Årsredovisning 2006 Öckerö kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2006 Öckerö kommun

2 Innehåll 2 Politisk organisation 3 Kommentar av kommunstyrelsens ordförande 4 Öckerö kommun och omvärlden 6 Finansiell analys 10 Fem år i sammandrag 41 Kultur- och fritidsnämnden 44 Samhällsbyggnadsnämnden 49 Myndighetsnämnden 12 Kommunens personal 14 Redovisningsprinciper 15 Redovisningsmodellens delar 16 Öckerö kommuns redovisning 16 Resultaträkning och finansieringsanalys 17 Balansräkning 18 Noter 51 Koncernen Öckerö kommun 52 Sammanställd redovisning 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Noter 22 Drifts- och investeringsredovisning 25 Verksamhetsberättelser 25 Kommunstyrelsen 31 Barn- och utbildningsnämnden 36 Socialnämnden 55 Revisionsberättelse Öckerö kommun 59 Revisionsberättelse Öckerö Bostads AB 60 Revisionsberättelse Öckerö Kommunala Förvaltnings AB

3 Politisk organisation Öckerö kommunala förvaltnings AB Öckerö Bostads AB Kommunfullmäktige Valberedning Revisorer Överförmyndare Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Valnämnd Kommunfullmäktige Befolkning var personer Antal mandat Moderata Samlingspartiet 12 Kristdemokraterna 10 Folkpartiet Liberalerna 4 Miljöpartiet de Gröna 3 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 11 Vänsterpartiet 1 Samtliga partier 41 Totalt Förändring Areal i hektar Hönö Öckerö Hälsö Björkö Knippla Hyppeln Rörö Kalvsund Fotö Grötö Summa * * 5 personer restförda 2 Politisk organisation

4 Året som gått Så har vi då lagt ännu ett år bakom oss som ska summeras. När jag tillträdde som ordförande i Kommunstyrelsen den 1 januari 2003 tyckte jag att en mandatperiod var lång och att det var gott om tid att utföra saker. Plötsligt har det gått fyra år och vi påbörjar nu vår andra mandatperiod i majoritet. Glädjande fick vi förnyat och förstärkt förtroende av våra väljare i valet vilket är det bästa betyget en politiker kan få. Vi har dessutom förstärkt samverkan genom att Folkpartiet nu också ingår i majoriteten vilket gör att vi står ännu starkare inför framtiden. Året började med att vi invigde vårt nya kommunhus. En invigning som besöktes av c:a st kommuninvånare. Detta var också starten till att arbeta på ett nytt sätt med att bemöta kommuninvånarna. Tanken är att man skall få den mesta hjälpen redan i receptionen. Denna organisation håller på att sjösättas och kommer att innebära en stor avlastning för övriga enheter. Vi har under året också anställt en informationsansvarig som bl a har arbetat med att få ordning på vår hemsida och att få ett fungerande intranät. Förutom detta har hon också arbetat med kommunens grafiska profil vilket bl a innebär en modernisering av vårt kommunvapen. Något som vi varit sämre på är att delge information internt, men framförallt externt till våra kommuninvånare. När man är mitt i verksamheten är det lätt att glömma att det under ett år sker så mycket positivt som faktiskt våra kommuninvånare har rätt att få veta. Under december kom det första numret av Öckerö kommuninformation ut som just handlade om vad vi gjort. Denna finns till en början publicerad på vår hemsida men avsikten är att man också skall kunna få den som e-post efter beställning. Under året löste vi också ett långvarigt problem vi haft med Rederi AB Gunilla. Sedan starten 1999 har rederiet dragits med finansiella svårigheter och med jämna mellanrum hotat med att lägga ned sin verksamhet. Tillsammans med FUC (Fiskets UtbildningsCentrum) köpte vi loss fartyget Gunilla och skolan drivs nu av FUC finansierad av kommunen. Vi kommer att starta en marinbiologisk linje fr o m ht 2007 vilket innebär att vårt gymnasium kommer att omfatta fyra program. Samtliga linjer kommer att utnyttja fartyget Gunilla vilket innebär att utnyttjandet av fartyget kommer att öka till nästan 11 månader om året. Det innebär i sin tur att vi får ekonomin att gå ihop. FUC håller också på att bygga ut sina lokaler för att bl a inrymma alla program men också för att tillgodose behovet av övernattningsmöjligheter i kommunen. För Öckerö kommun är det viktigt att uppmärksammas i media med positiva inslag. Under året har det varit stor uppmärksamhet på vår drogsamordnare Håkan Franssons arbete. Genom en målmedveten satsning har han lyckats att vända kurvorna för ungdomarnas alkoholdebut nedåt. Vår polis (sheriff) Björ Blixter har också uppmärksammats i nästan alla medier för att han genom sitt förebyggande arbetssätt lyckats att få en redan låg brottslighet att minska med nästan 40 %. Därtill har Räddningstjänsten blivit uppmärksammad tack vare sitt moderna arbetssätt. Att inte komma med i nyheterna kan också vara positivt. Många kommuner har uppmärksammats för sina långa köer till barnomsorg och äldreomsorg. Öckerö kommun har framförallt genom en utbyggnad av barnomsorgen klarat dessa krav. Många andra goda insatser som inte blivit uppmärksammade av medierna har också gjorts. Utrymmet här är för litet för att nämna dem alla men vi hoppas att kunna berätta om dem i vårt externa nyhetsbrev, Öckerö kommuninformation. Förutom alla goda insatser har vi även lyckats bra med ekonomin. Ett budgeterat resultat på 0,3 mkr har blivit ett utfall på 6,4 mkr. Till detta kommer reavinster (försäljning av mark och fastigheter) på ytterligare 5,9 mkr. Goda resultat krävs för att kommunen långsiktigt skall klara av de nedgångar som obönhörligen kommer i konjunkturen. Ett starkt resultat gör att vi kan fortsätta att leverera den goda servicenivå som våra kommuninvånare har rätt att kräva. Arne Lernhag (m) Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Öckerö kommun och omvärlden Stark tillväxt, stigande sysselsättning Enligt SCB ökade BNP 2006 med 4,4%, vilket är den högsta tillväxten sedan 1970, undantaget 1999 då BNP ökade med 4,5 %. Den inhemska konjunkturen är stark och förväntas, enligt Konjunkturinstitutets prognos, så förbli de närmaste åren. Efter några år med hyggliga tillväxttal mätt i BNP växer ekonomin också sysselsättningsmässigt. Den del av arbetsmarknaden som märkt av ökad orderingång och behov av nyanställningar finns främst inom den privata tjänstesektorn och byggsektorn. Inom industrin sker inte längre någon total ökning i antal sysselsatta. Antalet arbetade timmar, som under flera år minskat, har under 2005/ 2006 ökat. Den stigande sysselsättningen medför i slutändan ökade skatteinkomster för kommunsektorn. Den svaga arbetsmarknaden har fått direkta effekter på kommunernas ekonomi både år 2003, 2004 och Fastställda s k uppräkningsfaktorer av kommunernas skatteunderlag har varit för höga jämfört med det faktiska utfallet, vilket inneburit att kommunerna fått för höga preliminära skatteintäkter. Boksluten för dessa år redovisade därför en negativ siffra för den s k slutavräkningen. Bilden för 2006 är en annan. Högre ekonomisk tillväxt (mätt i antal sysselsatta och arbetade timmar) än förväntat ger i förlängningen högre ökningstakt i skatteunderlag och skatteintäkter än prognostiserat. Definitiv slutavräkning för år 2005, jämfört med Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos december 2005, innebär en positiv korrigering i bokslut Samtidigt bedömer ESV att skatteunderlaget för år 2006 kommer att öka mer än gjord uppräkning, vilket ger en positiv resultatpåverkan (Källa: SKL cirkulär 2006:92) Dilemmat... Tidigare konjunkturuppgångar har kännetecknats av tydliga och snabbare uppgång i sysselsättning som i sin tur genererat ökade skatteinkomster till den kommunala ekonomin. Stark BNP-siffra har gått hand i hand med hög sysselsättning. Detta samband verkar inte längre vara självklart. Runt omkring i industrivärlden konstateras att globalisering, i alla sina aspekter, förändrat den ekonomiska lärobokens slutsatser. Tillväxt i vissa branscher, tjänster m m, motverkas av tillbakagång i andra, främst i traditionell tillverkningsindustri där ökad global konkurrens tvingar företagen till produktion i länder där kostnaden är lägst. På så sätt kan starka tillväxttal (BNP-ökning) sammanfalla med tider där konjunkturen endast lite eller måttligt skapar ökad sysselsättning. Samtidigt möjliggör användandet av ny teknik att företag kan producera mera per sysselsatt. Marginalen till nyanställning har ökat och förskjutits i tiden. Befolkningsstruktur i Öckerö kommun Kommunens planeringsförutsättningar och investeringsbehov är till stora delar beroende av befolkningsmässiga faktorer. Generellt för landets kommuner gäller ett kraftigt behov att bygga ut service för befolkningspyramidens topp, d v s våra allt fler äldre. Trycket är hårdast från gruppen ca 80 år och äldre ( äldre-äldre ), den grupp där vårdbehovet är som störst. Se tabell nedan över denna grupps utveckling i vår kommun under 25 år, 376 fler, vilket motsvarar 139 %. Per femårsintervall, 1980=>1985=>1990 o s v, är trenden successivt större ökningstakt. Eftersom vi lever allt längre kommer antalet 80 år och mer att fortsätta öka. Frågan är i vilken takt? Och vad blir vårdbehovet? Och hur skall detta hanteras? Strategiskt avgörande frågor för kommunsektorn. Siffran för år 2006 är 635, vilket är en minskning mot närmast föregående års 646 stycken. Rekordmånga döda redovisas för 2006: 135 st. Antal äldre: 80 år och mer, förändring 5 år Siffran för de yngsta, antalet barn 0 5 år, stabiliserades under åren Se nedan. År 2003 redovisades en relativt kraftig ökning. Ökningen har fortsatt och 2006 redovisas 28 stycken. Trendbrottet är ett faktum. Omsorgsbehovet, sett i dessa siffror, stiger igen. Siffrorna kan variera på ö-nivå. Observera att efterfrågan på förskoleplatser styrs av fler faktorer än antalet barn. Antal barn 0 5 år, förändring 1 år Antal barn 6 12 år, förändring 1 år Sedan år 2000 har denna grundskolegrupp minskat med 269 elever. Under åren kommer minskningen att fortsätta. Ytterligare ca 60 elever kommer att lämna åldersintervallet, allt enligt SCB:s befolkningsstatistik från 31/ In- och utflyttning påverkar siffrorna. I siff- 4 Öckerö kommun och omvärlden

6 rorna ligger kraftigt förändrade planeringsförutsättningar för barn- och utbildningsnämnden och där anpassning till elevunderlaget blir en viktig fråga på nämndens agenda. Antal barn år, förändring 1 år Grundskolegruppen, år, har nu passerat sin topp. Nu följer ca år när antalet elever i grundskolans högsta klasser successivt minskar, utifrån dagens kända förutsättningar. Enda undantaget blir 2007/2008 (höst/ vår) då elevantalet, enligt befintlig statistik, tillfälligt ökar till ca 580. Antal gymnasieelever år, förändring 1 år Under den kommande 2-årsperioden kommer antalet gymnasieelever att nå sitt maximum. Från dagens nivå kommer siffran att öka till ca st åren Därefter minskar antalet elever successivt under en tioårsperiod. Alltefter den bild vi i dag ser över kommunens åldersklasser och i övrigt oförändrade förutsättningar. In- och utflyttning påverkar bilden. Befolkningsminskning med 2 personer Ett negativt flyttningsnetto och ett lågt födelsetal ledde till att 1997 var det första året sedan 1950-talet som Öckerö kommun minskade sin invånarsiffra. Sedan 1998 ökade befolkningen igen. Ovanligt många antal döda åren har resulterat i ett lågt s k födelsenetto. Det är ett positivt flyttnetto som genererat positiv totalsiffra har rekordmånga avlidit, 135 st, kanske den högsta siffran i Öckerö kommuns historia. När det samtidigt redovisas negativt netto mellan in- och utflyttning, 6, är det inte förvånande att årets befolkningsutveckling var svag ( 2). Befolkningssiffran var vid årsskiftet: Befolkningsutveckling åren Bostäder/lägenheter En variabel som påverkar befolkningstillväxten är bostadsbyggandet. Sambandet är speciellt starkt i vår kommun med sitt attraktiva läge. Hög efterfrågan på bostäder rapporterades under 2002 och Antalet tillkommande lägenheter stannade vid 22 st respektive 17 st p g a brist på byggklara tomter färdigställdes 35 lägenheter, varav kommunens bostadsbolag svarade för cirka en tredjedel. Siffran för 2005 blev 26 lägenheter, samtliga småhus färdigställdes, enligt uppgift från samhällsbyggnadsförvaltningen, 34 lägenheter bl a på Fotö Söö. Sysselsättning Öckerö kommuns egensysselsättning, dvs andelen av kommunens förvärvsarbetande befolkning som har sitt arbete i kommunen, är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande finner sin försörjning utanför kommunens gränser. År 2004 fanns förvärvsarbetande personer boende i Öckerö kommun. Av dessa pendlade 3466 till arbetsplatser utanför kommunen. Strävan till högre egensysselsättning, fler arbetstillfällen i kommunen, motverkas av ständig inflyttning via hus som bjuds ut på marknaden. Ekonomiskt starka hushåll förvärvar dessa hus och pendling till arbetsplatser utanför kommunen får ytterligare tillskott. Denna process sker ständigt i det tysta. Arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna under åren redovisas nedan. Uppgifterna kommer från Länsarbetsnämnden och är i ett regionalt perspektiv låga Siffrorna avser oktober månad och mäter antal arbetslösa (147) samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (117) i åldern år. Sifferserien speglar väl årens allmänna konjunkturutveckling. Observera uppgången i arbetslöshetssiffrorna från år 2002 till år 2004! Bakom siffrorna from 2002 döljer sig successivt fler unga (18 24 år). En utvecklingstendens som känns igen från de flesta kommuner. Siffrorna har minskat de senaste två åren. Den genomsnittliga förändringen (=ökningen) under de senaste sju åren har varit 64 st. Spridningen går från högst +104 till lägst 2 personer. Öckerö kommun och omvärlden 5

7 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. God ekonomisk hushållning finansiella och verksamhetsmässiga mål Kommunallagens ekonomikapitel och lagen om kommunal redovisning ändrades december Flera av ändringarna påverkar hur kommunerna skall arbeta med planering av ekonomi och verksamhet. Ändringarna skall uppfattas som skärpt ekonomistyrning. Kravet på s k god ekonomisk hushållning tydliggörs via de finansiella mål som kommunfullmäktige skall besluta om i varje årsbudget. Nytt är att fullmäktige skall fastställa s k verksamhetsmässiga mål med bäring mot god ekonomisk hushållning. Uppföljning och utvärdering av att verksamheten följer målen skall löpande uppmärksammas och bl a kommenteras i delårsrapporten. Revisorernas roll lyfts särskilt fram i uppföljningsprocessen. Kommunfullmäktiges finansiella mål för 2006 är: 1. Den löpande verksamheten bör visa ett positivt resultat. 2. Reinvesteringar skall finansieras med egna medel. 3. Inlösen av ansvarsförbindelsen (pensionsskuld per 1997) bör påbörjas under treårsperioden ( ). Målen 1 och 2 lever knappast upp till de skärpta krav som den nya lagstiftningen sätter och som motsvarar god ekonomisk hushållning. Punkt 3 kräver större finansiellt resultat än vad som budgeterats för år 2006: 2,8 mkr, inklusive 2,5 mkr i reavinster. Inlösen av en del i ansvarsförbindelsen, pensionsskuld intjänad före 1998, genererar kostnad som inte finns budgeterad Analys: De finansiella målen är tydliga/mätbara och punkt 1 och 2 visar god måluppfyllelse. För år 2006 finns inget budgetdokument där fullmäktige beslutat om verksamhetsmässiga mål i lagens mening. Däremot finns i varje nämnds uppdragshandling, i enlighet med Öckerö-modellen, fastställda mål och satsningar. Eftersom fullmäktige avskaffat tidigare Översiktliga mål återstår inga andra mål att utvärdera. Dessa mål saknar för innevarande år den tydlighet som krävs för mätbarhet och koppling till begreppet god ekonomisk hushållning. För avrapportering/måluppfyllelse av årets mål hänvisas till respektive nämnds sidor i denna rapport. Avstämning mot balanskrav Sammantaget ingående resultat ,8 Balansresultat ,4 Sammantaget utgående resultat ,6 Öckerö kommun har under åren 2000, 2002 och 2003 redovisat ett resultat som inte uppfyller lagens krav på en ekonomi i balans. För 2001, 2004 och 2005 uppfylls lagens krav. Efter 2005 återstod 1,8 mkr i negativt resultat att återställa. 1. RESULTATRÄKNING (RR) Årets resultat: plus 12,3 mkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader, för år 2006 blev ett överskott på 12,3 mkr. Analys: Positiva s k slutavräkningar i bokslutet över skatteintäkter för åren 2005 och 2006 påverkar resultatet med 5,2 mkr. Redovisade reavinster, skillnad mellan försäljningspris och bokfört värde vid försäljning av anläggningstillgångar, uppgick till 6,0 mkr. För 2006 gäller nytt mkr Årets resultat/balansresultat % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Årets resultat Balansresultat 6 Finansiell analys

8 tjänstepensionsavtal, KAP-KL, med nya förutsättningar och villkor. Kommunens kostnad uppgick till 3,5 mkr lägre belopp än beräknat. Resultatet har belastats med kostnader för s k nedskrivning av anläggningstillgångar och projekt med ca 2,2 mkr. Budget för året uppgick till 2,8 mkr, varav 2,5 mkr utgjordes av reavinster. Balansresultat: plus 6,4 mkr Redovisade reavinster, 6,0 mkr (budget 2,5 mkr), skall exkluderas från årets resultat när det s.k. balansresultatet räknas fram. Balansresultatet uppgår till 6,4 mkr. Analys: Återstående sammantaget balansresultat att reglera för åren 2000 till 2005 uppgår till negativa 1,8 mkr. Årets balansresultat återställer med marginal denna resultatmässiga obalans. Nettokostnad ett viktigt nyckeltal Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag m m minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger oss det vi kallar nettokostnad. Denna siffra skall sedan med marginal täckas av externa intäkter: skatteintäkter och statsbidrag/utjämning. Ett av de viktigaste s k nyckeltalen i den finansiella analysen kallar vi nettokostnadsandelen, vilken visar i procent hur stor del av skatteintäkter/statsbidrag går åt till att betala verksamheten. Riktpunkt brukar sättas till ca %, vilket för Öckerö kommuns del kan översättas med ett positivt resultat på ca 10 mkr. Denna önskvärda finansiella situation ger kommunfullmäktige ett ekonomiskt handlingsutrymme, samtidigt som egna resurser skapas för investeringsverksamhet, minskning av framtida pensionsförpliktelser etc. Analys: Tabellen sid 6 visar att nettokostnadsandelen under en femårsperiod pendlat runt 100 %, d v s resultatkravet i budget är för lågt satt. Ekonomi i balans förutsätter större marginal mellan verksamhet och ekonomiskt resultat. Resultatet för 2006 är ett steg i rätt riktning. Kostnadsutvecklingen avgörande för resultatet Den helt dominerande kostnaden för kommunen är personalkostnader. Kostnadsutvecklingen för en kommun mellan ett år till ett annat beror till övervägande del på lönernas utvecklingstakt. Kommunen behöver därför intäkter som utvecklas minst i samma takt som lönerna. Av verksamhetens totala bruttokostnad uppgick summa personalkostnad till ca 57 %. Se not 2. Verksamhetens nettokostnader, inkl. avskrivningar och finansnetto, har under året ökat med ca 18 mkr, vilket innebär ökning med 4,2 %. Motsvarande siffra för år 2005 var ca 28 mkr och 6,6 %. Observera att bl a reavinster påverkar dessa siffror. Analys: Personalkostnad (löner, sociala avgifter, pensionskostnader) har under året ökat med 14,5 mkr, vilket motsvarar 4,6%. Motsvarande siffra för år 2005 var 7,3 mkr eller 2,4 %. Den kraftiga ökningen förklaras av ökad lönekostnad. Kombinationen av höjda löner och fler anställda ligger bakom ökningen. Andra kostnadsslag som ökat under året är bidrag och transfereringar (bl a ekonomiskt bistånd), entreprenader/köp av verksamhet (köp av vård, omsorg, utbildning m m från annan juridisk person) och hyra. Noterbart är att kostnaden för inköp av förbrukningsinventarier/material har minskat något under året. Samma gäller för tele/datakommunikation samt försäkringsavgifter/riskkostnader. Inte sällan ligger förbättrade avtalsvillkor, som ett resultat av genomförd upphandling, bakom lägre kostnader. Se not 2. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla. Dessa har i jämförelse med år 2005 ökat med ca 30 mkr eller ca 7,7%, vilket är en kraftig ökning. Redovisade skatteintäkter är ca 5,2 mkr högre än vad som budgeterats. En annan intäktskälla av vikt är det som fr o m år 2005 kallas kommunalekonomisk utjämning och som samlas i ett totalbelopp bestående av diverse olika utjämningssystem. År 2006 bokfördes kommunen ca 46 mkr netto. Det är ca 2 mkr mindre än för år Öckerö kommun betalade avgift till såväl kostnadsutjämning (6,6 mkr) som till LSS-utjämning (4,0 mkr). Skattenettot (skatteintäkter + kommunalekonomisk utjämning) har totalt ökat med ca 28 mkr jämfört med år Ökningen år 2005 var ca 20 mkr. Se vidare not 4 skatteintäkter m m. Analysen landar i slutsatsen: 2006 var ett starkt kommunalekonomiskt år. Pensionsförpliktelser allmänt om ny och gammal skuld Kommunernas avtal utfäster en viss pension utöver vad den allmänna pensionen ger. Pensionsskuldens storlek har beräknats av företaget KPA och kan sägas motsvara personalens vid mättillfället inarbetade pensionsmedel med vissa förutsättningar. Finansiell analys 7

9 Finansiell analys De anställdas intjänade pensioner före 1998 finns ej redovisade på skuldsidan i den kommunala balansräkningen, helt enligt den kommunala redovisningslagens regler. Dessa förpliktelser till de anställda/pensionärer betraktas som en s k ansvarsförbindelse, närmast att jämföra med ett borgensåtagande. Ansvarsförbindelsen ( den gamla skulden ) räknas årligen upp med ränta och inflation. Ingående delar i modellen för beräkning av pensionsskuld, ansvarsförbindelsen, har under 2006 setts över av bl a SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Bland annat har ränteantagandet ändrats, sänkning från 3 till 2,5 %, vilket lett till en kraftig engångsökning av skulden. För Öckerö kommuns del ökar skulden med ca 19 mkr, jämfört med ca5 mkr Eftersom Öckerö följer den s k blandmodellen vid redovisning av pensioner innebär skuldökningen ingen kostnadspåverkan. Ytterligare modelljusteringar kan komma Kommunen har reserverat medel, ca 17 mkr, på särskilt bankkonto för att stå rustad, likviditetsmässigt, åren då de stora utbetalningarna väntas. Ytterligare 5 mkr skall enligt politiska beslut placeras på kontot under År 2006 utbetalades ca 17,1 mkr i pension inkl. löneskatt, varav ca 6,8 mkr avsåg ansvarsförbindelsen och dagens pensionärer. Återstoden, ca 10,3 mkr, utgjordes av tjänstepension ( individuell del ) intjänad 2005 och utbetalad 2006 inkl löneskatt. Nyintjänade pensioner fr o m 1998 redovisas som en s k avsättning (=skuldföring) i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen i takt med intjänandet. Den del som avser den s k individuella delen av pensionsavsättningen redovisas som en kortfristig skuld eftersom den kommer att betalas ut i mars månad året efter det sk intjänandeåret. Pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 och som inte kan betalas ut som individuell del redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntan på avsättningen redovisas som en finansiell kostnad och är i dagsläget den enda räntekostnaden som belastar resultaträkningen. Analys: Från och med 2006 gäller det nya pensionsavtalet KAP-KA. För år 2006 har nytt avtal med nya förutsättningar inneburit att kostnaden blivit lägre än vad som tidigare beräknats blir kostnaden högre bl a som en följd av att den avgiftsbaserade pensionen (s k individuella delen) höjs. 2. FINANSIERINGSANALYS (FA) Betalningsflöden in/ut Finansieringsanalysen liknar resultaträkningen i så måtto att den visar vad som hänt under en tidsperiod. FA hämtar information från resultaträkningen och balansräkning. För icke-ekonomen har FA den fördelen att den är uppbyggd av flöden av pengar, d v s inbetalningar och utbetalningar, och inte som resultaträkningen innehåller poster som saknar sin motsvarighet i betalningsmässiga poster/händelser. Det senare gör RR svår att tolka, samtidigt som RR visar det som alla vill få svar på: Resultatet! Det är i detta läge som FA kan hjälpa till att förklara ekonomiska sammanhang även för den som saknar insikt i kommunalekonomisk redovisning. Den modell som Öckerö kommun använder kallas sektorindelad FA (se sidan 16) och består av tre delar: drift, investering och finansiering. Inom varje sektor redovisas in- och utflöden av pengar summerat i en delsumma. FA avslutas på sista raden med periodens likviditetsförändring. Förutom informationsvärdet i siffran över likviditetsförändringen visar analysen hur förändringen har uppkommit, via driftverksamhet, investeringar och finansiering. Analys: Modellen för år 2006 visar att sektor 1, driftverksamheten, har ett positivt betalningsflöde på ca 3 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar bidrar till denna siffra. Investeringssektorn redovisar en delsumma, ca 1 mkr, efter det att försäljning av anläggningstillgångar har minskats med årets investeringsutgifter. Finansieringssektorn under 2006 redovisar 12 mkr, vilket förklaras av tecknad revers med dotterbolaget Öckerö Bostads AB. Inga nya lån har tagits upp. Inga lån finns att amortera. På sista raden visar FA att årets förändring av likvida medel är negativ och uppgår till ca 10 mkr. 3. BALANSRÄKNING (BR) Soliditeten mått på finansiell styrka Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella styrka. Måttet ställer det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och anger i vilken grad kommunen finansierat sina tillgångar med egna medel. En fallande soliditet är ett tecken på att åtgärder behövs för att stabilisera ekonomin. Analys: Sett över en femårsperiod har kommunens soliditet stärkts. Om pensionsskulden inarbetad före 1998, ansvarsförbindelsen, lyfts in i redovisningen, faller soliditetsmåttet från 71% till 13% (det egna kapitalet minskar). Detta är en viktig faktor som skall observeras i den finan- 8 Finansiell analys

10 siella analysen och delges alla som har intresse av kommunens finansiella situation. Likviditeten kortsiktig betalningsberedskap Kortsiktiga placeringar, tre månader, har lämnat avkastning något över bankavtalets villkor. Återstoden av den likvida delen av betalningen för kommunens fastigheter från Öckerö Bostads AB, efter amortering av kommunens låneskuld, är ca 17 mkr och är placerat på särskilt konto. Kommunens relativt goda likviditet speglas i nyckeltalen på sidan 10. I balansräkningen skall noteras den långfristiga fordran som kommunen har på sitt bolag, Öckerö Bostads AB, på sammanlagt ca 63 mkr, vilket i sammanhanget utgör en likviditetsreserv med vissa tecknade villkor och förutsättningar. Budgetföljsamhet finansiell kontroll Facknämndernas totala budgetavvikelse uppgår till positiva 1,8 mkr för år Exkluderas 4,5 mkr i reavinst, SBN/va, blir siffran minus 2,7 mkr. Nämndernas budgetdisciplin, utfall ställt mot budget, handlar i huvudsak om socialnämndens obalans, ca 4,8 mkr, mellan verksamhet och ekonomiskt utfall. För en mer ingående beskrivning av nämndernas verksamhet och ekonomi hänvisas till driftsredovisningen på sidan 22 och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Facknämndernas sammantagna budgetavvikelse mellan år 2002 och 2006 framgår av diagrammet nedan till höger. Investeringar Kommunens investeringsverksamhet har under senare år lagts på en låg nivå. Budget för nya projekt år 2006 blev dock något högre, 15 mkr, pga investeringsprojekt kopplade till nytt kommunhus. Reserveringar från 2005 uppgick till ca 3 mkr, vilket gav total investeringsbudget: ca 18 mkr. Utfallet blev ca 13 mkr (netto). Några tunga trafikprojekt har skjutits på framtiden. Investeringsredovisningen finns på sidan 23. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden ryms till största delen inom bostadssektorn. På balansdagen, 31 december 2006, uppgick borgen för Öckerö Bostads AB till tkr (ca 26 tkr per invånare). Se vidare borgensåtaganden not 19. I samband med att bostäder byggts har kommunen tecknat förlustansvar (40%) av det statliga bostadslånet. Vidare finns en kommunal ansvarsförbindelse för statligt kreditgaranterade bostadslån. Not 19 visar kommunens förlustansvar. Avslutande kommentar Kommunforskning i Västsverige (Kfi) poängterar i sin finansiella genomgång av Öckerö kommun 2005: För Öckerö kommun handlar det de närmaste åren om att stärka resultatet så att det hamnar i nivå med vad som anses vara god ekonomisk hushållning. Så är det! Jarl Gustavsson, Ekonomichef % Soliditetsutveckling mkr Facknämndernas budgetavvikelser Finansiell analys 9

11 Fem år i sammandrag Allmänt Folkmängd 31/ Antal barn 0 5 år Antal barn 6 15 år Antal ungdomar år Antal äldre: 80 år och äldre Kommunal skattesats, total, kr* 31,64 31,64 31,44 30,44 30,44 varav kommunal utdebitering 21,19 21,19 21,19 20,19 20,19 * exklusive kyrkan Personal Personalkostnader, mkr varav pensionskostnader Antal anställda per 1/ Ekonomi, mkr Nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto Skattenetto (skatteintäkter, generella statsbidrag) varav skatteintäkter Årets resultat Balansresultat Avskrivningar Facknämndernas driftbudgetavvikelse, se sid 21 2* * inkl 4,5 mkr i reavinst (SBN/va) Investeringar, mkr Budget, netto (15 nya projekt + 3 reserveringar) Utfall, netto Tillgångar och skulder mm Tillgångar, mkr per invånare, kr Långfristig låneskuld (bank), mkr per invånare, kr Likvida medel, mkr Eget kapital, mkr Ansvarsförbindelse (exkl löneskatt), mkr Borgensförbindelser, mkr per invånare, kr Finansiella nyckeltal Soliditet, % Soliditet, % (inkl ansvarsförbindelse + löneskatt) Kassalikviditet, % (minimum 100%) * 50 Likviditetsdagar (sikta på 30 dagar) * I kortfristig skuld ingår 70 mkr amortering av lån. 10 Fem år i sammandrag

12 11

13 Kommunens personal Personalredovisningen nedan avser statistikuppgifter per den 1/ , vilket är enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade mättidpunkt. Antal anställda och personalkostnader Den 1 november 2006 hade Öckerö kommun anställda, en ökning med 15 personer jämfört med Totalt utgör de anställda 823 helårsarbetare vilket kan jämföras med 811 helårsarbetare föregående år och 819 året dessförinnan. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är därmed oförändrad 82 %. Personalkostnaderna, enligt tabell nedan, för år 2006 (inkl avsättning till pensionsskuld) uppgick till 328,5 mkr. Detta är en ökning med ca 4,5 % jämfört med år 2005, se diagram. Det är löner för arbetad tid tillsammans med sociala avgifter som står för den största ökningen, totalt ca 14 mkr. Semesterlöneskulden visar en ökning under 2006 med drygt 1 mkr från 19,4 mkr till 20,5 mkr. Antalet sparade dagar för semestergrupp 1 (månadsavlönade) var år dagar jämfört med år mkr Personalkostnader (exkl övr personalkostnader) ,5 Pensionskostnader Av den totala pensionskostnaden som uppgick till 14,7 mkr utbetalades ca 5,4 mkr till kommunens pensionstagare. Detta är en ökning med 0,5 mkr i jämförelse med Åldersstruktur och anställningstid Genomsnittlig anställningstid för män är 13,8 år och för kvinnor 13,5 år. Personalens genomsnittsålder är fortsatt hög men har sjunkit något och är nu 48,7 år för männen och 45,9 år för kvinnorna. Andelen kvinnliga anställda i kommunen är betydligt högre än männen, 85 % kvinnor och 15 % män. Antalet anställda inom respektive åldersintervall och förvaltning visas i tabellen nedan. Antal anställda i resp åldersintervall 2006 Ålder KS BUF SF KFF SBF Totalt Totalt Samhällsbyggnadsförvaltningen har i år minskat antalet anställda medan övriga förvaltningar ökat i motsvarande grad. Personalrörlighet Nedanstående sammanställning ger en bild avseende personalomsättningens nettoförändring Andel nyanställda respektive avslutade under året i förhållande till andel fast anställda 1 november 2006 Andel nyanställda 20,53% Andel avslutade 22,07% Personalkostnader 2006 i mkr Löner arbetad tid 194,3 Löner ej arbetad tid, bla semester, sjuklön 33,8 Kostnadsersättningar 1,8 Sociala avgifter 83,9 Pensionskostnader 14,7 Summa personalkostnader 328,5 Nettoförändring 1,54% Av kommunens tillsvidareanställda är drygt 43 % 50 år eller äldre. Till och med år 2017 kommer 29 % av arbetstagarna att avgå med pension. Beräkningen bygger på avgång vid 65 års ålder. Vid samhällsbyggnadsförvaltningen kommer inom en 10-årsperiod 39 % att avgå med pension. Av dessa är hälften inom kost och städ. Det största rekryteringsbehovet 12 Kommunens personal

14 kommer dock även fortsättningsvis att vara inom kategorierna lärare/förskollärare och undersköterskor/vårdbiträden. Frånvaro I nedanstående redovisning relateras den totala sjukfrånvarotiden till den tillgängliga ordinarie arbetstiden och följer därmed Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Långtidssjukfrånvaron redovisas som den andel av total sjukfrånvarotid som överstiger 60 dagar. Sjukfrånvaron visas även fördelad på kön, se diagram 1 nedan. Diagram 2 visar sjukfrånvaron uppdelad i tre olika åldersintervall, yngre än 29 år, år samt äldre än 50 år. Sjukfrånvaron har under 2006 även detta år ökat marginellt i förhållande till den tillgängliga arbetstiden. Den totala sjukfrånvaron var 8,16% jämfört med 2005 års 7,93%. Motsvarande siffra var för ,8 %. Långtidssjukfrånvaron, mer än 60 dagar, stod 2005 för 65,13% av den totala sjukfrånvarotiden. Under 2006 ökade denna siffra något igen och utgjorde 70,13 % av total sjukfrånvaro ,4 Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig tid 8, ,85 Män Kvinnor 8,19 5,95 8, Olika åtgärder för att fortsätta minska sjukfrånvaron ingår som en del i kommunens övergripande strategiska mål. Som exempel kan nämnas systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan, en expertgrupp för stöd i verksamheternas arbetsmiljöarbete, företagshälsovården med personalvårdsronder, olika riktlinjer och handlingsprogram, råd och ,12 7,33 9, ,86 7,78 9, år år 50 år 3,7 7,65 9,69 stöd samt uppföljningar och statistik till chefer. I förvaltningarna fortsätter arbetet på individnivå. Den särskilda sjukförsäkringsavgift som infördes under 2005 har i samband med regeringsskifte avskaffats. Nettoarbetstiden har ökat något från 71,3 % 2005 till 71,5% år Av den totala arbetstiden under 2006 utgjorde 27,5 % någon form av frånvaro. Den högsta andelen frånvaro utgjordes av semester, 10,81 %, därefter kom sjukfrånvaron med 8,16 %. Diagrammet nedan visar hur olika typer av frånvaro förhåller sig till arbetad tid. % ,4 71,3 Tidsanvändning 5 3,8 4,2 4,2 4,7 4,2 7,8 7,9 8, Nettoarbetstid Semester Sjukdom Personalstrategi 11,3 71,3 10,8 71, Föräldraledighet Övrigt Studier Arbetsgivarpolicyn och samverkansavtalet är kommunens övergripande styrdokument i arbetsgivarfrågor. Kommunens strategi är att skapa goda förutsättningar för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Den kommande generationsväxlingen handlar inte enbart om behovet att rekrytera ny personal. Det handlar i hög grad om hur man som arbetsgivare tar tillvara och utvecklar den personal man har. Detta ska bl a uppnås genom ett gott ledarskap som utvecklar verksamheten i samverkan och tar tillvara personalens kunskaper och kompetens. Öckerö kommun skall, genom en målmedveten personalstrategi och en aktiv strävan att uppnå en god arbetsmiljö, uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Kommunens personal 13

15 Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller Referensgruppen i redovisningsfrågor. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar påbörjas månaden efter färdigställandet. Kommunen följer Kommunförbundets rekommendationer gällande avskrivningstider. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas under omsättningstillgångar bla Suddaområdet, Östra Pinan, Gula villan, Norr om Statoil, Björkö Samsmarka m fl. Pensionsskuld Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 185,4 mkr per Under avsättningar finns 10,7 mkr redovisat och under kortfristiga skulder finns de pensioner som tjänats in av de anställda under 2006 till 8,8 mkr. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Detta åtagandet uppgår till 165,9 mkr. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar och redovisas tillsammans med upplupen arbetsgivaravgift som en kortfristig skuld. År 2005 ändrades redovisningsprincip gällande semesterlöneskulden. Detta innebär att uttagen semester för december 2005 inte är med i uppbokningen av aktuell skuld vid årsskiftet (inarbetad semester t o m dec -05 samt uttagen semester t o m nov -05) Anledningen till ändringen är att nämnderna/förvaltningen skall få reda på sitt utfall snabbare. VA-anslutningsavgifter VA-anslutningsavgifter redovisas som intäkter i resultaträkningen. Exploateringsverksamhet redovisar anslutningsavgifter över resultatet då arbetet är slutfört. Särskild löneskatt Kommunens skuld för särskild löneskatt per uppgår till 45 mkr. Under avsättningar finns 2,6 mkr redovisat och under kortfristiga skulder 2,1 mkr. Under ansvarförbindelser finns den särskilda löneskatt, 40,3 mkr, som hänför sig till pensionsförpliktelser intjänade före Redovisningsprinciper

16 Redovisningsmodellens delar Resultaträkningen (sid 16) visar kommunens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader, vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Nettokostnaden visar verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader. Resultat före finansiella intäkter och kostnader anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaden. Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella poster. Om det inte finns några extraordinära poster är detta årets resultat. Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar inbetalningar och utbetalningar, dvs hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen (sid 17) redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet t ex byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/ eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, d v s hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Redovisningsmodellens delar 15

17 Öckerö kommun Resultaträkning mkr 2006 Budget Verksamhetens intäkter, not 1 141,2 123,9 127,4 Verksamhetens kostnader, not 2, 3 587,2 575,9 556,6 Avskrivningar, nedskrivningar, not 10 12,2 10,3 10,5 Nettokostnad 458,2 462,3 439,7 Skatteintäkter, not 4 422,4 417,2 392,0 Generella statsbidrag, not 4 46,4 46,5 48,4 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 10,6 1,4 0,7 Finansiella intäkter, not 5 2,2 2,0 2,0 Finansiella kostnader, not 5 0,5 0,6 0,4 Resultat före extraordinära poster 12,3 2,8 2,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, not 6 12,3 2,8 2,3 Finansieringsanalys mkr Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 141,2 127,4 Verksamhetens kostnader inkl nedskrivn exploateringar 588,4 556,6 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader, not 7 7,0 2,9 Verksamhetens nettokostnader 454,2 432,1 Skatteintäkter/generellt statsbidrag 468,8 440,4 Finansiella intäkter 2,2 2 Finansiella kostnader 0,5 0,4 Justering för rörelsekapitalets förändring, not 8 13,2 1,9 Verksamhetsnetto 3,1 11,8 2. Investeringar Inköp av materiella tillgångar 12,5 11,6 Avyttrade materiella tillgångar 14,0 4,1 Inköp av aktier och andelar 2,1 0 Investeringsnetto 0,6 7,5 3. Finansiering Ökning långfristiga fordringar 12,6 0 Minskning långfristiga lån 0 0 Minskning kortfristiga lån 0 0 Ökning kortfristiga lån 0 0 Finansieringsnetto 12,6 0,0 Förändring av likvida medel (= 1+2+3), not 9 10,1 4,3 16 Öckerö kommun

18 Balansräkning mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not ,4 131,9 Maskiner och inventarier, not 10 15,1 13,0 Pågående arbete, not 10 2,9 3,9 143,4 148,8 Finansiella anläggningstillgångar Andelar och aktier, not 11 37,2 35,1 Långfristig fordran, not 11 62,6 50,0 99,8 85,1 Summa anläggningstillgångar 243,2 233,9 Omsättningstillgångar Lager 0,0 0,1 Exploateringsfastigheter, not 12 4,4 4,2 Kortfristiga fordringar, not 13 58,1 48,4 Likvida medel, not 14 48,8 58,9 Summa omsättningstillgångar 111,3 111,6 Tillgångar 354,5 345,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, not ,5 239,1 Därav årets resultat 12,3 2,3 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, not 16 10,6 10,0 Beräknad skuld löneskatt, not 16 2,6 2,4 Summa avsättningar 13,2 12,4 Skulder Långfristiga skulder, not 17 0,1 0,1 Kortfristiga skulder, not 18 89,7 93,9 Summa skulder 89,8 94,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 354,5 345,5 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgen gentemot bank, not ,6 326,8 Förlustansvar, not 19 3,2 4,8 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder, not ,9 150,5 Beräknad löneskatt som inte tagits upp bland skulder, not 20 40,3 36,5 Öckerö kommun 17

19 Öckerö kommun Noter NOT 1 Verksamhetens intäkter tkr Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Fastigheter vht och entreprenad Övrigt Summa verksamhetens intäkter NOT 2 Verksamhetens kostnader tkr Lönekostnader Sociala avgifter Avsättning pensionsskuld, individuell Avsättning pensionsskuld, övriga Utbetalda pensioner, ålders Förvaltningsavgifter pensioner Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Anläggnings-, underhållsmaterial Inköp för försäljning Bidrag och transfereringar Entreprenader, köp av verksamhet Konsulttjänster Hyror och fastighetsservice Hyra/leasing anläggningstillgångar Bränsle, energi, vatten Förbrukningsinventarier, material Kontorsmaterial och trycksaker Reparation, underhåll. maskiner, inventarier Diverse främmande tjänster Tele- datakommunikation, porto Transporter Försäkringsavgifter, riskkostnader Övrigt Summa övriga kostnader NOT 3 Leasing tkr Under året bet. leasingavgifter avseende: Inventarier Transportmedel Framtida leasingavgifter år Framtida leasingavgifter år Framtida leasingavgifter år NOT 4 Skatteintäkter, generella statsbidr, utjämning tkr Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa skatteintäkter Generella statsbidrag, utjämning Inkomstutjämningsbidrag Införandebidrag Generellt sysselsättningsstöd Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Avgift till LSS-utjämning S:a generella statsbidrag, utjämning NOT 5 Finansiella intäkter och kostnader tkr Finansiella intäkter Ränteintäkter, banktillgodohavanden Ränteintäkter, koncernfordran Övriga ränteintäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnad pensioner Summa finansiella kostnader Summa verksamhetens kostnader Öckerö kommun

20 NOT 6 Årets resultat/balansresultat tkr Enligt balanskravet Årets resultat Tillkommer: kostnader Öbo/kommunhus Avgår reavinst Balansresultat NOT 7 Ej rörelsekapitalpåverk. intäkter/kostnader tkr Reavinster Kostnader i samb m reavinstberäkning Återföring Hyppeln* 40 Mellanskillnad avskrivningar* 30 Summa ej rörelsekap.påverkande poster *Avser 2005 NOT 8 Justering för rörelsekapitalets förändring tkr Minskn/ökn av expl.fast, lager mm +/ Minskn/ökn av kortfrist. fordringar, +/ Ökn/minskn pensionsavsättning, +/ Ökn/minskn övr kortfrist skulder, Summa rörelsekapitalets förändring NOT 9 Förändring av likvida medel Ökn/minskn av kassa och bank, +/ NOT 10 Materiella anläggningstillgångar tkr Allmän markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 1 64 Försäljningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering 0 Årets avskrivning Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering 0 29 Årets avskrivning Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 0 50 Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde S:a mark, byggn, tekn anläggn Maskiner, inventarier, fordon Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Avskrivningar, nedskrivningar Avskrivningar, byggnader Avskrivningar, inventarier Nedskrivning anläggningstillgångar Nedskrivning exploateringsprojekt Summa avskrivning, nedskrivning Pågående arbeten Larmanordning Solhöjden 0 70 Liftar Bergmans Dagcenter 0 34 Utbyggnad dagvattenledning Renovering pumpstation ledning Tillbyggnad garage Pinan Dagvattenutbyggnad Öckerö kommun 19

21 Öckerö kommun tkr Ar-verk Hyppeln P-plats Framnäs Grötö färjeläge Renovering av pumpstation 0 68 Utbyggnad dagvattenledning 0 25 IT-projekt 3-årsplan Inventarier omorganisation 18 0 Inventarier korttidsrum Solhöjden 62 0 Uteplats Bryggan 5 0 Rondell Lökholmsvägen 32 0 TS-åtgärder Västervägen 8 0 Summa pågående arbeten NOT 11 Finansiella anläggningstillgångar tkr Aktier och andelar Öckerö Kommunala Förvaltings AB Öckerö Bostads AB Renova AB Kommentusgruppen AB 1 1 Västtrafik AB AB Jönköpingsbostäder Summa aktier och andelar Långfristig fordran Revers Öckerö Bostads AB Summa långfristig fordran Summa finansiella anl.tillgångar NOT 12 Exploateringsfastigheter tkr Öckerö hamnförening Öckerö 2:51 Gula Villan Östra Pinan Markexploatering norr om Statoil Förlängning kaj Björnhuvudet Suddaområdet Björkö Samsmarka NOT 13 Kortfristiga fordringar tkr Kundfordringar Fordran Öckerö Bostads AB (netto) Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar NOT 14 Likvida medel tkr Kassa Postgiro Bank Summa likvida medel NOT 15 Eget kapital tkr Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital NOT 16 Avsättningar tkr Pensionsskuld Ingående avsättning pensionsskuld Avsättningar under året Utbetalningar Ränteuppräkning, basbeloppsuppräkning, övriga poster Utgående avsättning pensionsskuld Löneskatt Ingående avsättning löneskatt Årets avsättning löneskatt Utgående avsättning löneskatt Summa avsättningar Summa exploateringsfastigheter Öckerö kommun