Anknytningsbaserad familjeterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytningsbaserad familjeterapi"

Transkript

1 Anknytningsbaserad familjeterapi Göteborg 13 mars 2015 Tua Hassling, aukt.socionom, psykoterapeut, certifierad ABFT-terapeut

2 ABFT Manualbaserad behandling, flexibel Anknytningsteori och strukturell familjeterapi veckor 5 olika uppgifter Forskning

3 2014

4 2015

5 Philadelphia Children s Hospital Drexel University

6 Andra teoretiska influenser Strukturell familjeterapi /Minuchin MDFT /Liddle EFT /Greenberg Kontextuell familjeterapi /Bozormenyi-Nagy

7 Depressionskriterier DSM-IV kriterier för depressiv sjukdomsperiod A. Minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse/glädje måste föreligga. Förutom något av eller båda dessa symtom måste minst fyra av de övriga symtomen föreligga för diagnosen egentlig depressionsepisod. B. Övriga symtom är: betydande viktnedgång utan bantning, viktuppgång, minskad eller ökad aptit nästan dagligen sömnstörning (oftast minskad sömn, men ibland ökad) observerbar psykomotorisk agitation eller hämning svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen värdelöshets- eller skuldkänslor (obefogade) minskad tankeförmåga, koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet återkommande tankar på döden, självmordstankar, planering för självmord eller utfört självmordsförsök C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, d v s att den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter närståendes bortgång

8 Depression - förekomst 5 % av tonåringar, depressiva symptom högre Livstid 25 %

9 Suicidalitet Självmordstankar bland åringar: 22% flickor 11% pojkar Självmordsförsök: 9% flickor 2% pojkar Uppgifter från Nationell folkhälsoenkät , Statens folkhälsoinstitut

10 Suicid Under 2012 bland åringar: 106 män 41 kvinnor Uppgifter från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

11 Familjen Riskfaktor-negativa livshändelser, familjemönster, otrygg/desorganiserad anknytning Skyddsfaktor- förälders värme och övervakning, utvecklande, skyddande Skyddsnät- buffert, stärka banden, minska risken för depression och självmord

12 Familjeterapi System-helhet-delar Förändring-stabilitet Funktionell problemlösning och lösningsförsök som gått i stå Kraftfullt att omarbeta de inre arbetsmodellerna i relationerna som format dem

13 Anknytningsperspektiv Trygg bas/säker hamn Reglering av känslor Inre bilder av sig själv och förväntningar på andra Att utveckla självständighet och att vara i relation med andra I tonåren klara allt mer själv och föräldrar ska allt mer finnas till hands på avstånd

14 Anknytning i tonåren

15 Anknytning i tonåren Tryggt anknutna tonåringar kan: Uttrycka sin åsikt utan rädsla för avvisande eller vedergällning Förhandla-autonomi Söka emotionellt stöd och skydd vid behov

16 Auktoritativt föräldraskap Värme(kärlek och acceptans) Struktur(övervakning och vägledning) Uppmuntran till självständighet Tolerans för uttryckande av sina åsikter Stöd för att uttrycka sina känslor även negativa

17 Tonåringar som har föräldrar med auktoritativt förhållningssätt Ansvarstagande Bättre självkänsla Mer anpassningsbara Kreativa Nyfikna Socialt kompetenta Framgångsrika i skolan Bättre fysisk hälsa

18 Anknytningsbaserat synsätt på ungdomens depression Ungdom Förälder Känloreglering Undertryckande Anknytningsbrott Brister i omsorgen Nuvarande stressorer: Relationsproblem, ekonomisk stress Tonårsutveckling Autonomi Psykopatologi: Depression, Missbruk Personlighetsstörning Anknytningsmönster Tregenerationsperspektiv Depression Anknytningsmönster:

19 Brist eller brott i anknytningen Inte använder sig av föräldrarna vid behov av närhet eller skydd eller för att reglera känslor Föräldrar inte klarar att ge det stöd barnet behöver

20 Anknytningsbrott i tonåren Ängsligt/överdrivet upptaget: pendlar mellan att kräva omsorg och skydd, klaga över förälders otillgänglighet och/eller uppträda på ett sätt för att för att locka fram den tillgängliga föräldern Avfärdande: tonåringen förefaller att inte bry sig längre. Relationen till föräldern är förvisad till att vara oviktig.

21 Anknytningsbrott i tonåren Föräldern har abdikerat-övergivit Förälderns avvisande Förälderns klarar inte av att skydda

22 Depression och självmordsrisk hos tonåringar Relationella svårigheter föregår Familjerelationerna är medicinen Stärka kontakten- möjliggöra skyddande faktorer Öka förälderns förmåga att vara ett autonomt anknytningsobjekt Förändra inre arbetsmodeller

23 Earned security (Main &Goldwyn) Identifiera och formulera sig kring ämnen och känslor man tidigare undvikit, få validering och ny information kring upplevelser ger dem möjlighet att införliva en mer sammanhållen syn på sig själv och andra Att ha dessa samtal med föräldern direkt kan ha mer effekt än att göra det ensam med en terapeut

24 Reparera anknytning: processen Om en tonåring förmår uttrycka sina anknytningsrelaterade känslor och behov på ett mer direkt och reglerat sätt, och föräldrar svarar på ett varmt, respektfullt sätt så börjar tonåringen omarbeta sin bild av föräldern som likgiltig eller onåbar och kan se dem som värda tillit och förtroende Föräldrar kan då skydda, vägleda och stödja sin tonåring

25 Förändringen genom ABFT För tonåringar: Öka medvetenhet och förmåga att formulera anknytningsbrott Öka förmåga att få tillgång till, stå ut med och processa sårbara känslor som hänger ihop med anknytningsbrotten Öka förmåga att uttrycka och diskutera svåra tankar och känslor

26 Förändringen genom ABFT För föräldrar: Öka empati och känslighet för tonåringens behov av fortsatt känslomässigt stöd och skydd, och ökade behov av autonomi Öka förälderns acceptans och färdigheter genom emotionell coachning som en väg att förbättra kommunikationen med sin tonåring

27 Forskningsresultat ABFT har visat sig vara effektivt med deprimerade och suicidala tonåringar i 6 studier

28 Forskning Den första studien som omfattade 10 ärenden visade att behandling med ABFT gav en signifikant minskning av depression och självmordstankar efter 12 veckor(g. Diamond, Siqueland, & Diamond, 2003).

29 32 ungdomar mot kontrollgrupp 81% av tonåringarna som fått ABFT uppfyllde inte längre diagnoskriterierna för svår depression mot 47% i kontrollgruppen. (G. S. Diamond, Reis, Diamond, Siqueland, & Isaacs, 2002).

30 66 tonåringar som ställdes mot EUC, visade sig effektivt för minskning av självskattade självmordstankar och depressiva symptom Lika bra på dem som varit utsatta för sexuellt övergrepp.(g. Diamond, Creed, Gillham, Gallop, & Hamilton, 2012)..

31 ABFT har också prövats för homosexuella och bisexuella ungdomar med självmordstankar(g. M. Diamond et al., 2013). Studien visade goda resultat för att man fullföljt behandlingen och signifikant minskning av depressiva symptom och självmordstankar

32 Studie av metodens spridande(n=20): mer effektiv än TAU, terapeuter kan bli upplärda i metoden i Norge (Israel & Diamond, 2012)

33 Pågående studier ABFT-vuxen individuell psykoterapi ABFT-Non-Directive Supportive Therapy för suicidala ungdomar (5 år ) I Sverige pågår en pilotstudie från Linköpings Universitet, Rolf Holmqvist

34 ABFT-modellen Problem Behandlingsuppgifter Förväntat resultat Kommunikationsproblem -kritik, anklagelse, isolering Relationell omformulering Mindre anklagelser, ömsesidigt ansvar Tonåringens motivation Bygga allians Tillit till terapeuten, mål, överenskommelse Förälders stress/ Ineffektivt föräldraskap Familjens dysfunktionella fungerande Negativ självbild, vardagens problem Bygga allians/ Lära föräldern färdigheter Reparera anknytning Främja autonomi Öka tillit, stöd, auktoritativt föräldraskap, mandat att styra Återskapa tillit och respekt Ökad autonomi

35 Uppgifternas funktion Hjälper till att organisera behandlingens fokus och sessionerna Ger intentionalitet till terapin Kommer till kärnan snabbare Principer som ger möjlighet till flexibilitet

36 Förberedelse för session Intention: Intervention: Utvärdering: Varför gör jag det här? Vad vill jag uppnå? Hur ska jag uppnå det? Fungerar det? Vad ska jag titta och lyssna efter? Hur vet jag när jag har det? Hur vet jag när det är färdigt?

37 Terapeuten övervakar Innehåll-talar vi om rätt sak? Affekt- är det rätt affekt? Process- stödjer detta eller underminerar processen?

38 Varje session Skapa allians, bonda Vilket är målet Vad är uppgiften

39 Uppgift 1-Relationell omformulering Allians- samgående, bygga allians Mål- Växla till anknytningstema, relationell omformulering Uppgift- Överenskommelse om relationella mål för behandlingen

40 Att komma åt anknytningsbrott När du känner dig nere, så förtvivlad och ensam, hur kommer det sig att du inte går till dina föräldrar för att få tröst och stöd? Det verkar som du vill att dina föräldrar ska stötta dig, men du litar inte på att de kommer att finnas där när du behöver dem. Är det så? Varför har du förlorat tilliten till dina föräldrar? Det känns som dörren till kärleken är stängd. Som om du inte vill släppa in dina föräldrar? Vad har hänt som håller den dörren stängd?

41 Att komma åt anknytningsbrott När din son känner sig så nere och förtvivlad, sittandes ensam i sitt rum och du är jätteorolig för honom, varför kommer han inte till dig för att få hjälp? Jag får intrycket att din dotter inte tror att du kommer att finnas där för henne om hon vänder sig till dig? Det måste kännas i hjärtat för dig. Varför tror hon det? Vad tror du kommer i vägen för din dotter, vad är hindret för att hon ska se dig som en tillgång om hon behöver stöd och som en hjälp om hon behöver lösa problem?

42 Relationell omformulering Orientering-samgående Problemet Påverkan av familjerelationerna och deras påverkan på problemet Från anklagelse till längtan Överenskommelse om att arbeta med relationerna-kontrakt

43 Uppgift 2-Allians med tonåringen Allians- bygga allians, skapa tillit Mål- identifiera kärnkonflikter, brott i tilliten till föräldrarna, koppla depressionen till familjens dysfunktion Uppgift- Förbereda tonåringen för återanknytningssamtalet

44 Exempel på anknytningsbrott Traumatiska händelser: Mamma skyddade mig inte när pappa var våldsam, hur ska jag kunna lita på henne? Negativt samspel i familjen: Pappa tar mig inte på allvar, förlöjligar mig. Mamma skriker bara åt mig.

45 Mamma blir för orolig när jag berättar om mina problem och kan inte hantera det. Jag vill inte belasta mamma med mer, hon har tillräckligt med svårigheter.

46

47

48 Uppgift 3-Allians med förälder Allians- nuvarande stressorer och egen anknytningshistorias påverkan på föräldraskapet Mål- vilja delta i reparerandet av anknytningen, lära sig färdigheter som främjar anknytning Uppgift- förberedelse för samtalet med tonåringen, lära sig emotional coachingfärdigheter

49 Det måste vara svårt att ha en deprimerad tonåring att ta hand om när du har så mycket annat som också stressar dig Ingen fanns där för dig när du växte upp och nu vet du inte hur du ska vara för att finnas där för din son

50 Emotionell coachning Uppmärksamma känsla hos barnet Se det som en möjlighet till närhet och att lära barnet något viktigt Lyssna empatiskt Benämna känslor Validera Problemlösning-först när barnet känner sig förstått

51 Uppgift 4-Att reparera anknytning Mål- möjliggöra samtal om viktiga brott i relationen, återetablera tillit och kommunikation, öka tonåringens möjlighet att söka närhet och stöd och förälderns förmåga att ge det Process- Enactment, iscensättning i rummet

52 Det reparativa samtalet Tonåringen berättar om anknytningsbrott Förälder validerar och erkänner Terapeuten omdirigerar samtalet om nödvändigt Ömsesidigt ansvar och övertygelse om förändring Mer tillit om de kan arbeta genom svåra saker tillsammans Tonåringen känner sig säker på att kunna vända sig till föräldern för att få hjälp

53 Uppgift 5-Utveckla egen kompetens och problemlösning Identifiera utmaningar Föräldern är nu trygg bas och tonåringen kan börja gå ut i omvärlden igen och utforska Öka tonåringens egen problemlösningskapcitet, föräldern finns i bakgrunden

54 Ökad mognad och ökat deltagande Sociala aktiviteter färdigheter utanför hemmet Identitet Börja uppgiften Andra människor tex syskon Hur vidmakthålla förändringen Diskutera avslutningen Andra verksamheter Anknytningssituationer

55 Tua Hassling Utbildning och Handledning

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Depression och Beteendeaktivering (BA)

Depression och Beteendeaktivering (BA) Depression och Beteendeaktivering (BA) Kristofer Vernmark Leg. psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se 013-4651174 Upplägg för dagen Förekomst (prevalens) Diagnostisering Utgångspunkter vad gäller

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg

Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg Så gör vi familjeterapi nyklassicism, vetenskap och beprövad erfarenhet. Avslutningsplenum vid SFFT:s konferens i Växjö, augusti 2015 Magnus Ringborg Kom ihåg namn! Vänta med att föreslå utredning! Närvaro!

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET. Av Mats Hilte

MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET. Av Mats Hilte MANLIGHET OCH DEPRESSION ETT KÖNSPERSPEKTIV PÅ MÄNS NEDSTÄMDHET Av Mats Hilte Presentationens innehåll Depressioners förekomst och utbredning Vad är manlighet om olika maskulinitetsteorier Den könade depressionen

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi. The work with affects in Attachmentbased family therapy

Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi. The work with affects in Attachmentbased family therapy S:t Lukas utbildningsinstitut Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Examensuppsats på avancerad nivå, 15 hp Vt 2014 Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi The work with affects in Attachmentbased

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: 42 000 000 Mental disorders: 13 700 000. WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex.

Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Mental health: 42 000 000 Mental disorders: 13 700 000. WHO fakta. Internet/ Tester och Terapier ex. Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED DEPRESSION

VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED DEPRESSION Dnr NSC-2007-00102 VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED DEPRESSION inklusive självmordsprevention Version 2 Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Barn-

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling

Läs mer

När är det lagom hett?

När är det lagom hett? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 54 Anna Fröberg Stockholm När är det lagom hett? Reflektioner kring användningen av

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer