I sitt svaromål har Storstockholms brandförsvar genom sitt ombud Eric Hietala på sid. 3 st. 2 angett följande

Transkript

1

2

3 2 I sitt svaromål har Storstockholms brandförsvar genom sitt ombud Eric Hietala på sid. 3 st. 2 angett följande "Under gör Ola Eriksson mer reklam för sin bar med utsättande av bild av brandbil intill en sexistisk bild aven ung flicka i underkläder med rödakorssymboler och sjuksköterskemössa... " På sid. 5 st. 5 har ombud Eric Hietala angett följande: "Firebar är vidare omnämnd på andra hemsidor som profiterar på sexhandeln i Pattaya. Exempel på detta är hemsida för sexkunder som föredrar transvestiter (bilaga 9 till svaromålet). Att så kallade lady boys arbetar på baren konfirmeras även av Ola Eriksson som i samtal med sin chef Ola Slettenmark skrutit med att han "faktiskt lever upp mångfald dåjag har tre transvestiter anställda". Härmed erkänner Ola Eriksson att han de facto är arbetsgivare. " Den åberopade bilaga 9 till svaromålet innefattar texten "Pattaya Ladyboys fucked bareback". Bilderna i bilagan innefattar män som är avklädda och som ligger på rygg och visar sina könsorgan samtidigt som de penetreras analt av andra män. Dessutom finns på samma sida bilder på manliga könsorgan i beröring med en persons mun. Det kan konstateras att bilderna och texten i Bilaga 1 och 9 till svaromålet härstammar från en hems idor som varken Ola Eriksson eller innehavaren till den aktuella baren är ansvarig för, utan är en helt fristående hemsida som andra bär hela ansvaret för. Vid ett besök på webbsidan angiven i bilaga 9 på Internet framgår det dessutom att Firebar endast finns nämnd i ett inlägg aven Arthur Dent ang. att restaurangen bredvid Firebar serverar god Bratwurst (se Bilaga 1). Den koppling ombudet Eric Hietala gör mellan Ola Eriksson och bilder på transvestiter som penetreras och sexistiska bilder är enligt förbundet starkt nedsättande för Ola Eriksson och de aktuella bilagorna har uppenbart bifogats svaromålet enbart i syfte att smutskasta och förnedra Ola Eriksson. Det ska noteras att bilaga 1 och 9 till svaromålet inte ens på sätt som har gjorts med andra bilagor till svaromålet åberopas som bevisning. Förbundet menar att Storstockholms brandförsvars ombud Eric Hietala genom att i text påstå en koppling mellan Eriksson och hemsidan ang. sk. Ladyboys och

4 3 genom att bifoga dessa bilder som del av rättegångs skriften, ab. 15, agerat otillbörligt i strid med bestämmelserna i rättegångsbalkens kap Otillbörliga uttalanden i rättegångsskrift som riktas mot någon person i målet är förbjudna enligt rättegångsbalken och ansvar kan utkrävas för en sådan åtgärd - se bifogat PM (Bilaga 2). Otillbörligheten ligger i att Eric Hietala i texten anger att ett samband mellan Eriksson och hemsidan Ladyboys föreligger att bifogat starkt pornografiska bilder i bilaga till rättegångsskriften att Eric Hietalas grund för att samband mellan Eriksson, Firebar och hemsidan Ladyboys föreligger är en kommentar från en besökande på hemsidan som tipsar om att en restaurangen som ligger bredvid Firebar serverar god Bratwurst Förbundet yrkar på att Arbetsdomstolen dömer Stockholm brandförsvars ombud Eric Hietala i enlighet med 9 kap 5 andra meningen rättegångsbalken att utge böter med belopp enligt domstolens bestämmande. Förbundet gör följande kommentarer till svaromålet i enlighet med följande. 1. Anmälan om bisyssla Stockholms brandförsvar har på ett märkligt sökt sätt försökt beslå Ola Eriksson med att det var en förseelse att ta bort sin anmälan om Bisyssla i en bar i Thailand. Stockholms brandförsvar har angett att detta är ett brott mot reglerna om anmälan om bisyssla. På sätt som angetts i stämningsansökan har Ola Eriksson redan 2005 anmält att han hade en bisyssla tillsammans med sin fru N amwhan Theeranad Eriksson innefattande en bar (Firebar) i Thailand. Denna anmälan fanns kvar från Ola Erikssons sida till Storstockholms brandförsvar ända fram till mars Detta trots att Ola Eriksson redan 2006 l Även uttalande i inlaga omfattas av bestämmelserna om rättegångsförseelse. Se NJA 1950 SI77 och JO (1957 sid 172).

5

6

7

8

9 PM ~ LO-TCO RÄTTSSKYDD AB Angående rättegångsförseelse i mål AD nr Fråga har uppkommit om motpartens ombud Eric Hietala har överträtt några regler när han obefogat i en inlaga till AD kopplar vår klient, medlemmen i kommunal Ola Eriksson till grova sexbilder. Ett ombud kan genom åtgärd i domstol göra en rättegångsförseelse. Regler om rättegångsförseelse finns i Rättegångsbalken första avdelningen. Om domstolsväsendet 9 kap om straff, vite och hämtning. Själva telmen rättegångsfärseelser förekommer inte i detta kapitel men däremot på andra ställen i RE (se 19 kap 5, 20 kap 1, 45 kap 2 och 49 kap 5 ). 15 RE anges följande: Den som vid ett sammanträde inför rätten stör förhandlingen, bryter mot en ordningsregel eller ett förbud, som har meddelats med stöd av 5 kap 9, eller tar upp eller överför bild i strid mot 5 kap 9 andra stycket döms till penningböter. Till samma straff döms den som muntligen inför rätten eller i rättegångsskrijt uttalar sig otillbörligt. Paragrafen, som straffbelägger vissa otillbörliga beteenden under en rättegång, ändrades år 1973 (SFS 1973:240; prop 1973:30; NJA II 1973 s 336) då en passus om kränkande av domstolens värdighet utgick, år 1980 (SFS 1980:262; prop 1979/80:87; NJA II 1980 s 392) då ett förbud mot privat bandinspelning införts, år 1987 (SFS 1987:747; pro p 1986/87:89; NJA II 1987 s 178) då straffskalan ändrades samt år 2005 med ikraftträdande (SFS 2005:683; prop 2004/05:131; bet 2004/05:JuU29; NJA II 2005 s 405), då 5 kap 9 och 12 fått en ändrad utformning. Åtal eller beslut i AD. I fråga om otillbörliga uttalanden som enligt ordalagen faller in under den nu behandlade paragrafens bestämmelser kan det vara så att ett beivrande bör ske enligt BrB och inte enligt den nu behandlade paragrafen. Gärningen kan t ex böra bedömas som hot mot t j änsteman enligt 17 kap 1 BrB eller som ärekränkningsbrott enligt 5 kap BrB. I så fall krävs för beivrande att åtal väcks Gfr dock RH 1987:81 där skäl kan ha funnits till antagande att målsäganden - ett presumtivt vittne - inte skulle komma att väcka något åtal för ärekränkningen och därför inte bli drabbad av att ansvarsfrågan blev rättskraftigt avgjord genom att den nu behandlade paragrafen tillämpades ex officio). Postadress Kontor Box 1155 Olof Palme s gata 29, 7 tr STOCKHOLM Telefon Bankgiro (klientmedel) (eget) BIC NDEASESS Plusgiro Telefax Org.nr (klientmedel) (eget) IBAN -KONTO NR SE

10 I de ursprungliga motiven framhölls (se NJA II 1943 s 91) att ett sådant otillbörligt uppträdande som ~ omfattas av paragrafen i mer allvarliga fall kan vara att bedöma som brott enligt allmänna straffrättsliga bestämmelser och att reglerna i paragrafen bör tillämpas på det som framstår mera som ordningsförseelser. Har något beivrats enligt paragrafen kan därefter något åtal får samma gärning inte äga rum (se 30 kap 9 och t ex RH 2006:79). I RB 9 kap 1 allges att fråga om ansvar för brott må ej av rätten upptagas, med mindre åtal för brottet väckts. Rätten äge dock utan åtal upptaga fråga om ansvar för förseelse i rättegången. Paragrafen slår fast den allmänna regeln att domstol inte har rätt att ta upp en fråga om ansvar för brott utan att åtal för brottet har väckts. Uttrycket "fråga om ansvar" syftar i första hand på frågan om en misstänkt har begått en viss gärning men innefattar också till skuldfrågan knutna spörsmål om påfölj d och särskild rättsverkan U fr kommentaren till 29 kap 2, inledningen till 51 kap samt 51 kap 30 ). Kravet på åtal får naturligtvis ingen betydelse i sådana fall då det - såsom beträffande talan om förverkande enligt 36 kap 3 BrB - i ett mål enbart är fråga om förverkande som inte förutsätter att något brott har ägt rum Ufr l lagen 1986: om förfarandet i vissa fall vid förverkande m m). Ett åtal kan vara antingen allmänt eller enskilt. Åtalet betecknas som allmänt när det är någon i statens tjänst verkande åklagare som på det allmännas vägnar för talan om ansvar för brott. Det spelar ingen roll om det rör sig om någon som i RB benänms allmän åklagare (se 7 kap l ) eller särskild åklagare (se 7 kap 8 ). Ett enskilt åtal utförs av målsäganden. Vem som är målsägande anges i 8 fjärde stycket. Med målsägande jämställs i vissa hänseenden hans eller hennes efterlevande m fl (se 13, 14 och 16 ). Regler om väckande av allmänt åtal upptas i 45 kap. Motsvarande regler ingår beträffande enskilt åtal i 47 kap. I paragrafens andra mening görs ett undantag från den allmänna regeln att domstol inte av eget initiativ får ta upp en fl'åga om ansvar för brott. Undantaget avser förseelser i rättegången. Efter 1987 års ändringar i RB faller under det begreppet enbmt förseelser enligt 9 kap 1-5 Ufr N JA II 1987 s 178, 209 och 214), se vidare vid 19 kap 5. Som framgår av 45 kap 2 har dock åklagaren möjlighet att väcka åtal även för en rättegångsförseelse. Åtalet får då ske utan stänming. Beträffande denna situation och det fallet att en rättegångsförseelse innefattar också ett brott enligt BrB hänvisas vidare till det som anförts i inledningen till 9 kap. Jag gör den bedömningen att det i detta fall är fråga om en ordningsförseelse och att frågan kan tas upp i AD och att AD har kompetens enligt 1 att ta upp frågan. J ag har inte hittat några avvikande bestämmelser i LRA. 2 När skall beslut tas? Ett beslut om straff för rättegångsförseelse meddelas i allmänhet under rättegången. Ett överklagande måste i sådant fall ske särskilt (se 49 kap 5 4 och - för överklagande till HD - 54 kap 4 och 5 ). När det gäller vissa typer av rättegångsförseelser, t ex rättegångsmissbruk enligt 1, ligger det emellertid i sakens natur att rätten inte kan döma till straff förrän i samband med dom eller slutligt beslut i målet. I sådant fall kan en part som straffats överklaga beslutet särskilt eller i samband med att han eller hon överklagar domen eller det slutliga beslutet (se 52 kap 13 och 56 kap 11 om att överklagandena i det senare fallet kommer att handläggas gemensamt i den högre rätten). Tiden för överklagande av beslutet framgår för samtliga fall av 52 kap 1 eller 56 kap 1. Vad är straffbelagt? I första stycket straffbeläggs först och främst det fallet att någon stör en domstolsförhandling. I denna del är av intresse även bestämmelsen i 16 kap 4 BrB enligt vilken det är straffbart som störande av förrättning att genom våldshandling eller oljud eller på annat sätt störa eller försöka hindra en domstolsförhandling. Straffmaximum enligt den bestämmelsen är fängelse i högst sex månader. Vid tillkomsten av den motsvarande bestämmelsen i den före BrB gällande strafflagen anfördes (se NJA II

11 1948 s 349) att grövre överträdelser skulle bedömas enligt den bestämmelsen och lindrigare enligt den _ nu behandlade paragrafen. Enligt Ekelöf/Edelstam (Rättegång I, 8 uppl, s 209) bör den nu behandlade paragrafen tillämpas när ett omedelbart beivrandeframstår som önskvärt och böter intejörefaller att vara ett orimligt lågt strafj. 3 Omfattar rättegångsförseelse uttalande om part Ett nedsättande uttalande av straffbart slag kan även ta sikte på annan än rätten, t ex en part eller ett vittne. För att ett uttalande ska anses vara otillbörligt behöver det dock inte avse någon person över huvud taget. Omfattas uttalande i inlaga Ä ven uttalande i inlaga omfattas av rättegångsförseelse. När det gäller lagrummets tillämpning på uttalanden i en inlaga kan som exempel hänvisas till det gamla rättsfallet NJA 1950 s 177 och till ett gammal uttalande av JO (1957 s 172).

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30