Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion"

Transkript

1 Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion Dokumentation av SATSA-konferens , Konferens Odenplan Öppet arrangemang för att sprida information om SATSA Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen 1

2 Innehåll Program... 3 Att spåra kollektiva lösningar... 4 Fördubblingsarbete... 4 Två spårvägsstäder Göteborg och Bergen... 5 Stadsbyggande och kollektivtrafikplanering hänger ihop... 6 Spår eller buss en förhandlingsfråga?... 7 Ökad tillgänglighet på tvären i södra Stockholm... 9 Kollektivtrafiken måste förhålla sig till stadsutvecklingen Fortfarande viss mystik kring spårvägens attraktionskraft

3 Program Inledning, Lisa Brattström, projektledare SATSA Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik och resenärernas syn på kollektivtrafiken, Charlotte Wäreborn Schultz, vd Svensk kollektivtrafik Buss eller spårväg? Processerna i Göteborg och Bergen, succé eller inte?, Bernt Nielsen, Senior Advisor, f.d. kollektivtrafikchef Göteborg Stadsplanering och kollektivtrafik, Mathias Wärnhjelm, Trafikverket (projektledare Den goda staden) Fikapaus Inspel från projektet SATSA med efterföljande diskussion under ledning av Göran Cars, KTH - Spår eller buss en förhandlingsfråga, Michael Stjärnekull, Sweco. Projektledare Busstrafikutredning Nordost - Förbättrad tillgänglighet till regionala stadskärnor exemplet Spårväg Syd, Ann-Charlotte Alvehag, SL. Projektledare Förstudie Spårväg Syd - Att förändra resbeteende exemplet pendeltåg Stockholm-Arlanda-Uppsala, Cornelis Harders, SL Summering och avrundning, Moa Tunström KTH 3

4 Att spåra kollektiva lösningar Den 24 november anordnades halvdagskonferensen Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion på Konferens Odenplan. Den var ett arrangemang i samband med SATSA Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, som både hade till syfte att sprida information om arbetet inom SATSA, och få perspektiv på några av de frågor som arbetet med SATSA aktualiserar. Ett 70-tal personer närvarade och bland dem fanns både deltagare i SATSA-projekt och andra intresserade. Det följande är en återgivning av en del av det som sades under eftermiddagen. För antecknandet då svarade Moa Tunström, som också tar ansvar för alla eventuella fel och missar i den här dokumentationen. Fördubblingsarbete Första talare var Charlotte Wäreborn-Schultz, vd för Svensk Kollektivtrafik en branschorganisation för kollektivtrafikföretagen i Sverige. Hon pratade om det fördubblingsarbete som Svensk kollektivtrafik, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Bussbranschens riksförbund, Tågoperatörerna, Taxiförbundet och Trafikverket driver tillsammans. Aktörerna/branschen tog initiativ att utveckla kolltrafiken till att bli modern och serviceorienterad. Arbetet är inriktat på flera olika aspekter av kollektivtrafik resenärernas vilja att åka, krav på komfort och service och statens ansvar och verktyg. Staten blev därmed utmanad att ta andra viktiga ansvar (lagstiftning, ekonomi etc.). Det har lett till en ny kollektivtrafiklag som skapar förutsättningar för fördubblingsarbetet. Genom samverkan eftersträvar man en fördubblad kollektivtrafikanvändning på sikt. På sikt ska definieras tydligare när man har skaffat sig en tillräckligt bra grund statistiskt är basåret (då var andelen 18 procent), så kring 2030 kan det kanske vara möjligt att nå en fördubblad marknadsandel, enligt Wäreborn-Schultz. Hon betonade samverkan i sin presentation. Det är viktigt att tänka gemensamt och att formulera en gemensam värdegrund. Många fler måste uppleva kollektivtrafiken som attraktivt och som en självklar del av resandet i vardagen. Det är också viktigt att samverka kring strategiska mål om miljö, trängsel, jämställdhet med mera. Branschen och aktörerna kan tillsammans fokusera på att skapa värde. Tidigare har relationen varit präglad av vi-och-dom och av stuprörstänkande, nu försöker man framhålla vikten av att sätta sig in i varandras synsätt. Företagen tänker affärsnytta, myndigheterna samhällsnytta till exempel. Man har formulerat flera olika mål. Till exempel, kundmålet är fler och nöjda resenärer med högre betalningsvilja. Effektivitetsmålet handlar om effektivitetsvinster genom att samverka i branschen och utvecklings- och förnyelsemålet rör ett stärkt varumärke, upplevelser av mening, glädje och stolthet samt en energieffektiv och fossilfri kollektivtrafik. 4

5 Fördubblingssamverkan ta fram vägledningar för att lagstiftningens konsekvenser etc ska falla väl ut. För att fördubblingen på sikt ska uppnås. Wäreborn-Schultz pekade också på behovet av att konkretisera. Hur kan vi på lokal och regional nivå bidra till fördubblingen? Hur slår och påverkar nationella mål och strategier hos just oss, i just vår bransch i vår region? Andra sätt att gynna fördubblingsarbetet och samverkan som Svensk kollektivtrafik och partnerskapet för fördubbling arbetar med är regionala trafikförsörjningsprogram, att lyfta fram och sprida goda exempel till medlemmarna, att satsa på olika typer av kunskapslyft (tankesmedjor, utbildningar etc), att påverka staten och EU liksom inventera möjligheterna till olika typer av stöd, att harmonisera regler såsom åldersregler, rabatter, månadsindelning men även miljöarbete, trygghetsarbete etc., samt att ha gemensamma system (och konkurrensneutral tillgång till dem) för information, bokning etc. En reflektion man kan göra att Wäreborn-Schultz verkligen pekar på betydelsen och behovet av samverkan och samordning, speciellt här i en avreglerad bransch med en mängd aktörer och konkurrens som möter unika kommuner och stationspunkter, offentliga uppdrag med mera. Slutligen pratade Wäreborn-Schultz lite om hur resenärerna beter sig. Vad kan driva ett ökat resande? Hur ser det ut i huvudet på kunderna? Det är skillnad på att vara nöjd med kollektivtrafiken och att vilja resa med den. Nöjda kunder leder inte automatiskt till fler nöjda kunder. I Kollektivtrafikbarometern syns att 37 procent av alla resor görs till/från arbete eller skola, 18 procent för inköp, 12 procent till motion, 7 procent för att hälsa på släkt och vänner och 4 procent för att ta sig till nöje. Anledningar till att man inte åker kollektivt är att det tar tid, den går inte där man behöver den, man måste byta etc. Av detta dras slutsatsen att det är viktigt att kollektivtrafiken uppvisar ett relevant utbud, som motsvarar människors behov (när det gäller sådant som linjesträckning, avgångstider, enkelhet), att man satsar på kunskap, dvs produkterna måste vara tydliga och enkla, och att branschen utbildar kunderna genom att förtydliga och lyfta fram produktfördelarna med kollektiva färdmedel. En publikfråga till Charlotte Wäreborn-Schultz handlade om kostnaden för biltrafiken - är inte det en viktig faktor? Svaret var att man vill se över reseavdragssystemet så det blir gynnsammare för kollektivt resande. Den typen av drivmedel är viktiga. Parkeringsavgifter också. En annan fråga som ställdes var att det på många ställen inte går att åka kollektivt. Borde inte fokus ligga på stadsplaneringen istället? Ja, kollektivtrafiken som norm i samhällsplaneringen är sådant som vi vill titta på. I Karlstad till exempel är bussföretaget del av stadsbyggnadsförvaltningen. Chefen för bussbolaget sitter med i planeringsarbetet. Kollektivtrafiken är på så sätt mer integrerad i det dagliga arbetet och kan därmed påverka utbyggnaden av staden. Två spårvägsstäder Göteborg och Bergen Andra talare för dagen var Bernt Nielsen, tidigare chef för kollektivtrafiken i Göteborg, men med erfarenhet även som konsult, bland annat åt staden Bergen, Norge och åt Stockholm. Göteborg har haft spårvagn sedan Genom åren har en mängd olika utvecklings- eller ersättningsvarianter diskuterats. Man har haft en spårtaxiutredning ungefär vart trettionde år, menar Nielsen tog man för första gången ett samlat grepp över kollektivtrafiken i ett program. Då diskuterades automatbana eller spårväg. Automatbana var på gång 1992, arbetet var långt gånget, men sen kom man på att det inte gick ihop med den stadsbild man ville ha i Göteborg (!) 5

6 Spårväg är för dyrt var ett rykte som gick under tider med hårda budgetrestriktioner tillsattes en spårvägsutredning för att ta reda på hur det faktiskt var. Man tittade på bästa spårvägsstäderna Stuttgart, Karlsruhe, Zürich och räknade på fyra huvudalternativ att effektivisera dagens system (skulle spara 26 milj) att koncentrera till de starkaste stråken (spara 120 milj) att satsa på kraftig utbyggnad (kosta 55 milj) att lägga ner spårvägen och välj buss (spara 238 milj) Således, utredningen visade att det är billigare att driva kollektivtrafiken med buss. Men, politikerna i Göteborg var inte intresserade av att ha bara buss. Spårvägen ska vara ryggraden i Göteborgs framtida trafiksystem, menade man. Detta ledde till det som kallas kringen, kollektivtrafikringen, och till ett kompletterande stombussnät. K2020 kallade det egna fördubblingsarbetet i Göteborg. Det inleddes Från 2013 införs trängselskatt. Framtiden för spårvagnstrafiken i Göteborg är ljus, enligt Nielsen. Projektet med Bybanen i Bergen, Norge handlade om att åter etablera spårvagn i Bergen. Den hade tidigare fuinnits men lagts ner Projektet finansierades genom bompeng (bilavgifter). Enligt Nielsen var informationsspridningen om projektet under planeringen och utbyggnaden ett föredöme. Man hade även en designtävling med internationell konkurrens, som resulterade i en form som verkligen följts. Till exempel, där spår och biltrafik möts är asfalten röd. Bybanen består av tunga konstruktioner för att göra den hållbar och långsiktig. Nu är etapp 2, 3, 4, 5, 6 av Bybanen i pipeline. Så, från att det inledningsvis var stort motstånd, så är det nu stort stöd och intresse för spårvagnen. Tidplanen höll, kostnaderna överskreds inte, och resandet är högre än förväntat. Stadsbyggande och kollektivtrafikplanering hänger ihop Den tredje inbjudne talaren var Mattias Wärnhjelm från Trafikverket, bland annat projektledare för Den goda staden, ett samverkansprojekt mellan Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun samt Boverket, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektet arbetar med aktuella planeringsfrågor, utifrån ett antal delprojekt i de tre kommunerna och ambitionen är att genom samarbete utveckla gemensam kunskap och erfarenhet inom området stadsutveckling och transporter. Wärnhjelm presenterade några av arbetets exempel och slutsatser. I Uppsala har en ambition varit att läka staden, att öka attraktiviteten kring en stor trafikled i staden. För att få till det har det krävts en fight mellan olika intressen och aspekter där attraktiviteten har blivit en avgörande faktor. Kollektivtrafiken måste kunna ta sig fram på bra sätt, utan att attraktiviteten blir mindre. Något man diskuterat i samband med detta är det som kallas shared spaces där Skvallertorget i Norrköping är ett återkommande exempel. Frågan är om det är möjligt att skapa både vackra och säkra shared spaces? Det finns en målkonflikt med trafiksäkerheten. Bussbolagen vill köra snabbt, och det kan leda till trafikosäkerhet. Öppna ytor som Skvallertorget bygger helt på att trafik och människor kommunicerar med varandra och samsas om utrymmet. Att köra snabbt där är inte önskvärt. 6

7 I Uppsala kom man fram till att man skulle flytta alla bussar. Detta möjliggjorde skapande av helt nya gaturum. Folk trängs nu i staden på dessa nya ytor. Det förtätar staden och tar vara på impedimenten, liksom skapar öppenhet mellan de båda sidorna av spåret vid centralstationen. I Norrköping har man segregationsproblem, framför allt genom att områdena Ljura, Hageby och Navestad är avskurna från resten av staden. En ny spårvagnslinje från centrum till dessa områden har ökat attraktiviteten och lett till satsningar från handlare etc. En kollektivtrafiksatsning har alltså ökat integrationen och prestigen att finnas i dessa områden. Projektet Den goda staden kom fram till att: kollektivtrafik är ett medel att skapa det goda livet och en hållbar samhällsutveckling, kopplingen stadsbyggande och kollektivtrafikplanering måste göras tidigt det måste få kosta pengar och det måste få ta tid Några andra slutsatser som Wärnhjelm lyfte fram är att stomlinjekonceptet fortfarande är bra då det kan skapa attraktiva stråk, att handlare gillar spårvägsstråk, att det är viktigt att låta barn och ungdomar vara med i planeringen, och avslutningsvis att det är svårt att klara arbetet utan eldsjälar. Spår eller buss en förhandlingsfråga? Andra halvan av konferensen bestod av presentationer och diskussioner relaterade till några av SATSA:s delprojekt. Först ut var Michael Stjärnekull, SWECO, som på SL:s uppdrag leder delprojektet Buss Nordost. Hans rubrik var Spår eller buss en förhandlingsfråga?. Utredningen om busstrafik i Nordostsektorn karakteriserade han inledningsvis som en saga präglad av ärvda konflikter och oförenliga målbilder, men med ett lyckligt slut. Nordostsektorn i Stockholm är en av de delarna i Stockholms län som inte har pendeltåg. Det tycker man är orättvist. Roslagsbanan finns, men den når inte ända fram, utan bara till Östra station. Nordostkommunerna vill bli en del av pendeltågssystemet. Man har också en bra busstrafik, men den slutar också vid Östra station, och når därmed inte heller ändra fram (det vill säga närmare Stockholm city). Istället vill man att kollektivtrafiken från Nordostsektorn ska ansluta vid Ulriksdal/Solna. Det gjordes, innan denna bussutredning, en förstudie om spårtrafik (Roslagspilen). Det var ett föredömligt arbete, men det slutade i konstaterandet att befintligt system saknar kapacitet för det man tänkt sig. Detta ledde till stor besvikelse i kommunerna. Dessutom hade man gjort en spårutredning utan att jämföra med något. Detta blev istället Stjärnekulls uppgift, att utreda ett bussalternativ. Det arbetet karakteriserade Stjärnekull i följande punkter: Samtalsterapi låta dem prata av sig, lägga fram alla argument. Sammanförde inte parterna förrän jag hört dem alla, och deras egna argument och motargument Öppenhet Argumentationsanalys Marknadsanalys Kommunikation 7

8 Idag framhålls som viktigt att knyta ihop de regionala kärnorna i Stockholmsregionen. Hur gör man det om man inte har spårtrafik? Hur binder man samman Täby/Arninge med Flemingsberg till exempel? Annat av betydelse är en utökad arbetsmarknad genom ökad tillgänglighet, samt att stationslägen är attraktiva för investeringar. Första ansatsen i utredningen var en möjlig komplettering med nya busslinjer för att dra sektorns resande närmare Stockholm city, till Solna. Men med buss. Detta räckte inte, utan man ville fortfarande ha pendeltågstrafik. Utredningen fick då hjälp på traven av SL, som arbetade med BRT (Bus Rapid Transit). Detta gjorde att det blev möjligt att föreslå omdragen stomtrafik till Solna station. Andra ansatsen handlade om full integrering av stombussar direkt till Solna station. Då blev aktörerna i nordostsektorn nöjda. Kommunerna såg något som var likt det som de tänkt sig, att man skulle kunna resa i princip utan byten och bli mer en del av pendeltågssystemet. Ett argument mot pendeltåg och för bussalternativet som Stjärnekull drev i utredningen var att pendeltåg tar lång tid att bygga. Bussändringar går snabbare och kan få resultat tidigare. Bussalternativet kan också vara en lösning på aktuella problem i väntan på spåralternativet Roslagspilen om den nu kan förväntas. Och, bussalternativet leder till färre byten och färre restimmar det som man eftersträvade. Ett central resultat av bussutredningen är att SL, Trafikverket, Stockholm, Solna och Nordostkommunerna nu är beredda att samarbeta på ett sätt som tidigare inte var fallet. Man har nu en gemensam målbild. Michael Stjärnekulls presentation ledde till en hel del frågor och diskussion. Göran Cars, som agerade moderator under denna del av konferensen, frågade inledningsvis varför man sa definitivt nej till buss från början. Om man säger ja till buss finns risken att man sänker spåralternativet. Spårfaktorn regerar, blev svaret. Detta ledde till en diskussion om varför spåret upplevs som så mycket bättre och tryggare. Flera nämnde just det att språet ligger där. Det är en synlig tung investering som betyder att det kommer gå trafik där ett tag. En buss kan plötsligt dras om eller läggas ner. Mattias Wärnhjelm menade att spårväg är struktur. Buss är inte struktur. Man litar inte på bussen. Liknande erfarenheter hade Bernt Nielsen från Bergen. Spåret visar på tilltro till platsens utveckling. Det kan öka bostadspriserna i spårvägsnära lägen. Men religion, har också betydelse, menade han. Spårvägsreligionen då alltså Mattias Wärnhjelm undrade över pendeltågsvurmen i nordostkommunerna. För honom representerar inte pendeltåg stadsbyggande. Varför ville man inte ha snabbspårväg? Stjärnekull svarade att hade han fått bestämma hade han inte tagit upp spårdiskussionen alls, utan fokuserat på busslösningarna. Om man inför spårsystem med jättehög kapacitet kan det fungera bra, men i ett område som detta, med låg befolkningstäthet, leder det till dålig turtäthet. Frågan är om det blir bättre före resenären? Dessutom var projektet så kopplat till den tidigare utredningen om Roslagspilen så det gick inte att inte prata spår. Bernt Nielsen kommenterade att BRT (Bus Rapid Transit) låter som en bättre lösning i en sådan region som Nordost. Göran Cars undrade då om det kan ge samma trygghet, till exempel för 8

9 handlare. Stjärnekull trodde det, men konstaterade också de att det finns nog egentligen inga garantier. Hur utformar man då ett BRT-system som framstår som mer beständigt och tydligt?, var en fråga från publiken. Bernt Nielsen menade att stombussystemen i Stockholm och Göteborg är exempel på trygga system. Men hur attraktivt är ett BRT-system egentligen? undrade Mattias Wärnhjelm, Från publiken kom frågan: Varför inte tunnelbana till Täby/Arninge sammankopplad med Odenplan? Svaret på den var helt enkelt att det inte ingick i uppdraget att utreda ett sådant alternativt. En diskussion uppstod också om framkomlighet. Någon menade att bussar kan hamna i trafikstockningar och bli stående, medan spår alltid har access, någon annan påpekade att framkomligheten måste vi alltid arbeta för att få till, både när det gäller spårväg och busstrafik. Avslutningsvis konstaterade Göran Cars att frågan om bebyggelseutvecklingen tycks avgörande i nordost, där befolkningen nu är så spridd. Ökad tillgänglighet på tvären i södra Stockholm Det andra av SATSA:s delprojekt som presenterades var Spårväg Syd (med projektledare Ann- Charlotte Alvehag) som handlar om att ta fram en förstudie för spårvägsförbindelsen i söderort. På lång sikt handlar det om att stärka tillgängligheten mellan Flemingsberg Kungens kurva Skärholmen Älvsjö. Detta är egentligen ingen ny idé, det fanns faktiskt ett förslag redan 1988 (dock på sträckan Skärholmen, Flemingsberg, söder om Farsta och till Skarpnäck). Sen 1991 har det funnits förslag med ungefär samma sträckning som idag. Då pratade man om utvecklingsområden, i ungefär samma mening som vi idag pratar om regionala kärnor. Det vill säga punkter med potential för utbyggnad av arbetsplatser och bostäder. Spårväg syd skulle då vara en förlängning av tvärbanan. Detta kom att ändras en del sedan dess, men Spårväg syd har funnits med i lokala och regionala planer sedan Nu finns RUFS 2010 och Spårväg syd ska fungera stödjande för den regionala utvecklingen. En vision för framtiden är att den ska underlätta tillgängligheten till arbetsplatser, och nå invånare och arbetsplatser. Spårvägen skulle kunna halvera restiden i området, och därmed bli jämförbar med bilen. Nu är man inne i en strategisk fas, som innefattar inventering av tidigare studier, målanalys, trafikanalyser, inventering av skyddsvärda områden, inventering av depålägen samt tidiga samråd. Spårväg i olika sträckningar utreds, men också ett BRT-system och ett enklare bussalternativ. De olika platserna som spårvägen skulle koppla samman har lite olika värden idag, och frågan om hur spårvägen till exempel kan kopplas till existerande pendel- eller tunnelbanestationer finns med i arbetet. Förstudien handlar om ökad tillgänglighet i tvärled, inte bara mellan kärnorna, utan också mellan ressystem. Hög punktlighet, korta restider och god komfort. Spårvägen bör dras i områden med hög täthet. Flemingsberg har många stora arbetsplatser och Södertörns högskola, och koppling till pendeltåget. Det finns även utvecklingsvisioner för Flemingsberg när det gäller bostadsbyggande. Skärholmen, som är ett bostadsområde med ett stort centrum, har tunnelbanan, medan det intilliggande externhandelsområdet Kungens kurva idag inte har någon spårkoppling alls. De två områdena är idag av väldigt olika karaktär, och delas av E4/E20, men även här finns det tankar om 9

10 hur man kan integrera de två områdena bättre. Det finns också planer för stor utbyggnad av handeln i området som redan idag är omfattande (30 miljoner besök/år). I den efterföljande diskussionen inledde Göran Cars med att fråga Ann-Charlotte Alvehag om spårväg syd kommer kunna lösa problemen med funktionsseparering och segregation som på olika sätt präglar området (Kungens kurva som är ett ganska ensartat området med handel och få bostäder, och Flemingsberg som har väldigt få företag, men många offentliga verksamheter och är rumsligt väldigt uppdelat mellan verksamheter och bostadsområden). Ann-Charlotte Alvehag trodde att funktionssepareringen kan komma att minska, men hon trodde inte det påverkar segregationen, för den har troligen andra orsaker som handlar om attraktiva boendemiljöer och om att höja statusen på områdena kanske till exempel genom att bygga mer villabebyggelse och låghus. Som kollektivtrafikplanerare så Alvehag problem i detta eftersom resandeunderlaget kan komma att minska på så sätt. Bernt Nielsen tyckte att Spårväg syd var ett intressant projekt då det handlar om att närhetskoppla så pass intressanta områden. Då är spårväg en nödvändighet, menade han. En i publiken undrade om kommunerna arbetar med detta som ett stadsutvecklingsprojekt. Alvehag menade att det nog är lite olika. Huddinge kommun ser gärna att detta ska bli verklighet, och vill satsa. Men, samtidigt har man just bestämt sig för att göra Masmoplatån till ett naturreservat vilket ju påverkar exploateringsmöjligheterna. Projektet ligger också i linje med Stockholms kommuns översiktsplan. Dock finns det villaområden där det uttryckts en viss oro för att detta projekt påverkar fastighetsvärdena negativt. En annan publikfråga var: Hur ser resandebehovet ut i de två etapperna? Alvehag svarade att det största resandet idag är mellan Masmo och Flemingsberg. Alla analyser visar generellt på att resandet är större i den södra delen jämfört med den norra, men samtidigt att det är jämnare i den norra delen. Kollektivtrafiken måste förhålla sig till stadsutvecklingen Cornelis Harders från SL talade avslutningsvis om att förändra resbeteende på sträckan Stockholm Arlanda Uppsala både genom nya och förbättrade förbindelser och andra typer av åtgärder. Idag är tillgängligheten mellan de två stadskärnorna bra, liksom tillgängligheten från de båda till Arlanda. Men från till exempelvis norra Storstockholm till Uppsala, eller från södra Uppland till norra Storstockholm är det svårare, och framför allt med kollektivtrafik. Att förbättra tillgängligheten på denna sträcka också utan för stadskärnorna, liksom tillgängligheten till Arlanda från utanför stadskärnorna är att aktivt förhålla sig till den pågående stadsutvecklingen. Stockholmsregionen växer, både som boendemiljö och arbetsmarknad. Det är viktigt att ge boende i utkanterna god tillgänglighet till arbete och utbildning, liksom att ge Uppsalabor tillgänglighet till arbetsmarknaden i Storstockholm, såsom Kista. Planerad trafikstart för de nya pendeltågssträckningarna är december Då ska det finnas fler direkta förbindelser. Det innebär inte så mycket bättre restider egentligen, men färre och enklare byten och mer samordnade biljettsystem. Från många fler håll ska man kunna nå Arlanda direkt utan byte. Detta anses som viktigare än restidsförbättringar. 10

11 Göran Cars reflekterade efter presentationen att det här ska göras! Men, kan något gå fel, och vad i så fall? Harders svarade att mycket kan gå fel... Till exempel måste man arbeta för att få tillgång till Arlandabanan, som ju är en privat bana. Man måste komma överens med dem. De förlorar kunder på detta, men får samtidigt ta ut en avgift på Arlanda från de som inte åker med A-train. Nivån på avgiften måste förhandlas om. En fråga från publiken var om man nu alltså kan åka på SL-kortet till Uppsala, men så är inte fallet. Dock ska man kunna ha både SL- och UL-kortet i samma bärare. Alltså, det innebär inte helt samma biljettsystem, men båda i ett och samma kort. Samma person i publiken undrade också hur man hanterar den begränsade kapaciteten i Stockholm före citybanan. Svaret var att det gör man inte, man förlänger Upplands Väsby-tågen till Uppsala. 1 Mattias Wärnhjelm pekade på att Upptåget alltså får stå tillbaka i den här lösningen är de glada över det? Ja de ser ju att det blir bra, var Harders svar. Hur har arbetet underlättats av det sätt ni jobbat inom SATSA samverkan, undrade Göran Cars. Harders sa att projektet var direkt inriktat på genomförande hela tiden, och på att lösa det tillsammans. Man har inte varit inriktade på utredande, utan på genomförande. Dessutom var man överens om att man inte skulle bygga nytt utan köra på befintligt spår för att få snabbare resultat. Fortfarande viss mystik kring spårvägens attraktionskraft De tre frågorna som utgjorde utgångspunkter för eftermiddagens diskussion var - Kan vägar och spår bidra till stadsmässighet och god stadskvalitet? - Hur kan transportsystemet utvecklas för att gynna kollektivt resande? - Spårväg dyrt och ineffektivt och mest för nostalgiker, eller det bästa alternativet för stadsmiljön? På den första frågan blir det intuitiva svaret ja, uppenbarligen, eftersom flera av presentatörerna betonade framförallt spårvägens attraktivitet. Men vad stadsmässighet, attraktivitet och god stadskvalitet faktiskt är eller kan vara fick vi inte riktigt veta. Varför anses inte busstrafik eller pendeltåg stadsmässigt när det samtidigt ju är en så etablerade del av stadslivet idag (och dessutom en billigare lösning)? Handlarna kommer när spårväg etableras, och kanske kan det ses som en viktig aspekt av stadsmässighet att det finns handel. Spåret signalerar trygghet och varaktighet, det ligger där, det är en investering som kommer vara ett tag likt stadsbyggande. Några tyckte att det borde vara möjligt att sända sådana signaler även med BRT-lösningar på vägar. Ett intryck är att det handlar om att signalera varaktig investering, så en dyr BRT-lösning kanske kan få samma effekt? En annan reflektion är att kanske stadsmässighet och god stadskvalitet inte alltid överensstämmer? Till exempel i diskussionen kring shared spaces som Mattias Wärnhjelm förde. De är attraktiva, stadsmässiga - men inte så säkra och därmed inte god stadskvalitet? Att de fungerar är avhängigt att vi människor är uppmärksamma och försiktiga, att olika trafikslag kommunicerar med varandra. Är det i centrum eller periferi man ska satsa? Ja, spårvagnen tycks i alla fall ge periferin ny laddning (exemplet Norrköping. Och periferin står också i någon mening i fokus i de förbättrade 1 Om jag förstod rätt? 11

12 pendlingsmöjligheterna längs stråket Sthlm-Arlanda-Uppsala. I bussutredningen i nordostkommunerna är det periferins koppling till centrum som varit allra viktigast. Stadsbyggande och trafikplanering hänger ihop av naturliga skäl, men eftermiddagens presentationer betonade att det viktiga är att få in det tänkandet i organisationerna. Ett exempel som kan vara illustrativt är det från Karlstad som Charlotte Wäreborn-Schultz nämnde, där busstrafikbolaget deltar nära i samhällsplaneringen. Den andra frågan var hur transportsystemet kan utvecklas för att gynna kollektivt resande. Det fick vi en mängd olika exempel på under eftermiddagen. Faktorer som nämndes handlade om tillgänglighet, få och enkla byten, komfort, tydliga och samordnade biljett- och rabattsystem, komfort och tidpassning. Ingen nämnde biljettpriset, utan det var snarare tal om att öka konsumenternas betalningsvilja. Det togs också upp att design och utformning, liksom en öppen planeringsprocess med mycket och transparent information kan ha betydelse för mottagandet. Avslutningsvis fanns en lite tillspetsad fråga för dagen Spårväg dyrt och ineffektivt och mest för nostalgiker, eller det bästa alternativet för stadsmiljön?. Den nådde vi kanske inte riktigt ända fram till. Spårväg är dyrt - i Göteborg vann spårvagnslösningen över förnuftet men huruvida det skulle vara mer eller mindre effektivt än andra lösningar framkom inte. Om det är det bästa alternativet för stadsmiljön beror naturligtvis på vilken stadsmiljö man vill ha, och vad man lägger i det begreppet. En jämförande miljödiskussion kan kanske ge ytterligare i denna fråga, men den hann vi inte riktigt heller fram till under den här eftermiddagen, men det är en fråga som säkert kan tänkas återkomma i andra sammanhang och diskussioner om kollektivtrafikplanering. 12

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 3 Yttrande, ersättningstrafik 2014 (KS 2014.029) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att

Läs mer

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Moderat spårvägsvision för Stockholm

Moderat spårvägsvision för Stockholm Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Stockholmsbågen - från vision till verklighet

Stockholmsbågen - från vision till verklighet #stockholmsbågen Stockholmsbågen - från vision till verklighet Seminarium #4 27 mars 2015 Intern information Intern information Restid idag (inkl. 1-4 byten) Restid i Bågen (0 byten) Tidsskillnad Haninge

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:78 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:20 av Lars B Strand och Maria Wallhager (fp) om byggandet av Tvärbanans Älvsjögren Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring

Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring TJÄNSTEUTLÅTANDE Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-09-16 Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring Förslag

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK

BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK BRT FÖR SVERIGE NÄSTA STEG I UTVECKLINGEN AV ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK CHARLOTTE WÄREBORN SCHULTZ, VD X2AB STENERIK RINGQVIST, Projektledare BRT Guidelines X2AB:s verksamhetsidé Vi ska i nära samverkan

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling

Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling Spårvägsstädernas höstkonferens 2014 Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling Jenny Kihlberg, Översiktsplanerare Stockholms stad, Strategi- och utvecklingsenhet,

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179)

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179) 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-10-13, info punkt 9 Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016

Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016 Kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län registrator.ktf@lul.se Stockholm 2016-03-11 Ref KTN2012-0006 Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016 Sveriges Bussföretag är

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016 Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Stockholm Nordost - en vision

Stockholm Nordost - en vision - en vision 2005-09-21 - en vision 1 Vision Visionen Stockholmsregionen växer och är den mest attraktiva sektorn i regionen. Med 40 000 nya bostäder och effektiva kommunikationer attraherar vi 100 000

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje 1 (2) Datum 2011-03-16 SL-2011-01569 TN 1103-083 Trafiknämnden Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje Bakgrund Sedan 2006 bedriver Nobina Sverige AB busstrafiken

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

K2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1

K2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1 Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare 1 Övergripande mål Långsiktigt hållbar utveckling i Göteborgsområdet Ekologiskt hållbar utveckling

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN

MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN Ett uppdrag för BIL Sweden och Sveriges Bussföretag Ulrika Isberg Gustav Sandkvist WSP Analys & Strategi 2016-01-18 INLEDNING I Stockholmsregionen saknas

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting 1(5) Handläggare: Mikael Engström Mobil: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff Mobil: 076 643 96 73 Trafiknämnden Stockholms läns landsting Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Svar på interpellation av Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S) om Spårväg Syd

Svar på interpellation av Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S) om Spårväg Syd 7 december 2012 1 (1) Kommunfullmäktige Svar på interpellation av Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S) om Spårväg Syd Till att börja med vill jag understryka att Spårväg syd är ett av de viktigaste

Läs mer

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting

Yttrande över remiss - Trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg, Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2015-08-11 Harry Bertilsson 08-59097653 Dnr: harry.bertilsson@upplandsvasby.se KS/2015:274 Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Yttrande över remiss - Trafikutredning

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA

BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-09-02 BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2

Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 PM 2015:207 RI (Dnr 111-1591/2015) Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan av Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 godkänns.

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Samråd Spårväg syd. Sammanfattande rapport från den digitala enkäten 2015-11-30

Samråd Spårväg syd. Sammanfattande rapport från den digitala enkäten 2015-11-30 Samråd Spårväg syd Sammanfattande rapport från den digitala enkäten 2015-11-30 Bakgrund SL/Trafikförvaltningen genomförde 2010 en förstudie gällande Spårväg syd. I oktober 2012 beslutade trafiknämnden

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

SL:s strategiska karta

SL:s strategiska karta 1 (8) Datum 2011-05-04 Identitet TN 1105-132 SL 2011-04030 Trafiknämnden SL:s strategiska karta Bakgrund SL:s ansvar för kollektivtrafiken omfattar allt fler resenärer och kraven på fungerande och miljöanpassad

Läs mer

Yttrande över Ny regional utvecklingsplan för Stockholms län

Yttrande över Ny regional utvecklingsplan för Stockholms län 1(6) SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET Marie Broberg Yttrande över Ny regional utvecklingsplan för Stockholms län Sammanfattning Täby kommun har från Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen,

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer