ÄLDRES LIVSVILLKOR I VÄSTERBOTTEN. en sammanställning av material ur Gerontologisk Regional Databas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄLDRES LIVSVILLKOR I VÄSTERBOTTEN. en sammanställning av material ur Gerontologisk Regional Databas"

Transkript

1 ÄLDRES LIVSVILLKOR I VÄSTERBOTTEN en sammanställning av material ur Gerontologisk Regional Databas Resurscentrum GERDA/ Svenska yrkeshögskolan Hälsovård och det sociala området Institutionen för forskning och utveckling Sirkku Säätelä April 2007

2 Innehållsförteckning sida 1.Inledning 2 2. Rapportens syfte 3 3.Resultatredovisning Boende Aktiviteter Samhällsinflytande Hälsa medicinanvändning samt användning av samhällsservice Sammanfattning 20 Figurförteckning Figur 1. Boendeform Figur 2. Andelen ensamboende och samboende Figur 3. Andelen som har en förtrogen att prata med Figur 4. Deltagande i föreningsarbete Figur 5. Deltagande i frivilligarbete utanför föreningsverksamhet Figur 6. Andelen äldre som hjälper någon anhörig Figur 7. Andra fritidintressen Figur 8. Känsla av samhällsinflytande Figur 9. Upplevelse av diskriminering och dåligt bemötande Figur 10. Uppfattning om gruppers möjligheter att påverka Figur 11. Förtroende för kommunledningen Figur 12. Förtroende för hälsovården Figur 13. Förtroende för polisen Figur 14. Förtroende för brand/räddningsväsendet Figur 15. Förtroende för äldreomsorgen Figur 16. Skattad hälsa Figur 17. Medicinanvändning Figur 18. Användning av samhällsservice Tabellförteckning Tabell 1. Kommunerna i Västerbotten, antalet informanter samt svarsprocent 1

3 1. Inledning Enligt befolkningsstatistiken kommer en stor del av Kvarkenområdets befolkning snart att utgöras av pensionärer, medan möjligheterna att erbjuda service och omsorg i framtiden antas bli begränsade. Under pågår ett omfattande äldrevårdsprojekt, GERDA-projektet (Gerontologisk Databas och Resurscentrum), vars huvudsyfte är att i nära samarbete med universitet och högskolor kommuner och landsting privata organisationer och tredje sektorn samt de äldre själva och deras organisationer på ett nytt och innovativt sätt utveckla Kvarkenregionens äldreomsorg genom forskning, utbildning och grundandet av ett Resurscentrum. För att nå detta syfte har två omfattande studier gjorts. Den första är en enkätundersökning till äldre födda 1930 och 1940, som slutfördes i slutet av Den andra är en omfattande studie med intervjuer utförda under hembesök till de äldsta äldre (85+ åringar) som slutförs under våren I enkätundersökningen deltog 4927 personer födda 1930 och 1940 i Österbotten och Västerbotten. I Västerbotten deltog 15 kommuner (,,, Vindeln, Storuman, Bjurholm, Dorotea, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Sorsele, Vilhelmina, Vännäs, Åsele). De deltagande i kommunerna i Österbotten är 18 st (Vasa, Korsholm, Kristinestad, Kaskö, Närpes, Malax, Korsnäs, Laihia, Storkyro, Lillkyro, Maxmo, Vörå, Oravais, Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo samt Kronoby). GERDA- projektets huvudfinansiär är Interreg IIIA Kvarken MittSkandia. Denna rapport baserar sig på en del av frågorna i enkätundersökningen och är jämförelse mellan de Västerbottniska kommunerna. 2

4 2. Rapportens syfte Syftet med denna rapport är att belysa vissa utvalda fokusområden ur enkäten för 1930 och 1940 födda, som de ter sig i de Västerbottniska kommunerna. De redovisade frågorna är valda av den vetenskapliga styrgruppen i projektet. Den vetenskapliga styrgruppen i projektet består av Yngve Gustafson, professor, geriatrik och samhällsmedicin, Universitet, Lisbeth Fagerström, prefekt, hälsovård och det sociala området, Svenska yrkeshögskolan, Vasa, Gunborg Jakobsson, professor, socialpolitik, Åbo Akademi, Vasa, Stina Johansson, professor, socialt arbete, universitet samt Pirkko Vartiainen, professor, Vasa Universitet, Vasa. Avsikten är att ge en översikt över de äldres livssituation i Västerbotten på ett generellt plan samt att väcka intresse för databasen GERDA och påvisa användningsmöjligheter av materialet för kommunerna. De svenska kommunerna har slagit ihop i 8 olika grupper. Professor Yngve Gustafson har fungerat som sakkunnig gällande kommungrupperingen. Strävan har varit att beakta likheter och naturliga kopplingar i kriterierna för sammanslagning. Även antalet svarande har beaktats för att garantera tillräckligt stora grupperingar av informanterna för undvikande av identifiering. De större orterna redovisas separat p.g.a. deras tätortskaraktär och ett tillräckligt stort antal informanter i jämförelse med de mindre orterna på landsbygden. Rapporten är uppbyggd som en jämförande resultatredovisning innefattande bakgrundsdata, boende, socialt nätverk, aktiviteter, upplevd hälsa, medicinanvändning, för samhällsinstitutioner, användning av samhällsservice samt möjligheter till samhällspåverkan. De frågor ur enkäten som redovisas är 5, 6, 14, 19, 20, 22, 23, 26, 30, 39, 41, 43, 55 samt 66. Materialet är ursprungligen sammanställt för en informationsdag i , vilken blev annullerad p.g.a. tidsbrist. Data redovisas deskriptivt i procenttal. Figurer används för att åskådliggöra skillnader mellan kommunerna. De som svarat på enkäten kallas i rapporten för äldre, svaranden eller informanter. Rapporten avslutas med en kort sammanfattning och kommentarer 3

5 3. Resultatredovisning Under denna rubrik redovisas resultaten av de utvalda frågorna. Enligt statistiken var folkmängden i Västerbottens län år 2005 ca invånare, fördelade på 15 kommuner. De flesta kommunerna är inlandskommuner i glesbygden. och avviker genom högre grad av urbanisering samt större centra. Folkmängden i uppgick 2005 till ca och i till ca Eftersom dessa två kommuner har ett betydligt större invånarantal än de övriga gjordes ett kvoturval på 33,3%. De deltagande kommunerna, antalet informanter samt svarsprocenter i Västerbotten illustreras i tabell 1. Tabell 1. Kommunerna i Västerbotten, antalet informanter samt svarsprocent Kommun N=antalet Män/Kvinnor(%) Svarsprocent svarande Bjurholm 46 39/61 77% Vindeln 81 41/59 66% Vännäs /50 79% Dorotea 78 49/51 65% Vilhelmina /58 67% Åsele 65 50/50 75% Malå 54 55/45 75% Norsjö 76 39/61 71% Nordmaling /57 71% Robertsfors 99 39/61 74% Sorsele 56 57/43 68% Storuman /50 71% /59 70% /53 74% /57 69% Västerbotten /53 71% I tabellen kan läsas att antalet informanter varierar mellan 337 svaranden i och 46 svaranden i Bjurholm. Männen andel av de svarande är i majoritet i Sorsele (57%), Malå (55%) samt Vännäs (51%). I Åsele och Storuman är andelen kvinnor och män lika. I de övriga kommunerna är kvinnorna i majoritet. Svarsprocenten varierar mellan 65% i Dorotea och 79% 4

6 i Vännäs. Den svenska svarsprocenten är totalt 71% vilket kan anses som en hög svarsprocent i denna typ av undersökning Boende Under denna rubrik redovisas vilken form av boende de äldre har samt ifall man bor ensam eller med någon. I figur 1 redovisas hur informanterna bor idag. Figuren visar att största delen bor i hus eller lägenhet. Boende i lägenhet är vanligare i där 45% bor i lägenhet, i där andelen som bor i lägenhet är 35% samt i där andelen boende i lägenhet uppgår till 26%, vilket kan förklaras med att dessa orter är städer eller har stadskaraktär. Endast en liten del av de svarande har meddelat att de bor i särskilt boende (0-2%). Hur bor Du idag? % 2 % 1 % 2 % 5 % 2 % 1,5 % 2 % 1 % 2 % 1 % 2 % 0,5 % 1 % 14 % 14 % 15 % 26 % 22 % 18 % 35 % 45 % 83 % 84 % 82 % 72 % 75 % 74 % 63 % 53 % Úmeå Svar fattas Särskilt boende Lägenhet Hus Figur 1. Hur äldre i Västerbotten bor I enkäten tillfrågas de äldre om de bor med någon eller om de bor ensam. Svarsalternativen i ja-svarskategorin är maka/make, barn, barnbarn, annan släkting, sambo eller annan person. De svarsalternativ som finns inom kategorin nej är särbo samt bor ensam. Svaren redovisas som ja eller nej alternativ. Figur 2 redovisar andelen ensamboende samt andelen som bor tillsammans med någon. Av figuren kan läsas att ca en fjärdedel bor ensam och tre fjärdedelar bor tillsammans med någon. 5

7 Bor Du ensam eller med någon % 76 % 78 % 72 % 77 % 76 % 75 % 79 % 24 % 24 % 22 % 28 % 23 % 24 % 25 % 25 % Úmeå Med någon Ensam Figur 2. Andelen ensamboende och samboende Största andelen ensamboende finns i (28%) medan den minsta andelen ensamboende finns i (22%). Enkäten kartlägger även de äldres sociala kontakter och nätverk. I figur 3 redogörs för om de äldre har någon förtrogen att dela både sorger och glädjeämnen med. Svarsalternativen i fråga 14 i enkäten ger möjlighet att välja på flera olika personer. I redovisningen av svaren särskils inte de olika personerna de äldre angett som sin förtrogen. Figuren visar att de allra flesta äldre har någon förtrogen att prat med om precis allting. I svarsprofilen finns dock en liten skillnad mellan kommunerna. Svaren visar att andelen som har någon att prata med om precis allting är över 95%. i de flesta kommunerna. Lägst är andelen i (90%) samt Dorotea-Vilhelmina- Åsele där 91% meddelat att de har en förtrogen att prata med. 6

8 Har Du någon att prata med om precis allting % 95 % 96 % 91 % 95 % 9 94 % 98 % Figur 3. Andelen som har en förtrogen att prata med 3.2. Aktiviteter I detta kapitel redogörs för de äldres aktiviteter beträffande frivilligt obetalt arbete, hjälp till anhöriga samt hobbyer. Frivilligarbete inkluderar arbete i förening och utanför föreningsverksamhet samt hjälp till anhöriga. Dessa aktiviteter är en del av de äldres medborgaraktivitet och visar deltagande i samhället. Frivilligt obetalt arbete inom någon förening definieras som organiserat arbete inom en social organisation, religiös kulturell eller idrottsförening el. dylikt. Figur 4 visar andelen äldre som deltar i frivilligarbete inom förening. Av figuren kan avläsas att 23 39% av de äldre deltar i någon form av frivilligt obetalt arbete inom förening. Lägsta deltagandet i föreningsaktiviteter finns i (23%) (24%) samt (27%) medan de övriga kommungrupperna har en deltagaraktivitet i föreningsarbete på över 30%. I samt är föreningsaktiviteten störst (39%). 7

9 Deltar Du i frivilligarbete inom förening % 23 % 39 % 39 % 33 % 32 % 34 % 27 % Figur 4. Deltagande i föreningsarbete I figur 5 redovisas deltagande i frivilligt obetalt arbete utanför förening. I detta fall definieras frivilligarbetet i enkäten såsom någon form av obetalt arbete som utförs t.ex. genom att hjälpa grannar eller vänner. Frivilligarbete utanför förening ser ut att var litet vanligare än föreningsaktivitet. Figuren visar att andelen äldre som deltar i frivilligarbete utanför föreningsverksamhet är över en tredjedel av de svarade med undantag av där svarsprocenten är 24%. Största andelen äldre som svarat att de Deltar Du i frivilligarbetet utanför förening % 37 % 34 % 36 % 38 % 36 % 42 % 24 % Figur 5. Deltagande i frivilligarbete utanför föreningsverksamhet 8

10 deltar i frivilligt obetalt arbete utanför förening finns i Bjurholm-Vindeln- Vännas gruppen där 42% uppger sig delta i frivilligarbete utanför förening. Som följande redogörs för hur många av de äldre som hjälper någon anhörig. Med anhörig syftas på barn, barnbarn, föräldrar, svärföräldrar o. dyl. Resultaten på denna fråga kan studeras i figur 6. Av figuren kan utläsas att det varierar kommunvis, men över 25% av de äldre i Västerbotten hjälper någon anhörig och gör således en betydande samhällsinsats. Största andelen som ger hjälp till anhöriga finns i (41%) Detta resultat kan jämföras med den där 25% uppger at de hjälper någon anhörig. Figur 6. Andelen äldre som hjälper någon anhörig Som följande redovisas några specifika fritidsintressen hos de äldre. Dessa är motion samt förekomsten av har husdjur. Beträffande motion särskiljs i figuren ingen speciell motionsform eller varför man idkar motion. Ej heller typen av husdjur de äldre redovisas separat. Svaren illustreras i figur 7. Figuren visar att majoriteten (över 85%) av de äldre i Västerbotten idkar någon form av motion. Beträffande husdjur uppger 24-35% att de har husdjur (hund, katt, båda eller annat djur). 9

11 Andra fritidsintressen 89 % 91 % 86 % 86 % 85 % 88 % 88 % 88 % 34 % 35 % 31 % 24 % 23 % 27 % 27 % 22 % Motionerar Har husdjur Figur 7. Andra fritidintressen 3.3. Samhällsinflytande Under denna rubrik redogörs för frågor som mäter upplevt inflytande i samhället, upplevelse av ålderism (åldersrasism) samt till olika samhällsinstitutioner. De olika samhällsinstitutionerna som redovisas i denna rapport är de som finns i de äldres närmiljö dvs. kommunledning, hälsovård, polis, räddningsväsen samt äldrevård. I figur 8 redovisas svaren på påståendet Jag känner mig stark och inflytelserik i samhället. Figuren visar svarsalternativen instämmer helt samt instämmer delvis. Ur figuren kan utläsas att svarprofilerna i de olika kommungrupperna varierar med över 10% då det gäller svarsalternativet instämmer delvis. De flesta som instämmer i påståendet finns i gruppen (43%) medan samt har den lägsta andelen (30%). Granskas den sammanlagda svarsprocenten av de båda påståendena har gruppen (46%) samt (45%) den högsta andelen som anser sig helt eller delvis känna sig stark och inflytelserik i samhället. Lägsta skattade inflytandet finns hos äldre i med sammanlagt 33%. 10

12 Jag känner mig stark och inflytelserik i samhället % 32 % 37 % 39 % 43 % Instämmer helt % 3 % 4 % 6 % 3 % 6 % 3 % 3 % Instämmer delvis Figur 8. Känsla av samhällsinflytande Följande figur 9 beskriver upplevelse av diskriminering eller dåligt bemötande p.g.a. av ålder. Av figuren kan avläsas att endast en liten del av de äldre upplever diskriminering eller dåligt bemötande. Har Du under det senaste året blivit diskriminerad pga ålder 1 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 7 % 6 % 4 % 4 % 4 % 3 % 1 % 1 % Figur 9. Upplevelse av diskriminering och dåligt bemötande 11

13 I kommungrupperna finns dock vissa skillnader. Lägsta upplevelsen av diskriminering eller dåligt bemötande p.g.a. ålder finns i samt Bjurholm-Vindeln-Vännas där endast 1% av de svarande känner sig diskriminerade eller dåligt bemötta. Detta kan jämföras med Sorsele- Storuman samt där 6% respektive 7% av de svarande upplever diskriminering eller dåligt bemötande p.g.a. ålder. I de övriga kommungrupperna är andelen 3-4%. Som följande redovisas de äldres åsikt om intressegruppers möjligheter att påverka makthavarna. I enkäten ombeds de äldre ta ställning till påståendet människor som går samman kan påverka makthavarna. I figur 10 redovisas de svarande som instämmer helt eller inte alls i detta påstående. Av figuren kan läsas att andelen svarande som instämmer helt i påståendet och således anser att man genom att gruppera sig kan påverka makthavarna varierar mellan 37% i och 50% i. I de flesta kommungrupper är svarsandelen i denna kategori kring 40%. De som inte alls instämmer i påståendet är en minoritet (mellan 2-9%). Högsta tilltron till att människor som går samman kan påverka makthavarna finns i där 50% instämmer helt i påståendet och endast 4% inte alls instämmer samt i med 47% respektive 2% i de olika Människor som går samman kan påverka makthavarna % 41 % 37 % 42 % 45 % 43 % 47 % 4 % 5 % 7 % 9 % 9 % 5 % 5 % 2 % Instämmer helt Instämmer inte alls Figur 10. Uppfattning om gruppers möjligheter att påverka 12

14 svarskategorierna. Figuren visar även att t för att människor som går samman har möjligheter att påverka är minst i. I denna kommungruppering instämmer 37% av de svarande helt i påståendet medan 9% inte instämmer alls. Som följande redovisas t för de olika samhällsinstitutioner i de äldres närmiljö. Figur 11 visar hur stort de äldre har för kommunledningen i sin hemkommun. Av figuren kan avläsas att den svarskategori som dominerar är varken stort eller litet dvs. de svarande som neutral inställning till kommunledningen. I denna svarskategori finns ca hälften (46-58%) av de svarande. De som har stort är i alla kommuner färre (9-15%) än de som har litet (16-28%). I medeltal ter det sig att över en femtedel (ca 22%) har litet till kommunledningen och endast 12% har stort. För kommunledningen i sin kommun Hur stort har du för kommunledningen 6 % 6 % 8 % 6 % 7 % 7 % 6 % 6 % 9 % 7 % 7 % 9 % 6 % 6 % 7 % 6 % 17 % 19 % 16 % 22 % 24 % 23 % 28 % 28 % 58 % 57 % 55 % 46 % 49 % 58 % 48 % 49 % 1 12 % 9 % 15 % 15 % 11 % 1 14 % Svar fattas Kan inte ta ställning Litet Varken stort eller litet Stort Figur 11. Förtroende för kommunledningen Figur 12 visar t för hälsovården. Av figuren kan läsas att de neutralas andel är något mindre och att de svarande har ett större för hälsovården än för kommunledningen. Eventuellt beror detta på att hälsovården berör de äldre på ett mera personligt plan är kommunledningen 13

15 och det är således lättare att bilda sig en uppfattning. Svarsandelen inom kategorin stort varierar dock rätt så mycket. Högsta andelen svarande i kategorin stort finns i, där nästan hälften (46%) har ett stort för hälsovården. Lägsta andelen i denna svarskategori har med 25% samt med 30%. De övriga kommunerna har en andel svarande med stort för hälsovården på ca 40%. Inom svarskategorin lågt är andelen mellan 9-15%. Lägst är t i Bjurholm-Vindeln-Vännas ( 15%) samt (14%) Har Du stort för hälsovården 4 % 6 % 6 % 7 % 5 % 5 % 5 % 5 % 3 % 9 % 7 % 3 % 6 % 4 % 3 % 4 % 5 % 9 % 8 % 9 % 1 12 % 14 % 15 % 41 % 37 % 45 % 39 % 45 % 36 % 44 % 49 % 43 % 46 % 39 % 42 % 38 % 37 % 25 % Svar fattas Kan inte ta ställning Litet Varken stort eller litet Stort Figur 12. Förtroende för hälsovården Den följande frågan mäter för polisen. Svaren redovisas i figur 13. Av figuren kan läsas att ca en tredjedel (28-33%) av de äldre i de flesta kommuner har stort för polisen. 14

16 Har Du stort för polisen 5 % 6 % 7 % 5 % 6 % 6 % 8 % 8 % 9 % 7 % 8 % 13 % 7 % 7 % 7 % 7 % 1 12 % 6 % 11 % 14 % 9 % 9 % 12 % 38 % 44 % 45 % 33 % 47 % 43 % 43 % 45 % 32 % 41 % 37 % 29 % 28 % 33 % 33 % Svar fattas Kan inte ta ställning Litet Varken stort eller litet Stort Figur 13. Förtroende för polisen Största t finns i samt, där är andelen svar inom alternativet stort så hög som 41% respektive 37%. Andelen svarande med en neutral inställning ( varken stort eller litet ) varierar mellan 33% i och 47% i Malå- Norsjö. Andelen svarsalternativ inom har litet är mellan 6% i och 14 % i. De som inte tar ställning är mellan 7% och 13%. Nästa fråga gäller t för brand/räddningsväsendet. Av alla institutioner i närmiljön åtnjuter räddningsväsendet det största t bland de äldre. Av figur 14 kan utläsas att över 50% av de svarande har ett högt för räddningsväsendet. Förtroendet är högst i med en svarsandel på 62% i denna kategori. De neutralas andel är 20-30% medan andelen som har litet är endast 1-4%. 15

17 Har du stort för räddningsväsendet 5 % 7 % 6 % 7 % 8 % 7 % 7 % 8 % 9 % 7 % 2 % 9 % 8 % 9 % 9 % 1 % 2 % 11 % 9 % 2 % 1 % 2 % 2 % 4 % 25 % 28 % 21 % 27 % 28 % 31 % 24 % 25 % 58 % 57 % 62 % 53 % 55 % 52 % 58 % 54 % Svar fattas Kan inte ta ställning Litet Varken stort eller litet Stort Figur 14. Förtroende för brand/räddningsväsendet Den sista frågan som redovisas i detta sammanhang är t för äldreomsorgen. Resultatet redovisas i figur 15. Av figuren kan läsas att Har du stort för äldrevården % 5 % 7 % 6 % 7 % 6 % 7 % 6 % 11 % 9 % 12 % 13 % 5 % 8 % 11 % 9 % 19 % 24 % 38 % 22 % 22 % 19 % 15 % 22 % 48 % 43 % 42 % 43 % 34 % 44 % 42 % 4 25 % 26 % 25 % 11 % 17 % 9 % 24 % 19 % Svar fattas Kan inte ta ställning Litet Varken stort eller litet Stort Figur 15. Förtroende för äldreomsorgen 16

18 svaren på denna fråga varierar mellan de olika kommunerna. De äldre som svarat varken stort eller litet är ca 40% i alla kommuner. Andelen svar i kategorin litet är störst i (38%). I är andelen 24% och i, samt Bjurholm- Vindeln-Vännas 22%. Under 20% är andelen med litet för äldreomsorgen i (19%), (19%) samt (15%). Det största t för äldreomsorgen med ca en fjärdedel av de svarande inom kategorin stort finns i (25%), (26%), (25%) samt Nordmaling-Robersfors (24%). I är procentandelen med stort 19% och i 17%. Det lägsta t finns i med endast 9% och i med 11% av de svarande inom kategorin stort. Svaren visa att t ser ut att vara lägst i städerna Hälsa, medicinanvändning samt användning av samhällsservice Under denna rubrik redovisas frågorna gällande självskattad hälsa, användningen av apoteksmediciner samt användningen av samhällstjänster. Hur de äldre skattar sin egen hälsa redovisas i figur 16. Svaren visar att de över 55% av de äldre skattar sin hälsa som utmärkt, mycket god eller god medan ca 30% skattar sin hälsa som någorlunda. Andelen som skattar sin hälsa som dålig är 3% i samt, 4% i Hur i allmänhet skulle Du säga att Din hälsa är % 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 5 % 9 % 5 % 3 % 4 % 4 % 5 % 33 % 31 % 33 % 39 % 39 % 31 % 31 % 32 % 31 % 37 % 35 % 33 % 34 % 31 % 32 % 34 % 2 17 % 14 % 15 % 17 % 17 % 18 % 18 % 11 % 8 % 8 % 8 % 7 % 1 11 % 9 % Svar fattas Dålig Någorlund a God Mycket god Utmärkt Figur 16. Skattad hälsa 17

19 samt, 5% i, samt och 9% i. Regelbunden användning av apoteksmediciner redogörs för i figur 17. Medicinernas antal är grupperade till inga mediciner, 1-4 mediciner samt över 5 mediciner. Kategorierna är valda för att visa andelen som klarar sig helt utan mediciner, andelen som använder 1-4 mediciner samt andelen som har polyfarmaci (över 5 mediciner 1 ). Figuren visar att andelen som inte använder apoteksmediciner regelbundet är ca 20%. Över hälften (52-61%) använder 1-4 mediciner och ca 20% har polyfarmaci. Den kommungrupp som skiljer sig från detta mönster är där andelen som har polyfarmaci är endast 11%. I denna kommungrupp är även icke-användarnas antal störst (29%). Hur många mediciner från apotek tar Du regelbundet? % 2 % 5 % 4 % 3 % 4 % 21 % 52 % 18 % 16 % 59 % 61 % 25 % 51 % 19 % 11 % 61 % 56 % 5 % 17 % 18 % 58 % 5 % 55 % 22 % 21 % 18 % 2 29 % 17 % 19 % 22 % Svar fattas >5 mediciner 1-4 mediciner Inga mediciner Figur 17. Medicinanvändning Slutligen redovisas användningen av samhällsservice bland de äldre (figur 18). Av de äldre som svarat å enkäten är det endast en liten del som meddelar att de använder samhällsservice. Samhällsservice definieras i enkäten som olika former av stödtjänster( t.ex. måltidsservice, trygghetslarm, färdtjänst) eller hemservice, hemsjukvård eller särskilt boende. I resultatet redovisas ej de olika formerna av tjänster separat, ej heller vilken producent som erbjuder 1 Bl.a. Fulton M.M. & E.R. Allan Polypharmacy for elderly: A Literature review. Journal of the Academy of Nurse practioners 17-24:125 18

20 tjänsterna p.g.a den låga andelen användare av samhällsservice. Av figuren kan läsas att endast 1 3% av de som svarat på enkäten använder någon form Använder Du någon form av samhällsservice 1 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 3 % 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % 1 % 1 % Figur 18. Användning av samhällsservice av samhällsservice. De flesta dvs. 3% som använder någon form av samhällsservice bor i glesbygden i inlandet såsom eller i. På de större orterna (,. ) använder 2% någon form av service, medan 1% av de äldre meddelat att de använder samhällsservice i samt Bjurholm-Vindeln- Vännäs. 19

21 4. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att svarsprofilen på de flesta frågor är ganska lika i de olika kommunerna då köns- eller åldersgrupperna ej jämförs med varandra. 65- och 75-åringarna känner sig i allmänhet friska, deltar i frivilligverksamhet, motionerar samt utgör en samhällsresurs genom att sköta sina anhöriga. Vissa skillnader i kommungrupperna kan dock utläsas av de redovisade frågorna. En jämförelse mellan åldergrupperna och könen visar troligtvis större skillnader i svaren, men dessa jämförelser har ej gjorts inom denna rapport I tätorterna bor de äldre oftare i lägenhet än på glesbygden, vilket självklart har att göra med samhällets uppbyggnad. Då det gäller ensam eller samboende kan inga skillnader utläsas. Beträffande någon förtrogen att prata med är andelen lägst i inlandskommunerna i glesbygden. Detta kan ha sin förklaring i stor utflyttning som påverkar de äldres sociala nätverk. Det här gäller eventuellt också frågan som utreder den hjälp svarande ger till anhöriga. Enligt svaren ger de äldre oftast anhörighjälp i städerna, vilket kan ha sin förklaring i att de äldre i städerna har sina anhöriga närmare medan utflyttningen påverkat glesbygden så, att de äldre i glesbygden ej har lika många hjälpbehövande anhöriga nära. Däremot deltar de äldre mera något mera aktivt i frivilligverksamhet i landsortskommunerna än i städerna. Detta gäller både föreningsaktivitet samt frivilligarbete utanför förening. Då det gäller känslan av samhällsinflytande kan inga skillnader ses inom svaren i städerna jämfört med landsorten. Märkbart i denna kategori är att resultatet bland de svarande i visar en låg känsla av samhällsinflytande och uppfattning om gruppers möjligheter att påverka makthavarna. Likaså uppges där ett lågt för äldreomsorgen samt ett relativt lågt för hälsovården jämfört med de övriga kommunerna. Detta kan eventuellt ha att göra med en samhällsutveckling som de äldre upplever som ofördelaktig för just dem. Då det gäller t för de olika samhällsinstitutionerna i den egna kommunen kan konstateras, att det i t för räddningsväsendet inte finns stora skillnader mellan kommunerna. Av alla redovisade samhällsinstitutioner litar de äldre mest på räddningsväsendet. Detta kan tolkas så, att de svarande litar på att få hjälp av brand- och räddningsväsendet i en nödsituation. Även polisen samt hälsovården åtnjuter ett relativt högt. De kommunvisa skillnaderna är dock större än då 20

22 det gäller räddningsväsendet. Inom t för hälsovården är variationerna större än då det gäller polisen. Detta kan bero på att man eventuellt gjort förändringar inom hälsovården i en del av kommunerna som påverkat de äldre. Då det gäller t för kommunledningen finns det en viss variation, men svaren kan tolkas så att de flesta äldre har en neutral inställning till sin kommunledning. Skillnader mellan stad och landsbygd ser ej ut att finnas i dessa svar. Upplevelse av åldersdiskriminering ser enligt resultatet att vara lågt i alla kommuner. Andelen som upplevt åldersdiskriminering under det senast året är dock litet högre i inlandets fjällkommuner. Då det gäller skattad hälsa finns ej heller stora skillnader. Över hälften av de äldre i alla kommuner skattar sin hälsa som utmärkt, mycket god eller god., samt ser dock ut att ha flest äldre som skattar sin hälsa som någorlunda eller dålig. Användningen av apoteksmediciner visar ej heller på något speciellt mönster. Minst mediciner används i och mest i grannkommunerna, samt i Nordmaling-Robertfors. Andelen äldre med polyfarmaci är störst i Dorotea-Vilhelmina -Åsele samt i. Variationen i medicinanvändning kan eventuellt bero på olika praxis hos läkarna och hälsovårdssystemet i de olika kommunerna. Slutligen då det gäller användningen av samhällsservice kan konstateras, att endast en liten del (1-3%) av de svarande använder någon form av service. Resultatet visar att den största användningen finns bland äldre i inlandets fjällkommuner, men även vissa äldre i städerna använder olika former av samhällsservice. Detta kan tolkas så, att behovet att samhällsservice kanske är större i fjällkommunerna p.g.a. utflyttning som gör att de äldre ej har möjlighet få hjälp av sina anhöriga, medan det i städerna eventuellt finns ett större utbud på service och de svarande därför i högre grad har möjligheter att använda olika serviceformer. Denna rapport delger endast en liten del av resultaten från Databasen GERDA om 65- och 75-åringars livsvillkor i Västerbotten. Rapporten ger en introduktion i materialet och kan förhoppningsvis intressera samt initiera till en framtida användning av det insamlade datamaterialet. Genom att ta del av databasen får kommunerna kunskap om den äldre befolkningens åsikter och livssituation, samt om de äldres behov och önskemål för framtiden. Dessa fakta kan användas bl.a. som underlag för regionalpolitiska beslut, som 21

23 redskap vid planering och utveckling av verksamhets- och serviceformer samt jämförelse med andra kommuner. Dessutom finns en unik möjlighet till komparation både mellan kön, åldergrupper och landskapen i Sverige och Finland. 22