Familjecentraler som föräldrastöd Samtal med Sven Bremberg Nöjdare efter föräldrakurs Ny forskning om tonårsflickors oro MAGASIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjecentraler som föräldrastöd Samtal med Sven Bremberg Nöjdare efter föräldrakurs Ny forskning om tonårsflickors oro MAGASIN"

Transkript

1 MAGASIN Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin NUMMER 4 HÖSTEN 2013 Familjecentraler som föräldrastöd Samtal med Sven Bremberg Nöjdare efter föräldrakurs Ny forskning om tonårsflickors oro

2 Nu sprider vi kunskapen! SEDAN 2010 har Statens folkhälsoinstitut delat ut 140 miljoner kronor till 21 föräldrastödsprojekt. Nu börjar resultaten komma in. Visserligen delvis preliminära resultat eftersom ett år återstår för elva av projekten. Men allt pekar på att väldigt mycket har åstadkommits och att vi snart har betydligt mer kunskap om exempelvis effekten av olika föräldrastödsprogram. Vi har tittat närmare på flera av projekten och berättar om dem här i Magasin föräldrastöd. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av regeringen att under 2013 sprida kunskapen. Det gör vi på flera sätt. Tillsammans med regionala och lokala aktörer genomför vi föräldrastödskonferenser en konferens i Sveriges alla län! Kalendern på sid 24 visar när och var i ditt län en konferens äger rum. Vi har också tagit fram material till hjälp i det lokala och regionala arbetet med föräldrastöd: en handbok Föräldrar spelar roll och en hälsoekonomisk analys Föräldrastöd en lönsam satsning? Vår förhoppning är att skrifterna ska inspirera och ge goda argument som leder till fler satsningar kring föräldrastöd. Sist men inte minst inbjuder Folkhälsoinstitutet till en högskoleutbildning om föräldrastöd i samarbete med Örebro universitet. I REGERINGENS nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd framhålls familjecentralen som både en samverkansform och en hälsofrämjande arena av stor betydelse för föräldrar och deras barn. Familjecentralernas verksamhet kan skilja sig mycket åt beroende på vilka parter som ingår. Vi berättar om verksamheten på Frösöns familjecentral, som vi ändå tror är ganska representativ för Sveriges 200 familjecentraler. SVEN BREMBERG är en känd person bland forskare och andra med intresse för det förebyggande arbetet inom barnhälsovården. Han delar med sig av sin långa erfarenhet när han nu dragit sig tillbaka och främst arbetar som Folkhälsoinstitutets expert i hälsofrågor som rör barn och unga. Trevlig läsning! Anna Jansson, Avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut FOTO: Statens folkhälsoinstitut Innehåll Familjecentraler som föräldrastöd Frösöns familjecentral Notiser...6 Familjecentraler ger mer och bättre stöd... 7 Vad styr folkhälsan livsvillkor eller individens val Alla vill inte delta Språkinlärning lockbete till föräldrastöd...11 Nöjdare efter föräldrakurs Familjepeppen: Knackig start när praktiker och forskare möttes Ny forskning vill lösa gåtan med tonårsflickornas oro Föräldrastöd på internet: Mammasajterna blommar för fullt Vad hände sen? Notiser...22 Föräldrastödsarbetet på frammarsch Högskoleutbildning i föräldrastödjande arbete Två nya skrifter om föräldrastöd...24 Regionala konferenser...24 Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2013 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Anja Romqvist Grafisk form: Matador kommunikation, Uppsala Omslagsfoto: Tina Stafrén Tryck: Elanders Sverige AB Fler exemplar av denna tidning kan beställas på Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan. 2 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

3 Familjecentraler som föräldrastöd FOTO: TINA STAfRÉN Familjecentraler som föräldrastöd I regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd är ett av målen att öka antalet hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Familjecentraler pekas ut som en samverkansform och arena för föräldrar och deras barn som regeringen är mycket positiv till. TEXT: LISEN SYLWAN Småbarnsfamiljer skulle kunna få en bättre start i föräldraskapet om deras behov av service fanns samlad under ett tak istället för spridd på olika håll. Det menade engagerade tjänstemän som för ett par decennier sedan tog initiativ till de första familjecentralerna där mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samlokaliserades. Öppna förskolan var en viktig förutsättning för familjecentralernas tillkomst. Under 1980-talet skedde en kraftig utbyggnad av de öppna förskolorna parallellt med utbyggnaden av daghem och familjedaghem. Jämfört med idag var en stor andel kvinnor hemma med sina barn de första åren och den öppna förskolan blev en omtyckt mötesplats för föräldrar och deras barn. Även familjedaghemmen utnyttjade de öppna försko- Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

4 Familjecentraler som föräldrastöd Ett hus med fyra rum För att kallas familjecentral ska minst fyra basverksamheter samverka och dela lokaler: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst. Det är inte ovanligt att barnhälsovården, BVC, samverkar med bara ett eller två rum. En sådan ofullständig verksamhet benämns familjecentralsliknande. Det finns cirka 200 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Samordnarna i Föreningen För Familjecentralers Främjande, FFFF, kommer under hösten 2013 att genomföra en kartläggning för att få fram mer exakta uppgifter om verksamheterna. Socialmedicinsk tidskrift 2/2011 med tema Familjecentral som föräldrastöd är en källa att ösa ur för den som vill ta del av aktuella studier kring familjecentraler. Agneta Abrahamsson och Vibeke Bing har varit med från starten i familjecentralernas historia. De berättade om sina erfarenheter vid den nordiska familjecentralskonferensen i Tromsö, Norge, i år. FOTO: Lisen Sylwan lorna. Som mest fanns under 1990-talet ett par tusen öppna förskolor. Av dessa återstår nu endast några hundra som till stor del ingår i familjecentralernas verksamhet. Det nybildade Folkhälsoinstitutet tog fasta på behoven av familjecentraler och ordnade så att ett nationellt nätverk för familjecentraler kunde bildas i början av 1990-talet. Vibeke Bing, dåvarande chef för barn- och ungdomssektionen på Folkhälsoinstitutet, turnerade runt i Sverige och spred kunskap om ett mer hälsofrämjande och förebyggande synsätt som kunde tillgodoses på familjecentraler. Medarbetare från lokala verksamheter utbildades i familjecentrerat arbetssätt och genom kunskapsunderlag, kartläggningar, årliga konferenser och utvärderingar gav Folkhälsoinstitutet stöd till utvecklingen. Ideellt arbete Senare kom Föreningen För Familjecentralers Främjande, FFFF, att bli den sammanhållande nationella kraften. FFFF är en ideell organisation utan nationellt ekonomiskt stöd och de regionala samordnarna i varje län arbetar oavlönat. Vibeke Bing, utvecklings- och kvalitetssamordnare, Backa läkarhusgruppen, och Agneta Abrahamsson, lektor i folkhälsovetenskap, Högskolan Kristianstad, båda drivande krafter inom FFFF, har i flera studier visat familjecentralernas positiva betydelse för småbarnsfamiljer och arbetsmässiga fördelar för personalen. Samtidigt är de väl medvetna om att det inte är en enkel sak att etablera nya familjecentraler. Numera finns familjecentraler med i många lokala och regionala folkhälsoplaner. Men när vårdvalet infördes, mattades nyetableringen av och det försvårar på många håll en fortsatt utbyggnad, säger Agneta Abrahamsson. En annan försvårande faktor är motståndet inom mödrahälsovården. Barnmorskor gick till att börja med i bräschen för familjecentraler. Men mödrahälsovården ser också nackdelar med att inte befinna sig nära kollegor och specialister inom obstetrik på sjukhusen och är av den anledningen ibland negativ till att arbeta på familjecentraler. Behoven styr En övergripande fråga är om familjecentraler, som vänder sig till alla, är till hjälp också för föräldrar och barn med större behov? Agneta Abrahamsson anser att det inte finns någon motsättning där. När föräldrar får möjlighet att välja så föredrar de en familjecentral där de lätt kan få tillgång till det lilla extra av professionella och andra föräldrar oavsett om behoven är mindre eller större. Om behoven är större kan föräldrar via familjecentralen få tillgång till andra kompletterande former av tidigt stöd, säger hon. 4 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

5 Frösöns familjecentral Frösöns familjecentral i Östersund är en av 200 familjecentraler i Sverige. Här samsas mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst under ett och samma tak för att möta småbarnsfamiljernas behov. TEXT: LISEN SYLWAN Familjecentraler som föräldrastöd FOTO: TINA STAfRÉN För mig som förskollärare är det en utmaning att kunna ta upp känsliga ämnen med föräldrarna, säger Ann Karström, här med distriktssköterskan Gunnel Holmqvist till höger. Den första riktigt varma sommardagen i Östersund besöker vi Frösöns familjecentral, fotografen och jag. En sådan härlig dag väljer väl föräldrarna hellre att vistas utomhus än att ta hissen två trappor upp till familjecentralen, funderar vi oroligt. Men redan i trapphuset möts vi av en lång rad barnvagnar och i öppna förskolans blå myspöl strax innanför familjecentralens entré, kravlar ett helt gäng bebisar tryggt omgärdade av sina mammor. Snart är det dags för veckans sångstund för de allra minsta. I väntan på den ser bebisarna ut att trivas gott med att bara storögt betrakta varandra. Det är härligt att se att även så här små barn har utbyte av sångstund och sagoläsning. De förstår förstås inte ord och handling i en saga men de uppfattar spänningen och dramatiken. Boken Knacka på gillar de allra bäst. Föräldrarna berättar att den ständigt är utlånad på biblioteket, säger Ann Karström, förskollärare på öppna förskolan. Föräldrarna en pappa finns också där småpratar med varandra. De flesta som kommit hit denna förmiddag är förstagångsföräldrar. Redan under graviditeten upptäckte de fördelarna med familjecentralen. Efter besöken på MVC känner man sig hemma här och hit till familjecentralen kan man komma och gå som man vill, säger Lena, mamma till Julius, sex månader. Några av Lenas kompisar är också föräldralediga och det är framför allt här de träffas, samtidigt som de gör nya bekantskaper. En enkät på Frösöns familjecentral visar att 60 procent av besökarna har fått ett utvidgat socialt nätverk. Förskolan erbjuder verksamhet för olika åldrar fyra dagar i veckan och har i genomsnitt 37 besökare per dag. Närheten är själva finessen Öppna förskolan är det välkomnande hjärtat i familjecentralens verksamhet. Den fungerar också som väntrum och genomgångspassage till mödraoch barnhälsovården i korridorerna intill. Att mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samsas i lokaler vägg i vägg är själva finessen med familjecentralen. Tidigare låg MVC och BVC på två olika våningsplan och det kan man tycka inte ska vara ett hinder för samarbetet. Men när vi flyttade ihop märkte vi genast skillnaden. Nu ses vi och pratar med varandra dagligen, säger Gunnel Holmqvist, distriktssköterska och BVC-samordnare i landstinget. Ja, och vi är bättre tillsammans än var och en för sig, tillägger Ingrid Haglund, MVC-samordnare på landstinget och en av familjecentralens tre barnmorskor. Jag var tidigare en sån som skulle fixa allt, jag tog på mig mer än jag hade kompetens för. Nu tar jag tidigt kontakt med kollegorna här på familjecentralen och kan snabbt hänvisa till rätt person när det gäller frågor som inte berör mitt arbetsområde. Husmöte Varje vecka samlas barnmorskor, barnsjuksköterskor, socionomen från socialförvaltningen och förskolläraren på öppna förskolan till ett husmöte där de pratar om aktuella frågor. Där kan de fånga upp familjer som behöver extra stöd. Det kan gälla en familjs ekono- Frösöns familjecentral Frösön har cirka invånare varav drygt är barn 0 6 år. Frösöns familjecentral började sin verksamhet 1996 som en av de första i Jämtland. Här arbetar tre barnmorskor, tre BVC-sjuksköterskor, en socialsekreterare och en förskollärare (ytterligare en tjänst är vakant). Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

6 Familjecentraler som föräldrastöd miska problem, familjemedlemmar som saknar svenskt personnummer eller barn i behov av stödfamilj. Det finns mycket bakom fasaden. Tillsammans ser vi mer och kan tidigt hjälpa. Det är också enkelt för föräldrarna att själva hitta rätt i olika frågor. Socialtjänsten är skrämmande för många föräldrar, men att gå till vår social sekreterare, som är ett bekant ansikte, känns inte svårt, säger Gunnel Holmqvist. Tillsammans planerar de också temaveckor. Under dessa veckor medverkar flera professioner, t.ex. dietist, tandhygienist, sjukgymnast, bibliotekarie, konsumentvägledare och Friskis&Svettis. Var och en ger information och råd utifrån sin specialitet och svarar på föräldrarnas frågor. En fördel med vårt nära samarbete är att vi har gemensamma handlingsplaner. Vi kan lätt bestämma att gå ut med samma budskap gällande olika frågor och på så sätt bli tydliga, till exempel när det gäller alkohol under graviditet och amning, säger Ingrid Haglund. Varför inte fler? De fyra yrkesgrupperna ser enbart fördelar med verksamheten. Ändå finns i Sverige än så länge bara 200 familjecentraler och av dessa är inte alla kompletta. Varför inte fler? Ett problem, påpekar personalgruppen på Frösöns familjecentral, är att de olika delarna i verksamheten på familjecentraler har olika huvudmän som svarar för finansieringen. I Jämtland tillhör MVC och BVC primärvården och då är det relativt enkelt. Men det krävs ändå en tydlig samordning som inte alltid är enkel att få till. Dessutom finns ett motstånd bland många barnmorskor. De är rädda att kunskapen ska gå förlorad när de inte arbetar nära sina kollegor inom specialistmödravården, säger Ingrid Haglund som själv är barnmorska. Ett annat skäl, anser gruppen, är att öppen förskola inte är lagstadgad. Bland det första politikerna tittar på i tider av nedskärning är tyvärr de öppna förskolorna. FOTO: Hurricanehank/Photos.com Kontroll kan ge motsatt effekt Tonårsföräldrar får ofta rådet att hålla koll på sina barn och förhindra att de hamnar i fel sällskap. Fråga vad de gör på kvällarna och vilka vänner de umgås med. Men råden kan få motsatt effekt, skriver Lauree Tilton-Weaver, psykologiforskare vid Örebro universitet, i rapporten Developmental Psychology. Hennes forskning visar att resultatet av att följa dessa råd beror på barnens ålder, föräldrarnas beteende och om barnen känner sig överkontrollerade av sina föräldrar. Som förälder ska man vara extra försiktig under de tidiga tonåren för då misslyckas detta oftare än när tonåringen är äldre. Det kan bero på att äldre barn har lättare att ta till sig föräldrarnas argument. Men det kan också bero på att det är extra viktigt för yngre tonåringar att få välja vilka vänner de umgås med och kanske känner de att föräldrarna lägger sig i för mycket, säger Lauree Tilton-Weaver. Att gå rakt på sak och säga att jag tycker inte om din kompis, kan ungdomar tolka som att du som förälder dömer även dem. De ser sig som mer lika sina vänner än de egentligen är vilket gör att de kan känna att föräldern indirekt även säger att jag tycker inte om dig. Mer om rapporten på Barn till förälder i fängelse I ett EU-projekt har frihetsberövade föräldrar och deras barn i Sverige, Tyskland, Rumänien och Storbritannien intervjuats. Även intressenter och samhällsaktörer kring barnen har intervjuats. En kartläggning av interventioner för barnen och deras familj från kriminalvården och samhällets sida har också ingått. Studien COPING genomfördes och i Sverige deltog 50 barn. De svenska barnen har till stor del rekryterats av stödorganisationen Bryggan och är av den anledningen troligen inte helt representativa för barn till frihetsberövade. Men studien visar ändå att det finns ett stort behov hos denna grupp att få stöd från olika instanser och att det finns utrymme för förbättringar på detta område. I Coping-studiens rapport ges rekommendationer för hur barnen ska kunna behålla kontakten med den intagne föräldern. Andra rekommendationer berör förändringar i svensk praxis och lagstiftning för ett barnvänligt rättsväsende. En nyckelfråga är också att få kunskap om hur många barn som har en frihetsberövad förälder. Idag är antalet barn enbart en uppskattning. För mer information: eller 6 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

7 Familjecentraler som föräldrastöd FOTO: TINA STAfRÉN Familjecentraler ger mer och bättre stöd Familjecentraler ordnar så att mödrahälsovårdens föräldragrupper fortsätter på BVC, de har fler grupper och är bättre på att få pappor att delta i dem. Det visar en nationell kartläggning från barnhälsovården, BVC, där familjecentraler och icke samlokaliserade BVC-enheter jämfördes. TEXT: LISEN SYLWAN Kartläggningen baseras på en webb enkät som skickades till samtliga fast anställda sjuksköterskor på BVC i Sverige. Svarsfrekvensen var god, 80,2 procent. I undersökningen jämfördes verksamheten bland sjuksköterskor som arbetar på kompletta familjecentraler (se faktaruta, sid 4) med sjuksköterskor på icke sam lokaliserade BVC. Familjecentralsliknande verksamheter exkluderades eftersom variationen av samarbetsparter gjorde gruppen alltför heterogen. Resultatet visar att sjuksköterskorna på familjecentraler ansvarade för färre antal barn per heltidstjänst än sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat, 67 respektive 77 barn. BVC-sjuksköterskorna på familjecentraler såg i högre utsträckning till så att föräldragrupper från mödrahälsovården fortsatte, vilket ökade sannolikheten för ett högt pappadeltagande (vanligtvis deltar en hög andel pappor i grupper under graviditeten). De erbjöd också föräldragrupper i högre utsträckning, även riktade grupper för exempelvis unga mammor, tvillingföräldrar, adoptivföräldrar eller ensamföräldrar. Det fanns ingen skillnad mellan familjecentraler och icke samlokaliserade BVC när det gällde bra stöd från närmaste chef för arbetet med föräldragrupper. Däremot angav sjuksköterskorna på familjecentralerna oftare att rätt förutsättningar fanns i form av lämplig lokal, teknisk utrustning, regelbunden handledning och fortbildning. I studiens avslutande diskussion konstateras att familjecentral ger bättre förutsättningar för föräldrastöd, preventivt arbete och samverkan. Att familjecentraler ändå inte fått ett starkare genomslag i Sverige kan bero på att sådan verksamhet kräver omfattande investeringar i förberedelser, ekonomisk samverkan och lokaler. Studien, som har genomförts av en forskargrupp vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, är publicerad i Läkartidningen Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

8 Samtal med Sven Bremberg FOTO: Jupiterimages/Photos.com Vad styr folkhälsan livsvillkor eller individens val? Hur hamnade vi där vi är i folkhälsoarbetet med barn och unga och vart är vi på väg? Vi har haft ett ingående samtal med Sven Bremberg, barnläkare och expert i frågor runt barn och ungas hälsa, om trender och ideologier och om de allvarliga frågor vi nu har framför oss. TEXT: MARGARETA CREUTZER Föräldrars upplevelse av att spela en avgörande roll för sina barns utveckling har sällan varit så stark som idag, säger Sven Bremberg. Föräldrar använder mer av sin tid till sina barn och barnen är, så att säga, mer av medvetna projekt än för bara några decennier sedan. Samtidigt ställs nu både barn och föräldrar inför helt nya frågor och en mängd komplicerade val, som både de själva och föregående generationer saknar erfarenhet av. Vartefter årtiondena har avlöst varandra har synen på barn och unga, föräldrar och samhälle växlat. Därmed också de medel och metoder som statsmakterna ansett lämpliga för att påverka utvecklingen i positiv riktning. Sven Bremberg bör veta. För att få en bild av utveckling och förändring kan man följa honom i spåren under hans yrkesliv som barnläkare och expert i frågor runt barn och ungas hälsa. Sedan drygt ett decennium är han verksam på Statens folkhälsoinstitut. Jag har alltid varit intresserad av det förebyggande arbetet. Om man ska 8 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

9 Samtal med Sven Bremberg kunna förändra, påverka utvecklingen, är det där man måste börja, menar han. Som läkare ligger det ju då nära till hands att jobba med barnhälsovård. Jag kände att där skulle man kunna arbeta preventivt så därför blev jag barnläkare. Han berättar att på 1970-talet, när han själv kom ut i yrkeslivet, var den övergripande idén att lösa befolkningens olika hälsoproblem genom en allt bättre utbyggd hälso- och sjukvård. Den expanderande sjukvården följde av den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från mitten av 1900-talet tillsammans med övertygelsen att generella åtgärder var vägen för att skapa en god folkhälsa. Men under 70-talet började det också dyka upp en del tvivel och en debatt om att hälso- och sjukvårdssystemen inte riktigt räckte till för att lösa allt. Tankar formulerades om att grundläggande olikheter i levnadsstandard trots allt fanns kvar och krävde mer specifika förebyggande åtgärder. Sven Bremberg beskriver hur dessa resonemang utmynnade i den sorts förebyggande verksamhet som blev vanlig under det därpå följande 80-talet: den individuella hälsoupplysningen och kampanjer inriktade på att motverka vissa individuella beteenden. Sjuksköterskorna fick t.ex. stöd för att i sin rådgivande roll samtala med föräldrar om rökning, deras egen och ungdomarnas. Jag minns kampanjen Rökfria barn, som handlade om passiv rökning. Det var upplysande kampanjer om alkohol, om kost och motion och sådana saker. Levnadsvillkoren avgör Men, frågar man sig, rådgivning och kampanjer kan de påverka de grundproblem man hade identifierat, det vill säga olikheterna i levnadsstandard? Som svar på frågan plockar Sven Bremberg fram en skrift som gavs ut av WHO 1991, en analys av hur människors hälsa hänger samman med de socioekonomiska förhållandena. Boken, som är vida spridd internationellt, har titeln Policies and strategies to promote social equity in health och skrevs av Göran Dahlgren och Margaret Whitehead. Betoningen ligger här på att om man ska förbättra folks hälsa, så är det levnadsvillkoren man måste gå på, förklarar Sven Bremberg och fortsätter: Det är en betydelsefull skrift eftersom just detta tänkande låg till grund för Nationella folkhälsokommitténs arbete under 1990-talet. Det ledde fram till den folkhälsopolitik som lades fast under den socialdemokratiska regeringen Den är fortfarande formellt själva grunden, den scen vi spelar på. I den analysen inbyggd i det scengolvet ligger alltså förutsättningen att hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som samspelar med varandra. Vissa faktorer, så som en del levnadsvanor, kan vi påverka genom våra egna individuella beslut. Men i grunden är det människors livsvillkor i stort som styr deras levnadsvanor. Då krävs politiska beslut som påverkar de socioekonomiska villkoren för att en förändring ska uppstå. Sven Bremberg, 70 år Yrke: barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Arbetat med: utvecklat en svensk strategi för att minska sociala skillnader i hälsa under uppväxten och varit ansvarig för regeringsuppdrag om stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa samt prevention av självmord. Nu expert vid Statens folkhälsoinstitut i hälsofrågor som rör barn och unga. Familj: hustru Elisabeth, katt, tre vuxna barn och sex barnbarn. Gör nu: paddlar gärna kajak och vandrar. FOTO: Privat Pedagogiska insatser För närvarande är ju politiken åter mer inriktad på individuella åtgärder, man kan säga snarast pedagogiska insatser. Strategin för föräldrastöd är ett exempel på det, påpekar Sven Bremberg. Och det är inte oviktigt, betonar han. Föräldrarna spelar naturligtvis en viktig roll för att barnen ska rustas att hantera det komplexa samhälle de ska leva i. Samtidigt har man som förälder inte en lika självklar roll som man hade längre tillbaka. Här kan de strukturerade föräldraprogrammen vara ett stöd. Jag tror att det är en god poäng att möta andra föräldrar i övningar och diskussioner, att på så vis slipa sina verktyg för att kunna vara förälder i det moderna livet. Dessa program för föräldrar var nya redskap som blev tillgängliga under talets inledande år. Då presenterades flera utländska utvärderingar av dem och därmed fanns det tillgång till en vetenskaplig litteratur som inte funnits tidigare. Några kommuner började tidigt arbeta med metoderna Cope och Komet med flera, i sin barn- och föräldraverksamhet. År 2004 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag av regeringen att på bred front föra ut t.ex. Skol-Komet och föräldrastödsmetoder inom ramen för skolans alkohol- och drogförebyggande arbete i det nationella projektet Skolan förebygger. Medan vi samtalar om dessa lokala initiativ och å andra sidan centrala projekt associerar Sven Bremberg vidare till hur idéer egentligen sprids och slår rot. Även det en företeelse som genomgått trender inom folkhälsoarbetet. Den springande punkten tror jag är att kommunerna uppfattar en metod eller en idé som en smart grej att satsa på och som passar in i deras verksamhet. Staten kan ställa samman kunskap och i någon mån stimulera med pengar, men kraften att driva en aktivitet måste finnas lokalt. Det är ett annat synsätt, påpekar han, än under och 80-talen, då staten delade ut stimulansbidrag för att få igång lokal aktivitet av ett visst slag. Det visade sig många gånger att det inte räckte med ett beslut på central nivå. Det var inte alltid projekten genomfördes, inte ens om det betalades ut pengar. Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

10 Samtal med Sven Bremberg Foto: Privat Sedan 1990-talet har andelen unga som upplever stress och som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt just i vårt land. Senare har det skett en decentralisering av beslutsfattandet och det är också mycket mer effektivt. Det är så många aktörer inblandade och kommunikationen kan inte vara enkelriktad. Ungdomars psykiska ohälsa Men tillbaka till folkhälsofrågorna och den kanske viktigaste och svåraste av dem alla, den om svenska ungdomars psykiska hälsa. Och det är faktiskt en specifikt svensk fråga. Sedan 1990-talet har andelen unga som upplever stress och som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt just i vårt land. Det stämmer, det är inte ett internationellt mönster på samma sätt. Det verkar vara något speciellt i den svenska situationen som missgynnar ungdomar, säger Sven Bremberg som själv var huvudansvarig för den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77). Det är inte heller så att ett liknande mönster även finns bland barn, utan det träder fram hos gruppen femtonåringar och åldrarna där över. Sven Bremberg har presenterat några tänkbara förklaringar. Ett faktum är att svensk arbetsmarknad är extremt diskriminerande mot ungdomar, säger han och nämner ett sifferexempel: År 2008 var det 490 procent fler arbetslösa bland personer under 25 år än bland dem över 25. Om man jämför med Tyskland, så hade också de en övervikt av arbetslösa i åldersgruppen under 25, men bara på 40 procent fler än bland de äldre. En företeelse som hör ihop med arbetslöshetsproblemet är enligt Sven Bremberg att den svenska gymnasieskolan inte är anpassad till arbetsmarknadens behov. Även där skiljer sig Sverige från många andra europeiska länder, också de nordiska. Han menar att den utpräglat teoretiska gymnasieutbildningen gör studenterna mindre kvalificerade och oförberedda på den praktiska verkligheten på arbetsmarknaden. Och inte minst: mindre efterfrågade. Alltför många val Ett annat fenomen som kan bidra till ungdomars vilsenhet är den allt ökande individualiseringen i samhället, tillsammans med kraven på även mycket unga människor att göra egna rationella val, ibland med avgörande betydelse för framtiden. Sven Bremberg påpekar att svenskarna innehar förstaplatsen som världens mest individualistiska folk, enligt World Value Survey. Sverige har också på senare år genomgått en omfattande kommersialisering av samhällslivet, med krav på ständiga val av allt från utbildning till personliga statusmarkörer. Om vi tar gymnasievalet t.ex. så finns där så många valmöjligheter att de inte är möjliga att överblicka. Ungdomar förutsätts ändå göra rationella val, vilket vore svårt även för en person med mer erfarenhet, konstaterar Sven Bremberg. Alla dessa företeelser är förstås främst exempel på hälsofrågor som vi inte kan styra över genom egna individuella val. De kommer att avgöras i framtida politiska beslut i det ständigt föränderliga folkhälsoarbetet. FOTO: Jaren wicklund/photos.com Alla vill inte delta De flesta föräldrar ställer sig positiva till föräldrakurser men somliga vill ändå inte själva delta. Vad det kan bero på har en forskare vid Uppsala universitet försökt ta reda på. I Uppsala har föräldrar på 18 förskolor erbjudits att delta i föräldrastödsprogrammet Triple P, dels i form av öppna föreläsningar, dels i individuell rådgivning. I en tidigare studie har konstaterats att de deltagande föräldrarna upplevde mer beteendeproblem hos sina barn, kände sig mindre säkra i föräldrarollen och ville utvecklas i sin föräldraroll. Men hur resonerar föräldrar som inte vill delta? Nio föräldrar på förskolorna som valt att inte delta i Triple P intervjuades. Bland annat framkom att föräldrarna förväntade sig att man skulle sitta i en grupp med andra föräldrar och diskutera. Detta var en missuppfattning men gjorde ändå att man valde bort programmet. Ett annat skäl var bristande information. Föräldrarna förstod inte riktigt vad Triple P innebar. Det framgick inte på förskolans anslagstavla att Triple P erbjuds på olika nivåer och att föreläsningsserien riktar sig till alla föräldrar som vill stärka sina barn. Karolina Nordemar, som står bakom studien, ger några förslag till förbättringar: informera tydligare och på ett mer intresseväckande sätt undvik ordet problem byt ut begreppet seminarium, som antyder interaktivitet, till föreläsning. 10 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

11 Lära tillsammans i Linköping Illustration: Mattias Käll Språkinlärning lockbete till föräldrastöd I Linköping lär sig utlandsfödda föräldrar svenska tillsammans med sina barn under ledning av modersmålslärare. Samtidigt får familjerna kunskap som stärker familjebanden. TEXT: LISEN SYLWAN Marknadsföringen hör till det knepigaste i föräldrastödsarbetet. I rekryteringen av utlandsfödda deltagare är det än knepigare. I den mångkulturella miljön krävs en personlig och muntlig marknadsföring via språkgruppernas nätverk och med fördel ett neutralt lockbete. Det har man tagit fasta på i Linköping där 14 procent av föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige. Att få med de nyanlända familjerna i föräldrastödet är särskilt angeläget. Men föräldrastöd är inte högsta prioritet bland dessa familjer. Däremot vill de så snart som möjligt lära sig svenska, förstå det svenska samhället och att det ska gå bra för barnen. Det är den ingång vi valt i Linköping, säger Mats Mikiver, projektledare i föräldrastödsprojektet i Linköping som under åren tilldelats medel från Folkhälsoinstitutet. Lära tillsammans (Family Learning) är ett program som introducerades hösten 2012 och som Linköpings kommun nu erbjuder till utlandsfödda föräldrar och barn på familjecentralerna och i vissa skolor. Föräldrar och barn träffas tillsammans och träffarna leds av modersmålslärare som talar både svenska och föräldra-barngruppens språk. Programmet har särskilt fokus på att lära sig läsa och skriva svenska och förälderns viktiga roll i barnets lärande och utveckling. Men det är familjerna som till stor del väljer vilka ämnesområden man vill förkovra sig inom när det gäller både språk och kunskaper. Deltagarna har ett stort sug efter kunskap om hur man ser på föräldrarollen i Sverige och hur skolan och olika myndighetskontakter fungerar, och det ökar motivationen att lära sig svenska. Lära tillsammans bidrar till att öka utlandsfödda barns och föräldrars kunskaper samtidigt som det stärker samspelet mellan dem. Att lära sig svenska upplevs av de nyanlända föräldrarna som en neutral ingång till en föräldrastödsaktivitet. Risken för stigmatisering hade däremot funnits om erbjudandet byggt på sådant som kan uppfattas som känsligt och integritetskränkande, exempelvis konfliktlösning i familjen eller samtal om problem som kan uppstå i skolan. Lära tillsammans är ett delprojekt inom projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten, Linköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet. Forskningsledare: Bengt Sandin, Projektledare: Mats Mikiver, Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor. (information till föräldrar och personal) (information om föräldrastödsprojekten) Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

12 Sidhuvud FOTO: TINA STAfRÉN 12 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

13 Delrapporter från föräldrastödsprojekt Nöjdare efter föräldrakurs Projekttiden för nio föräldrastödsprojekt har passerat halvtid och dessa kan nu rapportera intressanta preliminära resultat. Projekten handlar om frågor som har betydelse för utvärdering och utveckling av föräldrastöd. TEXT: ELSA RUDSBY STRANDBERG De nio projektkommunerna samverkar med olika forskningslärosäten. Totalt har 60 miljoner kronor delats ut till projekten av Statens folkhälsoinstitut inom ramen för regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Projekten ska lämna in sina slutliga rapporter i juni Fyra projekt, Angered, Tjörn, Upplands Väsby och Örebro, utvärderar effekter av föräldrastödsprogram. Tjörnprojektet beskrivs på sid Örebro Örebroprojektet har studerat programmet Connect. Det är ursprungligen ett riktat program, dvs. avsett för föräldrar som har omfattande problem med sitt barn. Studien syftade till att ta reda på om Connect också kan användas universellt till alla föräldrar oavsett om de har problem eller ej med sina barn. Programmet liknar flera andra föräldrastödsprogram, men skiljer sig genom att det framför allt fokuserar på att hjälpa föräldrarna att uppfatta och förstå problematiskt uppförande hos barn ur ett anknytningsperspektiv. I undersökningen ingick 260 föräldrar från fyra orter som träffades en gång i veckan vid tio tillfällen. Preliminära resultat visar att Connect mycket väl kan användas universellt och att föräldrar som deltagit i programmet upplever högre föräldrakompetens, större glädje i föräldrarollen och mindre depressiva symtom jämfört med föräldrar som inte deltagit. Om barnen också upplever fördelar med programmet, exempelvis bättre relationer till föräldrarna, framgår inte i denna studie men kommer att ingå i ettårsuppföljningen. Umeå Umeås projekt har följt 340 föräldrar från fem olika föräldrastödskurser (Active Parenting, Cope, Älskade förbannade tonåring, Familjeverkstan och Family-Lab). I studien mättes förändringar i föräldrarnas upplevda föräldrakompetens, hälsa och stress efter att de deltagit i något av programmen. Även förändringar hos barnen mättes. Preliminära resultat tyder även här på att föräldrarna känner sig bekvämare och nöjdare i sin föräldraroll efter en föräldra kurs. Än så länge finns inte tillräckligt med data för att kunna uttala sig om effekter på barnen. Östersund Vad får föräldrar att vilja delta i föräldrastödsprogram? Östersunds projekt har tillsammans med forskare från Uppsala universitet undersökt vilken marknadsföringsstrategi som främst lockar deltagare: en förebyggande strategi, t.ex. att minska risken för koncentrationssvårigheter hos barn, eller en främjande strategi, t.ex. att öka barnens förmåga att utveckla goda relationer? Mycket pekar på att ett tydligt förebyggande perspektiv fungerar bäst. Nio projekt om utveckling och utvärdering av föräldrastöd, Angereds stadsdelsförvaltning Göteborgs universitet Karlskoga-Degerfors kommuner Örebro universitet Linköpings kommun Linköpings universitet Tjörns kommun Göteborgs universitet Umeå kommun Umeå universitet Upplands Väsby kommun Karolinska Institutet Västerviks kommun Uppsala universitet Örebro kommun Örebro universitet Östersunds kommun Uppsala universitet Läs om projekten i delrapporten på Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

14 FOTO: mangostock/photo.com Att mötas och få förståelse för varandras arbetssätt är en förutsättning för ett gott samarbete mellan forskare och praktiker. Familjepeppen Knackig start när praktiker och forskare möttes Oväntade samarbeten och spännande resultat, men i början också en del konflikter. Det är vad Umeå regionens föräldrastödsarbete Familjepeppen har fört med sig. Samarbetet mellan sex kommuner, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet beskrivs nu i en delrapport. TEXT: HELENA ANDERSSON Över en kopp kaffe på ett kafé i centrala Umeå berättar Lennart Andersson engagerat om föräldrastöd och dess effekter. Han är socionom i grunden, tidigare chef för UmeBRÅ, och fick 2009 i uppdrag att tillsammans med en grupp tjänstemän inom Umeå kommun se över och samordna kommunens något spretiga familjestödsarbete. Just då dök regeringens nationella föräldrastödssatsning upp, och vi fick världens chans att en gång för alla satsa långsiktigt med stöd från både Folkhälsoinstitutet och forskare, berättar han. Umeåregionen sökte medel och blev ett av de projekt skulle utveckla det lokala föräldrastödet i samarbete med ett lärosäte. Projektet fick namnet Familjepeppen. Arbetet har just resulterat i en delrapport och när projektet är avslutat 2014 kommer en fullständig rapport att publiceras. Vi har fått fram mycket kunskap här, men också haft hjälp av forskningen i andra kommuner utanför vår region. Kunskapen vi fått därifrån har gjort att vi valt att i framtiden fokusera mer på ett program, Alla Barn i Centrum, i stället för flera olika, berättar Lennart Andersson, som är styrgruppens ledare. I otakt första året Ett stenkast bort har projektsamordnare Kerstin Grundberg sitt kontor. Hon berättar mer konkret hur samarbetet mellan forskargrupp, projektteam, landstingsrepresentanter och föräldragruppernas gruppledare, som ofta hämtats från olika studieförbund, gått till. I dag fungerar det mycket bra, konstaterar hon, men i början uppstod en del problem. Forskarna och verksamheten med föräldragrupper var i otakt, grupperna tog nästan ett år att starta upp samtidigt som forskarna snabbt behövde samla in data. Dessutom protesterade studieförbunden, som var mindre vana att bli utsatta för undersökningar än kommunal verksamhet, mot att ledare och föräldrar skulle fylla i enkäter. De undrade om det verkligen 14 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

15 Familjepeppen var etiskt att granska föräldrarna, så som forskarna önskade. Trots att forskargruppen visade respekt inför utmaningen att gå in i en föräldragrupp, hade de behövt konsultera gruppledarna mer och få med dem på banan redan från början, menar Kerstin Grundberg. Som ett positivt exempel lyfter hon upp den forskargrupp som tittade på unga föräldrars deltagande i föräldrastödsgrupper och som delade ut enkäter via barnmorskor. De lät också barnmorskorna bidra med egna frågor som de ville ha svar på. Att låta dem som utför arbetet få något tillbaka är ett gott exempel på samarbete, tycker jag. Även om arbetet med enkäterna ibland upplevdes som betungande, konstaterar Kerstin Grundberg att gruppledarna kommer att ha stor hjälp av forskningen. Nu kan de berätta att programmen verkligen fungerar och har god vetenskaplig grund. Det är ju intressant för föräldrarna att få veta. Fördelar med olika synvinklar I en skulpturpark i utkanten av Umeå finns Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP). Här sitter ledaren för forskargruppen, professor Bruno Hägglöf. Gruppen består av fem forskarlag från institutionerna för socialt arbete, pedagogik, epidemiologi samt Umeå kommuns fältforskningsenhet och BUP. Vi försökte koka ihop oss i början, men insåg efter hand att det var en styrka att belysa föräldrastöd ur helt olika synvinklar. Annars hade vi inte lärt oss lika mycket eller sett så intressanta resultat. Forskargruppen har bland annat undersökt strategier för integration av föräldrar med utländsk bakgrund, om och hur barnkonventionens värdegrund lyfts fram i föräldrastödsprogrammen, samt om det finns skillnader mellan gruppledare inom olika program i fråga om avsikt och målsättning för föräldrastöd. En viktig iakttagelse de gjort är att föräldrar mår bättre, upplever sig mer kompetenta och mindre stressade efter att ha deltagit i en föräldragrupp. Det finns också tendens till att barnens psykiska hälsa förbättras. Vi har ännu för litet underlag för att dra en säker slutsats, men kommer att få fram det till slutrapporten. Även Bruno Hägglöf konstaterar att samarbetet i början gick lite knackigt, och att forskarna hade underskattat arbetet som behövdes för att motivera gruppledare och föräldrar att delta i studierna. Men över tid har det blivit jättebra, och jag ser gärna ett fortsatt samarbete! Osäker framtid Ja, hur ser då framtiden ut för projektet Familjepeppen? Lennart Andersson, på kaféet mitt i Umeå, berättar att även om Familjepeppen är väl förankrat, är framtiden ändå osäker. Umeå kommun har några ekonomiskt tuffa år framför sig. Allt jag kan hoppas på är att politiker och tjänstemän inte ser föräldrastöd som en kostnad utan som en investering. Familjepeppen Umeåregionen, med sex kommuner och tre kommundelar, har i två omgångar tilldelats medel av Statens folkhälsoinstitut för en föräldrastödssatsning. Projektet Familjepeppen pågår Där erbjuds alla föräldrar i Umeåregionen med barn under 18 år aktiviteter som föreläsningar och universella föräldrastödsprogram, det vill säga kurser som vänder sig till alla föräldrar. Ansvarig forskare: Bruno Hägglöf, Ansvarig projektledare: Kerstin Grundberg, Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor (totalt). FOTO: helena andersson Kommunens samordnare för Familjepeppen, Lennart Andersson, forskningsledaren Bruno Hägglöf och projektledaren Kerstin Grundberg konstaterar att olika roller och delvis olika synsätt till att börja med ställde till problem. Men nu ser de gärna ett fortsatt samarbete. Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

16 tonårsflickors oro Illustration: Mattias Käll Ny forskning vill lösa gåtan med tonårsflickornas oro Var tredje tjej i nian känner ångest. Och det tycks vara ett svenskt fenomen, något man inte ser i andra länder. Nu hoppas forskarna bakom Tjörnprojektet kunna hitta förklaringar och lösningar kring en av de mest brännande frågorna om barns hälsa i Sverige just nu. TEXT: CATARINA BALDO ZAGADOU När man frågar barn själva och det har forskarna gjort svarar de allra flesta yngre barn i Sverige att de mår bra. Och jämför man med de undersökningar som gjordes för tjugo år sedan mår barnen bättre i dag än då. Precis som vuxna i dag i allmänhet är friskare än vuxna var i slutet av 1900-talet. Men det finns ett undantag: Tonåringarna. På högstadiet går må bra-siffrorna ned. Och det gäller alldeles särskilt för flickor. Stress, psykosomatiska besvär och nedstämdhet blir nu plötsligt vanligt. År 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademien en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Bedömningen var att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre har angett att de känner nedstämdhet och oro. Och det konstiga är: Så här ser det inte ut i andra länder. Tonårsflickornas oro tycks vara ett svenskt fenomen. 16 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

17 tonårsflickors oro Kan föräldrastödsprogram hjälpa? Och i så fall: Vilken metod är bäst? Just nu arbetar en forskargrupp i Göteborg med en stor undersökning som kretsar just kring dessa viktiga frågor. Eller för att vara precis och citera forskarnas egna ord: Hur utvecklas den psykiska hälsan hos barn vars föräldrar deltar i föräldragrupper jämfört med barn i allmänhet? Hur beskriver barnen/ungdomarna vars föräldrar deltar i föräldraprogram själva sin psykiska hälsa? Föreligger skillnader i utvecklingen för pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt? Hur fungerar de till svenska förhållanden anpassade föräldrastödsprogrammen med program som helt och hållet utvecklats i Sverige? Hur fungerar program med olika teoretisk grund jämfört med varandra, med avseende på effekter och hur de mottas av föräldrar? Två kritiska perioder Professor Anders Broberg vid Göteborgs universitet leder studien som bygger på svar från 300 familjer. Den är finansierad av Statens folkhälsoinstitut och genomförs i samverkan med Tjörns kommun och några andra kommuner på västkusten. Resultaten ska presenteras nästa år. Men redan nu kan professorn avslöja att: Det framför allt är mammor som deltar i föräldrastödsprogrammen. Och många av dessa mammor är ensamstående eller har barn med växelvis boende. Drygt 8 av 10 är mycket nöjda med det föräldrastöd de har fått. På en skala mellan 0 (inte alls nöjd) och 5 (mycket nöjd) ligger 85 procent på 4 och 5. Det är framför allt under två perioder i barnens liv som föräldrarna säger att de behöver extra hjälp och stöd och det är spädbarnstiden och tonårstiden. Detta gäller såväl bland de som deltagit i föräldrastödsträffarna som i referensgruppen. Teorierna av mindre betydelse Föräldrastödsprogram kan se ut på flera olika sätt. Med hjälp av både barnens och föräldrarnas egna uppfattningar vill forskarna jämföra fyra olika program: Ett program som bygger på en modell som tagits fram vid Oregon Social Learning Center i USA. Här ska föräldrarna framför allt lära sig att berömma i stället för att bestraffa. Aktivt föräldraskap, som är ett program för föräldrar med barn i åldersgruppen år. Deltagarna ska bli mer medvetna om sin egen föräldrastil och bli på en gång mindre eftergivna och mindre auktoritära. Connect, som är ett program som bygger på anknytningsteori. Här handlar det framför allt om att skapa en bra relation anknytning mellan föräldrar och barn. Föräldrarna får träna på att se världen utifrån barnets perspektiv. Ett helsvenskt program, Ledarskapsträning för tonårsföräldrar, LFT. Det har utvecklats på familjemottagningen i Majorna i Göteborg. Här läggs tyngdpunkten på att man ska lära sig kommunicera på ett bra sätt med sina barn. Föräldrarnas och barnens svar kommer förstås också att jämföras med familjer som inte deltagit i en föräldrautbildning. Mycket tyder på att teorierna bakom föräldrastödsprogrammen är av underordnad betydelse, säger Anders Broberg, som leder undersökningen. Det är relationerna i grupperna som föräldrarna själva lyfter fram som det viktigaste. Han konstaterar också att många föräldrar klagar på att de inte hittar till föräldrastödsprogrammen på kommunernas hemsidor. När vi har påpekat det för kommunerna, svarar man ofta att allt inte får plats på förstasidan. Men det kan ju räcka med en tydlig flik som heter föräldrar. Så att man slipper bläddra sig genom många lager innan man hittar rätt. Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Ansvarig forskare: Anders Broberg, Ansvarig på kommunen: Margareta Ringius, Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor Anders Broberg leder studien som bland annat undersöker om och i så fall hur föräldrastödsprogram kan vara till hjälp för föräldrar till barn i tonåren. FOTO: Privat Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

18 Föräldrastöd på internet Föräldrastöd på internet: Mammasajterna blommar för fullt Föräldraengagemanget på nätet går inte att ta miste på. Mammor bloggar och chattar och var fjärde är medlem i sajten Familjeliv. Men regelrätta föräldrautbildningar on-line saknas fortfarande. TEXT: CATARINA BALDO ZAGADOU Drygt träffar. Inte dåligt för de torra sökorden föräldrastöd på nätet. Många svenska kommuners hemsidor kommer förstås upp: Botkyrka, Jönköping, Luleå, Filipstad, Rinkeby, Eskilstuna, Kungsbacka Men det är inte alltid dit föräldrar vänder sig i första hand, trots att det numera ofta finns föräldrastödsprogram på hemorten. När Statens folkhälsoinstitut nyligen genomförde en kartläggning av regeringens satsning på föräldrastöd, kunde man konstatera att varannan svensk kommun prioriterar föräldrastödet högt till mycket högt. Och att det i hela landet finns stöd live för föräldrar som så önskar. Men på nätet kan kommunerna knappast tävla om föräldrarnas uppmärksamhet. Flera privata sajter har däremot sedan länge en stor och trogen publik. Den största, Familjeliv, har mer än medlemmar och forskaren Judith Lindh, vid Tema barn, Linköpings universitet, har räknat ut att det finns drygt 63 miljoner debattinlägg på sajten! Snabbt och anonymt Det är just snabbheten och möjligheten att utbyta erfarenheter med andra föräldrar som de flesta tycker är så bra med nätet. Det framkommer i Judith Linds nyskrivna rapport Föräldrastöd on-line en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar. Och så kan man ju vara helt anonym! Du kan lugnt berätta om det allra värsta, dina mest pinsamma misslyckanden som förälder, och få andras stöd. Och vice versa. Du kan stötta andra som berättar om sina jobbigheter. Rollerna växlar och det skapar ett jämbördigt, demokratiskt klimat på sajten, som förmodligen är en del av hemligheten bakom framgången. Här finns väldigt få pekpinnar. De allra flesta användare, nästan sju av tio, är kvinnor, skriver Judith Lind i rapporten. På Familjeliv uppger man att ungefär var fjärde mamma i åldern år, sajtens målgrupp, besöker den varje vecka. Och var tredje användare går in på sajten varje dag! Papporna finns uppenbarligen någon annan stans Barnets ålder styr En amerikansk undersökning har visat att det varken är kvinnornas ålder, utbildning, yrke, ekonomi eller datavana som avgör om de är intresserade av föräldrasajter. Utan framför allt är det barnens ålder som styr: Ju yngre barn, desto mer deltog man i chattarna på nätet. Det säger kanske sig självt: Ju ovanare du är som förälder desto mer behöver du söka stöd hos andra. Det är alltså naturligt att de ämnen som är populärast på Familjeliv just handlar om riktigt små barn. Amning, barnvagnar, sömn, olika åkommor och så vidare. Barnets fysiska omvårdnad står i centrum, tillsammans med vad Judith Lindh kallar konsumtion alla prylar som har med barn att göra. Hon ser ett mönster bland besökarna: En god förälder har koll och gör medvetna val. Och det gäller i alla sammanhang, stora som små. En god förälder (läs: mamma!) har också koll på den egna kroppen. Att amma är jätteviktigt. Att bli av med eventuella extrakilon efter graviditeten likaså. Inga enkla lösningar I Dagens Nyheter svarar psykologen och forskaren Martin Forster på barn- och familjefrågor som ställs på tidningens hemsida. Här tas ofta upp lite mer komplicerade frågor och frågor om känslor och attityder. Några exempel: Hur separerar man utan att barnen drabbas så hårt? Min son mår dåligt av att det är stökigt i klassen, Vågar vi adoptera ett barn från ett annat land? Hur kan vi hjälpa vår son att hantera sin ilska? I Martin Forsters uttömmande svar finns inga käcka, enkla lösningar. Han vrider och vänder på problemen, och hänvisar inte sällan till aktuell forskning. Att det inte alltid är så lätt vet han väl av egen erfarenhet. När jag ringer upp för att få en kommentar, står han själv med en skrikande bebis i famnen. Vi måste genast lägga på. Judith Linds rapport Föräldrastöd on-line en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar ingår som en del i projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten. Projektet, som fått medel av Statens folkhälsoinstitut, är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun. Rapporten finns här: 18 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

19 Föräldrastöd på internet FOTO: Eskil sylwan Nybliven mamma och redan inne på föräldrasajter. Det finns mycket att chatta om: amning, sömn och alla prylar som marknadsförs till föräldrar med små barn. Sex sajter där föräldrar kan söka stöd Föreningen för Psykisk hälsa: Gratis rådgivning på tel Erfarna experter svarar. Telefonen har funnits sedan 1996 och har fått pris av Anna Lindhs minnesfond. Barnperspektivet, BRIS för vuxna, Gratis rådgivning på tel Erfarna personer svarar. Här finns också en föräldrachatt. Rädda Barnen, Här får man kontakt med andra föräldrar, antingen på tel , eller via e-post På landstingens informationssajt finns en särskild flik med information om föräldrar och barn. Små filmer som bland annat visar hur man ammar, hur man badar ett litet barn, hur man lyfter det och så vidare. Vårdguiden, Barn-och foraldrar/ Stockholms läns landstings sajt om vård och hälsa har mycket bra information. Dagens Nyheters familjefrågespalt, Leg psykolog och doktor i psykologi Martin Forster svarar på läsarnas frågor. Tre kommuner med bra hemsidor Att hitta rätt på nätet är inte alltid lätt. Många kommuner har krångliga och svåröverskådliga hemsidor, där familjestödet gömmer sig långt ner i menyerna. Det gäller att veta vad man letar efter! Grundtips: Sök på ordet föräldrastöd. Här är tre kommuner som lyckats extra bra: Umeå, med egna hemsidan En interaktiv sajt där all information man behöver går att hitta direkt. Ett kalendarium där alla aktiviteter för föräldrar i Umeåregionen finns med. Många länkar plus ett dialogforum. Västervik, Klicka på fliken Barn, sen på fliken Förälder, sen på fliken Föräldrastöd. Information av alla slag, till exempel informationsfilmer, broschyrer och möjlighet att anmäla sig till olika kurser. Plus ett telefonnummer att ringa, till samordnaren och eldsjälen Stefanie Kniepmeyer. Sotenäs kommun i Bohuslän har en enkel men bra flik på sin hemsida: Här finns möjlighet att ringa och skicka e-post till två experter, en förskollärare och en familjebehandlare. Mammor som bloggar Att blogga om sina barn är ett annat, extremt populärt sätt att kommunicera med andra om sitt föräldraliv. Här är de mammabloggar på sajten Bloggportalen som just nu har flest besök: Laila Bagge Wahlgren, Hanna Silverå, Magdalena Graaf, Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

20 Vad hände sen? Vad hände sen? Vad händer när ett projekt inte längre får ekonomiskt stöd och därmed betraktas som avslutat? Går det i graven? Eller står det på egna ben som en del i en ordinarie verksamhet? Vi har kontaktat fyra föräldrastödsprojekt som under åren fick ekonomiskt stöd av Folkhälso institutet för att få veta hur det gick sen. TEXT: Lisen Sylwan Föräldrastöd i samverkan i Uddevalla-Fyrbodal Uddevalla kommun i samarbete med Uppsala och Linköpings universitet. Projektet avsåg att skapa en organisation av aktörer, arenor och verktyg för långsiktigt, kvalitetssäkrat, integrerat universellt föräldrastöd under barnets uppväxt 0 17 år. Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor. Flera av projektets ambitioner har förverkligats sedan det avslutades Ett önskemål var att få till stånd en samordningsfunktion för ett universellt kommunövergripande föräldrastödsarbete. Resultatet blev att en samordnare på 25 procent anställdes Till hennes uppgifter hör att arrangera föräldrastödsföreläsningar, ansvara för omvärldsbevakning och årligen genomföra en föräldramässa som informerar om föräldrastödjande verksamheter. Under projekttiden startade socialtjänsten i kommunen en föräldrarådgivning. Denna mycket uppskattade öppna mottagning för föräldrar har nu permanentats med en heltidstjänst. Rådgivningen är kostnadsfri och man kan som förälder vara anonym om man så vill. Föräldrarådgivningen finansieras av både barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och är ett exempel på god samverkan mellan två nämnder i kommunen. 20 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Karlskoga kommun Projekt: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH)

Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) GENERALDIREKTÖREN 2012-05-08 HFÅ 2010/69 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE Föräldrar spelar roll Innehåll Förord 2 Föräldrar spelar roll 5 Det här är föräldrastöd 7 Behov och önskemål om stöd 11 Olika former av föräldrastöd

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren 2010-2011

Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren 2010-2011 GENERALDIREKTÖREN 2012-07-10 NKC 2009/20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd Redovisning för åren 2010-2011 Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I YSTADS KOMMUN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND FÖRÄLDRAR MED BARN 1-17 ÅR. Ystad september 2011 Ann-Mari Nilsson

FÖRÄLDRASTÖD I YSTADS KOMMUN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND FÖRÄLDRAR MED BARN 1-17 ÅR. Ystad september 2011 Ann-Mari Nilsson FÖRÄLDRASTÖD I YSTADS KOMMUN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND FÖRÄLDRAR MED BARN 1-17 ÅR Ystad september 2011 Ann-Mari Nilsson 1 Innehåll Bakgrund... 3 Svarsstatistik... 3 Enkäten... 3 Resultat... 4 Föräldrars

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom Tidig barndom 28 OKTOBER 2013 sårbarhet/möjlighet FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 10 år 2003-2013 FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 2003-2013 10 år av samverkan mellan Uppsala universitet och

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

En dag om föräldrastöd

En dag om föräldrastöd En dag om föräldrastöd 1 Några viktiga begrepp och definitioner kring förebyggande föräldrastöd Föräldrastöd, ett brett begrepp som kan innebära olika saker, till exempel: Grundläggande skydd från samhället

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne. Reviderad 2014

Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne. Reviderad 2014 Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne Reviderad 2014 FÖRORD Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter (2008-05-22) har

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer