destinationer i Europa kan flygbolagen genomföra ytterligare en dubbeltur per dygn, vilket påtagligt påverkar lönsamheten. En flygplatsverksamhet där vissa flygplan stannar kvar på flygplatsen över natten är därför mycket svår att planera om det inte finns ett visst utrymme för landningar även efter kl Detta beror främst på att vissa flygningar blir svåra att rent tidsmässigt planera. De starttider vid utrikes flygplatser som de flygbolag som kommer att trafikera flygplatsen kommer att tilldelas, i kombination med långa flygsträckor, kommer att kräva att några landningar genomförs mellan kl Det av Försvarsmakten yrkade tillägget till villkor nr. 2 är alltså av mycket stor vikt för att den verksamhet som tillståndet i övrigt tillåter rent praktiskt ska fungera och bli optimal. Andrahandsyrkandet Försvarsmakten har i andra hand yrkat att domstolen ska skjuta upp beslutet om bullervillkorets slutgiltiga utformning vad gäller flygrörelser efter kl till dess att erfarenhet har vunnits om verksamhetens omfattning och påverkan mellan kl Försvarsmakten har föreslagit att regeringen i så fall slutligt ska fastställa villkorets utformning efter fyra verksamhetsår. En prövotid under fyra år skulle ge underlag för att en korrekt bedömning av verksamhetens bullerpåverkan kan göras. Försvarsmaktens andrahandsyrkande innebär inte någon förändring vad gäller bullerpåverkan jämfört med länsstyrelsens beslut. Detta på grund av att länsstyrelsens tillstånd tillåter flygplansrörelser fram till kl de första fem verksamhetsåren. Således innebär ett bifall av andrahandyrkandet ingen risk för en mer omfattade, negativ miljöpåverkan jämfört med länsstyrelsens beslut. Det finns därmed ingen anledning att av miljöskäl inte bifalla Försvarsmaktens andrahandsyrkande. Klagandena genom ombud Verksamheten är inte tillåtlig i enlighet med miljöbalken. Särskilt gäller detta lokaliseringen av den civila flygplatsverksamheten. MKB: n är, trots utförda kompletteringar, så undermålig att den inte kan ligga till grund för beslut. En godtagbar miljö-

9 9 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M konsekvensbeskrivning utgör en processförutsättning. Vare sig sökandens ansökan som sådan eller MKB: n är tillräckliga för att utgöra beslutsunderlag i ärendet. Ärendet bör i så fall prövas igen efter att sökanden inkommit med kompletteringar av ansökan och MKB: n. Om nödvändig komplettering inte görs kan ansökan inte godkännas utan måste avslås. Tillåtlighet m.m. Allmänt kan om den aktuella ansökan sägas att den inte kan anses utgöra ett tillräckligt underlag för beslut. Sökanden har i detta fall inte visat att den planerade verksamheten är tillåtlig. Ett tillvägagångssätt, som även utgör ett formellt krav, för sökanden att visa att alla rättsliga förutsättningar är uppfyllda är att göra en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med 6 kap miljöbalken. I detta fall lever den av sökanden uppställda miljökonsekvensbeskrivningen inte upp till lagens krav (se nedan). Miljöprövningsdelegationen har trots undermåligt beslutsunderlag och i vissa fall felaktiga fakta meddelat tillstånd för den sökta verksamheten. Prövningens omfattning/följdverksamhet Miljöprövningsdelegationen gör felaktigt den bedömningen att den sökta verksamheten inte är att betrakta som ny verksamhet, och att därigenom bland annat 16 kap. 5 miljöbalken inte ska vara tillämplig. Men till och med sökanden själv utgår i ansökan från att detta gäller en ansökan dels för befintlig verksamhet och dels för helt ny verksamhet. Endast miljöprövningsdelegationen har sett på ärendet som en ansökan om ändring av befintlig verksamhet. Vad gäller den sökta civila verksamheten utgör denna en ny verksamhet som också ska prövas som en sådan. Vad gäller den militära samt den befintliga civila verksamhet som idag bedrivs på platsen saknas tillstånd enligt miljöbalken. Visserligen utgör denna verksamhet inte längre tillståndspliktig verksamhet och tidigare tillstånd har återkallats, men att som miljöprövningsdelegationen i nu överklagat beslut gör utgå från att denna verksamhet automatiskt är tillåtlig är felaktigt. Den befintliga verksamheten är tidigare anmäld till Generalläkaren. Syftet med anmälningsförfarande är

10 10 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M att tillsynsmyndigheten ska få möjlighet att bedöma och i förekommande fall ställa krav på verksamheten, det är inget tillståndsförfarande i egentlig mening. Försvarsmakten har dock i och med den nu prövade ansökan sökt frivilligt tillstånd även för denna verksamhet. Ett tillståndsbeslut har rättskraft enligt 24 kap. 1 miljöbalken. Detta innebär en inte oansenlig "trygghet" för verksamhetsutövaren gentemot ytterligare krav från tillsynsmyndigheter och enskilda. Omvänt innebär dock tillståndet även att verksamhetsutövaren måste följa vad som anges i tillståndet och dess villkor. Det faktum att en verksamhetsutövare frivilligt har sökt tillståndet ändrar inget av detta. Tillståndet innebär rättigheter, men även skyldigheter. Det handlar i målet således inte om ett ändringstillstånd enligt 9 kap 6 1 st punkt 4, utan om en ny prövning av hela verksamheten. En fullständig prövning av verksamhetens tillåtlighet måste alltså göras. Även effekter av följdverksamheter, som i detta fall effekten av flygtrafiken samt trafik till och från flygplatsen, ska vara en del av bedömningen. Flygtrafiken samt trafik till och från flygplatsen är visserligen inte tillståndspliktig i sig men är en direkt följd av sökandens verksamhet och ska därför beaktas vid prövningen om verksamheten är tillåtlig. Sökanden anger i sin ansökan att den har en geografisk avgränsning som i stort sett följer det område som omfattas av rikintresse för totalförsvaret. Sådan geografisk avgränsning saknar helt rättsligt stöd. För att möjliggöra en helhetsbedömning ska samtliga de störningar som verksamheten kan medföra omfattas av prövning, särskilt gäller detta vid bedömning av vad som ska tas med i MKB:n. De allmänna hänsynsreglerna 2 kap 6 miljöbalken För en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Bedömningen av vad som är ändamålet ska vara objektiv. Ändamålet är inte att bedriva en flygplats med civilt

11 11 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M lågprisflyg vid Ärna, ej heller kan ändamålet sägas vara att bedriva civilt lågprisflyg tillsammans med militär flygplatsverksamhet. Miljöprövningsdelegationens bedömning härvidlag är felaktig. Det objektiva målet måste istället vara att bedriva en ny flygplats för lågprisflyg, och då är nästa steg om lokaliseringen av en sådan verksamhet är lämplig vid Ärna flygplats. Mot bakgrund av närheten till ett stort antal boende, skolor och förskolor, arbetsplatser samt andra viktiga samhällsfunktoner såsom Akademiska sjukhuset, Uppsala-Vattholmaåsarna och Tunåsen som tillsammans utgör ett av Sveriges största grundvattenmagasin, Fyrisån, den särskilt skyddsvärda kulturmiljön vid bl. a. Gamla Uppsala och Valsgärde samt Natura 2000-områdena Fullerö Backar, Fyrisåns dalgång, Ekeby-Ånge och Storskogen, och risken för stora olägenheter i form av bland annat bullerstörningar, luftföroreningar och vattenföroreningar som verksamheten kan antas medföra är lokaliseringen inte tillåtlig enligt 2 kap 6 miljöbalken. Det är sökanden som ska visa att ingen lämpligare plats finns. Den utredning av alternativa platser som finns i sökandens MKB är mycket undermålig. En ny lokaliseringsbedömning behöver göras även för den befintliga verksamheten. Att som sökanden mena att alternativ lokalisering för denna redan är utredd i och med valet av vilka övningsflygplatser som ska kvarstå i krigsorganisationen är felaktigt. Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap. 1 miljöbalken användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Det faktum att Ärna flygplats är utpekad som riksintresse för totalförsvaret enlig 3 kap 9 MB samt civil flygplats enligt 3 kap 8 MB innebär inte att den planerade verksamheten är tillåtlig enligt 2 kap 6 miljöbalken. I närheten av flygplatsen finns områden utpekade som riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 MB samt 4 kap 8 MB. Mälaren är utpekad som riksintresse för friluftslivet och yrkesfisket. I området finns även viktiga områden utpekade som riksintresse för kulturmiljövården. Vidare riskerar även områden av riksintresse för jordbruk enligt 3 kap. 4 MB att påverkas. Sökanden anger att motstående riksintressen inte påverkas av verksamheten, men visar inte detta på ett entydigt sätt i ansökan med MKB. Sö-

12 12 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M kanden har tvärtom inte visat att den planerade verksamheten inte kommer att påtagligt skada riksintressanta områdens natur- och kulturvärden. Företräde ska enligt 3 kap 1 2 st MB ges till sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett område är riksintressant för två eller flera oförenliga ändamål ska företräde enligt 3 kap 10 MB ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktigt god hushållning med resursen. I detta fall rör det sig inte om exakt samma område, men flera närliggande områden med oförenliga skyddsändamål. En analog tolkning bör då kunna göras. Långsiktigt är det då klart viktigare att spara områden viktiga för naturvård och kulturmiljö där stora värden står på spel jämfört med en mer kortsiktigt verksamhet i form av en flygplats som det dessutom är tveksamt om den behövs. Detta är ingen god hushållning med naturresurser. Dessutom utgör myndigheternas utpekande av riksintressen enbart ett anspråk på riksintressen och har ingen direkt rättsverkan. Det är upp till prövningsinstansen att avgöra om ett riksintresse enligt 3 kap föreligger. Man kan inte med stöd av 3 kap 10 miljöbalken fatta beslut som strider mot 4 kap miljöbalken. Om det framkommer att verksamheten i detta fall kan medföra påtaglig skada på något av dessa områden blir någon bedömning enligt 3 kap 10 inte aktuell. Försiktighetsprincipen och BAT enligt 2 kap 3 MB Sökandens förslag till skyddsåtgärder är förhållandevis knapphändiga. Sökanden måste för sin verksamhet använda bästa möjliga teknik. Sökanden redovisar dock inte i ansökan vilken teknik som anses vara bästa möjliga för denna typ av verksamhet. Det går heller inte av ansökan att tydligt se att den teknik sökanden avser att använda sig av för att minska de olika typer av olägenheter som kan uppstå p g a verksamheten är den bästa möjliga i enlighet med 2 kap 3 MB. Exempel på detta är när sökanden på flera ställen i ansökan (se t ex s 20-21) enbart skriver" - förutsatt att relevanta försiktighetsåtgärder tillämpas" utan att närmare ange vad sådana är. Produktvalsprincipen 2 kap 4 miljöbalken Vad gäller produktvalsprincipen är sökandens uppgifter återigen knapphändiga. Sökanden hänvisar bland annat till "tester" som skulle visa att användning av urea som halkbekämpningsmedel skulle medföra rimliga konsekvenser för Försvarsmak-

13 13 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M tens flygplan. Några sådana tester redovisas dock inte i ansökan eller MKB:n. Sökanden har således inte visat varför val av mindre skadliga medel inte kan användas. MKB Rent allmänt kan sägas att den MKB som ingår i denna ansökan är undermålig trots kompletteringar. Den presenterade MKB:n ger inte tillräckligt underlag för att bedöma miljökonsekvenserna på ett tillfredsställande sätt. Flera viktiga aspekter har helt förbisetts. Av detta dokument kan inte utläsas de uppgifter som prövningsmyndigheten behöver för att kunna fatta ett riktigt beslut. En mycket stor brist är att MKB:n inte ger en helhetsbild av de effekter som verksamheten kan komma att medföra. Vad en MKB som minimum ska innehålla framgår av 6 kap 7 MB. Nedan gås MKB:n igenom utifrån olika punkter i 6 kap 7 MB: p 1 En mycket allvarlig brist under denna punkt, och som även påverkar innehållet i hela MKB:n är den avgränsning som görs till att MKB:n enbart omfattar det geografiska område som utpekats som riksintresse för totalförsvaret. En sådan avgränsning saknar helt rättsligt stöd. p 2 Av MKB:n framgår dåligt hur sökanden avser att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar av verksamheten. Exempelvis anges när det gäller buller att konsekvenser av buller ska mildras och förebyggas genom bland annat val av flygtider, noggrant avpassade flygvägar, start- och landningsriktningar ska väljas så att bullerstörningen ska bli så liten som möjligt. Dock anges inte några andra flygtider i MKB:n än de sökta samt enbart två alternativa flygvägar där bullerstörningen dessutom anges vara jämförbar. Att som sökanden utöver detta jämföra med situationen som rådde under tidigare, ej längre aktuell, flottiljverksamhet är inte rättsligt relevant. Vidare saknas skyddsåtgärder för olyckor vid bland annat transport av flygbränsle och olja, eller andra typer av olyckor såsom flyghaveri.

14 14 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M p 3 Enligt nämnda bestämmelse, förarbeten till denna samt inte minst MKB-direktivet ska en MKB innehålla en beskrivning av sådan miljöpåverkan som verksamheten kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, fauna, flora, mark, vatten, luft och materiella tillgångar, även med hänsyn till det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, landskapet samt samverkan mellan de nämnda faktorerna. Själva beskrivningen av miljö- och hälsoeffekter bör innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundär, kumulativ, kort-, medel- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet. MKB:n bör även innehålla en redovisning av de eventuella svårigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som företaget stött på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts. Beskrivningen av omgivningarna, inkluderande naturområden av riksintresse för naturvård och kulturmiljö är knapphändiga. Vilka arter av flora och fauna som kan påverkas anges till exempel inte. Detta är särkilt anmärkningsvärt när det gäller de Natura 2000-områden som kan komma att påverkas, se närmare kring detta nedan. Än mer anmärkningsvärt är den i det närmaste obefintliga beskrivningen av effekter på miljö och människors hälsa av den planerade verksamheten och alternativ till denna. Ett absolut minimikrav på en MKB är att man ur denna ska kunna utläsa just vilka effekter en planerad verksamhet kan tänkas få. Utan sådana beskrivningar är dokumentet inte värt namnet. MKB:n bör kompletteras med följande punkter: Den planerade verksamhetens effekter måste bedömas tillsammans med redan befintlig verksamhet såsom flygtrafik över Uppsala till och från Arlanda och andra närliggande flygplatser, övrig trafik i området, samt övrig påverkan på vattenförekomster (grundvatten samt ytvatten). Detsamma gäller även planerad verksamhet. Detta gäller samtliga miljöeffekter såsom buller, luftföroreningar, vattenföroreningar m m. Vid bedömning av luftföroreningar måste hänsyn även tas till meteorologiska skillnader, såväl under dygnet som under året, samt övriga yttre omständigheter som kan påverka spridning och effekter. Ytterligare undersökningar behövs vad gäller den planerade verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Vid bedömning av buller måste hänsyn även tas till meteorologiska skillnader, såväl

15 15 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M under dygnet som under året, samt till övriga yttre omständigheter som kan påverka spridning och effekter. Den bullerutredning som sökanden gjort tar inte hänsyn till dessa aspekter. Bullerutredningen bör även kompletteras med bullermätningar. Vilka effekter i form av buller och annan typ av störning medför de olika placeringarna av terminalbyggnader? Nu tillståndgivna lokalisering omfattas inte av MKB:n. Utsläpp av växthusgaser samt övriga luftutsläpp, och effekter av dessa utsläpp, måste redovisas även utöver den s k LTO-cykeln. Att EU-bestämmelser kring utsläppshandel för flygtrafik kommer att gälla inom kort utgör inget skäl till att inte redovisa effekter av sådana utsläpp i denna MKB.Redovisning av utsläpp av klimatgaser ska ske med hänsyn till GWP-faktorer (Global Warming Potential). En grundlig undersökning av effekter på vattenskyddsområdet måste göras. Av denna ska framgå vilka ämnen samt hur stora mängder av dessa som beräknas tillföras området (även efter försiktighetsåtgärder). En sådan undersökning ska även innefatta konsekvenser och kostnader vid olyckor eller annan större påverkan på grundvattnet. Den riskinventering som finns nu gör ingen fullständig bedömning av vilka risker som är allvarliga (hot) för vattentäkten. En detaljerad sårbarhetsanalys för området behövs. För att säkerställa att vattenskyddsområdet inte påverkas negativt måste området detaljundersökas med hänsyn till lerlagrens tjocklek, möjliga djupt gående torrsprickor samt andra heterogena förhållanden för att verifiera att lerbarriären är tillräckligt tät. Även ur övriga synvinklar måste MKB:n innehålla en beskrivning av förväntade effekter vid olyckor av olika slag såsom flyghaveri eller olycka vid transport av bränsle och olja. Effekter även från sådan följdverksamhet som sökanden inte har rådighet över måste redovisas i MKB:n för att möjliggöra en samlad bedömning (man måste här skilja på vad som ska ingå i en MKB och vilka villkor som kan ställas på en verksamhet) Vilka arter, t ex fåglar samt vattenlevande arter samt flora, och vilka livsmiljöer kan påverkas och hur allvarligt? Hur påverkas dessa arter och framför allt människors

16 16 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M hälsa av det buller och de luftföroreningar samt vattenföroreningar som kommer att uppstå? Hur kommer skogs- och jordbruk att påverkas av verksamheten? Utredning av påverkan från ljusemissioner från verksamheten. 6kap 4 p 4 miljöbalken De alternativa lokaliseringar som sökanden redovisar är inte tillräckliga. Utgångspunkten måste här vara den objektiva bedömningen av en ny civil flygplats, inte ett samarbete mellan Försvarsmakten och en civil aktör på just Ärna flygplats. Vid en redovisning av alternativa lokaliseringar måste även effekterna av dessa alternativ redovisas så att en jämförelse kan göras mellan den sökta verksamheten och alternativen. Någon sådan jämförelse är utifrån sökandens MKB inte möjlig. Bristen vid utredning av alternativa lokaliseringar gäller även delar av verksamheten såsom lokalisering av terminalbyggnad. Sökanden redovisar vidare få alternativa utformningar. Det måste finnas många sätt att bedriva denna verksamhet på vid sidan av den sökta. Flera alternativa flygvägar, andra start- och landningstider, användning av andra försiktighetsmått och andra kemikalier etc. MKB:n innehåller således stora brister. Gamla överväganden följer inte automatiskt med till en ny ansökan, utan en ny bedömning ska göras utifrån nu gällande förhållanden. Sökanden gör dock gång på gång jämförelser med äldre då tillståndsgiven verksamhet som inte längre bedrivs på platsen. En godtagbar MKB utgör en processförutsättning för tillståndsprövning. Av ovanstående och nedanstående avsnitt angående Natura 2000-områden framgår att den MKB som presenterats i detta mål innehåller så stora brister på viktiga områden att den inte kan läggas till grund för det beslut som Miljöprövningsdelegationen meddelat. Natura 2000-områden Skydd av Natura 2000-områden väger väsentligt tyngre än riksintresse för flygkommunikation. I närområdet finns flera Natura 2000-områden som riskerar påverkas av den sökta verksamheten. I normalfallet får tillstånd endast medges om den planerade verksamheten inte kan

17 17 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M skada den eller de livsmiljöer i området som avses skyddas eller medför att den eller de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Det är tillräckligt att det finns risk för skada på naturvärdena. Ska prövning ske även enligt andra bestämmelser i MB, som i detta fall enligt 9 kap, är syftet att prövningen enligt 7 kap 28 a MB ska ske först (prop. 2000/01:111 s 46 ff). Någon sådan prövning har i detta ärende inte skett. Tillstånd kan undantagsvis ges även om förutsättningarna i 28 a MB inte är uppfyllda, men då måste regeringen ge tillstånd enligt de speciella förutsättningarna som framgår enligt 29 MB. Denna bedömning ska vara restriktiv och samtliga tre punkter enligt paragrafen måste vara uppfyllda. I detta ärende planeras för en fortsatt och ny verksamhet som helt klart kan komma att påverka Natura 2000-områden på ett betydande sätt. För de arter som pekas ut i direktiven innebär en gynnsam bevarandestatus att arternas utbredning och antal inte ska minska och att deras livsmiljö är tillräckligt stor för att arterna ska kunna fortleva. Av bevarandeplanen för Storskogen kan bland annat utläsas att de främsta hoten mot tallmossarna och sumpskogarna är förändrad hydrologi och hydrokemi. Den höga grundvattennivån, sockelbildningen och den speciella vattenkemin ger nämligen dessa habitat en unik markflora och fauna av ryggradslösa djur. Det fuktiga lokalklimatet gynnar också uttorkningskänsliga mossor, lavar och svampar. Vattenkemin riskerar ändras, särskilt vid eventuella olyckor. Fågellivet riskerar att påverkas av buller och skuggor samt den avskjutning som planeras. Den verksamhet som nu aktuell ansökan gäller bör enligt ovan således prövas i enlighet med 7 kap 28 a MB. Sökanden visar inte hur man kommit fram till slutsatsen att den planerade verksamheten inte skulle medföra någon påverkan på områdena. En verksamhet måste beaktas i sin helhet, och till detta ska effekter av andra verksamheter inom samma område läggas. När prövning enligt 7 kap 28 a MB görs får enligt förarbetena (prop. 2000/01:111 sid 68) prövningsmyndigheten tillåta verksamheten eller åtgärden först efter att ha förvissat sig om att den är förenlig med direktivet. Det betyder att myndigheten måste

18 18 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M förvissa sig om att verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte kan skada livsmiljön. En särskild MKB/del av MKB måste i detta fall göras där de olika skyddsvärda livsmiljöerna och arterna noggrant beskrivs samt den planerade verksamhetens förväntade påverkan på dessa klart framgår. Även om Miljödomstolen och regeringen skulle bedöma att någon särskild prövning enligt 7 kap 28 a MB inte behöver komma till stånd i dagsläget, finns ändå i nu aktuell ansökan och MKB behov av att uttömmande utreda på vilket sätt den planerade verksamheten kan komma att påverka Natura 2000-områdena. Sökanden har i dagsläget inte visat att denna verksamhet inte riskerar att påverka dessa områden och de arter som avses skyddas på ett betydande sätt. Beslutsunderlaget, inkluderande MKB, är således trots vissa kompletteringar fortfarande undermåligt, särskilt i förhållande till påverkan av Natura 2000-område. Effektivt genomförande av EU-rätten förutsätter en utredning enligt art 6 i habitatdirektivet, inkluderande bland annat att arters och livsmiljöers skyddsbehov är helt klarlagda. Om det inte på objektiva grunder kan uteslutas att en planerad verksamhet kan medföra påverkan av betydelse för ett område kan den inte godtas, de s k Waddenzeekriterierna. EU-domstolen uttalade i målet: "Artikel 6.3 första meningen i direktiv 92/43 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter skall tolkas så att alla planer eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett skyddat område skall bedömas på lämpligt sätt med avseende på vilka konsekvenser de kan få för målsättningen att bevara området, när det på grundval av objektiva kriterier, och i synnerhet med beaktande av områdets särart och miljömässiga förhållanden, inte kan uteslutas att planen eller projektet kan ha en betydande påverkan på det berörda området, enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt. En sådan bedömning av dessa konsekvenser förutsätter att alla aspekter av planen eller projektet som, enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt, kan påverka nämnda mål

19 19 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M identifieras med hjälp av bästa möjliga vetenskapliga information innan planen eller projektet godkänns. Med ledning av slutsatserna från den lämpliga bedömningen av planen eller projektet med avseende på konsekvenserna för målsättningen att bevara ett område, skall de behöriga nationella myndigheterna godkänna planen eller projektet endast efter att ha försäkrat sig om att det nämnda området inte kommer att ta skada. Så är fallet när det ur ett vetenskapligt perspektiv inte föreligger några rimliga tvivel om att planen eller projektet inte kan ha en skadlig inverkan." En sådan utredning ska visa konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. I detta ingår bl a * en utredning om gynnsam bevarandestatus, * utbredning av populationer * störning på områdena som sådana samt på skyddade arter och livsmiljöer med speciell hänsyn till prioriterade sådana * verksamhetens påverkan på områdena i kombination med andra verksamheter * åtgärder för att begränsa eventuell störning på områdena och skyddade arter * eventuella kompensationsåtgärder om skada uppstår Samtliga ovanstående punkter saknas i ansökan och MKB. Miljökvalitetsnormer Sökanden uppger i sin ansökan att de miljökvalitetsnormer för luft som finns inte överskrids i området kring flygplatsen. Dock gör sökanden här en alltför snäv avgränsning av området. Dessutom saknas en bedömning av hur utsläpp av bland annat kväveoxider och partiklar påverkas av meteorologiska faktorer. Man kan av ansökan och MKB:n med kompletteringar inte utesluta att verksamheten kan komma att på ett icke tillåtligt sätt påverka de i Uppsala redan överskridna miljökvalitetsnormerna för kväveoxid och partiklar. Sökanden visar heller inte att hur verksamheten förhåller sig till EU:s vattendirektiv, Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphä-

20 20 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M vande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG och de däri angivna miljökvalitetsnormerna. Enligt vattendirektivet får vattenkvaliteten över huvud taget inte försämras. Utredning av huruvida miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas kan inte omfattas av prövotid då svenska myndigheter enligt EU-bestämmelser är skyldiga att se till att sådana normer inte överskrids. Buller och bullervillkor Bullerfrågan är grundläggande för den sökta verksamhetens tillåtlighet. Syftet med bullervillkor är att bland annat kunna begränsa störning på enskilda fastigheter i de fall åtgärder vid bullerkällorna inte räcker. Bortsett från arbetsmiljölagstiftningen finns inga fastlagda, fixerade gränsvärden för vilket buller som är godtagbart respektive inte kan tillåtas. De värden som Naturvårdsverket föreslår är enbart vägledande. Det är de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken som ska tillämpas, särskilt då skyldigheten att vidta försiktighetsmått enligt 2 kap 3 och lokaliseringsregeln i 2 kap 6 miljöbalken. Verksamhetens art och omfattning motiverar en grundligare utredning av bullerkonsekvenserna för enskilda och allmänna intressen, samt vilka alternativa lokaliseringar och utformningar som kan vara aktuella för att uppnå syftet med åtgärderna. Med den utredning som föreligger kan ingen uppskattning göras om syftet med åtgärderna kan uppnås på annat sätt med mindre intrång och olägenheter. Bullerstörningar och bullerutredningar är problematiska. Hur buller uppfattas beror på många olika parametrar, inte minst den subjektiva upplevelsen av ljudet. Ett tillfälligt ljud på 40 dba kanske inte upplevs så störande, men om denna ljudnivå bibehålls under längre tid och under tid man tillbringar på sitt fritidsställe alternativt innehåller ofta förekommande impulser, blir störningen allvarlig. Att sätta upp ekvivalenta bullervärden medför även det problem. Den typ av verksamhet det nu rör sig om medför typiskt sett många tillfälliga ljudbangar som var för sig kan uppgå till mycket höga decibelvärden. Sammantaget under dagen kanske de dock inte medför en ekvivalent ljudnivå som överstiger de fastställda gränsvärdena. Momentana ljud dagtid, inklusi-

21 21 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M ve tidiga morgnar och sena kvällar, väntas alltså förekomma mycket frekvent, främst vid start och landning. Dessa ljud ger stora störningar även om gränsvärdena för ekvivalenta ljudnivåerna inte överskrids. Inom EU behandlas omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Den 1 september 2004 trädde Förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Förordningen reglerar hur bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller ska tillämpas i Sverige. Direktivet syftar till en samordning av bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Direktivet ska också vara en grund för åtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, luftfartyg, utrustning som används utomhus och industriell utrustning samt mobila maskiner. Vad gäller utformandet av bullervillkoret hänvisas till Miljööverdomstolens senaste praxis vad gäller detta. Miljööverdomstolen har prövat tre mål där man funnit anledning att ta upp frågan om tillämpning av riktvärde som begränsningsvärde i villkor (M , M och M ). I alla tre målen har Miljööverdomstolen utvecklat grunderna för att frångå tidigare praxis att ange begränsningsvärden som gränsvärde respektive riktvärde. I nu överklagat beslut har Miljöprövningsdelegationen angivit föreskrivna bullervärden som riktvärden och vidare saknas villkor angående kontrollen. Vatten Ärna flygplats ligger i vattenskyddsområdet för de kommunala grundvattentäkterna i Uppsala-Vattholmaåsarna i Uppsala kommun. Flygplatsen, belägen i täktens sekundära skyddszon (tidigare benämnd som yttre grundvattenskyddszon), angränsar i tre väderstreck till själva grundvattentäkten som bildas mot öster och söder genom Uppsalaåsen och mot väster genom Jumkilsåsen samt Fyrisåns dalgång. Uppsalaåsen med tillrinningsområden är ett av Sveriges största grundvattenmagasin och har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i stora delar av Uppland. Ungefär 95 procent av Uppsalas dricksvatten utvinns härifrån.

22 22 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M Vid Tunåsen, i ett avstånd om enbart c:a 400 m från flygfältet, infiltreras ytvatten från Fyrisån för att höja grundvattennivån. Delar av flygplatsområdet täcks av lerlager. Dessa lerlager anges i MKB:n som tillräckligt mäktiga för att säkert skydda grundvattnet mot föroreningar. I och med detta bygger även Miljöprövningsdelegationens beslut på sökandens antaganden gällande dessa lerlager och deras mäktighet. I frågan om grundvattens skydd spelar den s k omättade zonen som en buffert en väldigt stor roll i fall om någon förorening av marken skulle ske. Inom flygplatsområdet finns högriskområden där grundvattnet är extremt sårbart. Dessa är områden där urberget sticker upp till ytan (SGU, Förenklad jordartskarta, 2011). Här, och i randzonerna, är grundvattnet inte tillräckligt skyddat, delvis helt oskyddat och sårbarheten därmed extrem (Naturvårdsverket, rapport 4852, 1998). I tillståndsansökan medges att dessa områden finns, men konsekvenserna av detta för grundvattentäkten förbises. Flygplatsområdet genomkorsas av en vattendelare för grundvattnet. Tillståndsbeslutet förutsätter att all verksamhet för den tillkommande civila flygverksamheten som medför risk för påverkan av kommunens vattentäkter placeras på den västra sidan om den ursprungliga vattendelaren. Detta förbiser två punkter: 1) All trafik till och från flygplatsen på marken, såsom transport av miljöfarliga ämnen sker öster ifrån, dvs. öster om vattendelaren. 2) Avrinningen väster om vattendelaren sker mot Jumkilsån och Jumkilsåsen samt Fyrisåns dalgång, som ansluter till Uppsalaåsen söder om flygplatsen. Incidenter med miljöfarliga ämnen kan därmed skada grundvattentäkten trots lokaliseringen av flygplatsen. Även om sådana incidenter skulle ske väster om grundvattendelaren kommer även det att påverka grundvattentäkten, om än med tidsfördröjning p g a den längre transportvägen. Till detta kommer att vattentäktens tillrinningsområde kommer att ligga under inflygningskorridorerna till flygplatsen. Flygtrafiken i korridorerna är en källa till diffusa kontinuerliga föroreningar (t.ex. avgasämnen, avisningsvätskor (glykol), kadmium från korrosionsskydd m.m.) som släpps ut i luften vid flygplanstart och landning. Ackumuleringen av dessa ämnen inom tillrinningsområden måste beaktats vid bedömning av verksamhetens tillåtlighet, speciell under det mycket långa tidsperspektivet som gäller alla frågor kring grundvatten och ämnens påverkan på grundvatten.

23 23 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M Tillståndsbeslutet för den civila flygverksamheten tar inte upp riskbedömningen/ riskanalysen i ett större perspektiv med hänsyn till grundvattnets tillrinningsområden och sårbarhet, vare sig det gäller det korta eller det mycket långa tidsperspektivet som gäller för grundvattentäkter. I tillståndet nämns enbart att "Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att föroreningar inte når yt- eller grundvattnet i samband med olycka eller annan incident, till exempel släckvatten, större mängder bränslen eller andra kemikalier". Vilka dessa åtgärder är framgår inte av beslutet. Uppsalaåsen som en av rikets största vattentäkter är ovärderlig. Användning av mark i vattentäktens omedelbara omgivning, och speciellt även i den sekundära skyddszonen, måste ske enligt försiktighetsprincipen. Nyttjandet av grundvattentäkten kan inte bara ses på kort sikt utan måste omfatta även ett mycket långsiktigt perspektiv - ett flergenerationsperspektiv. Det är absolut inte försvarbart att utsätta grundvattentäkten för några risker. Grundvattnets värde i sig kan knappast kvantifieras, däremot dock ett utvinningsvärde. Skulle Uppsala kommun vara tvungen att byta till en annan vattentäkt i händelse av att den nuvarande skulle bli obrukbar genom förorening eller på annat sätt, uppstår enorma kostnader. Ersättningskostnaden för huvudvattentäkten beräknades 1997 till 1,2 miljarder kr. Även vad gäller utsläpp till ytvatten saknas utredningar kring mängder och halter av förorenande ämnen. Ej heller kan av MKB:n utläsas om och hur olika vattenlevande arter kan komma att påverkas. Både grundvatten och ytvatten omfattas av EU:s ramdirektiv för vatten. Klimatfrågor Oavsett vad man anser om villkorsfrågan omfattas klimatförändringar helt klart av miljöbalken. Av balkens portalparagraf framgår att bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling och att den ska tillämpas bland annat så att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter, att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och att den biologiska mångfalden bevaras. Klimatfrågan har självklart en betydelse i sammanhanget. Att klimatfrågorna även omfattas av bestämmelserna kring MKB framgår av bland annat 6 kap 3 miljöbalken och av

24 24 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen YTTRANDE M MKB-direktivet. Sammantaget innebär detta att frågan om flygverksamhetens påverkan på klimatet inte kan utelämnas ur prövningen, i varje fall måste effekterna av utsläppen av växthusgaser tydligt framgå av MKB:n för verksamheten. Ett sådant utelämnande skulle innebära att i stort sett hela utsläppet av växthusgaser från den sammantagna verksamhetens skulle läggas utanför den juridiska bedömningen. Ett sådant resonemang kan inte anses vara förenligt med vare sig miljöbalken eller internationella bestämmelser. Övriga klagande Övriga klaganden har anfört i huvudsak följande. Verksamheten kommer att medföra buller och utsläpp till luft. Jordbruk m.m. kommer att utsättas för emissioner. Fastighetsvärdena kommer att minska. Marken behövs för andra ändamål. Kommunala bidrag kommer att behövas för driften. Det finns dåliga erfarenheter från tidigare militär verksamhet. WHO:s riktlinjer för buller har inte beaktats. Platsen togs i anspråk när det rådde en annan syn på miljöfrågor. Det finns risk för läckage till grundvatten. Redovisningen av alternativa platser är bristfällig. Den tillfälliga terminalplaceringen och trafiken dit innebär störningar. Viktiga frågor har satts på prövotid. Det har beviljats för generösa flygtider mornar och kvällar. Länsstyrelsen Länsstyrelsen kan godta den ändring som Försvarsmakten föreslagit genom sitt andrahandsyrkande eftersom detta inte innebär någon förändring vad gäller bullerpåverkan jämfört med miljöprövningsdelegationens beslut. Länsstyrelsen vill förtydliga skrivningen på sid. 3 femte stycket i beslutet Bullerbegränsande åtgärder ska vidtas allt eftersom flygtrafiken ökar eller ändrar in- och utflygningsvägar eller när flygplansflottan ändras. När det gäller flygplansflottan så kan den inte ändras på ett sådant sätt att bullerpåverkan blir större än den påverkan som ansökan omfattar. I övrigt hänvisar länsstyrelsen till miljöprövningsdelegationens beslut.