Remissvar angående Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Transkript

1 Hägersten Finsdepartementet Stockholm Remissvar angående Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Sammanfattning Svenskt Friluftslivs uppfattning är att utredningens förslag inte bör genomföras. Svenskt Friluftsliv har vidare ett antal synpunkter på utredningens förslag som sammanfattas enligt följande. Svenskt Friluftsliv föreslår, att det i det vidare lagstiftningsarbetet med både mervärdes- och inkomstskatteförslagen bör undersökas om definitionerna av de allmännyttiga subjekten kan göras mer enhetliga,

2 att i motiven för lagrummet närmare utvecklas hur begreppet konstnärligt eller liknande kulturellt ändamål.. i förslaget till 3 kap. 11 a tredje stycket ML ska tolkas samt att även folkbildande utbildning med fokus på friluftsliv anges vara ett kulturellt ändamål, att förslaget till definition av ändamålskravet i 1 kap. 19 andra stycket ML ändras på det sättet att efter ordet, idrottsliga, läggs orden och friluftsmässiga, att en hänvisning görs i motiven för lagstiftningen till att medlemmar i Svenskt Friluftsliv förutsätts utöva sådant friluftsliv som utgör grund för undantag från skatteplikt, att medlemsundantaget från skatteplikt förtydligas avseende vilka varor och tjänster som kan komma att omfattas av undantaget samt vilka krav som ställs på utformning av stadgarna, att förslaget till slopande av reglerna om frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokaler bryts ut från huvudförslaget för att utredas vidare, att beloppsgränsen för skattskyldighet för småföretag höjs till minst kr, att en särskild tröghetsregel införs som tillåter att beloppsgränsen för småföretag undantagsvis får passeras ett enstaka år som en följd av genomförandet av ett ovanligt stort arrangemang. Förutsättningarna bör vara sådana att företagets omsättningar historiskt legat klart under gränsen samt bedöms återgå till historisk nivå i framtiden, att motiven till de nya reglerna klargör huruvida bidragsfinansierade tjänster som tillhandahålls stat och kommun omfattas av skatteplikt eller inte samt att förslaget tidigast ska träda i kraft den 1 januari Anpassning av mervärdesskattelagen till EG:rättens begrepp beskattningsbar person (sidan 58 ff) Svenskt Friluftsliv tycker att utredningen på ett bra sätt lyckats översätta EU:s mervärdesskattedirektivs begrepp beskattningsbar person till svensk lagtext i mervärdesskattelagen, ML Definition av allmännyttiga ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund (sidan 90 ff) Svenskt Friluftsliv föreslår att det i det vidare lagstiftningsarbetet med både mervärdes- och inkomstskatteförslagen (SOU 2009:65) bör undersökas om definitionerna av de allmännyttiga subjekten kan göras mer enhetliga. 2

3 Svenskt Friluftsliv konstaterar att definitionen till stor del överensstämmer med definitionen av motsvarande subjekt som är allmännyttiga och därmed till inkomstskatt inskränkt skattskyldiga. Det är enligt Svenskt Friluftslivs mening olyckligt att definitionerna är väldigt lika men ändå skiljer sig åt. Exempelvis saknas den tröghetsregel som finns i inkomstskatteförslaget som tillåter en bedömning över flera år av t.ex. verksamhetskravet. Skillnaderna riskerar att skapa missförstånd i tolkningen av begreppet allmännyttighet i skattehänseende Undantag från skatteplikt för tillhandahållande av kulturella aktiviteter (sidan 104 ff) Svenskt Friluftsliv föreslår att i motiven för lagrummet närmare utvecklas hur begreppet konstnärligt eller liknande kulturellt ändamål.. i förslaget till 3 kap. 11 a tredje stycket ML ska tolkas samt att även folkbildande utbildning med fokus på friluftsliv anges vara ett kulturellt ändamål. En stor del av medlemsföreningarnas utbildningsbehov tillgodoses av studieförbund. När det inte är möjligt att anlita studieförbund organiserar föreningarna sin utbildning själva. Sådan utbildning är ibland öppen för icke medlemmar, ibland inte. Utbildning som utgör folkbildning är undantagen från skatteplikt för studieförbund men inte för ideell förening som bjuder in även icke medlemmar till utbildning mot betalning. Är utbildningen däremot bara riktad mot de egna medlemmarna är omsättningen undantagen från skatteplikt. Denna olikhet i skatteplikten bör ändras. Som Svenskt Friluftsliv tolkar förslaget förutsätts för enhetlighet i bedömningen av folkbildande utbildning att Svenskt Friluftslivs medlemmar har..konstnärligt eller liknande kulturellt ändamål. Enligt Svenskt Friluftslivs uppfattning ryms friluftsliv inom ramen för den vida tolkning av kulturellt ändamål som utredningen förordar när det gäller folkbildande utbildning. Svenskt Friluftsliv föreslår därför att det i motiven närmare klargörs hur ändamålet ska tolkas samt att även friluftsliv utgör kulturellt ändamål Undantag från skatteplikt för tillträde till idrottsligt evenemang, tillfälle att utöva idrott samt tillfälle att utöva fysisk träning (sidan 111 ff) Svenskt Friluftsliv föreslår att förslaget till definition av ändamålskravet i 1 kap. 19 andra stycket ML ändras på det sättet att efter ordet, idrottsliga, läggs orden och friluftsmässiga. Enligt Svenskt Friluftslivs mening är det viktigt att de två lagrummen som reglerar undantaget från skatteplikt för friluftsliv i 1 kap. 19 andra stycket ML och 3 kap. 11 b ML fullständigt korresponderar med varandra. Som förslaget nu ser ut måste ändamålet friluftsliv läsas in i ändamålet idrottsliga eller uttrycket eller liknande ändamål (ändamålskravet). Det är inte tillfredsställande. Svenskt Friluftslivs medlemmar har en lång erfarenhet av många processer med Skatteverket om definitionen av allmännyttighet och idrottsliga ändamål. Detta förhållande samt Regeringsrättens tolkning av gällande rätt i RÅ 1999 ref. 25 avseende Friluftsfrämjandets 3

4 verksamhet, anser Svenskt Friluftsliv stöder behovet av att friluftsliv lyfts in redan i definitionen av allmännyttiga ändamål. Svenskt Friluftsliv anser att definitionen av friluftsliv är så vagt utformad att den kan medföra tolkningsproblem. Det finns några skillnader mellan idrott och friluftsliv som är värda att peka på. Gemensamt för friluftsliv är att det utövas utomhus i naturen. Naturen omfattar hela vårt land med sjö, land, himmel och hav. Naturen med alla sina möjligheter till friluftsliv har en särskild plats i folksjälen. Ett förhållande som är typiskt särskilt för invånarna i de nordiska länderna. Friluftsliv utövas av många människor, omfattar väldigt många olika aktiviteter och utövas på väldigt många olika platser. Idrott utövas i allmänhet som en definierad aktivitet på en definierad plats, en arena. Friluftslivets arena är naturen. Idrott låter sig genom sin referens till fysisk prestation och plats lättare definieras än friluftsliv. Utredningens definition av friluftsliv som en aktivitet som syftar till att öka deltagarnas fysiska välbefinnande, samt tjänster med omedelbart samband, måste därför kompletteras med några konkreta exempel om vad som avses. I detta sammanhang vill Svenskt Friluftsliv peka på ett slag av aktiviteter som också bör rymmas inom undantaget från skatteplikt. Inom friluftsområdet fordras ofta att utövaren inhämtar kunskap och avlägger prov som ger en rätt att utöva viss aktivitet. Jämför till exempel skepparexamen, jägarexamen och simkunnighetsdiplom. Utövaren får ett bevis på inhämtad kunskap och erfarenhet i syfte att kunna utöva sin aktivitet tryggt och säkert för sig själv och andra. Ett annat exempel är sportfiskets fiskekort som är en inträdesbiljett till friluftsarenan för denna typ av aktivitet. Dessa exempel är aktiviteter som bör omfattas av dem som har omedelbart samband med utövandet av friluftsliv. Givetvis finns många fler exempel. Svenskt Friluftsliv anser att detta bör framgå tydligare i motiven till lagstiftningen genom flera konkreta exempel. En hänvisning i motiven till att medlemmar i Svenskt Friluftsliv förutsätts utöva sådant friluftsliv som utgör grund för undantag från skatteplikt, skulle kunna undanröja tolkningsproblem. En sådan hänvisning skulle ge Svenskt Friluftsliv samma tolkningsföreträde som Riksidrottsförbundet under lång tid har haft när det gäller tolkningen av ordet idrott Undantag från skatteplikt för omsättning till medlemmar (sidan 115 ff) Svenskt Friluftsliv föreslår att medlemsundantaget från skatteplikt förtydligas avseende vilka varor och tjänster som kan komma att omfattas av undantaget samt vilka krav som ställs på utformningen av stadgarna. Utredningens förslag till medlemsundantag från skatteplikt innebär att de allmännyttiga organisationerna måste tänka på ett nytt sätt, och bli uppmärksamma på att rätten att få tillämpa undantaget beror på hur stadgarna utformas. Svenskt Friluftsliv vill att medlemsundantaget från skatteplikt förtydligas avseende vilka varor och tjänster som kan komma att omfattas av undantaget, förutom vanlig medlemsavgift. Undantaget behöver också förtydligas avseende hur stadgarna i en förening bör utformas för att uppfylla kraven för tillämpning av regeln. 4

5 Det är vanligt bland ideella organisationer att en riks- eller regionalförening tar på sig vissa uppgifter för sina lokalt verksamma medlemsföreningar. Exempel är olika administrativa tjänster som att föra medlemsregister. Riksföreningen omsätter en tjänst som tillhandahålls en lokalförening. Idag är tjänsten normalt undantagen från skatteplikt. Svenskt Friluftsliv tolkar utredningens förslag så, att om medlemsundantaget ska få tillämpas fordras att avgiften finns angiven i stadgarna på liknande sätt som den vanliga medlemsavgiften vi känner igen. Utredningen berör dock inte närmare på vilket sätt förutsättningarna för sådan annan avgift än medlemsavgift bör anges i stadgarna. Räcker det att stadgarna anger att medlem kan komma i åtnjutande av vara eller tjänst mot avgift som årsmötet bestämmer? Eller kan det till och med räcka att ange att medlem ska betala avgift för vara eller tjänst med belopp som styrelsen får bestämma? 5 Slopande av reglerna om frivillig skattskyldighet för lokaluthyrning (sidan 132 ff) Svenskt Friluftsliv föreslår att denna del av utredningens förslag bryts ut från huvudförslaget för att utredas vidare. För vissa allmännyttiga organisationer vars omsättning överstiger skattskyldighetsgränsen för småföretag kommer förslaget att få stora negativa konsekvenser. Dessa konsekvensers omfattning samt behovet av kompenserande åtgärder bör utredas ytterligare. 6 Särskilda regler för småföretag (sidan 188 ff) Svenskt Friluftsliv föreslår att beloppsgränsen för skattskyldighet för småföretag höjs till minst kr. Svenskt Friluftsliv föreslår vidare att en särskild tröghetsregel införs som tillåter att beloppsgränsen undantagsvis får passeras ett enstaka år som en följd av genomförandet av ett ovanligt stort arrangemang. Förutsättningarna bör vara sådana att företagets omsättningar historiskt legat klart under gränsen samt bedöms återgå till historisk nivå i framtiden. Föreningen anser att reglerna om en beloppsgräns för skattskyldighet för småföretag är mycket väsentliga för att minimera skadeeffekterna av förslaget för folkrörelseföreningarna samt att underlätta arbetet för Skatteverket. Många av Svenskt Friluftslivs lokala medlemmar kommer att undvika skattskyldighet genom beloppsgränsen. Med en väsentlig höjning av gränsen kommer de flesta lokala och regionala medlemsföreningarna att undvika skattskyldighet. Svenskt Friluftsliv menar att en generöst tilltagen beloppsgräns mycket väl kan motiveras av effektivitetsvinster för såväl skatteförvaltningen som de berörda organisationerna. Med en sådan höjning av beloppsgränsen skulle merparten av Svenskt Friluftslivs cirka lokala föreningar undantas från skattskyldighet. Inom Svenskt Friluftsliv finns många små lokala föreningar. Ibland får en sådan liten förening uppgiften att arrangera en stor sammankomst mellan många människor. Det kan vara fråga om tävlingar, uppvisningar eller utställningar. En sådan sammankomst innebär en välkommen finansieringskälla för den lilla föreningen. Inkomsten är dock enbart tillfällig för ett enstaka år. I många fall kommer ett antal varor och tjänster att omsättas som inte omfattas av de särskilda 5

6 undantagen från skatteplikt. Svenskt Friluftsliv skulle därför välkomna en konstruktion av undantaget för småföretag som tar hänsyn till denna problematik. Det skulle kunna göras genom en tröghetsregel som tillåter att gränsen passeras ett enstaka år då omsättningarna historiskt klart legat under gränsen samt bedöms återgå till historisk nivå i framtiden Särskilda informations- och utbildningsinsatser (sidan 236) Svenskt Friluftsliv anser att förslaget tidigast kan träda i kraft den 1 januari För de föreningar som drabbas av förslaget innebär det en stor omställning som kommer att kräva mycket information. Samtidigt är beslutprocessen i de ideella föreningarna trög. Under våren har de flesta ideella föreningar årsmöte. Då fattas beslut bland annat om budget och andra frågor som har betydelse för årets verksamhet. Förberedelsearbetet behöver äga rum under hösten inför ikraftträdandet av de nya reglerna. Hösten 2010 är redan förlorad i det avseendet varför lagförslaget inte bör träda i kraft tidigare än Föreningar med offentliga uppdrag Svenskt Friluftsliv föreslår att motiven till de nya reglerna klargör huruvida bidragsfinansierade tjänster som tillhandahålls stat och kommun omfattas av skatteplikt eller inte. Inom Svenskt Friluftsliv finns föreningar med offentliga uppdrag. Exempel är Jägarförbundets allmänna uppdrag att sköta viltförvaltningen och Svenska Brukshundsklubbens utbildning av räddningshundar. Svenskt Friluftsliv tolkar utredningens förslag så att dessa tjänster till stat och kommun kommer att omfattas av skatteplikt till skillnad mot förhållandet idag då de undantas genom det generella undantaget för allmännyttiga ideella föreningar. Om dessa tjänster omfattas av skatteplikt måste bidragen höjas med 25 procent. Budget- och beslutsprocesser i ideella organisationer tar ofta lång tid varför det är viktigt att tidigt uppmärksamma den nya skattskyldigheten. Svenskt Friluftsliv önskar därför ett tydligt uttalande i motiven om denna typ av uppdrag omfattas av skatteplikten eller inte. Avslutning Svenskt Friluftsliv anser att förslaget inte bör genomföras. Enligt Svenskt Friluftslivs mening föreligger så stor osäkerhet i förslagets effekter, på grund av den bristande konsekvens- och omvärldsanalysen, att förslaget inte bör genomföras. Ulf Silvander Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv 6