Hälsofrämjande insatser i skolan. - en nationell kartläggning år Sofia Green, Johan Tranquist, Charli Eriksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande insatser i skolan. - en nationell kartläggning år 2009. Sofia Green, Johan Tranquist, Charli Eriksson"

Transkript

1 Hälsofrämjande insatser i skolan - en nationell kartläggning år 2009 Sofia Green, Johan Tranquist, Charli Eriksson

2

3 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 Inledning De viktiga skolåren i en betydelsefull miljö Nationellt intresse för hälsofrämjande skola Syfte Bakgrund Förändringar gällande styrning av och ansvar för skolan Förändringar gällande skolutveckling Skolan som arena och som stödjande miljö Hälsofrämjande skolutveckling Kunskapsutveckling Metod Metod och urval Respondenterna Genomförande Analys Resultat Resultat del 1: Beskrivning av landsting och regioner Folkmängd och politiskt styre Styrdokument för hälsofrämjande och förebyggande arbete Mål- och insatsområden med inriktning barn och ungdomar Andra betydelsefulla styrdokument för barn och ungdomar Kartläggningar av barn och ungdomars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Kvalitetssäkring och dokumentation FoU-insatser Olika organisation för barn, unga och skolan Olika förhållningssätt gentemot skolan En granskning av landstingens och regionernas hemsidor Respondenternas skildringar av Hur landstingen och regionerna arbetar med skolan Synen på hälsofrämjande insatser i skolan Hur landstingen och regionerna ser på sin roll och sitt ansvar Vad landstingen och regionerna bistår med gentemot skolan Resultat del 2: Beskrivning av framgångsfaktorer och motsättningar Framgångsrika landsting och regioner Framgångsrika kommuner och skolor Upplevda motsättningar Diskussion Metoddiskussion Val av metod Urvalet Bortfallsanalys Genomförandet Validitet Resultatdiskussion

4 Ansvar för utvecklingen av skolan och barn och ungdomars hälsa Politiska och ekonomiska förutsättningar som styr Organisation för arbete med barn och ungdomars hälsa Samlat nationellt stöd och fungerande samverkan Avslutande reflektioner och framtida utvecklingsområden Reflektioner Olika värdegrunder och målsättning för skolan Olika inställning till att arbeta hälsofrämjande med skolan Utvecklingsområden Tydligare helhets- och barnperspektiv Gymnasieskolan som framtida utmaning Kvalitetssäkring och certifieringsmöjligheter Slutord Referenser Litteratur Lagar och utredningar Elektroniska referenser Bilagor Bilaga 1 Förfrågan Bilaga 2 Informationsbrev Bilaga 3 Intervjuguide Bilaga 4 Förtydligande Bilaga 5 Granskning av hemsidor

5 Förord I början av 2009 inleddes vårt arbete med en nulägesanalys av landstings och regioners insatser i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med fokus på skolan som arena. Att få en inblick i vad som görs runt om i landet har ett nationellt intresse och ett stort värde för framtida insatser och prioriteringar, inte minst för verksamhets del. I vårt uppdrag ingår det att aktivt verka för ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer så att alla goda krafter tas till vara. Vi vill gärna vara en resurs och ett komplement till de insatser som andra nationella, regionala och lokala aktörer gör, där vi kan bidra med en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, kostvanor samt barns och elevers lärande och utveckling. Denna rapport är ett resultat av intervjuer med nyckelpersoner på företrädelsevis regional nivå. Den bygger även till viss del på en genomgång av både nationella och internationella publikationer inom området. Då vi ansåg att det behövdes en mer sammanfattande skrift har vi valt att publicera en kortare sammanfattning; Fokus hälsofrämjande insatser i skolan som finns att ladda ner eller beställa via vår hemsida I arbetet med rapporten har vi gjort ett par avgränsningar. För vi hade ingen möjlighet kartlägga det viktiga arbete som görs på olika skolor runt om i Sverige genom en direkt kontakt med alla skolor. I tidigare studier av skolämnet idrott och hälsa har vi dock fått del av ett urval skolledares och lärares perspektiv på hälsofrämjande insatser. Vi fick även avstå att i detalj redovisa de insatser som görs från olika nationella myndigheters sida. Idag pågår viktigt arbete kring olika delar av hälsofrämjande skolutveckling med utgångspunkt från bland annat jämställdhet, demokrati, antimobbning och alkohol- och drogförebyggande arbete. Vi valde istället att på regional nivå lyfta fram det arbete och den överblick som denna position ger i det hälsofrämjande arbetet. Kartläggning saknar tyvärr information från några län i de fall vi inte funnit någon informant för området hälsofrämjande i skolan, eller någon annan som kunnat medverka. Med andra ord behöver bilden kompletteras och säkerligen uppdateras inom kort på grund av den utveckling som sker i skolans värld inte minst i ljuset av de ökande insikterna om vikten av en god hälsoutveckling för elevernas utveckling och lärande. I arbetet med nulägesanalysen har Sofia Green, projektsekreterare vid NCFF varit huvudansvarig för datainsamling och sammanställningen av de två publikationerna. Johan Tranquist och Charli Eriksson har ansvarat för studien uppläggning, deltagit i analysarbetet och rapportens slutliga utformning. Örebro den 29 januari Charli Eriksson, föreståndare för NCFF, professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet

6 Sammanfattning Inledning Skolan som stödjande miljö Barn och unga är särskilt angelägen målgrupp för det förebyggande och hälsofrämjandet folkhälsoarbetet som både kommuner och landsting har en mycket viktig roll i. Skolåren är utan tvivel en betydelsefull tid för barnets och den unga individens fortsatta liv och utveckling (Bremberg 2004). I och med att Sverige har obligatorisk skolgång kan i teorin alla skolpliktiga barn och ungdomar mellan sju och sexton år nås, vilket gör skolan till en synnerligen gynnsam arena för förebyggande och hälsofrämjande insatser (Nilsson 2003). Skolan bör dock inte ses som en geografiskt begränsad yta utan mer som ett komplext system och sammanhang där människorna har de största möjligheterna att förändra och påverka såväl sin, som andra människors miljö och livssituation. Den samlade evidensen talar för att skolmiljön i vid bemärkelse har en central betydelse, vilket innefattar såväl den fysiska och psykiska som den sociala miljön. En omsorgsfull skolmiljö som skapas genom respektfulla och stödjande relationer, genom gemensamma mål och värderingar, och har stor betydelse för elevernas förmåga att utveckla ett socialt och emotionellt lärande. Detta sociala och emotionella lärande har i sin tur tydliga samband med lärande i allmänhet (Ogden 2003). Genom att främja elevernas sociala och känslomässiga utveckling främjas också studieresultaten. Utifrån studier av skolor som kategoriserats som så kallade hälsofrämjande skolor framgår att de mest framgångsrika skolorna ägnat sig åt såväl ett holistiskt och långsiktligt, som ett multifaktoriellt arbete med tydligt fokus på skolans psykosociala miljö (Stewart-Brown 2006). Ett brett och allomfattande hälsofrämjande arbete framhålls generera mer än traditionell hälsoundervisning som inte visat sig ha några positiva effekter på elevers beteende sett ur ett långsiktigt perspektiv (SOU 2001). Forskningen tyder även på att oavsett typ av förebyggande arbete så bör det integreras i förskolan och skolan. Det bör följa barnen från förskoleålder genom hela grundskoletiden. Gymnasieåren kräver likaså sitt unika integrerade förebyggande arbete. Oavsett vilka skolår det handlar om så måste det förebyggande arbetet vara långsiktigt i sin karaktär och fungera som en motvikt för riskpåverkan och problemutveckling för att inte riskbeteenden eller andra problem ska utvecklas (Ogden 2005). Forskningen om skolutveckling har bland annat bidragit till insikter som att det krävs att varje skola har sin unika strategi för att skolan ska lyckas i sitt unika utvecklingsarbete.

7 Syfte Syftet är att kartlägga hur landsting och regioner arbetar med hälsofrämjande insatser riktade mot barn och ungdomar med skolan som arena för sitt arbete. Rapporten ger således en nulägesbild av landstingens och regionernas; styrdokument för hälsofrämjande och förebyggande arbete mål- och insatsområden med inriktning mot barn och ungdomar andra betydelsefulla styrdokument för barn och ungdomar kartläggningar av barn och ungdomars hälsa kvalitetssäkring och dokumentation av sitt arbete FoU insatser organisation för barn, ungdomar och skolan förhållningssätt gentemot skolan synsätt gällande sin roll och sitt ansvar för skolan, samt vad de bistår med gentemot skolan Då syftet även är att beskriva vad som försvårar för landsting och regioner att fungera som ett regionalt stöd till skolorna, samt vad som bidrar till att landsting och regioner upplever sitt arbete framgångsrikt behandlar även rapporten; framgångsrika landsting och regioner framgångsrika kommuner och landsting, samt upplevda motsättningar Metod Eftersom syftet var att belysa visst tema och skapa en vidare förståelse för ett antal förutbestämda frågeställningar valdes intervju som metod. För att kunna göra själva urvalet användes en förteckning över personer som enligt Skolverkets hemsida var delaktiga i ett Regionalt kontaktnät för hälsobefrämjande skola. I några fall användes kontaktuppgifterna på landstingens egna hemsidor. För varje landsting och region valdes en person ut som blev förfrågad via e-post om denne kunde anses vara den regionala kontaktpersonen som eftersökte samt om han/hon kunde ställa upp på en telefonintervju. Vid samtliga intervjuer användes efter respondenternas godkännande en diktafon. Efter transkribering lästes alla intervjuer i sin helhet för att få en uppfattning om själva materialet och för att kunna urskilja substantiella uttalanden och teman. Genom att bilda olika meningskategorier gjordes den stora textmassan mer hanterbar och överskådlig. I

8 slutfasen av analysprocessen bildades flertalet underrubriker som var såväl breda som deskriptiva i sin karaktär. Resultat Ansvar för barn och ungdomars hälsa och skolan Huvudansvaret för förskoleverksamhet och grundskola kan sägas ligga hos kommunerna men eftersom stat och kommun kan åberopa principen om skolornas självstyre kan skolorna tvingas hantera många svåra situationer själva. Med ökad frihet kommer även ett ökat ansvar och krav om att den enskilda skolan ska leda sin egen utveckling i en positiv riktning. Idag står det så kallade skolutvecklingsbegreppet för såväl lokalt ägarskap och lokala behov, som fria utvecklingsbenägna skolkulturer. Friheten och det egna ansvaret som genom decentralisering var tänkt att gynna och underlätta den enskilda skolans utveckling, kan likaväl bli något betungande för de skolor som inte är tillräckligt resursstarka för att kunna leda sin egen utveckling. Flertalet av respondenterna menar att det handlar om ett delat ansvar för att driva frågor som har med barn och ungdomars hälsa samt förskolan och skolan att göra. Flera påpekade att ingen kan anses äga en fråga mer än någon annan. Som landsting eller region kan de agera som en drivande och ansvarstagande part, men de kan aldrig utgöra en högsta beslutande instans menar enstaka respondent. Arbetet betonas helt bygga på en samverkan med bland annat kommun och skola. Respondenterna har dock svårt att se att det finns någon tydlig roll- och ansvarsfördelning som det ser ut idag, vilket försvårar deras arbete ibland. Några få respondenter menar att de som landsting inte har något med skolan att göra, men att de ändå kan se skolan som en så pass viktigt arena att stödja. Styrdokument och målområden Samtidigt som det fanns respondenter som inte hade några svårigheter att ange olika styrdokument som kan anses vara vägledande i sammanhanget, fanns det de som upplevde frågan betydligt svårare. Respondenterna var dock eniga om att det är kombinationen av nationella och lokala styrdokument och mer konkreta lokala handlingsplaner som är av betydelse. Dokumenten ger en mer värdefull vägledning tillsammans, än om de tillämpas var för sig. Det område som flest landsting och regioner valt att prioritera var det som benämndes trygga, goda och jämlika uppväxtvillkor, eller hälsosam och god uppväxt. Två andra vanliga inriktningsmål var barn och ungas psykiska hälsa

9 och tobaks-, alkohol- och drogförebyggande insatser. Flera styrdokument innehöll dessutom delmål som handlade om fysisk aktivitet och mat, övervikt och fetma, samt handlade om att främja och utveckla goda levnadsvanor, samt trygg och säker sexualitet. Några få landsting har valt att fokusera förskolan och skolan som en hälsofrämjande arena, och få har formulerat delmål innefattande hälsofrämjande skolutvecklings begreppet. Kartläggning och kvalitetssäkring Flertalet av landstingen och regionerna gör kartläggningar för barn och ungdomars hälsa, levnadsvanor och/eller levnadsvillkor. Av de femton tillfrågande landstingen och regionerna tycks det vara sju landsting som gör återkommande och länsövergripande enkätundersökningar för ungdomar och deras hälsa och levnadsvanor. Något som framträder som ett problem är att resultaten inte används i den utsträckning som de skulle kunna användas. Allt fler landstig och regioner har därför valt att förändrat sitt sätt att återföra resultaten till de verksamheter de hämtat data ifrån. Några av respondenterna ser att de arbetar mer med problematisering av resultatet. De har även fler fördjupade diskussioner med kommuner och skolor kring själva resultatet och kring metoder för att använda resultatet jämfört med tidigare. När det gäller kvalitetssäkring anser majoriteten av respondenterna att de har en tydlig struktur för både kvalitetssäkring och dokumentation inbyggd i deras verksamheter. Det är dock främst det övergripande folkhälsoarbetet som kvalitetssäkras medan de riktade förebyggande- och hälsofrämjande insatserna är betydligt svårare att få en bra struktur för. Flera av respondenterna ser att implementeringsprocesserna är de mest intressanta processerna att kvalitetssäkra. När det gäller metoderna så förlitar sig landstingen och regionerna sig till de studier som redan gjorts på nationell nivå, exempelvis av Statens folkhälsoinstitut så några egna metodstudier görs sällan.

10 Organisation för skolan Trots något svårtolkade svar antas sex av femton tillfrågade landsting och regioner inte ha en särskild organisation för att arbeta med barn och ungdomars hälsa vilken kan anses vara direkt kopplad till skolan. Sju landsting och två regioner kunde samtidigt svara att de har en typ av organisation för att arbeta mot skolan. Flera av respondenterna kunde se att landstingets ordinarie organisation utgör en slags organisation i sig för barn och ungdomar. I detta fall åsyftades framför allt folktandvården, ungdomsmottagningarna och skolhälsovården. Samtidigt menade några av respondenterna att det finns en organisation inom den egna landstingsorganisationen mer eller mindre indirekt genom de olika samverkansavtal, nätverk, forum eller liknande som finns. Det är tydligt att många av respondenterna anser att de som landsting/region arbetar aktivt med skolan. Sammanlagt tio respondenter menar att de gör det. Utifrån en granskning av landstingens och regionernas hemsidor tycks det vara lika vanligt att det finns en tydlig profilering mot barn och ungdomar och förskola och skola, som att det saknas en. Samtidigt som det finns landsting som framstår passiva med ett smalt och begränsat intresse för hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan finns det landsting som framstår på motsatt sätt. De framstår som mycket starka drivande parter med tydliga utvecklingsambitioner. Vad den stora skillnaden beror på är svårt att säga något om. En tänkbar förklaring är att bristande förankring och otydlig nationell styrning, eller om ännu mer negativt uttryckt, avsaknaden av en samlad nationell styrning genererar stora variationer på den regionala nivån. Synen på hälsofrämjande insatser i skolan Det är tydligt att landstingen och regionerna har i flera avseende mycket skilda ansatser och åsikter när det gäller att arbeta hälsofrämjande i skolan. Även mycket skiftande synsätt att se på begreppet hälsofrämjande skolutveckling. Sammanlagt åtta landsting och två regioner menar att de arbetar aktivt med skolan och då utifrån en filosofi som stämmer överens med det hälsofrämjande skolutvecklings begreppet står för. Ett landsting arbetar emot skolan enligt konceptet Skolan Förebygger. Resterande fyra landsting kan inte sägas arbeta med skolan utifrån någon särskild ansats, utifrån vad respondenterna själva har svarat. Hälsofrämjande skolutveckling betraktas enligt respondenternas utsagor inte som något statiskt utan innefattar ett arbete och en process som bygger på ett salutogent och holistiskt synsätt, vilket inte kan nå en viss slutpunkt. Det är ingen

11 insats som kan slutföras utan ett arbete som ständigt måste underhållas och utvecklas. Enligt några av respondenterna har begreppet ibland använts, och används än idag i fel sammanhang. Något som i sin tur kan bidra till att begreppet allt mer förlorar sin rätta komplexa innebörd. Vad landstingen och regionerna bistår med gentemot skolan Inspirations- och kunskapsdagar Samtliga tillfrågande respondenter uppger att de har bistått tidigare, och att de bistår än idag med olika inspirations- och kunskapsdagar. Alla landsting och regioner tycks dock inte ha samma avsikt att driva utbildningssatsningar med en bred ansats utifrån ett holistiskt synsätt. Vissa tycks tenderar att arbeta mer ämnesorienterat och utifrån ett traditionellt stuprörstänk och arrangerar därmed t.ex. en specifik ANT-dag istället för att belysa fler olika områden samtidigt. Handledning Enstaka respondent uppger att handledningen inte är någon stor del av deras dagliga arbete. Samtidigt finns det respondenter som hävdar att handledning är ett såväl naturligt och väsentlig som återkommande inslag för deras tjänst. Många landsting väljer att utbilda annan part t.ex. någon inom kommunen som anses ha bättre utgångspunkt och förutsättning, samt större möjlighet att fungera som ett stöd i ett nästkommande led. Ekonomisk stöttning Hälften av respondenterna uppger att de har gett och ger än idag ekonomiskt stöd till kommuner och skolor genom särskilt avsatta medel i deras budget. Några av respondenterna uppger att de även kan ge indirekt stöttning genom att exempelvis bistå med anställningar, eller genom att stå för viss metodutveckling. Majoriteten av respondenterna uppger att de utvecklar och sprider eget material. Ibland görs detta kostnadsfritt eller till ett subventionerat pris. Lika för alla Respondenterna är eniga om att enskilda kommuner och skolor aldrig får särbehandlas. Alla ska alltid erbjudas samma sak utan undantag. Det förekommer således aldrig några särskilda punktinsatser för vissa utvalda. Anledningen till att ingen ekonomisk stöttning ges ibland handlar framför allt om landstingets eller regionens förändrade ekonomiska förutsättningar. Allt hårdare sparkrav och minskade marginaler bidrar till att det finns allt mindre resurser att fördela på regional och lokal nivå. Många av landstingen försöker ändå ta den

12 största kostnaden för att hjälpa kommunerna som även drabbas av den rådande lågkonjunkturen. Framgångsrika landsting och regioner De landsting och regioner som ser resultat av deras arbete menar att det handlar mycket om att de själva har en väl fungerande organisation. Respondenterna menar att de nått framgångar dels genom att ha en tydlig ansvarsfördelning. Men att det även handlar om förankring, gemensam värdegrund och en kultur som alla kan ställa sig bakom. Styrdokument, mål och indikatorer för måluppfyllelse anses bidra till en större förståelse och gemensam strävan. En politisk förankring och ett politiskt mandat för arbetet kan vara helt avgörande i många fall. Det krävs ett ärligt intresse för att driva frågorna, men även ett intresse för resultatet, från såväl politikernas som tjänstemännens sida. Strukturer för samverkan och gott samarbete krävs på samma sätt för att lyckas. Samverkan kräver i sin tur såväl uthållighet som ihärdighet. För det tar tid att bygga upp en fungerande samverkan i nätverksform eller liknande. Det råder en samstämmighet kring att den som arbetar ensam är inte speciellt stark. Den som samverkar med andra kring barn och ungdomar, förskola och skola, och då på ett helhetsinriktat, undersökande och nytänkande sätt kan sannolikt nå de största framgångarna. Att sprida sina lärdomar och erfarenheter till andra beskriver respondenterna vara av stor betydelse för att även andra ska kunna nå framgång. Trots detta tycks den nationella spridningen av goda exempel tyvärr inte vara särskild god då respondenterna har svårt att ge exempel på andra som arbetar med resultat. Framgångsrika kommuner och skolor Mycket av det som ligger till grund för framgångsrika landsting och regioner tycks även gälla framgångsrika kommuner och skolor. Även på lokal nivå antas det krävas stabila och tydliga organisationer, strukturer för verksamheterna, samt styrdokument som kan ge arbetet dess rätta legitimitet. Kommun och skola behöver vara samorganiserade och ha bra relationer till varandra. Förankring och delaktighet bidrar till ett mer uthålligt arbete sett ur ett längre tidsperspektiv. Enligt vissa är det ledarskapets beskaffenheter som har en avgörande faktor för framgång. Flera av respondenterna kunde även se att det handlar om en viss kultur och värdegrund som genomsyrar hela skolan. För att kommunerna ska vara framgångsrika i deras arbete krävs att de har en god förförståelse för den unika skolkulturen, eller i vissa fall kulturerna. Både kommun och skola behöver

13 även ha en stor förståelse för vad hälsofrämjande arbete innebär innan de ger sig i kast med att t.ex. formulera policydokument, eller börjar tillämpa olika metoder. Motsättningar Viktigt att betona här är att respondenterna helst inte vill se till det negativa eller vill prata om någon typ av motsättningar. De lyfter hellre fram det som fungerar och det som bidrar till ett framgångsrikt arbete i skolan. Det är ändå viktigt att få en bild av hur det ser ut i verkligheten. Därför har motsättningarna ändå valts att belysas i kartläggningen. Begränsade resurser Respondenternas kan se ett flertal olika bidragande faktorer som på ett komplext sätt bidrar till att de upplever motsättningar i deras arbete. Det är exempelvis de begränsade ekonomiska förutsättningar som får fler olika oönskade följdeffekter. Landstingen och regionerna uppges inte kunna stötta kommuner och skolor på djupet likt tidigare. Skolorna å andra sidan tvingas prioritera bort allt sådan som inte är lagstadgat. Många lyckas ändå med sina uppdrag trots minimala resurser och motstridiga politiska beslut. Enligt Sveriges kommuner och landsting kan även de kommuner som satsar betydligt mindre än genomsnittet lyckas lika bra som övriga som har betydligt större ekonomiska resurser. För det viktiga är inte resursernas storlek, utan hur de används. Mer avgörande är skolpersonalens, skolledarnas och politikernas gemensamma insatser. De som har lyckats bäst beskrivs ha såväl en föredömlig personal, ett gott ledarskap, konsekvent skolpolitik och en fungerande uppföljning av elevernas utveckling (SKL 2009). Andra faktorer Några av respondenterna kan se att påtagliga förändrade samhälliga värderingar som t.ex. en allt tydligare individualisering i samhället har kommit att försvåra deras arbete. Att det saknas en förståelse och samsyn, samt förankring och drivkraft nationellt sett ifrån bidrar till att arbete i skolan blir påtagligt svår regisserat. Att ingen part riktigt anses sig ha ett tydligt samordningsuppdrag anses vara en motsättning. Många av respondenterna menar att stöttningen nationellt ifrån har svängt med åren. Den har inte alltid sett likadan ut. Detta i och med att uppdraget för skolan har vandrat fram och tillbaka mellan olika instanser. Flera av respondenterna ser att Skolverket bör driva frågan om att främja hälsa i skolan. Detta med tanke på att de har det starkaste mandatet ute i skolorna. Samtidigt kan enstaka respondent se att statens folkhälsoinstitut har bättre ekonomiska förutsättningar, samt behärskar exempelvis metodutveckling bättre.

14 Respondenterna beskrev även hur olika politiska viljor och samarbetssvårigheter mellan parti- och blockgränserna kan förändra förutsättningarna för deras arbete. Några ser att svensk skolpolitik har kommit att blivit något som förändras vid varje maktskifte. Det blocköverskridande samförståndet som fanns tidigare anses inte finnas längre. Skolpolitiken beskrivs som ett mycket omtvistat politikområde där parterna inte kan enas kring frågorna. Respondenterna kan även se att skolpolitiken i stort sett saknar en den långsiktighet som krävs och som finns för övriga politikerområden. Avslutande reflektioner och utvecklingsområden Då det finns många olika tänkbara utvecklingsområden att belysa har endast ett fåtal områden valts ut för vidare fördjupning. Ämnesrelaterat lärande eller ett mer hälsofrämjande lärande Några av respondenterna påpekar att det är högst aktuellt att lyfta någon form av värdegrundsdiskussion för att kunna bemöta framtida utmaningar. De anser att det bland annat behövs samtal om hur skolan ska vara, hur den ska fungera, samt vad den ska syfta till. De kan se en påbörjad positiv utveckling mot att skolorna inte endast arbetar med elevernas lärande utan arbetar allt mer med hela eleven. Samtidigt återstår ett stort arbete för att förskolornas och grundskolornas såväl tankesätt, pedagogik, skolkultur och skolmiljö ska ha förändrats. En viktig förutsättning för denna utveckling är att den svenska skolpolitiken och skoldebatten inte endast handlar om huruvida skolorna är framgångsrika sett utifrån elevernas kunskaper, prestationer och mätbara studieresultat. Såväl politiken som debatten måste i allt större utsträckning handla om ett lärande i vidbemärkelse. Fokus bör flyttas från vad eleverna presterar ämnesrelaterat till deras sociala och emotionella utveckling. Skolåren är för viktiga för att endast handla om resultat och betyg. De måste även bidra till att barn och ungdomar görs redo för livet utanför skolans stödjande miljö. Ett hälsofrämjande lärande innefattar inte endast ämnesrelaterade kunskaper utan ger elever även kunskaper om vad som påverkar deras hälsa i en negativ eller positiv riktning. Lärande och hälsa kan inte åtskiljas. Det breda hälsofrämjande arbetets status ifrågasätts Respondenterna ser även att samtliga parters förmåga och intresse för att arbeta såväl långsiktigt som helhetsinriktat, och då med hela skolan måste utvecklas. För även om det idag finns en större förståelse för att arbeta ur ett tydligt holistiskt perspektiv skulle detta kunna förtydligas ytterligare. Några av respondenterna påpekar att problemet delvis ligger hos personer och funktioner på högsta nationella nivån. De måste först förändra sina strategier och sitt agerande för att

15 en förändring på övriga nivåer ska kunna ske. Det som några av respondenterna exempelvis ser som ett hinder är att staten fördelar stora medel till större nationella aktörer som är inriktade mot alkohol, narkotika, tobak och numera även doping. Om det är denna typ av politiska beslut och handlingar som indirekt stör de regionala parternas holistiska arbete för skolan är mycket svårt att svara på. Det är dock tydligt att flera av respondenterna ser att den typ av hälsofrämjande utvecklingsarbete som de driver måste få samma höga status, och även den tydliga struktur som ANTD- området har idag. Ett tydligare barn- och elevperspektiv Ytterligare ett utvecklingsområde som flera av respondenterna kan se är att det behövs utvecklas ett tydligare barn- och elevperspektiv. Det finns mycket att förändra när det gäller förmågan att skapa ett flöde mellan barn och ungdomar, skola, kommun, landsting och region. Några av respondenterna ser att elevernas demokratiska delaktighet i arbetet för att utveckla skolan bör vara ett helt naturligt inslag utifrån det synsätt hälsofrämjande skola innebär. Arbetet måste därför flyttas närmare eleverna. Metoderna för att lyckas involvera barn och ungdomar beror dock mycket på den aktuella kontexten. Det råder en enighet bland respondenterna att barn och ungas inblandning innebär i många fall en svår balansgång, men den är helt klart värd att arbeta för. Steget in i gymnasieskolan Trots att både skollagen och läroplanen förordar elevperspektivet och samtliga elevers delaktighet är det konstaterat att elevinflytandet minskas gradvis med åldern. Enligt studier har gymnasieeleverna minst inflytande över sin egen skolgång och skolsituation jämfört med eleverna i förskola och grundskola (Nilsson 2003a). Gymnasieskolan kan sett ur ett annat perspektiv ses som en arena inom skolans arena, som ännu inte har utforskats och försökts utvecklats för att kunna bli en hälsofrämjande miljö för ungdomar. Flera av respondenterna ser att det måste skapas en större förståelse för att lärande och hälsa hänger ihop, även på gymnasienivå. Fram tills idag råder det i huvudsak en samsyn för detta inom den obligatoriska grundskolan, samt i många fall även inom förskolan (Bing 2003). Att landstingens och regionernas arbete främst inriktats på grundskolan förklaras ha att göra med att metoderna att arbeta utifrån och som visat sig ge resultat främst gällt grundskolåren. Det råder en klar samstämmighet bland respondenterna om att det kommande steget in i gymnasieskolan kommer att kräva ett helt annat arbete än det som är anpassat till grundskolornas verksamheter. Det kommer bland annat krävas ett omfattande arbete för att bygga upp evidens, samt ett arbete för att utprova metoder specifika för gymnasieskolan. En annan viktig del blir, som tidigare redan påpekats, att arbeta med ökad elevmedverkan.

16 Certifieringens olika sidor Ytterligare aspekter som några av respondenterna lyfte som ett utvecklingsområde var skolornas möjligheter att bedöma kvalitén av sitt hälsofrämjande arbetet, samt deras möjligheter att certifiera sig. När det gäller särskild certifiering är det tydligt att det är få landsting och regioner som i nuläget erbjuder skolor att kvalitetscertifiera sitt arbete. Många av respondenterna delar åsikten att om en skola ska kunna bli en hälsofrämjande skola, då måste den utgå från sina egna förutsättningar och behov. Följaktligen kommer olika skolor välja olika tillvägagångssätt och få helt olika resultat. Därmed finns det alltså stora variationer bland de skolor som hävdar att de är en hälsofrämjande skola (Nilsson 2003b). En respondent tog upp svårigheten att rent praktiskt lösa certifieringen när det gäller vem som ska äga certifieringen. Det finns många frågetecken kring just vem som ska ha rätten att avgöra vilka skolor som kan anses vara hälsofrämjande skolor. Flera av respondenterna poängterar dock att det inte går att säga att en skola är hälsofrämjande eller inte. Det går inte heller att avgöra om en viss grad av hälsofrämjande skolutveckling nåtts. Däremot erbjuds exempelvis skolorna i Skåne idag att certifiera själva arbetet och processen. För att bli certifierad måste skolan kunna visa att den arbetar på ett allomfattande sätt och på ett sätt som leder processen framåt.

17 Inledning De viktiga skolåren i en betydelsefull miljö De yngsta individerna i samhället tillbringar vanligtvis timmar i skolan under sina år i den obligatoriska skolan. Timmar som är av stor vikt. Inte bara för hälsan utan även i flera andra avseenden. Skolåren är en mycket viktig tid för barnets och den unga individens fortsatta utveckling (Bremberg 2004). Frånsett familjen är skolan samhällets viktigaste inrättning när det gäller att påverka barns såväl lärande och utveckling, som hälsa. I läroplanen går att läsa att skolan ska vara ett stöd för familjen som har huvudansvaret för barnets fostran och utveckling (Lpo94). En viktigt och tillika svår uppgift är just att stötta de elever som saknar ett stöd hemifrån eller från annat håll. För det är lättare att lära och utvecklas som barn och tonåring i en miljö där man känner sig trygg, och där relationerna präglas av tillit till varandra (Nilsson & Norgren 2002). I och med att Sverige har obligatorisk skolgång kan alla skolpliktiga barn och ungdomar mellan 7 och 16 år nås, vilket gör skolan till en synnerligen gynnsam arena för förebyggande och hälsofrämjande insatser (Nilsson 2003). Sett ur ett så kallat arena perspektiv är skolan inte bara ett avgränsat sammanhang eller en geografiskt begränsad yta, utan är mer som ett komplext system där människorna i sammanhanget har de största möjligheterna att förändra och påverka såväl sin som andra människors miljö. Viktigt att poängtera är att människors beteenden och agerande är ett resultat av den miljö de befinner sig i. Miljön formar människan, samtidigt som den styrs av människan, vilket blir en oavbruten växelverkan (Bing 2003). Enligt det så kallade stödjande miljö perspektivet kan individens hälsa medvetet stödjas och utvecklas genom en miljö som har en stödjande funktion. En stödjande miljö kan illustreras med ett fågelbo som ger skydd och värme, men som kräver föräldrarnas omsorg för att fågelungarna ska kunna växa och utvecklas och bli flygkunniga (Haglund 2002). Det centrala för detta perspektiv är att alltid utgå från individerna behov. För att fortsätta med liknelsen så försöker fågelmamman tillgodose sina ungars behov utifrån vad hon uppmärksammar att de behöver. Kanske behöver hon ge dem olika mycket mat eller skydd, beroende på hur pass bra de klarar sig själva. En unge är kanske betydligt starkare än en annan som utvecklas långsammare eller som på något annat sätt skiljer sig från övriga. Dessa tankegångar om fågelboet och fågelungarna kan likaväl jämföras med dagens skola, barn och ungdomar. För en skola som ser till varje individs unika utveckling, och som medvetet försöker stötta individen att finna tilltro till sig själv, för att kunna utvecklas utifrån sig själv, är en speciell typ av skola. Det är en skola som fungerar som en

18 stödjande miljö. En skola som även kan sägas vara en hälsofrämjande skola. En skola som dock inte endast ser till skolans miljö, eller till pedagogernas betydelse utan även ser att eleverna påverkas av en rad faktorer utanför denna miljö, som föräldrarna, familjesituation och hemförhållanden, men även av fritidens utformning som föreningsverksamhet, bostadsområden, eller närsamhället i stort (Haglund 2002). Den samlade evidensen som växt i takt med att allt fler skolor blivit hälsofrämjande skolor talar för att just skolmiljön i vid bemärkelse har en central betydelse, vilket innefattar såväl den fysiska och psykiska som sociala miljön. På såväl internationell som nationell nivå har flertal olika myndigeter sedan slutet av nittiotalet haft tydliga avsikter att initiera och leda övergripande och långsiktiga satsningar på skolan som en arena för folkhälsoarbete. Ambitionerna har framförallt varit att stödja, stimulera och inspirera förskolor och skolor att vilja satsa på ett långsiktigt arbete för att stärka deras roll som stödjande miljö för hälsa. Nationellt intresse för hälsofrämjande skola Närmare femtiotal olika nationella parter kan sägas bära ansvar för olika verksamheter som alla har betydelse för folkhälsan. Ett samlat stöd från alla dessa framhålls vara något av en förutsättning för att kunna främja hälsa, då specifikt i skolan. Intresset för skolan är stor men parterna tar mycket olika stort ansvar för den viktiga utvecklingen. Kommunerna har ett, och tar vanligen ett särskilt ansvar i och med kommunallagen och sin närhet till skolans verksamheter. Skolorna är dock beroende av betydligt fler andra stödjande parter. Regeringen inrättade år 2004 ett nationellt centrum med särskilt uppdrag att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom (SFS 2003). Två år senare fick detta centra, vid namnet Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom, ett utökat uppdrag att även arbeta för god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter hos barn och ungdomar (SFS 2006). Därmed byte centrumet namn till Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Verksamheten med kansli placerat vid Örebro Universitet verkar bland annat för en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, goda matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling. För att kunna fullfölja sitt uppdrag att stödja landets grund- och gymnasieskolor i deras arbete med att utveckla sin skola i en hälsofrämjande riktning, har NCFF valt att göra en kartläggning av vilka regionala insatserna som görs inom detta område.

19 Sedan nittiotalet har det funnits ett nationellt nätverk för hälsofrämjande skolutveckling som letts av Statens folkhälsoinstitut, därefter av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Nätverket har bland annat representerats av tjänstemän från landsting och regioner. NCFF har dock uppfattat att dessa inte alltid haft det formella mandatet att arbeta med frågorna som berör skolan i den egna organisationen. Meningarna tycks under en längre tid gått isär huruvida landstingen arbetar med skolan, och om det fortfarande finns ett behov av stöd från nationellt håll. Dessa frågor är något vi vill söka svaren på i och med denna rapport, men med tanke på att NCFF har ett uppdrag att stödja skolorna i detta arbete är det också intressant att veta vad som försvårar det regionala stödet till skolorna, och vad som bidrar till framgångsrika insatser för att utveckla skolan till en stödjande miljö. Vår förhoppning är således att kartläggningen ska ge oss ett ännu bättre underlag för våra insatser så att vi kan rikta vårt stöd dit efterfrågan och behovet är för tillfället som störst.

20 Syfte Syftet är att kartlägga hur landsting och regioner arbetar med hälsofrämjande insatser riktade mot barn och ungdomar med skolan som arena för sitt arbete. För att göra en fördjupning har ett antal frågeställningar formulerats. Dessa syftar till att beskriva landstingen och regionerna i olika avseenden. Rapporten ger således en nulägesbild av landstingens och regionernas; styrdokument för hälsofrämjande och förebyggande arbete mål- och insatsområden med inriktning mot barn och ungdomar andra betydelsefulla styrdokument för barn och ungdomar kartläggningar av barn och ungdomars hälsa kvalitetssäkring och dokumentation samt FoU insatser Tillika identifierar rapporten landstingens och regionernas; organisation för barn, ungdomar och skolan förhållningssätt gentemot skolan synsätt gällande sin roll och sitt ansvar för skolan, samt vad landstingen och regionerna bistår med gentemot skolan Då syftet även är att beskriva vad som försvårar för landstingen och regionerna att utgöra ett regionalt stöd till skolorna, samt vad som bidrar till att de upplever sitt arbete framgångsrikt behandlar även rapporten; faktorer för framgångsrika landsting och regioner faktorer för framgångsrika kommuner och landsting, samt upplevda motsättningar

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor

Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor www.orebroll.se Post Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten, Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 11, Örebro Telefon 019-602 74 00

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

God hälsa ett av skolans viktigaste mål

God hälsa ett av skolans viktigaste mål God hälsa ett av skolans viktigaste mål En presentation av NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. 1 Skolmaten ska vara god och näringsrik, så att eleverna äter den. En

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola < Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Halsoframjande. skola. i Halland

Halsoframjande. skola. i Halland Halsoframjande skola i Halland I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats för en miljon elever

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer