STUDIER LIVET FRITID SKOLA VÄNNER SKOLA

Transkript

1 STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID

2 Innehåll INLEDNING TILL TIPSBANKEN Projektet På rätt spår har varit ett regionalt utvecklingsprojekt med yrkesinstitutstuderande ungdomar i fokus. Projektets coacher har varit verksamma vid yrkesinstituten Prakticum i Helsingfors och i Axxell Raseborg. Projektteamets coacher har arbetat i skolorna och satsat framför allt på förebyggande arbete bland studerande. Tipsbanken riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av förebyggande studerandevårdsarbete eller arbete med ungdomar i största allmänhet. 1. VERKSAMHET VID YRKESINSTITUT SOM STÖDER UNGAS DELAKTIGHET I det här kapitlet betonar vi det hälsofrämjande arbetets kontinuitet och långsiktighet. Vi utgår här från begreppet empowerment och resonerar kring bemötande. Vi lyfter här fram bland annat tutorverksamhet och studerandekårsverksamhet 2. EVENEMANG SOM STÖDER DELAKTIGHET Evenemang av olika slag kan ha hälsofrämjande funktioner, bland annat skapa vi-anda och delaktighet. Till exempel kan studerande få bekanta sig med varandra och med skolmiljön under en introdukstionsdag. 3. COACHNING FÖR GRUPPER OCH INDIVIDER Coachning är ett begrepp som har sitt ursprung i idrottsvärlden. Ordet står som en metafor för någon eller något som hjälper människan fram till en önskad plats. Coachning handlar inte om problem som ska lösas, utan snarare om en dialog som öppnar till reflektion kring framtid och målsättningar. 4. NÄTVERKSBYGGE OCH SAMARBETE Konkreta tips på hur fördjupa samarbete och nätverk mellan yrkesinstitut och andra aktörer som till exempel kommunalt ungdomsarbete, församlingars ungdomsarbete, uppsökande arbete och ungdomsverkstäder. 5. EN VUXEN TILL Projektteamet myntade uttrycket en vuxen till som definierar förhållningssätt hur man möter unga. En vuxen till som rör sig i skolan kan utgöra en viktig del av trivsel och trygghet i skolan. 6. FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Fysisk aktivitet ger ökad självkänsla och inre styrka. Här finns tips på hur du tillsammans med unga kan utveckla deras självkänsla. 7. HÄLSOFRÄMJANDE STUDIEMILJÖ Studiemiljön har stor betydelse för hur studerande trivs. Skoltrivsel och trivsam studiemiljö kan vara avgörande för uttryckligen de studerande som befinner sig i en motivationssvacka. Låt de studerande vara delaktiga i utformandet av sin skolmiljö. Trivselrum, soffgrupper, kafé bidrar till en trevlig skolvardag. SID 6 SID 9 SID 11 SID 16 SID 18 SID 20 SID 20

3 På rätt spår INLEDNING TILL TIPSBANKEN Bästa läsare, framför dig har du ESF-projektet På rätt spårs Tipsbank. I den har projektteamets coacher samlat in sina reflektioner kring de hälsofrämjande och förebyggande insatser som gjorts bland yrkesinstitutstuderande unga vid YI Prakticum och Axxell Raseborg åren Tipsbanken är ett delresultat av projektet där vi redogör för erfarenheterna av projektinterventionerna på ett mycket praktiskt sätt. På rätt spårs dvd med intervjuer av projektpersonal och samarbetsparter fungerar som en intro duktion till Tipsbanken. Titta gärna igenom den, innan du börjar läsa. På rätt spår har varit ett regionalt utvecklingsprojekt med yrkesinstitutstuderande ungdomar i fokus. Inom ramen för projektet har vi försökt åtgärda gryende samhälleliga problem genom att på ett mycket konkret plan sätta in extra stöd. Projektinterventionerna har i praktiken handlat om projektanställda coachers förebyggande åtgärder i skolorna. Coachernas aktiviteter och arbetsinsatser har varit av förebyggande natur och har byggt på idéer om hur de studerande kan stärka sin egen identitet och höja sin medvetenhet om den egna studie- eller livssituationen. I projektarbetet har vi också främjat ett aktivt medborgarskap. Vårt perspektiv är unikt och därför har vi också här valt att betona våra praktiska erfarenheter. Coacherna i projektet har arbetat konkret, så att säga på gräsrotsnivå i skolorna. Vi har upplevt det som betydelsefullt att kunna lyfta fram det utanförperspektiv som vi genom hela projekttiden har kunnat bidra med. Det har vi kunnat gör dels genom att finnas fysiskt på plats vid utbildningsenheterna, dels genom att arbeta intensivt tillsammans med skolpersonalen och den vägen dela skolvardagens bekymmer och glädjeämnen med dem. Tipsbanken riktar sig framför allt till dig som jobbar med eller är intresserad av förebyggande studerande vårdsarbete eller arbete med ungdomar i största allmänhet. Här kan du få konkreta tips på hur du kan tillföra ett coachande perspektiv i ditt arbete med ungdomar. Du kan läsa om hur vi inom ramen för projektet konkret arbetat med studerande både enskilt och i grupp samt om hur man an lägger

4 ett coachande perspektiv på sitt arbete. Vi lyfter också fram värdet och betydelsen av hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolmiljöer. Det coachande perspektivet är ett tema som genomsyrar hela Tipsbanken, därför vill vi betona att resonemangen och tipsen här inte ska ses som något mirakelformulär som kan trolla bort stök i klassen, inte heller finner du några tips på hur man råder bot på omotiverade studerande. Nej, snarare vill vi att Tipsbanken ska ses som ett stödverktyg till dig för att genuint våga bemöta ungdomarna, sätta dig själv på spel, öppna en dialog för likvärdiga parter och ge dig in på ett gemensamt äventyr inför framtiden. I Tipsbanken finns också länkar till de examensarbeten som gjorts inom ramen för projektet vid utbildningsprogrammet i vård och det sociala området vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo. I Tipsbanken figurerar några centrala begrepp: hälsofrämjande, förebyggande och coachning. Begreppen är vida, så kallade paraplytermer, medan vi i det praktiska projektarbetet har försökt göra dem levande. Med förebyggande arbetsinsatser syftar vi på den verksamhetsform som enheten för förebyggande arbete vid Folkhälsans Förbund r.f. haft som övergripande syfte och mål: Att förebygga utanförskap, riskbeteenden samt uppkomsten av olika former av skadligt beroende. Verksamheten har riktats främst till barn och unga. Begreppet hälsofrämjande är lite mer komplicerat och med det syftar vi, i enlighet med Folkhälsans gängse principer, på ett salutogent arbetssätt med hjälp av vilket vi strävat efter att skapa delaktighet och känsla av sammanhang i vår omgivning. Detta holistiska perspektiv bygger på tanken om att se individen som en psykofysisk helhet som lever i socialt samspel med sin omgivning (se t.ex. Eriksson M & Lindström, B 2008; Lindström, B & Eriksson, M 2010). För att gå från teori till praktik har vi tillämpat Aaron Antonovskys teoretiska verktyg SOC (eng. sense of coherence) som bygger på känsla av sammanhang; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I praktiken har det betytt att vi aktivt försökt engagera ungdomarna själva i sina egna liv och på ett mera allmänt plan har vi strävat efter att lyfta fram perspektivet vid utbildningsenheterna och på de arenor där vi varit verksamma under projekttiden. Begriplighet svarar på frågan hur och i vilken utsträckning omvärlden uppfattas som begriplig just i den situation där människan befinner sig. Hanterbarhet

5 svarar på frågan finns det resurser att möta omgivningen och syftar då på de handlingsförutsättningar som finns, medan meningsfullhet handlar om huruvida man uppfattar att livet här och nu har känslomässig mening. De metoder som coacherna använt sig av för att diskutera eller lyfta upp olika teman har under projekttiden kontinuerligt granskats inom projektteamet. För arbetskvaliteten står också Folkhälsans internutbildning Hälsofrämjande skola och handledningen som vi fått av prof. Professor Bengt Lindström och forskare Monica Eriksson vid Folkhälsans center för hälsofrämjande forskning & IUHPE (International Union for Health Promotion and Education). Metodiskt har vi arbetat med frågande och diskuterande upplägg, oberoende av vilka teman som kommit upp till diskussion (hanterbarhet). Vi har försökt hålla oss till ett icke normativt förhållningssätt (öppenhet) och därmed strävat efter en ömsesidig förståelse (meningsfullhet). Vi har också försökt engagera yrkesinstitutstuderande till att delta aktivt, bland annat genom olika övningar och uppgifter som motiverar dem att utforma sin egen vardag. Målet har varit att tillsammans, i en neutral miljö reflektera, diskutera och skapa förståelse samt slutligen sammanfatta tankar som väckts och berörts under dessa möten. Stöd för detta arbetssätt har vi fått med coachning som metod. Vi hoppas att du med hjälp av Tipsbanken ska få inspiration till ditt eget arbete med ungdomar! I Helsingfors den 4 april 2011 Projektteamet På rätt spår Projektledare Maria Leppäkari Pprojektcoacherna vid YI Prakticum Mikaela Nyholm & Kim Meller Projektcoacherna vid Axxell Raseborg Rebecca Karlsson & Petteri Pitkänen

6 1. VERKSAMHET VID YRKESINSTITUT SOM STÖDER UNGAS DELAKTIGHET Förebyggande studerandevårdsarbete kan göras på många olika sätt och i många olika former. Det kan till exempel handla om att arrangera evenemang av olika slag, till exempel introduktionsdagar vid skolan, julfester, vårfester och rusmedelsförebyggande dagar (se närmare rubrik 2). Det som däremot är en viktig del av det förebyggande, hälsofrämjande arbetet i skolan är kontinuerlig verksamhet som på olika sätt stöder de ungas delaktighet i studievardagen, till exempel studerandekårsverksamhet och tutorverksamhet. Denna typ av verksamhet har sin grund i begreppet empowerment. I det här fallet innebär det att de unga själva är delaktiga i beslutsfattande, aktiviteter, planering och annat som berör dem själva, deras studiemiljö, deras studievardag och livet i stort. Det handlar med andra ord om att de unga gör saker av egen fri vilja och egen motivation, inte på order av andra eller på grund av andras vilja. Vid många tillfällen har vi under projektets gång stött på missnöje bland de studerande kring hur olika system i skolan fungerar, hur studievardagen hanteras med mera. I samband med vårt arbete med grupper har vi i sådana fall bett de studerande berätta hur de anser att systemet borde vara uppbyggt för att det skulle fungera bättre. Vi har ofta lagt märke till att de inte är vana vid att svara på sådana frågor. De är mer vana vid att reagera på beslut som fattats, att beskriva system de stöter på och de kan ha åsikter om saker fungerar eller inte. Att de själva skulle fundera ut hur man kunde organisera något verkar upplevas som främmande. I vårt arbete har vi försökt sträva efter att hålla empowerment-tanken som utgångspunkt genom att ställa studerande frågor, och att inte direkt rätta till deras påståenden trots att vi själva upplever att grunden i några argument är felaktiga. Det här har vi ändå upplevt som en stor utmaning i arbetet med ungdomar. Vad skall den vuxnas roll vara? Å ena sidan vill man att de unga skall få utvecklas fritt, lära sig ta ansvar och fatta beslut i frågor som berör dem. Å andra sidan vill man som vuxen ibland sätta gränser, vilket också är en viktig roll. Frågan är hur man som vuxen i skolmiljön hittar det bästa förhållningssättet så att de unga kan utvecklas och lära sig ta ansvar för sig själva, men samtidigt hålla kvar vuxenrollen som fostrare. Alla som har med ungdomar att göra ställs antagligen kontinuerligt inför den här frågan och det finns inget patentsvar på den. Att ändå försöka vara medveten om och kontinuerligt reflektera över den egna rollen kan eventuellt vara ett stöd i mötet med de unga. I bemötandet av ungdomar kan vi försöka att uppmuntra till empowerment. Ett annat sätt är att bygga in verksamheter som stöder de ungas delaktighet i organisationen. Under projektet På rätt spår har vi varit involverade i denna typ av verksamhet på olika sätt, dels genom att bygga upp nya verksamhetsformer, dels genom att fungera som stöd för redan etablerad verksamhet. Via de erfarenheter vi fått under projektets gång, vill vi betona vikten av att denna typ av verksamhet fungerar bäst om den är in-

7 byggd i de organisatoriska processerna vid skolan, yrkesinstitutet. Med det här menar vi framför allt att det finns personal som är involverad i den förebyggande studerandevårdsverksamheten och har det som arbetsuppgift, men också att det finns reserverat en budget som möjliggör verksamheten. I följande avsnitt diskuteras kort några verksamhetsformer som har som målsättning att stöda ungas delaktighet. EXEMPEL: STUDERANDEKÅRSVERKSAMHET Studerandekåren består av alla studerande i skolan, på samma sätt som alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Via en organiserad studerandekår (oftast en studerandekårsstyrelse) kan de studerande bevaka sina intressen, delta i beslutsfattande i skolan och arrangera evenemang och andra aktiviteter. En organiserad studerandekårsverksamhet ser vi som en central aspekt av de yrkesstuderandes delaktighet en viktig grund för empowerment och aktivt medborgarskap. Vi rekommenderar följande sida för mer information om hur en studerandekår kan byggas upp: I vårt arbete inom projektet På rätt spår har vi deltagit som stödpersoner för studerandekårsverksamheten i skolorna men också strävat efter att vara med och utveckla den. Ett exempel på hur studerandekårsverksamheten kan byggas upp så att skoldemokratin förstärks och de studerandes röster hörs i frågor som berör dem, är att införa klassäldstesystem. En klassäldste är en representant för en studerandegrupp eller klass och han eller hon väljs av sina klasskamrater till uppgiften. Skolans klassäldste träffas regelbundet (exempelvis i början av varje period) och tar ställning till frågor som berör de studerande. Det här sker i form av möten handledda av handledaren för studerandekåren och skolledningen. Målsättningen med detta system är att skapa möjlighet för de studerande att påverka i ärenden som berör dem och således vara delaktiga i beslutsfattandeprocesser. Utöver detta kan även en studerandekårsstyrelse aktivt arbeta för trivsel i skolan till exempel genom att arrangera evenemang för sina medstuderande (t.ex. julfest, fotbollseftermiddag), ordna filmkvällar, beställa in komiker för att tala om skolmiljön, ordna besök till evenemang i andra städer, ta ställning till inredning i skolan, ge ut en skoltidning och mycket mer. En av våra mest centrala iakttagelser i fråga om studerandekårsverksamhet har att göra med vikten av skolledningens stöd och en aktiv handledning av verksamheten. Om vi ska kunna skapa en miljö där de studerande får känna sig delaktiga i beslutsfattandet och i att skapa trivsel i skolan, så behövs organisationens stöd i alla former. Det behövs åtminstone en i personalen (gärna flera) som resurserats tid för att handleda de studerande i studerandekårsarbetet och som ansvarar för att till exempel klassäldste samman kallas till möten.

8 EXEMPEL: TUTORVERKSAMHET En annan verksamhetsform som stöder de studerandes delaktighet i skolmiljön är tutorverksamhet. Tutorverksamheten har en lång tradition i Finland, och det finns fungerande tutorverksamhet vid flertalet av andra stadiets utbildningsenheter. En fungerande tutor verksamhet bidrar till att stämningen på skolan blir öppen och att nya studerande får en trevlig start på sina studier. Tutorverksamhet är också en viktig del av det mobbningsförebyggande arbetet i skolan. Verksamheten kan byggas upp på många olika sätt men går i de flesta fall ut på att ett antal äldre studerande fungerar som tutorer för första årets studerande. Deras uppgift är att finnas tillhands för nya studerande i skolvardagen och att introducera studiemiljön i skolan för dem, till exempel genom att leda tutorträffar för de nya studerandegrupperna i tutorteam. Tutorerna tar sig också an eventuella övriga ansvarsuppdrag under studieåret. Under våren 2011 publicerar Folkhälsans förbund/vi mobbar int ett elektroniskt material som kan fungera som grund och stöd för att etablera och utveckla tutorverksamheten vid andra stadiets utbildningar. Under projekttiden har vi varit delaktiga som stödpersoner i redan etablerad tutorverksamhet och vid vissa enheter varit med och startat upp verksamheten från grunden. Även när det gäller tutorverksamheten är vår mest centrala iakttagelse vikten av handledningen och organiseringen av tutorverksamheten. Skolledningens stöd i fråga om personalresurser är mycket betydelsefull för hur verksamheten kan fungera och utvecklas. EXEMPEL: FÖRÄLDRAMÖTEN Ett tredje exempel på kontinuerlig verksamhet som stöder de ungas delaktighet är återkommande föräldramöten i förebyggande syfte. I många fall arrangeras föräldramöten för en grupp när det uppstått olika typer av svårigheter i gruppen. Det kan handla om problem i relationen mellan lärare och studerande, om ökad mobbning, om ökad frånvaro eller något dylikt. I sådana fall handlar det inte om förebyggande åtgärder, utan snarare om krishjälp. Det är väsentligt att i läsårsplaneringen sätta in tider för föräldramöten på förhand. På så sätt kan samarbetet mellan hem och studieinrättning förstärkas och de studerande har en möjlighet att få visa skolan för föräldrarna. Ibland har utbildningsanordnaren till exempel bjudit in föräldrar till skolan där de har fått följa med studerande i det praktiska arbetet. EXEMPEL: TRIVSELTEAMET OCH MÅ BRA-GRUPPEN Ytterligare en verksamhet eller verksamhetsform vi vill lyfta fram inom ramarna för temat kontinuerlig verksamhet som stöder de ungas delaktighet, är Trivselteamet och Må bra-gruppen. Det handlar om verksamhet som i viss mån finns etablerad vid de olika enheterna vi samarbetat med under projekttiden. Dessa team och grupper består av representanter både från personalen och från studerandekåren. Inom ramarna för dessa grupper funderar man kring frågor som berör trivsel och välmåga i skolan samt arbetar tillsammans för en mer trivsam miljö där personal och studerande kan må bra.

9 En viktig aspekt av denna verksamhet är att synliggöra trivsel och välmåga i och med att man integrerar denna typ av verksamhet i organisationen tar man aktivt ställning för att dessa frågor är väsentliga delar av skol- och arbetsvardagen. Under projekttiden har vi kunnat konstatera att det bland studerande kan finnas uppfattningar om att skolan inte är till för att trivas i. Vid ett tillfälle utropade en studerande i ett av coachens gruppsamtal om trivsel i skolan: Trivsel! Om man vill trivas ska man ju inte komma till yrkesinstitutet då ska man gå i gymnasiet. Under projekttiden har vi följt med Trivselteamet och Må bra-gruppen och kunnat konstatera att även denna typ av verksamhet kräver tidsinsatser av gruppmedlemmarna och därför fungerar bäst när den har skolledningens fulla stöd. 2. EVENEMANG SOM STÖDER DELAKTIGHET Ett väsentligt innehåll i skolåret, liksom i mänskligt liv i allmänhet, är evenemang som arrangeras vid olika tillfällen. Evenemang av olika slag kan också beskrivas som hälsofrämjande insatser i skolan. Motiven till varför man vill arrangera evenemang i skolan varierar. Det kan handla om att skapa vi-anda, lära känna varandra, ha trevligt tillsammans, bjuda på upplevelser, sprida information, få någonting att hända, nå ett mål (exempel rusmedelsförebyggande arbete), lära sig nya saker, förverkliga idéer och så vidare. Arrangemang av evenemang i skolan har en lång historia och oavsett motivet för evenemanget som arrangeras erbjuder det alltid ett avbrott i vardagen. Under projekttiden har vi varit involverade i flera evenemang i skolan, bland annat i årligen återkommande evenemang varav många har en lång tradition. Vi har också varit med och ordnat nya evenemang. I det följande beskrivs kort olika typer av evenemang som kan arrangeras i skolan. EXEMPEL: EVENEMANG FÖR ATT LÄRA KÄNNA VARANDRA OCH STUDIEMILJÖN I samband med att skolåret inleds på hösten och nya studerande inleder sin tid vid yrkesinstitutet, är det bra att arrangera evenemang där man har möjlighet att lära känna varandra. Det kan handla om evenemang där nya studerande bekantar sig med varandra, med sina lärare och med sina tutorer, till exempel i form av introduktionsdagar. Det kan också handla om evenemang som alla deltar i, där både äldre och yngre studerande kommer samman, i sällskap av sina lärare och den övriga personalen. Under projekttiden har vi också ofta stött på uttalanden om att man i yrkesinstitutet inte känner varandra över branschgränserna både när det gäller studerande och personal. De evenemang som arrangeras kan eventuellt förebygga detta, men överlag handlar det om studiemiljön i sin helhet. Vilka förutsättningar skapar studie-

10 miljön för umgänge, för att lära känna varandra, samt bidra till social gemenskap? (Se närmare rubrik 7.) På rätt spår var i samarbete med skolpersonalen ansvarig för arrangemanget av ett dagslångt evenemang i samband med skolstarten. Målsättningen med evenemanget var att förstärka vi- andan i skolan, att sprida information om studie orten och fritidsmöjligheter till de studerande samt att skapa en plattform för positivt umgänge mellan alla i skolan. Evenemanget byggdes upp kring konceptet i dokusåpan Amazing Race. Alla studerande delades slumpmässigt in i grupper (bestående av 6 10 studerande) och fick en karta med besöksmål (dvs. olika aktörer såsom ungdomsgården, biblioteket, idrottsföreningar, frivilliga brandkåren) som de skulle besöka i en bestämd ordning. Vi hade på förhand kommit överens med våra samarbetspartner på orten om att de skulle ha uppgifter för studerande där de kunde samla poäng. Aktörerna på orten hade också möjlighet att presentera sin verksamhet för de studerande. Efter att de studerande under förmiddagen hade besökt de platser de hade blivit tilldelade och fått lunch som tillretts av representanter från lärarkåren, avslutades evenemanget på eftermiddagen med en dragkampsturnering i skolan samt prisutdelning. Evenemanget krävde en hel del förarbete och tyvärr kunde vi konstatera att en stor del av de studerande inte deltog i programmet. Förutom bortfallet upplevdes evenemanget som lyckat av samarbetsparterna på orten, av personalen på skolan och av en del studerande. Annan feedback vi fick från de studerande var att det inte kändes bra att hamna i grupper slumpmässigt. Således konstaterade vi efteråt att vi kunde ha tänkt på att satsa lite mer på gruppdynamik innan vi skickade iväg grupperna till besöksmålen. Evenemang som introduktionsdagar kräver en hel del förarbete och personalresurser. Även här vill vi framhäva betydelsen av skolledningens stöd för evenemang av den här typen. EXEMPEL: EVENEMANG SOM FÖREBYGGANDE STUDERANDEVÅRDSARBETE En annan typ av evenemang vi har varit med och arrangerat, handlar om förebyggande studerandevårdsarbete. Det finns en hel del man kan göra i evenemangsform när det gäller denna typ av verksamhet, till exempel rusmedelsförebyggande dagar, mobbningsförebyggande insatser, brandsäkerhetsdagar, dagar med fokus på fysisk och mental hälsa med mera. Dessa dagar/ halvdagar/timmar kan byggas upp på många olika sätt. Man kan bjuda in experter, göra studiebesök, samtala kring ett visst tema, se en film inklusive diskussion och så vidare. Ett nationellt evenemang av den här typen, som kan integreras i en skolas verksamhet, är Skolfreden som utlyses varje höst i Finland och är ett led i det mobbningsförebyggande arbetet. Läs närmare om Skolfreden på webben på adressen Under projekttiden deltog På rätt spår bland annat i arrangemangen av ett två dagar långt eve-

11 nemang för förebyggande studerandevård i skolan. Evenamanget kallades Temadagar och hade som målsättning att under två dagar lyfta upp olika aspekter av hälsa. Experter från olika håll hade bjudits in för att informera, handleda och aktivera studerandegrupperna kring olika teman. En expert ansvarade för 1,5 h långa temaverkstäder kring rusmedel, medan en annan ansvarade för aktivt lyssnande, självbild, gruppdynamik, sömn, kost med mera. Studerandegrupperna fick således ta del av 5 6 olika temaverkstäder under dessa två dagar. Evenemanget fick positiv feedback från både de studerande och personalen. Även detta evenemang krävde en stor insats i tids- och personalresurser vad gäller planering och arrangemang. När det gäller evenemang för att uppmärksamma en viss dag kan arrangemangen vara krävande och mångfacetterade men i många fall behöver man inte satsa så stort. Det kan också handla om att dricka kaffe, en kort samling i skolans festsal eller dylikt. De här evenemangen representerar, som alla andra, ett avbrott i vardagen och påminner om att livet är mycket mer än enbart studier. 3. COACHNING FÖR GRUPPER OCH INDIVIDER Vill du vara snäll och tala om för mig, Hur jag skall gå för att komma härifrån Det beror mycket på vart du ska, svarade katten Ur Alice i underlandet av Lewis Carroll Ovanstående citat står som en bra definition för grundtanken i vad coachning som begrepp innebär. Det väsentliga är att lyfta fram individens egna potential till handling och stöda människan i hennes val. Coachning som begrepp används ofta i olika sammanhang och inom olika discipliner (eng. coach) och syftar på turistbuss. Under 1500-talet användes ordet för att beskriva något som fraktade människor från det ställe de var på till det ställe, dit de ville komma. Ordet står som en metafor för någon eller något som hjälper människan till en önskad plats. Så som vi definierar coachning i dag har ordet sina rötter inom idrotten. Under 1970-talet reflekterade några idrottscoacher över sina erfarenheter inom idrottsträning och plockade ut dessa tankegångar ur sitt sammanhang för att applicera dem på allmän livshantering. Timothy Gallwey är den mest kända som genom sin bok The inner game of tennis (1975) lyckades skapa fotfäste för coachning inom discipliner utanför idrottsvärlden. Gallwey poängterade mentala bilders betydelse för ett lyckat resultat. Det handlar då om att strunta i utvärdering och bedömning och snarare att se sig själv lyckas. Det är viktigt att re-

12 flektera över hur det känns då man lyckas. En del av processen inom coachning, är att beskriva tillvaron som den ser ut i stunden och att ta vara på den känslan för att i situation kunna återuppleva den. Tanken är att överföra den mentala bilden av att lyckas till den verkliga situationen. Thomas J. Leonard var en av de första som använde begreppet coachning i näringslivet. Medan han arbetade som finansiell rådgivare, upptäckte han att hans klienter egentligen behövde stöd i så kallad livsplanering framom ekonomisk planering. Det handlade inte om emotionella problem som skulle lösas, utan snarare om en dialog som möjliggör tankeutbyte av drömmar, tankar om framtid och målsättning (Gjerde 2003:9-15). Här ligger grunden för vårt coachningarbete inom projektet På rätt spår och vi har strävat efter att använda oss av ovannämnda livsplanering som ledstjärna för arbetet med unga YI-studerande. Coachens roll I möten med människor, oavsett vem, gör vi en omedelbar bedömning av vem den andra människan är och i vilket tillstånd den befinner sig. Vi ser framför oss en helhet som baserar sig på gener, arv, erfarenheter, klädsel, kropp, hållning, röst och så vidare. Det ger oss automatiskt en invit till hur vi bemöter den andra, samt vilken roll vi tar eller vill ta i förhållande till personen i fråga. Det är grundupplägget i kommunikation. Som coach är det viktigt att vara ytterst lyhörd och känslig inför den som ska coachas. En god lyssnare förlitar sig också på sin intuition som ger redskap att uppfatta väsentliga signaler som den andra ger. Genom intuitionen kan vi uppfatta många nivåer av varande. Det idealiska är att man som coach lyckas lyssna till såväl det rationella som det intuitiva sinnet. Inom ramen för projektet har olika typer av coachning bedrivits. I det praktiska arbetet har coachningen varit synlig inom tre olika verksamhetsområden: 1) i arbete med grupper, 2) i arbete med individer och 3) i dialog med personal. Coachning som metod är användbar oavsett yrkesområde. Detta innebär i praktiken att coachning-sessionerna i regel haft samma upplägg oberoende av utbildningsprogram. Givetvis har det dock varit väsentligt för oss coacher att i viss mån beakta det specifika utbildningsprogrammet, men detta har ägt rum i den spontana växel verkan med studerande och personal. ARBETE MED GRUPPER Arbetet med grupper förutsätter en tydlig handlingsplan. Det är väsentligt att veta varför gruppen behöver coachning, reflektera över (tillsammans med studerandevården) vilken form av coachning som är lämplig för ändamålet och vilken funktion coachen har. Inom projektet På rätt spår har vi arbetat bland annat med följande typer av gruppcoachning: EXEMPEL: FEELGOOD DAY FeelGood day är ett koncept som riktar sig (främst) till kvinnliga YI-studerande. Grundtanken är förebyggande av diagnos duktighet el-

13 ler en så kallad tillspetsad duktighet. I helheten ingår övningar och uppgifter som berör stresshantering, medveten närvaro, självkännedom och självbild. Vi har inom projektet i samråd med klassansvariga träffat klasser (t.ex. närvårdare) med enbart flickor som har fått möjligheten att under en eller flera förmiddagar (gärna i slutet av en tung arbetsvecka, t.ex. fredag) ha en lugn tillvaro tillsammans med coachen. Studerandena bör helst ta resten av dagen lika stressfritt och frånsäga sig sådant som kräver mycket energi. Rekommendationen har varit att gå ut i friska luften, äta sunt och lägga sig tidigt och sova gott. Coachen har reserverat ett lugnt och stämningsfullt utrymme någonstans i skolbyggnaden, till exempel tänt levande ljus i rummet och placerat ut gymnastikmattor och/eller dynor att sitta på i ring på golvet. Lugn bakgrundmusik har också varit en del av stämningen. Coachen har sett till att de studerande slappnar av och låter tystnaden infinna sig. Att vara i nuet har poängterats både verbalt och genom övningar. Exempel på övningar och teman: Kreativa skrivövningar, där studerandena genom metaforer reflekterar över det egna jaget. Kreativ, fri dans till musik (ingen förutbestämd koreografi eller dylikt). Självporträttsmålning genom att låta någon annan rita av kroppskonturerna på ett stort papper och sedan fylla i den inre självbilden med färger och text. Avslappningsövningar. Reflektioner kring den egna stresstoleransen. Målsättningar: Hur tar jag mig dit jag vill? Hur ska jag uppnå mitt mål? Högläsning av sagor medan de studerande vilar. Rita/måla av sina känslolägen genom att coachen ledsagar genom en känsloresa. EXEMPEL: MOTIVATIONSCOACHNING Denna form av coachning är lämplig både då det gäller en situation där det råder brist på motivation (kan ta sig uttryck i upprepad frånvaro och allmänt ointresse) och som förebyggande insats i början av studietiden. Tanken med övningen är att ungdomarna reflekterar över sin motivation. Coacherna har ofta gått in i grupp parvis. Så kallad renodlad coachning har tillämpats både individuellt och i grupp. Oavsett övning eller uppgift har coacherna bett studerande dela med sig av sina tankar för att därmed få stöd av de andra i sina mål. Exempel på övningar och frågor: Lista styrkor och svagheter, fundera därefter vad som behövs för att svagheterna ska bli styrkor. Rita eller måla dina känslor och berätta hur det känns och varför. Definiera ordet motivation i grupp och fundera individuellt på vad det innebär för just dig.

14 Definiera en arbetsinsats för dig själv och gör upp en handlingsplan. Fundera på vad du behöver göra för att uppnå dina mål, fundera på vem du behöver stöd av och vad som behövs för att du ska bli motiverad. Gör en checklista på vad du bör göra. EXEMPEL: HANTERING AV KONFLIKT- SITUATIONER I STUDERANDEGRUPPER Konfliktsituationer inom grupper uppstår oftast i något skede av studierna. Gruppdynamiken lever hela tiden. Vi har inom projektet betonat vikten av att arbeta med gruppdynamik, speciellt i början av studietiden, men också fortsättningsvis med jämna mellanrum, oavsett om det uppstått någon form av konflikter inom gruppen eller inte. Det är alltid bra att stanna upp och lystra till sig själv och reflektera över hur de övriga i gruppen har det. Coacherna har arbetat med olika grupper som av en eller annan orsak haft en intern konflikt. I en del fall har det handlat om en konflikt mellan lärare och studerande och i andra fall om konflikter studerande emellan. Coacherna har fått förhandsinformation om den eventuella problematiken och detta har stått som grund för de frågor som coachen ställt eller de teman som berörts. Det har poängterats att alla lyssnar till varandra och att alla får den tid de behöver för att uttala sig. Exempel på frågor och teman att diskutera: Alla kan sätta sig i ring (också lärare). Alla i gruppen får i tur och ordning berätta hur han/hon just nu mår i gruppen och varför. Gruppens svagheter och styrkor listas och reflekteras över. Tillsammans får gruppen definiera den idealiska gruppdynamiken. Gruppens gemensamma arbetspunkt och mål definieras konkret handlingsplan. Alla säger högt hur han/hon kommer att arbeta för en god stämning och välmående i gruppen. Den ena coachen har skrivit ner och sammanfattat nyckelord som delgetts. EXEMPEL: LIVSHANTERING Ett återkommande problem i dagens samhälle är att vi många gånger missköter vår fysiska och psykiska hälsa. Det påverkar också studierna men speciellt förutsättningarna för ett sunt framtida arbets- och privatliv. Oron för enskilda studerande och ibland hela klasser har framkommit hos lärare och de har känt sin maktlöshet inför studerandes livshantering. En del av coachernas arbete har varit att leda temadiskussioner kring livshantering. Det viktiga har varit att fokusera på vad studerandena själva tror att de behöver för att må bra. Utgångspunkterna i diskussionerna har varit att lyfta fram att välmående är högst individuellt, och att alla därmed själva bör ta ansvar för sin kropp och själ.

15 Exempel på hur man kan diskutera olika teman: Studerandena diskuterar fritt ett givet tema och lyfter fram centrala resonemang i förhållande till temat. Alla får i tur och ordning fundera på sin egen syn på livshantering, definiera ett idealiskt tillstånd och utgående från det göra en konkret handlingsplan. Lyssna på musik (låt studerandena välja låtarna). Med hjälp av de här självvalda låtarna beskriver studerandena hur musiken påverkar känslotillståndet. Studerandena funderar på hur de vill må i framtiden, t.ex. om tio år. Fundera tillsammans på vilka handlingar som behövs för att upprätthålla god hälsa. EXEMPEL: FRAMTIDSCOACHNING Då studerandena är på slutrakan av sina studier kan det vara på sin plats att stöda dem till att reflektera över sin närmaste framtid. Framtidscoachningen har genomförts på initiativ av coacherna. Genom öppen diskussion och genom olika övningar har både de gångna åren och det kommande livet bearbetats. I några fall har en klassansvarig lärare också deltagit och reflekterat över sin egen situation, på samma sätt som de studerande. Läraren har också gett respons på de gemensamma gångna åren och gett goda råd inför framtiden. Exempel på hur coacherna har utfört framtidscoachning: Alla målar, ritar eller skriver en tidsaxel över studietiden, prickar in viktiga händelser, situationer, personer som påverkat ens liv under studietiden. Alla målar, ritar eller skriver en framtidsaxel (precis som ovan, men nu riktat på framtiden). Studerande gör en lista på sina styrkor och svagheter som yrkesmänniska och reflekterar över hur de kan använda sig av denna självinsikt. Alla skriver goda råd för en och var i gruppen på en skild papperslapp. Lapparna läses sedan högt medan personen som lapparna berör, sitter med slutna ögon och lyssnar. Var och en kan sedan spara lapparna och ta fram dem under en sämre dag, för att påminna sig om de fina kommentarerna som skrivits om en. ARBETE MED INDIVIDER Coachning som metod kan ibland vara svårgripbar för en ung människa som är mitt i sin mognadsprocess. Att människans förmåga till abstrakt tänkande utvecklas ända fram till 25 års ålder är allmänt känt. Vi har under projektets gång fört individuella samtal med studerande. Många gånger har dialogen förts spontant i klassituation eller i skolmiljön och kan ha handlat om allt från sömn och tenter till flickvän/ pojkvän. Här har rollen som den vuxna som har tid och lyssnar varit det viktiga. En del studerande har av lärare eller studerandevårdspersonal uppmuntrats att samtala med coachen. Bakomliggande orsaker kan ha varit upprepad frånvaro, motivationsbrist, fritidsfrågor, rusmedelsbruk, planer på att lämna utbildningen på hälft med mera. Coachen har då fört samtal med ifrågavarande studerande utan att

16 döma eller peka på brister hos denna. Syftet har främst varit att genom öppna frågor vägleda den studerande till en upplevelse av att själv ha förmågan att påverka sitt liv. Det är ytterst viktigt att coachen är lyhörd och intuitiv inför individen. Man bör vara uppmärksam på bland annat kroppsspråk, röstläge, mimik och klädsel som många gånger förmedlar mer än ord. DIALOG MED PERSONAL Inom ramen för projektet har vi noterat att det finns ett stort behov av tid för reflektion, dialog och utbyte av idéer hos personalen vid utbildningsenheterna. Under projekttiden har coachen, utöver arbetet med studerande, haft rollen av inspiratör och bollplank för frågor och aktuella teman som berör det dagliga arbetet i skolan. Många lärare har tagit till vara möjligheten att få diskutera med en person som står utanför arbetskollegiet. Diskussionerna har berört allt från studerandes välmående till att orka i yrket som lärare. Med hänvisning till det här vill vi rekommendera arbetshandledning som en resursförstärkande metod. Det är viktigt att ibland stanna upp och ställa sig frågorna: Hur mår jag i mitt arbete? Hur mår de studerande? Hur mår personalen? Hur mår vi tillsammans? Det är inkörsporten till känsla av sammanhang i arbetskollegiet, vilket är centralt för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan. 4. NÄTVERKSBYGGE OCH SAMARBETE Här följer några konkreta tips på hur man kan fördjupa samarbete och nätverk mellan yrkesinstitut och andra aktörer såsom grundläggande utbildning, kommunalt ungdomsarbete, församlingarnas ungdomsarbete, uppsökande arbete och ungdomsverkstäder. Tipsen grundar sig på det samarbete som ägt rum under projekttiden. ATT SKAPA BRYGGOR MELLAN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING OCH ANDRA STADIET EXEMPEL: ÖPPET HUS Skolan visar upp sin normala verksamhet, utbildningsalternativen, lokaler och utrustning för niondeklassister från regionens skolor. Grundskoleleverna har också möjlighet att diskutera med studiehandledare, lärare och övrig personal samt YI-studerande. Målsättningen med att arrangera öppet hus är att eleverna får en inblick i skolmiljön på andra stadiet och därmed har möjlighet att bekanta sig med personalen i skolan. Det kan underlätta övergången för de elever som sedan väljer att söka till andra stadiets yrkesutbildning. I öppet hus-evenemang har bland annat tutorer engagerats för att sköta olika uppgifter.

17 EXEMPEL: COACHNING I GRUNDSKOLAN Vi har i samarbete med grundskolors studiehandledare besökt några skolor och där haft coachning med niondeklassister under studiehandledarens studiehandledningstimme. Vi träffade elever från nionde klass med vilka vi förde framtidsdialog och reflekterade över hur det känns när studierna tar slut inom den grundläggande utbildningen. Syftet med träffarna har inte varit att marknadsföra yrkesinstitut, utan snarare att utbyta tankar och idéer om vad eleverna vill och vad det betyder att inleda studier på andra stadiet. Ifall någon av eleverna väljer att söka studieplats, till exempel på Prakticum, så har de redan två bekanta personer som finns där då de börjar. Det kan göra att övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiets utbildning känns lättare. Det visade sig också att många elever från de grundskolor som vi besökte både sökte och kom in till yrkesinstitutet. Det i sin tur gjorde att vi fick en bra kontakt med dessa studerande från första dagen. BRYGGOR TILL UNGDOMSVERKSTÄDER EXEMPEL: YRKESINSTITUT OCH SAM- ARBETE MED UNGDOMSVERKSTÄDER Ungdomsverkstädernas målsättning är att förbättra ungas möjligheter till studier och arbete, att motarbeta skol- och studietrötthet samt att förbättra ungdomarnas välmående. Ungdomsverkstäderna hjälper ungdomar att söka utbildning, praktikplats eller arbetsplats. Ungdomsverkstäder har non-stop antagning, vilket innebär att man kan börja när som helst, förutsatt att det finns lediga platser. Vi coacher som har deltagit i ungdomsverkstadsverksamhet inom projektet har märkt att verkstadens personal har en bra kontakt med sina ungdomar och har kunskap som behövs för stöd och vägledning. Kontakten till och samarbetet med andra stadiet är viktigt eftersom det finns studerande som inleder sina studier på yrkesinsititut och som sedan, i något skede, har behov av en period på en ungdomsverkstad. Efter en tid på verkstaden kommer många tillbaka till yrkesinstitutet. Studerande som inte vetat vad de vill och som tappat sin skolmotivation samt är osäkra på om de vill ta ett mellanår eller pröva på något annat rekommenderas i vissa fall en verkstadsperiod. Då förs en diskussion med den klassansvariga samt med studiehandledaren kring detta. Om en studerande ser att en period vid ungdomsverkstaden är en möjlighet, kontaktar studiehandledaren kontaktpersonen i verkstaden och kommer överens om hur de går vidare i fallet. Kontakten mellan verkstäder och andra stadiets utbildningar är viktig och en förutsättning för att ta vara på den unga så att han eller hon inte hamnar i riskzonen för utanförskap och marginalisering i samhället. Viktigt att komma ihåg är också att studerande, som kommer från en verkstad till andra stadiets yrkesutbildning, behöver mycket individuellt stöd och vägledning, eftersom han/hon är van vid att få det i verkstaden.

18 SAMARBETE MED KOMMUNALT UNGDOMSARBETE Samarbetet med det kommunala ungdomsarbetet har fungerat utmärkt i projektet. Det har bland annat lett till att ungdomsledare från svenska enheten i Helsingfors ungefär en gång per månad har rastaktiviteter för studerande vid Prakticum. Det finns begränsat med rum där man kan umgås för studerande vid Prakticum och därför har rastaktiviteter varit ett komplement i arbetet för att främja trivsel i skolan. Rast aktiviteter är i sig förebyggande och hälsofrämjande verksamhet för ungdomar. Rastverksamheten har under projekttiden blivit en kontinuerlig verksamhet vid Prakticum. SAMARBETE MED FÖRSAMLINGAR Präster från Tomas församling besöker Prakticum en gång i veckan. De fungerar som stödpersoner för studerande på raster och finns till även för personal i huset. Församlingen kan vid behov ordna till exempel morgonsamlingar. Studerande har möjlighet att diskutera om vad som helst med prästerna. Prästerna har total tystnadsplikt i förhållande till övrig personal. Prästerna finns till som en utomstående stödresurs för de studerande. Regionala församlingar har också engagerats i projektsamarbetet bland annat genom att presentera sin ungdomsverksamhet för studerande som bor på internat. 5. EN VUXEN TILL I SKOLMILJÖN Projektteamet har myntat uttrycket en vuxen till som gott kunde definiera en del av vår arbetsbild. Vi blev varse om att skolmiljön är hektisk och att lärare och andra inom personalen har en stram tidtabell att följa. Det föll sig naturligt att vi, coacher, blev de personer som hade tid för studerande då det gäller att mötas utöver själva undervisningen. Oavsett ålder, kön eller utbildningsprogram har vi upplevt att unga behöver och vill ha en trygg vuxen de kan vända sig till. Under projekttiden har coacherna, både i Axxell och i Prakticum, aktivt varit näravarande i klasser och i övriga lokaler i skolmiljön. Uppgiften har tidvis varit påfrestande i och med att coachen haft så många olika roller, allt från att kolla vilken lektion de studerande som blivit kvar och hänga i korridoren borde vara på till att upprätthålla en lättsam dialog om väder och vind. Den unga har ett stort behov av att bli sedd i ordets bokstavliga mening. Det är inte alltid lätt att knäcka koden för hur studerande egentligen vill kommunicera. Ibland kan ett snäsigt svar på hur är det i dag? tyda på en önskan om att den vuxna frågar hur det så där på riktigt står till i dag, medan det är lätt för den vuxna att tolka snäsandet och det undvikande svaret som en ickeinvit till dialog. Här spelar den vuxnas lyhördhet en stor roll. Det i sig förutsätter god människokännedom. Det finns inget färdigt koncept för bemötandet, men som i alla möten människor emellan, bör man utöver de sociala koderna lita på sin intui-

19 tion. En annan viktig aspekt är att förutsättningarna för att verkligen se, höra och lyssna till den unga är att den vuxna själv mår bra i sin arbetsmiljö. Faktorer som stress, förväntningar och krav kan bidra till att mötet inte är genuint eller förankrat i nuet. AKTIVT LYSSNANDE Aktivt lyssnande har fungerat som en stark utgångspunkt för närvaron i skolmiljön. En av de viktigaste färdigheterna inom coachning som samtalsmetod är aktivt lyssnande. Att lyssna, är kärnan i mänsklig växelverkan. Att lyssna är en aktiv process. Det är viktigt att notera såväl verbal som nonverbal kommunikation. I arbete med unga är detta extra viktigt, eftersom den unga kan ge motstridiga signaler. Då det gäller resonemanget kring temat en vuxen till har vi coacher resonerat oss fram till att denna vuxna i skolmiljön inte kan vara vem som helst, utan måste vara integrerad i skolmiljön på ett naturligt sätt. Det kan handla om att ha en konkret uppgift, men också om att som person ha de rätta egenskaperna för det. Vi efter lyser fler vuxna i vardagen i form av receptionister, vaktmästare eller varför inte en farfar eller mormor i skolan. En vuxen till som rör sig i korridorerna och i skolans lokaler kan vara en viktig del av trivseln i skolan. För att motivera studerande till att infinna sig på lektion och fullfölja sina studier så behövs en trivsam miljö med en välkomnande atmosfär. Närvaro kan delas in i såväl passiv som aktiv närvaro. Passiv närvaro har inneburit att coachen varit med i klassen, men haft en mer tillbakadragen roll och därmed fungerat som en trygg, säker vuxen till som eventuellt har kunnat dämpa oro eller stökighet i gruppen. Aktiv närvaro däremot har inneburit att coachen jämsides med läraren aktivt deltagit i undervisningen genom att axla rollen som stödfunktion både för studerande och lärare. Speciellt viktig har närvaro i klass varit då läraren på något sätt känt sig hjälplös inför gruppdynamiken eller för själva undervisningen. SÄKERHET Säkerhet i skolor är en fråga som diskuteras allt mer på olika plan i samhället. Sammanslagningar av små enheter till större gör att personalen i skolor har svårt att se vad som händer i skolmiljön. Personalen har också svårt att lära känna studerande som inte hör till hans eller hennes ansvarsområde som klassansvarig eller egenlärare. Det kan därför många gånger vara svårt för personalen att se om en studerande mår psykiskt eller fysiskt dåligt, eftersom man inte känner till hur den studerande agerar då han/hon mår dåligt. Främlingskap, bristande uppmärksamhet och större enheter leder till att säkerheten minskar och att studerande samt personal känner sig otrygga. Vi vill betona att det i stora skolor är mycket viktigt att det finns tillräckligt med vuxna som har tid att lyssna och se samt har kunskap och kännedom om hurudan hjälp och hurdant stöd studerande behöver. Det är också viktigt att alla i personalen känner till olika handlingsplaner då en kris uppstår. Det är vi vuxna som bär ansvaret för att skolorna skall kännas trygga nu och i framtiden.

20 6. FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Prestationer i form av fysiska aktiviteter diskuteras allt mer i samhället vilket kan göra att många känner sig otillräckliga. Fysisk aktivitet ger ökad självkänsla och inre styrka om inte självbilden hotas, förutsatt att individen känner sig likvärdig med de andra. Det är viktigt att studerande får uppleva acceptans, att de duger som de är och får möjligheter och förutsättningar att lyckas. För att studerande ska kunna bygga upp sin självkänsla behöver de känna att de behärskar sin kropp och att de lyckas övervinna hinder. Ungdomar som misslyckas, vilket ofta händer då det finns konkurrens eller prestationskrav (tävling), drar sig till slut undan vilket kan få dem att känna sig sämre än andra. Med hjälp av samarbetslekar och lagsporter, där man kan uppleva känsla av sammanhang och känna sig accepterad av andra, har ungdomar goda chanser att utveckla en starkare självkänsla. EXEMPEL: IDROTTSKLUBBEN Idrottsklubben är ett koncept där man via idrott kan stärka yrkesinstitutstuderandes självkänsla. Modellen finns utförligare beskriven i länken till YH Novias examensarbeten. Idrottsklubben är uppbyggd så att den stöder studerandes sociala färdigheter och är anpassad så att den stärker studerandes självkänsla. Studerande som valt bort skolidrotten har ofta sämre självkänsla, negativa tankar om sin förmåga och en mer negativ uppfattning om sin kropp. Det är viktigt att utveckla lekar och sporter till sådana aktiviteter där alla kan känna sig accepterade och får positiva upplevelser. På detta sätt kan man få studerande att glädja sig åt idrottsupplevelsen. Lätta övningar utan förlorare och utan tävlingsprestation ger studerande möjlighet att njuta av idrott i olika former. En ökning av självkänslan genom idrott leder till att ungdomarna känner sig oberoende av andras förväntningar. Målet med idrottsklubben är inte att studerande ska bli professionella idrottare. Det är viktigare att studerande kan och får arbeta på egen nivå. Det betyder i praktiken att det kan vara bra att dela på grupperna så att studerande får utvecklas på sin egen nivå och uppleva känslan av att lyckas, vilket i sin tur stärker självkänslan. Undervisning i idrott och hälsa bör utgå från individens mognadsnivå och bestå av lekar och spel som inte får vara för lättta eller för svåra. På det här sättet kan unga utveckla trygghet, självkänsla och kamratskap. Idrottsklubbens mål är att förbättra ungdomarna motoriskt, fysiskt, psykiskt och socialt. Att ungdomarna upplever idrotten som någonting positivt bidrar till psykisk balans och ger en bättre förutsättning för inlärning. Negativa upplevelser av idrotten kan påverka självkänslan och kroppsuppfattningen negativt. Vi rekommenderar följande nätsida för lekar och spel: 7. HÄLSOFRÄMJANDE STUDIEMILJÖ Inom ramen för projektet har coacherna arbetat med frågeställningar kring hälsofrämjande studiemiljöer vid de olika Axxell- och Prakticumenheterna. Studiemiljöns betydelse för trivsel och känsla av delaktighet går inte att underskatta. I coachernas dagliga arbete har det visat sig