Dnr KUR 2008/ DANSENS UTVECKLING UPPDRAG CULLBERG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr KUR 2008/4952 2009-04-28 DANSENS UTVECKLING UPPDRAG CULLBERG"

Transkript

1 Dnr KUR 2008/ DANSENS UTVECKLING UPPDRAG CULLBERG

2

3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SAMMANFATTNING AV KULTURRÅDETS FÖRSLAG... 6 CULLBERGBALETTENS UTVECKLING... 8 UPPDRAGET GEOGRAFISK OCH ORGANISATORISK HEMVIST Danslivet Institutioner Det fria danslivet Utbildningar Cullbergbalettens roll i danslivet Cullbergbalettens organisation och utvecklingsbehov Riksteatern Styrning och uppdrag Organisatoriska förändringar Riksteatern och Cullbergbaletten Cullbergbalettens utvecklingsbehov Riksteaterns förslag gällande Cullbergbalettens utveckling Nödvändiga förutsättningar Cullbergbaletten som en egen organisation Kungliga Operan Operans arbete och visioner Operans organisationsstruktur Operan och Cullbergbaletten Nödvändiga förutsättningar På längre sikt EKONOMI Riksteaterns och Cullbergbalettens ekonomi Riksteaterns anslag Cullbergbalettens kostnader Intäkter Cullbergbalettens ekonomiska situation SCENER OCH PRODUKTIONSLOKALER Scener Produktionslokaler KULTURARV Cullbergbalettens kulturarv Verk Dokument Ett visst uttryck/en modern danstradition VARUMÄRKET Funktion Samförfattat varumärke Fördelar... 38

4 Nackdelar Cullbergbalettens varumärke i framtiden Utmaningar Möjligheter Cullbergbalettens namn i framtiden ETT TYDLIGT UPPDRAG TILL CULLBERGBALETTEN BILAGOR... 42

5 INLEDNING Den 18 september 2008 fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen (regeringsbeslut Ku2008/444/KV) att efter samråd med Riksteatern och Cullbergbaletten göra en analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov samt lämna förslag på strategier för att säkerställa danskompaniets fortsatta verksamhet. Förslagen ska bland annat beröra hur Cullbergbalettens kulturarv kan tas tillvara samt hur den kvalitet och kunskap som danskompaniet besitter på bästa sätt kan bidra till utvecklingen av svenskt dansliv. Cullbergbalettens organisatoriska hemvist ska också analyseras mot bakgrund av ensemblens behov av att tydligare tillhöra en scen. I uppdraget ska ekonomiska, administrativa och andra konsekvenser redovisas. Vidare ska förslagen rymmas inom beslutade budgetramar för Kulturrådets diskussioner kring och implementering av handlingsprogrammet för den professionella dansen 1 ska beaktas i sammanhanget, liksom att dialog med danslivets parter ska ske (se bilaga 1). I arbetet med uppdraget har Kulturrådet samrått med Riksteatern och Cullbergbaletten och fört en dialog med många företrädare för svenskt och internationellt dansliv samt andra relevanta parter (se bilaga 2). Uppdraget har diskuterats med parterna utifrån ett antal centrala frågeställningar (se bilaga 3). Bakgrunden till uppdraget är att Riksteatern i en skrivelse till regeringen i februari 2008 framhöll att förutsättningarna för Cullbergbaletten hade förändrats radikalt och att Riksteaterns huvudmannaskap som turnerande nationalscen inte täckte de behov som Cullbergbaletten hade för en fast hemmascen och för förankringen i svenskt dansliv (se bilaga 4). I sammanhanget bör nämnas att Cullbergbalettens konstnärlige ledare och koreograf sagt upp sig och att problem uppstod med att finna en ny konstnärlig ledare. Cullbergbaletten hade också fått stora kostnadsökningar på grund av förändringarna i pensionssystemet, vilket bidragit till att Riksteaterns budget för Cullbergbaletten och dess produktion minskat och på så sätt försämrat förutsättningarna för kompaniet att konkurrera på marknaden. 1 Handlingsprogrammet för den professionella dansen är ett resultat av ett uppdrag som Kulturrådet fick från regeringen I uppdraget ingick att föreslå mål för de danspolitiska insatserna på kortare och på längre sikt. 5(56)

6 SAMMANFATTNING AV KULTURRÅDETS FÖRSLAG Kulturrådet har, efter kartläggning och analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov, kommit fram till ett antal förslag för att säkerställa kompaniets fortsatta verksamhet. Enligt Kulturrådets mening finns ett starkt behov av ett större nationellt samtida danskompani av hög kvalitet i Sverige. Cullbergbaletten har hittills fyllt den rollen och bör även fortsättningsvis ges möjlighet att göra det. Kompaniets verksamhet har en hög kvalitet och är av stort konstnärligt värde såväl nationellt som internationellt. För att kunna bibehålla kompaniet och fortsätta utvecklingen av såväl kompaniet som det övriga danslivet krävs dock tydliga prioriteringar och ställningstaganden. Kulturrådet bedömer att det är viktigt att Cullbergbaletten får ett tydligt uppdrag som Sveriges samtida nationella danskompani. Vidare anser Kulturrådet att organisationen kring Cullbergbaletten behöver stärkas avseende konstnärlig ledning, marknadsföring och försäljning. Kompaniet behöver också en egen avgränsad budget för sin verksamhet med tillräckliga medel att genomföra minst två produktioner per år. Vad gäller Cullbergbalettens organisatoriska hemvist finns enligt Kulturrådet idag två alternativa huvudmän, Riksteatern och Kungliga Operan. Med hänvisning till Kungliga Operans uppdrag, verksamhet och visioner samt Cullbergbalettens behov av en profilering och tydligare identitet förordar dock Kulturrådet att Cullbergbaletten blir en del av Kungliga Operan, men med en tydlig avgränsning mellan Cullbergbaletten och Kungliga baletten (Kungliga Operans klassiska danskompani). Vad gäller scener anser Kulturrådet att Cullbergbaletten i framtiden kan ha Gasklockan i gasverksområdet i Hjorthagen i Stockholm som sin hemmascen. Fram till dess att Gasklockan finns tillgänglig anser Kulturrådet att samverkansavtal avseende Cullbergbaletten bör tecknas med scener i Stockholm och runt om i landet. Intresse finns från de stora scenerna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Kulturrådet anser vidare att Cullbergbaletten är i stort behov av nya produktionslokaler för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Det finns möjlighet att skapa lämpliga lokaler vid både Danshögskolan och det planerade scenkonstcentret i Hjorthagen. På båda dessa platser finns möjligheter att utveckla samverkan med såväl utbildningar som andra dans- och scenkonstaktörer och på så sätt även skapa en tydligare förankring i danslivet i övrigt. För att Cullbergbaletten ska kunna fortsätta att utvecklas föreslår Kulturrådet också att ansvaret för att förvalta och bevara de svenska moderna och samtida verken/koreografierna lämnas till Kungliga Operan, som redan idag har ansvar att förvalta arvet kring den klassiska baletten. Kulturrådet föreslår att Cullbergbaletten behåller sitt namn. Kulturrådet förslår dock att kompaniet tar fram en ny varumärkesstrategi. 6(56)

7 För att Cullbergbaletten ska kunna bidra till utvecklingen av svenskt dansliv anser Kulturrådet att det generellt måste skapas bättre förutsättningar för det fria danslivets utveckling. Kulturrådet vill understryka att utvecklingen av dansen bäst sker i samverkan mellan det fria och det institutionella kulturlivet. Riksteatern har här en fortsatt viktig roll att fylla som arrangör och samarbetspartner för Cullbergbaletten samt som en av de drivande parterna i utvecklingen av arbetet med den professionella dansen i Sverige. 7(56)

8 CULLBERGBALETTENS UTVECKLING Nuvarande Cullbergbaletten bildades 1967 av den då 59-åriga Birgit Cullberg. Cullbergbaletten var ett resultat av flera års arbete av Birgit Cullberg för att utveckla ett eget kompani. Redan i slutet på 1930-talet bildade Birgit Cullberg det som brukar kallas den första Cullberggruppen, vars nyskapande verk präglades av humor och starkt politiskt engagemang. Gruppen överlevde dock inte och 1944 bildade Birgit Cullberg det som brukar kallas den andra Cullbergbaletten. Birgit Cullberg fick stora framgångar med den andra Cullbergbaletten och i Sydsvenska Dagbladet konstaterades att hon utan risk kunde ge sig ut på turné, att hon borde hjälpas fram och att hon var färdig för inträde i den internationella klassen. Birgit Cullbergs genombrott kom 1950 med Fröken Julie och Medea som turnerades av Riksteatern. Med dramatiska verk som utgångspunkt presenterade Birgit Cullberg, med ett starkt samhällsengagemang, verk som innehöll såväl klassisk balett som modern dans, på ett för den tiden nyskapande sätt. I Fröken Julie, som bygger på August Strindbergs drama, framfördes klassisk balett genom fröken Julie och modern dans genom tjänstekvinnan Kristin och på så vis förtydligades förhållandet mellan överklassen och underklassen. Efter stor uppmärksamhet av framgången kring Fröken Julie, införlivades baletten i Kungliga Operans repertoar 1950 och Birgit Cullberg anställdes på Kungliga Operan under fem år. År 1955 fick Birgit Cullberg sitt internationella genombrott med Månrenen. Därefter följde flera stora framgångar. Bland annat hade Fröken Julie amerikansk premiär år 1958 på Metropolitan Opera House i New York. När nuvarande Cullbergbaletten bildades 1967 knöts kompaniet till Riksteatern. Riksteatern hade dock ingen scen för kompaniet. Istället upplät dåvarande teaterchefen på Stockholms stadsteater två föreställningar i veckan på Stora scenen (nuvarande Stora scenen på Dansens Hus). Av de åtta dansare som 1967 ingick i Cullbergbaletten var två av dem världens främsta ballerinor, Veronika Mlakar och Melissa Hayden från New York. Förutom dessa ingick Grahamdansarna Juliet Fischer, Richard Kuch och Dick Gain samt de svenska dansarna Kari Sylwan, Karin Thulin och Birgit Cullbergs son Niklas Ek. År 1969 engagerades kompaniet för ett år som den nystartade TV2-teaterns fasta dansensemble. Cullbergbaletten medverkade vid invigningen av kanalen och under säsongen 1969/70 produceras flera balettprogram, varav det mest uppmärksammade var Rött vin i gröna glas. Med hjälp av den nya chroma-keytekniken skapades nya visuella sammanhang där dansarna t.ex. kunde röra sig i en oljemålning. Detta var revolutionerande för denna tid och programmet vann sin klass i Prix Italia 1971, ett av de mest prestigefyllda tv-priserna. Samma år tilldelades Cullbergbaletten även en guldmedalj som främsta utländska balettkompani vid höstfestivalen i Paris. 8(56)

9 År 1970 flyttade Cullbergbaletten in i permanenta lokaler på Jungfrugatan i Stockholm, som Riksteatern hyrde för Cullbergbalettens räkning. Fram till dess hade kompaniet flyttat runt i olika lokaler. År 1971 gjorde Cullbergbaletten stor internationell succé och gav fjorton föreställningar i London och 1972 tjugo föreställningar i Paris på Theatre de la Ville., Birgit Cullbergs andra son, engagerades 1973 som dansare i Cullbergbaletten. Han debuterade som koreograf för kompaniet 1976, då Birgit Cullberg fortfarande var konstnärlig ledare. Då anställdes även den italienske balettmästaren Giuseppe Carbone. Birgit Cullberg vann än en gång pris i Prix Italia. Värt att notera är att hon därmed är den enda kvinnliga koreografen och den enda danskonstnären som fått detta pris två gånger. År 1978 fick sitt genombrott som koreograf med det nyskapande verket Bernarda, som bygger på Federico García Lorcas pjäs Bernarda Albas hus. visade som Birgit Cullberg ett samhällsengagemang och utgick ofta från dramatiska verk. har även gjort omtolkningar av gamla klassiska baletter i modern koreografi som behandlar nutida och angelägna teman. År 1982 skapade t.ex. verket Giselle, som fram till år 2000 har framförts av Cullbergbaletten mer än 300 gånger i 28 länder. tog 1985 över ansvaret som konstnärlig ledare för Cullbergbaletten och 1987 skapade han sin egen version av Svansjön, som har blivit en av Cullbergbalettens största publikframgångar. 1989, ett år efter det att Riksteatern hade flyttat från sina lokaler i Filmstaden Råsunda i Solna till Riksteaterhuset i Hallunda i Botkyrka kommun, lämnade Cullbergbaletten sina lokaler på Jungfrugatan och flyttade dit. År 1990/91 hade Cullbergbaletten sju kortbaletter och tre helaftonsbaletter på repertoaren. År 1992 skapade Carmen, som kom att bli hans sista verk som konstnärlig ledare innan han 1993 lämnade Cullbergbaletten. angav flera olika anledningar till att han lämnade posten som konstnärlig ledare. Bland annat sa han: Jag har varit i Cullbergbaletten i tjugo år, och jag tycker att kompaniet förtjänar bättre praktiska villkor. Min idé om ett hem för Cullbergbaletten i Stockholm, med studios och scen byggde på att vi skulle dela vår tid i tre delar: en för föreställningar i Stockholm, en för turnéer i Sverige och en för arbete utomlands. Nu fick jag inte dessa praktiska möjligheter och då satsar jag på min familj och på frilansarbete istället. 2 År 1993 tog den amerikanska dansaren och koreografen Carolyn Carlsson över som koreograf och konstnärlig ledare. Hon lämnade redan 1995 ledarskapet och istället tog 2 Informationsbroschyr för Cullbergbaletten våren (56)

10 Lena Wennergren-Juras och Margareta Lidström över som konstnärliga ledare. Det var första gången som Cullbergbaletten inte hade en koreograf som konstnärlig ledare. Lena Wennergren-Juras ingick redan tidigt i Cullbergbaletten. Birgit Cullberg skapade titelrollen i Eurydike är död och Julia i Romeo och Julia för henne. Lena Wennergren Juras har även dansat i många av s baletter. Sedan slutet av 70-talet har Lena Wennergren-Juras, parallellt med sin danskarriär, repeterat både s och en rad gästande koreografers verk för Cullbergbaletten. Margareta Lidström var tidigare premiärdansös på Kungliga Operan i Stockholm och har dansat huvudroller i klassiska baletter men har även dansat i moderna baletter av Birgit Cullberg och. Under Lena Wennergren-Juras och Margareta Lidströms ledarskap fortsatte ett nära samarbete med samtidigt som utländska gästkoreografer bjöds in, bla Jiri Kylian, Ohad Naharin, William Forsythe och Nacho Duato, men även svenska koreografer som Per Jonsson, Örjan Andersson, Johan Inger och Jens Östberg anlitades. År 2003 tog Johan Inger över som konstnärlig ledare och koreograf. Johan Inger byggde upp en repertoar med egna verk för Cullbergbaletten som Phases, Within Now, Som Om, Negro con Flores och Point of Eclipse. Johan Inger bjöd även in gästkoreografer, bland annat som skapade Fluke för Cullbergbaletten. 3 Johan Inger avgick 2008 som konstnärlig ledare. Cullbergbaletten hade då svårt att finna en ersättare och Anna Grip, som under Johan Ingers tid arbetat som ensemblechef, anställdes som tillförordnad konstnärlig ledare. 3 Informationsbroschyr för Cullbergbaletten säsongen 2005/06 10(56)

11 UPPDRAGET Kulturrådet har fått i uppdrag från regeringen att göra en analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov och lämna förslag på strategier för att säkerställa Cullbergbalettens fortsatta verksamhet. För att kunna genomföra detta uppdrag har Kulturrådet gjort en genomgång av Cullbergbalettens förutsättningar idag. Dessa kan sammanfattas under rubrikerna geografisk och organisatorisk hemvist, ekonomi, scen och produktionslokaler, kulturarv, varumärke samt ett tydligt uppdrag till Cullbergbaletten. Varje avsnitt avslutas med en ruta där Kulturrådets förslag i korthet presenteras. Kulturrådet har samrått och fört en dialog med många berörda nyckelpersoner. Framför allt representanter från Riksteatern och Cullbergbaletten, men också många företrädare för svenskt och internationellt dansliv samt andra relevanta aktörer (se bilaga 2). I dialogerna har av flera parter särskilt lyfts fram att det finns ett behov av ett större samtida nationellt danskompani i Sverige av hög kvalitet för en nationell och internationell publik. Handlingsprogrammet för den professionella dansen har hela tiden beaktats i arbetet. Förutsättningarna för Cullbergbaletten beskrivs med utgångspunkt ifrån kompaniets roll och förhållande till det svenska danslivet. Analyserna och förslagen utgår vidare från det som var syftet med programmet: att skapa förutsättningar för den professionella dansens konstnärliga utveckling och ge fler människor möjlighet att ta del av danskonsten. 11(56)

12 GEOGRAFISK OCH ORGANISATORISK HEMVIST Utgångspunkterna för analysen av Cullbergbalettens organisatoriska och geografiska hemvist har varit hur danslivet ser ut idag och Cullbergbalettens relation till detta, hur Cullbergbaletten leds och är organiserad samt Cullbergbalettens utvecklingsbehov. Danslivet Med begreppet danslivet syftar Kulturrådet på den struktur och de förutsättningar som finns för den professionella dansen i Sverige. Dansen var länge ett eftersatt konstområde först i 1996 års kulturproposition lyftes det fram som ett eget område. Under senare år har det gjorts stora satsningar inom dansområdet bl.a. genom handlingsprogrammet för den professionella dansen samt genom enskilda regionala och lokala satsningar. Genom detta kan dansen sägas ha byggt upp en egen struktur som framför allt bygger på samverkan. Den professionella dansen i Sverige har även ett internationellt perspektiv. I handlingsprogrammet för den professionella dansen lyfts bland annat fram att dansen ska ha goda villkor för konstnärlig utveckling och vara en del av det internationella kultursamarbetet. För Cullbergbalettens del har det internationella perspektivet sedan länge präglat kompaniet. Sedan 1998 har kompaniet framträtt i 36 länder, i 136 städer, på 149 olika scener. Den enda världsdel som Cullbergbaletten ännu inte besökt är Afrika. Institutioner Idag finns större samtida danskompanier i Västra Götaland (Göteborgsoperans balett), i Skåne (Skånes Dansteater), i Norrland (Norrdans) och i Stockholm (Cullbergbaletten). I Stockholm finns även Kungliga baletten, som har en klassik inriktning. Som framgår är en stor del av den svenska dansproduktionen koncentrerad till storstadsregionerna. Norrdans och Skånes Dansteater är de enda fristående dansinstitutionerna i Sverige, vilka båda är regionala institutioner med regionala uppdrag. Skånes Dansteater har även ett internationellt uppdrag. Sammantaget är cirka 150 dansare anställda hos Göteborgsoperans balett, Skånes Dansteater, Norrdans, Cullbergbaletten och Kungliga baletten. Det fria danslivet Den största delen av den professionella dansen i Sverige verkar inom det fria kulturlivet, dvs. utan någon institutionstillhörighet. Det fria danslivet finns framför allt i Stockholm. Under 2008 ansökte 143 fria dansgrupper om bidrag från Kulturrådet, varav 50 beviljades stöd. Antalet ansökningar har ökat de senaste åren. Även Konstnärsnämnden, som ger bidrag till enskilda konstnärer, har märkt av ett större intresse inom dansområdet och ökat antalet beviljade bidrag. På grund av att det inte finns någon heltäckande förteckning har det varit svårt att få fram uppgifter om hur många professionella dansare som verkar inom det fria danslivet. 12(56)

13 Enligt Teaterförbundets sammanställning över sina medlemmar finns 588 dansare, koreografer och balettmästare samt medlemmar som studerar inom området dans Utbildningar För att utveckla dansområdet är det viktigt att det finns en nära samverkan mellan yrkesutbildningarna, det fria danslivet och institutionerna. Flera yrkesdansarutbildningar finns idag i Stockholm, t.ex. Svenska balettskolan, Danshögskolan och Balettakademien. En nära samverkan, menar Kulturrådet, främjar både den konstnärliga kvalitén och möjligheter till tillväxt. Idag saknas dock i hög grad denna samverkan. Orsaken till detta är bland annat att det finns brister i yrkesdansarutbildningarna samt att det saknas plattformar för samverkan. Detta var en del av bakgrunden till att regeringen förra året gav direktiv till en utredning om yrkesdansarutbildningen i Sverige. Utredningen presenterades den 16 mars 2009 och där framförs att målet med utbildningen vid Svenska Balettskolan i fortsättningen bör vara att den ska ha en sådan kvalitet att eleverna blir anställningsbara i Sverige och internationellt. Vidare menar utredningen att ett ungdomskompani skulle underlätta de ungas övergång till arbetslivet. Kulturrådet ser positivt på dessa förslag som skulle betyda mycket för Cullbergbalettens framtida verksamhet. Kulturrådet vill också framhålla vikten av att danslivet har en nära samverkan med de scentekniska utbildningarna. Cullbergbalettens roll i danslivet Av Kulturrådets uppdrag framgår att det finns ett behov av att integrera Cullbergbaletten tydligare i svenskt dansliv. Kulturrådet delar regeringens syn och menar att det handlar om att skapa bättre förutsättningar för samverkan. För Cullbergbalettens del handlar det om att skapa bättre samverkan med det fria danslivet, institutionerna, dansutbildningarna och andra scenkonstutbildningar. Enligt Kulturrådets mening behövs i Sverige ett större 4 nationellt samtida danskompani av hög kvalitet 5. Cullbergbaletten har hittills utgjort det kompaniet och kan även fortsättningsvis göra det, då kompaniets verksamhet besitter en hög kvalitet som är av stort konstnärligt värde såväl nationellt som internationellt. Vad gäller samverkan mellan det fria danslivet och institutionerna är Kulturrådet uppfattning att den samtida dansen utvecklas bäst i dynamiken mellan det fria danslivet och de regionala, nationella och internationella kompanierna. För detta behövs en struktur som bidrar till en konstnärlig utveckling. För att Cullbergbaletten, liksom andra kompanier med institutionsanknytning, ska kunna utvecklas konstnärligt måste bättre förutsättningar också skapas för det fria danslivet. Kulturrådet vill därför peka på behovet av 4 Med större nationellt samtida danskompani syftar Kulturrådet på ett kompani som Cullbergbaletten ser ut idag, dvs. bestående av cirka 20 dansare. Detta för att möjliggöra uppsättningar med många dansare på scenen. 5 Med hög kvalitet menar Kulturrådet att kompaniet ska vara på en sådan nivå att det finns en efterfrågan internationellt och förutsättningar för ett konstnärligt utbyte och efterfrågan av såväl nationella som internationella dansare och koreografer. 13(56)

14 att även stärka den fria sektorn. I Norge har exempelvis en intressant modell 6 i detta syfte implementerats. Modellen tar sikte på en ökad förutsättning för långsiktigt arbete för några fria teater- och dansgrupper som har särskilt hög konstnärlig nivå. Den norska regeringen har år 2009 avsatt nya medel om sex miljoner norska kronor som basfinansiering för dessa grupper. Målet är att stärka den konstnärliga verksamheten för dessa etablerade teater- och dansgrupper. Medel kan sökas för upp till fyra år och den sökande anger hur många år ansökan avser. Kulturrådet förslår att en ökad samverkan möjliggörs mellan Cullbergbaletten och dansutbildningar, andra scentekniska utbildningar samt med det fria och det institutionella kulturlivet. Med utgångspunkt i att en stor del av det svenska danslivet är verksamma i Stockholm och att Cullbergbalettens roll i detta sammanhang bör stärkas, föreslår Kulturrådet att Cullbergbaletten ska vara belägen i Stockholmsområdet. Cullbergbalettens organisation och utvecklingsbehov I uppdraget till Kulturrådet står att Cullbergbalettens organisatoriska hemvist ska analyseras mot bakgrund av behovet av att tydligare tillhöra en scen. Nedan följer en beskrivning av de förutsättningar som Cullbergbaletten har vid Riksteatern idag. Fokus är Riksteaterns organisation, styrning och uppdrag i relation till Cullbergbalettens verksamhet och deras utvecklingsbehov. Scener och produktionslokaler behandlas i ett separat avsnitt längre fram, likaså ekonomin. Riksteatern Riksteatern är Sveriges turnerande nationalscen och en ideell förening som ägs av medlemmarna i de 230 riksteaterföreningarna. Riksteatern verkar idag både som producent, förmedlare och arrangör för scenkonst. Kongressen är Riksteaterns högsta beslutande organ och fastställer Riksteaterns stadgar och väljer styrelsen för nästa period (56)

15 Figur 1. Riksteaterns styrning Regional nivå Lokala Riksteaterföreningar Enskilda medlemmar Riksteaterns kongress Styrelse VD Produktion Finansiering Kommunikation Personal Styrning och uppdrag Även om Kongressen är högsta beslutande organ styrs Riksteatern också av de uppdrag som regeringen, via regleringsbrev, årligen ålägger organisationen. I regleringsbrevet för Riksteatern 2009 är målen för statens bidrag till Riksteatern att bedriva scenkonstfrämjande verksamhet, berika scenkonstverksamheten i hela landet med egen produktion och samarbeten med andra producenter, presentera ett allsidigt utbud som håller hög kvalitet och är en förebild för regionala och lokala teatrar, nationellt och internationellt värna om och främja svenska språket och svensk scenkonst. I regleringsbrevet har Riksteatern även fem specifika mål för verksamheten Att Riksteatern, i samverkan med andra scenkonstinstitutioner och Statens kulturråd, ska öka intresset för scenkonst i hela landet Att Riksteatern ska verka för en stark arrangörs- och publikorganisation i samverkan med lokala och regionala scenkonstinstitutioner 7 Återgiven efter 15(56)

16 Att Riksteatern ska distribuera scenkonst, främst genom samverkan, med bred spridning av föreställningar i hela landet och med beaktande av den unga publikens behov Att Riksteatern ska bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, nationellt och internationellt, främst genom Cullbergbaletten Att Riksteatern genom Tyst Teater ska öka tillgängligheten till teater i hela landet Kongressen sätter vart fjärde år upp långsiktiga mål som Riksteatern ska följa. De mål som sträcker sig från 2007 till 2014 har ett tydligt fokus på folkrörelse och publik. Vad gäller folkrörelsen är målet att Riksteaterns kärnverksamhet i än högre grad ska präglas av betydligt ökad styrning och delaktighet från riksteaterföreningarna och andra arrangörer av produktionen. Målet vad gäller publiken är att utveckla den genom folkrörelsen och repertoaren samt genom att göra analyser av den nuvarande och den potentiella publikens behov. Det uttrycks även att det ska finnas en god balans mellan ett traditionellt utbud av efterfrågade föreställningar och artister och ett nytt scenkonstutbud som söker ny publik samt att möjligheterna ska öka för konstnärerna att möta en publik och utveckla konsten. 8 Organisatoriska förändringar Riksteatern har under de senaste åren genomgått omfattande organisatoriska förändringar. Idag genomförs verksamheten i en projektstyrd matrisorganisation där uppdrag styr verksamheten med resursbemanning från linjeorganisationen. Folkrörelsens, publikens och medborgarnas behov utgör grunden för det som Riksteatern ska svara upp mot genom produktion och övrig verksamhet. Demokrati, delaktighet och transparens är hörnstenar i det nya arbetssättet. 9 Cullbergbaletten och Södra Teatern var från början inte integrerade i matrisorganisationen, men är nu en del av denna. 8 Kongressens långsiktiga mål för Riksteatern Kongressens långsiktiga mål för Riksteatern (56)

17 Figur 2. Riksteaterns matrisorganisation 2008 Cullbergbaletten Södra Teatern VD Ledningsstab Produktion Personal Ekonomi Kommunikation Barn och Unga Internationellt Länsteatersamarbete Ny Arrangör Ny Artist Samarbeten Små scener och Små orter M E D B O R G A R E Tyst Teater Övriga projekt Skälet till att integrera dessa i matrisorganisationen är enligt Riksteatern att tjänsterna ska få tillgång till en breddad kompetens, exempelvis gällande ekonomi, press och marknadsföring samt att kunna få avlastning vid arbetstoppar.ett exempel på detta är att Cullbergbalettens marknadsansvarige från och med 2009 tillhör, och är placerad på, Riksteaterns marknadsavdelning till skillnad från tidigare då tjänsten varit i Cullbergbalettens egna organisation. Inför framtiden vill Riksteaterns att Cullbergbaletten ska ingå i Riksteaterns ordinarie organisation. Det innebär att Cullbergbalettens ledning ska rapportera direkt till Riksteaterns ledningsgrupp. Alla stödfunktioner såsom projektledare, marknadsförare, turnéledare, administratörer, controllers och säljare skulle då också finnas inom Riksteaterns stödjande funktioner. Enligt Riksteatern innebär denna framtidsvision att det krävs en ökad danskunskap hos flera av dessa funktioner. Riksteatern och Cullbergbaletten Enligt uppdraget till Kulturrådet innebär Riksteaterns ansvar för Cullbergbaletten både att förvalta ensemblens kulturarv och att fortsatt möjliggöra konstnärlig förnyelse och tillgänglighet, se bilaga 1. Vidare framgår att en del av Riksteaterns ansvar ligger i att stärka ensemblens utveckling och samverkan internationellt. Som framgår ovan av Riksteaterns regleringsbrev ska Riksteatern bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, nationellt och internationellt, främst genom Cullbergbaletten. Riksteatern har bidragit till att Cullbergbaletten tidigt fick sin roll i svenskt dansliv genom att turnera hos teaterföreningarna. Detta gav Cullbergbaletten en trogen publik och bidrog till skapandet av ett svenskt dansliv ute i landet. I takt med att kompaniet utveck- 17(56)

18 lades och blev mer framgångsrikt växte efterfrågan internationellt. De nationella turnéerna till Riksteaterns arrangörer blev därmed färre. Cullbergbaletten består i dagsläget av totalt 31 personer, varav 18 dansare. Cullbergbalettens ledningsgrupp består av den tillförordnade konstnärliga ledaren, produktionschefen för Riksteatern och kommunikationschefen för Riksteatern. De ansvarar tillsammans för alla beslut inför Riksteaterns VD. Cullbergbalettens utvecklingsbehov För att kunna analysera Cullbergbalettens utvecklingsbehov är det nödvändigt att belysa vissa problem med kompaniets organisation och hemvist i dagsläget. Dessa har Kulturrådet sett har sin kärna i kompaniet identitet, avsaknaden av uppdrag, förändringar i samhället, men också vissa praktiska omständigheter. Problemen med de praktiska omständigheterna behandlas under avsnitt Scener och produktionslokaler samt Ekonomi. Genom Birgit Cullberg fick kompaniet sitt internationella genombrott, men det torde vara som kommit att bli mest intimt förknippad med kompaniet internationellt. Idag, då s verk inte längre är det Cullbergbaletten i huvudsak framför, har detta blivit ett problem. Trots att lämnade kompaniet för 16 år sedan har hans verk framförts av Cullbergbaletten, men på senare år i allt mindre omfattning. Vad gäller nyskapade verk, har inte skapat något verk för Cullbergbaletten sedan Sedan Johan Inger 2003 tog över kompaniet har hans verk präglat repertoaren, men kompaniet förknippas trots detta fortfarande, särskilt internationellt, med. Detta har fått som följd att Cullbergbalettens identitet idag är otydlig, vilket också har förstärkts i och med att kompaniet inte har något eget uppdrag (se vidare under avsnitt Varumärket). Konstnärlig utveckling Idag kan konstateras att Cullbergbaletten har ett behov av att nå ut till en bredare publik men också, och kanske framför allt, att utveckla en tydlig konstnärlig inriktning av hög kvalitet. Kulturrådet anser att Cullbergbalettens konstnärliga utveckling, såväl nationellt som internationellt även fortsättningsvis måste utgå från en balans mellan smala och breda uttryck. har uttryckt detta på följande vis; Jag tror att det är kombinationen av en folkrörelsetanke, att dansa för en bred befolkning på ställen där det inte finns dans, och ett exklusivt urval där man inte sneglar på omedelbar tillgänglighet utan strävar efter kvalitet och efter att presentera samtida, internationell danskonst som har gjort att Cullbergbaletten har överlevt. 10 Kulturrådet anser även att en viktig förutsättning för konstnärlig utveckling är en nära samverkan med utbildningarna inom dansområdet. Som tidigare nämnts föreslås i yr- 10 Informationsbroschyr om Cullbergbaletten säsong 2005/ (56)

19 kesdansarutredningen t.ex. att samarbetet med Svenska balettskolan ska utvecklas genom att exempelvis erbjuda möjligheter till arbetsförlagt lärande vid bland annat Cullbergbaletten. 11 Detta är något som Kulturrådet ser positivt på. Organisatorisk utveckling Kulturrådet anser att Cullbergbalettens organisation och struktur behöver stärkas, och det finns ett behov av att skapa en stark egen organisation snarare än att tydligare inordnas under en större institution. Det finns dock många fördelar med att tillhöra en större institution. I Cullbergbalettens fall innebär detta t.ex. lokaler, administrativa tjänster och tillgång till den tekniska avdelningen med snickeri, kostym m.m. Den stora fördelen med att vara en del av Riksteatern är framför allt det nätverk som Riksteatern har över hela Sverige genom teaterföreningarna. Tyvärr har detta inte kunnat nyttjas fullt ut av Cullbergbaletten under senare år. Orsaken kan vara bristande ekonomi, arrangörernas förutsättningar och kunskap om de särskilda förutsättningar som krävs för att arrangera professionell dans eller val av andra prioriteringar. Arrangörsfrågan är något som lyftes fram i handlingsprogrammet för den professionella dansen och ett utvecklingsarbete pågår, men det krävs ytterligare satsningar. Cullbergbalettens verksamhet består i att producera och turnera dans. Riksteatern hade tidigare som huvudsaklig verksamhet att producera och turnera scenkonst. Över tiden har dock Riksteaterns fokus kommit att ändras. Riksteatern köper i dagsläget in scenkonst i högre grad än tidigare och producerar inte längre lika mycket. Riksteatern fokuserar idag på att utveckla sin arrangörsverksamhet och sina arrangörsnät samt den förmedlande verksamheten. Cullbergbalettens och Riksteaterns verksamheter har med andra ord med tiden kommit att skiljas allt mer åt. Som framgår av Riksteaterns skrivelse till Kulturdepartementet (bilaga 4) är dansområdet under utveckling och förändring och Riksteaterns huvudmannaskap som turnerande nationalscen täcker inte de behov som Cullbergbaletten har av bl.a. en tydligare förankring i svenskt dansliv. Innan Riksteatern genomförde organisationsförändringen 2009 hade Cullbergbalettens organisationsstruktur i princip sett likadan ut sedan 1995 samtidigt som marknaden och dansområdet ständigt har utvecklats och genomgått stora förändringar. Cullbergbalettens organisation har inte alltid följt denna utveckling och som en följd av detta behövs förstärkningar och omprioriteringar inom flera områden exempelvis marknadsföring, försäljning och konstnärlig ledning. Också den omständigheten att Riksteatern enligt Kulturutredningen bör bli föremål för en översyn vad gäller hur dess framtida uppdrag från staten bör vara utformat 12, bedömer Kulturrådet skulle kunna innebära att Riksteaterns roll som producent kan komma att förändras ytterligare och för Cullbergbaletten kan detta innebära en osäkerhet. 11 Ta klass (SOU 2009:27). 12 Betänkande av Kulturutredningen SOU 2009:16 s (56)

20 Riksteaterns förslag gällande Cullbergbalettens utveckling Trots att Kulturrådet anser att det finns vissa problem vad gäller Cullbergbalettens tillhörighet till Riksteatern ser Kulturrådet positivt på det förslag Riksteatern lämnade till Kulturrådet den 27 mars 2009 gällande Cullbergbalettens utveckling inom ramen för Riksteatern. Förslaget utgår från att bredda kompaniet. Tanken är att skapa tre verksamhetsområden med olika inriktning. Riksteatern illustrerar förslaget enligt följande: Figur 3. Riksteaterns förslag till Kulturrådet gällande Cullbergbalettens utveckling inom ramen för Riksteatern 13 Tanken med Cullberg Company är att det ska bestå av kompaniet så som det ser ut idag där man producerar stora respektive mindre produktioner som kan säljas nationellt och internationellt. Fokus ligger på traditionella dansscener. Inom den närmsta framtiden är tanken att göra produktioner med främst svenska och skandinaviska koreografer för de internationella turnéerna, även samproduktioner. För turnéer i Sverige och i Skandinavien är tanken också att inte bara presentera svenska och skandinaviska koreografer, utan också internationella. För Off-Cullberg är tanken att verksamheten ska bestå av samarbeten och projekt som i första hand inte ska turneras. Det kan t.ex. vara ett unikt projekt som skapas för hemmascenen och som endast kan ses där. Inom Off-Cullberg återfinns också samarbetsprojekt med både nationella och internationella utominstitutionella koreografer, men även med andra institutioner både inom och utanför Riksteatern. Här ligger också delar av EU-projektet Jardin d europé som är ett nätverksbygge där Cullberg redan idag är en av organisatörerna. Även samarbeten med andra konstarter och konstnärer återfinns här liksom residens och samproduktioner. För Cullberg to come är tanken att verksamheten under denna del fokuserar på de oetablerade, i form av dansare, koreografer och andra konstnärer. Här finns också delar av Jardin d europé. Yrkesdansarutredningens förslag med samarbete med Svenska 13 Återgiven efter informationsdokument från Riksteatern om Cullbergbalettens utveckling 20(56)

21 Balettskolan och Danshögskolans eventuella magisterutbildning är också en självklar del i denna verksamhet. Här ser Riksteatern en möjlighet att andra typer av arrangörer och samarbetspartners ansluter sig till Riksteatern. Det möjliggör inte bara nya samarbeten, utan också nya medlemmar i Riksteatern som kan vara med och driva dansfrågor i organisationen. Dessa tre delar ska vara integrerade på flera sätt, t.ex. genom att dansarna går emellan den ordinarie verksamheten (Cullberg Company) och projektdelarna Off-Cullberg och Cullberg to come. Tanken är att de tre delarna tillsammans kan bygga en identitet samtidigt som man behåller turné och repertoar. Genom detta anser Riksteatern att flera mål kan uppnås; såväl ett säkerställande av Cullbergbalettens verksamhet och utveckling som en vidareutveckling av handlingsprogrammet för den professionella dansen. För att säkerställa en finansiering av Cullbergbaletten och detta upplägg menar Riksteatern att regeringen behöver bidra med en stark finansiering. Detta eftersom förslaget kräver stora nyrekryteringar och vidareutbildning av befintlig personal då förslaget kommer att kräva en kompetens kring dans som inte finns i organisationen idag. Riksteatern behöver vidare särskilda medel för de tre olika delarna. Nödvändiga förutsättningar Kulturrådet anser att Riksteaterns förslag är intressant för utvecklingen av dansområdet i stort, men för att säkerställa Cullbergbalettens fortsatta verksamhet anser Kulturrådet att vissa insatser behöver göras. För det första behöver Cullbergbaletten produktionslokaler som har de tekniska förutsättningar som krävs för att kunna färdigställa produktioner (se avsnitt Scen och produktionslokaler). Innan de lokaler som Cullbergbaletten föreslås flytta till finns färdigställda föreslås Cullbergbaletten rent fysiskt fortsätta att husera i Riksteaterns lokaler i Hallunda. För det andra behöver Cullbergbalettens egna organisation stärkas, särskilt vad gäller konstnärlig ledning, marknadsföring och försäljning. Vidare anser Kulturrådet att kompaniet bör få ett eget regeringsuppdrag och till det en egen avgränsad budget för sin verksamhet med tillräckliga medel att genomföra minst två produktioner per år (se avsnitt Ekonomi). Kulturrådet anser att det i dagsläget i första hand är själva kompaniet som behöver stärkas och utvecklas. Kulturrådet bedömer att Riksteaterns förslag och grundidé med att skapa en större bredd för kompaniet och det nordiska perspektivet som positiv. Cullbergbaletten som en egen organisation I Kulturrådets dialog med danslivets aktörer framfördes tidigt vikten av att Cullbergbaletten bör vara en egen institution, en egen juridisk person. Den främsta anledningen till att Cullbergbaletten borde vara en egen juridisk person anser Kulturrådet är att det skulle innebära ett tydligt politiskt ställningstagande för dan- 21(56)

22 sen. Det finns inte något nationellt danskompani inom den samtida dansen i Sverige idag. Det finns två fristående regionala danskompanier i Sverige idag, Skånes Dansteater och Norrdans. Skånes Dansteater har dock samverkansavtal med Malmö Opera som bland annat innebär att de får tillgång till operans verkstäder, orkester (till viss del), löne- och biljettsystem. Detta ser Kulturrådet som en intressant modell (se bilaga 5). Skånes Dansteater lyckas hävda sin självständighet samtidigt som de kan ta del av de stordriftsfördelar som en större organisation har att erbjuda. Ett förslag som innebär att Cullbergbaletten blir en egen juridisk person, visserligen med samverkansavtal kring stordrift, skulle dock innebära ökade kostnader, främst vad gäller ökad administration. Med tanke på att Kulturrådets förslag ska rymmas inom befintliga budgetramar, torde ett sådant förslag idag inte kunna utgöra en framkomlig väg. Kulturrådet har därför analyserat andra möjliga alternativ där utöver Riksteatern Kungliga Operan har bedömts som en lämplig huvudman. Kungliga Operan Kungliga Operan AB är Sveriges nationalscen för opera och balett och är ett helägt statligt bolag. I enlighet med regeringens beslut avseende Kungliga Operan är målet för statens bidrag att Kungliga Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens områden, stödja nyskapande svensk opera- och balettkonst genom att beställa och framföra nya verk av tonsättare, författare och koreografer, ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk, nå en så bred och stor publik som möjligt, genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet. Vidare har Kungliga Operan bland annat som mål att genom en varierad repertoar och föreställningar av hög kvalitet samt genom hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder bidra till att opera- och balettkonsten utvecklas samt att i ökad utsträckning ge fler människor bosatta utanför Storstockholmsområdet tillfälle att se föreställningarna. Kungliga Operans statsbidrag 2009 uppgår till cirka 383 miljoner kronor. 14 Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2009 avseende Kungliga Operan AB Ku2008/2127/SAM 22(56)

23 Operans arbete och visioner I förhållande till Stockholms storlek, befolkningens omfattning och i jämförelse med andra europeiska städer anses opera- och balettintresset i Stockholm levande och naturligt växande i nya generationer. Kungliga Operan arbetar intensivt och på många olika sätt för att bredda och fördjupa detta intresse. Under 2008 ökade genomsnittspubliken för föreställningar på stora scenen för tredje året i rad, medan antalet arrangemang totalt gjorde rekordnotering liksom biljettintäkterna. Samtidigt har Kungliga Operan prövat nya vägar att nå publik långt utanför Stockholms län och Mälardalen en publik som vanligtvis kanske inte har möjlighet att söka sig till Kungliga Operan. I det publika arbetet arbetar Kungliga Operan utifrån ett jämlikhetsperspektiv, vilket innebär att öppna upp huset så att en bred allmänhet ska känna sig välkommen. Exempel på marknadsföringsaktiviteter, i syfte att synliggöra Kungliga Operans verksamhet inte minst för nya målgrupper, är singelkvällar, barnvagnskonserter, reklamkampanjer i nya mediekanaler och utveckling av annonsering (Internet). Särskild vikt har lagts på att fånga intresset för Kungliga Operans verksamhet i media med så kallad lång framförhållning. Ett omfattande arbete med att kartlägga befintliga och potentiella målgrupper, deras konsumtionsmönster när det gäller kultur samt vilka barriärer som kan finnas bland potentiellt nya besökare för att besöka Kungliga Operan, har varit utgångspunkten för Kungliga Operans arbete med att vidareutveckla publikarbetet. Tillsammans med Kungliga Operans historiska arv har detta bildat utgångspunkt för att definiera Kungliga Operans vision och kärnvärden. Cirka en tredjedel av Kungliga Operans verksamhet består av dans. Kungliga Operans publikbeläggningsgrad vad gäller dans har ökat de senaste åren, 2007 var beläggningsgraden 89 procent och 2008 hela 97 procent. 15 Operans organisationsstruktur Operans verksamhet är uppdelad i ett antal avdelningar: styrelse och ledning (kungliga Operans styrelse, teaterchef/vd, teaterledning och ledningsgrupp, planeringsavdelningen), personalavdelningen (lönekontoret, frisk- och hälsovård), administrativa sektionen (ekonomiavdelningen, IT-enheten, musikbibliotek/arkiv/samlingar), marknads- och försäljningssektionen (press, marknadsavdelningen, foto, försäljningsavdelningen, serviceavdelning, salongsavdelningen, unga på Kungliga Operan), operasektionen (dramaturgiat, repetitörer, regissörer och biträdande regissörer, inspicienter, sufflörer, sångsolister, Kungliga Operans kör, köradministrationen, statist- och barnverksamhet), orkestersektionen (orkesterchef, administration, Kungliga Hovkapellet), 15 Kungliga Operans årsredovisning (56)

24 Kungliga Baletten (balettmästare, balettrepetitörer, balettpedagoger, balettpianister, koreologer, rörelseinstruktör, adm. elevmedverkan, hovdansare, premiärdansare, solister och dansare), tekniska sektionen (dekorverkstäder, fastighetsavdelning, kostym- och perukavdelning, ljus- och ljudavdelning, scenavdelning). Totalt hade Kungliga Operan 552 antal årsverken under Av dessa kan 284 räknas in under rubriken konstnärlig personal, 196 under rubriken teknisk personal och 72 under rubriken administrativ personal. 16 Operan och Cullbergbaletten Som ett led i att säkerställa Cullbergbalettens fortsatta verksamhet samt Cullbergbalettens möjlighet att bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, anser Kulturrådet bl.a. med hänvisning till Kungliga Operans uppdrag, verksamhet och visioner, att Kungliga Operan är den mest lämpliga huvudmannen för Cullbergbaletten. Eftersom Kungliga Operan har det nationella ansvaret för den klassiska dansen (baletten) anser Kulturrådet att ett ansvar även för den samtida dansen genom ett huvudmannaskap för Cullbergbaletten skulle kunna innebära en naturlig utökning av Kungliga Operans uppdrag. Detta skulle innebära en förstärkning av den nationella dansen i stort. Operan är vidare en producerande organisation med stor kunskap och stort fokus på dansen. Det innebär att Cullbergbaletten skulle kunna ta del av de stordriftsfördelar som Kungliga Operan har att erbjuda, t.ex. i fråga om administration, marknad och försäljning samt teknik och verkstäder En utökning av Kungliga Operans uppdrag på detta sätt skulle även kunna främja fruktbara utbyten mellan Kungliga baletten (den klassiska baletten) och Cullbergbaletten (den samtida dansen). Nödvändiga förutsättningar Kulturrådet anser dock att Cullbergbalettens verksamhet, om den förläggs hos Kungliga Operan, bör vara tydligt avskild från den Kungliga baletten och att Cullbergbaletten ska ha en egen stark konstnärlig ledning. Det är viktigt att de två verksamheterna Kungliga baletten och Cullbergbaletten existerar sida vid sida utan sammanblandning och med egna repertoarer, men med ett fruktbart utbyte och samverkan. Vidare anser Kulturrådet att organisationen kring Cullbergbaletten behöver stärkas, även avseende marknadsföring och försäljning. Cullbergbaletten bör vidare få ett regeringsuppdrag, se vidare under avsnitt Ett tydligt uppdrag till Cullbergbaletten samt en egen avgränsad budget, se vidare under avsnitt Ekonomi. 16 Kungliga Operans årsredovisning (56)

25 Innan de lokaler som Cullbergbaletten föreslås flytta till finns färdigställda föreslås att Cullbergbaletten rent fysiskt fortsätter att husera hos Riksteatern i Hallunda. Som ovan nämnts har Riksteatern ett framstående nätverk och nationella turnéförutsättningar som ingen annan svensk institution besitter. Kulturrådet föreslår därför att Kungliga Operan, Cullbergbaletten och Riksteatern fortsätter att samverka kring Cullbergbalettens nationella turnerande. På längre sikt Kulturrådet anser att regeringen efter några år bör utvärdera Cullbergbalettens organisatoriska hemvist för att se om förutsättningarna har förändrats och om det kan finnas fördelar med att Cullbergbaletten skulle kopplas ifrån sin huvudman för att utgöra en egen juridisk person med ett eget nationellt och internationellt uppdrag. Kanske finns det då förutsättningar för stordriftsfördelar genom samverkansavtal med andra aktörer inom danslivet, t.ex. i anslutning till det scenkonstcenter som planeras kring Gasklockan i Hjorthagen i Stockholm (se vidare under avsnitt Scener och produktionslokaler). Kulturrådet anser att det i dagsläget finns två möjliga huvudmän för Cullbergbaletten, Riksteatern och Kungliga Operan. Av dessa två alternativ förordar Kulturrådet Kungliga Operan. Oavsett organisatorisk hemvist föreslår Kulturrådet att Cullbergbaletten får ett tydligt uppdrag och en egen avgränsad budget (se vidare under avsnitt Ett tydligt uppdrag och Ekonomi) samt att organisationen kring kompaniet stärks avseende konstnärlig ledning, marknadsföring och försäljning. 25(56)

26 EKONOMI Riksteaterns och Cullbergbalettens ekonomi Även om Cullbergbaletten till viss del verkar som en egen organisation under Riksteatern har kompaniet ingen egen avsatt budget från år till år. Cullbergbaletten ingår dock i Riksteaterns verksamhetsplaner och därmed även i Riksteaterns budget och har varit föremål för målstyrning som övriga verksamhetsgrenar. Tidigare, under ett par år på 1980-talet, fanns dock en särskild skrivning om en egen budgetram för Cullbergbaletten i Riksteaterns regleringsbrev. Att Cullbergbaletten inte har haft någon egen budget har bland annat inneburit att kompaniet direkt påverkats av de anslag som Riksteatern årligen haft att tillgå, men framför allt har det försvårat Cullbergbalettens möjlighet till långsiktig planering. Det har också bidragit till att det inte gjorts separata ekonomiska redovisningar för Cullbergbaletten, vilket innebär att det inte går att göra helt rättvisande jämförelser mellan de olika posterna mellan åren. Detta gäller även Riksteaterns andra uppdrag och verksamhet då de har en budget från staten. Från och med 2009 arbetar dock Riksteatern med treårig verksamhetsplanering. Riksteaterns anslag Under 2009 uppgår Riksteaterns statsanslag till 263 miljoner kronor. Anslaget har dock varierat över tid, vilket har olika förklaringar. Tio extra miljoner kronor tillfördes i budgetpropositionen för Riksteatern för 2009 med motiveringen: för att Tyst Teater och Cullbergbaletten ska få möjlighet att utvecklas beräknar regeringen att 10 miljoner kronor tillförs Riksteatern fr.o.m Tabell 1. Riksteaterns statsanslag , mnkr 18 Riksteaterns anslag Löpande priser Omräknat till 2008 års priser Riksteatern har under de senaste åren haft kostnadsökningar, som inte följts av samma uppräkningar av anslaget. För Cullbergbaletten har det inneburit att några uppräkningar inte kunnat göras eller prioriterats, trots att kompaniet har haft kostnadsökningar framför allt för dansarnas pensioner. Cullbergbalettens kostnader I uppdraget framgår att Kulturrådet ska lämna förslag som ryms inom givna budgetramar för Cullbergbaletten. Då Cullbergbaletten inte har någon separat budget är utgångs- 17 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177 s Det lägre anslaget 2008 beror på en anpassning till följd av att Riksteatern erhållit återbetalning från Skatteverket avseende förändrade regler kring avdrag för mervärdesskatt. 26(56)

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer.

Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer. Skriftliga synpunkter Till dnr 14-58/2005 2005-06-17 Statens Kulturråd Box 7843 103 98 Stockholm Konstnärsnämndens skriftliga synpunkter på Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND Med 35 års erfarenhet och verksamhet i danslivet har vi länge varit bekymrade över utvecklingen inom danskonsten i Göteborg. Danskonsten i Göteborg

Läs mer

Dnr KUR 2014/3478 Dnr KN 2014/5271 ISBN: 978-91-978001-8-1

Dnr KUR 2014/3478 Dnr KN 2014/5271 ISBN: 978-91-978001-8-1 Konstnärsnämnden / Kulturrådet 2015 Dnr KUR 2014/3478 Dnr KN 2014/5271 ISBN: 978-91-978001-8-1 Konstnärsnämnden / Kulturrådet 2015 e-post: Info@Konstnarsnamnden.se Info@Kulturradet.se Grafisk form: Mu

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND

HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND INLEDNING Hur skall danslivet i Västra Götaland lyftas till en ny nivå? Hur kan vi använda befintliga resurser och strukturer på ett effektivt och framåtriktat

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga 2012-2014 Inledning Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Riksteatern utgörs

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET Verksamhetsplan 2011 Riksteatern Stockholms läns huvudsakliga uppgift är att verka för att så många människor som möjligt i Stockholms län får tillgång till kvalitativt

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

Ökat stöd till det fria kulturlivet

Ökat stöd till det fria kulturlivet Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-02-11 Handläggare Monica Christensen Luotsinen Birgitta Granbacka Niclas Lindblad Nadja Åhlström Till Kulturnämnden 2015-02-17

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen

Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen Enligt preliminärt snabbprotokoll från kongressen RIKSTEATERNS STRATEGISKA PLAN 2011-2015 Vision Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse för alla överallt. Verksamhetsidé Riksteatern är en folkrörelse

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERFÖRENING

NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERFÖRENING NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERFÖRENING Antagna på Riksteaterns kongress den 22 maj 2011 Inledande bestämmelser 1 Riksteaterföreningen., är medlem i Riksteatern genom både ändamåls- och demokratiparagraf.

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Kontaktuppgifter Institutionens/Gruppens/Koreografens namn Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Produktion och repertoar 1. Produktioner

Läs mer

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

I uppdraget ingår även följande åtgärder. Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Varmt välkommen till Dans i Nords sommarkurs

Varmt välkommen till Dans i Nords sommarkurs Varmt välkommen till Dans i Nords sommarkurs 11 15 augusti, Piteå Dans i Nord arrangerar för andra året i rad en sommarkurs för yrkesverksamma dansare, danslärare, dansstudenter och danspedagoger. Dansklasser

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Under 2006/2007 har ett arbete inletts med syfte att utveckla en nationell dansstatistik. Mer information om bakgrunden för initiativet finns i bifogad broschyr. För att

Läs mer

ONSTNÄRSNÄMNDEN KULTURRÅDET

ONSTNÄRSNÄMNDEN KULTURRÅDET Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den, översyn av statens insatser inom dansområdet. l regleringsbrev för 2014 har Kulturrådet och Konstnärsnämnden gemensamt fått i uppdrag att analysera och

Läs mer

Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige

Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige Förord Danskonsten kan göra skillnad. Det blev jag påmind om förra året när jag besökte en skola i Israel. Föreställningen ägde rum

Läs mer

Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G

Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G 0 KULTURRADET BESLUT Dnr KUR 2009/2732 2009-09-01 GD 2009/419 Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G Kulturrådets beslut GD beslutar godkänna yttrande

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet.

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. DAGORDNING Datum 2016-01-28 1 (6) Sammanträde i kulturnämnden Ledamöter och ersättare i kulturnämnden kallas till sammanträde. Tid: 2016-02-05 kl. 09.00 Plats: Arkitektskolan, Sölvegatan 24, Lund 1. Val

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008-2011

Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008-2011 Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008- - Utbildningar, kurser, workshops, handledning - 11-07 Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008- - Utbildningar, kurser, workshops, handledning RUS och RUD

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27

Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning

Läs mer

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Syfte Ansökan

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

STADGAR FÖR LANDSKRONA MUSIK & TEATER En del av Riksteatern

STADGAR FÖR LANDSKRONA MUSIK & TEATER En del av Riksteatern STADGAR FÖR LANDSKRONA MUSIK & TEATER En del av Riksteatern Normalstadgar - Antagna på Riksteaterns kongress den 10 maj 2015 Inledande bestämmelser 1 Riksteaterföreningen Landskrona Musik & Teater en del

Läs mer

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik Kulturnämnden Karl-Magnus Lenntorp Utvecklare kulturarv 040-675 37 32 Karl.M.Lenntorp@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-02-29 Dnr 1504021 1 (5) Kulturnämnden Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 1 (11) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats:

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Ny museipolitik (SOU 2015:89)

Ny museipolitik (SOU 2015:89) YTTRANDE Vårt dnr: 15/06257 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Louise Andersson Kulturdepartementet 13 33 Stockholm Ny museipolitik (SOU 2015:89) Sammanfattning SKL avstyrker förslaget

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Danscentrums stadgar 21 maj 2016.

Danscentrums stadgar 21 maj 2016. 1 Danscentrums stadgar 21 maj 2016. 1 Föreningen a) Föreningens namn är Danscentrum och förkortas DC. b) Danscentrum är en riksorganisation och en rikstäckande konstnärlig centrumbildning för den fria

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm 2016-10-05 YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Regional indelning tre nya län Delbetänkande av Indelningskommittén (SOU 2016:48) Svensk Scenkonst

Läs mer

Uråldriga riter möter ny teknik!

Uråldriga riter möter ny teknik! Man must dance urfolk dansar tillsammans på nätet i realtid Ola Stinnerbom i mask 2011 Foto: Birgitta Stålnert 1 Uråldriga riter möter ny teknik! Vårt projekt MAN MUST DANCE bygger på samtida samisk dans

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

De fria dansgruppernas situation En lägesrapport 2002

De fria dansgruppernas situation En lägesrapport 2002 De fria dansgruppernas situation En lägesrapport 2002 av Ann Larsson på uppdrag av Statens kulturråd Januari 2002 Innehåll 3 1. Uppdrag och arbetsmetod 3 2. Den fria dansgruppens struktur och gruppernas/koreografernas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN 2016-2018 VERKSAMHETSANSLAG Nya former för finansiering bör prövas i framtiden. 1 Teatercentrum har under de senaste åren väckt frågan om

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERN REGIONALT

NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERN REGIONALT NORMALSTADGAR FÖR RIKSTEATERN REGIONALT Antagna på Riksteaterns kongress den 10 maj 2015 Dispens 17 antaget av nationella styrelsen 11 maj 2016 Inledande bestämmelser 1 Riksteatern regionalt, internt benämnd

Läs mer

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet 1 (8) Organisation (juridisk person) Adress (ange ev. c/o adress) Postnummer Ort Telefon Mobil Fax E-post Bidrag från Kulturrådet avseende

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer