Turbinkretspump system Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system Kraftvärmeverket in Borås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Turbinkretspump system Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system Kraftvärmeverket in Borås"

Transkript

1 Turbinkretspump system Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system Kraftvärmeverket in Borås Thorbjörn Gustafsson Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen i Elkraft och Värme, 180 högskolepoäng Nr 1/009

2 Turbinkretspump system - Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system - Kraftvärmeverket i Borås Kandidatuppsats examensarbete Ämneskategori: Teknik Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan BORÅS Telefon Examinator: Handledare: Handledare: Uppdragsgivare: Leif Näslund Leif Näslund Anders Gunnarsson, Dalkia Dalkia FM AB Datum: Nyckelord: Energibesparing

3 Sammanfattning Rya kraftvärmeverk i Borås producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Anläggningen ägs av Borås energi och Miljö AB och drivs av Dalkia Facilities Management AB. Fjärrvärmeproduktionen uppgår till ca 650 MWh per år. Huvuddelen av fjärrvärmen kommer från Ryaverket. Fjärrvärmenätet är för närvarande 1 mil långt och innehåller ca m 3 vatten. För att kunna få en bra värmeväxling mot fjärrvärmevattnet finns det ett par tvillingpumpar, turbinkretspumpar, som används som returpumpar. För att öka trycket igenom värmeväxlarna på kraftverket används turbinkretspumpar. Framför allt när flödet är över 000 m 3 h -1 och under sommartid då återkylning används för få bättre miljövärden på pannorna. I den här undersökningen har mätvärden hämtats från Cactus driftdator och elpriser från Nordpools elspotmarknad. All data har lagts in i ett Excel-dokument. I Excel har inhämtade uppgifter bearbetats så den bortstrypta effekten över förträngningsventilerna AV5 och AV30 räknats fram. Då pumparna, som är parallellkopplade går med ett fixt varvtal regleras trycket men hjälp av förträngningsventilerna K51AV5 och AV30. Den här rapporten visar att under de timmar AV5 och AV30 som pumparna var igång stryps energi motsvarande 590 MWh bort. Samma mängd energi kostade under samma tid SEK på Nordpools elspotmarknad. 3

4 Summary The Rya power plant in Borås produces district heating, district cooling and electricity. The plant is owned by Borås Energi och Miljö AB and is run by Dalkia Facility Management AB. In order to get the best heat exchange from the district hot water a pair of twin pumps and a turbine circuit pump are used as return pumps. Turbine circuit pumps are used to increase the pressure through the heat exchangers at the power plant. The pumps are in use when the flow is over 000 m 3 h -1 and during the summer when re-cooling is used to improve the effectivens of the heat boilers. Since the pumps, that are parallel connected, rotating at a fixed rate per minute, the pressure is regulated with regulating valves. This report shows that during the 4,300 hours that the pumps where in use, energy corresponding to 590 MWh was wasted. The same amount of energy cost during the same period of time SEK on Nordpool s electricity spot market elspotsmarket. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Summary Inledning Turbinkretssystemet Pumpens styrning Funktion Pumparna Turbinkretspumparna Pumpar Motor Fjärrvärmesystemet innanför KVV Pumpeffekter Effektberäkning Bortstrypt effekt Pump CP Pump CP Totalt Utfall Utfall av 4 olika driftlägen med pump CP05 i drift med pump CP06 i drift med återkylning och pump CP05 i drift säsongens kallaste dag och CP06 i drift Beräkningsmodellen Excel Framtiden Resultat Turbinkretspump CP Turbinkretspump CP Totala energiförlusten Diskussion Referenslista... 6 Bilaga 1 Bilaga Bilaga 3 Bilaga 4 Specifikation JMW-Pump Provningskurvblad JMW-Pump Fj nät Ryaverket Cactusbild Fj Turbinkretspumpar Cactusbild 5

6 1. Inledning Examensarbetet har utförts i samarbete med Dalkia Facilities Management AB och ingår i utbildningen till Högskoleingenjör inom Elkraft och Värmeteknik vid Ingenjörshögskolan i Borås. Dalkia Facilities Management AB driver, på uppdrag från Borås Energi och Miljö AB, Rya kraftvärmeverk. Borås Energi och Miljö AB är ett kommunalt bolag som har ansvaret för produktion och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla inom Borås stad. Även el produceras på Ryaverket, distributionen av el ansvarar ett annat kommunalt bolag, Borås Energi Nät AB. Ryaverket i Borås, som tillhör Borås Energi och Miljö AB, förser Borås stad med fjärrvärme, fjärrkyla och el. Fjärrvärmeproduktionen uppgår till ca 650 MWh per år. Huvuddelen av fjärrvärmen kommer från Ryaverket. Fjärrvärmenätet är för närvarande 1 mil långt och innehåller ca m 3 vatten. En utbyggnad till Dalsjöfors är under projektering. Det blir två skilda nät där värmeöverföringen sker genom växling. Dalsjöforsnätet blir 11 km och ca 500 m 3 vatten. Utgående temperatur ligger mellan C beroende på utetemperaturen och värmebehovet i Borås stad. Returvattnets temperatur ligger mellan C. Flödet på vattnet varierar från 500 m 3 /h under sommaren till m 3 /h vintertid, men flödet visar stora variationer även under olika tider på dygnet. Flödet och temperaturen styrs av samma kriterier. Anläggningen är byggd 1965 och tog i drift Stora delar av anläggningen är från mitten av 60-talet. Inkommande fjärrvärme vatten har en ungefärlig temperatur på C, vattnet passerar genom två returpumpar och en by-pass ventil. Returpumparna har inte varit drift sedan början av 000-talet. Istället används två stycken returkretspumpar för att öka trycket innan värmeväxling sker. Dessa pumpar är parallellkopplade och försedda med varsin luftstyrd förträngningsventil. Behovet att öka trycket sker vid flöde som är 000 m 3 /h och högre, samt om behov av återkylning av fjärrvärmevattnet föreligger. Då pumparna har ett fixt varvtal innebär det energiförluster överventilerna. Mätperioden sträckte sig från till Den bortstrypta energin uppmätes under mätperioden till 590 MWh till en kostnad av SEK. Reglering av förträngningsventilerna sker via kontrollrummets datorer som använder Cactus övervakningssystem. Då pumparna har ett bestämt varvtal måste reglering ske via strypning, nackdelen med detta system är att den effekt som stryps bort blir till en förlust. Skulle man där emot ha ett varvtalsstyrt system försvinner den förlusten. Manövrering av pumparna skulle ske på ett mycket enklare sätt. Enligt referens [1] och []. Turbinkretssystemet Turbinkretspumparnas funktion är att kompensera internt tryckfall vid höga flöden samt att möjliggöra cirkulation genom återkylarna. Växlarna består av två seriekopplade turbiner G med 50 MW värmeeffekt och 5 MW eleffekt. Turbin G1 har en effekt på 60 MW värme och 0 MW eleffekt. I serie med dessa finns två parallellkopplade värmeväxlare, 4 Bar och 10 bar med en effekt på 0 och 40 MW samt en elpanna för spetslast. Vid flöden över 000 m 3 /h räcker framledningspumparna inte till, startas turbinkretspumparna. Under den varma årstiden när det är överkapacitet på värmeproduktionen återkyls framledningen för att möjliggöra drift av bägge avfallspannorna. Då räcker trycket i returledningen inte till för att driva flödet igenom återkylarna körs turbinkretspumparna. Pumparna startas från kontrollrummet på 6

7 kraftverket (KVV) via driftdatorns program Cactus. Enligt referens [1] Figur.1 Cactusbild över fjärrvärmenätet innanför kraftverkets väggar. Vattnets huvudflöde igenom Kraftvärmeverket..1 Pumpens styrning Eftersom motorn har ett bestämt varvtal startas pumpen alltid mot stängd ventil, detta för att undvika tryckstötar i systemet som i värsta fall kan utlösa hela kraftverket. När pumpen har startat öppnas en luftstyrd ventil, också den från kontrollrummet, tills en önskad tryckökning har uppnåtts. Detta sker när ventilen har öppnat så ett tryck på maximalt 11,7 Bar har uppnåtts. I detta läge har ventil öppnat till max 80 % men medelvärdet på öppningen är 45 %. Enligt referens [1] och [] 7

8 Figur. Tryckluftsstyrd förträngningsventil K51 AV30 Resten stryps bort och blir då en förlust. Motorn är en asynkron, och effekten fås fram enligt följande samband: P =UI 3 cosϕ (.1) Där U=500 V och cos ρ = 0, 87 samt I= motsvarar strömmätning som har hämtats ifrån Cactus driftdator. Värdet från strömmätningen är väldigt osäker då en kalibrering inte har gjorts på länge. Pumparna är tänkt att skiftas varje månad när de är driftsatta. CP05 är i drift vid ojämn månad och följaktligen då CP06 vid jämn månad. Enligt referens []. Funktion Turbinkretspumparnas funktion är att kompensera för internt tryckfall innan värmeväxlare när flödet överstiger 000 m 3 /h. Samt för återkylning finns under sommarsäsongen för att kunna elda två avfallspannor samtidigt med bibehållna miljövärden. Turbinkretspump CP 5 och CP 6 är parallellkopplade med varsin tryckluftstyrd förträngningsventil, K51AV 5-AV 30. Det finns ingen varvtalsreglering av pumparna, utan pumpmotorn går på sitt maximala varvtal. När flödet understiger 000 m 3/ h och ingen återkylning behövs står bägge pumparna stilla, med en ventil helt strypt och den andra helt öppen. När pumparna skall startas sker det med den som har stängd ventil, för att förhindra en tryckstöt i systemet, vilket kan medföra att pumparna löser ut. Tryckluftsventilen öppnas försiktigt via Cactussystemet i driftdatorn i kontrollrummet. När flödestrycket hamnat omkring 9,4 10,3 Bar har pumpen nått sitt arbetsområde. Dock har ventilen endast öppnat till % resten effekten blir då en förlust. Enligt referens [1] 8

9 Figur.3 Fjärrvärmeflödet igenom KVV från till Pumparna Pumparna är av typen centrifugalpump, med typbeteckning JMW P-70. Tillverkad av Jönköping Mekaniska Werkstäder och levererad till dåvarande Borås stads elverk Kapaciteten på pumparna är enligt specifikationen från leverantören l/h och en uppfodringshöjd med 5,9 meter (vilket ger 70 l/s och en uppfodringshöjd 5,9 meter) varvtalet är satt till 980 rpm. Diameter för inkommande och utgående medium är 400 mm. Pumparna är placerade i turbinkällaren på kraftvärmeverket i Borås. Mätpunkterna visar det verkliga värdet vilket innebär att verkningsgraden är med i mätvärdena som redovisas i denna rapport. 9

10 Figur 3.1 Cactusbild över turbinkretspumparna 3.1 Turbinkretspumparna Pumpar Bägge pumparna är av typen centrifugalpump av fabrikatet JMW, med en kapacitet av l/m och en uppfodringshöjd av 5,9 mvp. Varvtalet är 980 rpm för bägge pumparna. Verkningsgraden för pumpen vid flödet 300 m 3 /h är enligt pumpkurvan η=87%. Den maximala verkningsgraden är η=88% vid flödet 0 m 3 /h. Densiteten är framtagen i ett kurva som står i proportion till temperatur och densitet. Gravitationskonstanten g är satt till 9,81 m/s. De övriga värden som används i Excel uträkningen är verkliga värden, vilket innebär att verkningsgraden redan är inräknad i mätvärdena. Den tidsperiod som mätningen har utförts är mellan kl och kl

11 Figur 3. Turbinkretspump CP Motor Motorn som driver pumpen är en ASEA 3~fas asynkron med en effekt på 370 kw. Varvtalet är 980 rpm vilket ger att motorn är 6-polig. Motorn matas från ett av 10 kv-ställverken som finns i anslutning till kraftverket. Figur 3.3 Motor till turbinkretspump CP 6 Strömmätning kan ske från kontrollrummet med hjälp av Cactussystemet. 11

12 Figur 3.4 Pumpmotoreffekt CP05 Figur 3.5 Pumpmotoreffekt CP06 Ovanstående diagram visar hur turbinkretspumparna har gått under mätåret. Diagrammet visar hur pumparna har växlats mot varandra. Cp05 har även i drift under sommartiden, det beror på att återkylning har behövts för att inte minska pannornas miljövärden vid låglast. 1

13 4. Fjärrvärmesystemet innanför KVV 4.1 Pumpeffekter Pumparna har enligt märkdata maximal verkningsgrad en flödeskapacitet på 59 m 3 /h och en uppfodringshöjd på 5,9 m enligt tillverkarens specifikationer. Vilket enligt pumpkurvan ger följande förhållande: Flödet Flödet - 0,001 Flödet + 4,4698 = Tryckökning över pump Flödet är satt i m 3 /h i specifikationen och hämtas från det timvärde som pumpen är igång. Det värdet har inte gjorts om till grundenheten m 3 /s. Tryckökningen som sker är alltför stor och måste regleras ner. Effekten över förträngningsventil K51AV5-30 räknas enligt följande förhållande: ΔP = Q ΔH 5 10 (4.1) Där H står för följande samband: ΔH = H + H + H efter före tryckökning (4.) Den här undersökningen har de verkliga värdena används, då ingår verkningsgraden per automatik. Mätvärdet för flödet är satt i m 3 /h och måste göras om till m 3 /s Trycket i Cactus är i Bar och görs om till Pascal, vilket i sambandet betecknas p: 5 Bar 10 = p (4.3) Förhållandet ser då ut som följer: P Q 3600 ( p p p ) efterpump = 3 förepump 10 tryckökning 10 5 P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (4.4) 4. Effektberäkning Den effekt som blir bortstrypt fås fram genom att mäta tryckfallet över förträngningsventilerna K51AV5 respektive K51AV30. Genom följande samband fås den strypta effekten fram: 13

14 P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (4.5) Där p förepump, p efterpump och p trycköknng är trycket i bar före respektive efter turbinkretspumparna. Eftersom pumparna endast körs när flödet är över 000 m 3 /h samt under sommartid när återkylning krävs för att kunna köra pannorna på minlast med bibehållna miljövärden. Detta förfarande används för att elda med det bränsle som har den bästa ekonomin. Avfallspannorna eldas under hela sommaren, med vissa uppehåll under våren och hösten pga. revision. Pannorna genomgår revision två gånger per år och det gemensamma bränsleinmatningssystemet en gång per år. Densiteten i ovanstående samband är beroende av fjärrvärmevattnets temperatur. För att få fram värde i beräkningarna, har tabellvärden för vattnets densitet respektive temperatur matas in i ett Excel dokument. I detta dokument har ett diagram gjorts baserat på de inmatade värdena och en trendlinje ritats in med en ekvation. Sambandet redovisas längre fram i rapporten. Den tidsperiod som mätningen har utförts är mellan kl och kl Bortstrypt effekt Pump CP05 Under mätperioden har pump CP05 gått 1 41 h. Då strömmätningen är en osäkerhetsfaktor när det gäller strömstyrkan, det enda som med säkerhet gått att utläsa är om motorn har varit igång eller inte. Energiförlusten över ventil K51AV5 under samma tid var 170 kwh. Mätvärdena är per timme under året som mätningen har genomförts, detta samband har används i Excelberäkningen som ligger till grund för denna rapport. För att få fram antalet drifttimmar har en villkorssats används. När strömförbrukningen visar ett värde returneras en 1, visar värdet 0 ampere ger detta att 0 i drifttimmar. =OM(Pumpmotoreffekten>0;1;0) (4.6) 14

15 Figur 4.1 Drifttimmar CP05 Figur 4. Motoreffekt pumpmotor CP05 Med den totala bortstrypta energin över ventil AV5 under mätperioden enligt sambandet: 15

16 P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (4.7) Tryckmätningen i Cactus är satt i Bar och för att korrigeras till pascal multipliceras mätvärdet med 10 5 för att få det till pascal. Gravitationskonstanten g är satt till 9,81 m/s. Densiteten i ovanstående samband är beroende av fjärrvärmevattnets temperatur. För att få fram värde i beräkningarna, har tabellvärden för vattnets densitet respektive temperatur matas in i ett Excel dokument. I detta dokument har ett diagram gjorts baserat på de inmatade värdena och en trendlinje ritats in med en utritad ekvation. Följande andragrads ekvation ger densitetsvärdet: Densitet = 0,0043 Temp 0,036 Temp , (4.8) Figur 4.3 Effektförlust över K51AV Pump CP06 Under mätperioden har pump CP06 gått 890 h. Då strömmätningen är en osäkerhetsfaktor när det gäller strömstyrkan, det enda som med säkerhet gått att utläsa är om motorn har varit igång eller inte. Energiförlusten över ventil K51AV30 under samma tid var kwh. Mätvärdena är per timme under året som mätningen har genomförts, detta samband har används i Excelberäkningen som ligger till grund för denna rapport. För att få fram antalet drifttimmar har en villkorssats används. När strömförbrukningen visar ett värde returneras en 1, visar värdet 0 ampere ger detta att 0 i drifttimmar. =OM(Pumpmotoreffekten>0;1;0) (4.9) 16

17 Figur 4.4 Drifttimmar CP06 Figur 4.5 Pumpmotor effekt Med den totala bortstrypta effekten under mätperioden enligt sambandet: P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (4.10) Tryckmätningen i Cactus är satt i Bar och för att korrigeras till meter multipliceras mätvärdet med 10,, för att få det till meter. Gravitationskonstanten g är satt till 9,81 ms -. Densiteten i 17

18 ovanstående samband är beroende av fjärrvärmevattnets temperatur. För att få fram värde i beräkningarna, har tabellvärden för vattnets densitet respektive temperatur matas in i ett Excel dokument. I detta dokument har ett diagram gjorts baserat på de inmatade värdena och en trendlinje ritats in med en utritad ekvation. Följande andragrads ekvation ger densitetsvärdet: Densitet = 0,0043 Temp 0,036 Temp , (4.11) Figur 4.6 Pumpeffekt för pump CP06 Med den totala bortstrypta effekten under mätperioden enligt sambandet: P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (4.1) 4.4 Totalt Med differensen av de bägge pumparnas effekt och den bortstrypta effekten blir resultatet 595 MWh under mätåret till en kostnad av SEK 5. Utfall 5.1 Utfall av 4 olika driftlägen med pump CP05 i drift Kl 0:00 en fredagskväll. Förutsättningarna är följande, en utetemperatur på 4 C. Flödet ligger på 45 m 3 /h. Utgående effekt från KVV är 113,9 MW, turbinkretspump CP06 är i drift vid detta tillfälle. 18

19 När pumpen är i drift ger den, med ett flöde på 45 m 3 /h, en tryckökning med 3,4 bar merparten av ökningen stryps bort med hjälp av ventil K51AV5. Trycket innan pumpen är 8,3 bar och med pumpens tryckökning på 3,4 bar blir den totala ökningen 11,7 bar. Det trycket är så högt att det löser ut turbinkretspumparna. Förträngningsventil K51AV5 är öppen till 4 % vilket ger 9,5 bar. Vattnets temperatur i det här fallet är 4 C vilket ger en densitet på 993 Kg/m 3. Resten har då strypts bort och blir då en förlust. Förlusteffekten blir då enligt följande samband: P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (5.1) ( 9,50 8,30 3,41) 10 = 149 kw Uträkningen visar av den strypta effekten 149 kw som blir en ren förlust. I och med att det här värdet är ett genomsnittligt timvärde så innebär det att det blir en effekt med enheten kwh. Med ett genomsnittligt veckospotpris på 18,45 SEK/MWh är energiförlusten i pengar 3,55 SEK. Enligt följande samband: ,45 = 3 3,55SEK med pump CP06 i drift Kl 0:00. En onsdag natt. Förutsättningarna är följande, en utetemperatur på -1,8 C. Flödet ligger på 449 m 3 /h. Utgående effekt från KVV är 106,0 MW, turbinkretspump CP06 är i drift vid detta tillfälle. När pumpen är i drift ger den, med ett flöde på 449 m 3 /h, en tryckökning med 3,4 bar merparten av ökningen stryps bort med hjälp av ventil K51AV30. Trycket innan pumpen är 8, bar och med pumpens tryckökning på 3,4 bar blir den totala ökningen 11,6 bar. Det trycket är så högt att det löser ut turbinkretspumparna. Anledningen till att pumparna löser är att kondenskärlen och värmeväxlarna inte är klassade för tryck över 11,3 bar. Förträngningsventil K51AV30 är öppen till 40 % vilket ger 9,1 bar. Vattnets temperatur i det här fallet är 45 C vilket ger 990, Kg/m 3. Resten har då strypts bort och blir då en förlust. Förlusteffekten blir då enligt följande samband: P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (5.) ( 9,1 8,0 3,39) 10 = 168 kw 19

20 Uträkningen visar av den strypta effekten 168 kw som blir en ren förlust. I och med att det här värdet är ett genomsnittligt timvärde så innebär det att det blir en effekt med enheten kwh. Med ett genomsnittligt veckospotpris på 1,13 SEK/MWh är energiförlusten i pengar 36,67 SEK. Enligt följande samband: ,13 = 3 36,67 SEK med återkylning och pump CP05 i drift Kl 15:00. En lördag eftermiddag. Förutsättningarna är följande, en utetemperatur på 30,4 C. Flödet ligger på 711 m 3 /h. Utgående effekt från KVV är 1,7 MW, turbinkretspump CP05 är i drift vid detta tillfälle. Att turbinkretspumpen ligger med i det fallet beror på att en del av flödet skall gå via återkylare. Med tryckökningen tvingas ett delflöde tillbaka igenom återkylaren till en punkt innan turbinkretspumparna. Det för att klara miljövärden vid låglast. Se flödet i bild När pumpen är i drift ger den, med ett flöde på 711 m 3 /h, en tryckökning med 3,95 bar merparten av ökningen stryps bort med hjälp av ventil K51AV5. Trycket innan pumpen är 9, bar och med pumpens tryckökning på 3,95 bar blir den totala ökningen 13, bar. Det trycket är så högt att det löser ut turbinkretspumparna. Anledningen till att pumparna löser är att kondenskärlen och värmeväxlarna inte är klassade för tryck över 11,3 bar. Förträngningsventil K51AV5 är öppen till 10 % vilket ger 9,47 bar. Vattnets temperatur i det här fallet är 6 C vilket ger 98, Kg/m 3. Resten har då strypts bort och blir då en förlust. Förlusteffekten blir då enligt följande samband: P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (5.3) ( 9,47 9, 3,95) 10 = 7, 66 kw Uträkningen visar av den strypta effekten 7,66 kw som blir en ren förlust. I och med att det här värdet är ett genomsnittligt timvärde så innebär det att det blir en effekt med enheten kwh. Med ett genomsnittligt veckospotpris på 1,83 SEK/MWh är energiförlusten i pengar 15,46 SEK. Enligt följande samband: 7,66 1,83 = 15,46 SEK

21 Figur 5.1 Vattnets huvudflöde igenom Kraftvärmeverket med CP06 och återkylning 61 i drift säsongens kallaste dag och CP06 i drift Kl 06:00. En tidig onsdagsmorgon. Förutsättningarna är följande, en utetemperatur på -7,6 C. Flödet ligger på 400 m 3 /h. Utgående effekt från KVV är 145,7 MW, turbinkretspump CP05 är i drift vid detta tillfälle. När pumpen är i drift ger den, med ett flöde på 400 m3/h, en tryckökning med 3,43 bar merparten av ökningen stryps bort med hjälp av ventil K51AV5. Trycket innan pumpen är 7,9 bar och med pumpens tryckökning på 3,43 bar blir den totala ökningen 13,1 bar. Det trycket är så högt att det löser ut turbinkretspumparna. Förträngningsventil K51AV5 är öppen till 54 % vilket ger 9,6 bar. Vattnets temperatur i det här fallet är 54 C vilket ger 986,4 Kg/m 3. Resten har då strypts bort och blir då en förlust. Förlusteffekten blir då enligt följande samband: P Q 3600 ( p p p ) 10 = efterpump förepump tryckökning (5.4) ( 9,6 7,90 3,43) 10 = 114, 0 kw 1

22 Uträkningen visar av den strypta effekten 114,0 kw som blir en ren förlust. I och med att det här värdet är ett genomsnittligt timvärde så innebär det att det blir en effekt med enheten kwh. Med ett genomsnittligt veckospotpris på 410,15 SEK/MWh är energiförlusten i pengar 46,84 SEK. Enligt följande samband: 114, ,15 = 3 46,84 SEK 6. Beräkningsmodellen 6.1 Excel Mätvärdena har hämtats från Cactus i driftdatorn som finns i kontrollrummet på KVV samt från Nordpools hemsida. Värdena har förts över till en Excel-fil där sedan beräkningsmodellen har gjorts. Den programmeringen som har använts i den här undersökningen vanliga räkneoperationen och villkorssatser samt en andra och tredjegrads ekvation. För att få en så bra undersökning som möjligt har följande mätvärden hämtas in: Flödet igenom KVV Tryck före turbinkretspumparna Trycket efter turbinkretspumparna Motorström K51CP05 Läge ventil K51AV5 Motorström K51CP06 Läge ventil K51AV30 Temperatur retur fjärrvärmevattnet Utomhus temperatur Utgående effekt KVV Effekt återkylning Nordpools genomsnittliga veckopriser under

23 Alla värden är per timma för hela året utom Nordpools elpriser som är genomsnittliga veckopriser. Där värdet för ström I hämtas från driftdatorn. Att få fram antalet drifttimmar används en omfunktion, som ger 1 när pumpmotorn är i drift, annars 0. Omfunktionen är en enkel Excelsats: =OM(Pumpeffekten>0;1;0) Då strömvärdet är en osäker variabel har det endast används som en indikering att pumpen har varit i drift. Övriga värden så som tryck, flöde och temperatur har mätare kalibrerats med jämna mellanrum. Eftersom det är de värden som man styr verket och fjärrvärmeflödet med. Är pumpen i drift genererar det en 1 i annat fall genererar det 0. För att beräkna tryckökningen i systemet när pumpen är driftsatt används ytterligare en villkorssats. I den villkorssatsen ingår en tredjegrads ekvation som beräknar tryckökningen i pumpen. Ekvationen fås genom att mata in flöde och tryck i Excel och göra ett diagram. En trendlinje läggs in i diagrammet och låta programmet skriva ut ekvationen för den linjen. Ekvationen sätts in i en villkorssatts som är beroende på flödet och drifttimmar enligt följande samband: =OM(Drifttimmar<1;0; -0, *(Flödet)^3 + 0, *(Flödet)^ - 0,001*(Flödet) + 4,4698) Svaret ger om pumpen är i drift, vad tryckökningen. Det svaret läggs ihop med mätvärdet av returtrycket vilket ger totaltrycket innan förträngningsventil K51AV5 respektive 30. Energiförlusten över förträngningsventilerna K AV5-30 beräknas med hjälp av en villkorssats som innehåller en beräkning av förlusten över förträngningsventilen om pumpen är drift: =OM(Drifttimmar>0;((Densitet*(Flödet/3600)*9,81*(((Tryck efter pump -Tryck ökning - Tryck innan pump )*-1)*10,))/10^3);0) Svaret delas med för att få rätt enhet på effektförlusten, kw. Då alla värdena är per timma under ett år summeras de ihop till årsförlusten av energin. Resultatet blir energiförlusten i kwh. Kostnaden är intressant i detta läget och genomsnitts priset per vecka har hämtats från Nordpools elspots prislista. Summan av energiförlusten över ventil K51 AV5-30 adderas och delas med 1000 för att få enheten MWh. Den summan multipliceras med Nordpools spotpris enligt följande samband: =((Energiförlust AV5+ Energiförlust AV30)/1000)*elpriset Den totala summan på energiförlusten blir enligt beräkningen SEK. 3

24 7. Framtiden Nästa år kommer ackumulatortanken vara klar för att kopplas ihop med nätet i anslutning till Ryaverket. Vilket kommer att påverka sättet att köra verkets flis och avfallspannor, och det blir lättare att hålla jämn värme ut på nätet. Med att lagra värme går det att hjälpa till vid köldtoppar. Då minskar behovet att spetslastalternativ så som värmepump, HVCB och HVCH. Inte att förglömma elpanna. I det här läget så kommer turbinkretspumparnas motorer bytas ut mot frekvensstyrda motorer. Vilket kan vara en bra lösning då kraftverket kommer att vara kvar i på Rya i många år till. Avfalls pannorna kommer att vara i drift i minst 50 år till. Ett nytt, biomasseldat kraftverk, planeras att bygga omkring år 013. Hur den inkopplingen kommer att se ut är osäkert idag, men naturligtvis så kommer det att påverka Ryaverket. Framtiden ter sig väldigt spännande för Borås energiförsörjning och målet att bli en fossilfri stad. 8. Resultat 8.1 Turbinkretspump CP05 Under mätperioden kl13:00 till kl 1:00 har det visat att turbinkretspump CP05 har gått i 1 41 h. Den energi som stryps bort i ventil K51AV5 har beräknats till 170 MWh, motsvarande el kostar under samma år SEK. Elpriset är hämtat från Nordpool elspotprislista. 8. Turbinkretspump CP06 Under mätperioden kl13:00 till kl 1:00 har det visat att turbinkretspump CP06 har gått i 890 h. Den energi som stryps bort i ventil K51AV30 har beräknats till 46 MWh, motsvarande el kostar under samma år SEK. Elpriset är hämtat från Nordpool elspotprislista. 8.3 Totala energiförlusten Den totala mängden energi som försvinner i förträngningsventilerna K51AV5-30 motsvarar 595 MWh till en kostnad av SEK. Kostnaden blir ungefärlig då endast Nordpools genomsnittliga prislista har varit tillgänglig. Men den ger en bra bild över hur mycket motsvarande elenergi skulle kosta. Den energin som stryps bort försvinner som värme, ett dyrt sätt att värma vatten på. 9. Diskussion Då elförbrukningen är en osäker variabel i denna rapport, men en kvalificerad gissning är att det är ungefär 990 MWh till en ungefärlig kostnad av SEK. Den spekulationen är byggd på den energin som tryckökningen efter pumpen ger. Motorns verkningsgrad har i detta fall antagits till 0,9. Effekten som var beräkningen grundar sig på är följande samband: P Q 3600 ( ) 10 = p trycköknin g 4 (9.1)

25 Och det faktum av pumparna har en total drifttid av h. Med ett genomsnitts effekt 0,18 MW per timme de är i drift. En överslagsräkning ger, med en genomsnittlig verkningsgrad på 0,85 för pumparna, att: 0,18 0,85 = 0,1MW Med elmotorns verkningsgrad, som antas vara 0,9: 0,1 = 0,3 MW 0,9 Då är effekten som går till elmotorn uppskattad till 0,3 MW genomsnittligt. Med antalet drifttimmar på år, h, fås en uppskattad förbrukning 990 MWh. Med en genomsnittlig kostnad av 300 SEK/MWh blir den uppskattade kostnaden för pumparnas drift SEK under året SEK Det här är bara en uppskattad kostnad som bara ger en liten fingervisning om förbrukning och kostnad. När denna rapport gjordes var det osäkert om ackumulatortanken skulle byggas. Men Borås kommunfullmäktige har gett klartecken till byggstart och bygget är nu i full gång. Inkoppling av en ackumulatortank kommer att ändra körsättet av turbinkretspumparna. Från att i dag endast köras när behov finns så kommer driften av turbinkretspumparna köras kontinuerligt med frekvensstyrning. När det biomasseldade kraftverket, som planeras till år 013, kommer att tas i drift kommer det också att påverka körsättet för Ryaverket. Men på vilket sätt är omöjligt att se i dag. Målet att Borås stad ska vara en fossilbränslefri stad är en spännande realitet inom en snar framtid. 5

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

tryckfallets påverkan vid energimätning

tryckfallets påverkan vid energimätning tryckfallets påverkan vid energimätning rapport 2013:11 Figur 4. Montering av temperaturgivare. Mätningarna gjordes vid två olika temperatur mätningarna med tiogradigt vatten var testrig inte skulle påverkas

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

H m. P kw. NPSH m. Dessa pumper är normalt drivna av en elmotor på 2900 1/min med 2-pols motor vid 50Hz, 0 eller 1450 1/min med 4-pols motor vid 50Hz.

H m. P kw. NPSH m. Dessa pumper är normalt drivna av en elmotor på 2900 1/min med 2-pols motor vid 50Hz, 0 eller 1450 1/min med 4-pols motor vid 50Hz. Hur man väljer en centrifugalpump Valet av en centrifugalpump skall ske me beaktning av en befintliga anläggningens karakteristik samt konition. För att välja pump är följane ata növäniga: Flöe Q Kvantitet

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Förbättringsguide fjärrkyla Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Innehåll 1. Analys av fastighetssystem...3 2. Statistik analys...4 2.1 Kortslutning KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKR

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR ELPANNA. Uponor Elpanna

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR ELPANNA. Uponor Elpanna UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR ELPANNA levereras komplett med pump, styrutrustning, expansionskärl m m. Pannan, som monteras på vägg, är speciellt anpassad för golvvärmesystem. Frontplåtarna är av vitlackerad

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät Siemens Press Dynamisk balansering för dynamiska nät Avancerade hydrauliska nät måste sörja för energisnål, ekonomisk och felfri drift, kompensera för avvikelser från de ursprungliga projekteringsvärdena,

Läs mer

HYDRAULIK Rörströmning IV

HYDRAULIK Rörströmning IV HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 31mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 31 mar 2014 / 2 Innehåll

Läs mer

Flygt PumpSmart, PS200. Skräddarsydd lösning för drift av pumpar

Flygt PumpSmart, PS200. Skräddarsydd lösning för drift av pumpar Flygt PumpSmart, PS200 Skräddarsydd lösning för drift av pumpar Färre driftproblem, högre produktion En normal frekvensstyrd motor kan användas för en massa olika uppgifter. Att styra en pumpmotor är inte

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Handbok för effektiv fjärrkyladrift. Gäller fr o m

Handbok för effektiv fjärrkyladrift. Gäller fr o m Handbok för effektiv fjärrkyladrift Gäller fr o m 216-1-1 Tips och råd för din fjärrkylaanläggning Denna skrift är framtagen som en hjälp för analysera och förbättra en fjärrkylaanläggning med lägre returtemperatur

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster.

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster. Byälvsvägen 197-263, Bagarmossen. - VVC-förluster. Denna rapport redovisar resultat från mätningar av system för värme, varmvatten och VVC, för flerbostadshus med fjärrvärmeundercentral vid Byälvsvägen

Läs mer

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Begränsa returtemperaturen Genom att tillfälligt sänka värmeventilen så sänks fjärrvärmecentralens returtemperatur. Det går tex

Läs mer

Energioptimering i hydrauliksystem. www.projekthydraulik.se

Energioptimering i hydrauliksystem. www.projekthydraulik.se Energioptimering i hydrauliksystem Energi användning inom hydraulikområdet Nätverk Hydraulik AUH Två av varandra oberoende nätverk ställde sig frågan. Hur mycket.? Installerad effekt finns det Utnyttjas

Läs mer

värmemätare dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus Tekniska bestämmelser F:111 Mars 2004

värmemätare dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus Tekniska bestämmelser F:111 Mars 2004 värmemätare dynamisk funktionskontroll av värmemätare för småhus Tekniska bestämmelser F:111 Mars 2004 VÄRMEMÄTARE DYNAMISK FUNKTIONSKONTROLL AV VÄRMEMÄTARE FÖR SMÅHUS Tekniska bestämmelser F:111 Mars

Läs mer

Genomsnittliga energibehov Inget flödande grundvatten och poolen är täckt minst 20 timmar/dag

Genomsnittliga energibehov Inget flödande grundvatten och poolen är täckt minst 20 timmar/dag INSTALLATIONSMANUAL FÖR VÄRMEPUMP Genomsnittliga energibehov Inget flödande grundvatten och poolen är täckt minst 20 timmar/dag Säsonger Kort säsong Mediumsäsong Lång säsong Maj September April Oktober

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Sammanfattning hydraulik

Sammanfattning hydraulik Sammanfattning hydraulik Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION 2 p V z H const. Quantity

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

2012-10-31 Karlstads Energi AB

2012-10-31 Karlstads Energi AB 1 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Innehåll Samrådsunderlag 2 1 ADMINISTRATIVA

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Applikationsexempel för Styrning av solfångare

Applikationsexempel för Styrning av solfångare Applikationsexempel för Styrning av solfångare Document title Document Identity 4655-015-01 Valid for Firmare version IMSE WebMaster Pro 1.09 Date 06-04-09 Webpages version 1.09 Abelko Innovation info@abelko.se

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19. KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Bruksanvisning för mobila filterkretsar FKM20CX04, FKM20CX, FKMF80C

Bruksanvisning för mobila filterkretsar FKM20CX04, FKM20CX, FKMF80C Bruksanvisning för mobila filterkretsar FKM20CX04, FKM20CX, FKMF80C Var vänlig och läs bruksanvisningen noggrant innan filterkretsen används. Säkerhetsföreskrifter Följ alltid nedanstående föreskrifter

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme

Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme Utvalda resultat från projekt P22444-1 Biobränslen för småskalig kraftproduktion inom STEMs ramprogram Bränslekraft Miroslav Petrov KTH Skolan för Industriell

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering -. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Installation av energikombinat vid Lillesjöverket

Installation av energikombinat vid Lillesjöverket Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Installation av energikombinat vid Lillesjöverket Tekniskt beslutsunderlag åt Uddevalla Energi för val av flistork Willy Sanftleben 2014-05-12 Program: Sjöingenjörsprogrammet

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer

Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer Miroslav Petrov, Jens Fridh KTH Skolan för Industriell Teknik & Management Institutionen för

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet På grund av tekniska problem lyckades inte Nord Pool Spot med att beräkna spotpriser för måndagen den 5 augusti.

Läs mer

Öppenhet, samverkan och konkurrens skapar framtidens fjärrvärme.

Öppenhet, samverkan och konkurrens skapar framtidens fjärrvärme. Öppen fjärrvärme Öppenhet, samverkan och konkurrens skapar framtidens fjärrvärme. Peter Sivengård AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Disposition Öppen Fjärrvärme Potential Inledning Erbjudande

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap

Motordrifter 2014-12-08. Motorer (pumpar) Stödprocess. Peter Karlsson. Allmän motorkunskap Effektiv energianvändning Hur når vi dit? Motorer (pumpar) Stödprocess Peter Karlsson Motordrifter Allmän motorkunskap Ny klassning av verkningsgrader: IEC60034-30, IE1, IE2, IE3 Ca 65 % av industrins

Läs mer

Samverkan och innovation skapar framtidens urbana energisystem

Samverkan och innovation skapar framtidens urbana energisystem Öppen fjärrvärme Samverkan och innovation skapar framtidens urbana energisystem Peter Sivengård AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Disposition Öppen Fjärrvärme Potential Inledning Erbjudande Tekniska

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden 2015 DoA Fjärrvärme Mörbylånga kommun Nät Färjestaden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Färjestaden Ort/orter FVD20012 Färjestaden Prisområdesnamn FVD20013 Färjestaden

Läs mer

Industriel Ultra FTX Installation

Industriel Ultra FTX Installation 23Dec11 www.flobymetallprodukter.se P: 1 Industriel Ultra FTX Installation Floby Metallprodukter tillverkar specialdesignade föremål av metall. Företaget befinner sig i Sverige, 140 km norr om Göteborg.

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer