Familjecentraler som föräldrastöd Samtal med Sven Bremberg Nöjdare efter föräldrakurs Ny forskning om tonårsflickors oro MAGASIN

Transkript

1 MAGASIN Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin NUMMER 4 HÖSTEN 2013 Familjecentraler som föräldrastöd Samtal med Sven Bremberg Nöjdare efter föräldrakurs Ny forskning om tonårsflickors oro

2 Nu sprider vi kunskapen! SEDAN 2010 har Statens folkhälsoinstitut delat ut 140 miljoner kronor till 21 föräldrastödsprojekt. Nu börjar resultaten komma in. Visserligen delvis preliminära resultat eftersom ett år återstår för elva av projekten. Men allt pekar på att väldigt mycket har åstadkommits och att vi snart har betydligt mer kunskap om exempelvis effekten av olika föräldrastödsprogram. Vi har tittat närmare på flera av projekten och berättar om dem här i Magasin föräldrastöd. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av regeringen att under 2013 sprida kunskapen. Det gör vi på flera sätt. Tillsammans med regionala och lokala aktörer genomför vi föräldrastödskonferenser en konferens i Sveriges alla län! Kalendern på sid 24 visar när och var i ditt län en konferens äger rum. Vi har också tagit fram material till hjälp i det lokala och regionala arbetet med föräldrastöd: en handbok Föräldrar spelar roll och en hälsoekonomisk analys Föräldrastöd en lönsam satsning? Vår förhoppning är att skrifterna ska inspirera och ge goda argument som leder till fler satsningar kring föräldrastöd. Sist men inte minst inbjuder Folkhälsoinstitutet till en högskoleutbildning om föräldrastöd i samarbete med Örebro universitet. I REGERINGENS nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd framhålls familjecentralen som både en samverkansform och en hälsofrämjande arena av stor betydelse för föräldrar och deras barn. Familjecentralernas verksamhet kan skilja sig mycket åt beroende på vilka parter som ingår. Vi berättar om verksamheten på Frösöns familjecentral, som vi ändå tror är ganska representativ för Sveriges 200 familjecentraler. SVEN BREMBERG är en känd person bland forskare och andra med intresse för det förebyggande arbetet inom barnhälsovården. Han delar med sig av sin långa erfarenhet när han nu dragit sig tillbaka och främst arbetar som Folkhälsoinstitutets expert i hälsofrågor som rör barn och unga. Trevlig läsning! Anna Jansson, Avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut FOTO: Statens folkhälsoinstitut Innehåll Familjecentraler som föräldrastöd Frösöns familjecentral Notiser...6 Familjecentraler ger mer och bättre stöd... 7 Vad styr folkhälsan livsvillkor eller individens val Alla vill inte delta Språkinlärning lockbete till föräldrastöd...11 Nöjdare efter föräldrakurs Familjepeppen: Knackig start när praktiker och forskare möttes Ny forskning vill lösa gåtan med tonårsflickornas oro Föräldrastöd på internet: Mammasajterna blommar för fullt Vad hände sen? Notiser...22 Föräldrastödsarbetet på frammarsch Högskoleutbildning i föräldrastödjande arbete Två nya skrifter om föräldrastöd...24 Regionala konferenser...24 Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2013 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Anja Romqvist Grafisk form: Matador kommunikation, Uppsala Omslagsfoto: Tina Stafrén Tryck: Elanders Sverige AB Fler exemplar av denna tidning kan beställas på Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan. 2 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

3 Familjecentraler som föräldrastöd FOTO: TINA STAfRÉN Familjecentraler som föräldrastöd I regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd är ett av målen att öka antalet hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Familjecentraler pekas ut som en samverkansform och arena för föräldrar och deras barn som regeringen är mycket positiv till. TEXT: LISEN SYLWAN Småbarnsfamiljer skulle kunna få en bättre start i föräldraskapet om deras behov av service fanns samlad under ett tak istället för spridd på olika håll. Det menade engagerade tjänstemän som för ett par decennier sedan tog initiativ till de första familjecentralerna där mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samlokaliserades. Öppna förskolan var en viktig förutsättning för familjecentralernas tillkomst. Under 1980-talet skedde en kraftig utbyggnad av de öppna förskolorna parallellt med utbyggnaden av daghem och familjedaghem. Jämfört med idag var en stor andel kvinnor hemma med sina barn de första åren och den öppna förskolan blev en omtyckt mötesplats för föräldrar och deras barn. Även familjedaghemmen utnyttjade de öppna försko- Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

4 Familjecentraler som föräldrastöd Ett hus med fyra rum För att kallas familjecentral ska minst fyra basverksamheter samverka och dela lokaler: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst. Det är inte ovanligt att barnhälsovården, BVC, samverkar med bara ett eller två rum. En sådan ofullständig verksamhet benämns familjecentralsliknande. Det finns cirka 200 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Samordnarna i Föreningen För Familjecentralers Främjande, FFFF, kommer under hösten 2013 att genomföra en kartläggning för att få fram mer exakta uppgifter om verksamheterna. Socialmedicinsk tidskrift 2/2011 med tema Familjecentral som föräldrastöd är en källa att ösa ur för den som vill ta del av aktuella studier kring familjecentraler. Agneta Abrahamsson och Vibeke Bing har varit med från starten i familjecentralernas historia. De berättade om sina erfarenheter vid den nordiska familjecentralskonferensen i Tromsö, Norge, i år. FOTO: Lisen Sylwan lorna. Som mest fanns under 1990-talet ett par tusen öppna förskolor. Av dessa återstår nu endast några hundra som till stor del ingår i familjecentralernas verksamhet. Det nybildade Folkhälsoinstitutet tog fasta på behoven av familjecentraler och ordnade så att ett nationellt nätverk för familjecentraler kunde bildas i början av 1990-talet. Vibeke Bing, dåvarande chef för barn- och ungdomssektionen på Folkhälsoinstitutet, turnerade runt i Sverige och spred kunskap om ett mer hälsofrämjande och förebyggande synsätt som kunde tillgodoses på familjecentraler. Medarbetare från lokala verksamheter utbildades i familjecentrerat arbetssätt och genom kunskapsunderlag, kartläggningar, årliga konferenser och utvärderingar gav Folkhälsoinstitutet stöd till utvecklingen. Ideellt arbete Senare kom Föreningen För Familjecentralers Främjande, FFFF, att bli den sammanhållande nationella kraften. FFFF är en ideell organisation utan nationellt ekonomiskt stöd och de regionala samordnarna i varje län arbetar oavlönat. Vibeke Bing, utvecklings- och kvalitetssamordnare, Backa läkarhusgruppen, och Agneta Abrahamsson, lektor i folkhälsovetenskap, Högskolan Kristianstad, båda drivande krafter inom FFFF, har i flera studier visat familjecentralernas positiva betydelse för småbarnsfamiljer och arbetsmässiga fördelar för personalen. Samtidigt är de väl medvetna om att det inte är en enkel sak att etablera nya familjecentraler. Numera finns familjecentraler med i många lokala och regionala folkhälsoplaner. Men när vårdvalet infördes, mattades nyetableringen av och det försvårar på många håll en fortsatt utbyggnad, säger Agneta Abrahamsson. En annan försvårande faktor är motståndet inom mödrahälsovården. Barnmorskor gick till att börja med i bräschen för familjecentraler. Men mödrahälsovården ser också nackdelar med att inte befinna sig nära kollegor och specialister inom obstetrik på sjukhusen och är av den anledningen ibland negativ till att arbeta på familjecentraler. Behoven styr En övergripande fråga är om familjecentraler, som vänder sig till alla, är till hjälp också för föräldrar och barn med större behov? Agneta Abrahamsson anser att det inte finns någon motsättning där. När föräldrar får möjlighet att välja så föredrar de en familjecentral där de lätt kan få tillgång till det lilla extra av professionella och andra föräldrar oavsett om behoven är mindre eller större. Om behoven är större kan föräldrar via familjecentralen få tillgång till andra kompletterande former av tidigt stöd, säger hon. 4 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

5 Frösöns familjecentral Frösöns familjecentral i Östersund är en av 200 familjecentraler i Sverige. Här samsas mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst under ett och samma tak för att möta småbarnsfamiljernas behov. TEXT: LISEN SYLWAN Familjecentraler som föräldrastöd FOTO: TINA STAfRÉN För mig som förskollärare är det en utmaning att kunna ta upp känsliga ämnen med föräldrarna, säger Ann Karström, här med distriktssköterskan Gunnel Holmqvist till höger. Den första riktigt varma sommardagen i Östersund besöker vi Frösöns familjecentral, fotografen och jag. En sådan härlig dag väljer väl föräldrarna hellre att vistas utomhus än att ta hissen två trappor upp till familjecentralen, funderar vi oroligt. Men redan i trapphuset möts vi av en lång rad barnvagnar och i öppna förskolans blå myspöl strax innanför familjecentralens entré, kravlar ett helt gäng bebisar tryggt omgärdade av sina mammor. Snart är det dags för veckans sångstund för de allra minsta. I väntan på den ser bebisarna ut att trivas gott med att bara storögt betrakta varandra. Det är härligt att se att även så här små barn har utbyte av sångstund och sagoläsning. De förstår förstås inte ord och handling i en saga men de uppfattar spänningen och dramatiken. Boken Knacka på gillar de allra bäst. Föräldrarna berättar att den ständigt är utlånad på biblioteket, säger Ann Karström, förskollärare på öppna förskolan. Föräldrarna en pappa finns också där småpratar med varandra. De flesta som kommit hit denna förmiddag är förstagångsföräldrar. Redan under graviditeten upptäckte de fördelarna med familjecentralen. Efter besöken på MVC känner man sig hemma här och hit till familjecentralen kan man komma och gå som man vill, säger Lena, mamma till Julius, sex månader. Några av Lenas kompisar är också föräldralediga och det är framför allt här de träffas, samtidigt som de gör nya bekantskaper. En enkät på Frösöns familjecentral visar att 60 procent av besökarna har fått ett utvidgat socialt nätverk. Förskolan erbjuder verksamhet för olika åldrar fyra dagar i veckan och har i genomsnitt 37 besökare per dag. Närheten är själva finessen Öppna förskolan är det välkomnande hjärtat i familjecentralens verksamhet. Den fungerar också som väntrum och genomgångspassage till mödraoch barnhälsovården i korridorerna intill. Att mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samsas i lokaler vägg i vägg är själva finessen med familjecentralen. Tidigare låg MVC och BVC på två olika våningsplan och det kan man tycka inte ska vara ett hinder för samarbetet. Men när vi flyttade ihop märkte vi genast skillnaden. Nu ses vi och pratar med varandra dagligen, säger Gunnel Holmqvist, distriktssköterska och BVC-samordnare i landstinget. Ja, och vi är bättre tillsammans än var och en för sig, tillägger Ingrid Haglund, MVC-samordnare på landstinget och en av familjecentralens tre barnmorskor. Jag var tidigare en sån som skulle fixa allt, jag tog på mig mer än jag hade kompetens för. Nu tar jag tidigt kontakt med kollegorna här på familjecentralen och kan snabbt hänvisa till rätt person när det gäller frågor som inte berör mitt arbetsområde. Husmöte Varje vecka samlas barnmorskor, barnsjuksköterskor, socionomen från socialförvaltningen och förskolläraren på öppna förskolan till ett husmöte där de pratar om aktuella frågor. Där kan de fånga upp familjer som behöver extra stöd. Det kan gälla en familjs ekono- Frösöns familjecentral Frösön har cirka invånare varav drygt är barn 0 6 år. Frösöns familjecentral började sin verksamhet 1996 som en av de första i Jämtland. Här arbetar tre barnmorskor, tre BVC-sjuksköterskor, en socialsekreterare och en förskollärare (ytterligare en tjänst är vakant). Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

6 Familjecentraler som föräldrastöd miska problem, familjemedlemmar som saknar svenskt personnummer eller barn i behov av stödfamilj. Det finns mycket bakom fasaden. Tillsammans ser vi mer och kan tidigt hjälpa. Det är också enkelt för föräldrarna att själva hitta rätt i olika frågor. Socialtjänsten är skrämmande för många föräldrar, men att gå till vår social sekreterare, som är ett bekant ansikte, känns inte svårt, säger Gunnel Holmqvist. Tillsammans planerar de också temaveckor. Under dessa veckor medverkar flera professioner, t.ex. dietist, tandhygienist, sjukgymnast, bibliotekarie, konsumentvägledare och Friskis&Svettis. Var och en ger information och råd utifrån sin specialitet och svarar på föräldrarnas frågor. En fördel med vårt nära samarbete är att vi har gemensamma handlingsplaner. Vi kan lätt bestämma att gå ut med samma budskap gällande olika frågor och på så sätt bli tydliga, till exempel när det gäller alkohol under graviditet och amning, säger Ingrid Haglund. Varför inte fler? De fyra yrkesgrupperna ser enbart fördelar med verksamheten. Ändå finns i Sverige än så länge bara 200 familjecentraler och av dessa är inte alla kompletta. Varför inte fler? Ett problem, påpekar personalgruppen på Frösöns familjecentral, är att de olika delarna i verksamheten på familjecentraler har olika huvudmän som svarar för finansieringen. I Jämtland tillhör MVC och BVC primärvården och då är det relativt enkelt. Men det krävs ändå en tydlig samordning som inte alltid är enkel att få till. Dessutom finns ett motstånd bland många barnmorskor. De är rädda att kunskapen ska gå förlorad när de inte arbetar nära sina kollegor inom specialistmödravården, säger Ingrid Haglund som själv är barnmorska. Ett annat skäl, anser gruppen, är att öppen förskola inte är lagstadgad. Bland det första politikerna tittar på i tider av nedskärning är tyvärr de öppna förskolorna. FOTO: Hurricanehank/Photos.com Kontroll kan ge motsatt effekt Tonårsföräldrar får ofta rådet att hålla koll på sina barn och förhindra att de hamnar i fel sällskap. Fråga vad de gör på kvällarna och vilka vänner de umgås med. Men råden kan få motsatt effekt, skriver Lauree Tilton-Weaver, psykologiforskare vid Örebro universitet, i rapporten Developmental Psychology. Hennes forskning visar att resultatet av att följa dessa råd beror på barnens ålder, föräldrarnas beteende och om barnen känner sig överkontrollerade av sina föräldrar. Som förälder ska man vara extra försiktig under de tidiga tonåren för då misslyckas detta oftare än när tonåringen är äldre. Det kan bero på att äldre barn har lättare att ta till sig föräldrarnas argument. Men det kan också bero på att det är extra viktigt för yngre tonåringar att få välja vilka vänner de umgås med och kanske känner de att föräldrarna lägger sig i för mycket, säger Lauree Tilton-Weaver. Att gå rakt på sak och säga att jag tycker inte om din kompis, kan ungdomar tolka som att du som förälder dömer även dem. De ser sig som mer lika sina vänner än de egentligen är vilket gör att de kan känna att föräldern indirekt även säger att jag tycker inte om dig. Mer om rapporten på Barn till förälder i fängelse I ett EU-projekt har frihetsberövade föräldrar och deras barn i Sverige, Tyskland, Rumänien och Storbritannien intervjuats. Även intressenter och samhällsaktörer kring barnen har intervjuats. En kartläggning av interventioner för barnen och deras familj från kriminalvården och samhällets sida har också ingått. Studien COPING genomfördes och i Sverige deltog 50 barn. De svenska barnen har till stor del rekryterats av stödorganisationen Bryggan och är av den anledningen troligen inte helt representativa för barn till frihetsberövade. Men studien visar ändå att det finns ett stort behov hos denna grupp att få stöd från olika instanser och att det finns utrymme för förbättringar på detta område. I Coping-studiens rapport ges rekommendationer för hur barnen ska kunna behålla kontakten med den intagne föräldern. Andra rekommendationer berör förändringar i svensk praxis och lagstiftning för ett barnvänligt rättsväsende. En nyckelfråga är också att få kunskap om hur många barn som har en frihetsberövad förälder. Idag är antalet barn enbart en uppskattning. För mer information: anne.h.berman@ki.se eller niina.koivumaa@riksbryggan.se 6 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

7 Familjecentraler som föräldrastöd FOTO: TINA STAfRÉN Familjecentraler ger mer och bättre stöd Familjecentraler ordnar så att mödrahälsovårdens föräldragrupper fortsätter på BVC, de har fler grupper och är bättre på att få pappor att delta i dem. Det visar en nationell kartläggning från barnhälsovården, BVC, där familjecentraler och icke samlokaliserade BVC-enheter jämfördes. TEXT: LISEN SYLWAN Kartläggningen baseras på en webb enkät som skickades till samtliga fast anställda sjuksköterskor på BVC i Sverige. Svarsfrekvensen var god, 80,2 procent. I undersökningen jämfördes verksamheten bland sjuksköterskor som arbetar på kompletta familjecentraler (se faktaruta, sid 4) med sjuksköterskor på icke sam lokaliserade BVC. Familjecentralsliknande verksamheter exkluderades eftersom variationen av samarbetsparter gjorde gruppen alltför heterogen. Resultatet visar att sjuksköterskorna på familjecentraler ansvarade för färre antal barn per heltidstjänst än sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat, 67 respektive 77 barn. BVC-sjuksköterskorna på familjecentraler såg i högre utsträckning till så att föräldragrupper från mödrahälsovården fortsatte, vilket ökade sannolikheten för ett högt pappadeltagande (vanligtvis deltar en hög andel pappor i grupper under graviditeten). De erbjöd också föräldragrupper i högre utsträckning, även riktade grupper för exempelvis unga mammor, tvillingföräldrar, adoptivföräldrar eller ensamföräldrar. Det fanns ingen skillnad mellan familjecentraler och icke samlokaliserade BVC när det gällde bra stöd från närmaste chef för arbetet med föräldragrupper. Däremot angav sjuksköterskorna på familjecentralerna oftare att rätt förutsättningar fanns i form av lämplig lokal, teknisk utrustning, regelbunden handledning och fortbildning. I studiens avslutande diskussion konstateras att familjecentral ger bättre förutsättningar för föräldrastöd, preventivt arbete och samverkan. Att familjecentraler ändå inte fått ett starkare genomslag i Sverige kan bero på att sådan verksamhet kräver omfattande investeringar i förberedelser, ekonomisk samverkan och lokaler. Studien, som har genomförts av en forskargrupp vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, är publicerad i Läkartidningen Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

8 Samtal med Sven Bremberg FOTO: Jupiterimages/Photos.com Vad styr folkhälsan livsvillkor eller individens val? Hur hamnade vi där vi är i folkhälsoarbetet med barn och unga och vart är vi på väg? Vi har haft ett ingående samtal med Sven Bremberg, barnläkare och expert i frågor runt barn och ungas hälsa, om trender och ideologier och om de allvarliga frågor vi nu har framför oss. TEXT: MARGARETA CREUTZER Föräldrars upplevelse av att spela en avgörande roll för sina barns utveckling har sällan varit så stark som idag, säger Sven Bremberg. Föräldrar använder mer av sin tid till sina barn och barnen är, så att säga, mer av medvetna projekt än för bara några decennier sedan. Samtidigt ställs nu både barn och föräldrar inför helt nya frågor och en mängd komplicerade val, som både de själva och föregående generationer saknar erfarenhet av. Vartefter årtiondena har avlöst varandra har synen på barn och unga, föräldrar och samhälle växlat. Därmed också de medel och metoder som statsmakterna ansett lämpliga för att påverka utvecklingen i positiv riktning. Sven Bremberg bör veta. För att få en bild av utveckling och förändring kan man följa honom i spåren under hans yrkesliv som barnläkare och expert i frågor runt barn och ungas hälsa. Sedan drygt ett decennium är han verksam på Statens folkhälsoinstitut. Jag har alltid varit intresserad av det förebyggande arbetet. Om man ska 8 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

9 Samtal med Sven Bremberg kunna förändra, påverka utvecklingen, är det där man måste börja, menar han. Som läkare ligger det ju då nära till hands att jobba med barnhälsovård. Jag kände att där skulle man kunna arbeta preventivt så därför blev jag barnläkare. Han berättar att på 1970-talet, när han själv kom ut i yrkeslivet, var den övergripande idén att lösa befolkningens olika hälsoproblem genom en allt bättre utbyggd hälso- och sjukvård. Den expanderande sjukvården följde av den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från mitten av 1900-talet tillsammans med övertygelsen att generella åtgärder var vägen för att skapa en god folkhälsa. Men under 70-talet började det också dyka upp en del tvivel och en debatt om att hälso- och sjukvårdssystemen inte riktigt räckte till för att lösa allt. Tankar formulerades om att grundläggande olikheter i levnadsstandard trots allt fanns kvar och krävde mer specifika förebyggande åtgärder. Sven Bremberg beskriver hur dessa resonemang utmynnade i den sorts förebyggande verksamhet som blev vanlig under det därpå följande 80-talet: den individuella hälsoupplysningen och kampanjer inriktade på att motverka vissa individuella beteenden. Sjuksköterskorna fick t.ex. stöd för att i sin rådgivande roll samtala med föräldrar om rökning, deras egen och ungdomarnas. Jag minns kampanjen Rökfria barn, som handlade om passiv rökning. Det var upplysande kampanjer om alkohol, om kost och motion och sådana saker. Levnadsvillkoren avgör Men, frågar man sig, rådgivning och kampanjer kan de påverka de grundproblem man hade identifierat, det vill säga olikheterna i levnadsstandard? Som svar på frågan plockar Sven Bremberg fram en skrift som gavs ut av WHO 1991, en analys av hur människors hälsa hänger samman med de socioekonomiska förhållandena. Boken, som är vida spridd internationellt, har titeln Policies and strategies to promote social equity in health och skrevs av Göran Dahlgren och Margaret Whitehead. Betoningen ligger här på att om man ska förbättra folks hälsa, så är det levnadsvillkoren man måste gå på, förklarar Sven Bremberg och fortsätter: Det är en betydelsefull skrift eftersom just detta tänkande låg till grund för Nationella folkhälsokommitténs arbete under 1990-talet. Det ledde fram till den folkhälsopolitik som lades fast under den socialdemokratiska regeringen Den är fortfarande formellt själva grunden, den scen vi spelar på. I den analysen inbyggd i det scengolvet ligger alltså förutsättningen att hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som samspelar med varandra. Vissa faktorer, så som en del levnadsvanor, kan vi påverka genom våra egna individuella beslut. Men i grunden är det människors livsvillkor i stort som styr deras levnadsvanor. Då krävs politiska beslut som påverkar de socioekonomiska villkoren för att en förändring ska uppstå. Sven Bremberg, 70 år Yrke: barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Arbetat med: utvecklat en svensk strategi för att minska sociala skillnader i hälsa under uppväxten och varit ansvarig för regeringsuppdrag om stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa samt prevention av självmord. Nu expert vid Statens folkhälsoinstitut i hälsofrågor som rör barn och unga. Familj: hustru Elisabeth, katt, tre vuxna barn och sex barnbarn. Gör nu: paddlar gärna kajak och vandrar. FOTO: Privat Pedagogiska insatser För närvarande är ju politiken åter mer inriktad på individuella åtgärder, man kan säga snarast pedagogiska insatser. Strategin för föräldrastöd är ett exempel på det, påpekar Sven Bremberg. Och det är inte oviktigt, betonar han. Föräldrarna spelar naturligtvis en viktig roll för att barnen ska rustas att hantera det komplexa samhälle de ska leva i. Samtidigt har man som förälder inte en lika självklar roll som man hade längre tillbaka. Här kan de strukturerade föräldraprogrammen vara ett stöd. Jag tror att det är en god poäng att möta andra föräldrar i övningar och diskussioner, att på så vis slipa sina verktyg för att kunna vara förälder i det moderna livet. Dessa program för föräldrar var nya redskap som blev tillgängliga under talets inledande år. Då presenterades flera utländska utvärderingar av dem och därmed fanns det tillgång till en vetenskaplig litteratur som inte funnits tidigare. Några kommuner började tidigt arbeta med metoderna Cope och Komet med flera, i sin barn- och föräldraverksamhet. År 2004 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag av regeringen att på bred front föra ut t.ex. Skol-Komet och föräldrastödsmetoder inom ramen för skolans alkohol- och drogförebyggande arbete i det nationella projektet Skolan förebygger. Medan vi samtalar om dessa lokala initiativ och å andra sidan centrala projekt associerar Sven Bremberg vidare till hur idéer egentligen sprids och slår rot. Även det en företeelse som genomgått trender inom folkhälsoarbetet. Den springande punkten tror jag är att kommunerna uppfattar en metod eller en idé som en smart grej att satsa på och som passar in i deras verksamhet. Staten kan ställa samman kunskap och i någon mån stimulera med pengar, men kraften att driva en aktivitet måste finnas lokalt. Det är ett annat synsätt, påpekar han, än under och 80-talen, då staten delade ut stimulansbidrag för att få igång lokal aktivitet av ett visst slag. Det visade sig många gånger att det inte räckte med ett beslut på central nivå. Det var inte alltid projekten genomfördes, inte ens om det betalades ut pengar. Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

10 Samtal med Sven Bremberg Foto: Privat Sedan 1990-talet har andelen unga som upplever stress och som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt just i vårt land. Senare har det skett en decentralisering av beslutsfattandet och det är också mycket mer effektivt. Det är så många aktörer inblandade och kommunikationen kan inte vara enkelriktad. Ungdomars psykiska ohälsa Men tillbaka till folkhälsofrågorna och den kanske viktigaste och svåraste av dem alla, den om svenska ungdomars psykiska hälsa. Och det är faktiskt en specifikt svensk fråga. Sedan 1990-talet har andelen unga som upplever stress och som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt just i vårt land. Det stämmer, det är inte ett internationellt mönster på samma sätt. Det verkar vara något speciellt i den svenska situationen som missgynnar ungdomar, säger Sven Bremberg som själv var huvudansvarig för den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77). Det är inte heller så att ett liknande mönster även finns bland barn, utan det träder fram hos gruppen femtonåringar och åldrarna där över. Sven Bremberg har presenterat några tänkbara förklaringar. Ett faktum är att svensk arbetsmarknad är extremt diskriminerande mot ungdomar, säger han och nämner ett sifferexempel: År 2008 var det 490 procent fler arbetslösa bland personer under 25 år än bland dem över 25. Om man jämför med Tyskland, så hade också de en övervikt av arbetslösa i åldersgruppen under 25, men bara på 40 procent fler än bland de äldre. En företeelse som hör ihop med arbetslöshetsproblemet är enligt Sven Bremberg att den svenska gymnasieskolan inte är anpassad till arbetsmarknadens behov. Även där skiljer sig Sverige från många andra europeiska länder, också de nordiska. Han menar att den utpräglat teoretiska gymnasieutbildningen gör studenterna mindre kvalificerade och oförberedda på den praktiska verkligheten på arbetsmarknaden. Och inte minst: mindre efterfrågade. Alltför många val Ett annat fenomen som kan bidra till ungdomars vilsenhet är den allt ökande individualiseringen i samhället, tillsammans med kraven på även mycket unga människor att göra egna rationella val, ibland med avgörande betydelse för framtiden. Sven Bremberg påpekar att svenskarna innehar förstaplatsen som världens mest individualistiska folk, enligt World Value Survey. Sverige har också på senare år genomgått en omfattande kommersialisering av samhällslivet, med krav på ständiga val av allt från utbildning till personliga statusmarkörer. Om vi tar gymnasievalet t.ex. så finns där så många valmöjligheter att de inte är möjliga att överblicka. Ungdomar förutsätts ändå göra rationella val, vilket vore svårt även för en person med mer erfarenhet, konstaterar Sven Bremberg. Alla dessa företeelser är förstås främst exempel på hälsofrågor som vi inte kan styra över genom egna individuella val. De kommer att avgöras i framtida politiska beslut i det ständigt föränderliga folkhälsoarbetet. FOTO: Jaren wicklund/photos.com Alla vill inte delta De flesta föräldrar ställer sig positiva till föräldrakurser men somliga vill ändå inte själva delta. Vad det kan bero på har en forskare vid Uppsala universitet försökt ta reda på. I Uppsala har föräldrar på 18 förskolor erbjudits att delta i föräldrastödsprogrammet Triple P, dels i form av öppna föreläsningar, dels i individuell rådgivning. I en tidigare studie har konstaterats att de deltagande föräldrarna upplevde mer beteendeproblem hos sina barn, kände sig mindre säkra i föräldrarollen och ville utvecklas i sin föräldraroll. Men hur resonerar föräldrar som inte vill delta? Nio föräldrar på förskolorna som valt att inte delta i Triple P intervjuades. Bland annat framkom att föräldrarna förväntade sig att man skulle sitta i en grupp med andra föräldrar och diskutera. Detta var en missuppfattning men gjorde ändå att man valde bort programmet. Ett annat skäl var bristande information. Föräldrarna förstod inte riktigt vad Triple P innebar. Det framgick inte på förskolans anslagstavla att Triple P erbjuds på olika nivåer och att föreläsningsserien riktar sig till alla föräldrar som vill stärka sina barn. Karolina Nordemar, som står bakom studien, ger några förslag till förbättringar: informera tydligare och på ett mer intresseväckande sätt undvik ordet problem byt ut begreppet seminarium, som antyder interaktivitet, till föreläsning. 10 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

11 Lära tillsammans i Linköping Illustration: Mattias Käll Språkinlärning lockbete till föräldrastöd I Linköping lär sig utlandsfödda föräldrar svenska tillsammans med sina barn under ledning av modersmålslärare. Samtidigt får familjerna kunskap som stärker familjebanden. TEXT: LISEN SYLWAN Marknadsföringen hör till det knepigaste i föräldrastödsarbetet. I rekryteringen av utlandsfödda deltagare är det än knepigare. I den mångkulturella miljön krävs en personlig och muntlig marknadsföring via språkgruppernas nätverk och med fördel ett neutralt lockbete. Det har man tagit fasta på i Linköping där 14 procent av föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige. Att få med de nyanlända familjerna i föräldrastödet är särskilt angeläget. Men föräldrastöd är inte högsta prioritet bland dessa familjer. Däremot vill de så snart som möjligt lära sig svenska, förstå det svenska samhället och att det ska gå bra för barnen. Det är den ingång vi valt i Linköping, säger Mats Mikiver, projektledare i föräldrastödsprojektet i Linköping som under åren tilldelats medel från Folkhälsoinstitutet. Lära tillsammans (Family Learning) är ett program som introducerades hösten 2012 och som Linköpings kommun nu erbjuder till utlandsfödda föräldrar och barn på familjecentralerna och i vissa skolor. Föräldrar och barn träffas tillsammans och träffarna leds av modersmålslärare som talar både svenska och föräldra-barngruppens språk. Programmet har särskilt fokus på att lära sig läsa och skriva svenska och förälderns viktiga roll i barnets lärande och utveckling. Men det är familjerna som till stor del väljer vilka ämnesområden man vill förkovra sig inom när det gäller både språk och kunskaper. Deltagarna har ett stort sug efter kunskap om hur man ser på föräldrarollen i Sverige och hur skolan och olika myndighetskontakter fungerar, och det ökar motivationen att lära sig svenska. Lära tillsammans bidrar till att öka utlandsfödda barns och föräldrars kunskaper samtidigt som det stärker samspelet mellan dem. Att lära sig svenska upplevs av de nyanlända föräldrarna som en neutral ingång till en föräldrastödsaktivitet. Risken för stigmatisering hade däremot funnits om erbjudandet byggt på sådant som kan uppfattas som känsligt och integritetskränkande, exempelvis konfliktlösning i familjen eller samtal om problem som kan uppstå i skolan. Lära tillsammans är ett delprojekt inom projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten, Linköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet. Forskningsledare: Bengt Sandin, bengt.sandin@liu.se Projektledare: Mats Mikiver, mats.mikiver@linkoping.se Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor. (information till föräldrar och personal) (information om föräldrastödsprojekten) Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

12 Sidhuvud FOTO: TINA STAfRÉN 12 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

13 Delrapporter från föräldrastödsprojekt Nöjdare efter föräldrakurs Projekttiden för nio föräldrastödsprojekt har passerat halvtid och dessa kan nu rapportera intressanta preliminära resultat. Projekten handlar om frågor som har betydelse för utvärdering och utveckling av föräldrastöd. TEXT: ELSA RUDSBY STRANDBERG De nio projektkommunerna samverkar med olika forskningslärosäten. Totalt har 60 miljoner kronor delats ut till projekten av Statens folkhälsoinstitut inom ramen för regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Projekten ska lämna in sina slutliga rapporter i juni Fyra projekt, Angered, Tjörn, Upplands Väsby och Örebro, utvärderar effekter av föräldrastödsprogram. Tjörnprojektet beskrivs på sid Örebro Örebroprojektet har studerat programmet Connect. Det är ursprungligen ett riktat program, dvs. avsett för föräldrar som har omfattande problem med sitt barn. Studien syftade till att ta reda på om Connect också kan användas universellt till alla föräldrar oavsett om de har problem eller ej med sina barn. Programmet liknar flera andra föräldrastödsprogram, men skiljer sig genom att det framför allt fokuserar på att hjälpa föräldrarna att uppfatta och förstå problematiskt uppförande hos barn ur ett anknytningsperspektiv. I undersökningen ingick 260 föräldrar från fyra orter som träffades en gång i veckan vid tio tillfällen. Preliminära resultat visar att Connect mycket väl kan användas universellt och att föräldrar som deltagit i programmet upplever högre föräldrakompetens, större glädje i föräldrarollen och mindre depressiva symtom jämfört med föräldrar som inte deltagit. Om barnen också upplever fördelar med programmet, exempelvis bättre relationer till föräldrarna, framgår inte i denna studie men kommer att ingå i ettårsuppföljningen. Umeå Umeås projekt har följt 340 föräldrar från fem olika föräldrastödskurser (Active Parenting, Cope, Älskade förbannade tonåring, Familjeverkstan och Family-Lab). I studien mättes förändringar i föräldrarnas upplevda föräldrakompetens, hälsa och stress efter att de deltagit i något av programmen. Även förändringar hos barnen mättes. Preliminära resultat tyder även här på att föräldrarna känner sig bekvämare och nöjdare i sin föräldraroll efter en föräldra kurs. Än så länge finns inte tillräckligt med data för att kunna uttala sig om effekter på barnen. Östersund Vad får föräldrar att vilja delta i föräldrastödsprogram? Östersunds projekt har tillsammans med forskare från Uppsala universitet undersökt vilken marknadsföringsstrategi som främst lockar deltagare: en förebyggande strategi, t.ex. att minska risken för koncentrationssvårigheter hos barn, eller en främjande strategi, t.ex. att öka barnens förmåga att utveckla goda relationer? Mycket pekar på att ett tydligt förebyggande perspektiv fungerar bäst. Nio projekt om utveckling och utvärdering av föräldrastöd, Angereds stadsdelsförvaltning Göteborgs universitet Karlskoga-Degerfors kommuner Örebro universitet Linköpings kommun Linköpings universitet Tjörns kommun Göteborgs universitet Umeå kommun Umeå universitet Upplands Väsby kommun Karolinska Institutet Västerviks kommun Uppsala universitet Örebro kommun Örebro universitet Östersunds kommun Uppsala universitet Läs om projekten i delrapporten på Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

14 FOTO: mangostock/photo.com Att mötas och få förståelse för varandras arbetssätt är en förutsättning för ett gott samarbete mellan forskare och praktiker. Familjepeppen Knackig start när praktiker och forskare möttes Oväntade samarbeten och spännande resultat, men i början också en del konflikter. Det är vad Umeå regionens föräldrastödsarbete Familjepeppen har fört med sig. Samarbetet mellan sex kommuner, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet beskrivs nu i en delrapport. TEXT: HELENA ANDERSSON Över en kopp kaffe på ett kafé i centrala Umeå berättar Lennart Andersson engagerat om föräldrastöd och dess effekter. Han är socionom i grunden, tidigare chef för UmeBRÅ, och fick 2009 i uppdrag att tillsammans med en grupp tjänstemän inom Umeå kommun se över och samordna kommunens något spretiga familjestödsarbete. Just då dök regeringens nationella föräldrastödssatsning upp, och vi fick världens chans att en gång för alla satsa långsiktigt med stöd från både Folkhälsoinstitutet och forskare, berättar han. Umeåregionen sökte medel och blev ett av de projekt skulle utveckla det lokala föräldrastödet i samarbete med ett lärosäte. Projektet fick namnet Familjepeppen. Arbetet har just resulterat i en delrapport och när projektet är avslutat 2014 kommer en fullständig rapport att publiceras. Vi har fått fram mycket kunskap här, men också haft hjälp av forskningen i andra kommuner utanför vår region. Kunskapen vi fått därifrån har gjort att vi valt att i framtiden fokusera mer på ett program, Alla Barn i Centrum, i stället för flera olika, berättar Lennart Andersson, som är styrgruppens ledare. I otakt första året Ett stenkast bort har projektsamordnare Kerstin Grundberg sitt kontor. Hon berättar mer konkret hur samarbetet mellan forskargrupp, projektteam, landstingsrepresentanter och föräldragruppernas gruppledare, som ofta hämtats från olika studieförbund, gått till. I dag fungerar det mycket bra, konstaterar hon, men i början uppstod en del problem. Forskarna och verksamheten med föräldragrupper var i otakt, grupperna tog nästan ett år att starta upp samtidigt som forskarna snabbt behövde samla in data. Dessutom protesterade studieförbunden, som var mindre vana att bli utsatta för undersökningar än kommunal verksamhet, mot att ledare och föräldrar skulle fylla i enkäter. De undrade om det verkligen 14 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

15 Familjepeppen var etiskt att granska föräldrarna, så som forskarna önskade. Trots att forskargruppen visade respekt inför utmaningen att gå in i en föräldragrupp, hade de behövt konsultera gruppledarna mer och få med dem på banan redan från början, menar Kerstin Grundberg. Som ett positivt exempel lyfter hon upp den forskargrupp som tittade på unga föräldrars deltagande i föräldrastödsgrupper och som delade ut enkäter via barnmorskor. De lät också barnmorskorna bidra med egna frågor som de ville ha svar på. Att låta dem som utför arbetet få något tillbaka är ett gott exempel på samarbete, tycker jag. Även om arbetet med enkäterna ibland upplevdes som betungande, konstaterar Kerstin Grundberg att gruppledarna kommer att ha stor hjälp av forskningen. Nu kan de berätta att programmen verkligen fungerar och har god vetenskaplig grund. Det är ju intressant för föräldrarna att få veta. Fördelar med olika synvinklar I en skulpturpark i utkanten av Umeå finns Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP). Här sitter ledaren för forskargruppen, professor Bruno Hägglöf. Gruppen består av fem forskarlag från institutionerna för socialt arbete, pedagogik, epidemiologi samt Umeå kommuns fältforskningsenhet och BUP. Vi försökte koka ihop oss i början, men insåg efter hand att det var en styrka att belysa föräldrastöd ur helt olika synvinklar. Annars hade vi inte lärt oss lika mycket eller sett så intressanta resultat. Forskargruppen har bland annat undersökt strategier för integration av föräldrar med utländsk bakgrund, om och hur barnkonventionens värdegrund lyfts fram i föräldrastödsprogrammen, samt om det finns skillnader mellan gruppledare inom olika program i fråga om avsikt och målsättning för föräldrastöd. En viktig iakttagelse de gjort är att föräldrar mår bättre, upplever sig mer kompetenta och mindre stressade efter att ha deltagit i en föräldragrupp. Det finns också tendens till att barnens psykiska hälsa förbättras. Vi har ännu för litet underlag för att dra en säker slutsats, men kommer att få fram det till slutrapporten. Även Bruno Hägglöf konstaterar att samarbetet i början gick lite knackigt, och att forskarna hade underskattat arbetet som behövdes för att motivera gruppledare och föräldrar att delta i studierna. Men över tid har det blivit jättebra, och jag ser gärna ett fortsatt samarbete! Osäker framtid Ja, hur ser då framtiden ut för projektet Familjepeppen? Lennart Andersson, på kaféet mitt i Umeå, berättar att även om Familjepeppen är väl förankrat, är framtiden ändå osäker. Umeå kommun har några ekonomiskt tuffa år framför sig. Allt jag kan hoppas på är att politiker och tjänstemän inte ser föräldrastöd som en kostnad utan som en investering. Familjepeppen Umeåregionen, med sex kommuner och tre kommundelar, har i två omgångar tilldelats medel av Statens folkhälsoinstitut för en föräldrastödssatsning. Projektet Familjepeppen pågår Där erbjuds alla föräldrar i Umeåregionen med barn under 18 år aktiviteter som föreläsningar och universella föräldrastödsprogram, det vill säga kurser som vänder sig till alla föräldrar. Ansvarig forskare: Bruno Hägglöf, bruno.hagglof@umu.se Ansvarig projektledare: Kerstin Grundberg, kerstin.grundberg@umea.se Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor (totalt). FOTO: helena andersson Kommunens samordnare för Familjepeppen, Lennart Andersson, forskningsledaren Bruno Hägglöf och projektledaren Kerstin Grundberg konstaterar att olika roller och delvis olika synsätt till att börja med ställde till problem. Men nu ser de gärna ett fortsatt samarbete. Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

16 tonårsflickors oro Illustration: Mattias Käll Ny forskning vill lösa gåtan med tonårsflickornas oro Var tredje tjej i nian känner ångest. Och det tycks vara ett svenskt fenomen, något man inte ser i andra länder. Nu hoppas forskarna bakom Tjörnprojektet kunna hitta förklaringar och lösningar kring en av de mest brännande frågorna om barns hälsa i Sverige just nu. TEXT: CATARINA BALDO ZAGADOU När man frågar barn själva och det har forskarna gjort svarar de allra flesta yngre barn i Sverige att de mår bra. Och jämför man med de undersökningar som gjordes för tjugo år sedan mår barnen bättre i dag än då. Precis som vuxna i dag i allmänhet är friskare än vuxna var i slutet av 1900-talet. Men det finns ett undantag: Tonåringarna. På högstadiet går må bra-siffrorna ned. Och det gäller alldeles särskilt för flickor. Stress, psykosomatiska besvär och nedstämdhet blir nu plötsligt vanligt. År 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademien en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Bedömningen var att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre har angett att de känner nedstämdhet och oro. Och det konstiga är: Så här ser det inte ut i andra länder. Tonårsflickornas oro tycks vara ett svenskt fenomen. 16 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

17 tonårsflickors oro Kan föräldrastödsprogram hjälpa? Och i så fall: Vilken metod är bäst? Just nu arbetar en forskargrupp i Göteborg med en stor undersökning som kretsar just kring dessa viktiga frågor. Eller för att vara precis och citera forskarnas egna ord: Hur utvecklas den psykiska hälsan hos barn vars föräldrar deltar i föräldragrupper jämfört med barn i allmänhet? Hur beskriver barnen/ungdomarna vars föräldrar deltar i föräldraprogram själva sin psykiska hälsa? Föreligger skillnader i utvecklingen för pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt? Hur fungerar de till svenska förhållanden anpassade föräldrastödsprogrammen med program som helt och hållet utvecklats i Sverige? Hur fungerar program med olika teoretisk grund jämfört med varandra, med avseende på effekter och hur de mottas av föräldrar? Två kritiska perioder Professor Anders Broberg vid Göteborgs universitet leder studien som bygger på svar från 300 familjer. Den är finansierad av Statens folkhälsoinstitut och genomförs i samverkan med Tjörns kommun och några andra kommuner på västkusten. Resultaten ska presenteras nästa år. Men redan nu kan professorn avslöja att: Det framför allt är mammor som deltar i föräldrastödsprogrammen. Och många av dessa mammor är ensamstående eller har barn med växelvis boende. Drygt 8 av 10 är mycket nöjda med det föräldrastöd de har fått. På en skala mellan 0 (inte alls nöjd) och 5 (mycket nöjd) ligger 85 procent på 4 och 5. Det är framför allt under två perioder i barnens liv som föräldrarna säger att de behöver extra hjälp och stöd och det är spädbarnstiden och tonårstiden. Detta gäller såväl bland de som deltagit i föräldrastödsträffarna som i referensgruppen. Teorierna av mindre betydelse Föräldrastödsprogram kan se ut på flera olika sätt. Med hjälp av både barnens och föräldrarnas egna uppfattningar vill forskarna jämföra fyra olika program: Ett program som bygger på en modell som tagits fram vid Oregon Social Learning Center i USA. Här ska föräldrarna framför allt lära sig att berömma i stället för att bestraffa. Aktivt föräldraskap, som är ett program för föräldrar med barn i åldersgruppen år. Deltagarna ska bli mer medvetna om sin egen föräldrastil och bli på en gång mindre eftergivna och mindre auktoritära. Connect, som är ett program som bygger på anknytningsteori. Här handlar det framför allt om att skapa en bra relation anknytning mellan föräldrar och barn. Föräldrarna får träna på att se världen utifrån barnets perspektiv. Ett helsvenskt program, Ledarskapsträning för tonårsföräldrar, LFT. Det har utvecklats på familjemottagningen i Majorna i Göteborg. Här läggs tyngdpunkten på att man ska lära sig kommunicera på ett bra sätt med sina barn. Föräldrarnas och barnens svar kommer förstås också att jämföras med familjer som inte deltagit i en föräldrautbildning. Mycket tyder på att teorierna bakom föräldrastödsprogrammen är av underordnad betydelse, säger Anders Broberg, som leder undersökningen. Det är relationerna i grupperna som föräldrarna själva lyfter fram som det viktigaste. Han konstaterar också att många föräldrar klagar på att de inte hittar till föräldrastödsprogrammen på kommunernas hemsidor. När vi har påpekat det för kommunerna, svarar man ofta att allt inte får plats på förstasidan. Men det kan ju räcka med en tydlig flik som heter föräldrar. Så att man slipper bläddra sig genom många lager innan man hittar rätt. Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Ansvarig forskare: Anders Broberg, anders.broberg@psy.gu.se Ansvarig på kommunen: Margareta Ringius, margareta.ringius@tjorn.se Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor Anders Broberg leder studien som bland annat undersöker om och i så fall hur föräldrastödsprogram kan vara till hjälp för föräldrar till barn i tonåren. FOTO: Privat Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

18 Föräldrastöd på internet Föräldrastöd på internet: Mammasajterna blommar för fullt Föräldraengagemanget på nätet går inte att ta miste på. Mammor bloggar och chattar och var fjärde är medlem i sajten Familjeliv. Men regelrätta föräldrautbildningar on-line saknas fortfarande. TEXT: CATARINA BALDO ZAGADOU Drygt träffar. Inte dåligt för de torra sökorden föräldrastöd på nätet. Många svenska kommuners hemsidor kommer förstås upp: Botkyrka, Jönköping, Luleå, Filipstad, Rinkeby, Eskilstuna, Kungsbacka Men det är inte alltid dit föräldrar vänder sig i första hand, trots att det numera ofta finns föräldrastödsprogram på hemorten. När Statens folkhälsoinstitut nyligen genomförde en kartläggning av regeringens satsning på föräldrastöd, kunde man konstatera att varannan svensk kommun prioriterar föräldrastödet högt till mycket högt. Och att det i hela landet finns stöd live för föräldrar som så önskar. Men på nätet kan kommunerna knappast tävla om föräldrarnas uppmärksamhet. Flera privata sajter har däremot sedan länge en stor och trogen publik. Den största, Familjeliv, har mer än medlemmar och forskaren Judith Lindh, vid Tema barn, Linköpings universitet, har räknat ut att det finns drygt 63 miljoner debattinlägg på sajten! Snabbt och anonymt Det är just snabbheten och möjligheten att utbyta erfarenheter med andra föräldrar som de flesta tycker är så bra med nätet. Det framkommer i Judith Linds nyskrivna rapport Föräldrastöd on-line en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar. Och så kan man ju vara helt anonym! Du kan lugnt berätta om det allra värsta, dina mest pinsamma misslyckanden som förälder, och få andras stöd. Och vice versa. Du kan stötta andra som berättar om sina jobbigheter. Rollerna växlar och det skapar ett jämbördigt, demokratiskt klimat på sajten, som förmodligen är en del av hemligheten bakom framgången. Här finns väldigt få pekpinnar. De allra flesta användare, nästan sju av tio, är kvinnor, skriver Judith Lind i rapporten. På Familjeliv uppger man att ungefär var fjärde mamma i åldern år, sajtens målgrupp, besöker den varje vecka. Och var tredje användare går in på sajten varje dag! Papporna finns uppenbarligen någon annan stans Barnets ålder styr En amerikansk undersökning har visat att det varken är kvinnornas ålder, utbildning, yrke, ekonomi eller datavana som avgör om de är intresserade av föräldrasajter. Utan framför allt är det barnens ålder som styr: Ju yngre barn, desto mer deltog man i chattarna på nätet. Det säger kanske sig självt: Ju ovanare du är som förälder desto mer behöver du söka stöd hos andra. Det är alltså naturligt att de ämnen som är populärast på Familjeliv just handlar om riktigt små barn. Amning, barnvagnar, sömn, olika åkommor och så vidare. Barnets fysiska omvårdnad står i centrum, tillsammans med vad Judith Lindh kallar konsumtion alla prylar som har med barn att göra. Hon ser ett mönster bland besökarna: En god förälder har koll och gör medvetna val. Och det gäller i alla sammanhang, stora som små. En god förälder (läs: mamma!) har också koll på den egna kroppen. Att amma är jätteviktigt. Att bli av med eventuella extrakilon efter graviditeten likaså. Inga enkla lösningar I Dagens Nyheter svarar psykologen och forskaren Martin Forster på barn- och familjefrågor som ställs på tidningens hemsida. Här tas ofta upp lite mer komplicerade frågor och frågor om känslor och attityder. Några exempel: Hur separerar man utan att barnen drabbas så hårt? Min son mår dåligt av att det är stökigt i klassen, Vågar vi adoptera ett barn från ett annat land? Hur kan vi hjälpa vår son att hantera sin ilska? I Martin Forsters uttömmande svar finns inga käcka, enkla lösningar. Han vrider och vänder på problemen, och hänvisar inte sällan till aktuell forskning. Att det inte alltid är så lätt vet han väl av egen erfarenhet. När jag ringer upp för att få en kommentar, står han själv med en skrikande bebis i famnen. Vi måste genast lägga på. Judith Linds rapport Föräldrastöd on-line en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar ingår som en del i projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten. Projektet, som fått medel av Statens folkhälsoinstitut, är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun. Rapporten finns här: 18 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

19 Föräldrastöd på internet FOTO: Eskil sylwan Nybliven mamma och redan inne på föräldrasajter. Det finns mycket att chatta om: amning, sömn och alla prylar som marknadsförs till föräldrar med små barn. Sex sajter där föräldrar kan söka stöd Föreningen för Psykisk hälsa: Gratis rådgivning på tel Erfarna experter svarar. Telefonen har funnits sedan 1996 och har fått pris av Anna Lindhs minnesfond. Barnperspektivet, BRIS för vuxna, Gratis rådgivning på tel Erfarna personer svarar. Här finns också en föräldrachatt. Rädda Barnen, Här får man kontakt med andra föräldrar, antingen på tel , eller via e-post På landstingens informationssajt finns en särskild flik med information om föräldrar och barn. Små filmer som bland annat visar hur man ammar, hur man badar ett litet barn, hur man lyfter det och så vidare. Vårdguiden, Barn-och foraldrar/ Stockholms läns landstings sajt om vård och hälsa har mycket bra information. Dagens Nyheters familjefrågespalt, Leg psykolog och doktor i psykologi Martin Forster svarar på läsarnas frågor. Tre kommuner med bra hemsidor Att hitta rätt på nätet är inte alltid lätt. Många kommuner har krångliga och svåröverskådliga hemsidor, där familjestödet gömmer sig långt ner i menyerna. Det gäller att veta vad man letar efter! Grundtips: Sök på ordet föräldrastöd. Här är tre kommuner som lyckats extra bra: Umeå, med egna hemsidan En interaktiv sajt där all information man behöver går att hitta direkt. Ett kalendarium där alla aktiviteter för föräldrar i Umeåregionen finns med. Många länkar plus ett dialogforum. Västervik, Klicka på fliken Barn, sen på fliken Förälder, sen på fliken Föräldrastöd. Information av alla slag, till exempel informationsfilmer, broschyrer och möjlighet att anmäla sig till olika kurser. Plus ett telefonnummer att ringa, till samordnaren och eldsjälen Stefanie Kniepmeyer. Sotenäs kommun i Bohuslän har en enkel men bra flik på sin hemsida: Här finns möjlighet att ringa och skicka e-post till två experter, en förskollärare och en familjebehandlare. Mammor som bloggar Att blogga om sina barn är ett annat, extremt populärt sätt att kommunicera med andra om sitt föräldraliv. Här är de mammabloggar på sajten Bloggportalen som just nu har flest besök: Laila Bagge Wahlgren, Hanna Silverå, Magdalena Graaf, Magasin föräldrastöd nr 4 hösten

20 Vad hände sen? Vad hände sen? Vad händer när ett projekt inte längre får ekonomiskt stöd och därmed betraktas som avslutat? Går det i graven? Eller står det på egna ben som en del i en ordinarie verksamhet? Vi har kontaktat fyra föräldrastödsprojekt som under åren fick ekonomiskt stöd av Folkhälso institutet för att få veta hur det gick sen. TEXT: Lisen Sylwan Föräldrastöd i samverkan i Uddevalla-Fyrbodal Uddevalla kommun i samarbete med Uppsala och Linköpings universitet. Projektet avsåg att skapa en organisation av aktörer, arenor och verktyg för långsiktigt, kvalitetssäkrat, integrerat universellt föräldrastöd under barnets uppväxt 0 17 år. Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: kronor. Flera av projektets ambitioner har förverkligats sedan det avslutades Ett önskemål var att få till stånd en samordningsfunktion för ett universellt kommunövergripande föräldrastödsarbete. Resultatet blev att en samordnare på 25 procent anställdes Till hennes uppgifter hör att arrangera föräldrastödsföreläsningar, ansvara för omvärldsbevakning och årligen genomföra en föräldramässa som informerar om föräldrastödjande verksamheter. Under projekttiden startade socialtjänsten i kommunen en föräldrarådgivning. Denna mycket uppskattade öppna mottagning för föräldrar har nu permanentats med en heltidstjänst. Rådgivningen är kostnadsfri och man kan som förälder vara anonym om man så vill. Föräldrarådgivningen finansieras av både barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och är ett exempel på god samverkan mellan två nämnder i kommunen. 20 Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013