Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Sida 1 av 22 Kvalitativ uppföljning 2013 Senast ändrad av: Senast ändrad 14:52:55 Jeanette Wetterström (JW) (E: T: ) Landstinget i Uppsala län (E:, T: ) Landstinget i Uppsala län (E: T: ) Professionell teater 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell teater med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Repertoaren 2013 vid Uppsala stadsteater har omfattat originalidéer, nyskapande teaterkonst, internationella kop plingar, barn och ungdomsteater, aktuella ämnen och nyskrivna pjäser, moderna och angelägna klassikertolkning ar, lokalanknutna projekt, modern underhållning och musikteater. I sin komplexitet ökar repertoaren tillgänglighete n till konstupplevelser eftersom en bredd av intresseområden tillgodoses. I repertoarens utvecklingsarbete ligger ett projekt där länets invånares medskapande blir en nyckel för så väl utvecklingsarbetet som repetitionerna. Teatern startade ett barn och ungdomsprojekt som bland annat inkluderar en ungdomsensemble. Ensemblens m edlemmar har rekryterats i grupper som idag är underrepresenterade som teaterbesökare. Projektet omfattar ock så pedagogisk verksamhet i skolorna i länets kommuner. Ett av projektets grundtankar är att deltagarna ska få pr öva scenkonstens möjligheter att nå ut med ett budskap. Och ge tillgång till språk, så väl det verbala som det kro ppsliga. Teatern är som enda svenska aktör medlem i det hittills största EU-finansierade scenkonstprojektet, The atron. Projektet syftar till att hitta morgondagens publik. Under 2013 påbörjades arbetet med en samproduktion in om projektets ramar. Teatern driver tillsammans med kommunen en galleriverksamhet i huset som också Kultur i länet planerar att bli e n part i. Teatern är också engagerad i Litteraturcentrum och ett antal seminarium har arrangerats på teatern unde r året. Flera samarbeten har genomförts med kulturskapare i länet. Ett exempel är Danskaféet som visat upp olika dansgenrer för publiken för att på ett tillgängligt och pedagogiskt vis presentera bredden i den professionella dans en. Professionell teater 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell teater. Uppsala stadsteater: För att få direkt feed back från publiken efter föreställningen har ett antal samtal arrangerats under året där regissör och skådespelare har mött kvällens publik för att lyssna på och resonera runt vad publiken har sett. I projektet Taltortyr laborerade ensemblen med orden. Vad gör orden med oss? Med våra känslor? Med våra värderingar? Utgångspunkten för arbetet var att språket har makten att förändra människor och händelser oc h till och med vår historia. Undersökningsarbetet tog fasta på hur människan formas i ett socialt system. För att oc kså driva utvecklingsprojekt på individbasis är teaterns ambition att i möjligaste mån förverkliga ensemblemedlem mars egna initiativ. För repertoaren det gångna året har en pjäs om Simone de Beauvoir, en pjäs om Edith Piaff s amt en dramatisering av Brott & straff producerats av ensemblemedlemmar. Alla tre har tagits fram genom omfatt ande förarbeten. Inom Theatron-projektet pågår ett kvalitetsarbete kopplat till publikarbetet som går ut på att teatern ska vara en a ngelägen företeelse för fler människor och samtidigt våga ta konstnärliga risker som kan resultera i produktioner s om publiken väljer bort. Kompetensutvecklingsarbete sker dels i organisationen som helhet med gemensamma utbildningsdagar, dels på avdelnings och individnivå. Syftet med utbildningarna är att öka kvaliteten i samtliga processer.

2 Professionell teater 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell teater: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Sida 2 av 22 Ett treårigt dramapedagogiskt utvecklingsprojekt för barn och unga startade med den pedagogiska verksamheten 2013 med bildandet av en ungdomsensemble, en manusgrupp, pedagogiskt arbete i skolorna, klasser som komm er till teatern och ser en föreställning som de sedan dissekerar tillsammans med regissör och ensemble. I projek tet deltar barn från 7-19 år. Uppsala stadsteater spelar kostnadsfritt för skolorna i länet som deltar i projektet samt för alla skolor i Uppsala kommun. Under året har pjäser med målgrupperna låg- mellan- och högstadium spelats. För förstagångsväljarna (elever på gymnasiets tredje år) påbörjades arbetet med klassrumsföreställningen Den s venska demokratins historia. Repetitionerna genomförs i ett klassrum på en gymnasieskola med eleverna som re ferensgrupp. I Theatronprojektet är åtta europeiska länder representerade. Flera konstnärliga team som arbetat p å teatern under året har haft internationell representation. En produktion med ett isländskat team pågår. Samarbe te med DNS i Bergen pågår. Tillsammans med Bananteatern och Magnet Theatre i Kapstaden har ett utvecklings projekt (Beyond vice), med scenkonsten som verktyg, genomförts för undersöka och jämföra kvinnors situation i Uppsala 1913 med kvinnors situation i Kapstaden Professionell dans 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell dans med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Ej aktuellt område i regional kulturplan Professionell dans 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell dans. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Ej aktuellt område i regional kulturplan Professionell dans 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell dans: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Ej aktuellt område i regional kulturplan Professionell musik 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området professionell musik med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Musik i Uppland har i hög grad förverkligat kulturplanens målsättningar och prioriteringar. Genom verksamhetens tre ensembler, kammarorkestern och gästande musiker har MiU presenterat 377 konserter för ca besökar e, varav 26 % ca är barn och ungdomar. Samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress fortsätter utveckla s till fromma för länets kulturliv. ResiDans var ett treårigt utvecklingsprojekt inom scenkonstområdet som avslutad es Syftet med projektet var att lyfta upp den folkliga dansen på professionell nivå, samt stimulera folkdans o ch folkmusik i de tre länen Uppsala, Gävleborg och Dalarna. Avseende program riktade till befolkning i länet tillhör ande en nationell minoritet har MiU presenterat program med samisk musik i länets samtliga kommuner och med verkat till att ta fram finska lådor bl a innehållande musik att användas inom Akademiska sjukhuset och Enköpin gs lasarett. Professionell musik 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området professionell musik. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Musik i Uppland: Genom chefdirigent Paul Mägi, andra gästande dirigenter och instrumentalister/sångare fördjup as kontinuerligt den konstärliga kompetensen hos musikerna i Uppsala kammarorkester och övriga ensembler.

3 Sida 3 av 22 Professionell musik 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området professionell musik: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Musik i Uppland: 0-12 år: Under året har 350 barn ur åk 5 från Uppsala lyssnat till Uppsala Kammarorkesters rep etitioner i samband med studiebesök som även inbegripit en träff med orkestermusiker samt en uppföljning/fråges tund efter besöket. Före varje tillfälle har material skickats ut till skolorna. Linnékvintetten har framfört Majas Alfab etssånger med barnkörer i Vindhemskyrkan och Almungekyrkan i Uppsala, samt i Bromma, Kungsholmen, Almun ge och Falun. Internationell verksamhet: Gruppen Namasthe från Indien med Shantala Subramanyam, två musik er och en dansare har turnerat i länet. Produktionen Krokodilfiolen med Mamadou Sene från Senegal har turnerat i länet år: Musik i Uppland har engagerat tonsättaren Per Egland för att genomföra Skapande Skola-projektet Mov ement i samarbete med Film- och Dans i Uppland. Elever ur åk 8 i Almunge skola har under våren skapat en film med dansinslag och egenkomponerad musik. Trio X har samverkat med det fria musiklivet genom olika workshop s och genom medverkan i Uppsala Youth Jazz & Blues Fest där unga solister har fått musicera med trion. Interna tionell- och interkulturell verksamhet: Brassbandet Süperstar Orkestar som exklusivt inriktar sig på balkanmusik, f rån främst Serbien och Makedonien har turnerat i länet. Musik i Uppland har fortsatt att bidra med producentarbet e inom ramen för Jeunesses Musicales Sverige och Jenuesses Musicales International och i den internationella I magine-kommittén. Producentens uppgift har varit att ingå i styrgruppen för Riksfestivalen 2013 och I rollen ingår bl a kunskapsöverföring och att säkerställa en jury samt vara dess ordförande under Riksfestivaldagarna so m gick av stapeln i Västerås 9-12 maj , år: Musik i Uppland stöder folk- och världsmusiklägret E thno som genomförs i Rättvik, Dalarna och som vänder sig till ungdomar från hela världen. Vanemuine Symfonior kester från Tartu, Estland gjorde ett gästspel inom Uppsala Kammarorkesters abonnemangsserie. Båda orkestrar na har Paul Mägi som chefdirigent. Uppsala Kammarsolister har konserterat i Finland. Trio X har konserterat i Est land och haft besök i Uppsala av jazzsaxofonisten Lembit Saarsalu från Estland och inom ramen för vänortsutbyt et mellan Uppsala kommun och Tartu kommun, Estland, givit ut en CD-skiva.

4 Museiverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området museiverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Sida 4 av 22 Upplandsmuseet: punkten Kulturmiljöer i länet Tre perspektiv på länets kulturhistoria är vägledande: 1) Järnhantering och bruksbygd. 2) Uppsala samhälle och makt 3)Jordbruksnäringen odlingslandskapet, gods och gårdar. Upplandsmuseet bidrar med kompetens och stö d inom flera verksamhetsområden i utvecklingen av vallonbruksområdet. Upplandsmuseet har i samarbete med K ultur i länet initierat en satsning på kulturmiljön Wik. I första skedet sker en kunskapsinsamling som bygger på do kumentation och forskning på vetenskaplig grund. Detta ska resultera i utveckling av besöksverksamheten på Wi k, utbildningsinsatser samt en bokproduktion. Upplandsmuseet har en samordnande roll och driver frågan om att utveckla Gamla Uppsala som besöksmål. Utredningsarbete pågår ang. ett ev. övertagande av Gamla Uppsala m useum. Här skulle länsmuseet kunna koncentrera informationen om länets förhistoria och presentera aktuella rön på det arkeologiska området. Upplandsmuseet har påbörjat arbetet med att skapa ett nätverk för samarbete inom kulturmiljöområdet. Ett problem är konkurrensutsättningen inom kulturmiljösektorn vilken gör att länsmuseet är en aktör bland andra, vilket påverkar relationen till länsstyrelsen. Regional museiverksamhet prioriteringar Tillgänglighet, jämställdhet och mångfald är prioriterade områden när det gäller forskning, samlande och utåtrikta d verksamhet. Denna inriktning är ständigt närvarande i den dagliga verksamheten men renodlas inom ramen för särskilda projekt, i synnerhet ROMSKA RÖSTER och FOKUS Funktionshinder Och Kulturarv, Utbildning och S amverkan. Tillgänglighetssatsningar 2013 gäller urvecklingen av databasen PRIMUS och DigitaltMuseumsamt inventering oc h framtagande av en åtgärdsplan för att förbättra tillgängligheten i museibyggnaden. Upplandsmuseets barn- och ungdomsverksamhet har hög prioritet och utvecklas därför ständigt. Aktuella frågest ällningar med utgångspunkt i historiska och kulturhistoriska sammanhang svarar väl mot skolans styrdokument. S amverkan med andra kulturinstitutioner ger nya infallsvinklar på verksamheten. Förnyelse och utveckling sker i di alogform med lärare länet och målet är att museets pedagogiska program ska vara en självklar resurs för skolan. Den regionala verksamheten 2013 visar att alla länets kommuner har nåtts av museets utbud. Verksamheten ska ge en grund för barn och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i skeenden och beslut som berör deras li v. Pedagogiska program med kulturhistoriskt innehåll och samhällsaktuella frågeställningar genomförs både i Upp landsmuseet, på museifilialerna och regionalt i länets skolor. Den pedagogiska verksamheten med barn och unga som målgrupp arrangeras både under skoltid och under fritid. Upplandsmuseets moderna magasin i Morgongåva utvecklas för att svara mot andra institutioners och organisati oners magasinsbehov. Det gäller tillfällig förvaring, t.ex. på uppdrag av kyrkliga församlingar men också museer o ch arkiv samt delar av landstingets konstinnehav. Länsmuseet ligger f.n. i förhandling med Folkrörelsearkivet m.fl.

5 Museiverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området museiverksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Sida 5 av 22 Kompetensutveckling av Upplandsmuseets personal. Det gäller chefsutbildning, möjlighet att doktorera inom ram en för bibehållen tjänst (4 personer), större forskningsprojekt samt ekonomiskt stöd för fördjupning inom relevanta kunskapsområden. Projektet ROMSKA RÖSTER har inneburit en intensiv satsning på kunskapsinsamling och kunskapsspridning rör ande den romska minoritetsgruppen. Två romska medarbetare har anställts vilket bidragit till en kvalitetshöjning s om också kommer den egna organisationen till del. Forskningsprojektet Försörjningens resiliens - de agrara hushållen mellan samhälle och natur är ett tv ärvetenskapligt samarbete mellan Upplandsmuseet, Uppsala universitet, Centrum för biologisk mångfald, SLU sa mt Stockholms universitet. Projektet leds av professor Maths Isacson och finansieras av Vetenskapsrådet. Projekt et är unikt i det att historiska källor tolkas i ett ekologiskt perspektiv och att de ekologiska kopplas till historiska för hållanden. Syftet är att förstå hur hushållens ekonomiska och sociala utveckling är relaterat till de omgivande eko systemen. Projektet studerar två angränsande härader i Mellansverige, Torstunahäradi UpplandochFolkarehäradi södra Dalarna, dessutom utgör byar i norra Rumänien referensområden. Projektet FOKUS, i samarbete med HandikappHistoriska föreningen, finansierat av Allmänna arvsfonden, syftar til l att utbilda representanter för svenska museer i en vidgad mångfaldssyn som inkluderar människor i historien me d funktionsnedsättningar. En viktig frågeställning är museisamlingarnas sökbarhet med avseende på perspektivet funktionsnedsättning. Upplandsmuseet är projektägare och projektledarens arbetsgivare vilket bidrar till att ny kun skap tillförs museet.

6 Museiverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området museiverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Sida 6 av 22 Barn och ungas rätt till kultur Under 2013 har barn och ungdomar, 0-18 år,deltagit i museets pedagogiska verksamhet. Avdessa har barn och ungdomardeltagit i museipedagogledd undervisning. I den pedagogiska verksamheten har flera projekt genomförts med utvärdering för vidare utveckling. Den regional a skolverksamheten har ökat i skolorna i länets kommuner. Ökningen beror främst på uppsökande skolprogram kr ing romsk historia och kultur. För grundskolor i länet, begränsar tid och pengar möjligheterna till besök på Upplan dsmuseet. Under året har den alltmer omfattande regionala satsningen bidragit till att museet nått ut med pedago gisk verksamhet Här har också landstingets satsning på fria Kulturbussar till Uppsala från länets skolor skapat bät tre möjligheter. Det är ett ständigt pågående arbete att intressera och inspirera skolorna genom samarbete med l ärare, kultursekreterare och kulturombud. Den pedagogiska verksamhet som riktas till barn och unga äger rum bå de på skoltid och på fritid. Den är kopplad till aktuella utställningar och projekt och bedrivs såväl i museets lokaler som i länets kommuner. Fortbildningstillfällen för lärare i länets skolor arrangeras kontinuerligt och då ofta med inbjudna föreläsare som fö rdjupar aktuella teman som är knutna till museets utställningsverksamhet, t.ex. Romska röster, Skuggor och ljus (om högerextremism i Uppsala på 1940-t) samt En del av din vardag (om samhälle och demokrati). Internationell kulturverksamhet Upplandsmuseet har inom forskningsverksamheten ett flertal internationella kontakter. Interkulturell kulturverksamhet Det primära målet att stärka kunskapen om och ge perspektiv på den romska minoritetsgruppens livsvillkor lokalt, regionalt och nationellt. Romska Röster genomförs i samarbete med romer och fotografen Anders Ryman, med bi drag från Statens kulturråd och Svenska Postkodlotteriet. Upplandsmuseet samarbetar med romer i projektet. För troende är ledordet och rösterna museet förmedlar är romernas. Katja Blomerus och Domino Kai, båda finska kal e-romer, är projektetanställda som romska kulturbärare och bidrar till kunskaper, erfarenheter och skapar förtroen de i våra kontakter med olika romska grupper regionalt och nationellt. Med Romska Röster vill Upplandsmuseet t a initiativ till samtal och reflektion kring rasism, utanförskap och marginalisering. Som kulturinstitution vill Uppland smuseet verka för ett inkluderande av det romska kulturarvet. Romska Röster omfattar pedagogisk verksamhet för elever och lärare, föreläsningsserier och programaktiviteter f ör allmänheten samt en stor utomhusutställning med fotograf Anders Rymans porträtt av romer. Projektet har und er 2013 genomförts i mälardalsregionen. Under 2013 utökades arbetet till ett nationellt projekt med turné i landet. Den mobila utomhusutställningen gjorde sju nedslag på olika platser under 5,5 månader, tre nedslag i Uppsala, d ärefter Tierp, Enköping, Eskilstuna och Västerås. Vid premiärvisningen på gågatan i Uppsala den 18 maj, invigde s utställningen av Cecilia Wikström, EU parlamentariker och engagerad i romska frågor. Även Domino Kai, Katja Blomérus och Tuula Svarts medverkade i programmet. Därefter har det arrangerats invigningsprogram på varje pl ats där utställningen har gjort nedslag. Under säsongen, 8 maj - 20 oktober, har utställningen visats i ett flöde av ca 2,7 miljoner människor på sju offentliga platser. Minst personer bör aktivt ha tagit del av porträtten och texterna.på varje plats har pedagogisk verksamhet arrangerats med fokus på mänskliga rättigheter med utgångs punkt i romsk historia och kultur. Det pedagogiska programmet Romska Rösterhar under året varit mycket efterfrågat av länets skolor. Skolans up pdrag att undervisa om minoriteterna har lidit brist på läromedel om den romska minoritetsgruppen. Skolbesöken har omfattat elever och lärare från förskola till gymnasium i alla länets kommuner. Även vuxengrupper från såväl f öreningar och arbetsplatser har efterfrågat föreläsningar om ämnet

7 Bibliotekverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området bibliotekverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Sida 7 av 22 Inom området litteraturförmedling och läsfrämjande har Länsbibliotek Uppsala under 2013 genomfört en tvådagar s kompetensutvecklingsinsats för länets barnbibliotekarier: Mötesplats för Läskonster. Mötesplatsen sker dels i for m av föreläsningar och workshops, dels i form av att deltagarna får dela med sig av best practice. Till mötesplat sen kan deltagarna även ta med en samverkanspart från den egna kommunen (t ex en kultursekreterare eller en konstnärlig utövare). För att stärka kunskapen om de minsta barnens språkutveckling, och betydelsen av att tidigt läsa och sjunga med små barn, samverkar Länsbibliotek Uppsala med länets bibliotek, barnavårds- och familjece ntraler samt logopeder i projektet Språknätet. Som en del i det litteraturfrämjande arbetet i länet har Länsbibliotek Uppsala under 2013 anställt en konsulent med inriktning på läs- och litteraturfrämjande. Denne har bland annat fu ngerat som kontaktperson mellan Litteraturcentrum i Uppsala stad och län samt länets folkbibliotek. Genom Litter aturcentrums verksamhet har såväl författarbesök som workshops i skrivande kunnat erbjudas länets folkbibliote k. Vad gäller det prioriterade målet att stödja folkbibliotekens arbete med digital delaktighet har Länsbiblioteket ge nomfört en rad kompetenshöjande insatser ute på folkbiblioteken, både i form av föreläsningar och workshops (till stor del inom KUB-projektet, se vidare under fråga 2). Här kan vi se att kompetensen höjts hos folkbibliotekens pe rsonal som helhet. KUB-projektet har också möjliggjort att medarbetare på länets folkbibliotek som besitter någon form av spetskompetens (t ex inom IT) kunnat fungera som lärresurs på det egna biblioteket, eller på bibliotek i a ndra kommuner. Bibliotekverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området bibliotekverksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Länsbibliotek Uppsala har under hela 2013, tillsammans med länsbiblioteken i Dalarna, Gävleborg och Värmland, drivit ett stort kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till all folkbibliotekspersonal i de fyra länen. Här har samt liga medarbetare erbjudits möjlighet till fördjupad kompetens inom fyra områden: lärande, IT, bemötande och mar knadsföring. Deltagandet och engagemanget i projektet har väsentligt ökat både kompetens och medvetenhet om de utmaningar som biblioteken har att möta. Projektet har också stärkt Länsbibliotek Uppsalas samverkan med d e övriga tre länsbiblioteken i projektet, en samverkan som vi avser att fortsätta och fördjupa då KUB-projektet tar slut vid halvårsskiftet Bibliotekverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området bibliotekverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Inom ramen för KUB-projektet har ett antal studieresor gjorts: till Finland, Nederländerna, Storbritannien och Dan mark. Här har såväl länsbibliotekets personal som personal från folkbiblioteken i länets kommuner fått möjlighet a tt knyta internationella kontakter samt få ny kompetens och inspiration. Under hösten 2013 anordnade Länsbibliot ek Uppsala konferensen Stereotyper, typ en konferens om stereotyper i barn- och ungdomslitteratur. Konferens en, som även hade internationell medverkan, fokuserade på stereotyper och interkulturellt förhållningssätt, och va r ett viktigt avstamp för att lyfta dessa frågor i såväl länsbibliotekets som folkbibliotekens fortsatta arbete.

8 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Sida 8 av 22 För att stärka infrastrukturen för scenkonst i länet genomförde Riksteatern Uppsala län en kartläggning av nuläget vad gäller arrangörer och lokaler i länets kommuner. Det gav en tydlig bild av att det brister i tillgängliga lokaler oc h att arrangörsledet behöver stöd för att utvecklas och förnyas. Kartläggningen får bilda underlag för fortsatt arbet e tillsammans med länets kommuner, landstinget och lokalhållare. Som ett led i att stärka scenkonstområdet fick Riksteatern i slutet av 2013 landstingets förfrågan om att bygga upp en Scenkonstkarusell med tre provkommune r. Den ska byggas långsamt och kräver att de deltagande kommunerna också tar ansvar för lokalfrågan. Utan lok aler, ingen scenkonst. För att utveckla unga människors inflytande och delaktighet i länets kulturliv har Riksteater n bl.a. arbetat tillsammans i Kulturkraft via arbetesgruppen för ungas fritid Kulturkollen. Där administreras faceb ook-profilen Kulturkollen Uppsalalän. Gruppen ordnade också skrivarverkstad i dramatik för unga samt två olika f öreställningar för unga i samband med en scenkonstfestival i Gottsunda. Danskonsulentverksamhet: Prioriteringar för barn- och unga med fokus på eget dansskapande har uppnåtts utifrå n kulturplanens mål och prioriteringar. Utveckling av dansplattformar för yngre i kommunerna är på gång och kom mer förhoppningsvis att sättas igång under De största hinder som man stöter på är brist på samordnare och samordning i kommunerna, brist på tid avsatt för kultur i skolan och ekonomi för kultur i både skola kommun och fritid. Brist på resurs som danspedagog har också inneburit svårigheter för den egna verksamheten med att te.x. jobba med fortbildning, spridning av dans i skolan o ch andra aktiviteter riktade mot barn och unga. Under 2014 kommer dock en extra resurs att anställas som komm er att jobba långsiktigt och strategiskt med dessa frågor. Utveckla stödet till- och kontakterna med det professione lla danslivet: Målsättningen med att utveckla stödet till de professionella handlar om att öka och stärka möjligheterna för de pro fessionella utövarna att vara skapande och verksamma i länet. Nätverksträffar för de professionella erbjuds och genomförs regelbundet varje år för att erbjuda sammanhang. Utöver detta erbjuds en kraftig subvention för nätv erket för veckoträning ca två gånger per år. Utbudsdagar för barn- och ungdomsproduktioner arrangeras varje år där de professionella får möjlighet att prese ntera sina projekt eller produktioner. För att ytterligare stärka utövarna kommer ett regionalt projektstöd för danss kapare att införas. Ett stöd som ska generera till eget skapande men också öka möjligheterna för de professionellt aktiva att verka i länet. Om än stödet är i en mycket liten skala så är det en viktig start för de aktiva att visa på att stödet behövs och att rollen som danskonsulent stärks gentemot de aktiva. Inte minst för danskonsulenten för att stötta de professionellt aktiva i deras yrkesroll. Konstkonsulentverksamhet: En större utredning genomfördes om regional bildkonstverksamhet i länet, baserad på intervjuer och möten. En hearing hölls i september som sa mlade de ledande aktörerna och konstnärsrepresentanter för att diskutera frågan vidare.

9 Sida 9 av 22 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området konstoch kulturfrämjande verksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Som ett led i att stötta och utveckla Riksteaterns arrangörsföreningar ordnades 2013 en IT-kurs (stärka deras när varo i sociala nätverk, jobba med hemsidor och använda databasen Scenkonstportalen). Även en höstsamling m ed kurs i verksamhetsplanering samt en kurs i samarbeten och värdskap ordnades av Riksteatern, för att stärka k valiteten i arbetet inom respektive område. En utbudsdag ordnades i Västerås som förutom köp & sälj-dag också är tänkt som fortbildning för arrangörer då de får möjlighet att bekanta sig med många olika uttryck, genrer och tillt al. Eftersom utbudsdagen i Västerås är ett samarbete mellan nio regionala föreningar i Mellansverige så får också deltagarna möjlighet att möta många andra arrangörer och på så sätt knyta kontakter och utbyta erfarenheter och idéer med varandra. Utbudet som presenteras är omfattande (ca 50 produktioner) och bör har stor variation. Rikst eatern var medarrangör i Stora kulturdagen en utbudsdag och kulturmässa med barn- och ungdomskultur, som är ett verktyg för att lära sig mer om olika kulturella uttryck och genrer. Den vänder sig dessutom till ett bredare sp ektra av arrangörer (förskolepersonal, lärare, kulturombud m fl.), många med begränsade kunskaper om utbud oc h uttryck. Arbetsgruppen arbetar aktivt med att många olika genrer ska finnas representerade. Dans: Residans projektet avslutades Kvalitet synliggör. Resursstarka projekt blir kvalitetslyft när fler går sa mman för en utvald genre. Residans var ett 3-årigt sceniskt utvecklingsprojekt för folkmusik- och dans med syfte att stärka och synliggöra folkdansen. Ett samarbete mellan Gävleborg, Dalarna och Uppsala län. I Uppsala län sa marbetade danskonsulenten med Musik i Uppland och Eric Sahlström Institutet. Erfarenheterna av projektet Residans har öppnat upp möjligheterna för scenisk utveckling och inspiration, profess ionella plattformar för genren har breddats men också gett avtryck i det fortsatta arbetet med scenisk folkdans. Pr ojektet har bidragit till att skapa ett bredare sceniskt dansliv och en genrebredd på våra dansscener nationellt. Det har också varit en ögonöppnare om vad man får göra med traditioner idag. Effekterna i Uppsala län: För att fortsätta synliggöra och bredda folkdansen och "rida på den våg" med effekterna av RESiDANS är det nöd vändigt att: -Inkludera folkdansen i arbetet med dans på alla nivåer. -Sprida ny sorts kunskap bland de professionella och hos unga i länet genom bl.a kurser och workshops. -Att erbjuda bättre förutsättningar för professionella folkdansare i länet att verka, som möjligheten att söka projekt stöd och liknande. Efter Residans har dansläger arrangerats på Eric Sahlström Institutet med inriktning mot scen. Danskonsulentver ksamheten har stöttat både ekonomiskt och i samtal. Projektet har även fått medel från Kultur i länet.; Ekonomiskt stöd till Masterclass i scenisk folkdans workshop och kompetenshöjning för folkdansare. ; Vid den regionala utbud sdagen presenteras dansföreställningar/projekt som finns inom folkdansgenren.

10 Sida 10 av 22 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området konst- och kulturfrämjande verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete.

11 Sida 11 av 22

12 Sida 12 av 22 Dans och blomsterplantering, Dans i Botaniska trädgården - förskolebarn dansar i Botaniska trädgården under m aj och juni, samarbete mellan Uppsala universitet sedan Skapa dans och Sommardans. Aktiviteter som upp muntrar till att stärka och stimulera det egna skapandet i dans samt erbjuda möten med professionella. Målgrupp en i det sistnämnda är mellan år. Skapa dans är en koreografitävling för unga amatörer som Uppsala län g enomfört i 13 år. En tävling som uppmuntrar till eget skapande oavsett vilken dansgenre som används. För att ök a deltagandet i Skapa dans från länet, erbjuds satsningar i hela länet i form av workshop i koreografi och komposi tion. Utöver det erbjuds alltid en koreografiworkshop för alla deltagare i Skapa dans. Vidare kommer dansplattfor mar för yngre att utvecklas i länets kommuner med start i Knivsta. Genom dansplattformarna vill vi öka möjlighete rna för att skapa dans också når den yngre målgruppen, som idag inte kan delta i Skapa dans på grund av ålder. Plattformarna ska erbjuda möjlighet för de unga att visa upp sina kompositioner i ett mindre format och enklare sa mmanhang. De ska också få coachning av pedagoger/koreografer för sitt skapande. Tanken är att det också blir en naturlig ingång till Skapa dans. Skapa dans har också gett möjlighet att utveckla innehållet i tävlingen/arrangemanget genom att presentera profe ssionella utövare och amatörer i pausunderhållningen. Arrangemanget är inte endast en tävling utan publiken bju ds även på professionell Sommardans - unga som går ut åk 9 erbjuds möjlighet att sommarjobba som dansare samt få en inblick i hur det är att jobba som dansare under tre veckor. Ungdomarna arbetar sedan tillsammans med en professionell koreogr af och arbetet avslutas med en föreställning/presentation. Skapande skola förmedlar kontakter och dansgrupper, sätter ihop projekt och upplägg samt aktiviteter kring Ska pande skola projekt. Producerade/förmedlade projekt inom Skapande skola: Knivsta, Vänskaps projekt, alla barn i åk 3, Uppsala, Vattholma och Skyttorp skola F6-åk 6 Historiska danser Stockholm Baroque Ensemble, Uppsala, Almunge skola Movement dans, film och musik projekt åk 8, Uppsala, Vänge skola de fyra elementen + dansföreställning av Kolko Ink. OBS! Alla skolor i Uppsala kommun är skolor långt ute på landsbygden. Barn och ungdom 0-18 år - Skapa dans - Dans i Botaniska trädgården - Koreografiworkshop - Residans, skolföreställning - Sommardans - Skapande skola - Skolföreställningar Carrasco dance, Kolko Ink 0-12 år Dans i Botaniska trädgården Koreografiworkshop Skapande skola år Skapa dans Sommardans Koreografiworkshop Skapande skola Skolföreställningar: Residans, Carrasco dance och Kolko Ink år Nätverksträffar Workshops Internationell Arrangerat workshops med två internationellt verksamma artister. Bevakar intresset kring art and audiences. Interkulturell

13 Sedan 5 år arrangeras kulturarrangemanget Alla är vi folk en dag då kultur som folkmusik- och dans, amatörer o ch professionella från olika länder möts genom presentationer, workshops och prova på. Det är ett samarbete mel lan flertal organisationer som ABF, Stenhagens Bildning och Kulturcentrum + biblioteket, Eric Sahlström Institutet, Studiefrämjandet, danskonsulent, slöjdkonsulent m.fl. Arrangemanget ligger i ett mångkulturellt område som tidvis har varit lite stökigt, från början var det tänkt som en mötesplats för de boende i Stenhagen, att mötas genom kultur. Sida 13 av 22 Regional enskild arkivverksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området regional enskild arkviverksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Folkrörelsearkivet har haft reducerad personalstyrka under 2013 och växling av arkivchef 2014 varvid basfunktion erna behövt få större fokus. Från sommaren 2014 kommer full bemanning och ökad takt i utvecklingsarbetet. 1. Digitalisering (sökbarhet, tillgänglighet) och ta emot e-arkiv Fanregister har lagts ut på hemsidan, digitalisering av bilder, ljudupptagningar etc sker kontinuerligt. Där uppnår v i en hög digitaliseringsgrad. Med tillgängliggörande på webb återstår mycket. Upphovsrättsliga frågor och hemsid ans arkitektur utgör svårigheter. Högprioriterat är leverans av arkivförteckningar till NAD. För att ta emot e-arkiv åt erstår arbete flera år framåt. Ett första steg 2014 blir rekommendationer till arkivbildarna om lämplig struktur och f ormat för framtida leveranser. 2. Samarbete inom ABM-området Arkivet har ett gott samarbete i huset med Uppsala Stadsarkiv (gemensamt evenemangsprogram, forskarservic e) och stadsbiblioteket (bl.a. utställningar) och förväntar sig ännu bättre förutsättningar om den planerade integrati onen av miljön blir verklighet i en ombyggnad av lokalerna hösten Samarbete med övriga arkiv i länet finns, bl.a. i utveckling av arkivpedagogik. Fr.a. utställnings-verksamheten innebär samarbeten med andra kulturinstituti oner. Ytterligare ansträngningar på området är angeläget, fr.a. med bibliotek och museer. 3. Stimulera forskning kring arkivets samlingar Kurser i föreningshistorik har en stadig tillströmning. Folkrörelsearkivets stipendium uppmuntrar till forskning. Här återstår emellertid en hel del arbete och åtgärder 2014, bl.a. bättre kontakter med Uppsala universitet och inträde i det regionala Forskningsrådet för enskilda arkiv. Målet på sikt är att bli en mötesplats mellan akademisk forsknin g och forskande föreningsfolk. 4. Medverka till att skapa nytt och samtida källmaterial Under 2013 slutfördes intervjuprojektet Människan bakom tron med en skrift med samma namn i Folkrörelsearkiv ets skriftserie. Arkivet Företagens historia finansieras främst via intäkter från medlems-, förvarings-, serviceavgifter samt konsultt jänster. Bidrag via landstinget/staten stödjer tre områden: 1. Finansiering av arkivlokal (hyra) samt skötsel av arki vbestånd som inget företag äger eller kan/vill ta ansvar för. Idag omfattas dessa bestånd av ca 14 % av arkivbest åndet. 2. Finansiering av att öka sökbarheten i ovan nämnda bestånd genom att göra ordnings-och förteckningsar beten. 3. Utåtriktad verksamhet såsom att ta fram utställningar där arkivet kan öka allmänbildningen vad gäller frå gor rörande företagande. Utställningen baseras på handlingar, föremål och historier ur arkivbeståndet. Under hela år 2013 arbetade arkivet med en utställning om handel som visats på Uppsala Stadsbibliotek. Arkivet har numera möjligheten att erbjuda digital förvaring genom ett samarbete med Centrum för näringslivshistoria i Stockholm. De ssutom har arkivet arbetat med digitalisering av en del av Sture Carlssons bildarkiv som förvaras vid Företagens historia.

14 Regional enskild arkivverksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området regional enskild arkivverksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Sida 14 av 22 Hos Företagens historia förvaras Sture Carlssons Bildarkiv. Bildarkivet omfattar åren när Sture ägde S turefoto. Materialet täcker hela Uppsala län och förvaras i form av kartotek på papper och negativ i kuvert. Arkive t är svårsökt eftersom det inte finns i digital form. Det innehåller bl a bilder från företag, porträttbilder samt reporta gebilder från större händelser i länet. Arkivet omfattar ca negativ, bland annat på Triex 400 ASA och Plus ex. Med extra bidrag från landstinget har arkivet kunnat digitalisera en del av fotobeståndet som rör handel. I och med detta ökas tillgängligheten för allmänheten av detta arkiv. Planer långsiktigt är att dels digitalisera foton men också digitalisera själva kartotekets innehåll. I och med ett samarbete med Centrum för näringslivshistoria har För etagens historia möjlighet att erbjuda företagen historisk digital förvaring. Detta är en fördel då annars mycket info rmation försvinner eller förstörs. Regional enskild arkivverksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området regional enskild arkivverksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Folkrörelsearkivet: Barns och ungas rätt till kultur Arkivet lyfter fram arkivpedagogiken som ett erbjudande till skolor och som ett framtida utvecklingsområde, i sam arbete med Uppsala stadsarkiv, Uppsala landsarkiv och i en ansökan till Kulturrådet, en kommande satsning tillsa mmans med Sörmlands arkiv Företagens arkiv (Uppsala) och Södertörns högskola. Som ett litet bidrag till en ålde rsgrupp som arkivinstitutioner sällan inriktar sin uppmärksamhet mot, kan nämnas den skattjakt i arkivlokalerna s om anordnas som påsklovsaktivitet till barn i åldrarna 5 10 år (tillsammans med Stadsarkivet i Uppsala). Internationalisering: Under 2013 har inga sådana aktiviteter förekommit. Det finns tidigare exempel, men arkivets regionala uppdrag h ar inte ställt internationalisering i förgrunden. Däremot förvaltas arkiv från ett flertal föreningar med regional förank ring men med ett internationellt arbetsfält. Interkulturell kulturverksamhet: En rimlig översättning av verksamheten till Folkrörelsearkivets uppdrag är att locka t.ex. invandrarföreningar att bli medlemmar eller deponenter i Folkrörelsearkivet. Det är en viktig fråga. Vid tidigare försök har detta visat sig svår t och vi överväger andra strategier som att erbjuda kurser i föreningshistorik, arkivvård och gemensamma dokum entationsprojekt. Tidplanen ligger snarare kring Företagens historia: Verksamheten finansieras främst via intäkter från medlems-, förvarings-, serviceavgifter samt konsulttjänster. Barn och unga nås genom utställning på Uppsala stadsbibliotek.

15 Filmkulturell verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området filmkulturell verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Sida 15 av 22 Kulturplanen s. 18 Digitala delaktighet Filmkonsulenten har stöttat länets biografer i deras satsning mot digitalis ering och nu kvarstår endast Knivsta kommun som saknar en digital biograf. Svårigheten är att de kommunala pe ngarna, motsvarande 50 procent av kostnaderna, saknas. Kulturplanen s. 38: Utveckla stödet till lärare och profes sionella filmarbetare i länet, framförallt genom att erbjuda mötesplatser i form av filmvisningar, seminarier och fort bildningar, samt genom utlån av teknik. Mötesplatser i form av filmvisningar och seminarier har tillgodosätts i hög grad under året. Inte minst för att dessa har gjorts öppna till båda grupperna (lärare och filmare) samtidigt. Utlån a v teknik har skett vid 40 tillfällen till filmare. Filmkonsulentverksamheten har bjudit in Maud Nycander, regissör - till filmen Palme, Nahid Persson, regissör - till filmen Min stulna revolution, Viktor Lindgren, regissör - till filmen Ta av mig. Vidare har man hållit i ett ljudseminarium med ljudtekniker Patrik Strömdahl, hållit en föreläsning om filmmusi k med Per Egland. Föreläsningen Demokrati, makt och medier var däremot mer riktad till lärare än filmare. I ett nytt samarbete med Studiefrämjandet har konsulentverksamheten kunnat erbjuda kurser om 6 tillfällen både vår och höst i att Skriva kortfilmsmanus och en kurs i att Filma med systemkamera. Ytterligare en praktisk verksta d riktad till filmare fick ställas in pga sjukdom. Praktiska fortbildningar för lärare har genomförts vid enstaka tillfälle n både vår och höst och även i samband med Skapande skola satsningar. Nya satsningar som att lära sig använ da en ipad i undervisningen har getts till riktade grupper till en lärargrupp i Enköping och till biblioteks-personal i länet. Svårigheten med båda dessa grupper (lärare och filmare) är att uppnå en kontinuitet. Det tenderar att bli pu nktinsatser, svårigheten är att nya filmare respektive lärare stöter till hela tiden. Grupperna är stora och har väldig t olika förkunskaper. De befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Det är två stora, rörliga och föränderliga grupper. Att Film i Upplands mediepedagog har varit sjuk, respektive varit hemma med vård av sjukt barn vid en lång rad ti llfällen under året har också påverkat mängden insatser inom området filmfortbildningar som kunnat erbjudas lära re under året. Filmkulturell verksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området filmkulturell verksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. s. 38 I Kulturplanen står det: Utveckla samverkan med andra kulturaktörer inom länet, både offentliga, privata och ideella, och med filmkonsulentverksamheter i andra län med tonvikt på spridning av kortfilm generellt och konstfil m specifikt genom Videogud. Det finns en rad olika områden där en fördjupad kvalitet har uppnåtts. Videokonstfestivalen Videogud ägde rum i april i Uppsala 2013 med bra genomslag inför en stor publik. Ett av de prisade uppländska bidragen visades sedan på Uppsala konstmuseum 2013 och på Vårsalongen på Liljevalchs Vidare har samma film visats och prisats i Moskva, i Mexiko, i Japan mm. Uppmärksamheten på videokonst l edde till flera ansökningar om filmstöd till just videokonstverk, där flera beviljades stöd. I övrigt har mängden ansökningar om filmstöd fördubblats under 2013 jämfört med Höstens tema Queer med filmvisningar på 17 Videogudsstationer i tre län ledde till ett HBTQ seminarium för tjän stemän i Gävle i oktober. Det ledde också till att filmkonsulenten bjöd in en av höstens Videogudkonstnärer för att presentera sitt verk för en gymnasieklass i Håbo kommun i oktober. Temat Queer återkom även i samarbetet me d ARF (Antirasistiska filmfestival) i november. Vidare har Film i Uppland hållit i ett mycket uppskattat ljudseminarium med ljudtekniker Patrik Strömdahl. Filmarn a 40 st har nämnt denna fördjupning och branschträff som betydelsefull för deras filmskapande. Film i Uppland tillsammans med Film i Sörmland, Västmanland och Örebro län höll för första gången en gemensa m Pitchutbildning bestående av två dagar under våren Upplands två deltagare har kunnat utnyttja dessa ku nskaper och kontakter i samband med festivaldeltagande i landet och i ansökningar till Svenska Filminstitutet och Sveriges Television.

16 Filmkulturell verksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området filmkulturell verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Sida 16 av 22 a) Barn och ungas rätt till kultur Skapande skola år år - Digitala historier i en klass i Knivsta år 7, med tre besök i klassen (29 elever). - Movement ett projekt där varje klass möter en koreograf, en musiker, en filmpedagog, sammantaget 8 pedago gbesök, för att skapa sin egen musikvideo. År (2 klasser, 52 elever) i Almunge. - Musikvideoprojekt Kunskapsskolan Uppsala Norra år 9, tre träffar per klass (2 klasser, 48 elever) - Mobiltelefonprojekt i Enköping, år 7, en träff (90 elever) - Kortfilmsprojekt Dalby resursskola, två träffar med 7 st. ålder år. - Kortfilmsprojekt Asken resursskola, Enköping, två träffar, 17 st. Skapande skola år 0-12 år - Digitala historier i 4 klasser på Ramsta skolan år 3-6, med tre besök i klassen (40 elever i åldern 0-12 år och 37 elever i åldern år). Verkstäder Animationsverkstad på Storvreta skolan i två klasser år Sportlov: Animationsverkstad på Sävja biblioteket år Sportlov: Animationsverkstad på Storvreta biblioteket år Tre dagars filmkurs för unga år inställd pga få deltagare Höstlov: Animationsverkstad på Gränby biblioteket år Höstlov: Filmverkstad på Branting biblioteket år Höstlov: Filmverkstad på Knivsta bibliotek, år Vår progressiva utbildning med unga talanger UngFilmFramåt hölls gemensamt med de tre länen: Sörmland, Väs tmanland och Örebro. Två deltagande killar 22 år, från Uppsala deltog. Utöver de fyra helgträffarna under våren med professionella filmarbetare, fick de filmstöd och coachning från filmkonsulenten. De producerade sedan en w ebbserie Studenterna om 5 delar à 20 min. Festivaler & visningar Regional visningskväll lockade ca 10 pers i åldern år Videogudfestival i april lockade ca 10 pers i åldern år Focus i maj Regional filmtävling lockade ca 20 pers i åldern år Noomaraton i september lockade 12 pers i åldern år, och 24 pers i åldern år till själva Noomaratontä vlingen. Det kom 85 personer i olika åldrar till själva visningen. a) Internationell kulturverksamhet - Film och Dans i Uppland erbjöd en internationell workshop med dansaren/filmaren Judy Lieff från New York/ USA i ett tvärkulturellt praktisk verkstad för filmare/dansare i oktober Film i Uppland satt samman ett paket internationella kortfilm som visades på årets Kortfilmfestival. Detta pak et om sex stycken kortfilmer presenterades och visades i Tierp under samma vecka. - Bidrag har getts till två olika filmskapare för festivalresor, dels till Cannes Filmfestival och dels till en videoko nstfestival på Orkneyöarna. b) Interkulturellt - På den Romska nationaldagen samarbetade Film i Uppland med Upplandsmuseet och erbjöd två filmvisningar med diskussioner till tre klasser åk 7-9. (42 personer i ålder år) - Queertema i höstens Videogudprogram och HBTQ-seminarium i Gävle i oktober för över 30 personer (vuxna tjä nstemän). - Möte mellan konstnären Maria Olsson, vars verk videoverk visades på stationerna HT 2013, och en gymnasiekl ass 20 elever år, på Jan Fridegårdsbildningscentrum i Håbo kommun i oktober Under ARFveckan visade regissören Viktor Lindgren sin film Ta av mig och mötte 120 elever i högstadiet i ålde r år i Uppsala i november. Queertema. Queertemat var inte planerat av Film i Uppland från första början utan väcktes under året ihop med Gävleborg oc h Dalarna inom Videogudsamarbetet.

17 Hemslöjdsfrämjande verksamhet 1. Gör en samlad bedömning av resultaten inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. Sida 17 av 22 Länshemslöjdskonsulenterna (Lhk) tog inför inträdet i samverkansmodellen beslut om ett utökat länsövergripande arbetssätt. Detta för att stärka hemslöjdens roll som ett självständigt kulturområde i länet. En stor satsning, utställ ningen c/o Hemslöjden, påbörjades 2012 och turnerar runt till länets bibliotek t.o.m Syftet med utställninge n är att genom programverksamhet bygga nätverk och inleda dialog med barn och ungdomar, slöjdare, skola, poli tiker, förenings- och näringsliv. Ett arbetssätt som ska stärka och förtydliga uppdraget att utveckla slöjden både s om kulturyttring och som näringsgren.lhk:s roll har blivit allt mer strategisk än som tidigare operativ. Målet är att s kapa nätverk för slöjdverksamhet i länets alla kommuner. Det tar dock tid att hitta strukturer, nyckelpersoner och funktioner i de olika kommunerna. Under har utställningen visats i Östhammar, Håbo, Knivsta och Uppsa la. Med en utökning av tjänsterna (fr.o.m. 2012) till 2,25 för att möta behovet av en konsulent för barn och unga, har barn- och ungdomsverksamheten fördubblats under två år. Detta görs genom Slöjdklubbar, där Lhk utbildar handl edare och i samverkan med olika studieförbund genomför verksamhet för barn mellan 7 och 14 år. Arbetet med S kapande Skola har varit omfattande och där har Lhk genomfört flera större projekt, som bl.a. uppmärksammats p å riksnivå. Till arbetet med de olika projekten anställs utbildade handledare och Lhk har rollen som projektledare/ administratör. Arbetet med Slöjdklubbar, handledarutbildning och Skapande skola är etablerat och har skapat fört roende och en bra dialog med skolor och handledare. Diskussionen om läroplanens mål och riktlinjer hålls levand e, liksom frågor om kontinuitet, utvärdering och uppföljning. I arbetet med målgruppen eftersträvar Lhk fler kontakter och samarbeten, dialog och en naturlig arena att mötas på, gärna ämnesöverskridande, där ungdomar kan möta bl.a. slöjden.här diskuteras värdet av dialog; att göra med, inte för. Satsningarna på att stärka slöjdens roll inom de kulturella och kreativa näringarna har stärkts under året, bl.a. gen om landsbygdsutvecklingsprojektet Från lamm till tröja. Satsningen vänder sig till fårägare, formgivare, slöjdare o ch butiksägare i syfte att stärka ullföretagandet i länet. Ett nittiotal deltagare har arbetat fram en handlingsplan för insatser och aktiviteter som behöver göras.förstudien har finansierats med medel från Jordbruksverket.Projektet går in i nästa fas under Lhk:s årliga pop-up-butik, Hemslöjdsjul, samlar ett 60-tal slöjdare från hela länet som säljer sina produkter i lokal en på S:t Eriks torg under två veckor före jul. Lhk:s roll som projektledare, coach och rådgivare i entrepenörsskaps-och näringsfrågor har stärkts. Genom förelä sningar, utställningar, handledarutbildningar och rådgivning till butiker, enskilda slöjdare och kooperativ får Lhk en allt mer tydlig roll som samordnare i länets slöjdföretagande. Inte alltid med fokus på produkter, utan även tjänster och upplevelser i syfte att stärka länet som en attraktiv besöksregion. Idéer på en webbaserad Slöjdkarta har väc kts, arbetet går vidare med detta.

18 Sida 18 av 22 Hemslöjdsfrämjande verksamhet 2. Sammanfatta de prioriterade insatser som gjorts för utveckling av kvalitet inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet. Fråga 2 bör endast besvaras om regionen/landstinget har något ytterligare att tillägga angående utveckling av kvalitet, utöver det som tagits upp i svaret på fråga 1. Hemslöjdskonsulenternas uppdrag är att arbeta med både fritidsslöjdare och yrkesverksamma slöjdare/hantverka re. Lhk förmedlar kunskap om material, redskap och slöjtekniker, ger råd, coachar och samordnar olika aktörer. Den allt mer utåtriktade och utökade verksamheten genererar fler kontakter, fler arbetstillfällen för handledare och kursledare. Lhk:s roll övergårallt mer från operativ till strategisk. Verksamheten har nu nått en nivå där kvalitet må ste betonas före kvantitet; att ta hand om kontakter, nya samarbetspartners och bygga förtroende och stabilitet. A tt arbeta mer projektinriktat och fördjupat med mer långsiktiga projekt prioriteras. Utvärderingar, dokumentation, a nalyser och reflektion blir allt viktigare i syfte att inte behöva uppfinna hjulet en gång till, att ta vara på erfarenhet er och vänta in resultat. Lhk:s handledarutbildning (gemensamt framarbetad över hela landet) är en viktig stomme i verksamheten, en kva litetssäkring.den förmedlar pedagogik och ett synsätt på viktiga värden;bl.a. genusperspektiv,allas lika värde, håll barhetsfrågor och genomsyrar all verksamhet, inte bara i kontakt med barn. Kontakter med organisationer, föreningar, studieförbund och kollegor i andra län förnyar och berikar verksamhete n i olika samarbeten. Nämnden för hemslöjdsfrågor, (Nfh), har en viktig roll. Därifrån får Lhk relevant information, fortbildning, samordning och omvärldsanalys. Tillsättandet av en barn- och ungdomskonsulent har gett ett tydligt resultat. Lhk:s strävan är att tjänsten kan bibe hållas på 50% med en tillsvidaretjänst. Arbetet med att hålla bibehålla och utveckla kulturarvet görs bl.a. genom kursverksamhet. Där erbjuds fördjupand e, längre kurser med professionella kursledare. Genom föreläsningar, studiebesök, seminarier och utställningar fö rmedlar Lhk utvecklingsmöjligheter för t.ex. slöjdföreningar, vävstugor, slöjdare och handledare. Exempel kan var a info från Skatteverket, föreläsning om textilvård eller studiebesök i en smedja. Lhk fortbildar även lärare inom sk olans alla stadier. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 3. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom området hemslöjdsfrämjande verksamhet: barns och ungas rätt till kultur internationalisering interkulturellt arbete. Slöjdklubben (7-14 år) är etablerad och finns på ett flertal platser i länet. Lhk utbildar fortlöpande handledare som sedan arbetar som handledare i Slöjklubben och andra projekt, t.ex. Skapande Skola. Lhk ingår i Kulturkraft, ett nätverk för länets kulturkonsulenter, som bl.a. arrangerar utbudsdagar för skolor och oli ka seminarier. Under 2013 fortbildades 25 förskollärare som en start på ett större projekt under 2014, täljning för 25 förskoleklas ser i Uppsala kommun. Genom Skapande Skola-projekt når Lhk barn i åk 0-9. Ett samarbete med Wiks folkhögskola genomfördes under 2013 där ungdomar i eftergymnasial ålder deltog, samt en inspirationsdag för internationella studenter på Uppsal a universitet. Målet att nå alla målgrupper kvarstår och är en av utmaningarna. De internationella kontakter Lhk haft under året har varit konferenserna på universitetet i Tartu, Estland Tradition ella tröjor runt Östersjön, och North Atlantic Native Sheep Conference på Shetlandsöarna. Båda med viktiga inter nationella utblickar och kontakter inom det textila området. c/o Hemslöjden är en arena för bl.a. interkulturella möten där Lhk söker kontakt med olika föreningar och organsis ationer. Ett samarbete med Nyby Vision, som jobbar för integration, inleddes under året. På Mötesplats kontakte n, Gottsunda, och på Stenhagens bibliotek möts barn i Slöjdklubbar och andra aktiviteter. Lhk har medvetet valt bi blioteken som samarbetspart och arena för verksamheten. Här finns plats och utrymme för fler samarbeten i syfte att nå fler deltagare.

19 Områdesövergripande frågor 4. Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts för att integrera följande perspektiv inom samtliga områden som anges i förordningens 8 : jämställdhet tillgänglighet. Sida 19 av 22 Jämställdhet: De större institutionerna Uppsala stadsteater, Musik i Uppland och Upplandsmuseet arbetar system atiskt med dessa frågor och de mindre likaså, vilket inrapporterats i samband med den kvalitativa uppföljningen till landstinget. På teatern har en bred repertoar presenterats med genomtänkta val ur ett jämställdhetsperspektiv va d gäller t.ex. drivande karaktärer på scenen. Vidare finns en tillgänglig prissättning och bredd av föreställningar m ed klassiker, nyskrivet, underhållning. Under 2013 genomförde teatern en publikundersökning om besökarnas för delning i ålder, utbildning och kön. En reviderad jämställdhetspolicy och plan togs fram under 2013 för tre år fram åt. En jämställdhetsgrupp ingår i arbetsmiljögruppen internt med olika yrkesgrupper representerade. En tillgänglig hetsgrupp har bildats. Inventering har skett av fysiska och digitala miljöer. konstakter med organisationer som arb etar med funktionshinder har tagits. Hemsidan har tillgänglighetsanpassats. Musik i Uppland arbetar kontinuerligt med jämställdhetsfrågor och ser t.ex. till fördelningen mellan egagerade kvinnor och män avseende årsarbetet. S pelåret 2013/2014 har nya verk beställts och uruppförts av en kvinna och två män. Som hyresgäst i Uppsala Kons ert o Kongress har konsertverksamheten god tillgänglighet. Upplandsmuseet följer antagna policydokument avse ende jämställdhetsplan och mångfaldsplan. Ledningsgruppen består av 5 män och 5 kvinnor. Verksamheten plan eras ur ett jämställdhetsperspektiv avseende forskning, insamling, kommunikation, pedagogik. Den största tillgän glighetssatsningen är databasen PRIMUS samt Digitalt Museum som ger full sökbarhet till samlingarna via Intern et. Den fysiska tillgängligheten till byggnaderna förbättras kontinuerligt. En inventering gjordes 2013 av museibyg gnaden och en åtgärdsplan skapades. Projektet FOKUS implementerar mångfald och funktionsnedsättningar i sö kning i samlingarna. Under 2013 har de institutioner som erhåller statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen meddelat att de upprättat handlingsplaner för tillgänglighet. En process pågår för att medvetandegöra tillgänglighetsaspekterna pågår. En personaldag om normkritik och likabehandling har hållits på Kultur i länet, Kulturenheten har genomgått utbildningar i HBTQ-frågor. Kulturrådet är inbjudet att medverka vid en tjänstemanna-kil i juni 2014 med temat Till gänglighet. Vid filmkulturell verksamhet sker rekrytering av kursledare och föreläsare utifrån jämställdhetsaspekte r. Områdesövergripande frågor 5. Redogör kortfattat för övriga insatser som ni särskilt har prioriterat. De särskilda satsningar som anges i kulturplanen arbetas det med. Särskilt har arbetet med att skapa en scenkonstkarusell och stödjande strukturer för litteraturen i länet betonats.

20 Samverkan och samråd 6. Ange nedan, genom att kryssa för i rutorna, vilken typ av samverkan regionen/landstinget genomfört med kommunerna. Sida 20 av 22 Formaliserade konstellationer årlig träff Politiska Kilar för chefstjänstemän i länets kommuner och institutioner inklusive represent anter från styrelser/nämnder. Politisk Kil 8 mars 2013; 18 oktober Ca 50 deltagare/tillfälle. Sedan våren 2014 ingå r även Uppsala län i Kulturtinget med Västmanland, Örebro och Sörmlands län. Formaliserade konstellationer regelbundna träffar Tjänstemanna Kilar för chefstjänstemän där institutionschefer och kommunernas kulturchefer ingår (17 juni 2013, 27 september, 26 november), September 2013: Dialog 2 timmar med var oc h en av kommunerna på tjänstemannanivå inför revidering av kulturplanen på Kultur i länet, Uppsala. Följdes upp av politikermöten ute i alla kommuner i januari Löpande möten/dialoger/samtal Löpande samtal på tjänstemannanivå om specifika projekt och frågor på olika nivåer i tjänst emannaorganisationen. Formella möten mellan kommuners nämnder/styrelser och landstingets ku lturnämnd hölls i respektive kommun i början av 2014 inför revidering av kulturplanen. Kompetensutveckling Kulturnämndens ledamöter deltar i de årliga samtalen med SKL och kulturdepartementet om sam verkansmodellen. Kulturnämndens ledamöter deltar även i SKLs årliga kulturkonferens, som är en mötesplats för politiker och tjänstemän inom kulturpolitiken. Tillfälle ges för möten me d deltagare från länet från såväl politik som tjänstemannasidan. Politiker och tjänstemän d eltar även i kulturting som arrangeras. Tjänstemännen deltar regelbundet i olika former av kompetensutveckling. Tvärsektoriella möten/ besök/studiebesök Vid samtliga dialoger inom ramen för arbetet med en ny regional kulturplan har även tvärsek toriella diskussioner förts, bl.a. har besöksnäring och destinationsutveckling diskuterats. Enheterna vid Kultur i länet (kulturenhetens strateger och konsulenter, länsbiblioteket och staben) har etablerade nätverk med kommunerna inom sina respektive ansvarsområden. Länsöverskridande samarbeten Länsöverskridande samarbeten sker löpande inom verksamheterna. Övrigt 1 öppen hearing om regional bildkonst i länet för kommuner och institutioner och representa nter för det professionella konstlivet (20 september 2013) som uppföljning av en utredning av Anna van der Vliet.

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland Kultur- och fritidsnämnden 2016-07-13 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:116 Lena Klintberg 016-710 13 71 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande - Handlingsplan 2017 regional

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Förslag till fördelning särskilda medel från Kulturrådet 2014 Länsbibliotek Sörmland BOOKworms, bokklubbar för barn- och ungdomar med läsningen och det egna skrivandet i fokus behöver utvecklas. BOOKworms

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Budget för Kulturförvaltningen 2014

Budget för Kulturförvaltningen 2014 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-09-24 RS130356 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Budget för Kulturförvaltningen 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester Uppdragsöverenskommelse 2016 Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävle borg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga 2012-2014 Inledning Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Riksteatern utgörs

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-23

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-23 iiisala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-01-23 11(16) KFU9 Konstpedagogisk verksamhet Dnr2013/70 INLI!DNING Som en del i Aguelimuseets arbete med att utveckla

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

Kulturgaranti. för barn och unga

Kulturgaranti. för barn och unga Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016.

Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Uppdragsöverenskommelse 2016 Kulturutveckling Kultur- och kompetensdirektören har undertecknat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen är kultursamverkansmodellen

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet - KUN 2012-11-20, p 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-11-05 KUN 2012/431 Handläggare: Hans Ullström Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet STHLM DEBUT 1

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Landstinget Dalarna vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända

Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända Tjänsteställe, handläggare Datum Kultur och ideell sektor, Lena Adem 2016-06-28 Alla barns rätt till kultur i Örebro län fokus asylsökande/nyanlända Kultur är läkande och skapar meningsfullhet i tillvaron.

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen ) VERKSAMHETSPLAN 2013 (Fastställd av styrelsen 2012-11-29) ORGANISATION Hallands bildningsförbund är folkbildningens samverkansorganisation i Hallands län. Verksamheten har till syfte att ge stärka folkbildningen

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun Datum: 16-01-20 Till Kultur- och Fritidsnämnden Handläggare: Birgitta Westergren Lenken Direktnr: 0322 616 364 Beteckning: Uppdaterad Kulturplan för barn och unga 2016-01-20 Kulturplan för barn och unga

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Riksförbundet Unga Musikanters Stockholmsdistrikt

Verksamhetsplan 2015. Riksförbundet Unga Musikanters Stockholmsdistrikt Verksamhetsplan 2015 Riksförbundet Unga Musikanters Stockholmsdistrikt 1 Ungt Ledarskap... 3 1.1 Ledarskolan... 3 2 Kurser på lovet... 3 2.1 STORK på höstlovet... 3 2.2 Musik vid Ekebyholm på sommarlovet...

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv

Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv De regionala kulturaktörerna Kulturenheten September 2011 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Regionala kulturaktörer... 4 2 Musik... 7 2.1

Läs mer

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Syfte Ansökan

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Från Kompobib2020 till Komposten Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Biblioteken som lärande organisationer 2014-02-07 1 Kompobib2020

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer