I Pargas gruva i Väståboland (Finland) har man brutit kalksten industriellt sedan år Gruvan ligger mitt inne i staden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I Pargas gruva i Väståboland (Finland) har man brutit kalksten industriellt sedan år 1898. Gruvan ligger mitt inne i staden."

Transkript

1 NORDKALKS MILJÖrApPort 2010

2 I Pargas gruva i Väståboland (Finland) har man brutit kalksten industriellt sedan år Gruvan ligger mitt inne i staden. I denna miljörapport berättar vi om vilken inverkan vår verksamhet har på miljön, samt om de åtgärder som vidtagits och som planeras för att minska miljöbelastningen i alla våra verksamhetsländer. Nordkalk har publicerat miljörapporter sedan år Ansvarsfullt agerande 4. Kalksten är en del av vårt dagliga liv 6. Hälsa och säkerhet står högst på agendan 8. Från råmaterial till produkt 10. Användningen av alternativa bränslen ökar 12. Miljöarbetets mål och åtgärder år Nordkalkkoncernens verksamhetspolicy 14. Varje gruva får en plan för efterbehandling 16. Gruvornas verksamhetsförutsättningar skall tryggas 18. Koncernstruktur 19. Nordkalk på kartan Pärmbilden visar Nordkalks kalkugn och malningsanläggning i Pargas. Bilden är tagen från gästhamnen. 2

3 Ansvarsfullt agerande Vi bär vårt ansvar i miljöfrågor och arbetar aktivt för att minska verksamhetens inverkan på miljön. Många av Nordkalks produkter är nödvändiga för att upprätthålla och förbättra den nuvarande levnadsstandarden. Våra produkter behövs vid framställningen av ett stort antal av de produkter vi dagligen använder och de är viktiga inom miljövården, t.ex. för vattenrening, ph-reglering och rening av rökgaser. Nordkalks verksamhet har många olika miljökonsekvenser. Vi utnyttjar ett icke förnybart råmaterial, och vi förorsakar en förändring av miljön vid våra gruvor och dagbrott som inte helt går att återställa. Vi släpper också ut s.k. växthusgaser, eftersom förädlingen av vårt råmaterial ofta innebär en frigöring av koldioxid (en kemisk-termisk process från kalciumkarbonat till kalciumoxid + koldioxid). Nordkalks verksamhet genomsyras av tanken att vår verksamhet skall representera ansvarsfullt agerande. Vi bär vårt ansvar när det gäller miljöfrågor, vi klargör vår roll för oss själva och omgivningen och vi arbetar aktivt för att minimera verksamhetens inverkan på den omgivande miljön. I vår verksamhet är vi måna om trivsel, säkerhet och hälsa på våra anläggningar och i deras omgivning. Ansvarsfullt agerande är idag ett krav från såväl allmänheten som från myndigheter och tillståndsgivande instanser. Lokal lagstiftning, liksom direktiv och krav från den Europeiska Unionen, kräver allt mera kunskap, intressebevakning och rapportering av centrala miljöfrågeställningar. Nordkalk säkerställer sin förmåga att på ett proaktivt sätt sköta dessa utmaningar genom att förnya och förbättra den interna kunskapsbasen via utbildning och rekrytering. Vi är även synligt närvarande och deltar aktivt i centrala forum samt bransch- och centralorganisationer, såväl lokalt som i Europa. Nordkalk uppfyller kraven i ISO 9001, ISO och OHSAS 18001, samt följer EU:s direktiv för bl.a. hanteringen av kemikalier. Vi deltar också aktivt i olika utvecklingsprogram för en miljövänligare industri, t.ex. via det finska energieffektivitetsavtalet Motiva. Ansvarsfullt agerande innebär för oss i Nordkalk att vi tar ansvar för oss själva och för varandra, för vår arbetsmiljö och för omgivningen runt våra produktionsanläggningar. Vår verksamhet är en del av samhället och vi är övertygade om att man kan bedriva en långsiktigt hållbar kalkstensindustri och samtidigt värna om naturvärden, i enlighet med gällande miljölagstiftning. Bertel Karlstedt Konsernchef 3

4 Kalksten är en del av vårt dagliga liv Nordkalks produkter behövs för att framställa en stor del av de dagliga förnödenheter som dagens välfärd bygger på. Nordkalk bryter och förädlar kalksten för industri, lantbruk och miljövård. Var och en av oss använder dagligen kalkstensbaserade produkter: t.ex. på ett vanligt frukostbord hittar du en mängd produkter där man i något skede av framställningen använt kalksten. Den används då man tillverkar papper, stål, socker och glas samt för vattenrening. Brödsäden växer i kalkad jord och hönan behöver kalk för att ägget skall få skal. Kort sagt: kalken fyller, renar och stabiliserar. Dess kemiska egenskaper behövs i en mängd olika processer och i många fall kan man rent konkret konstatera att vårt samhälle är byggt på kalksten. Nordkalk är norra Europas ledande och hela Europas tredje största tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Den ekonomiska utvecklingen var synnerligen positiv under år 2010 och efterfrågan på kalkstensbaserade produkter ökade kraftigt. De flesta kundsegmenten verkar ha återhämtat sig från den ekonomiska depressionen under det gångna året. Fortfarande råder det dock osäkerhet om den kommande marknadsutvecklingen. Hälsa och säkerhet står högst på agendan Nordkalk fortsatte sitt systematiska arbete för att förbättra hälsan och säkerheten inom företaget. Nu är verksamheten i Finland, Sverige, Polen och Estland certifierad enligt OHSAS och i Ryssland väntas certifieringen bli slutförd år Nordkalk blev helägt Rettigbolag Den 19 maj 2010 köpte Rettig hela aktiestocken i Nordkalk och den12 augusti godkändes affären av EU:s konkurrensmyndigheter. I detta sammanhang upphörde Nordkalk att vara ett publikt aktiebolag och namnet ändrades till Nordkalk Oy Ab (tidigare Oyj Abp). Nytt kalkbrott på Gotland Nordkalks planer på att öppna ett nytt kalkbrott i Bunge på norra Gotland bekräftades slutgiltigt, då Sveriges Högsta Domstol i oktober 2010 meddelade att den inte tar ärendet till prövning. Nordkalk kommer att investera ca 500 miljoner kronor i det nya kalkbrottet och verksamheten kan fortsätta i år. Den gotländska kalkstenen är en oersättlig råvara för den nordiska stålindustrin. Miljötillstånd för kalkstensgruvan i Kolari För att kunna tillgodose gruvindustrins ökade behov av kalksten, kommer Nordkalk att återuppta verksamheten i Kolari kalkbrott i norra Finland. I slutet av december 2010 fick Nordkalk miljötillstånd för brytningen och den kommer som mest att vara ca ton i året. Nytt dolomitbrott i Estland Nordkalks enda dolomitfyndighet ligger i Kurevere i sydvästra Estland. Dagbrottet är nu så gott som utbrutet och under fjolåret inleddes brytning i den närliggande fyndigheten Esivere. Stöd till miljöprojekt och forskning I Finland understöder Nordkalk föreningen Håll Skärgården Ren som ansvarar för avfallshanteringen i skärgården och aktivt informerar om miljöfrågor. I Nokia följer Nordkalk med vattenkvalitetens utveckling i sjösystemet Alinenjärvi och en eventuell försurning förhindras vid behov med tilläggskalkning. Med anledning av att fabrikerna i Villmanstrand fyllde 100 år den 15 november 2010, donerade Nordkalk euro till den lokala tekniska högskolan för att stöda forskning och undervisning. I Sverige deltar Nordkalk aktivt i föreningen MinFo, som i sin verksamhet satsar på miljö och hållbar 4

5 Anrikningsverket i Villmanstrand, Finland FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP 2010 (i % av omsättningen) FÖRSÄLJNING PER KUNDSEGMENT 2010 (i % av omsättningen) Övriga 8 % Miljövård 7 % Papperspigment 18 % Bränd och släckt kalk 36 % Lantbruk 6 % Övrig industri 13 % Papper 23 % Cellulosa 7 % Kalkstensmjöl 19 % Kalksten 19 % Byggmaterial 26 % Metaller och gruvor 18 % utveckling. Nordkalk har bl.a. deltagit i en undersökning om användningen av alkaliska sidoprodukter för att lösa miljöproblem på gruvområden. Undersökningsresultaten publicerades år Systematiskt miljöarbete i hela Nordkalk Miljöarbetets målsättning är att systematiskt lyfta fram väsentliga mål för förbättring samt att upprätthålla ett miljöledningssystem i samarbete med linjeorganisationerna. Nordkalks verksamhet i Finland, Sverige och Polen har redan tidigare varit certifierade enligt ISO och under 2010 utvidgades detta att gälla även Estland. Målet är att certifiera verksamheten i Ryssland under Nordkalks interna hedersomnämnande, Årets miljöinsats 2010, gick i år till koncernens miljöchef Tua Welin för att hon lett och skött registreringen av kalkprodukter enligt EU:s kemikalieförordning REACH OMSÄTTNING (meur)

6 Hälsa och säkerhet står högst på agendan På fabriken i Vimpeli (Finland) hade man i slutet av år 2010 arbetat mer än 3100 dagar utan olycksfall. På bilden från vänster Jaakko Mässbacka, Sari Tuohimaa, Petri Saarela, Asmo Lehtorinne, Mika Metsälä och Tero Mikola. Det allra viktigaste när det gäller att förhindra olycksfall, är personalens inställning till säkerhetsfrågor och viljan att följa gemensamma regler. Antalet rapporterade olycksfall i hela koncernen ökade något under 2010 jämfört med året innan. Detta beror delvis på att verksamheten vuxit samt också på att rapporteringen förenhetligats i koncernen. De vanligaste olyckorna är att man halkar eller snubblar. År 2010 inträffade inga olyckor med dödlig utgång. Rapporteringen av tillbud och andra farosituationer fick stor uppmärksamhet. Produktionsenheterna uppmuntrades att aktivera rapporteringen med hjälp av olika sorters pris och kampanjer. Detta ledde också till resultat: antalet rapporteringar fördubblades jämfört med år 2009 och sammanlagt anmäldes ca 1000 olika tillbud. Genom att korrigera faromoment som finns i arbetsmiljön, kan man förhindra att olyckor sker. Då personalen rapporterar om faror, blir de samtidigt mera medvetna om olika säkerhetsfrågor. Säkerhetsrevisionerna ger möjlighet att påverka År 2010 arbetade man mycket med att förbättra sådant som omfattas av säkerhetsledningssystemet, eftersom målet är att få certificatet OHSAS för alla produktionsorter. Många från personalen deltog i arbetet och vid riskbedömningen av de olika arbetsuppgifterna hade många arbetstagare möjlighet att påverka sitt eget arbete och sin arbetsmiljö. I slutet av år 2010 erhöll vi certifikat för de enheter i Finland, Sverige, Polen och Estland som inte var certifierade sedan tidigare. Organisationen i Ryssland kommer att revideras under våren Säkerhetsrevisionen av tunga maskiner och gruvarbete fortsatte. De största gruvorna i alla verksamhetsländer är nu reviderade. Revisionerna har visat sig erbjuda utmärkta tillfällen att förbättra säkerhetsrutinerna i hela koncernen. Säkerhet är en fråga om attityder Den nolltoleranspolitik gällande rusmedel som inleddes år 2009 fortsatte. De olika verksamhetsländerna tog i bruk den koncernomfattande policyn på ett sätt som stöds av såväl den lokala lagstiftningen som kulturen. Förmännen fick konkreta metoder för att ta itu med upptäckta missförhållanden. Nolltoleranspolitikens viktigaste budskap är att alla skall ha rätt inställning till frågor som gäller säkerhet och välbefinnande. För att stöda detta har de anställda fått information om rusmedlens hälsorelaterade och sociala effekter. För första gången ordnades en Health & Safety Day på koncernnivå, som samlade deltagare från alla verksamhetsländer. H&S-dagens målsättning är att förmedla såväl kunskap som redskap för arbetshälsofrågor samt att erbjuda möjlighet att utbyta erfarenheter. Personalen trivs och är motiverad På hösten 2010 gjordes en personalundersökning som visar att Nordkalk har en nöjd personal. De utvecklingsområden som identifierades i den tidigare undersökningen från år 2007 har åtgärdats och i synnerhet i Polen har personalen blivit märkbart nöjdare. De högsta betygen hänför sig till det egna arbetet och motivationen, ansvarsområden och organisation av arbetet, en lämplig arbetsbörda samt klara målsättningar. I hela företaget kommer man under de kommande åren att koncentrera sig på att utveckla en uppskattande, förtroendefull och rättvis arbetsmiljö. Kunnandet utvecklas kontinuerligt Utvecklingssamtalen är en väsentlig del av ledarskapet och utvecklingen av kunnandet i Nordkalk. Målsättningen är att varje år föra utvecklingssamtal med hela personalen och de utvecklingsåtgärder man 6

7 Antalet anställda ÅLDERSFÖRDELNING 0 Sverige Ryssland Polen Estland Finland Antalet anställda TJÄNSTEÅR Sverige Ryssland Polen Estland Finland Antalet arbetsolyckor per miljoner arbetstimmar OLYCKSFALLSFREKVENSEN Sverige 14 % Ryssland 5 % Polen 25 % PERSONALEN PER LAND (Totalt 1144) Estland 9 % Finland 47 % Åldersklass < Tjänsteår Finland Sverige Polen Estland Ryssland KÖNSFÖRDELNING Kvinnor 21 % Män 79 % kommer överens om följs upp. Utbildningsbehoven utreds noggrant under samtalen. Samarbete över gränserna Nordkalks internationella samarbetsorgan EWC (European Works Council) höll sitt första möte i juni 2010 i Helsingfors med representanter för personal och ledning från Finland, Sverige, Polen, Estland och Ryssland. I fortsättningen kommer formen för det internationella samarbetet att ändras, eftersom Nordkalk kommer att ansluta sig till Rettigkoncernens internationella samarbetsorgan Euroforum. effektivisera speciellt kunskapsutvecklingen och försäkra sig om en enhetlig verksamhet. H&S Network arbetar med att förenhetliga rutinerna runt arbetssäkerhet och rapportering i hela koncernen. Också miljöexperterna i Nordkalk har ett internationellt nätverk, Environmental Network, och energifrågorna koordineras av Energy Team. PERSONALGRUPPER Tjänstemän 39 % Kollektivanställda 61 % Samarbetsnätverket HR Network, som består av HR-specialister från Nordkalks olika verksamhetsländer fortsätter sitt arbete. Under år 2010 inleddes ett systemutvecklingsarbete som skall förena verksamhetsländernas strategiska personaladministration i ett system. På detta sätt kan man i fortsättningen 7

8 Från råmaterial till produkt Nordkalk tar miljön i beaktande redan då produktionen planeras. Det pågår ett ständigt arbete för att minska buller, damm och vibrationer. Nordkalk arbetar aktivt för att minimera verksamhetens inverkan på den omgivande miljön liksom också på personalens arbetsmiljö. Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Verksamheten förorsakar vibrationer, buller och damm och dagbrotten förändrar landskapet. Andra olägenheter är sten som inte lämpar sig för traditionella förädlingsmetoder och sekundärprodukter från produktionsprocesserna. Vatten rinner ner i gruvorna, vilket kan påverka grundvattennivån i omgivningen. Kalkstensprodukterna är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Malningen av kalksten är oftast en torrprocess och dammbildningen vid malningsanläggningarna är den största olägenheten för miljön. Dammet kan dock effektivt kontrolleras genom att den utgående luften renas med hjälp av filter. Genom att bevattna vägar och lagrat stenmaterial minskar man också på damningen runt gruvorna. Nordkalk anrikar kalcit och wollastonit i Villmanstrand, där dotterbolaget Suomen Karbonaatti vidareförädlar den anrikade kalciten till papperspigment. Anrikningsprocessen är huvudsakligen sluten. Kontinuerligt miljöarbete på produktionsanläggningarna Under år 2010 gjordes flera investeringar för att minska buller och damm på produktionsorterna. I Polen har man förbättrat ljudisoleringen på sorteringsanläggningarna i Miedzianka och mätningarna visar att ljudnivån klart har minskat. I Miedzianka tog man också i bruk en mobil biltvätt för lastbilarnas hjul, för att förhindra att kalkdammet sprids på vägarna. I Storugns på Gotland gav den ovanligt torra sommaren och hösten upphov till problem med damning från upplagshögarna samt från tippningen då man deponerade filterstoft från kalkugnen. Detta förorsakade klagomål från grannarna och tillsynsmyndigheten har också påtalat olägenheten. Problemet kommer att åtgärdas inom detta år, i första hand genom att öka nyttoanvändningen av filterstoftet. I takt med att anläggningen moderniseras, kommer den diffusa damningen också att minska. I Luleå arbetade man under 2010 aktivt med att hitta nya användningsområden för det filterstoft som uppstår i alla kalkugnar. I Brahestad har man haft problem med dammutsläpp. Ugnarnas filter kommer att förnyas eller repareras under Fyndigheterna utnyttjas effektivt Utöver den egentliga nyttostenen bryter man också sidosten, som kan tas tillvara som makadam. Den årliga mängden sidosten beror på bl.a. geologiska faktorer och på brytningsplanerna. Målet är att ytterligare öka nyttoanvändningen av sidosten och att bryta miljövänligt. År 2010 användes 88 procent av all sten som bröts. För alla gruvor i Finland görs en plan för hantering och lagring av sidosten enligt utvinningsavfallsförordningen. I Pargas har man tillsammans med kunderna framgångsrikt tagit fram nya metoder, som möjliggör att man också kan använda grå kalksten i de produkter där man tidigare använt endast den allra vitaste stenen. Tillgången till vitsten är begränsad och de nya metoder innebär att man bättre kan utnyttja de olika typerna av kalksten i gruvan. En utvidgning av lagringsområdena gör det lättare att sortera stenen i olika fraktioner. Miljöprodukter Nordkalks produkter används för miljövård. Med olika kalkstensbaserade applikationer kan man både förebygga och åtgärda miljöproblem. Vid jordförbättring kalkar man åkrarna för att minska surheten i jorden, vilket också minskar behovet av gödsel. Kalkprodukterna har en viktig roll i vattenreningsprocesserna. Vid beredning av dricksvatten och rening av 8

9 NordkalkS PrODUKTIONSProcess Nordkalk bryter kalksten i sina fyndigheter på 21 olika orter och förädlar den till kalkstensmjöl och -kross, anrikad kalcit samt bränd och släckt kalk. Dessutom ingår dolomit och wollastonit i produktsortimentet. malning Kalksten bryts ur berggrunden, antingen i dagbrott eller i underjordiska gruvor. Stenen transporteras sedan till grovkrossning och sortering, varefter den går vidare till förädling. Karbonatprodukter är krossad, mald eller siktad kalksten dvs. kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Då man bränner kalk, hettar man upp krossad och sorterad kalksten till ca 1100 o C i en roterugn eller schaktugn. Bränd kalk eller kalciumoxid (CaO) är korn- eller pulverformig och den siktas, krossas eller mals till olika produkter. Kalken släcks genom att vatten tillsätts i bränd kalk. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och förvandlas till kalciumhydroxid (Ca(OH) 2 ), dvs. släckt kalk, som är ett torrt och puderliknande ljust mjöl. KALKUGN siktning STYCKE- KALK BRÄND KALK SLÄCKNING avloppsvatten används såväl kalkstensprodukter som bränd och släckt kalk. Med hjälp av kalkningsåtgärder kan vattenkvaliteten i försurade vattendrag återställas till nivån före försurningen. Nordkalk satsar kraftigt på att utveckla produkter och metoder som minskar den diffusa belastningen på vattendrag. I Sverige har man infört ett statligt stöd för att minska fosforutsläppen från åkrar till vattendrag, vilket öppnar nya möjligheter för Nordkalks kalkstensbaserade Fostopkoncept. Kraftverkens rökgaser renas effektivt med hjälp av bränd och släckt kalk eller kalkstensmjöl. Även utsläpp som uppstår vid avfallsförbränning reduceras med olika kalkprodukter. stenbrytning krossning sortering/ siktning mellanlager malning siktning SLÄCKT KALK KALKSTENS- MJÖL 9

10 Användningen av alternativa bränslen ökar Nordkalk satsar på forskning och utveckling av ny och miljövänlig teknologi. Nordkalk använder många olika typer av energi för att framställa sina produkter och det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra energieffektiviteten. Detta är också en viktig aspekt vid nyinvesteringar och befintliga produktionsprocesser optimeras för att minska den specifika energiförbrukningen. Vid kalkbränning har man traditionellt använt stenkol, olja och naturgas, men nu pågår ett intensivt forskningsarbete för att hitta alternativa bränsleformer. Vid krossning och malning används elektricitet och för torkningsprocessen behöver man brännolja eller flytgas. Nordkalk satsar också på forskning och utveckling av ny och miljövänlig teknologi. Under hela år 2010 fortsatte arbetet med öka processeffektiviteten och minska verksamhetens inverkan på miljön. I Finland har Nordkalk redan i flera års tid varit anslutet till det finska näringslivets energieffektivitetsavtal som syfter till att införa ny energieffektiv teknologi och öka användningen av förnybara energikällor. Flera nya projekt under 2010 I Finland pågår ett utvecklingsprojekt för att ta i bruk biobränslen vid Pargas kalkugn, vilket också innebär utveckling av ugnens förbränningsprocess. Projektet har beviljats finansiering av Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Malningsanläggningen i Vampula har fått en ny brännare som gör det möjligt att också använda biogas. Testperioden inleddes i december 2010 och brännaren togs fullskaligt i användning i början av Gasen levereras via en 1,5 km lång rörledning från den närliggande biogasproducenten Vambio, där den framställs av restprodukter från livsmedelsindustrin, slakterier och boskapsskötsel samt av avloppsslam. I kalkugnen i Köping, Sverige, har man redan i flera år använt alternativa bränslen vid sidan av de traditionella. Under 2010 har man förbättrat lagringsutrymmen och -utrustning för att ytterligare kunna öka användningen av denna typ av bränsle. På hösten ingick Nordkalk ett intensionsavtal om leveranser av biogas med det svenska företaget Cortus, som planerar att bygga en förgasningsanläggning i pilotskala i Köping. Förgasningsprocessen möjliggör en förädling av problematiska, lågvärdiga biobränslen till högklassig, koldioxidneutral bränslegas som lämpar sig för kalkbränning. Under de kommande tre åren kommer processen att finslipas, olika bränslekombinationer skall testas och lönsamheten utvärderas. Hela Nordkalk sparar energi En stor del av energibesparingen i Nordkalk sker via förbättrad utrustning, förbättrad styrteknologi och förnyade rutiner på anläggningarna. Personalen får lära sig att ta energieffektiviteten i beaktande i sitt dagliga jobb, och vid sidan av de stora investeringarna gör man hela tiden små förbättringar på fabrikerna. I Köping har man tagit i bruk ett nytt styrsystem för kalkugnen som har lett till avsevärda energibesparingar. I Tytyri har man under året fortsatt provkörningarna med konverterad eldningsolja i kalkugnarna. Kompressorstationen förnyades i slutet av år 2009, vilket medförde avsevärda energiinbesparingar under år På Parfillfabriken i Pargas har man, för att bättre kunna optimera energiåtgången, gjort förbättringar på den tryckluftslinje som transporterar produkter direkt till kunden. Under flera års tid har man systematiskt utbildat personalen i gruvorna att köra gruvmaskinerna så ekonomiskt som möjligt, vilket minskar belastningen på miljön. Utsläpp och återanvändning Nordkalk deltar aktivt i forskningen om hur man kan minska koldioxidutsläppen samt om avskiljning och slutförvaring av koldioxid. 10

11 NORDKALKKONCERNEN, utsläpp I luft CO 2 (t CO 2 / t bruten kalksten) Stoft (kg stoft / t bruten kalksten) SO 2 (kg SO 2 / t bruten kalksten) NO x (kg NO x / t bruten kalksten) I Nordkalks produktionsprocesser uppstår stoft (partikelutsläpp eller damm) och rökgaserna innehåller kväveoxider (NO x ),koldioxid (CO 2 ) och varierande mängder svaveldioxid (SO 2 ). Diagrammen visar de väsentligaste utsläppen i förhållande till mängden bruten kalksten. De baserar sig på mätningar och kalkyleringar och gäller hela Nordkalkkoncernen. De ökade partikelutsläppen år 2010 berodde på filterstörningar på en av kalkfabrikerna i Finland. Vissa filter kommer att repareras och bytas ut. 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, ,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0, ,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0, ,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Vid kalkbränning uppstår ca två tredjedelar av utsläppen då råmaterialet, dvs. kalkstenen, förädlas till bränd kalk. Resten av utsläppen uppkommer vid användning av fossila bränslen. Med koldioxidavskiljning avses att koldioxid separeras t.ex. från en fabriks rökgaser. Den avskiljda koldioxiden lagras sedan så att den inte kommer ut i atmosfären. Detta kan göras t.ex. i porös berggrund. Man kan också använda koldioxid i olika produkter; t.ex. vid tillverkningen av papperspigmentet PCC återför man den koldioxid som frigjorts vid bränningen till slutprodukten. ÅTERANVÄND SPILLVÄRME (MWh) Tytyri Pargas Villmanstrand Louhi Spillvärmen från kalkugnarna används i städernas fjärrvärmenät i Villmanstrand, Lojo och Pargas. År 2010 levererade Nordkalk så mycket värme för uppvärmning och varmvatten att det skulle räcka för ca 2300 privata hushåll Den nyinstallerade brännaren på fabriken i Vampula, Finland möjliggör användning av alternativt bränsle. 11

12 Miljöarbetets mål och åtgärder år 2010 råmaterial Energi vibrationer, buller och damm MÅL: Öka användningen av den brutna stenen till 90 % t.o.m. år 2013 och till 95 % t.o.m. år Hitta nya användningsområden för sidoprodukter. MÅL: Minska elförbrukningen: 5 % under åren Minska användningen av fossila bränslen vid kalkproduktion: 2-5 % under åren MÅL: Minska vibrationer, buller och damm som förorsakas av produktionen. åtgärder 2010: ÅTGÄRDER 2010: ÅTGÄRDER 2010: I Luleå (Sverige) och Brahestad (Finland) har man arbetat aktivt för att hitta nyttoanvändning för filterstoft I Pargas (Finland) togs nya metoder i bruk för att kunna använda grå kalksten i stället för vit sten. Utvidgade lagerområden gör det lättare att homogenisera råmaterialet. I Tytyri (Finland) har man under året fortsatt provkörningarna med konverterad eldningsolja i kalkugnarna. Kompressorstationen förnyades i slutet av år 2009, vilket medförde avsevärda energiinbesparingar under år Malningsanläggningen i Vampula (Finland) har fått en ny brännare för biogas. I Köping (Sverige) har man förbättrat lagringsutrymmen och -utrustning för att kunna öka användningen av alternativa bränslen. Där planeras att bygga en förgasningsanläggning för biogas. Ett nytt styrsystem för kalkugnen togs i bruk för att hålla roterugnens bränsleförbrukning nere. Personalen i gruvorna utbildas i att köra gruvmaskinerna så ekonomiskt som möjligt, vilket sparar bränsle och minskar belastningen på miljön. I Finland fortsätter utvecklingsprojektet för att ta i bruk biobränslen i Pargas kalkugn. På Parfillfabriken i Pargas har man förbättrat den tryckluftslinje som transporterar produkter direkt till kunden. Energiåtgången kan optimeras och biltransporterna faller bort. Ny energibesparande teknik har installerats i kalkugnen i Luleå. Förbättrad ljudisolering på anläggningarna i Miedzianka (Polen), Landskrona (Sverige) och Sibbo (Finland) I Pargas inleddes ett 3-årigt projekt tillsammans med den övriga industrin och Väståbolands stad för uppföljning av diffus damning. Bevattning av bassänger i Villmanstrand (Finland). Nya dammfilter i Tytyri (Finland) och Rakke (Estland). Asfaltering av vägar och lastningsplatser i Tytyri (Finland) och Karinu (Estland). Nya lossningsrutiner minskar damningen i hamnen i Landskrona (Sverige). 12

13 NORDKALKKONCERNENS VERKSAMHETSPOLICY Nordkalk bryter, förädlar och levererar kalksten samt producerar tjänster som hänför sig till verksamheten. Efterbehandling av gruvor MATERIALEFFEKTIVITET (2010) Riktlinjer för verksamheten Arbetsmiljön skall vara god och trygg för alla. Vi följer gällande lagar, förordningar och överenskommelser. Vi strävar till att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi verkar i enlighet med våra värden förtroende, kompetens och kvalitet. Vi levererar rätt produkt, kvalitet och tjänst vid överenskommen tidpunkt. MÅL: Alla Nordkalks gruvor har en efterbehandlingsplan. Nedlagda gruvor får nya användningsområden. Verksamheten integreras i samhället. Deponerat 12 % Nyttoanvänt sekundärmaterial 11 % Kontinuerlig förbättring Vår målsättning är att kontinuerligt förbättra våra produkter, tjänster och processer med beaktande av ekonomi, miljöpåverkan och energiförbrukning. Vi har en fungerande kommunikation med kunden och förbättrar vår prestation även via avvikelseuppföljning. ÅTGÄRDER 2010: Efterbehandlingen av ett deponiområde i Pargas (Finland) har slutförts. De slutliga planerna för efterbehandling av den gamla Ignabergatäkten (Sverige) har förankrats hos myndigheterna. Slutmålet är fågeldammar med omgivande naturligt uppvuxen natur. Förädlad och såld kalksten 77 % Som en del av den strategiska och årliga planeringen utarbetar vi förbättringsplaner som omfattar arbetsmiljö-, kvalitets-, miljöaspekter och energirelaterade kostnader samt dess mål och åtgärder med tillhörande investeringar. Vid bedömning av investeringar inom Nordkalk skall en utvärdering av investeringarnas arbetsmiljö- och miljöpåverkan göras. Ett område med orkidéer vid gruvan i Esivere (Estland) har beaktats vid planeringen av verksamheten. Vi följer kontinuerligt upp våra mål i arbetsmiljö-, kvalitets- och miljöarbetet. Koksgas 18 % ENERGIKÄLLOR (2010) Övriga 2 % Alternativa bränslen 18 % Ansvar Samtliga i ansvarig ställning skall säkerställa att personalen förstår sin roll samt har nödvändiga befogenheter och tillräcklig kompetens i sitt arbete. Vi har alla ett ansvar att påtala brister och felaktigheter. Nordkalks verkställande direktör har övergripande ansvar för uppföljning av att verksamhetsprinciperna efterlevs. Naturgas 6 % El 9 % Brännoljor 9 % Kommunikation Dessa principer granskas regelbundet och uppdateras vid behov. De delas ut till personalen och är allmänt tillgängliga för alla Nordkalks intressegrupper. Bertel Karlstedt Koncernchef Kol 38 % 13

14 Varje gruva får en plan för efterbehandling Forskaren Juha Pykälä från Finlands Miljöcentral har kartlagt biodiversiteten runt Nordkalks gruvor. I en gruva bryts det viktiga råmaterial under flera tiotals år. Då brytningen upphör börjar efterbehandlingen, som planeras redan då gruvdriften inleds. Nordkalk har en policy för stängning av gruvor, som definierar hur efterbehandlingen skall ske. För varje gruva görs en egen plan som tar hänsyn till gruvans och områdets särdrag. Med dessa planer strävar vi till att allt bättre kunna ta samhällets behov i beaktande. En gruva har en livslängd på tiotals år och planen uppdateras enligt hur brytningen framskrider och området förändras. Utgångsläget för efterbehandlingen är att garantera säkerheten på gruvområdet med bl.a. stängsel. Ofta jämnar man ut en del av de brantaste väggarna och brottet görs till en del av det omgivande landskapet. Gruvan är en del av samhället De särdrag en gruva erbjuder kan utnyttjas även på många andra sätt. I den underjordiska gruvan i Tytyri finns det museum, utställningshall och festsal i de delar som inte längre är i bruk. En del av de tomma gruvschakten i Tytyri används för slutförvaring av kraftverksaska. En hisstillverkare använder ett övergivet schakt för att testa sina hissar. I Storugns på Gotland har man byggt en motorsportbana i ett nedlagt dagbrott och i närheten har man upplåtit mark för ett vindkraftverk. På gruvområdena har man ordnat konserter och det spektakulära landskapet i den fungerande gruvan i Pargas har förevigats på bilder, reklamfilmer och t.o.m. i en långfilm. Ett exempel på hur man ekonomiskt kan utnyttja en kalkhaltig jordmån är den tryffelodling som finns på Gotland. Landskapet formas samtidigt som brytningen fortsätter Vid dagbrottet i Ignaberga i södra Sverige har ett återställningsarbete gjorts för de delar som inte längre används, medan brytning pågår i den nyare delen av täkten. I återställningsarbetet har ingått att jämna ut en del branter, flytta bort upplagshögar samt att sätta upp skyddsstängsel för ett parti med stora branter. Arbetet utförs i samråd med den ansvariga tillsynsmyndigheten. Området har mycket fina grönområden som har uppstått helt naturligt under årens lopp och som har tagits till vara under efterbehandlingsarbetet. I planen ingår att stegvis minska bortpumpningen av vatten ur dammarna och därmed skapa fågeldammar för det rika fågelliv som finns i anslutning till dagbrottet. Täkten i Ignaberga ligger i anslutning till ett vattenskyddsområde där kommunen tar sitt dricksvatten och de efterbehandlade områdena kan bli ett framtida natur- och strövområde. För dagbrottet Kamariku i närheten av Rakke i Estland, har man gjort upp planer för efterbehandling i samarbete med universitetet i Tartu. Samarbetet har pågått i många år, och tidigare har liknande planer gjorts för dagbrotten i Kurevere och Vasalemma. Nordkalk strävar till att öka utnyttjandegraden av de jordmassor som lösgjorts vid brytningen. Målet är att sortera ut jordmaterial som kan användas t.ex. vid återställning (bl.a. humus och lera) och deponera dessa separat för kommande behov. Också vid Karinubrottet i Estland pågår ett återställningsprojekt, där man efterbehandlar utbrutna områden samtidigt som brytningen fortsätter i andra delar av brottet. Efterbehandlingen av Pargas gruvas gamla deponiområde i Skräbböle slutfördes under Planen var uppgjord redan 2005 på basen av myndigheternas krav. I planen samt i de utförda arbetena ingick även utnyttjande av rent material från stadens markarbeten och avbaningen av morän och mylla/svartjord i gruvan, för att forma deponiområdet. Ytan täcktes med ofarligt kompostmaterial från närliggande industri, för att göra det lättare för växtligheten att rota sig. Avsikten är att i framtiden skapa ett lockande och trivsamt grönområde var temaår för biodiversitet År 2010 hade FN utlyst till temaår för bevarande av arternas mångfald. Temat är fortfarande aktuellt för EU uppnådde inte den planerade målsättningen att stoppa utarmningen av mångfalden. Nu vill man förbättra förståelsen för de grundläggande socio-ekonomiska aspekterna för att nå målsättningen till år I kalkstensrika gruvmiljöer kan man hitta många sällsynta växter och levande organismer och ett nedlagt kalkstensbrott erbjuder en utmärkt växtmiljö för kalkgynnade växter. Biodiversiteten är stor just på 14

15 I Ignaberga i södra Sverige har man efterbehandlat de utbrutna delarna i dagbrottet, samtidigt som brytningen fortsatt i andra delar av brottet. På botten av dagbrottet har det bildats fågelsjöar. kalkrika områden och alltid klart större än i närbelägna kalkfattiga livsmiljöer. På de kalkhaltiga områdena i Väståboland har man i många av de undersökta grupperna hittat det största antalet arter i Finland. Esivere i Estland är ett annat exempel på att kalkgynnade växter trivs vid dagbrott. För att trygga de orkidéer som växer i området har Nordkalk fredat vissa markområden i närheten av gruvan. Miljöcentralen i Finland undersökte 2009 förekomsten av mossor och lavar i dagbrotten i Tytyri och Svartå i Lojo samt på gruvområdet i Pargas i Väståboland. Vid kartläggningen fann man ett flertal sällsynta och delvis utrotningshotade arter. Projektet fortsatte under 2010 och de inventerade områdena utökades med Vimpeli, Vampula och Sibbo. Miljöcentralen planerar en kartläggning av arterna också i Nordkalks gruvor i Villmanstrand och Kolari. Kalkstensgruvorna har en viktig roll när det gäller att bevara biodiversiteten, och de kan erbjuda guidade naturupplevelser för turister när gruvverksamheten har upphört. 15

16 Gruvornas verksamhetsförutsättningar skall tryggas Det finns ett uppenbart behov av att hitta en balans mellan naturvårdsintressen och utvinningen av de naturresurser som behövs för att vi skall kunna upprätthålla vår levnadsstandard. Tillgången till mark måste garanteras Nordkalk har aktivt deltagit i diskussionen om den europeiska unionens råvaruinitiativ från Det baserar sig på den ökande medvetenheten om behovet av att i den växande globala konkurrensen säkra tillgången till mineralbaserade råmaterial. Initiativet fokuserar framför allt på frågan om tillgång till mark, vilket betyder att identifierade råvarukällor måste vara möjliga att utvinna inom ramen för rådande gruvlagar och en markplanering som tillgodoser olika intressenters behov. EU strävar inte efter att skapa ett gruvdirektiv eller någon annan form av gemensam lagstiftning för hela unionen. Det är varje medlemslands egen sak att skapa sina egna lagar så att de motsvarar de regionala och nationella kraven. I linje med EU:s råmaterialinitiativ har Finland gjort upp en egen mineralstrategi. Den redogör för de regler som gäller för mineralresurser och tillgång till råmaterial liksom också för utvinningens miljöaspekter. I Finland godkände riksdagen en gruvlag på våren Den nya lagen innehåller vissa nya avgifter och skyldigheter för gruvbolagen, men den förväntas inte ha någon betydande inverkan på Nordkalk. Många element i den nya lagen, som t.ex. efterbehandling av gruvor, är redan beaktade i den nuvarande verksamheten. En nationell mineralstrategi är under planering också i Sverige. Industri och naturvård går att förena I juni 2010 publicerade EU en vägledning som förtydligar reglerna för mineralutvinning inom och i närheten av de Natura 2000-områden där det finns brytvärda mineraler. T.ex. på norra Gotland finns ett flertal områden som gränsar till Nordkalks gruvor. De nya riktlinjerna slår fast att det är möjligt att bryta på dessa områden, förutsatt att verksamheten bedrivs på ett hållbart sätt. Det har också konstaterats att biodiversiteten kan dra nytta av kalkbrytning, eftersom det finns både flora och fauna som trivs i kalkrika jordar. Det finns ett uppenbart behov av att hitta en balans mellan naturvårdsintressen och utvinningen av de naturresurser som behövs för att vi skall kunna upprätthålla vår levnadsstandard. Råmaterialinitiativet har resulterat i att EU-länderna under 2010 satsade på att dela med sig av sina erfarenheter gällande tillgång till mark samt också på att identifiera kritiska och viktiga mineralbaserade råmaterial. De viktiga råmaterialen omfattar också kalkstenen, där man särskilt fäst uppmärksamhet vid den vita kalcit som används i papperspigment. Tillgången till råmaterial kan också vara regionalt betonad, vilket är fallet med den gotländska kalkstenen, som är ett oersättligt råmaterial för den nordiska stålindustrin. Kalkbranschen är beroende av fria utsläppsrätter Kalkindustrin har medverkat i planeringen av den nya lagen om utsläppshandel för perioden Under 2011 kommer EU-parlamentet att ta ställning till det nya lagförslaget. Enligt detta skulle kalkindustrin tilldelas utsläppsrätter i enlighet med ett fastslaget riktmärke (benchmark), som i förslaget är 0,954 utsläppsrätter per ton producerad kalk. Detta är av avgörande betydelse för kalkproducenterna och branschen har kraftigt fört fram denna fråga i olika forum. För bränningen erhålls endast ett riktmärke, vilket betyder att det blir olika betingelser om man bränner kalk i schaktugn eller i roterugn. Detta medför ett ökat behov av att ytterligare reducera roterugnarnas utsläpp och öka användningen av koldioxidneutrala bränslen. Under rubriken Användningen av alternativa bränslen ökar, finns närmare beskrivet Nordkalks arbete för att ersätta fossila bränslen med andra alternativ som minskar koldioxidutsläppen. 16

17 Miedzianka, Polen Nordkalks REACH-registrering är nu slutförd Den europeiska unionens kemikalieförordning REACH för registrering, utvärdering, tillståndsförfarande och begränsningar av kemikalier trädde i kraft Nordkalks produkter bränd kalk (CaO), dolomit (CaMgO 2 ) och släckt kalk (Ca(OH) 2 ) har registrerats enligt förordningen. REACH-registreringen gäller inte mineraler som förekommer i naturen, och följaktligen behöver Nordkalks kalksten, stenmaterial, kalciumkarbonat och wollastonit inte registreras. EU:s bestämmelser gällande kemiska ämnen skall förbättra säkerheten vid hantering av kemikalier och på så sätt skydda hälsa och miljö. Samtidigt upprätthåller de konkurrenskraften hos den kemiska industrin i Europa. 17

18 Koncernstruktur Nordkalk Oy Ab Finland Pargas 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 51 % 50 % Nordkalk AB Sverige Lärbro Nordkalk AS Estland Vasalemma Nordkalk GmbH Tyskland Lübeck NK-East Oy Finland Pargas Nordkalk Sp. z o.o Polen Krakov Suomen Karbonaatti Oy Finland Villmanstrand NorFraKalk AS Norge Verdal 67 % 51 % 98 % 100 % 10 % Kalkproduktion Storugns AB (KPAB) Sverige Lärbro OOO Nordkalk Alekseevka, Ryssland Alekseevka Nordkalk Ukraine TOV Ukraina, Pidgaytsi OOO Nordkalk Ryssland, Moskva Verdalskalk AS Norge Verdal 51 % OOO Techno-Invest Russia, Sverdlovskaya oblast 18

19 Rakke Ivano-Frankivsk 19 Malning Försäljning/kontor Gruva Kalkugn Egen hamn/depå Luleå Brahestad Karleby Vimpeli Seinäjoki Siikais Louhi Villmanstrand Tammerfors Verdal Örnsköldsvik Köping Stockholm Orsa Vampula Tytyri Sibbo St. Petersburg Pargas Vasalemma Kurevere Helsingfors Alekseevka Moskva Siauliai Uddagården Storugns Ignaberga Landskrona Lübeck Szczecin Krakov Wolica Sławno Finland Ryssland Estland Polen Tyskland Sverige Norge Litauen Ukraina Miedzianka Kolari

20 Finland Nordkalk Oy Ab Skräbbölevägen 18 FI Pargas Tfn +358 (0) Fax +358 (0) Sverige Nordkalk AB Nya Hamnvägen / Box 901 SE Köping Tfn +46 (0) Fax +46 (0) Estland Nordkalk AS Vasalemma EE Harju maakond Tfn Fax Polen Nordkalk Sp. z o.o. Pl. Na Groblach 21 PL Kraków Tfn Fax member of the Rettig Group - Tyskland Nordkalk GmbH Konrad-Adenauer-Strasse 6 DE Lübeck Tfn +49 (0) Fax +49 (0) Ryssland Nordkalk Alekseevka Ltd Business Centre Bazen Pr. Shaumiana, 4-1, liter A, Office 204 RU Saint-Petersburg Tfn Fax

Hållbar utveckling bygger på systematiskt arbete

Hållbar utveckling bygger på systematiskt arbete MILJÖRAPPORT 2009 Hållbar utveckling bygger på systematiskt arbete N N ordkalk är N klassiga kalkstensb f b annat pappers-, å c by m mt m j å c b. N m f produkterna. Å 2009 c N m till 277,3 m j. B c 1200

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN

FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN Q: Varför vill SMA bryta kalksten i Klinte? A: Gotländsk kalksten är unik i Sverige. Den är så ren och av sådan kvalitet som till exempel stål- och pappersindustri behöver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid TOSHIBA OCH MILJÖ Vårt löfte för en hållbar framtid Committed to People. Committed to the Future. INNEHÅLL Vårt engagemang för en hållbar miljö 4 Oberoende kontroll av verksamheten 4 Vi agerar lokalt 4

Läs mer

1

1 www.lindbytvatten.se 1 Miljö, kvalitet och arbetsmiljö www.lindbytvatten.se 2 I samklang med naturen Miljö och kvalitet Vi vidtar aktivt åtgärder för att förebygga och minimera miljöpåverkan. Samtliga

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Miljönämndens arbetsutskott 2010 12 09 73 1 Dnr 2010 2255 Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Nordkalk AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad

Läs mer

Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma.

Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma. Kalkningsguide 2 Nordkalk Luleå Brahestad Verdal Karleby Vimpeli Seinäjoki Siikais Louhi Villmanstrand Vampula Tytyri Sibbo St. Petersburg Pargas Rakke Vasalemma Kurevere Siauliai Uddagården Köping Stockholm

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 16 maj 2012 Boliden Mineral AB Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 1 Inledning Boliden Mineral

Läs mer

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

VIDA Hållbarhetsrapport 2018 VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs

Läs mer

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning Miljöpolicy Policy 1 av 5 2012-12-01 Miljöpolicy Vi på Top Städ jobbar efter principen att jordens resurser är ändliga, att klimatförändringarna är ett faktum och att vi har ett ansvar gent emot kommande

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

1 Varför behöver vi hållbar utveckling? Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer

vårt tack till naturen

vårt tack till naturen vårt tack till naturen MILJÖANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER Företaget Kvänum ligger placerat i orten med samma namn, ett litet samhälle i västra Sverige präglat av jordbruk och skogsmarker sedan generationer.

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Det lönar sig att kalka

Det lönar sig att kalka Det lönar sig att kalka 2.12.2013 Agrimarket kryssning Jan Drugge Nordkalk Oy Ab 2013-12-10 1 Jordförbättringskalkens ansvarspersoner och områdesindelning fr.o.m 1.11.2013 Mikko Jylhä Aluemyynti Pohjois-Suomi

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Hållbarhet i flygbranschen

Hållbarhet i flygbranschen Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

Innehållsförteckning. I dag ska vi vara bättre än i går, och i morgon kommer vi att vara ännu bättre.

Innehållsförteckning. I dag ska vi vara bättre än i går, och i morgon kommer vi att vara ännu bättre. Hållbar utveckling i Nordkalk Rapport 213 Innehållsförteckning 3 Kontinuerlig förbättring 4 Ett Östersjöföretag 4 Vi är en del av samhället 6 Vår målsättning är noll olycksfall 7 Omfokuserade personalresurser

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION. Upprättad, datum Reviderad, datum Revideringen avser

BYGGVARUDEKLARATION. Upprättad, datum Reviderad, datum Revideringen avser BYGGVARUDEKLARATION Upprättad, datum Reviderad, datum Revideringen avser 2008-03-11 1. VARUINFORMATION Varunamn Brennix Brandskyddsmassa Användningsområde Brandskyddsmassa för brandtätning. Är varan miljömärkt?

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

En ledande nordisk gasleverantör

En ledande nordisk gasleverantör En ledande nordisk gasleverantör www.airliquide.se Ett världsomspännande industrigasföretag Air Liquide är världsledande inom gaser, teknik och tjänster för industri och sjukvård. Företaget finns representerat

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK 1 (5) FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK Helen Ab Hanaholmens kraftverk Bjälkgatan 1-3 00540 Helsingfors 2 (5) I detta säkerhetsmeddelande beskrivs kraftverkets verksamhet och de risker som är förknippade med verksamheten.

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den

1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den 1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den Miljöbalken och författningar med stöd av miljöbalken uppdaterad Kapitel i Miljöbalken Förordning/Paragraf Hur uppfyller vi

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Member of Rettig Group NORDKALK OCH HÅLLBARHET RAPPORT 2014

Member of Rettig Group NORDKALK OCH HÅLLBARHET RAPPORT 2014 Member of Rettig Group NORDKALK OCH HÅLLBARHET RAPPORT 2014 NORDKALK OCH HÅLLBARHET, RAPPORT 2014 Nordkalk har publicerat miljörapporter sedan år 1996. Rapporten heter numera Nordkalk och hållbarhet, Rapport

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Åldersfördelning medarbetare

Åldersfördelning medarbetare Det här är MLT MLT Mellansvenska Logistiktransporter AB ägs av ca 110 delägare med omkring 350 fordon och maskiner som svarar mot våra kunders behov och krav. MLT:s syfte är att samordna delägarnas totala

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER Viktig information till dig som köper in luftfilter Dinair E k o n o m i f i l t e rab L U F T F I L T E R S K L I M A T P Å V E R K

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Page 1 of 5 Industriutsläppsdirektivet (IED) Riksdagen har beslutat om hur EU:s industriutsläppsdirektiv, IED, ska införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen planerar att besluta om nya och ändrade förordningar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Byggnadsfirman Otto Magnussons hållbarhetspolicy

Byggnadsfirman Otto Magnussons hållbarhetspolicy Risk- och möjlighetsanalys Nyckeltals-uppföljning Rätt från mig. Rätt kompetens. Förväntad produktprestanda. Efterleva lagar och krav Ständiga förbättringar Energi- och miljöklassning byggnad Energi- och

Läs mer