Läkarna dömer ut direkt åtkomst till patientjournaler Det är allmänläkaren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkarna dömer ut direkt åtkomst till patientjournaler Det är allmänläkaren"

Transkript

1 nyheter journal på nätet Snart ett år efter att invånarna i Uppsala fått möjlighet att läsa sina journaler på nätet betecknar ansvariga projektet som en succé. De tuffaste kritikerna, Uppsala allmänna läkarförening, var dock inte inbjudna när erfarenheterna diskuterades vid en konferens i Uppsala i början av september. Nu visar också en pågående studie att läkarna inte anser att direktåtkomst till patientjournaler leder till bättre vård. texter: michael lövtrup Läkarna dömer ut direkt åtkomst till patientjournaler Det är allmänläkaren Ture Ålander, pionjär när det gäller att ge sina patienter tillgång till journalen över nätet (LT nr 6/2012), som gjort enkätstudien, som är en del i ett stort forskningsprojekt som studerar införandet av direktåtkomst i Uppsala. Enkäten skickades ut i juni i år, då direktåtkomst till journalen varit möjlig för alla vuxna länsbor i ett halvår. Ca läkare fick enkäten och 399 besvarade den. Resultatet av undersökningen har inte analyserats i detalj än, men klart är att en betydande majoritet av läkarna inte alls instämmer i påståendet att att direktåtkomst bidrar till bättre kvalitet och jämlikhet i vården. En övervägande del anser att det över huvud taget inte tillför något större värde för patienterna. Samtidigt leder det enligt många av läkarna till ökad arbetsbelastning, viss dubbel journalföring samt att patienter riskerar att ta skada. Bara sju läkare höll med om att direktåtkomst var en bra reform. Ture Ålander säger till Läkartidningen att han är förvånad över resultatet, och tror att en förklaring kan vara hur systemet infördes. Man skulle ha förankrat det bättre och gett läkarna möjlighet att påverka inne Läkarfackets ande svävade över konferensen Trots att ingen från vare sig Läkarförbundet eller den lokala läkarföreningen var inbjuden, kan man nog påstå att läkarfacket, som varit starkt kritiskt till journalprojektet, var en huvudperson på konferensen»journal på nätet«, som arran gerades av Landstinget i Uppsala län den 3 september. Det är i synnerhet Upplands allmänna läkarförening, UAL, som varit starkt kritisk till projektet med direktåtkomst och anmält det till en rad tillsynsmyndigheter, och mycket av diskussionerna vid konferensen handlade om att tillbakavisa den kritik som kommit inför och efter lanseringen. Den stora dramatik man såg vid införandet har inte visat sig. Det här är det mest framgångsrika projekt vi haft i Uppsala och det är fantastiskt att se den positiva responsen från användarna, sa Leif Lyttkens, läkare och medicinsk rådgivare för projektet. Fram till i dag har ca länsinvånare utnyttjat tjänsten och gjort sammanlagt inloggningar. Tvärtemot vad som befarades av UAL har man enligt projektägaren Benny Eklund inte sett en anstormning av frågor Benny Eklund Leif Lyttkens till vårdpersonalen från patienter som undrar över saker som de läst i sin journal LKT1337s1586_1590.indd :49

2 nyheter journal på nätet Journalprojektet i Uppsala har upprepade gånger kritiserats av läkarföreningen. Ture Ålander, pionjär. hållet i tjänsterna, och kanske gjort ett större pilotprojekt än bara på en husläkarmottagning. Jag tror också att läkarna är oroade över den tekniska utvecklingen, man har negativa erfarenheter av journalsystem,»jag tror att man är lite rädd för det nya, och därför skulle jag vilja göra om den här studien om två år.«det tror jag också är en viktig punkt. Tror du att det är en initial skepsis som går över? Ja, jag tror att man är lite rädd för det nya, och därför skulle jag vilja göra om den här studien om två år. Jag tror dessutom att de fått rätt mycket negativ information från sin fackförening och enskilda tyckare på det här området som kanske har influerat, tyvärr. Menar du att det inte finns någon grund för farhågorna som läkarföreningen fört fram? Jo, det finns legitima farhågor, därför måste man vara medveten om hur tekniken fungerar och hur den används av patienterna, och jag tror inte att läkarna är informerade om det som de borde, säger Ture Ålander, som påpekar att man redan tidigare kunde begära ut journalen. Förr kunde man få journalen på papper, nu kan man få den på nätet, men det är ingen principiell skillnad. n Man inte heller fått särskilt många frågor som hänför sig till åtkomstloggarna. Loggarna gjordes åtkomliga i början av året trots protester från UAL, som ansåg att det kunde innebära risker för personalen. Den kanske viktigaste kritiken från UAL handlar om risken att patienter far illa när de får besked om allvarlig sjukdom via nätjournalen i stället för från sin doktor. Benny Eklund tillbakavisade uppgifterna från läkarföreningen om att tre patienter skulle ha lagts in på psykiatrisk avdelning efter att ha läst om cancerbesked på nätet. Det är en vandringslegend. Ingen på onkologen känner till fallen och ingen på psykiatrin. Vi har dammsugit vårt system för avvikelsehantering, och slutsatsen är att de här patienterna finns inte. Just för att läkare ska hinna framföra svåra besked muntligen har Läkarförbundet i en policy efterlyst en fördröjning, ett så kallat rådrum, på 14 dagar innan uppgifter kan läsas av patienten. Ett rådrum finns inbyggt i Uppsalas system, men kan avaktiveras av patienten, vilket enligt Leif Lyttkens skett vid över 98 procent av inloggningarna. Att man måste ta bort spärren varje gång har tvärtom varit ett irritationsmoment bland patienterna, visar undersökningar. Därför kommer vi inom en snar framtid att ändra så att man bara behöver avaktivera rådrummet en gång, och så ligger det kvar, sa Leif Lyttkens. Ett annat krav från Läkarförbundet är att det ska ske en menprövning innan uppgifter görs tillgängliga. Mot det restes både praktiska och principiella invändningar. Den praktiska var att det med hundratusentals inloggningar per år skulle kräva orimligt mycket arbete. Den principiella kom från Mats Holmberg, landstingsjurist i Uppsala, som påpekade att offentlighets- och sekretess lagen bara i undantagsfall öppnar för att undanhålla patienter information om dem själva. I lagstiftarens mening är patienterna myndigförkla 1587 LKT1337s1586_1590.indd :49

3 nyheter rade. De har rätt att se i princip allt om sig själva. Under hösten kommer tjänsten i Uppsala att ut vecklas vidare. Bland annat skapas två funktioner som Läkarförbundet efterlyst: möjlighet för patienter att tillföra egna uppgifter till journalen, vilket sker i form av en hälsodeklaration, samt möjlighet att skriva in en av vikande uppfattning i an slutning till en journalan teckning. Mer kontroversi ellt är att även osignerade och ovidimerade uppgifter kommer att visas, sedan man nu kommit till rätta med en del tekniska problem. Samtidigt kommer Uppsa las tekniska lösning inom ramen för det nationella projektet»journal på nätet«att bli tillgänglig för alla landsting runt årsskiftet. Skåne, Västmanland och Jönköping står i begrepp att införa sy stemet, medan Stockholm och Norrbotten kommer att införa ett annat, mer begränsat system. När frågan väcktes om vil ka lärdomar andra landsting som nu ska införa systemet kan dra av Uppsala, fram höll Leif Lyttkens att man på ett tidigare skede borde ha haft en dialog med fack föreningarna för att undvika den polarisering som upp stått. Lite senare kunde han ändå inte låta bli att ge UAL en känga för den uteblivna förankringen. Läkarförbundet utsåg ingen representant till fo kusgruppen. Och när fors kargruppen som studerar införandet frågar vilka frå gor som man vill belysa sva rar man inte. Man har abdi kerat och valt att ta debatten i pressen. Varför hade ni då inte bjudit in någon från lä karföreningen för att kunna föra debatten här, öga mot öga? Det kanske man borde ha gjort, men den frågan var aldrig uppe, svarar Leif Lyttkens. n»det fanns inget intresse att involvera facket«torbjörn Karlsson, ordförande för UAL, tycker att det är märkligt att inte läkarföreningen inbjöds till konferensen, med tanke på att så mycket handlade om den kritik man framfört. Man ser inte med naturlig het att kollegor ska vara med och yttra sig i sammanhang et. Det är samma erfarenhet vi haft tidigare, vi blir sent inbjudna och när vi blir det är det med armbågen. Torbjörn Karlsson bemöter också påståendet att det skul le vara en»vandringslegend«att patienter fått söka psykiat risk hjälp efter att ha tagit del av svåra besked via sin journal. Det rör sig enligt honom om i vart fall tre pa tienter som inte fått läggas in men väl uppsöka psykakut. Uppgifterna har han fått från kollegor LKT1337s1586_1590.indd 1588 Vi menar att de är bestyrkta på det sätt de kan vara. Vi varken kan eller vill ju gå in i journalerna. Torbjörn Projektet kan rimligen inte ha Karlsson större säkerhet i sina uppgifter än vad vi har. Att den bristande förank ring som man medgett från projektledningens sida skulle bero på att läkarföreningen inte har varit intresserad av att medverka är också något som Torbjörn Karlsson avfär dar. I själva verket togs den första kontakten när beslutet redan var fattat, vilket ledde till en anmälan om brott mot MBL och att UAL och övriga fackföreningar tilldömdes skadestånd. Intresset var väldigt lågt för att involvera oss i början av projektet, säger Torbjörn Karlsson. n De rika har de största problemen En tredjedel av Kinas v För bara några årtionden sedan var många kinesers största bekymmer att ordna mat för dagen. I dag är i stället fetma ett växande hälsoproblem. Andelen av Kinas vuxna befolkning som nu är överviktig ligger på samma nivå som det globala snittet, med följder som hotar att urholka landets nya allmänna sjukförsäkring. I augusti visade en ny rapport från Kinas statliga administ r ationsenhet för idrott att 34,4 procent av landets vuxna invånare nu är överviktiga. Hela 11,1 procent klassas som feta, vilket är två procenten heter mer än för tre år sedan, då den senaste liknande un dersökningen genomfördes. I genomsnitt har kinesen lagt på sig 1,92 kilo sedan De regionala skillnaderna är fortfarande enorma i Kina, och för att få en rättvis bild av situationen intervjuades kineser från tio olika provinser. Resultatet visade att övervikt var vanligast i storstäderna, och i synnerhet bland unga män samt kvin nor i medelåldern. Det är åldersgruppen år som motionerar allra minst, eftersom de inte anser sig ha tid på grund av stressi ga jobb- eller studiescheman. Över hälften av de tillfrågade i denna åldersgrupp ägnar sig inte åt någon regelbunden motion alls. Värst var dock fetman i åldersgruppen år, med en utbredning på 14,4 procent. Ursäkten att inte ha tid till motion visar bara att all mänheten inte är medveten om hur viktig idrott är för att öka sin livskvalitet, sa Xing Wenhua, professor vid Beijing Sport University, till China Daily i samband med den nya rapporten. Tidigare undersökningar har visat att kineserna hör till dem som spenderar flest tim mar i världen med att studera eller jobba övertid. Konsult firman Regus menade i fjol att kinesiska arbetare var de mest stressade i hela världen. De senaste åren har ett par fall dokumenterats där kon torsarbetare jobbat ihjäl sig, samtidigt som depression och även självmord relaterat till arbetet har ökat. Mer utbildning behövs för att informera om att idrott inte endast är till för att hålla sig i form, utan även :49

4 nyheter s vuxna överviktiga dämpar negativa känslor och förbättrar självkänslan, vilket är särskilt viktigt för unga, fortsätter Xing Wenhua. Sociala värderingar kopplar fortfarande ofta samman övervikt med välstånd. Och just okunskapen är en stor orsak till att Kina blir allt fetare. I USA, Storbritannien och flera andra västländer är det vanligare med övervikt hos den fattiga delen av befolkningen, medan det i Kina i stället främst är de rika som har problem med vikten. Sociala värderingar kopplar fortfarande ofta samman övervikt med välstånd, och de hälsorisker som fetma innebär förblir okända för stora delar av befolkningen. Dessutom är det främst rika kineser som under de senaste årtiondenas ekonomiska utveckling haft råd med kött och snabbmat, vilket även setts som en statussymbol. Det kan bland annat ses Foto: Linus Magnusson genom att övervikt fortfarande nästan inte existerar på den kinesiska landsbygden, som är mycket fattigare än städerna. Kinas snabba urbanisering är därmed en orsak till problemet bodde bara 20 procent av Kinas invånare i städer, jämfört med över hälften i dag. Samtidigt har andelen kineser som får minst en tredjedel av sitt energiintag från fett ökat från 14,7 procent 1989 till 44,1 procent 2006, enligt forskare vid University of North Carolina. Koständringen har varit så drastisk att kinesiska pojkar i sexårsåldern enligt Kinas hälsoministerium är sex centimeter längre och tre kilo tyngre i dag än för 30 år sedan. Urbaniseringen har även inneburit att stillasittande jobb blivit allt vanligare, samtidigt som Kinas trångbodda och svårt förorenade städer knappast uppmuntrar till motion efter arbetet. Andelen överviktiga i Kina är i dag nästan lika hög som Världshälsoorganisationens uppskattning av det globala genomsnittet, som ligger på 35 procent. Men vad gäller hälsoeffekter så drabbas Kina särskilt hårt, i synnerhet då det gäller diabetes, vars utbredning har tredubblats i Kina på bara ett årtionde. I dag har över 90 miljoner kineser diabetes; mer än i något annat land. Men med tanke på att övervikten tar sig allt lägre ner i åldrarna, och att asiater löper större risk att få diabetes än västerlänningar, tror Internationella diabetesförbundet att Kina kommer ha 130 miljoner patienter med diabetes typ 2 till år Enligt samma förbund kostar diabetes redan i dag Kina 170 miljarder kronor årligen i behandling och utebliven produktivitet. Detta bådar illa för den allmänna sjukförsäkring som Kina började införa för tre år sedan. Det är landets första någonsin, och ska innebära alla kinesers möjlighet att få subventionerad grundläggande sjukvård. Men redan nu spenderar Kina beroende på vem man frågar mellan 8 och 13 procent av sin sammanlagda sjukvårdsbudget på att behandla landets växande antal diabetiker. Andra konsekvenser av övervikten är att stroke och hjärtsjukdomar på kort tid blivit två av de vanligaste dödsorsakerna i Kina. I Shanghai har över en fjärdedel av befolkningen högt blodtryck, och Kinas hälsoministerium gör gällande att levercancer den senaste tiden stigit med så mycket som 2,5 procent årligen, på grund av ändrade kost- och dryckesvanor. Ett litet ljus i mörkret är dock att de kineser som motionerar i dag gör det mycket oftare än tidigare. Myndigheternas undersökning visade att andelen tillfrågade som idrottar intensivt minst tre gånger i veckan nu uppgår till 32,7 procent, vilket är 4,5 procentenheter mer än Många ser här ett samband med den förhöjda status som Peking-OS 2008 gav idrotten i Kina. Jojje Olsson frilansjournalist 4 frågor till Ola Eiken, läkare och forskare inom omgivningsfysiologi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som nu blivit chef för nyinrättade Centrum för flyg- och rymdfysiologi (SAPC) vid KTH. Varför öppnar SAPC just nu? Vi har länge studerat till exempel gravitation och höga g-belastningar, men mer för högprestandaflygningar och stridspiloter. Vi har också tidigare arbetat med tryckkammare och hypoxi för bergsbestigare och så vidare. Men frågeställningarna har glidit mer och mer in på sådant som är specifikt för rymden. Det andra är att vi får ett stöd från Europeiska rymdstyrelsen för att arrangera experiment för forskning på den internationella rymdstationen ISS. Det är inte så lätt för de oberoende forskargrupperna att komma in där men nu ska vi försöka öppna dörrar för dem. SAPC ska bedriva forskning som är kopplad till medicinsk säkerhet vid bemannad rymdfart. Vad betyder det? Astronauterna har de facto medicinska problem och det finns potentiella problem i framtiden. Det är en stor uppgift att lösa problem och förutse problem. Vilka medicinska problem som uppstår i tyngdlöshet är viktigast att lösa? Ett stort problem är urkalkningen av skelettet. Vi behöver belastningen hela tiden för att hålla skelettet intakt. När man inte får den stimulansen blir det en urkalkning och en benskörhet. Vad är det som är så spännande med rymden för dig som läkare? Som fysiolog så älskar man att överdriva. Man har ett organ eller hela människan som man sedan stimulerar för att studera olika funktioner. Då vill man ha så mycket eller så lite stimuli som möjligt.»space«och höga g, höga höjder och stora djup erbjuder tillfällen att studera fysiologiska funktioner som verkligen blir tydliga. Det är det som är den stora drivkraften för oss som medicinska forskare i det här. Ola Eiken har själv prövat sina gränser genom att utsätta sig för 9 g i forskningscentrets centrifug. Mycket påfrestande, säger Ola Eiken, påtagligt nöjd. Sara Gunnarsdotter 1589 LKT1337s1586_1590.indd :49

5 nyheter Folkomröstningen om Dorotea: Stor jamajoritet räcker inte Nära nittio procent av de röstande i söndagens folkomröstning i Västerbotten sade ja till Doroteaupprorets krav. Men valdeltagandet blev för lågt för att landstingsmajoriteten ska ta hänsyn till resultatet. I söndags, den 8 september, hölls Sveriges första folkomröstning om en sjukvårdsfråga. Det var Västerbottens läns landsting som beslutat om folkomröstningen, efter att drygt invånare ställt krav på detta i en namninsamling. Bakom namninsamlingen stod det så kallade Doroteaupproret, som bildades i patientsäkerhet ärenden När primärvårdens läkemedelslista överfördes till sjukhusets journalsystem ändrades automatiskt alla ordinationer till»stående«. Följden blev att en patient fick metotrexat varje dag i fem dagar i stället för en gång i veckan. IVO är kritisk. (IVO /2013) LT nr 5/2013 protest mot landstingets beslut att dra in akutvårdplatserna i Dorotea, och att ersätta ambulansen i Åsele med en akutbil (se LT nr 5/2013). Ett ja i folkomröstningen innebar att man vill återställa akutvårdsplatserna i Dorotea och ambulansen i Åsele. Det förslaget fick ett massivt stöd av de röstande, med drygt 88 procent av det totala antalet röster. Problemet var valdeltagandet. Landstingsmajoriteten hade i förväg deklarerat att Överdosering konsekvens av förval i journalsystemet En patient med flera läkemedel var bland annat ordinerad metotrexat en gång i veckan. När patienten lades på ortopedavdelningen på grund av en fraktur förde inskrivande läkare över patientens läkemedelslista från primärvården. I samband med det översattes alla ordinationer till»stående«, som är det aktuella journalsystemets automatiska förval. Detta uppmärksammades inte av läkaren vilket fick till följd att metotrexat helt enligt läkemedelsmodulen delades ut till patienten dagligen av avdelningens sjuksköterskor, som endast kunde se patientens läkemedelslista dag för dag. Efter fem dagar noterades att patientens infektionsvärde var förhöjt. På kvällen uppmärksammade en sjuksköterska att patienten hade ont i munnen och svårt att svälja. Hon misstänkte en svampinfektion och patienten gavs läkemedel mot detta. man ville se ett valdeltagande på minst 50 procent för att ta hänsyn till resultatet. Nu blev valdeltagandet bara 29 procent. Ett högt valdeltagande i många glesbygdskommuner räckte inte för att väga upp ett lågt valdeltagande i de folkrika kuststäderna Umeå och Skellefteå. Vi kan i alla fall inte nu tolka det här som ett tydligt budskap för att riva upp beslutet, kommenterade landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S). Miki Agerberg Innan patienten fick sina läkemedel nästa dag som var en lördag frågade sjuksköterskan vilken veckodag som patienten brukade ta metotrexat. När patienten uppgav torsdag avstod sjuksköterskan från att ge läkemedlet och informerade rondande ST-läkare om felordinationen av metotrexat. ST-läkaren noterade dock inte detta i journalen och tog inte kontakt med bakjouren. I sitt yttrande skriver han att eftersom patienten inte bedömdes ha något annat kliniskt tecken på överdosering än svampinfektionen i munnen, beslutade han att rapportera till ansvarig bakjour om det skulle tillkomma något nytt under dagen. Ny provtagning ordinerades muntligen till dagen efter. De nya proven visade att patenten hade lågt antal vita blodkroppar, att infektionsvärdet var förhöjt och att levern var påverkad. Efter kontakt med Giftinformationscentralen ordinerade ansvarig överläkare antidot. Patienten behövde sedan behandlas för en uttalad benmärgspåverkan, det krävdes upprepade antibiotikabehandlingar och patienten hade på grund av den svåra munsvampinfektionen svårt att nutriera sig. Vårdtiden förlängdes med tre veckor. Händelsen anmäldes som ett klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO är kritisk till att vårdgivaren inte hade säkerställt att det fanns fungerande rutiner och processer för att minska risken för felordinationer i journalsystemet. IVO är också kritisk till att inga omedelbara åtgärder vidtogs av ST-läkaren direkt när överdoseringen upptäcktes. Händelsen är också anmäld enligt lex Maria.n Redaktör: Sara Gunnarsdotter SLF och LT huvudpartner för riksstämman Läkarförbundet och Läkartidningen blir Läkaresällskapets nya huvudpartner för medicinska riksstämman, som i år fokuserar på endast läkarkåren, kortas till två dagar samt flyttar från Älvsjö till Stockholms city. Vad innebär det att Läkarförbundet är huvudpartner? Vi stöttar arrangemanget på olika sätt: med sponsorpengar, vi deltar med fem programpunkter, vi kommer att vara närvarande på ett annat sätt än tidigare, säger Läkarförbundets vd Håkan Wittgren och kommenterar partnerskapet: Vi tycker det är viktigt att man tänker nytt och förtydligar att läkarkåren är målgruppen. Det har varit otydligt förut. Nu blir det också färre dagar och byte av lokal till mitt i stan. Det är ett nytänkande som vi tycker är bra. Vi tycker det är viktigt att Läkarförbundet och Läkaresällskapet kan samarbeta om fortbildning och kollegialt utbyte. Även Läkartidningen blir huvudpartner. Läkartidningen är huvudkanal för Sveriges läkare, och då är det naturligt att Läkartidningen är huvudpartner, säger Håkan Wittgren. Läkarförbundets ordförande Marie Wedin säger så här om det nya samarbetet i ett pressmeddelande: Läkarkåren behöver träffas och utbyta idéer och kunskap. Det handlar om fortbildning, men framför allt är riksstämman en gemensam arena för läkarkåren, där vi kan inspireras, driva utvecklingen framåt och tillsammans göra sjukvården bättre. Stämman hålls den 5 6 december på Stockholm Waterfront Congress Centre. Elisabet Ohlin 1590 LKT1337s1586_1590.indd :49

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Kikhosta ett hot mot spädbarn

Kikhosta ett hot mot spädbarn Redovisat forskningsfusk bara toppen av isberget? LT DEBATT»Barn måste få chans till hälsosamma vanor«kommentar Testistorsion fortfarande ett problem trots välkända risker RAPPORT Läkartidningen.se nr

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Vi beslutade om några tjänster

Vi beslutade om några tjänster Benny@Eklund.nu Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning Lägga in spärrar mot sammanhållen journalföring

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Journal på nätet ska bli del

Journal på nätet ska bli del journal på nätet. Ska svenska patienter få läsa sina journaler via Internet? Ja, men stegvis infört och under kontrollerade former. Det svarar projektgruppen bakom»din journal på nätet«, som kom med sin

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

"Journal på nätet - konsekvenser?"

Journal på nätet - konsekvenser? "Journal på nätet - konsekvenser?" Kvalitetskontrollant Avvikelserapportör Bankkassör Resebyråtjänsteman Möbelmontör Vattenmätaravläsare Processövervakare Beslutade tjänster Boka, avboka tider Lista

Läs mer

Sammanställning från DOMEs Workshop 26 april 2013

Sammanställning från DOMEs Workshop 26 april 2013 Sammanställning från DOMEs Workshop 26 april 2013 Sveriges Läkarförbund, Villagatan 5 vid Humlegården i Stockholm Nästa referensgruppsworkshop är 14 november 2013. Då visas resultat från ett antal pågående

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

2014-09-29. Månadsbrev nr 8

2014-09-29. Månadsbrev nr 8 2014-09-29 Månadsbrev nr 8 Vad tycker vårdgivarna om patientnämnden? Höstens första sammanträde med patientnämnden, som ägde rum den 22 september, inleddes med en presentation av en enkät som sänts ut

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Hur får jag använda patientjournalen?

Hur får jag använda patientjournalen? Hur får jag använda patientjournalen? Offentlighets- och sekretesslagen Patientdatalagen Vision 2014-01-30 Susan Ols Landstingsjurist Översikt När får jag läsa i patienters journaler? Sekretess - När jag

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Kommunikation ett förbättringsområde Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-08-26 LSAU 7/2014 Kansliavd, Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 augusti, kl. 09.00 11.15 Plats Närvarande Övriga närvarande Sekreterare Sessionssalen,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

n aktuellt Kammarrättsdom: Brist på information till personal när nya riktlinjer tas i bruk Norrlands uppropet

n aktuellt Kammarrättsdom: Brist på information till personal när nya riktlinjer tas i bruk Norrlands uppropet har tid att prata. Det blir både billigare och bättre om patienter i primärvården får träffa en brett kunnig läkare, som vågar skilja vad som behöver remitteras till sjukhuset från vad som hör till mänskligt

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM)

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) AT-läkare tvingas arbeta för självständigt på AKM Fel patienter och ökad tillströmning på AKM Brist på vårdplatser leder

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag

Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Mer tid för patienten hos läkare i England En jämförande tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag Johanna Edvardsson, läkarstudent termin 11 Anja Arnholdt-Olsson, läkarstudent termin 11; båda

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014 Primärvårdsforum Fjällstugan 6 november 2014 Dagens program Ny patientlag 1177 Förebyggande folkhälsoarbete Systematiskt förbättringsarbete Frågor och svar Ansökningsprocessen Justeringar i förfrågningsunderlaget

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Deployment of Online Medical Records and ehealth Services Några korta fakta om

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Norr (Umeå) Mitt (Örebro) Mona Hansson, Utredare, Docent i Immunologi Sydväst (Göteborg) Sydöst (Jönköping) Öst (Stockholm) Nationell Samordning Tillsynsutveckling

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Incident SIL 2013-05-06

Incident SIL 2013-05-06 Incident SIL 2013-05-06 Incident Manager/Ansvarig Incident ledare Summering av incident/problem Datumhantering vid import och export av källdata till och från SIL utlöste problem kring utbytbarhet Referensnummer

Läs mer