Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

Transkript

1 Regeringsformen 4 kap. 8 : Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

2 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft Socialförsäkringsutskottet beslutade i april 2014 att följa upp Finsam och tillsatte en arbetsgrupp för uppgiften

3 Socialförsäkringsutskottets arbetsgrupp: Kerstin Nilsson (S), ordförande Lotta Finstorp (M) Rickard Persson (MP) Solveig Zander (C) Wiwi-Anne Johansson (V) Emma Carlsson Löfdahl (FP) Utredare: Peter Strand och Elisabet Michailaki Lindquist

4 Besökta samordningsförbund: Skellefteå-Norsjö Norra Bohuslän Uddevalla-Orust-Färgelanda Göteborg Nordost Göteborg-Hisingen (DELTA) Bengtsfors-Åmål-Dals Ed-Säffle-Årjäng (BÅD-ESÅ) Växjö/ Alvesta Kalmar Uppsala Gävleborg

5 Vid sidan om Finsam finns ett antal andra samverkans- och rehabiliteringsåtgärder. Gränsdragningen mellan några av dessa åtgärder och Finsam är inte alltid klar. Arbetsgruppen anser att en samlad översyn bör göras av samtliga i sammanhanget relevanta rehabiliteringsåtgärder för att klarlägga respektive åtgärds målgrupp, insatser och resultat ur såväl individens som ur samhällets perspektiv.

6 Mångfalden i förbundens verksamhet är positiv och kan ge nya idéer och erfarenheter i rehabiliteringsarbetet som kan användas i hela landet.

7 Lokalt kan det förekomma problem i samverkansarbetet när det gäller primärvårdens deltagande. I sammanhanget vill arbetsgruppen peka på de positiva exempel som finns på samverkan med primärvården i de handläggarteam som utvecklats i en del samordningsförbund.

8 Samordningsförbundens arbetssätt och samverkansstrukturer lämpar sig även för andra uppgifter som t.ex. integration, psykisk ohälsa och insatser för ungdomar utan både arbete och utbildning. Arbetsgruppen ser positivt på detta och menar att Finsam har en unik samverkansstruktur som skulle kunna användas i flera sammanhang. En ev. utvidgning av samordningsförbundens uppgifter skulle dock kräva en översyn av nuvarande offentliga åtgärder på de nämnda områdena samt en genomlysning av lagen om Finsam, samordningsförbundens resurser och de enskilda förbundens lokala förutsättningar.

9 Kunskapen om Finsam är dålig. Myndigheterna har dock utvecklat sitt arbete bl.a. i Nationella rådet. Arbetsgruppen anser att en högre prioritering av Finsam inom de statliga myndigheterna vore önskvärd för att utveckla och bredda användningen av de samverkansstrukturer som kännetecknar Finsam. En förutsättning för detta är dock att tydligheten i gränsdragningen mellan Finsam och andra rehabiliteringsåtgärder klargörs.

10 Andelen kvinnor med psykisk ohälsa ökar och delar av denna grupp ingår i målgruppen för Finsam. Detta har ännu inte uppmärksammats i någon större utsträckning i de insatser som finansieras av samordningsförbunden eller i deras val av målgrupper.

11 Det råder en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män i samordningsförbundens insatser. Det är något fler kvinnor än män som deltar i samordningsförbundens individinriktade insatser.

12 Försäkringskassans resultatredovisning visar att de individinriktade insatserna leder till att andelen deltagare i arbete eller studier ökar med ca 20 procentandelar och att andelen deltagare utan offentlig försörjning ökar med 12 till 14 procentandelar. (sannolikt feltolkat OA anm,) När det gäller varaktigheten i resultaten visar Försäkringskassans samkörning mellan SUS- och MiDAS-systemen att deltagarnas behov av aktivitetsersättning, sjukersättning och sjukpenning minskat efter insats och att minskningen kvarstår efter tre respektive sex månader.

13 Samordningsförbundens uppföljningar visar att antalet deltagare som går till arbete eller studier eller som gör stegförflyttningar efter avslutad insats ökar och att beroendet av offentlig försörjning minskar. Exempel på andra resultat är bl.a. ökad livskvalitet och självständighet, stärkt social kompetens, ökad motivation för att aktivera sig, minskad fysisk begränsning och bättre handlingsberedskap, stärkt självkänsla och ökat välbefinnande.

14 Arbetsgruppen noterar att det under uppföljningsarbetets gång inte har framkommit några partipolitiska skillnader i synen på Finsam. De kommun- och landstingspolitiker som intervjuats, och som är eller har varit ledamöter i samordningsförbundens styrelser, förefaller vara överens om att Finsam är en bra metod som ger ett gott resultat för de enskilda människorna och att de samordnade medlen vanligtvis används på ett effektivt sätt.

15 Medelstilldelningen till flera samordningsförbund har successivt minskat genom åren till följd av att nya förbund bildats. Enligt flera förbund utgör finansieringsproblemet nu det största hindret för en fortsatt utveckling av dessa förbund och på sikt av Finsam i dess helhet. Arbetsgruppen anser att även finansieringsfrågorna kan hänvisas till den översyn av Finsam som arbetsgruppen tidigare framfört behovet av.

16 Arbetsgruppen vill peka på de förbättringar som gjorts i uppföljningssystemet SUS på senare år och att allt fler samordningsförbund registrerar fler uppgifter. Gruppen vill också framhålla betydelsen av samordningsförbundens uppföljningar och det s.k. Indikatorprojektet. Arbetsgruppen ser positivt på alla dessa åtgärder som tillsammans kan ge möjlighet till en bredare, djupare och mer välgrundad analys av Finsams resultat och effekter.

17 Arbetsgruppen anser att frågan om ett samlat ansvar för en oberoende uppföljning och utvärdering på nationell nivå bör återuppväckas. Enligt arbetsgruppen bör uppföljning och utvärdering utföras på både lokal och nationell nivå i enlighet med det ursprungliga förslaget om Finsam. Även denna fråga kan lämpligen föras vidare till den översyn av Finsamfrågorna som arbetsgruppen tidigare argumenterat för.

18 Årets budgetproposition om FINSAM: Regeringen bedömer att rehabiliteringsinsatserna behöver utvecklas ( ) För att motverka långtidssjukskrivningar behöver ofta flera behov hanteras effektivt och samordnat. Det talar för att i ökad utsträckning använda samordningsförbunden för att åstadkomma ett ändamålsenligt stöd för dem som är långtidssjukskrivna. I denna proposition föreslår regeringen att medlen till samordningsförbunden ökas för att fler förbund ska kunna bildas och för att stärka stödet för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning.

19 Årets budgetproposition om FINSAM: För att fler samordningsförbund ska kunna bildas, och för att förstärka rehabiliteringsinsatserna för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning föreslår regeringen att medlen från och med 2016 ökas med 59 miljoner kronor. Utgifterna för 2016 beräknas till 339 miljoner kronor.