Social konsekvensbeskrivning Tillhörande detaljplan för östra centr um, Partille kommun

Transkript

1 Social konsekvensbeskrivning Tillhörande detaljplan för östra centr um, Partille kommun

2 Social konsekvensbeskrivning Social konsekvensbeskrivning Tillhörande detaljplan för östra centrum Partille kommun Medverkande konsulter: Emmali Jansson, Norconsult AB Kvalitetsgranskad av Janna Bordier, Norconsult AB Foto: Emmali Jansson, Norconsult AB Beställare: Jörgen Hermansson, Partille kommun 2

3 Partille östra centrum Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Disposition... 5 Handel, bostäder och arena i östra centrum... 6 Social hållbarhet... 6 Sociala konsekvenser av fysisk planering... 7 Studerade parametrar... 8 Nulägesbeskrivning Geografiskt uppdelat (byt rubriknamn) Parametrarna Behov Förslagets konsekvenser Om förslaget Förslagets konsekvenser Slutsats Förslagets för- och nackdelar (annan rubrik) Åtgärdsförslag Bilaga

4 Social konsekvensbeskrivning Sammanfattning XXXxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx X xxxxxxxx 4

5 Partille östra centrum Inledning Disposition Upplägg på dokumentet. X X 5

6 Social konsekvensbeskrivning Östra centrum Detaljplanen för Östra centrum ligger mellan motorvägen E20 och Gamla Kronvägen öster om Partille centrum, på den så kalllade gamla Darostomten. Detaljplanen möjliggör fem kvarter med bostäder, handel och kontor, en större byggnadsvolym med arena, handel och kontor samt en större byggnadsvolym med handel och kontor. Runt 740 bostäder i flerfamiljshus kan inrymmas i planen. Utöver detta planeras torgyta samt kvadratmeter (cirka fyra fotbollsplaner) parkering, varav en del kan innehålla en lägre byggnad med parkering och handel. Social hållbarhet Likt många andra organisationer har Partille kommun och Stadsbyggnadskontoret en värdegrund som bygger på synen social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, där alla tre aspekter är beroende av varandra. Man kan inte uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle om inte den sociala dimensionen fungerar. En kommun som misslyckas med sociala frågor får i längden ökande kostnader, bland annat i form av ohälsa, motsättningar och att man inte kan tillvarata alla indi viders potential. Den sociala hållbarheten inkluderar värden som jämlikhet, integration, demokrati, möten, arbetstillfällen och livsmiljö. Denna sociala konsekvensbeskrivning är ett sätt att arbeta med den sociala dimensionen. En konsekvensbeskrivning redogör för och analyserar de konsekvenser som ett förslag skulle medföra om det realiseras. Ett förslag studeras och analyseras utifrån parametrar som berör den sociala hållbarheten. Konsekvensbeskrivningen redogör för de konsekvenser på de studerade parametrarna som förslaget skulle innebära om det realiseras. Konsekvensbeskrivningen redogör även för möjligheter till förändringar av förslaget som skulle generera mer positiva konsekvenser. 6

7 Partille östra centrum Sociala konsekvenser av fysisk planering För den fysiska planeringen innebär social hållbarhet bland annat att det ska finnas bostäder som passar olika hushållskonstellationer och inkomstgrupper, att miljön ska uppmuntra till möten mellan olika människor, att handel, arbetsplatser och annan service ska finnas tillgängligt och inom räckhåll från bostäder samt att den offentliga miljön ska vara trygg och stimulerande att vistas i. Den fysiska miljön påverkar hur människor upplever och använder sin omgivning. Stadens struktur kan ses som en scen som utgör ramarna för vilket liv som kan äga rum. Utformningen kan uppmuntra, avskräcka eller helt förhindra aktiviteter. En socialt hållbar miljö har en mångfald av människor, aktiviteter och byggnader, bejakar människors olika förutsättningar och intressen, uppmuntrar till planerade och spontana möten, är lättillgänglig för alla grupper och individer, är befolkad och trygg under flera av dygnets timmar samt underlättar människors vardagsliv, bland annat genom att det är lätt att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. En persons aktiviteter kan delas in i: nödvändiga, frivilliga och sociala. De nödvändiga aktiviteterna äger rum oavsett den fysiska miljön; de flesta måste ta sig till arbetet även om vägen dit är kall och otrevlig. Promenader eller häng på torget är däremot frivilliga. Sociala aktiviteter kan vara både planerade och spontana, med främlingar eller vänner. De frivilliga och sociala aktiviteterna äger rum i större grad om den fysiska miljön uppmuntrar till utevistelse. 1 Forskning visar att många möten mellan likasinnade vänner och olikasinnade främlingar ger bättre förutsättningar för ett samhälle med småföretagande, tolerans och kreativitet. En fotgängarvänlig stad underlättar möten och bidrar till ökat socialt kapital, alltså det kitt som håller ihop människor och gör att man känner förtroende för varandra och för samhället. Den fotgängarvänliga staden har dessutom en po- 1 Gehl (1980) 7

8 Social konsekvensbeskrivning sitiv effekt på folkhälsan och innebär ofta en stadsmiljö där även barn tryggt kan vistas.2 Om området för Östra centrum utformas väl leder det till att fler frivilliga och sociala aktiviteter äger rum och på så sätt att fler möten sker. Att bygga en stad som motverkar segregation och som uppmuntrar till möten är därför prioriterat för att nå en social hållbarhet och därmed ett långsiktigt hållbart samhälle. Studerade parametrar I den här sociala konsekvensbeskrivningen har parametrarna trivsel, socialt liv, trygghet, säkerhet, orienterbarhet, överblickbarhet, nåbarhet och tillgänglighet valts som de som studeras. Planförslaget konsekvensbeskrivs i förhållande till planområdet, sin omgivning och centrala Partille. BILD! Trivsel Med trivsel avses här möjligheten till positiva upplevelser. Möjligheter att vistas i offentliga rum är en viktig del i det här, där väder, buller, sittplatser och en mänsklig skala spelar roll. Gärna ska det finnas något att titta på, antingen det är andra människor, skyltfönster eller natur. Därför är gaturummet en relevant 8 2 Leyden (2003); Statens Folkhälsoinstitut (2010)

9 Partille östra centrum aspekt, med skyltfönster och entréer snarare än slutna fasader. Grön- och blåstruktur spelar också roll för trivseln, där vatten och växtlighet bidrar till ökad trivsel. Socialt liv Ett socialt liv innebär att interagera med andra människor. Att umgås med vänner, träffa bekanta, stöta på okända eller bara se andra människor ger social interaktion. Att ha olika sorters bostäder och flera funktioner i samma område motverkar segregation, främjar fotgängare och gör att olika människor interagerar med varandra. Att möta andra människor ger ökad tolerans för olikheter och ett starkare socialt kapital. 3 Mötesplatser kan även ge en gemenskap till de som bor ensamma, inte minst äldre personer, vilka oftare än andra lever isolerat För att sociala aktiviteter ska kunna ske behövs också arenor där dessa kan äga rum. En och samma plats bör kunna husera flera olika aktiviteter, för att de olika personerna ska kunna se, övervaka och lära av varandra. Att ha målpunkter som lockar människor från olika delar av Partille (och dess omgivning) är ett sätt att öka den sociala interaktionen. Tr ygghet Trygghet är den upplevda känslan av att man inte kommer att bli utsatt för brott eller olycka. Flera funktioner i samma område kan leda till att platser är befolkade fler timmar på dygnet, vilket leder till ökad trygghet. Andra aspekter som ge ökad trygghet är om ett område är väl belyst och om sikten är god. Framför allt upplevs platser som är synliga av andra som tryggare. Det kan handla om att ha bostäder med fönster som vetter mot gångstråk, som gör att fotgängare och cyklister känner att boende kan ha uppsikt över stråken. Ur ett jämställdhetsperspektiv är en trygg miljö relevant eftersom de som upplever otrygghet i största utsträckning är äldre och kvinnor, vilka är minst benägna att råka ut för brott. Den upplevda otryggheten påverkar rörelsemönster där framför allt äldre och kvinnor stannar inomhus under kvällstid samt att andra kan 3 Leyden (2003) 9

10 Social konsekvensbeskrivning gå omvägar för att undvika otrygga platser. 4 Att ha en trygg miljö ger därför möjlighet för fler att vistas ute, vilket leder till ytterligare trygghet och möten. Säkerhet Med säkerhet avses att det är en låg risk för att bli utsatt för brott eller olycka. Det finns två olika inriktningar för hur den fysiska miljön påverkar brottsligheten, den sociala och den situationella inriktningen. Den sociala inriktningen innebär att den fysiska miljön direkt eller indirekt påverkar människors förhållande till samhället och sina medmänniskor. Det är alltså hur den fysiska miljön skapar människor som är mer eller mindre benägna att begå brott. Den situationella inriktningen är mer direkt, när den fysiska miljön ger möjlighet till att vara en brottsplats. Arbete med den situationella brottsperventionen innebär att öka risken för upptäckt och på andra sätt försvåra den brottsliga handlingen. Det är de situationella åtgärderna som berörs i den är konsekvensbeskrivningen, eftersom de är tydligt och direkt kopplade till utformningen av en specifik plats. Det är skillnad mellan brott mot individer i form av överfall och inbrott. Brottsfrekvensen är högre där det rör sig mycket folk, inte minst i samband med nöje och alkoholintag på kvällstid. Detta gäller då framför allt våldsbrott. Bilinbrott, cykelstölder samt inbrott i bilar och lokaler sker däremot oftare på återvändsgator och andra undanskymda platser där få eller inga rör sig. Människor som övervakar en plats ger lägre brottslighet. Att ha bostäder med fönster mot gatan är ett sätt att skapa en sådan informell övervaktningssituation. 5 Vad gäller olyckor så bör man inte glömma singelolyckor för fotgängare och cyklister. Fotgängare i singelolyckor halkar och snavar, något som påverkas av materialval, utformning och skötsel av gångytorna. Singelolyckor för cyklister kan ske vid trånga utrymmen eller vid skarpa kurvor och hög hastighet. Trafikolyckor som inkluderar minst två parter sker framför allt vid konflikpunkter, alltså platser där trafikander korsar varandra i olika riktningar. Kritiska platser kan vara vid busshållplatser där många människor korsar vägen och en del kan Tunnel vid Skulltorpsmotet. 4 Sandstig (2010) 5 Brottsförebyggande råden (2002) 10 VID TRYGGHET

11 Partille östra centrum springa över vägen med blicken inställd på bussen och därmed tappa koncentrationen på den övriga trafiken. Vid krockar eller påkörningar är det hastigheten som är det farliga. Olika lösningar som dämpar hastigheten innebär därför färre allvarliga olyckor. Vi låga hastigheter kan det vara positivt för trafiksäkerheten att ha cyklister i samma yta som bilarna snarare än tillsammans med fotgängarna, eftersom de senare har helt olika anspråk på just hastigheten. Om cyklar och fotgängare ändå ska ha samma yta krävs att de får tillräckligt med utrymme för att strosa runt och prata med varandra, cykla om långsammare cyklister med mera. Det har skett flera lyckade lösningar med shared space 6, där trafikmiljön utformas på fotgängarnas villkor. Det leder till att bilister håller nere hastigheten samtidigt som alla trafikanter skärper uppmärksamheten på varandra. Antalet olyckor minskar och skadorna blir mindre allvarliga. Orienterbarhet Orienterbarhet handlar om att kunna läsa av ett område, att förstå vart man ska gå för att komma dit man vill. Att gator följer en kontinuitet och formar stråk ger god orienterbarhet. Även landmärken som man kan orientera sig efter underlättar för den som ska orientera sig. Landmärken är element som sticker ut. Det behöver inte vara höga hus, utan kan vara konstverk, en speciell färg på fasaden eller ett annorlunda träd. För att testa orienterbarheten kan man se hur komplicerade eller enkla vägbeskrivningar man behöver ge till någon som är ny i området. 7 Överblickbarhet Överblickbarhet är möjligheten att kunna se vart man är på väg och vad som händer på en plats. Goda siktmöjligheter och brist på gömda ytor ger ökad överblickbarhet. Även skalan på öppna platser påverkar överblickbarheten. Människans öga kan uppfatta andra människor på 100 meters avstånd. Offentliga torg och plantser bör därför inte vara större än 100 meter, för 6 SKL (2008) 7 Lynch (1973) 11

12 Social konsekvensbeskrivning att de då upplevs som alltför storskaliga på grund av bristande överblickbarhet. 8 Nåbarhet Nåbarhet innebär att det finns en närhet mellan boende, handel, arbetsplatser och andra aktiviteter. Denna nåbarhet kan skapas genom att ha ett funktionsblandat område där det är kort avstånd mellan de olika aktiviteterna. Kvinnor tenderar generellt sett att utföra mer vardagssysslor än vad män gör och samtidigt i större utsträckning använda kollektivtrafik, gång och cykel som transportmedel. Därför bör funktioner ligga nära varandra och nåbart även utan bil, ur ett jämställdhetsperspektiv. Att området är lätt att nå till fots, med cykel och kollektivtrafik är viktigt ur fler perspektiv än jämställdhet. Det gynnar folkhälsan genom motionen såväl som genom minskat buller och föroreningar. Dessa transportslag ger upphov till fler möten än vad bil gör. Dessutom är det transportmedel som barn (alla under 18 år) kan använda självständigt. De avstånd som finns för att komma till en plats kan överbryggas genom att det är lätt att ta sig dit med gena och plana gc-vägar och god kollektivtrafik. Ett gatunät med många återvändsgator och få kopplingar ger sämre nåbarhet än ett gatunät med många alternativa vägar. Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet används här som att platser ska vara fysiskt tillgängliga för olika grupper av personer. I det innebär att stora höjdskillnader, trappor och andra fysiska hinder minskar tillgängligheten. Tillgänglighet innebär också att platser ska vara offentliga och möjliga att besöka. Ibland definieras begreppet tillgänglighet bredare, som att det ska vara tryggt och upplevas som trevligt, så att man även ska vilja använda miljöerna. Dessa aspekter studeras här som separata parametrar och är inte en del av tillgängligheten. Sammanfattning 8 Gehl (1980) 12

13 Partille östra centrum Studerade aspekter Trivsel Socialt liv Trygghet Säkerhet Orienterbarhet Överblickbarhet Nåbarhet Tillgänglighet Operationalisering Skydd från oönskat väder, buller, luftföroreningar. Möjlighet till sol, vistelse, något att titta på. Sittplatser Upplevelse av gator och torg? Skala. Grön- och blåstruktur. Möten mellan olika människor. Integration, möjligheter för olika sorters människor att bo och samverka inom området. Belysning, olika funktioner, befolkat, fönster, kopplingar mellan viktiga målpunkter (hållplats, över motorvägen), storskalig plats som ibland är obefolkad. Skydd från olyckor och överfall. Trafik och brottslighet. Inga folktomma platser. Möjlighet att kunna läsa av ett område, vart man ska gå för att komma dit man vill. Landmärken och vägnätets kontinuitet. Möjlighet att se vad som händer. Sebart avstånd. Brist på prång och andra gömmen. Att kunna komma till området. Möjlighet att komma till platsen med olika transportmedel. Fysisk möjlighet att ta sig inom området. Inte minst för barn och personer med funktionsnedsättning. Uppföljningsmöjlighet Frågor till boende och besökare. Räkna människor som står eller sitter stilla. Kartering av sociala aktiviteter. Målpunktsanalys, besöks området av folk från olika områden? Trygghetsvandring. Statistik på olycksfall och brottslighet. Mentala kartor, jämför med de som gjordes Siktlinjer. Restidsanalys med olika trafikslag. Jämföra gc-nät med bilnät. Tillgänglighetsbesök där bl.a. personer med funktionsnedsättning tar sig till och mellan platser. v 13

14 Social konsekvensbeskrivning De olika parametrarna hänger ihop med varandra. Exempelvis kan fler gå ut om de upplever att miljön är trygg, vilket skapar fler möten och därmed ett ökat socialt liv. Ett överblickbart område kan upplevas som tryggare. Helt raka gator och överblickbara platser kan däremot ge minskad trivsel, då det kan vara intressant med lite vindlande gator och skrymslen där man också kan få vara ifred. Barn och ungdomar vill gärna leka eller hänga lite undanskymt. Folkhälsa om man främja gång och cykel, apropå nåbarhet. TABELL Bilder från planområdet. 14

15 Partille östra centrum Antal boende idag Bedömt antal boende efter planens genomförande 15

16 Social konsekvensbeskrivning Nulägesbeskrivning Geografiskt uppdelat (byt rubriknamn) Eller stryk geografiska rubriker och var tydlig i texten ist för att slippa upprepningar. Platsen Inga socialt värdefulla platser eller aktivitetsmöjligheter har funnits i området. Grön yta nära bostäder i väst kan vara uppskattad. Mentala kartor visar att platsen inte ses som en del av centrum. Arbetsplatserna som ligger i området? Parkeringsplatser. Bild över planområdet med radie 500 m resp 1 km? Närmiljön Angränsande platser. Småskaligt kvarter väster om. Motorvägen. Gamla Kronvägen. Centrum. Centrala Partille Barriärer i motorvägen, Säveån, järnvägen. Bild från föp? Brist på boende i centrum. Definition: mellan rondellerna, Säveån/ järnvägen och E20? Närliggande industritomter. Parametrarna Trivsel I dagsläget är största delen av tomten en igenvuxen grus- och asfaltsyta. Det saknas positiva intryck av doft, estetik med mera. Utmed Gamla Kronvägen, men framför allt vid Skulltorpsmotet dominerar trafiken miljön. Det saknas en trivsam grön- och blåstruktur. En bäck möter norra delen av Gamla Kronvägen väster om bensinmacken, men nedskräpning och slyig vegetation gör att den inte ger ett trivsamt intryck. 16

17 Partille östra centrum Socialt liv Förutom skräp på platsen finns inga tecken på att sociala aktiviteter äger rum på den stora igenvuxna ytan. I båda ändarna av platsen finns några arbetsplatser. Området fanns inte med i de flesta mentala kartor som ritades i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Partille centrum. Inom planområdet finns det inga platser för samvaro eller möjligheter att sitta. I centrala Partille är det framför allt runt Allum som det finns ytor för social samvaro. I centrala Partille saknas det allmänna lekplatser. De få bostäder som finns i centrala Partille är någorlunda varierade. Närmast planområdet finns radhusbebyggelse på Hubertusvägen, upplåtna med bostadsrätt. Vid Forellen, på andra sidan Gamla Kronvägen ligger flerfamiljshus från början av 2000-talet med hyresrätter. Här finns även ett äldreboende. Vid Gamla Galoppvägen finns flerfamiljshus från (årtionde??) med hyresrätter. I kvarteret Galaxen, nära Kyrktorget finns nybyggda flerfamiljshus med hyresrätter. Bland hyresrätterna finns en tonvikt på 2-3 rok, men även 1rok och 4 rok förekommer. Totalt sett inom Partille centrum finns få bostäder, 900 st, men dessa är blandade avseende storlek och ålder. 17

18 Social konsekvensbeskrivning Tr ygghet Området gränsar till motorvägen E20, vilken av flera upplevs som otrygg att korsa eftersom de flesta kopplingar är gångtunnlar. Tunnlar upplevs generellt som otrygga. I trygghetsvandringen som gjordes i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Partille centrum framkom att några föredrog att gå genom Allum för att korsa motorvägen, något som inte går nattetid då Allum är stängd. Eftersom det saknas boende och aktiviteter i området, kan detta upplevas som otryggt. Under trygghetsvandringen framkom att Gamla Kronvägen som stråk kunde upplevas som otryggt på kvällen, eftersom det finns en brist på människor som befolkar gatan då. Säkerhet Inom planområdet har de flesta trafikolyckorna som skett sedan år 2000 varit i samband med korsningar, ett mönster som överensstämmer med den generella olycksbilden på andra platser. Vid Skulltorpsmotet har olyckor med cyklister eller mopedister varit vanligast, men även fotgängare och motorfordon har varit inblandade i olyckor. Utmed Gamla Kronvägen är det i första hand fotgängare som råkat ut för trafikolyckor. Inom planområdet har det sedan år 2000 totalt sett rapporterats 19 olyckor. Brottsstatistik för området saknas.xxxx xxxxxxxxxxxxxxx Orienterbarhet Rondellerna i Partille centrum verkar vara viktiga noder som kan underlätta orienterbarheten. I de mentala kartorna ritades flera rondeller upp. Detta kan kompensera den brist på landmärken som finns. Runt planområdet är det rondellen vid Skulltorpsmotet som markerar ett avslut på Gamla Kronvägen. Här kan även snabbmatsrestaurangen ses som ett landmärke och en målpunkt. Med tanke på den tydliga orientering i öst-västlig riktning som både E20, Gamla Kronvägen, Säveån och järnvägen har, är Tunnel vid Porthällastigen. 18

19 Partille östra centrum området lätt att orientera sig i. Gamla Kronvägen fungerar som ett tydligt stråk och man kan inte förirra sig långt förrän Säveån eller E20 gör en påmind om var man befinner sig. Överblickbarhet I dagsläget är överblickbarheten god. Det är lätt att se längs Gamla Kronvägen vart den leder och vad som finns runt omkring. Vid Porthällastigens gångtunnel däremot är överblickbarheten ytterst begränsad. Det går inte att se genom tunneln till andra sidan och inte ens när man befinner sig nere i tunneln går det att se vad som händer vid de bägge nedgångarna. (foto) Nåbarhet Området är lätt att nå från övriga platser utmed Gamla Kronvägen. Området är svårare att nå från platser på andra sidan någon av barriärerna E20 och Säveån. Söder om E20 finns många boende som är beroende av tunneln vid Porthällastigen eller tunneln vid Skulltorpsmotet för att kunna ta sig till planområdet. Inte minst tunneln vid Porthällastigen har mycket dålig genomsikt samt branta vägar ner, vilket även kan vara problematiskt ut ett tillgänglighetsperspektiv. 19

20 Social konsekvensbeskrivning I centrala Partille finns det en generell brist av kopplingar i nord-sydlig riktning. E20, Säveån och järnvägen formar barriärer som behöver överbryggas. Inom planområdet finns det idag två gångtunnlar under E20, en vid Porthällastigen och en vid Skulltorpsmotet. Bägge tunnlarna mynnar ut i kopplingar som även tar en vidare norrut över Säveån. Porthällastigen har även en tunnel under järnvägen. Avstånden mellan fasader utmed gångbanan är långa för de som tar sig under tunnlarna. Avståndet mellan fasaderna norr och söder om tunnelns vid Porthällastigen är 170 meter. Avståndet mellan bostadsfasaderna norr och söder om tunneln vid Skulltorpsmotet är 400 meter. Med en gånghastighet om 5 km/h tar det en fotgängare 1,2 minuter att gå 100 meter. Det innebär att det tar fotgängaren 4,8 minuter vid Skulltorpsmotet innan nästa fasad nås. Området ligger vid en vältrafikerad busshållplats och cirka en kilometer till pendeltågstationen. Det är alltså lätt att nå via buss, men ligger inte inom promenadavstånd (<500 meter) från pendeltåget. Däremot tar det bara några minuter att cykla till tågstationen eller till busscentralen som ligger på ungefär samma avstånd. Gällande närheten mellan boende, arbetsplatser, handel och fritid så finns det en generell brist av bostäder i centrala Partille. Inom planområdet finns idag inga bostäder alls. Med tanke på de undermåliga kopplingarna över barriären E20 så saknas det även en närhet till de bostäder som rent geografiskt ligger på ett kort avstånd. Det finns idag ingen skola inom centrala Partille, utan närmsta förskola och grundskola 6-11 år ligger i Skulltorp, cirka 700 meter från planområdet, genom trafiklandskap under E20. Närmsta skola för elever år är Lexby skola, en dryg kilometer från planområdet. Tillgänglighet Planområdet är idag ganska otillgängligt så tillvida att det är inhägnat och till stor del ganska igenväxt. Marken är däremot platt, förutom just vägarna ner till tunnlarna under E20, vilka är branta (vet vi HUR branta?). Tunnel vid Porthällastigen. 20

21 Partille östra centrum Studerade aspekter Trivsel Idag Saknas grön- och blåstruktur. Saknas upplevelse. Behov Grön- och blåstruktur. Upplevelsemöjligheter. Socialt liv Saknas platser för samvaro Platser för samvaro. Trygghet Säkerhet Orienterbarhet Överblickbarhet Otrygga gångtunnlar. Saknas människor kvällstid. Lätt att hitta, Gamla Kronvägen är ett tydligt stråk. God överblickbarhet generellt, förutom vid tunnlarna. Boende och kvällsaktiviteter. Fortsatt god orienterbarhet. Mer överblickbara kopplingar över motorvägen. Nåbarhet Brist på kopplingar nord-syd. Fler och/eller bättre kopplingar över E20 och Säveån. Tillgänglighet Branta vägar i tunnlarna under E20. Tillgänglighetsanpassade kopplingar över E20. 21

22 Social konsekvensbeskrivning I centrala Partille är kvarteren Forellen och Galaxen byggda under 2000-talen och bedöms därmed vara tillgänglighetsanpassade, med tanke på de regler som finns. 22

23 Partille östra centrum Behov Med tanke på att planområdet idag till största del är ödemark finns det flera behov på platsen. Här behöver det finnas bostäder, arbetsplatser, aktiviteter och platser för vistelse. Gamla Kronvägen domineras idag utmed planområdet av trafik. En mer trivsam gatumiljö behövs. I det innebär både utrymme för fotgängare och cyklister samt ett gaturum med upplevelser, exempelvis öppna fasader med skyltfönster. Det finns behov av grön- och blåstruktur, förskola och platser för lek. Det finns ett stort behov av fler och bättre, alltså tryggare, trevligare och mer tillgänglighetsanpassade, kopplingar i nord-sydlig riktning. Inom planområdet är det kopplingar över E20 som är aktuella. Porthällastigen behöver stärkas eftersom det är en viktig koppling som länkar ihop Lexby med Furulund(XXX?). En del av behoven skulle kunna tillgodoses på andra platser utanför planområdet. Detta gäller exempelvis förskola och större platser för lek och grönområden. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Partille centrum är det tänkt att tillskapas en generationspark(xxx) vid Säveån inom gångavstånd från planområdet. Denna kan fungera som en större mötesplats för lek och vistelse. Om denna kommer till stånd kan det vara framför allt mindre lekytor och grön- och blåstruktur som behövs inom planområdet. Inte minst ifall det tänkta grönstråket från det nya torget i planområdet och Säveån kommer till stånd. TABELLXX Bilder från nya och gamla Ullevi i Göteborg. 23

24 Social konsekvensbeskrivning Föreslagen bebyggelse Kort om förslaget Skriv relevant om förslaget. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxillustration. Förslagets konsekvenser Trivsel Möjligheterna för trivsel utmed Gamla Kronvägen blir goda. Det kommer kvarter med fasader i liv med gatan och detaljplanen möjliggör handel här. Förutsatt att bottenvåningarna blir aktiva med entréer, skyltfönster och detaljer att titta på så kan trivseln här bli god. Detta är något som bör regleras i detaljplanen. Funktionsblandningen med både boende, handel och arbetsplatser är en viktig del för att området ska vara befolkat och upplevas som trivsamt. Utmed de östra delarna av Gamla Kronvägen, vid den planerade volymhandeln vid Skulltorpsmotet möter parkeringsplats gatan istället för fasader. Här bör även byggnaden med volymhandel placeras med en aktiv fasad mot Gamla Kronvägen. Söder om kvarteren kommer det att finnas sämre förutsättningar för god trivsel. Den nya vägen som löper parallellt med Gamla Kronvägen och E20 har kvarteren på ena sidan och i stort sett parkeringsplatser på andra sidan, varvat med en storskalig arenabyggnad och ett möjligt parkeringshus. Parkeringsplatser upplevs generellt sett inte som trivsamma och med tanke på att E20, bullerplank och en parallell avlastningsgata ligger kloss an till parkeringarna så finns små förutsättningar för att denna del av planområdet ska upplevas som trivsam. Om platserna utmed arenan ska upplevas som trivsamma även när det inte är något arrangemang, så bör dess fasader vara aktiva med skyltfönster och entréer, framför allt mot torgytan som 24

25 Partille östra centrum ska löpa längs norra fasaden. Föreningslokaler eller butiker kan här inrymma bottenvåningen. (illustration Gamla resp nya UlleviXXXX) Det finns en risk att det kommer att saknas grön- och blåstruktur i det planerade området. De offentliga ytorna är hårdgjorda och innergårdarna är på ett planerbart bjälklag, vilket innebär att det troligen inte kommer att finnas vatten eller stora träd där. Torget som går mellan Arenan och Gamla Kronvägen är tänkt att vara avslutet av ett grönstråk som förlängs ner till Säveån och där knyter an till dess grönstruktur. Om detta genomförs kommer området att få god tillgänglighet till grönska och vatten, även om behovet inte tillgodoses inom planområdet. Detta regleras dock inte i den detaljplan som här konsekvensbeskrivs. Trafikområdet vid Skulltorpsmotet minskar i yta, vilket leder till ökad trivselmöjlighet för de fotgängare som passerar. Däremot ligger gång- och cykelbanorna som passerar i tunneln under E20 vid Skulltorpsmotet mitt i en hårt belastad och bullrig trafikmiljö, vilket troligen inte kommer att upplevas som trivsamt. (Illustration trafikmiljöer). Socialt liv Detaljplanen möjliggör en ungefärlig dubblering av antalet boende i centrala Partille, vilket ger väsentligen ökade möjligheter för ett gott socialt liv. Här tillkommer även handel och arbetsplatser. Det gör att olika människor kan mötas på sin väg till och från hemmet eller aktiviteter. Med tanke på att det är ett flertal bostäder som ska byggas på en kort tid krävs det dock en medveten planering för att området inte ska bli segregerat gentemot övriga Partille. Olika upplåtelseformer, bostadsstorlekar och boendekostnader är en viktig ingrediens för att möten mellan olika slags människor ska uppstå. Detsamma gäller lokalerna för handel och andra arbetsplatser. Detta regleras dock inte i detaljplan. Risken är att området blir homogent befolkat och att arbetsplatserna bara kan befolkas av kapitalstarka företag. Den nya arenan blir en mötesplats som lockar folk från ett större upptagningsområde. Här kan olika människor tillsammans uppleva eller utöva idrott eller andra arrangemang. Som mötesplats 25

26 Social konsekvensbeskrivning och målpunkt blir denna ett positivt tillskott till Partille. Samtidigt är det ofta som en arena står tom och platsen behöver då någon annan aktivitet för att arenan inte ska bli en övergiven plats mellan arrangemangen. Den torgytan som planeras som en förlängning av grönstråket mot Säveån har det bättre solläget inom planområdet, ligger nära stråket Gamla Kronvägen samt är inramat av två olika kvarter. Detta torg har förutsättningar för att bli en mötesplats, speciellt om det finns mindre butiker, restauranger eller andra besökspunkter med entréer och skyltfönster mot torget. Detta bör regleras i detaljplanen. Torget bör även utformas så att där finns sittplatser och möjligheter att uppehålla sig, även om man inte konsumerar. (BILD TORG???) I centrala Partille finns idag inga allmänna lekplatser. Inte heller den nu föreslagna detaljplanen innehåller lekplatser eller andra tydliga vistelseytor för barn. Barn behöver utrymme både där de kan vara ifred och där de syns. Torgytorna bör utformas så att barn kan känna sig välkomna på platserna. Om inga bra undanskymda platser finns kan barn hitta sina egna undanskymda lekutrymmen och risken är då att dessa ligger i anslutning till motorvägen eller järnvägen. Det finns behov av en lekplats som barn själva kan ta sig till, vilket innebär att den behöver lokaliseras så att man inte behöver korsa E20 eller Säveån för att komma dit. Den planerade generationsparken vid Säveån kan uppfylla dessa behov om den kommer till stånd. Tr ygghet Planförslaget möjliggör ett funktionsblandat område med handel, arbetsplatser och bostäder. Att ha aktiviteter som lever under större delen av dygnet bidrar till en ökad trygghet. Med tanke på att kvartertens fasader ligger i liv med Gamla Kronvägen, finns det flera bostäder med fönster som vetter mot gatan. Detta leder till en informell övervakning som gör att det som går eller cyklar på gatan känner att den är sedd, vilket ytterligare ökar tryggheten. Kvällstid kan platserna runt parkeringarna och volymhandeln i öster upplevas som otrygga. Ett trygghetproblem är om det saknas alternativa vägar. Den som ska till något av kvarteren kan välja att gå på Gamla Kronvägen ifall den inre öst-västliga vägen upplevs som otrygg. Den som 26

27 Partille östra centrum däremot ska vidare längre österut eller som ska passera E20 har inga andra alternativa än att passera parkeringsplatserna. På samma sätt måste den som ska söderut passera någon av gångtunnlarna. Gångtunneln vid Porthällastigen har väldigt dålig genomsikt. Det leder till att passerande kan känna sig osäkra på om någon kommer, gömmer sig vid tunneln eller bara att andra människor inte skulle se och komma till undsättning om något händer. I och med den planerade nya planskilda påfarten till E20 förlängs denna tunnel ytterligare, från 60 till 80 meters tunneldjup. Dessutom mynnar tunneln i planområdet i ett parkeringslandskap, vilket generellt upplevs som otryggt. Det är 170 meter mellan husen på de båda sidorna av Porthällatunneln. För att minska känslan av otrygghet borde det finnas bostäder, alternativt annan verksamhet som befolkas kvällstid, närmre tunnelmynningen. Den närmsta fasaden mot tunnelmynningen bör utformas med fönster som vetter mot tunneln. Fasaderna som nu planeras utmed Porthällastigen borde placeras så nära gc-banan som möjligt och med god sikt från bostädernas fönster för att öka tryggheten. Ur ett trygghetsperspektiv bör ingen planskild utfart placeras så att tunneln förlängs ytterligare. Just Porthällastigen är ett viktigt nord-sydligt stråk genom Partille, som bör stärkas genom trygghetsfrämjande åtgärder runt tunneln, som är en nyckel i stråket. 27

28 Social konsekvensbeskrivning (Bild Porthällastigen) Samma problematik gäller för tunneln vid Skulltorpsmotet, att tunneln mynnar i ett trafiklandskap. Här kommer även volymhandelns baksida, något som också bidrar till en ökad känsla av otrygghet. Denna tunnel har däremot bättre genomsikt samt även bilar som passerar, vilket gör att det finns fler människor som befolkar platsen och som lättare ser om något skulle hända. För att öka känslan av trygghet kan volymhandelns fasad ligga närmre bilvägen så att de tomma ytorna minimeras. Byggnaden bör även innehålla annan verksamhet som befolkar platsen vid flera tider på dygnet. Tunnlar upplevs generellt som mindre tryggt än exempelvis broar, där man som fotgängare och cyklist är mer synlig för förbipasserande bilister. I hela centrala Partille finns en avsaknad av trygga kopplingar över E20. Det bör tillkomma en eller flera tillgängliga och överblickbara kopplingar. Inom planområdet planeras för många parkeringsplatser samt ett möjligt parkeringshus. Parkering i så stor skala tenderar att upplevas som otryggt, vilket även gäller parkeringshus. Den otrygghetskänslan kan minska om en liten mängd trafik i låg hastighet leds in i området. Detta eftersom bilister kan bidra till informell övervakning på platser där det inte passerar tillräckligt med andra människor och som inte heller lätt kan övervakas av närliggande bostäder. 28

29 Partille östra centrum Säkerhet Eftersom det kommer att röra sig mer folk inom området finns det en större risk för våldsbrott. Inte minst i samband med evenemang på arenan eller om verksamheter med utskänkningstillstånd etableras kan denna slags brottslighet komma att öka i absoluta tal inom området. Det innebär inte att antal brott per invånarantal eller per antal personer i rörelse skulle öka. De södra delarna av planområdet, mot E20 till, kommer att ligga lite avskilt, men ändå inom överblickbart avstånd från bostäderna och de andra verksamheterna i de norra kvarteren. Det kan finnas en risk för cykel- och bilstölder här. Detaljplanen stadgar att byggnadernas fasad ska ligga nära utmed Gamla Kronvägen. Detta innebär att gaturummet blir trängre än idag, vilket leder till lägre hastigheter och en säkrare trafikmiljö. I och med de många bostäder och verksamhetslokalerna kommer fler människor att röra sig i trafikområdena, vilket ytterligare lugnar ner trafiken och dess hastighet. Det leder också till ett ökat antal rörelser som korsar Gamla Kronvägen. Intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för centrala Partille är att det ska bli bostäder och verksamheter även på norra sidan av Gamla Kronvägen. Detta leder till att det blir ännu fler rörelser för vägen på lång sikt och därmed fler konfliktpunkter. För att skapa en trafiksäker miljö behöver det därmed finnas flera möjligheter till passage över Gamla Kronvägen och gaturummet bör utformas på ett sätt som lugnar ner trafiken. Det kan exempelvis ske genom smala körbanor, planteringar, kantstensparkering. Det bör inte finnas för många vanliga övergångsställen, så bilister tenderar att tappa respekten för dem och fotgängaren därmed invaggas i en falsk trygghet. Utformningen regleras inte detaljplanen. Fler boende och verksamheter genererar ökad trafik inom området. Det centrala läget gör att trafikarbetet blir mindre per person än om motsvarande mängd bostäder och handel hade byggts i ett mer perifert läge. Den ökade trafiken rör därmed närmiljön. Handel genererar tunga transporter, vilket kan vara en säkerhetsrisk. I planförslaget kan dock dessa ledas in på den lokalgatan som planeras utmed E20, där trafikmiljön ändå inte är 29

30 Social konsekvensbeskrivning upplevelsemässigt så trevlig. Det innebär att ökningen av tunga transporter inom planområdet inte leds till Gamla Kronvägen. Orienterbarhet Orienterbarheten bedöms vara fortsatt god, med Gamla Kronvägen som ett förstärkt stråk genom centrala Partille. Däremot finns det en avsaknad av målpunkter som triggar flöde av människor. Gamla Kronvägens början och slut markeras av en rondell i varje ände. Bristen på kopplingar och sammanhängande bebyggelse med omliggande områden gör att centrala Partille visserligen förlängs österut, men att stadsdelen fortfarande svävar fritt från resten av Partille. Det kan därmed finnas orienteringsproblem för att ta sig till Partille centrum, även om orienterbarheten är god när man väl har kommit fram till stadsdelen. (Bild Gamla Kronvägen tar slut i trafiklandskap) De båda gångstråken som leder diagonalt till arenan från Gamla Kronvägen bedöms leda till god orienterbarhet till arenan. Arenatorget kan fungera som en infångare av besökare till arenan. Samtidigt blir torget som målpunkt i sig lätt att hitta med tanke på att dess ena kortända vänder sig mot stråket Gamla Kronvägen. I den fördjupade översiktsplanen för centrala Partille utpekas en ny, välbehövlig koppling över E20, vilken skulle landa precis öster om arenan. Orienterbarheten till denna möjliga framtida koppling är dock bristfällig med tanke på att arenan och kvarteret nordöst om denna bryter av både siktlinjen och stråket. Byggnaderna borde snarare placeras så att man antingen kan se stråket ända från Gamla Kronvägen, eller åtminstone se att stråket fortsätter förbi arenan. BILD brutet stråk. Överblickbarhet Överblickbarheten längs Gamla Kronvägen bedöms bli fortsatt god. De offentliga platserna är överblickbara och får ögon från både bostäder och Gamla Kronvägen. 30

31 Partille östra centrum Tunnel vid Porthällastigen lider i dagsläget av brist på överblickbarhet. Med den planerade påfarten till E20 förvärras läget ytterligare. Nåbarhet I centrala Partille finns det en generell brist av kopplingar i nordsydlig riktning. Dessutom är Gamla Kronvägen ganska frikopplad från områdena öster- och västerut. För att möten mellan olika människor ska uppstå behöver det finnas bra kopplingar mellan olika befintliga områden och det nya området. E20, Säveån och järnvägen formar barriärer som behöver överbryggas. Planförslaget möjliggör strukturer som stärker nåbarheten norrut och västerut. Arenatorget kan koppla till ett blivande grönstråk mot Säveån och det finns flera kopplingar mot Gamla Kronvägen som går västerut. Att Gamla Kronvägen mentalt förlängs österut, mot Skulltorpsmotet, ger ökad nåbarhet även här. Volymhandeln och trafikmotet gör dock att planområdet fortfarande inte har helt god nåbarhet ännu längre österut. Tunnlarna under motorvägen innebär fortsatt dålig nåbarhet söderut. Särskilt den viktiga Porthällastigen försvagas i och med att tunneln förlängs med nya påfarten till E20 Porthällastigen korsar alla barriärer: E20, Säveån och järnvägen. Därmed är detta en av de allra viktigaste kopplingarna i centrala Partille För att öka nåbarheten till planområdet, men också till hela centrala Partille samt mellan Lexby och Furuskog, behöver Porthällastigen stärkas. I den fördjupade översiktsplanen för Partille centrum finns en planerad ny koppling över E20 inom det nu aktuella planområdet precis öster om arenan. Detaljplanen förhindrar inte en sådan koppling, även om dess förverkligande inte uttrycks i planen. Planförslaget innebär en fortsatt god nåbarhet via bil och kollektivtrafik. För fotgängare och cyklister blir nåbarheten bättre utmed och till Gamla Kronvägen, samt lite bättre mot Skulltorpsmotet, men är fortsatt dålig för Porthällastigen samt visare söderut och österut. I begreppet nåbarhet ligger också att det ska vara nära till olika funktioner. Detaljplanen innebär ett tillskott på bostäder, något som idag saknar i centrala Partille. Det blir en ökad närhet och 31

32 Social konsekvensbeskrivning därmed nåbarhet mellan bostäder, handel, arbetsplatser, service och aktiviteter. Samtidigt innebär förslaget att ett mindre antal arbetsplatser inom småindustrin försvinner. På längre sikt kan omvandlingen av östra centrum vara ett led i att industrilokaler motas ut till mer perifera lägen medan arbetsplatser inom serviceyrken får större utrymme. Det behöver därför finnas en plan för var industriarbeten ska få utrymme samt att det finns möjlighet att ta sig dit. Med den föreslagna bebyggelsen kommer det att bo runt invånare i Partille centrum. Däremot finns det i dagsläget ingen förskola eller grundskola inom området. En förskola kan rymmas inom detaljplanen. Närmsta förskola och skola 6-11 år ligger idag i Skulltorp, på andra sidan E20. Att de ligger på andra sidan en barriär medför föräldrar skjutsar barn i högre utsträckning än om förskola och skola ligger nära och utan att barnen behöver passera tunnlar eller gå över större bilvägar. Detta innebär ökat bilberoende och att barn i mindre utsträckning får vardagsmotion eller kan gå själva till skolan. Tillgänglighet De nya byggnaderna inom planområdet förutsätts vara tillgänglighetsanpassade, något som regleras i lagstiftning och inte i detaljplanen. Med tanke på att delar av planområdet idag är inhägnat och inte tillgänglig för någon, så ökar tillgängligheten generellt sett. Inom området är terrängen platt och genererar inga trappor eller stora höjdskillnader som minskar tillgängligheten. Undantagen är de båda tunnlarna under E20, vilka har branta nedgångar som kan försämra tillgängligheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Generellt inom planområdet finns inga stora vägar som skapar tillgänglighetsproblem när de ska korsas i plan. En brist är vägen som fotgängare och cyklister behöver ta för att komma till tunneln vid Skulltorpsmotet. Här måste vägen vid rondellen korsas där det är flera filer. Vältrafikerade vägar är generellt sett en större barriär för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Det är därmed framför allt dessa grupper som påverkas av tillgänglighetsbristen. Från Gamla Kronvägen, inom planområdet finns tre nord-sydliga gator där allmänhetens tillträde säkras genom att de ligger på 32

33 Partille östra centrum allmän platsmark. Ytterligare tre tänka kopplingar finns inom kvartersmark. Här säkras dock inte allmänhetens tillträde i plan, vilket innebär att det kan sättas upp staket som hindrar allmänhet för att komma till. Sådana hinder skulle minska tillgängligheten inom området. Dessutom har inte allmänheten alls samma möjligheter att använda kvartersmark som allmän platsmark. Exempelvis är det upp till markägaren att godtyckligt avgöra möjligheten för demonstrationer, försäljning, gatumusik eller andra kulturella eller samhälleliga yttringar på gatan. Markägaren kan också avhysa personer som vistas på platsen eller på annat sätt inskränka vilka aktiviteter som får äga rum. Det är därför av yttersta vikt att det finns offentliga platser på allmän platsmark som skyddar allmänhetens möjligheter att vistas i, yttra sig i och på annat sätt använda de gemensamma utrymmena. I fallet för Östra centrum så ha de allra viktigaste stråken tagits omhand på allmän platsmark. Om en förbindelse över E20 på sikt ska komma till stånd, så kan även det stråk som ligger närmast öster om arenatorget bli en genväg för de som vill använda förbindelsen. Med tanke på den generella bristen på nord-sydliga kopplingar i centrala Partille, bör därför även denna koppling säkras som allmän platsmark. Noteras bör att det i detaljplanehandlingarna tillhörande illustrationskartan illustrerar samtlig prickmark mellan bostadskvarteren som möjlig genomfart. Men detaljplanes bestämmelse gör att marken kan komma att utformas som en privat trädgård eller något annat som inte uppfattas som allmänt tillgängligt. Studerade aspekter Trivsel Socialt liv Trygghet Säkerhet Orienterbarhet Överblickbarhet Nåbarhet Tillgänglighet Förslaget Konsekvenser 33

34 Social konsekvensbeskrivning Slutsats Konsekvenser Positiva: Mer bostäder i centrum Blandade funktioners Byggnader utmed Gamla Kronvägen Negativa: Fortsatta gångtunnlar Stora parkeringsytor Fortsatt brist på barnvänlighet. Väg olika konsekvenser. Olika grupper. Inga platser för barn. Kort & lång sikt Åtgärdsförslag 34

35 Partille östra centrum Porthällastigen Skulltorpsmotet Volymhandel Kopplingar över E20 Öppet gatuplan. Strategiska punkter. Gaturum mot parkeringar. Kontor i lameller el dyl. Båda gångtunnlarna under E20 skulle behöva mer informell övervakning i form av öppna fasader. Porthällastigen nyckelstråk. Bilaga En matris där alla kolumner syns samtidigt. Liggande format. S t u d e r a d e aspekter Trivsel Socialt liv Trygghet Säkerhet Orienterbarhet Överblickbarhet Nåbarhet Tillgänglighet Nuläge Behov Förslag Konsekvens 35

36 Social konsekvensbeskrivning 36

37 Partille östra centrum 37