Prövning i HISTORIA A-KURS
|
|
- Ann-Charlotte Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärare: Åke Wigren tfn: Prövning i HISTORIA A-KURS
2 Välkommen till prövning i A-kursen i historia! Kursbok: Alla tiders historia A Författare: Bergström, Löwgren & Almgren Prövningens innehåll En prövning innefattar både skriftliga och muntliga moment. Det skriftliga momentet består av en aulaskrivning samt en enskild fördjupning. Det muntliga momentet består av ett muntligt förhör tillsammans med en lärare. Skriftliga moment: - Aulaskrivningen sker på Komvux. Skrivningen omfattar hela kursinnehållet och frågorna är av faktakaraktär. För att underlätta dina studier så medföljer ett häfte med instuderingsuppgifter som du gör ifall du anser att du har nytta av det. - Historiska problem. Du ska lämna in ett av problemen skriftligt vid det muntliga förhöret (se bilaga). Muntliga moment: - Efter att du har gjort skrivningen ska du kontakta den lärare som är ansvarig för prövningen för att bestämma tid för den muntliga förhöret. Denna har karaktären av övergripande frågor om hela kursinnehållet där det finns utrymme för diskussion om långa linjer och samband i historien. - Historiska problem. Till det muntliga förhöret ska du ha gjort sex stycken fördjupningar (se bilaga), varav en lämnas in skriftligt (se ovan). Dessa ger dig möjlighet att gå på djupet i ett antal viktiga historiska problem. Kursens innehåll En A-kurs behandlar hela historien i olika epoker. Kursen börjar med antiken och slutar med andra världskriget. Nedan följer en kort beskrivning av varje epok för att du som studerande ska få en inblick i innehållet. Sidhänvisningar ges till kursboken. Antiken (600fkr-600ekr) Sid Kapitlet berättar dels om de grekiska stadsstaterna och de stora filosoferna dels om Roms storhet och nedgång. Konst och byggnadsstilar som gjort epoken berömd studeras också. Medeltiden ( ) Sid Medeltiden är en epok som inleds med folkvandringstiden och islams framväxt och expansion. Medeltidens Europa innefattar riddare och tornerspel i det feodala samhället och i dess kölvatten sker korstågen, digerdöden och städernas framväxt. I Norden kännetecknas perioden av vikingatid, den svenska statens födelse, Kalmarunion och Engelbrektsupproret. I Amerika står de indianska högkulturerna, Maya, Aztek och Inka på sin höjdpunkt. 1
3 Upptäckternas och enväldets tid ( ) Sid Upptäckternas tidevarv. Européerna upptäcker världen och en ny världsbild tar form både inom vetenskapen och geografin. De europeiska kungarna är enväldiga och solar sig i glansen av sina palats. Den Lutherska reformationen och den katolska motreformationen präglar Europa med alla dess krig där Sverige kom att spela en framträdande roll som stormakt då de svenska karolinerna stred på Europas slagfält. I Sverige byggs nationalstaten upp av Gustav Vasa och förvaltas vidare av andra statsmän så att grunden för dagens Sverige formas. Upplysningstiden( ) Sid Européernas kamp om herraväldet i Amerika leder så småningom till att USA bildas. Handeln börjar uppvisa nya varor såsom porslin från ostindiska kompaniet och slavar. Kungarnas enväldiga styre börjar till slut att ogillas och idéer om människors lika värde och ny syn på vetenskap börjar spridas bland de belästa, dessa tankeströmningar brukar benämnas upplysningstiden. Den svenska 1700-talsepoken inleds med frihetstiden och avslutas med ett gustavianskt envälde. Revolutionernas tid ( ) Sid När upplysningsidéerna sprids till den stora massan tar de saken i egna händer och gör den franska revolutionen. I England sker också en revolution, en industriell sådan. Revolutionerna föder ideologier och nationalism i Europa. I norden förlorar Sverige Finland och hamnar i union med Norge. Det svenska ståndssamhället går mot sin upplösning. Världserövring och världskrig ( ) Sid De europeiska, imperialistiska staterna delar upp Afrika och Asien mellan sig. Befolkningstillväxten i Europa gör att människor börjar att flytta i allt större utsträckning, framförallt var utvandringen stor till Amerika. Nationalismen börjar växa och länder som tidigare varit uppdelade slår sig nu samman samtidigt som nationer under utländskt styre reser allt starkare krav på att bli egna stater. Dettta leder till bl.a. den ryska revolutionen och första världskriget. Industrialiseringen sprider sig ut över Europa och världen, nya uppfinningar och ny teknik gör att hjulen rullar allt fortare. I industrialiseringens kölvatten följer arbetarrörelsen och de olika ideologierna. I Sverige vaknar folkrörelserna och liberalisering sker för handel och företagande. Demokratier och diktaturer ( ) Sid Mellankrigstiden förde med sig både det glada 20-talet och börskrasch på Wall Street. Nationernas förbund bildades men lyckades inte med sina föresatser att förhindra storkrig. Tyskland hade ekonomiska problem med inflation och krigsskadestånd, vilket banade vägen för Hitler och nazismen. Detta ledde i sin tur till att det andra världskriget inleddes i Europa och kom att sätta stora delar av världen i brand. Elevbeskrivningar från Skolverket (1994). Dessa beskriver i stora drag vad som avgör betyget som en studerande får. Godkänd Gustav deltar aktivt i lektionerna, för anteckningar och läser läxorna. Han ser vissa samband mellan olika fakta, men urskiljer inte alltid väsentligheter i sina svar. Även om Gustav ser vissa samband mellan fakta ser han inte alltid helheten. Han uppvisar en hel del 2
4 faktakunskaper men tar även med irrelevanta fakta. Han har visst intresse för historiska personer, inte minst för personers egenheter. Han har inte någon benägenhet att självmant sätta in personerna i deras sammanhang. Gustav saknar en mer övergripande kronologisk kunskapsram men kan på ett förenklat sätt jämföra epoker med varandra. Han kan även jämföra vissa företeelser i nuet som bostäder och krig med motsvarande under äldre tid, exempelvis under 1600-talet. Han kan återge konkreta händelseförlopp, exempelvis huvuddragen i ett krig. Gustav kan också följa konkreta längdsnitt på ett förenklat sätt men har svårare att följa mer abstrakta längdsnitt som sådana som handlar om maktförhållanden. Gustav kan återge historiska händelseförlopp med inslag av orsaksförklaring, men han kan inte gradera orsakerna. Gustav kan visa på konsekvenser, dock utan att skilja på kort och lång sikt. Man märker också att Gustav kan urskilja tydliga perspektiv och intressen. Han observerar exempelvis att filmen Röda Nejlikan berättar ur adelns perspektiv och vid läsning av dokument från det kalla kriget ser han om det är skrivet ur amerikanskt eller ryskt perspektiv. För att komma fram till detta behöver han viss lärarhjälp. I enkla berättelser kan Gustav gestalta personer och beskriva historiska miljöer med tidstypiska detaljer. Gustav kan på ett enkelt sätt beskriva och kommentera kartor och diagram. Han gör vissa jämförelser och drar slutsatser ur dem. Han hänger med i lektionssamtal när gruppen arbetar med källmaterial och kan med lärarhjälp sätta materialet i sitt sammanhang. Han ser skillnader mellan källor och berättelser och deltar i diskussionen om olika typer av källmaterial. På biblioteket hittar Gustav svar på frågor men nöjer sig ofta med uppslagsböcker eller första bästa bok. Vid mer komplicerade frågeställningar behöver Gustav hjälp med att reda ut frågeställningen. Annars finns det risk att han hamnar ute i periferin. Gustav har viss svårighet att läsa selektivt. Vid redovisningar märks det också att han är något osjälvständig och bunden till förlagan. Väl godkänd Viktoria deltar aktivt i undervisningen. Hon nöjer sig inte med att registrera lärarens eller bokens framställning utan vill förstå. Därför ställer hon relevanta frågor som för undervisningen framåt. Viktoria använder sina kunskaper om epoker och utvecklingslinjer som referens och kan skildra ett mer sammansatt händelseförlopp. Hon kan visa paralleller och kan diskutera vad som har förändrats och vad som har bevarats. Viktoria förstår att olika gruppers intressen kommer till uttryck i historiska händelser. Hon reflekterar kring orsak och verkan. Förutom att hon kan sätta in händelserna i orsakssammanhang kan hon också i viss mån vikta orsaker. Hon förstår att skilja ut händelser på kort och lång sikt. Viktoria skaffar sig en flerfasetterad bild av den tid hon studerar och lever sig in i den tidens synsätt och villkor. Hon tar även själv ställning till gångna tiders problem, exempelvis skuldfrågan i andra världskriget, och motiverar sina ställningstaganden med enkla moraliska principer. Viktoria använder sina historiska kunskaper i diskussioner om dagsaktuella problem på olika håll i världen. 3
5 Viktoria kan självständigt kommentera en historisk källa i fråga om syfte, trovärdighet, informationsvärde och perspektiv. Hon kan dessutom använda historiskt källmaterial när hon söker svar på uppgifter. Viktoria kan utnyttja kartor, diagram och andra illustrationer. Hon jämför och kommenterar dessa med visst stöd av läraren. Självmant söker sig Viktoria till biblioteket för att få svar på frågor. Hon slår upp i flera böcker även om hon söker svar på enklare frågor. Vid mer komplexa uppgifter försöker hon först sätta sig in i frågeställningen innan hon börjar söka. Hon nöjer sig inte med uppslagsbokens enklare översikt utan arbetar sig metodiskt fram med hjälp av flera böcker till en god lösning. Hon läser selektivt och låter inte boken ta kommandot. Viktorias redovisning är välstrukturerad och självständig. Hon håller sig till ämnet. Hon kan också reflektera, diskutera och ställa frågor. I berättelseform kan hon gestalta personer och miljöer på ett historiskt trovärdigt sätt. Mycket väl godkänd Maria har tagit till sig det stoff som klassen arbetat med under A-kursen. Hon tillämpar dessa kunskaper i olika undervisningssituationer. Hon tänker självständigt och förmår distansera sig från lärobokens och lärarens framställning. I klassamtalen är Maria en tillgång. Hon fångar upp kamraters inlägg, reflekterar, föreslår andra sätt att se och ställer frågor som för undervisningen framåt. Hon kan visa på det som är väsentligt och oväsentligt. I sina uttalanden är hon inte kategorisk. Hon motiverar sina ställningstaganden och är också beredd att ompröva dem utifrån sina betraktelsesätt. Maria associerar lätt över tidsgränser och ämnesgränser. Hon kan dra paralleller med nutiden. Hon kan jämföra moderna företeelser med exempel från äldre tid. I diskussioner om aktuella frågor använder hon sina historiska kunskaper på ett relevant sätt. Hon ser samband mellan det historiska skeendet och exempelvis skönlitteratur och konst. För henne är den medeltida balladen, Don Quijote eller Oliver Twist inte bara litterära verk som hör hemma i svenskundervisningen utan också dokument som bidrar till att fördjupa och bredda förståelsen för historiska epoker. Marias historiska berättelser är informativa och tänkvärda. Träffsäkert fångar hon tidens miljö med väl valda detaljer. Personerna är kunnigt och inlevelsefullt gestaltade och hon har ett medvetet syfte med dem. De får till exempel personifiera olika samhällsklasser samt belysa beroendeförhållanden och gruppintressen. Maria engagerar sig i historiska skeenden, hon går in på djupet och försöker verkligen leva sig in i skilda tider. När hon bedömer historiska händelser och människors handlingar tar hon ställning i termer av rätt och fel, men stannar inte vid det utan försöker sätta sig in i livsbetingelser, tänkande och värderingar för att förstå skeenden och handlingar utifrån tidens villkor. I arbetet med källmaterial är Maria metodisk och kan även utan lärarhjälp analysera mer komplext material samt jämföra och dra egna slutsatser. Maria visar förtrogenhet med olika slags material: kartor; tabeller etc. Hon är hemmastadd i biblioteket och söker sig fram metodiskt. I sin redovisning kan hon använda historiska termer och begrepp på ett korrekt sätt. Hennes arbete är genomtänkt och välstrukturerat och präglas av en reflekterande hållning. LYCKA TILL! 4
6 Bilaga till prövning i Historia A-kurs Historiska problem OBS! Du skall göra alla men du lämnar bara in ett av problemen skriftligt! De övriga diskuteras muntligt vid förhöret. Din uppgift är att analysera och diskutera nedanstående historiska situationer. Att analysera innebär att undersöka en företeelses olika beståndsdelar, med andra ord att belysa en fråga ur flera olika perspektiv. Det är även viktigt med egna kommentarer till innehållet. Utgå från: Beskrivning av situationen/problemet. Orsaker. Bakomliggande och direkta. Konsekvenser. På lång och kort sikt. Beskrivningen av händelsen kan vara kortfattad. Lägg dock gärna ner mer tid på att analysera orsaker och konsekvenser, dvs. sambanden i historien. Du får gärna kommentera händelserna med egna åsikter med en tydlig motivering. Områden att analysera: 1. Den svenska statens framväxt på 1200-talet. 2. En ny världsbild på 1500-talet. 3. Industriella revolutionen. 4. Franska revolutionen. 5. Första världskriget 6. Förintelsen 5
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs mer3.13 Historia. Centralt innehåll
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Läs mer!!!!!!!!!! Franska revolutionen!
Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
Läs merHISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merHistoria A History A
1 Historia A History A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1HI000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merVifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9
Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift
Läs merLÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merHistoria v Antiken fram till år 1700
Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland
Läs merPrövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.
2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk
Läs merHistoria GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp
1 (8) Kursplan för: Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp History BA (A), Upper Secondary Level Teacher Education, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merBoken om Sveriges historia
Boken om Sveriges historia Enligt Lgr 11 och kursplanen i historia ska eleverna arbeta med Sveriges historia under 10 000 år. De ska ta del av händelser och betydelsefulla personer i Sverige, men även
Läs merTerminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av, händelser, gestalter,
Läs merStudiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016
Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016 Kursinnehåll, upplägg och redovisningar Under kursen kommer vi att studera historieämnet i waldorfskolan från tre olika
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merHistoria GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Historia GR (A), 30 hp History BA (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression HI001G Historia Grundnivå (A) Inriktning (namn) Högskolepoäng 30.0
Läs merIndustrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt
1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt 8F En gång i tiden var de flesta i Sverige fattiga och hade mycket lite att säga till om. Många såg ingen framtid här utan emigrerade
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merPlanering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:
Planering historia 1800-talet VT:2015 åk 6 Namn: Planering historia VT 2015 Under de kommande veckorna kommer vi ha genomgångar, filmvisning och eget arbete. Under veckan ska man på lektionerna arbeta
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merMin bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009
Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merKLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE EHG100 Ekonomisk historia: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economic History: Introductory Undergraduate Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd
Läs merKursplanen i ämnet historia
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merHistoria. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merNorden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Läs merKan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs merMotivera och förklara varför!
Muntligt samtal i historia måndagen den 19/3 Ni ska i era basgrupper (enligt svenskan) ha ett samtal om varför och hur samhället förändrades under industriella revolutionen. Samtalet kommer utgå ifrån
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
Förord GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000495282 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller tim- och kursplaner för svenska som andraspråk etapp 1 och
Läs merLerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28
Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merK U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course
1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Historia, allmän kurs History, general course Kurskod HI1001 Dnr HUM 2008/290-514 Beslutsdatum 2008-09-09 Beslutande organ Beredningsgruppen för historia,
Läs mer2. Innehåll På höstterminen läses kursen enligt följande: I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap.
Historia A History A Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 1HI000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. Ämne: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merIdéhistoria A History of Science and Ideas
Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merEngelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på
Läs merKunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs merKursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merPrövning i Moderna språk 5
Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs merEngelska 7, ENGENG07, 100 p
Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna
Läs merExtramaterial till Historia 7-9
Extramaterial till Historia 7-9 Världshandel, industrialisering och revolutioner s. 45-90 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Historia 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till
Läs merOBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merLärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN:
Prövning Engelska 7, 100 p Lärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 Dessutom ska du läsa en av följande böcker: Joseph Conrad, Heart of Darkness Charles
Läs merGuide Studieteknik. Tips för lättare studier!
Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder
Läs merfin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun
Bilaga 1 fin Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Fjällskolan Resultat Syfte och frågeställningar
Läs merRegeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.
Protokoll vid regeringssammanträde 2010-12-02 U2010/854 /G U2010/7356/G 1:20 Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten Jan Schierbeck ankn. 53003 mob. 072-743 40 61 Förordning om ämnesplaner de gymnasiegemensamma
Läs mer