Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion"

Transkript

1 Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion Dokumentation av SATSA-konferens , Konferens Odenplan Öppet arrangemang för att sprida information om SATSA Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen 1

2 Innehåll Program... 3 Att spåra kollektiva lösningar... 4 Fördubblingsarbete... 4 Två spårvägsstäder Göteborg och Bergen... 5 Stadsbyggande och kollektivtrafikplanering hänger ihop... 6 Spår eller buss en förhandlingsfråga?... 7 Ökad tillgänglighet på tvären i södra Stockholm... 9 Kollektivtrafiken måste förhålla sig till stadsutvecklingen Fortfarande viss mystik kring spårvägens attraktionskraft

3 Program Inledning, Lisa Brattström, projektledare SATSA Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik och resenärernas syn på kollektivtrafiken, Charlotte Wäreborn Schultz, vd Svensk kollektivtrafik Buss eller spårväg? Processerna i Göteborg och Bergen, succé eller inte?, Bernt Nielsen, Senior Advisor, f.d. kollektivtrafikchef Göteborg Stadsplanering och kollektivtrafik, Mathias Wärnhjelm, Trafikverket (projektledare Den goda staden) Fikapaus Inspel från projektet SATSA med efterföljande diskussion under ledning av Göran Cars, KTH - Spår eller buss en förhandlingsfråga, Michael Stjärnekull, Sweco. Projektledare Busstrafikutredning Nordost - Förbättrad tillgänglighet till regionala stadskärnor exemplet Spårväg Syd, Ann-Charlotte Alvehag, SL. Projektledare Förstudie Spårväg Syd - Att förändra resbeteende exemplet pendeltåg Stockholm-Arlanda-Uppsala, Cornelis Harders, SL Summering och avrundning, Moa Tunström KTH 3

4 Att spåra kollektiva lösningar Den 24 november anordnades halvdagskonferensen Att spåra kollektiva lösningar! Om val av kollektivtrafik i en växande storstadsregion på Konferens Odenplan. Den var ett arrangemang i samband med SATSA Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, som både hade till syfte att sprida information om arbetet inom SATSA, och få perspektiv på några av de frågor som arbetet med SATSA aktualiserar. Ett 70-tal personer närvarade och bland dem fanns både deltagare i SATSA-projekt och andra intresserade. Det följande är en återgivning av en del av det som sades under eftermiddagen. För antecknandet då svarade Moa Tunström, som också tar ansvar för alla eventuella fel och missar i den här dokumentationen. Fördubblingsarbete Första talare var Charlotte Wäreborn-Schultz, vd för Svensk Kollektivtrafik en branschorganisation för kollektivtrafikföretagen i Sverige. Hon pratade om det fördubblingsarbete som Svensk kollektivtrafik, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Bussbranschens riksförbund, Tågoperatörerna, Taxiförbundet och Trafikverket driver tillsammans. Aktörerna/branschen tog initiativ att utveckla kolltrafiken till att bli modern och serviceorienterad. Arbetet är inriktat på flera olika aspekter av kollektivtrafik resenärernas vilja att åka, krav på komfort och service och statens ansvar och verktyg. Staten blev därmed utmanad att ta andra viktiga ansvar (lagstiftning, ekonomi etc.). Det har lett till en ny kollektivtrafiklag som skapar förutsättningar för fördubblingsarbetet. Genom samverkan eftersträvar man en fördubblad kollektivtrafikanvändning på sikt. På sikt ska definieras tydligare när man har skaffat sig en tillräckligt bra grund statistiskt är basåret (då var andelen 18 procent), så kring 2030 kan det kanske vara möjligt att nå en fördubblad marknadsandel, enligt Wäreborn-Schultz. Hon betonade samverkan i sin presentation. Det är viktigt att tänka gemensamt och att formulera en gemensam värdegrund. Många fler måste uppleva kollektivtrafiken som attraktivt och som en självklar del av resandet i vardagen. Det är också viktigt att samverka kring strategiska mål om miljö, trängsel, jämställdhet med mera. Branschen och aktörerna kan tillsammans fokusera på att skapa värde. Tidigare har relationen varit präglad av vi-och-dom och av stuprörstänkande, nu försöker man framhålla vikten av att sätta sig in i varandras synsätt. Företagen tänker affärsnytta, myndigheterna samhällsnytta till exempel. Man har formulerat flera olika mål. Till exempel, kundmålet är fler och nöjda resenärer med högre betalningsvilja. Effektivitetsmålet handlar om effektivitetsvinster genom att samverka i branschen och utvecklings- och förnyelsemålet rör ett stärkt varumärke, upplevelser av mening, glädje och stolthet samt en energieffektiv och fossilfri kollektivtrafik. 4

5 Fördubblingssamverkan ta fram vägledningar för att lagstiftningens konsekvenser etc ska falla väl ut. För att fördubblingen på sikt ska uppnås. Wäreborn-Schultz pekade också på behovet av att konkretisera. Hur kan vi på lokal och regional nivå bidra till fördubblingen? Hur slår och påverkar nationella mål och strategier hos just oss, i just vår bransch i vår region? Andra sätt att gynna fördubblingsarbetet och samverkan som Svensk kollektivtrafik och partnerskapet för fördubbling arbetar med är regionala trafikförsörjningsprogram, att lyfta fram och sprida goda exempel till medlemmarna, att satsa på olika typer av kunskapslyft (tankesmedjor, utbildningar etc), att påverka staten och EU liksom inventera möjligheterna till olika typer av stöd, att harmonisera regler såsom åldersregler, rabatter, månadsindelning men även miljöarbete, trygghetsarbete etc., samt att ha gemensamma system (och konkurrensneutral tillgång till dem) för information, bokning etc. En reflektion man kan göra att Wäreborn-Schultz verkligen pekar på betydelsen och behovet av samverkan och samordning, speciellt här i en avreglerad bransch med en mängd aktörer och konkurrens som möter unika kommuner och stationspunkter, offentliga uppdrag med mera. Slutligen pratade Wäreborn-Schultz lite om hur resenärerna beter sig. Vad kan driva ett ökat resande? Hur ser det ut i huvudet på kunderna? Det är skillnad på att vara nöjd med kollektivtrafiken och att vilja resa med den. Nöjda kunder leder inte automatiskt till fler nöjda kunder. I Kollektivtrafikbarometern syns att 37 procent av alla resor görs till/från arbete eller skola, 18 procent för inköp, 12 procent till motion, 7 procent för att hälsa på släkt och vänner och 4 procent för att ta sig till nöje. Anledningar till att man inte åker kollektivt är att det tar tid, den går inte där man behöver den, man måste byta etc. Av detta dras slutsatsen att det är viktigt att kollektivtrafiken uppvisar ett relevant utbud, som motsvarar människors behov (när det gäller sådant som linjesträckning, avgångstider, enkelhet), att man satsar på kunskap, dvs produkterna måste vara tydliga och enkla, och att branschen utbildar kunderna genom att förtydliga och lyfta fram produktfördelarna med kollektiva färdmedel. En publikfråga till Charlotte Wäreborn-Schultz handlade om kostnaden för biltrafiken - är inte det en viktig faktor? Svaret var att man vill se över reseavdragssystemet så det blir gynnsammare för kollektivt resande. Den typen av drivmedel är viktiga. Parkeringsavgifter också. En annan fråga som ställdes var att det på många ställen inte går att åka kollektivt. Borde inte fokus ligga på stadsplaneringen istället? Ja, kollektivtrafiken som norm i samhällsplaneringen är sådant som vi vill titta på. I Karlstad till exempel är bussföretaget del av stadsbyggnadsförvaltningen. Chefen för bussbolaget sitter med i planeringsarbetet. Kollektivtrafiken är på så sätt mer integrerad i det dagliga arbetet och kan därmed påverka utbyggnaden av staden. Två spårvägsstäder Göteborg och Bergen Andra talare för dagen var Bernt Nielsen, tidigare chef för kollektivtrafiken i Göteborg, men med erfarenhet även som konsult, bland annat åt staden Bergen, Norge och åt Stockholm. Göteborg har haft spårvagn sedan Genom åren har en mängd olika utvecklings- eller ersättningsvarianter diskuterats. Man har haft en spårtaxiutredning ungefär vart trettionde år, menar Nielsen tog man för första gången ett samlat grepp över kollektivtrafiken i ett program. Då diskuterades automatbana eller spårväg. Automatbana var på gång 1992, arbetet var långt gånget, men sen kom man på att det inte gick ihop med den stadsbild man ville ha i Göteborg (!) 5

6 Spårväg är för dyrt var ett rykte som gick under tider med hårda budgetrestriktioner tillsattes en spårvägsutredning för att ta reda på hur det faktiskt var. Man tittade på bästa spårvägsstäderna Stuttgart, Karlsruhe, Zürich och räknade på fyra huvudalternativ att effektivisera dagens system (skulle spara 26 milj) att koncentrera till de starkaste stråken (spara 120 milj) att satsa på kraftig utbyggnad (kosta 55 milj) att lägga ner spårvägen och välj buss (spara 238 milj) Således, utredningen visade att det är billigare att driva kollektivtrafiken med buss. Men, politikerna i Göteborg var inte intresserade av att ha bara buss. Spårvägen ska vara ryggraden i Göteborgs framtida trafiksystem, menade man. Detta ledde till det som kallas kringen, kollektivtrafikringen, och till ett kompletterande stombussnät. K2020 kallade det egna fördubblingsarbetet i Göteborg. Det inleddes Från 2013 införs trängselskatt. Framtiden för spårvagnstrafiken i Göteborg är ljus, enligt Nielsen. Projektet med Bybanen i Bergen, Norge handlade om att åter etablera spårvagn i Bergen. Den hade tidigare fuinnits men lagts ner Projektet finansierades genom bompeng (bilavgifter). Enligt Nielsen var informationsspridningen om projektet under planeringen och utbyggnaden ett föredöme. Man hade även en designtävling med internationell konkurrens, som resulterade i en form som verkligen följts. Till exempel, där spår och biltrafik möts är asfalten röd. Bybanen består av tunga konstruktioner för att göra den hållbar och långsiktig. Nu är etapp 2, 3, 4, 5, 6 av Bybanen i pipeline. Så, från att det inledningsvis var stort motstånd, så är det nu stort stöd och intresse för spårvagnen. Tidplanen höll, kostnaderna överskreds inte, och resandet är högre än förväntat. Stadsbyggande och kollektivtrafikplanering hänger ihop Den tredje inbjudne talaren var Mattias Wärnhjelm från Trafikverket, bland annat projektledare för Den goda staden, ett samverkansprojekt mellan Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun samt Boverket, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektet arbetar med aktuella planeringsfrågor, utifrån ett antal delprojekt i de tre kommunerna och ambitionen är att genom samarbete utveckla gemensam kunskap och erfarenhet inom området stadsutveckling och transporter. Wärnhjelm presenterade några av arbetets exempel och slutsatser. I Uppsala har en ambition varit att läka staden, att öka attraktiviteten kring en stor trafikled i staden. För att få till det har det krävts en fight mellan olika intressen och aspekter där attraktiviteten har blivit en avgörande faktor. Kollektivtrafiken måste kunna ta sig fram på bra sätt, utan att attraktiviteten blir mindre. Något man diskuterat i samband med detta är det som kallas shared spaces där Skvallertorget i Norrköping är ett återkommande exempel. Frågan är om det är möjligt att skapa både vackra och säkra shared spaces? Det finns en målkonflikt med trafiksäkerheten. Bussbolagen vill köra snabbt, och det kan leda till trafikosäkerhet. Öppna ytor som Skvallertorget bygger helt på att trafik och människor kommunicerar med varandra och samsas om utrymmet. Att köra snabbt där är inte önskvärt. 6

7 I Uppsala kom man fram till att man skulle flytta alla bussar. Detta möjliggjorde skapande av helt nya gaturum. Folk trängs nu i staden på dessa nya ytor. Det förtätar staden och tar vara på impedimenten, liksom skapar öppenhet mellan de båda sidorna av spåret vid centralstationen. I Norrköping har man segregationsproblem, framför allt genom att områdena Ljura, Hageby och Navestad är avskurna från resten av staden. En ny spårvagnslinje från centrum till dessa områden har ökat attraktiviteten och lett till satsningar från handlare etc. En kollektivtrafiksatsning har alltså ökat integrationen och prestigen att finnas i dessa områden. Projektet Den goda staden kom fram till att: kollektivtrafik är ett medel att skapa det goda livet och en hållbar samhällsutveckling, kopplingen stadsbyggande och kollektivtrafikplanering måste göras tidigt det måste få kosta pengar och det måste få ta tid Några andra slutsatser som Wärnhjelm lyfte fram är att stomlinjekonceptet fortfarande är bra då det kan skapa attraktiva stråk, att handlare gillar spårvägsstråk, att det är viktigt att låta barn och ungdomar vara med i planeringen, och avslutningsvis att det är svårt att klara arbetet utan eldsjälar. Spår eller buss en förhandlingsfråga? Andra halvan av konferensen bestod av presentationer och diskussioner relaterade till några av SATSA:s delprojekt. Först ut var Michael Stjärnekull, SWECO, som på SL:s uppdrag leder delprojektet Buss Nordost. Hans rubrik var Spår eller buss en förhandlingsfråga?. Utredningen om busstrafik i Nordostsektorn karakteriserade han inledningsvis som en saga präglad av ärvda konflikter och oförenliga målbilder, men med ett lyckligt slut. Nordostsektorn i Stockholm är en av de delarna i Stockholms län som inte har pendeltåg. Det tycker man är orättvist. Roslagsbanan finns, men den når inte ända fram, utan bara till Östra station. Nordostkommunerna vill bli en del av pendeltågssystemet. Man har också en bra busstrafik, men den slutar också vid Östra station, och når därmed inte heller ändra fram (det vill säga närmare Stockholm city). Istället vill man att kollektivtrafiken från Nordostsektorn ska ansluta vid Ulriksdal/Solna. Det gjordes, innan denna bussutredning, en förstudie om spårtrafik (Roslagspilen). Det var ett föredömligt arbete, men det slutade i konstaterandet att befintligt system saknar kapacitet för det man tänkt sig. Detta ledde till stor besvikelse i kommunerna. Dessutom hade man gjort en spårutredning utan att jämföra med något. Detta blev istället Stjärnekulls uppgift, att utreda ett bussalternativ. Det arbetet karakteriserade Stjärnekull i följande punkter: Samtalsterapi låta dem prata av sig, lägga fram alla argument. Sammanförde inte parterna förrän jag hört dem alla, och deras egna argument och motargument Öppenhet Argumentationsanalys Marknadsanalys Kommunikation 7

8 Idag framhålls som viktigt att knyta ihop de regionala kärnorna i Stockholmsregionen. Hur gör man det om man inte har spårtrafik? Hur binder man samman Täby/Arninge med Flemingsberg till exempel? Annat av betydelse är en utökad arbetsmarknad genom ökad tillgänglighet, samt att stationslägen är attraktiva för investeringar. Första ansatsen i utredningen var en möjlig komplettering med nya busslinjer för att dra sektorns resande närmare Stockholm city, till Solna. Men med buss. Detta räckte inte, utan man ville fortfarande ha pendeltågstrafik. Utredningen fick då hjälp på traven av SL, som arbetade med BRT (Bus Rapid Transit). Detta gjorde att det blev möjligt att föreslå omdragen stomtrafik till Solna station. Andra ansatsen handlade om full integrering av stombussar direkt till Solna station. Då blev aktörerna i nordostsektorn nöjda. Kommunerna såg något som var likt det som de tänkt sig, att man skulle kunna resa i princip utan byten och bli mer en del av pendeltågssystemet. Ett argument mot pendeltåg och för bussalternativet som Stjärnekull drev i utredningen var att pendeltåg tar lång tid att bygga. Bussändringar går snabbare och kan få resultat tidigare. Bussalternativet kan också vara en lösning på aktuella problem i väntan på spåralternativet Roslagspilen om den nu kan förväntas. Och, bussalternativet leder till färre byten och färre restimmar det som man eftersträvade. Ett central resultat av bussutredningen är att SL, Trafikverket, Stockholm, Solna och Nordostkommunerna nu är beredda att samarbeta på ett sätt som tidigare inte var fallet. Man har nu en gemensam målbild. Michael Stjärnekulls presentation ledde till en hel del frågor och diskussion. Göran Cars, som agerade moderator under denna del av konferensen, frågade inledningsvis varför man sa definitivt nej till buss från början. Om man säger ja till buss finns risken att man sänker spåralternativet. Spårfaktorn regerar, blev svaret. Detta ledde till en diskussion om varför spåret upplevs som så mycket bättre och tryggare. Flera nämnde just det att språet ligger där. Det är en synlig tung investering som betyder att det kommer gå trafik där ett tag. En buss kan plötsligt dras om eller läggas ner. Mattias Wärnhjelm menade att spårväg är struktur. Buss är inte struktur. Man litar inte på bussen. Liknande erfarenheter hade Bernt Nielsen från Bergen. Spåret visar på tilltro till platsens utveckling. Det kan öka bostadspriserna i spårvägsnära lägen. Men religion, har också betydelse, menade han. Spårvägsreligionen då alltså Mattias Wärnhjelm undrade över pendeltågsvurmen i nordostkommunerna. För honom representerar inte pendeltåg stadsbyggande. Varför ville man inte ha snabbspårväg? Stjärnekull svarade att hade han fått bestämma hade han inte tagit upp spårdiskussionen alls, utan fokuserat på busslösningarna. Om man inför spårsystem med jättehög kapacitet kan det fungera bra, men i ett område som detta, med låg befolkningstäthet, leder det till dålig turtäthet. Frågan är om det blir bättre före resenären? Dessutom var projektet så kopplat till den tidigare utredningen om Roslagspilen så det gick inte att inte prata spår. Bernt Nielsen kommenterade att BRT (Bus Rapid Transit) låter som en bättre lösning i en sådan region som Nordost. Göran Cars undrade då om det kan ge samma trygghet, till exempel för 8

9 handlare. Stjärnekull trodde det, men konstaterade också de att det finns nog egentligen inga garantier. Hur utformar man då ett BRT-system som framstår som mer beständigt och tydligt?, var en fråga från publiken. Bernt Nielsen menade att stombussystemen i Stockholm och Göteborg är exempel på trygga system. Men hur attraktivt är ett BRT-system egentligen? undrade Mattias Wärnhjelm, Från publiken kom frågan: Varför inte tunnelbana till Täby/Arninge sammankopplad med Odenplan? Svaret på den var helt enkelt att det inte ingick i uppdraget att utreda ett sådant alternativt. En diskussion uppstod också om framkomlighet. Någon menade att bussar kan hamna i trafikstockningar och bli stående, medan spår alltid har access, någon annan påpekade att framkomligheten måste vi alltid arbeta för att få till, både när det gäller spårväg och busstrafik. Avslutningsvis konstaterade Göran Cars att frågan om bebyggelseutvecklingen tycks avgörande i nordost, där befolkningen nu är så spridd. Ökad tillgänglighet på tvären i södra Stockholm Det andra av SATSA:s delprojekt som presenterades var Spårväg Syd (med projektledare Ann- Charlotte Alvehag) som handlar om att ta fram en förstudie för spårvägsförbindelsen i söderort. På lång sikt handlar det om att stärka tillgängligheten mellan Flemingsberg Kungens kurva Skärholmen Älvsjö. Detta är egentligen ingen ny idé, det fanns faktiskt ett förslag redan 1988 (dock på sträckan Skärholmen, Flemingsberg, söder om Farsta och till Skarpnäck). Sen 1991 har det funnits förslag med ungefär samma sträckning som idag. Då pratade man om utvecklingsområden, i ungefär samma mening som vi idag pratar om regionala kärnor. Det vill säga punkter med potential för utbyggnad av arbetsplatser och bostäder. Spårväg syd skulle då vara en förlängning av tvärbanan. Detta kom att ändras en del sedan dess, men Spårväg syd har funnits med i lokala och regionala planer sedan Nu finns RUFS 2010 och Spårväg syd ska fungera stödjande för den regionala utvecklingen. En vision för framtiden är att den ska underlätta tillgängligheten till arbetsplatser, och nå invånare och arbetsplatser. Spårvägen skulle kunna halvera restiden i området, och därmed bli jämförbar med bilen. Nu är man inne i en strategisk fas, som innefattar inventering av tidigare studier, målanalys, trafikanalyser, inventering av skyddsvärda områden, inventering av depålägen samt tidiga samråd. Spårväg i olika sträckningar utreds, men också ett BRT-system och ett enklare bussalternativ. De olika platserna som spårvägen skulle koppla samman har lite olika värden idag, och frågan om hur spårvägen till exempel kan kopplas till existerande pendel- eller tunnelbanestationer finns med i arbetet. Förstudien handlar om ökad tillgänglighet i tvärled, inte bara mellan kärnorna, utan också mellan ressystem. Hög punktlighet, korta restider och god komfort. Spårvägen bör dras i områden med hög täthet. Flemingsberg har många stora arbetsplatser och Södertörns högskola, och koppling till pendeltåget. Det finns även utvecklingsvisioner för Flemingsberg när det gäller bostadsbyggande. Skärholmen, som är ett bostadsområde med ett stort centrum, har tunnelbanan, medan det intilliggande externhandelsområdet Kungens kurva idag inte har någon spårkoppling alls. De två områdena är idag av väldigt olika karaktär, och delas av E4/E20, men även här finns det tankar om 9

10 hur man kan integrera de två områdena bättre. Det finns också planer för stor utbyggnad av handeln i området som redan idag är omfattande (30 miljoner besök/år). I den efterföljande diskussionen inledde Göran Cars med att fråga Ann-Charlotte Alvehag om spårväg syd kommer kunna lösa problemen med funktionsseparering och segregation som på olika sätt präglar området (Kungens kurva som är ett ganska ensartat området med handel och få bostäder, och Flemingsberg som har väldigt få företag, men många offentliga verksamheter och är rumsligt väldigt uppdelat mellan verksamheter och bostadsområden). Ann-Charlotte Alvehag trodde att funktionssepareringen kan komma att minska, men hon trodde inte det påverkar segregationen, för den har troligen andra orsaker som handlar om attraktiva boendemiljöer och om att höja statusen på områdena kanske till exempel genom att bygga mer villabebyggelse och låghus. Som kollektivtrafikplanerare så Alvehag problem i detta eftersom resandeunderlaget kan komma att minska på så sätt. Bernt Nielsen tyckte att Spårväg syd var ett intressant projekt då det handlar om att närhetskoppla så pass intressanta områden. Då är spårväg en nödvändighet, menade han. En i publiken undrade om kommunerna arbetar med detta som ett stadsutvecklingsprojekt. Alvehag menade att det nog är lite olika. Huddinge kommun ser gärna att detta ska bli verklighet, och vill satsa. Men, samtidigt har man just bestämt sig för att göra Masmoplatån till ett naturreservat vilket ju påverkar exploateringsmöjligheterna. Projektet ligger också i linje med Stockholms kommuns översiktsplan. Dock finns det villaområden där det uttryckts en viss oro för att detta projekt påverkar fastighetsvärdena negativt. En annan publikfråga var: Hur ser resandebehovet ut i de två etapperna? Alvehag svarade att det största resandet idag är mellan Masmo och Flemingsberg. Alla analyser visar generellt på att resandet är större i den södra delen jämfört med den norra, men samtidigt att det är jämnare i den norra delen. Kollektivtrafiken måste förhålla sig till stadsutvecklingen Cornelis Harders från SL talade avslutningsvis om att förändra resbeteende på sträckan Stockholm Arlanda Uppsala både genom nya och förbättrade förbindelser och andra typer av åtgärder. Idag är tillgängligheten mellan de två stadskärnorna bra, liksom tillgängligheten från de båda till Arlanda. Men från till exempelvis norra Storstockholm till Uppsala, eller från södra Uppland till norra Storstockholm är det svårare, och framför allt med kollektivtrafik. Att förbättra tillgängligheten på denna sträcka också utan för stadskärnorna, liksom tillgängligheten till Arlanda från utanför stadskärnorna är att aktivt förhålla sig till den pågående stadsutvecklingen. Stockholmsregionen växer, både som boendemiljö och arbetsmarknad. Det är viktigt att ge boende i utkanterna god tillgänglighet till arbete och utbildning, liksom att ge Uppsalabor tillgänglighet till arbetsmarknaden i Storstockholm, såsom Kista. Planerad trafikstart för de nya pendeltågssträckningarna är december Då ska det finnas fler direkta förbindelser. Det innebär inte så mycket bättre restider egentligen, men färre och enklare byten och mer samordnade biljettsystem. Från många fler håll ska man kunna nå Arlanda direkt utan byte. Detta anses som viktigare än restidsförbättringar. 10

11 Göran Cars reflekterade efter presentationen att det här ska göras! Men, kan något gå fel, och vad i så fall? Harders svarade att mycket kan gå fel... Till exempel måste man arbeta för att få tillgång till Arlandabanan, som ju är en privat bana. Man måste komma överens med dem. De förlorar kunder på detta, men får samtidigt ta ut en avgift på Arlanda från de som inte åker med A-train. Nivån på avgiften måste förhandlas om. En fråga från publiken var om man nu alltså kan åka på SL-kortet till Uppsala, men så är inte fallet. Dock ska man kunna ha både SL- och UL-kortet i samma bärare. Alltså, det innebär inte helt samma biljettsystem, men båda i ett och samma kort. Samma person i publiken undrade också hur man hanterar den begränsade kapaciteten i Stockholm före citybanan. Svaret var att det gör man inte, man förlänger Upplands Väsby-tågen till Uppsala. 1 Mattias Wärnhjelm pekade på att Upptåget alltså får stå tillbaka i den här lösningen är de glada över det? Ja de ser ju att det blir bra, var Harders svar. Hur har arbetet underlättats av det sätt ni jobbat inom SATSA samverkan, undrade Göran Cars. Harders sa att projektet var direkt inriktat på genomförande hela tiden, och på att lösa det tillsammans. Man har inte varit inriktade på utredande, utan på genomförande. Dessutom var man överens om att man inte skulle bygga nytt utan köra på befintligt spår för att få snabbare resultat. Fortfarande viss mystik kring spårvägens attraktionskraft De tre frågorna som utgjorde utgångspunkter för eftermiddagens diskussion var - Kan vägar och spår bidra till stadsmässighet och god stadskvalitet? - Hur kan transportsystemet utvecklas för att gynna kollektivt resande? - Spårväg dyrt och ineffektivt och mest för nostalgiker, eller det bästa alternativet för stadsmiljön? På den första frågan blir det intuitiva svaret ja, uppenbarligen, eftersom flera av presentatörerna betonade framförallt spårvägens attraktivitet. Men vad stadsmässighet, attraktivitet och god stadskvalitet faktiskt är eller kan vara fick vi inte riktigt veta. Varför anses inte busstrafik eller pendeltåg stadsmässigt när det samtidigt ju är en så etablerade del av stadslivet idag (och dessutom en billigare lösning)? Handlarna kommer när spårväg etableras, och kanske kan det ses som en viktig aspekt av stadsmässighet att det finns handel. Spåret signalerar trygghet och varaktighet, det ligger där, det är en investering som kommer vara ett tag likt stadsbyggande. Några tyckte att det borde vara möjligt att sända sådana signaler även med BRT-lösningar på vägar. Ett intryck är att det handlar om att signalera varaktig investering, så en dyr BRT-lösning kanske kan få samma effekt? En annan reflektion är att kanske stadsmässighet och god stadskvalitet inte alltid överensstämmer? Till exempel i diskussionen kring shared spaces som Mattias Wärnhjelm förde. De är attraktiva, stadsmässiga - men inte så säkra och därmed inte god stadskvalitet? Att de fungerar är avhängigt att vi människor är uppmärksamma och försiktiga, att olika trafikslag kommunicerar med varandra. Är det i centrum eller periferi man ska satsa? Ja, spårvagnen tycks i alla fall ge periferin ny laddning (exemplet Norrköping. Och periferin står också i någon mening i fokus i de förbättrade 1 Om jag förstod rätt? 11

12 pendlingsmöjligheterna längs stråket Sthlm-Arlanda-Uppsala. I bussutredningen i nordostkommunerna är det periferins koppling till centrum som varit allra viktigast. Stadsbyggande och trafikplanering hänger ihop av naturliga skäl, men eftermiddagens presentationer betonade att det viktiga är att få in det tänkandet i organisationerna. Ett exempel som kan vara illustrativt är det från Karlstad som Charlotte Wäreborn-Schultz nämnde, där busstrafikbolaget deltar nära i samhällsplaneringen. Den andra frågan var hur transportsystemet kan utvecklas för att gynna kollektivt resande. Det fick vi en mängd olika exempel på under eftermiddagen. Faktorer som nämndes handlade om tillgänglighet, få och enkla byten, komfort, tydliga och samordnade biljett- och rabattsystem, komfort och tidpassning. Ingen nämnde biljettpriset, utan det var snarare tal om att öka konsumenternas betalningsvilja. Det togs också upp att design och utformning, liksom en öppen planeringsprocess med mycket och transparent information kan ha betydelse för mottagandet. Avslutningsvis fanns en lite tillspetsad fråga för dagen Spårväg dyrt och ineffektivt och mest för nostalgiker, eller det bästa alternativet för stadsmiljön?. Den nådde vi kanske inte riktigt ända fram till. Spårväg är dyrt - i Göteborg vann spårvagnslösningen över förnuftet men huruvida det skulle vara mer eller mindre effektivt än andra lösningar framkom inte. Om det är det bästa alternativet för stadsmiljön beror naturligtvis på vilken stadsmiljö man vill ha, och vad man lägger i det begreppet. En jämförande miljödiskussion kan kanske ge ytterligare i denna fråga, men den hann vi inte riktigt heller fram till under den här eftermiddagen, men det är en fråga som säkert kan tänkas återkomma i andra sammanhang och diskussioner om kollektivtrafikplanering. 12

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM Svenska Bussbranchens Riksförbund Juni 2012 BRT i Stockholm sid 2 BRT i Stockholm sid 3 Byrålådan eller snabb tillförlitlig kollektivtrafik? Vad är Bus Rapid Transit? SL vill

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:8 Dnr. KS 2012/0540 Utdrag: akten, KS Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda Ärende

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-27 Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Läs mer

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor

56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20t3-0t-77 8 (20) 56 Remissyttrande över förslag till Handlingsprogram Reg onala stadskärnor (KS 2012.sos) Beslut

Läs mer

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva.

B OTKY RK A. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar. Segeltorp. Älvsjö Skärholmen. Kungens kurva. Kungens kurva - Skandinaviens största shoppingområde expanderar Skandinaviens största shoppingområde Kungens kurva-skärholmen växer med ett nytt IKEA-varuhus och en spa- och wellnessanläggning med hotell

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje 1(21) Handläggare Stefan Persson 08-686 1688 Stefan.persson@sll.se Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje På uppdrag av regeringens förhandlingspersoner kompletteras här underhandsrapporten

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

En tunnelbana i världsklass

En tunnelbana i världsklass En tunnelbana i världsklass 5 år med MTR och Stockholms tunnelbana MTR har drivit Stockholms tunnelbana sedan 2009 på uppdrag av SL*. SL: s och vårt mål är fler och nöjdare resenärer, och efter fem år

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt Mål Avtal, som driver mot målet att fördubbla resandet och marknadsandelen Ett reducerat antal överklaganden Avtal, som gör det möjligt att få mer trafik pengarna Utveckla den gemensamma affären mellan

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Mot en spännande framtid Barkarby College i ärfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Framåt inom natur och teknik Stockholm Väst är ett av de hetaste tillväxtområdena

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 From Action Plans to Action the Swedish Model Stockholm 19 juni 2012 ITS The Swedish Way Årets konferens kommer att dels fokusera på regeringens uppdrag till

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige. Sammanställda 2014-05-15

Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige. Sammanställda 2014-05-15 Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige Sammanställda 2014-05-15 Om Spårvagnsstäderna Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Re.Synpunkter: Mobility management-plan för Huddinge kommun vs Remissutgåva

Re.Synpunkter: Mobility management-plan för Huddinge kommun vs Remissutgåva 1 ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard Jessica Elmgren Projektledare Mobility management, Hållbart resande HUDDINGE KOMMUN 141 85 Huddinge

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR Värdeskapande förhandlingar Hur skapar vi förutsättningar att genomföra stora investeringar i infrastruktur och andra betydelsefulla samhällsinvesteringar Hur får vi igång byggandet? INBJUDAN Seminarium

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Löfströms allé 6A Sundbyberg 907 kvm kontor

Löfströms allé 6A Sundbyberg 907 kvm kontor Löfströms allé 6A Sundbyberg 907 kvm kontor Välkommen till Diligentia Löfströms allé 6A Yta: 907 kvm Våning: 1 tr Husets karaktär Huset är byggt i början på 1900-talet och har totalt ca 12 500 kvm kontorsyta.

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Delredovisning juli 2014 1(189) Strategisk utveckling Planering. RAPPORT 2014-01-08, rev 2014-07-01

Delredovisning juli 2014 1(189) Strategisk utveckling Planering. RAPPORT 2014-01-08, rev 2014-07-01 1(189) BILAGA 11 - Dokumentation Trafikanalys till Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län Delredovisning juli 2014 Stockholms läns landsting

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret På väg mot hållbara transporter

Samhällsbyggnadskontoret På väg mot hållbara transporter Samhällsbyggnadskontoret På väg mot hållbara transporter sammanfattning av seminarium för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer