ingopingmissbruket minskar i samhället

Transkript

1 - 1 - Dopingjouren är en telefonrådgivning dit alla i samhället kan vända sig med frågor om dopning. Man kan ringa anonymt. Dopingjourens öppettider har varit måndag och fredag kl och tisdag till torsdag kl Sedan Dopingjouren startade i oktober 1993 och fram till 31/12-99 har vi tagit emot och dokumenterat samtal. Under 1999 tog vi emot samtal. Av dessa samtal är 2324 män och 1058 kvinnor 18 st har inget kön noterats. Det är en minskning från föregående år. Den troliga orsaken är att vi i maj 1999 hade vår hemsida klar. Det totala antalet kontakter, samtal och hemsideträffar uppgår till kontakter. Fördelade på telefon samtal och hemsidan träffar. Dopingjouren Dopingjouren har under året: Svarat på medicinska och sociala frågor rörande effekter, biverkningar och andra risker med dopninspreparat Givit råd om hur den person som kommer i kontakt med problemet kan uppmärksamma, reagera och agera identifierat preparat på basis av förekommande preparatnamn informerat om lagar och regler förmedlat kontakter mellan den frågande och organisationer, myndigheter föreläst, deltagit i symposier, mässor, aktionsprogram, samarbetsgrupper och nätverk för att sprida kunskap samarbetat med myndigheter för informationsutbyte om dopningspreparat, närbesläktade substanser och de sk kosttillskotten aktivt verkat för spridande av sådan ny kunskap som framkommer i Dopingjourens verksamhet dokumenterat frågor och fakta med anknytning till den frågande för att därmed öka samhällets kunskaper om dopningens omfattning och effekter deltagat i forskning om dopningens medicinska och sociala effekter För att tillgodose samhällets behov av saklig dopinginformation startade i slutet av 1993 en telefonrådgivnings som fick namnet Dopingjouren (DJ). Den placerades på Avdelningen för Klinisk Farmakologi vid Huddinge universitetssjukhus.dopingjouren är

2 - 2 - en telefonrådgivning dit alla i samhället kan vända sig med frågor om dopning. Man kan ringa anonymt. Dopingjourens öppettider har varit måndag och fredag kl och tisdag till torsdag kl Dopingjouren bemannas av två leg. Sjuksköterskor som förutom omvårdnadskompetens har vårdlärarutbildning, psykiatri, idrottsmedicin och erfarenhet från behandling av drog- och läkemedelsberoende som specialistkompetenser. Under året har Dopingjouren fått begränsade projektmedel från Pharmacia för sitt fortsatta arbete mot dopning i samhälllet. Totalt antal kontakter tagna med Dopingjouren var under året st, fördelade på mottagna telefonsamtal och hemsidebesök. Den vanligaste kategoritillhörigheten är personer med gymanknytning, dvs personer som tränar på gym eller liknande motionsanläggningar där styrkträningsredskap finns. De flesta uppger att de inte har egen erfarenhet av doping 1673 samtal. De samtalen fördelar sig mellan könen på följande sätt 1023 män och 641 kvinnor. I gruppen egen erfarenhet av missbruk totalt 728 samtal, är 694 män och 30 är kvinnor. Andra kategorier som ringer till Dopingjouren är anhöriga till missbrukare, idrottsutövare, läkare, sjuksköterskor, polis, tull, media m fl. Alla samtal dokumenteras anonymt och matas in i en databas (från starten i oktober 1993 till sista december 2001 finns samtal dokumenterade). Dopingjouren känner av och uppmärksammar trender och tendenser i dopingmissbruket. Frågor som besvaras är vilka preparat som missbrukas, ålder på missbrukarna, vanliga biverkningar av dopingpreparat och vad som är nytt på marknaden. Exempel på detta visas nedan i text och tabellform ingopingmissbruket minskar i samhället.

3 - 3 - Dopingjourens webbsida Dopingjourens mål med hemsidan är att: - fånga upp de personer i våra målgrupper som använder sig av Internet, - vara en motvikt till de mestadels oseriösa och till 98% dopningsglorifierande sidor som finns, - ge saklig, lättillgänglig och trovärdig information till våra målgrupper. - nå de personer som drar sig för att kontakta Dopingjouren per telefon, - från telefonjouren hänvisa vidare studerande och andra intresserade som söker fördjupad kunskap inom dopningsproblematiken. - Var att minska ner på utskick. Träffarna på hemsidan fördelar sig enligt följande. Figur 1. Träffar månad för månad under Samtal till Dopingjouren Samtalen kommer från personer som kommer i kontakt med doningsproblematiken. Det ringer anhöriga (föräldrar, flickvänner, syskon), lärare, studerande, sjukvårdspersonal, socialtjänst och andra yrkeskategorier som kommer i kontakt med problemet. De kan vara användare, personer som har använt eller funderar på att börja använda dopingpreparat. Vid alla samtal dokumenteras kategoritillhörighet hos den som ringer. Syftet är att se vilka som ringer till Dopingjouren, identifiera deras frågor och behov. På så sätt samlas kunskap för att förbättra och ge adekvat information om trender, tendenser, riskbeteenden, etc. Kategorierna Kategorier som kontaktat Dopingjouren år Gymanknytning Privatperson Elev/student Idrottsanknytning Hälso- och sjukvård Föräldrar Kamrat Levnadspartners Sociala myndigheter med flera

4 - 4 - Frågornas beskaffenhet Frågor som ställs till Dopingjouren handlar om effekter, biverkningar och risker med dopingpreparat, företrädesvis AAS-preparat. Den vanligaste frågan rör specifika preparat. Variationen i frågornas utformning speglar individerna i de olika kategorierna och deras behov. Hur svaren formuleras beror på förförståelsen hos de frågande, hur mycket tid den frågande har (vi ger varje person som ringer den tid de behöver), vilket syftet är med frågan samt vilken metod som används för att komma fram till svaret. Vikten av att skapa en god relation och ett tillitsfullt samtal är av största vikt. Samtalens längd varierar, majoriteten av samtalen är mellan 2-10 minuter men vissa samtal kräver mer tid och alla som kommer fram får den tid de behöver. Tabell 2. Vanligaste frågorna i rangordning: Frågor om preparat och substanser Hjälp med information till projektarbete I Dialog runt dopningsproblematiken Biverkningar Tester och provtagningar Identifikation av preparat Vårdsökande/ hjälp att sluta, vhv till sjukvård och / eller deltagande i forskningsstudie Föreläsare önskas Intervju Under 2001 ökade telefonkonsultverksamheten som syftar till att stötta Socialtjänst och hälso - och sjukvårdspersonal i deras kontakter med AAS - missbrukare och deras anhöriga. Dessa samtal kan mynna ut i remiss till Kompetenscentrum för dopingfrågor vid avdelningen för Klinisk Farmakologi Huddinge Sjukhus. Kompetenscentrum erbjuder vårdsökande personer medicinsk uppföljning och en bärande kontakt. Detta sker inom ramen för ett forskningsprojekt (finansierat av Folkhälsokommittén) som syftar till att ta fram ett vårdprogram för missbrukare av AAS som har behov av stöd och hjälp att inte återfalla i missbruk.

5 - 5 - När det gäller samtal med dopningsmissbrukare, som många gånger är kurativa och kan pågå länge, så uppgick antalet samtal från personer med dopningsmissbruk till 1125 samtal. Dessa ofta rådgivande samtal utgör den viktigaste delen av verksamheten och rör främst biverkningar, såväl fysiska, psykiska som sociala men handlar också om attityder, ideal och självförtroende. Antalet samtal från personer med eget bruk framgår av tabell 4. De vanligaste orsakerna till varför man missbrukar dopingmedel är att få en snyggare kropp och/eller större muskler. Ett vanligt syfte är alltså att stärka självkänslan och självförtroendet. Vanligast rapporterade biverkningar Biverkningar rapporteras från både personer med eget missbruk och kännedom om annans missbruk. I tabellen om biverkningar redovisas endast rapporter från personer med eget missbruk. Om samtal från personer med erfarenhet av annans missbruk också skulle redovisas blir siffrorna ännu högre. De vanligast biverkningarna rapporterade vid eget missbruk ses i tabell 5. Båda könen ingår. Tabell De tio vanligaste biverkningarna Antal Acne Aggressivitet Depression Testikelproblem Hjärtbesvär Gynekomasti Oro Impotens Vätskeretention Sömnproblem Ångest

6 - 6 - Substanser som missbrukas Fördelningen av de 10 vanligast använda / missbrukade preparaten: Substansnamn (generika) nandrolone decanoate nandrolone decanoate nandrolone decanoate testosterone propionate stanozolol stanozolol stanozolol testosterone (4 estrar) testosterone (4 estrar) efedrin testosterone propionate metandienon metandienon clenbuterol efedrin clenbuterol efedrin androstendione (ny) testosterone (4 estrar) metandienon testosterone propionate testosterone metenolone acetate clenbuterol hgh testosterone kreatin testosteron undecanoate hcg metenolone acetate Handelsnamn "ryss-femmor" Deca - Durabolin Deca-Durabolin (inj) Deca-durabol "ryss-femmor" Winstrol (tabl, inj) Efedrin Winstrol Efedrin (tabl) Winstrol Efedrin "ryssfemmor" (tabl) Clenbuterol Clenbuterol Sustanone (inj) Narkotika Sustanone Androstendione (pulver) Sustanone Deca-Durabol Clenbuterol (tabl) hcg Primobolan Primobolan (inj, tabl) Tillväxthormon Omnadren hcg (tabl, inj) Primobolan hcg GHB (lösning)

7 - 7 - Gråzonspreparaten Efedrin blev under 1997 tillåtet att använda inom idrotten i träningssammanhang och samtalen med frågor om denna substans ökar sedan dess. Förutom som läkemedel förekommer efedrin i kosttillskott, då under benämningar som exempelvis Ma Huang eller Ephedra. Livsmedelsverket har förbjudit denna förekomst, men i USA är efedrin tillåtet och importeras till Sverige via Internet av privatpersoner eller säljs över eller under disk av mindre nogräknade kosttillskottsförsäljare. Vad gäller GHB har samtalen minskat sedan substansen narkotikaklassades i februari Androstendion (ett förstadium till testosteron och östrogen) introducerades i Sverige i slutet av 1997 och användes / missbrukades i en ökande omfattning under Substansen klassades som dopning inom idrotten i maj och som läkemedel i augusti Efter androstendione lanserades en mängd prohormoner på marknaden. De så kallade prekursorerna definieras som förstadium till testosteron /östrogen - liknande hormoner. Den stora skillnaden mellan androstendione och dessa "nya" preparat är att human- och djurstudier genomförts med androstendione. Därför kan vi enbart teoretiskt diskutera effekterna av prekursorerna samt antaga att de har liknade effekter / biverkningar som AAS och androstendione. När vi tog kontakt med de större säljarna fick vi till svar att preparaten inte hade några som helst bieffekter. Kort tid efter introduktionen på marknaden började de första biverkningarna rapporteras till Dopingjouren. Biverkningarna androstendion och AAS är delvis desamma. Andra prohormoner är norandrostenedione och DHEA. Alla gråzonspreparaten är mycket lätta att få tag i och vem som helst har under 2001 kunnat köpa dessa i hälsokost - kosttillskottsaffärer, via Internet eller på så kallade gym. Vi har fått ett flertal samtal från personer som bekräftar att gråzonspreparat har sålts till minderåriga. Vi har under en längre tid varnat för och försökt få till stånd en debatt kring preparaten. Vi kände till deras existens tidigt då de funnits på den amerikanska marknaden i mer än ett halvår innan de introducerades i Sverige. Allför ofta har vi mötts av okunskap och ovilja att ta tag i dessa frågor. De stora problemen har varit att varken doping- eller läkemedelslagen har kunnat tillämpas och att olika instanser har flyttat ärendet mellan sig. Vi ser tydliga tecken på sambandet mellan bruk av gråzonspreparat och ett fortsatt allvarligare missbruk av AAS-preparat. Vi har, efter några års övervikt av missbruk av injektionspreparat, sett att AAS i tablettform återkommit i allt större utsträckning. Möjligtvis kan det bero på att förkommer burkar innehållande 300 eller 1000 tabletter. Sedan tidigare förekommer kartor om exempelvis 10x100 i askar. Vi ser en ökning i samtalen om veterinärsteroider, dvs AAS-preparat i injektionsform framtagna för djur. Riskerna med dessa är inte enbart att dess effekter är grövre på människor. De kommer i större enheter, ex. 10 ml eller 50 ml, vilket gör att riskerna är av hygienisk natur.

8 - 8 - Framtiden Det är Dopingjourens uppfattning att den nära relationen till sjukvården motiverar att Socialstyrelsen blir tillsynsmyndighet för dopingfrågor i samhället och att statliga medel bör finansiera verksamheten. Det är möjligt att täcka hela landets behov av dopinginformation med en informationsenhet varför det för närvarande inte finns skäl att starta fler dopingjourer. Det kan därför vara rimligt att kostnaden för Dopingjouren bestrids av centrala medel. Denna uppfattning är inte på något sätt i konflikt med det värdefulla preventiva arbete som bedrivs på flera ställen runt om i landet. Dopingjourens roll som instrument att följa dopingmissbrukets omfattning, karaktär och förändring och som instans att stödja lokalt arbete i landet förutsätter dock att verksamheten är rikstäckande. Medicinskt ansvarig för Dopingjouren under 1998 har varit doc. Ulf Bergman. Han har efterträtts av prof. Anders Rane, chef för avd för klinisk farmakologi vid Karolinska Institutet/Huddinge sjukhus. Ann-Charlotte Eklöf Jens Börjesson Ann-Mari Thurelius Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska Leg sjukskötersla