Pumpade Vattenkraftverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pumpade Vattenkraftverk"

Transkript

1 Umeå Universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Pumpade Vattenkraftverk Projekt inom kursen Energilagringsteknik C Anders Håkansson Anton Isaksson Krister Iremo Sammanfattning Energilagring är en nödvändighet i dagens samhälle. Lösningarna är många och olika områden kräver olika lagringssysytem. Denna rapport studerar principerna och möjligheterna med pumpade vattenkraftverk. De olika tekniska lösningar som finns i dagsläget är i stor utsträckning beroende av platsen för anläggningen men utveckling mot att minska beroendet av lämpliga platser sker. En av dessa tekniker bygger på underjordiska vattenlager. De ekonomiska aspekterna på energilagring är flera men den avgörande är variationen på elpriset. Detta fluktuerar under dygnet men är också säsongsberoende. I varma klimat med stort kylbehov under dagen är energilagring viktigare och mer lönsamt än i länder med Sveriges klimat. En annan anledning till att denna typ av energilagring inte längre förekommer i Sverige är att elproduktionen redan till stor del sker med vattenkraft som har fördelen av att vara lättreglerad. Lars Bäckström Åke Fransson

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte och Metod... 3 Konstruktion och funktion... 3 Underjordisk undre reservoar... 4 Naturliga reservoarer... 6 Pumpade vattenkraftverk i kombination med sol- och vindkraft... 7 Lönsamhet för energilagring... 8 Pumpade vattenkraftverk i Sverige - Juktan... 9 Slutsats & Diskussion Referenser Bilaga - Övningsuppgift... 12

3 Bakgrund Behovet av energi varierar över dygnet med toppar på morgonen och sedan igen på kvällen. För att klara topparna i energibehovet skulle stora anläggningar krävas, alternativt behöver kraftverk drivna med dyra och/eller fossila bränslen startas upp. Istället kan man lagra energi på olika sätt för att använda när den behövs. Vattenkraftverk är ett bra exempel på detta. Stora vattenmassor kan lagras bakom dammar för att sedan släppas genom turbinen när energibehovet är större. Det gör att man slipper ändvända dyrare bränslen i kraftverk, där energiproduktionen dessutom ofta tar längre tid att starta upp, för att klara topparna. Variationen i energibehovet gör också att priset på energin varierar. När behovet är större krävs det att anläggningar som använder dyrare bränslen startas och priset på energin stiger följaktligen. Skillnaden i pris över tid gör att det går att utnyttja energi när den är billig och lagra den, för att ändvända när behovet och priset är högre. Energilagring är förenat med förluster, men är skillnaden i pris tillräckligt stor är det ändå lönsamt. Vid ett vattenkraftverk kan vatten pumpas från en lägre till en högre belägen bassäng när energipriset är lågt, och sedan, vid behov släppas genom turbinen. Konventionella pumpade vattenkraftverk använder två reservoarer som är vertikalt separerade. Det tekniska utförandet varierar; Som undre reservoar används översvämmade gruvgångar eller andra håligheter, floder eller hav. Om tillräcklig höjdskillnad saknas kan den övre reservoaren trycksättas. I Sverige finns i dag inga pumpade vattenkraftverk. En anledning till detta kan vara att det finns så pass mycket vattenkraft i Sverige att fördelar med snabb reglering inte uppväger investeringskostnader för pumpade verk 1. Pumpade vattenkraftverk användes först i Italien och Schweiz under 1890-talet och 1933 utvecklades tekniken med reversibla pumpar/turbiner och motorer/generatorer. Vidare utveckling med till exempel maskiner med variabel hastighet används numera för att öka verkningsgraden konstruerades det första havsvattenbaserade kraftverket i Japan. Oberoende av kapacitetsbehov kan pumpade vattenkraftverk vara ett alternativ till andra energilagringstekniker. Urladdningstiden för befintliga installationer spänner från några få timmar till flera dagar med en verkningsgrad på 50 % 85 % 1, 2. Pumpade vattenkraftverk svarar för ungefär 3 % av den globala produktionskapaciteten vilket motsvarar ungefär 90 GW 2. Detta gör tekniken till den mest använda för lagring och frekvensreglering i kraftnät trots att verken är dyra att konstruera och tar lång tid att bygga 2. Att tekniken används beror på dess enkelhet och att utförandet av anläggningarna går att variera i hög utsträckning; 2

4 Pumparna kan drivas med solkraft, vindkraft eller el någon annanstans ifrån. Som nämnts tidigare kan placeringen och utformningen av reservoarerna också variera 3. Syfte och Metod Litteraturstudien som ligger till grund för denna rapport syftar till att ge ökade kunskaper inom området energilagringsteknik med särskilt fokus på pumpade vattenkraftverk. Studiens omfattning begränsas till största del av den tid som tilldelats projektet. Frågeställningar som vi besvarar i texten är, bland andra: Varför har en del länder pumpade kraftverk? Vilken utveckling sker inom området? Pumpade energilager i Sverige; Juktan. Kan man öka andelen förnyelsebar energi m.h.a. pumpade vattenkraftverk? Konstruktion och funktion Ett pumpat vattenkraftverk kan, som nämnts tidigare, konstrueras på en mängd olika sätt. Den faktor som påverkar produktionen av energi ur lagret är fallhöjden enligt: P = ηmgh (1) där P är effekten, η är totala verkningsgraden hos alla ingående komponenter, m massflödet för det fallande vattnet, g är gravitationskonstanten och h är fallhöjden. På grund av detta begränsas antalet naturliga platser att anlägga pumpade vattenkraftverk på 3. Ett alternativ som blivit möjligt under senare tid är att anlägga underjordiska reservoarer. Dessa utgörs av antingen naturliga eller utgrävda hålrum under marken. Fördelarna med dessa är att miljöpåverkan blir mindre i jämförelse med anläggningar ovan jord samt att fallhöjden kan göras förhållandevis stor. Ett bergrum kan anläggas så att fallhöjden blir i storleksordningen 1500 m vilket ska jämföras med de cirka 300 m som är maximal fallhöjd i naturliga anläggningar. Med konstgjorda reservoarer ökar också antalet platser där kraftverk kan anläggas. Den största nackdelen är kostnaden för uppförandet som kan bli mycket hög beroende på djup och geologiska egenskaper hos berget. Berget måste uppfylla vissa kriterier för att lämpa sig för anläggning av reservoarer; Det måste vara förhållandevis homogent och kan inte bestå av lösa, sedimentära eller vulkaniska bergarter. Det får heller inte förekomma 3

5 seismisk aktivitet eller liknande. Trots dessa begränsningar är anläggningar av denna typ de som har störst potential 3. De pumpade vattenkraftverk som anlagts hittills har i de flesta fall anlagts på platser där naturliga reservoarer i form av högt belägna sjöar funnits tillgängliga. Den undre reservoaren utgörs i dessa fall av sjö-, flod- eller havsvatten. I de flesta av dessa fall krävs omfattande ombyggnationer vid anläggning av dammar samt förläggning av rörledningar vilket, precis som är fallet med reglering av älvar, i mångas ögon förfular miljön. Vattenkraftverk och pumpars förhållandevis höga verkningsgrader, samt att förlusterna av det lagrade vattnet genom avdunstning i viss mån uppvägs av regn, gör att lagrets totala verkningsgrad ligger på 50 % 85 % 1 2. Många andra energilagringstekniker har betydligt lägre verkningsgrad och prestandan sjunker inte speciellt mycket med tiden 2. Nedan följer en mer noggrann genomgång av de olika tekniska lösningar som används idag och som är under utveckling. Underjordisk undre reservoar En teknik för energilagring med pumpade vattenkraftverk som har utvecklats under senare tid, och fortsätter att utvecklas, är användningen av underjordiska reservoarer. I förekommande fall kan gruvgångar eller andra håligheter översvämmas men anläggningar byggs också med nyanlagda tunnelsystem som undre reservoar. En uppenbar fördel med att förlägga reservoaren under marken är att fallhöjden går att öka markant; I de flesta fall är fallhöjden under 1000 m men höjder upp mot 1500 m är möjliga 3. En annan fördel är att de platser som kan användas för liknande anläggningar är i det närmaste obegränsat. Anläggningarna blir endast 2-4 ha ovan mark och denna yta utgörs förutom anläggningens vitala delar såsom inoch utlopp samt ställverk av de faciliteter som krävs för att göra anläggningen säker samt i förekommande fall konstruktioner avsedda att skydda miljön och djurlivet i anslutning till anläggningen. Under mark upptar anläggningarna en yta av ungefär 40 ha. Tre anläggningar som använder tekniken med nedgrävda tunnlar har installerats eller är under uppförande i USA. I dessa ska pumparna drivas med vindkraft och för kraftproduktionen står 4 generatorer med en sammanlagd effekt på 1000 MW 4, se figur 1. Nattetid, då ett överskott av vindel finns tillgänglig 5 återförs vattnet till den övre reservoaren. Naturligtvis är tekniken också behäftad med problem och nackdelar; Investeringskostnaden är förhållandevis hög och omfattande geologiska undersökningar är 4

6 nödvändiga. Berggrunden måste möta krav på egenskaper som homogenitet, hållfasthet och genomsläpplighet för vatten. Anläggningar kan av naturliga skäl inte heller uppföras i områden med seismisk aktivitet. Undersökningar av miljökonsekvenser, ekonomisk hållbarhet och teknisk genomförbarhet måste också genomföras 3. De tekniska lösningarna är i sig inte komplicerade; Vid produktion av elektricitet tillåts vattenmassorna falla genom ledningar till generatorerna som alstrar elektriciteten som sedan skickas ut i elnätet. I exemplet från anläggningen i USA fylls de undre reservoarerna på 6 timmar. Under natten, då energibehovet och elpriset är som lägst, pumpas vattnet från den undre till den övre reservoaren. Pumparnas kapacitet räcker för att detta ska ske på 8 timmar 4. Figur 1 Ett system med nedgrävda tunnlar som undre reservoar 5

7 Figur 2 En datorsimulerad bild på den del av en anläggning med underjordiska reservoarer som ligger på markytan. I detta fall används en flod som övre reservoar. Naturliga reservoarer Att konstruera storskaliga pumpade vattenkraftverk är dyrt. Det beror dels på att dammarna som behövs är stora och dels på att kostnaden för generatorer och turbiner är hög. Kraftverkets effekt står i förhållande till vattenlagrets storlek, och därmed massflödet som kan upprätthållas, men även höjdskillnaden mellan övre och undre reservoar, enligt (1). Den nödvändiga höjdskillnaden kan inte ersättas av enbart större dammar. För att komma upp i samma effekt som en stor höjdskillnad ger behövs enorma mängder vatten, vilket blir ohållbart 6. Det gör att dammar inte kan byggas var som helst, utan lämpligen i bergiga områden där det är besvärligt, och därmed kostsamt att bygga. När en lämplig plats hittats, i bästa fall med sjöar som kan användas, annars får reservoarerna grävas fram, byggs en damm för att dämma upp vattnet. Ledningar mellan det övre lagret och turbinen och därifrån till det under lagret förläggs. Vattnet tas från den lägre reservoaren och pumpas upp till den övre då behovet av elektricitet är lågt. När sedan elbehovet är stort släpps vattnet ner genom turbinen som driver generatorn. De pumpade vattenkraftverken används alltså inte kontinuerligt för att producera el, utan för att möta toppar i behovet, eftersom vattenkraften är lätt att reglera och kan startas med en knapptryckning. Det gör att verk som använder dyrare fossila bränslen inte behöver startas då behovet ökar 1, 4, 5. 6

8 Finns det en tredje sjö som kontinuerligt fylls på, eller ett vattendrag mellan de två reservoarerna kan vattnet istället pumpas från den högre liggande vattenkällan till den övre dammen, för att sedan släppas ner till den lägst liggande reservoaren. På så sätt blir sträckan vattnet ska pumpas mindre än fallhöjden vilket självklart är positivt då mindre energi går åt till pumpningen och den totala verkningsgraden ökar. Figur 3 Vattenkraftverk med övre damm dit vatten pumpas för att användas när behov finns. Pumpade vattenkraftverk i kombination med sol- och vindkraft Oavsett vilken teknik som används för att pumpa vattnet till reservoaren bygger allt på att pumpningen sker då efterfrågan och följaktligen priset på elektricitet är lägre än då lagret töms. I dagsläget, och historiskt, är elpriset som lägst mellan midnatt och tidig morgon för att sedan stiga under förmiddagen. En pristopp infaller runt för att sedan falla något under eftermiddagen. Under kvällen stiger priset åter mot nästa topp som infaller mellan och , se figur 4. Dessa fluktuationer i pris är direkt kopplade till fluktuationer i konsumtionen. Anledningen till att priset är så högt under konsumtionstopparna är att kraftverk drivna med dyra bränslen i dagsläget startas upp för att möta efterfrågan. Samtidigt körs många anläggningar som till exempel kärnkraftverk kontinuerligt under dygnet på grund 7

9 av långa start- och stopptider. Vindkraftverk å andra sidan producerar energi närhelst det blåser, på samma sätt som solkraft bara kan utnyttjas när det är solsken; helt oberoende av behov och helt omöjligt att kontrollera. Det medför att sol- och vindkraft inte bör stå för en allt för stor del av elproduktionen. Eftersom svängningarna i nätet skulle bli stora i fall då det blåser mindre eller solen går i moln. Samhällen med relativt litet energibehov och gott om t.ex. vindkraft kan alltså inte utnyttja den fullt ut. Energilagring i allmänhet kan användas för att jämna ut produktionskurvan. Om till exempel ett pumpat vattenkraftverk anläggs i anslutning till en vindkraftspark kan den energi som alstras nattetid lagras som potentiell energi för att brukas under de tider på dygnet då produktionskapaciteten inte är tillräcklig. Elproduktionen är då inte lika känslig för förändringar i vindförhållanden och det går att bygga fler vindkraftverk utan att riskera stabiliteten i nätet. Liknande resonemang kan användas för solkraft 9. Lönsamhet för energilagring Resonemangen kring lönsamheten bygger, förenklat, på att verkningsgraden i energilagret överstiger elprisets procentuella prisskillnad mellan upp- och urladdning. Tas kapitalkostnader, anläggningskostnader och vinstkrav med i beräkningarna måste verkningsgraden eller prisdifferensen vara än högre. I Sverige, och även internationellt, är elpriset dessutom säsongsberoende; Under vinterhalvåret, då uppvärmningsbehovet är stort under hela dygnet medan behovet av kyla är obefintligt, är energibehovet under dygnet relativt konstant. Detta medför att det inte uppstår någon överproduktion under natten och följaktligen minskar prisdifferensen mellan dygnets timmar. Under den varma årstiden är förhållandet det motsatta; Mitt på dagen är behovet av komfortkyla som störst för att sedan minska till ett minimum under natten samtidigt som värmebehovet är väldigt litet under hela dygnet. Slutsatsen blir att energilagring är mer effektiv och lönsam i länder med varmare klimat än Sverige. De värden på verkningsgraden i verkliga eller simulerade system av denna typ som finns tillgängliga varierar i stor utsträckning 2, 7, från cirka 50 % till cirka 80 %, vilket gör det svårt att uppskatta verkningsgraden hos ett godtyckligt pumpat vattenkraftverk. 8

10 Medelpris under en vecka Pris [EUR/MWh] Tid på dygnet Pumpade vattenkraftverk i Sverige - Juktan I Sverige har vi haft ett större pumpat vattenkraftverk. Byggt vid Blaiksjön i västerbotten. Vatten pumpades från Storjuktan (412 möh.) till Blaiksjön (627 möh) och vid elproduktion släpptes vattnet ner till Storuman (362 möh). Överskottsenergi användes under nätter och helger för att pumpa upp vattnet och el genererades sedan under dagen. Anläggningen gav dock inget energitillskott trots att uppfordringshöjden var lägre än fallhöjden. Detta beroende på förlusterna vid pumpning och transporterna i rören 10. Däremot gav det tillskott på 140 GWh/år till de andra vattenkraftverken som ligger längs Umeälven. Den totala energiproduktionen i Umeälven uppgår till ca 8,4 TWh/år 11. Tillskottet var alltså i sammanhanget relativt litet. När elmarknaden avreglerades ansågs det inte lönsamt att driva anläggningen som pumpat kraftverk utan en ny ledning sprängdes upp 1996 mellan Storjuktan och Storuman. Anläggningen drivs idag som ett konventionellt verk. Möjligheten att konvertera tillbaka till pumpat kraftverk finns dock 10. 9

11 Slutsats & Diskussion Pumpade vattenkraftverk kräver ett bra läge. Det krävs höjdskillnader, även om det finns en del tekniker för att komma runt detta, till exempel genom att använda underjordiska vattenlager. Elmarknadens utformning har betydelse för lönsamhet och konkurrenskraft. Hur elen i landet produceras har också betydelse; I Sverige, med förhållandevis stor andel vattenkraft, är behovet mindre av denna typ av energilagring då vattenkraften är lätt att reglera. Därför har en del länder fler pumpade kraftverk än andra. Någon satsning på pumpade verk behövs alltså inte i Sverige för att kunna reglera bättre. Vattenkraftverket i Juktan bedömdes inte vara tillräckligt lönsamt efter avregleringen av elmarknaden och har konverterats till ett konventionellt verk. Utveckling sker främst för att optimera pumpning respektive elproduktion samt för att kunna bygga vattenkraftverk på platser där det tidigare varit svårt, med hjälp av underjordiska lagerrum. Andelen förnyelsebar energi kan i några sammanhang ökas om de kombineras med pumpade vattenkraftsverk, eller annan energilagring. Öar med god tillgång till vindkraft kan lagra energi för att sedan användas när det blåser mindre. Utan lagring kan inte vindkraften utnyttjas hur mycket som helst eftersom det ger stora svängningar på elnätet om det slutar blåsa. 10

12 Referenser Electricity Storage Association (2009) 3. Ibrahim Dincer och Marc A. Rosen. (2002) Thermal Energy Storage Systems and Applications 4. Kraemer, S. (2009) Pump Hydro Underground to Store Wind Power. Clean Energy, sep Khatibi, M Jazaeri, M ; (2008) An Analysis for Increasing the Penetration of Renewable Energies by Optimal Sizing of Pumped-Storage Power Plants Katsaprakakis, D.A. et al. (2008) Pumped storage systems introduction in isolated power production systems 8. Nord Pool (2010) 9. C. Bueno, J.A. Carta (2004) Wind powered pumped hydro storage systems a means of increasing the penetration of renewable energy in the Canary Islands

13 Bilaga - Övningsuppgift Skulle det löna sig att med ett pumpat kraftverk i Sverige? Förslag till lösning huruvida det skulle det löna sig att med ett pumpat kraftverk i Sverige. Det enda pumpade kraftverket som funnits i Sverige är Juktan 10, som byggdes om till konventionellt vattenkraftverk Turbineffekt max 335 MW Effektförbrukning på pumpaxel, max 255 MW Beräknad tid från beredskapsläge (stillestånd med stängd ventil i turbininlopp, stängd ventil i Storjuktangrenen och öppen ventil i Storumangrenen) till/tid för återgång till beredskapsläge: generering med full effekt ca 1,5 min/ca 7,5 min pumpning ca 16 min/ca 5,5 min Pumpning från Storjuktan till Blaiksjön Max uppfordringshöjd 237 m (vid volymström 95 m³/s) Min uppfordringshöjd 213 m (vid volymström 111 m³/s) Generering från Blaiksjön till Storuman Max nettofallhöjd 270 m (vid volymström 99 m³/s) Min nettofallhöjd 247 m (vid volymström 140 m³/s) Vi räknar på svenska elpriser från Nordpool 8 under en vecka, i vårt fall under perioden 1-7e mars 2010, tabell 1. Från data i tabellen har vi skapat en figur med ett medelvärde för varje klockslag, figur 1. För att kunna köra turbinen 3 h på max effekt alltså 3 h*335 MW = 1005 MWh måste man pumpa 4 h * 255 MW = 1020 MWh. Eftersom starten av pumpen är något långsammare än starten av turbinen från beredskap till max effekt samt att vi räknar på max effekt enbart kan detta approximeras till 3 respektive 4 timmar. Medelpriset för de tre timmar med högst pris är 83,07 euro/mwh (motsvarar tiderna ) och motsvarande lägsta pris för fyra är 73,44 euro/mwh ( ). För att få en lönsamhet måste lagringen och förlusterna i samband med denna vara mindre än skillnaden mellan priset när man pumpar in vatten i lagret jämfört med när man kör turbinen för att skicka ut el igen. Effektiviteten i ett pumpat kraftverk (kraftverks- och styrelektronik ej inräknat) ligger mellan 70 % och 85 % 2. Varje dygn köper vi in 1005 MWh el under de billigare 4 timmarna för euro/mwh och sedan säljer vi den mängd vi köpte multiplicerat med verkningsgraden som får representera förlusterna för lagret från effekt vid pumpning till uteffekt från turbin under de dyraste 3 timmarna. Kostnaden för att köpa in elen blir (73,44 euro/mwh * 1005 MWh) euro. Med den bättre verkningsgraden på 85 % skulle vi kunna lagra och sedan producera 0,85 * 1005 MWh = 854 MWh för att sälja för 854 MWh * 83,07 euro/mwh = 70942, en förlust på 2865 euro/dygn % verkningsgrad skulle krävas med de antaganden och förenklingar vi gjort för att undvika förlust med de prisvariationer som rådde under den här perioden i Sverige. 12

14 Tabell 1. Pris [Euro/MWh] för varje timme under första veckan i mars 2010 Timmar Pris [EUR/MWh] Mars 1a mars 2a 3e 4e 5e 6e 7e Medelpris 1 73,98 71,13 74,61 78,67 74,92 79,14 78,98 75, ,98 68,14 71,86 78,06 74,84 79,09 76,82 74, ,45 67,84 70,62 76,92 74,57 78,45 75,44 73, ,9 68,5 71,51 76,96 75,32 78,29 74,56 73, ,61 74,71 76,66 78,02 76,9 78,69 74,78 76, ,57 76,29 78,23 76,96 75,07 74,58 69,84 75, ,15 77,16 76,99 77,01 76,57 73,17 69,87 75, ,77 80,98 79,4 80,58 79, ,52 79, , ,78 82,51 83,99 76,46 72,22 82, ,19 85,06 82,16 81,7 82,08 77,95 73,87 82, ,36 83,87 79,24 79,66 79,99 77,52 73,98 80, ,68 82,24 78,9 78,66 78,87 75,99 73,64 79, ,1 82,71 78,25 77,61 76,91 74,31 72,88 77, ,17 84,1 78,94 76,42 76,72 73,14 69,44 77, ,75 81,84 77,72 75,4 75,29 72,52 67,09 75, ,19 81,15 77,28 75,68 73,41 72,79 67,95 75, ,62 79,05 76,65 75,58 73,97 73,77 71,02 75, ,64 85,73 84,25 79,09 76,91 79,01 74,49 81, ,9 92,4 87,42 81,96 79,09 80,53 77,92 85, ,39 85,9 80,44 76,24 79,54 77,82 81, ,75 81,03 78,34 77,35 74,16 78,12 76,17 77, ,53 80,99 80,98 78,28 73,6 76,94 75,08 77, ,76 76,36 78,17 75,88 71,93 77,22 72,13 75, ,97 71, ,56 70,91 77,37 66,23 71, Medelpris per klockslag under ett dygn Pris [EUR/MWh] Tid på dygnet Figur 1. Medelpriset per klockslag från 1:a till 7:e mars

15 Saker man skulle kunna fördjupa sig i och som påverkar resultatet är till exempel: Att vattnet som pumpas inte kan pumpas flera gånger eftersom pumpningen sker från Storjuktan till Blaiksjön medan genereringen sker från Blaiksjön till Storuman. Att optimering av drifttider skulle kunna vara annorlunda om man inkluderar de kostnader som är förenade med start och stop av pump och turbin. Anläggningskostnader och övriga kostnader för drift och personal samt kapitalkostnader minskar vinstmarginalerna. För att göra scenariot mera verkligt måste man sätta upp en tidsplan så att man kan räkna in investeringskostnaderna på låt säga år. En analys av initialkostnader kan se ut som i tabell 2. Det här gäller ett PSS (Pumped Storage System) projekt på Rhodos och Kreta [Katsaprakakis, D.A. et al. (2008) Pumped storage systems introduction in isolated power production systems. Renewable Energy, 33(3), p , Mar 2008]. Tabell 2. Analys av initiala investeringskostnader för PSS Hydro turbines and generators ( /MW) 500, Pumps and motors ( /MW) 400, Transformer ( /MW) 20, Tubes Material cost ( /kg) 0.60 Digging cost ( /m3) 5.00 Installation cost (% of the material cost) 15 Reservoirs ( /m3) 2.00 Roads construction ( /km) 30, Utility net connection ( /km) 40, Ground purchase ( ) 100, House construction ( ) 80, Secondary electromechanical equipment ( ) 300, Consultants fees ( ) 300, Several other costs ( ) 200, Att optimera tiden man pumpar och tiderna man genererar ström över längre period än ett dygn. Till exempel är priserna väldigt olika från dag till dag. Om man jämför måndagen den 1 mars med samma veckodag en vecka senare inser man att det skulle kunna löna sig att köra turbinen under större delen av 1:a mars för att sedan fylla på reservoaren igen den 8:e (se figur 2). Här måste man ta hänsyn till storleken på reservoarer också. Ju större reservoar ju mer an man planera och anpassa sin körning. 14

16 Priser under olika veckodagar Pris [Euro/MWh] Mån 1/ Mån 8/ Tid på dygnet Figur 2. Prisjämförelse av elpriset 2 på varandra följande måndagar [2]. 15

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektronik Åke Fransson Lars Bäckström entamen i Energilagringsteknik C 5p Datum: 006-06-08, tid: 08:30 14.30 Hjälpmedel: Kursboken: hermal Energy Storage - systems and

Läs mer

Hydrolager - en hållbar energilösning?

Hydrolager - en hållbar energilösning? Projektrapport Hydrolager - en hållbar energilösning? Energilagringsteknik C, 7.5 Hp Ingrid Allard och Katarina Sjöström Datum: Sammanfattning För att nå en hållbar energisituation behöver vi förnyelsebara

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som

Läs mer

Lagring av vind kraft

Lagring av vind kraft Umeå Universitet 2009-03-20 Lagring av vind kraft Av: Ann dberg och rik Wallin Handledare: Åke Fransson och Lars Bäckström 1 Sammanfattning Världens population ökar stadigt och det söks hela tiden möjlighet

Läs mer

Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk

Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk Projektrapport för miniprojektet Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk : Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk Beställare: E.ON Projektgrupp: Fredrik Kühn, Ragnar Björkén, Mikael Granholm,

Läs mer

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009 FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009 Projektets målsättning och utgångspunkter Målsättning Att kartera möjligheter för syngergieffekter

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE. Kvarkenrådet 2009

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE. Kvarkenrådet 2009 FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Kvarkenrådet 2009 En vision om vindkraft i Kvarken 2 Förstudiens målsättning och utgångspunkter Målsättning Att kartlägga

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Istad Vind AB Årsredovisning 2008 Styrelsen för Istad Vind AB avger härmed årsredovisning för 2008, bolagets andra verksamhetsår. Stämma äger rum den 23 maj kl. 12.00 i Albökegården.

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Förändrade roller på elmarknaden

Förändrade roller på elmarknaden 1 Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade

Läs mer

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv

Svänghjul i elnätet 2011-03-16. Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv Svänghjul i elnätet Linn Björ My Rudsten Elin Wiglöv 011-03-16 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Handledare: Lars Bäckström & Åke Fransson Sammanfattning Syftet med projektet var att få

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998

Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998 Geotermisk energi -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998 1 Sammanfattning Geotermisk energi är radioaktivt sönderfall som pågår i

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion

Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Joakim Widén M.Sc., Ph.D. Engineering Sciences / Solid State Physics Uppsala University joakim.widen@angstrom.uu.se Energisäkerhet

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 37 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 37 fortsatte priserna i Sverige upp på grund av revisioner i kärnkraften och överföringsbegränsningar.

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Hur gör vi för att säkerställa en fungerande framtida elmarknad med stor andel variabel elproduktion? Norra Latin Stockholm 7 april 2016 Lennart

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 16 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden

Läs mer

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning

Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning joaved04@student.umu.se saanin04@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer